Transcript vad är kvalitet? Modern kundtjänSt vårt garage: Falkenberg

2 Noterat / 3 Jobbsnack / 4-5 Så mäts kvalitet / 6 Förbättringsteam / 7 Framtid / 8 Trafik
8 Information / 10 Hållplats Nobina / 11 Vårt garage / 12 Å andra sidan
1/2013
OMGÅNG 1
PULSEN
PÅGÅR
4-17 MARS
Avsändare: Nobina Sverige AB,Armégatan 38, 171 71 Solna
ACCESS
tidningen för Alla
som jobbar på nobina
OMGÅNG
4-17 MA
Foto: Paul Quant
den
PULSEN
äkta
PÅGÅR
varan
Nu pågår Nobinas nya medarbetaru
Gå in på FIA och klicka på bild
för att hjälpa till att ”ta pulsen
Fredrik Lundebring upptäckte tjusningen med att köra buss
genom tv-spelet GTA. Men trots att den virtuella världen
saknar begränsningar märkte han ändå att verkligheten var
långt häftigare. Dessutom gav kundkontakten mer än vad
han hade kunnat gissa. Idag saknar han kunderna och får
bussabstinens om han är borta från jobbet. sidan 9
vad är kvalitet?
Modern kundtjänst
Vårt garage: Falkenberg
Ordet kvalitet har olika innebörd beroende på vem man
frågar. Access försöker reda ut begreppet. sidan 4-5
Pia Kråvall är säljledare på Swebus. För henne är det
självklart att möta kunderna på internet. sidan 6
Följ med till depån där Nobina har kört trafiken
längst i obruten följd. sidan 11
Dessa kollegor kan du
läsa om i detta nummer:
Alf Eliasson, Falkenberg
Anders Ekelund, Helsingborg
Andreas Blomqvist, Falun/Mora
Ann-Sofie Siljekvist, Solna
Annika Robertsson, Tyresö
Arne Mårtensson, Falkenberg
Catarina Haag, Falkenberg
Christel Grip, Solna
Christian Antoni, Falkenberg
Christian Claar, Falkenberg
Daniel Mohlin, Solna
Eric Steijer, Södertälje
Fredrik Lundebring, Norrtälje
Gabriela Vuceva, Torslanda
Hamid Reza Zirdehi, Älvängen
Hanna Frimansson, Solna
Hans Gabrielsson, Norrtälje
Jenny Lundmark, Solna
Jeya Balu, Tyresö
Jonas Ajger, Rättvik
Kerstin Hultman, Falkenberg
Kjell Johansson, Falkenberg
Leif Bender, Skövde
Leif Elgh, Falkenberg
Lennart Carlsson, Falkenberg
Lisbeth Gustafsson, Älvängen
Magnus Westerfalk, Solna
Marika Förström, Tyresö
Mattias Byström, Solna
Niclas Liviste, Uppland
PG Johans­son, Falkenberg
Pia Kråvall, Jönköping
Roland Jenssen, Vänersborg
Ronnie Hansson, Falkenberg
Safet Osmani, Falkenberg
Sven-Arne ”SAS” Svensson,
Falkenberg
Ulf Franzén, Tyresö
Ulf Håkansson, Södertälje
Ulrika Sandström, Umeå
Åke Nilsson, Falkenber
Åsa Blixt, Falkenberg
2
Ledaren
Noterat
VI lämnar Karlstad
– med flaggan i topp
Nu är det bara några månader kvar på Nobinas
avtal med Karlstadsbuss, och vi kan konstatera
att det har varit en fantastisk resa. Nobina har
under snart tio års tid haft ett mycket nära och gi­
vande samarbete med Karlstadsbuss, både för att
öka resandet och få nöjdare kunder. Affärsavtalet
har under åren följts upp av en gemensam styr­
grupp som har bifragit till att verksamheten styrs
genom förtroende snarare än med kontroller och
viten. Dessutom får Nobina en rejäl kvalitetsbo­
nus om vi uppnår målen för bland annat trevliga
förare och rena och snygga bussar.
Tillsammans med
Karlstads­buss har Nobina
Bara i den senaste
tagit fram och lanserat ett
mät­ningen ökade
helt nytt linjenät som är
resan­det med hela 13
inspirerat av moderna
procent – under januari
tunnel­banesystem. Samtidigt
månad!”
har vi rejält höjt kvaliteten i
trafiken, alltifrån vad gäller
körda turer till fräschare bussar. Förarna har
också certifierats med fokus på kundservice.
Har du koll på vad du får
göra i sociala medier?
I dag är nästan alla aktiva på Facebook och många har även en egen blogg.
Men alla vet inte vad som gäller när de skriver saker om sin arbetsgivare.
På Karlstadsbuss har man dessutom varit mo­
Som anställd är man en viktig ambassadör för
sitt företag och den som har störst trovärdighet
när andra ställer frågor om företagets verksam­
het. Men när man skriver saker på nätet är det
viktigt att man gör det med respekt för företaget,
kollegorna och kunderna.
För att tydliggöra vad som gäller när medar­
betare uppträder i sociala medier släpper Nobina
en guide som innehåller tydliga rekommenda­
tioner och bestämmelser. Guiden finns på FIA
och den gäller oavsett om man använder sociala
medier på arbetstid eller på fritiden.
– Internet har gett oss en större möjlighet att
få en röst i det offentliga samtalet, och det är bra.
Men det är viktigt att de åsikter man uttrycker
är ens egna och inte framstår som åsikter som
Nobina står för. Om du till exempel har en bild på
dig själv i uniform eller står framför en buss med
diga och tagit fram en unik marknadsföring som
vågar sticka ut. I likhet med de helt kommersiella
bussföretagen i England används reklamytorna
på bussarna endast för egna reklamkampanjer
som väcker känslor, nyfikenhet och skapar värde
för kunderna.
Resultatet har också varit utomordentligt bra
och Karlstadsbuss ligger idag i topp i Sverige i
fråga om ökat resande, samtidigt som kunderna
har blivit klart nöjdare. Från 2005 till 2012 har
resandet ökat med hela 59 procent, det vill säga
från 3,9 till 6,2 miljoner resor per år. Över 70
procent av karlstadsborna har ett busskort i dag
och andelen nöjda kunder är 80 procent. Bara i
den senaste mätningen ökade resandet med hela
13 procent – under januari
månad!
I juni 2013 avslutar vi
vårt nuvarande uppdrag
för Karlstadsbuss, men
vi gör det med stolthet
och med flaggan i topp.
Grattis till Lennart
Salomonsson och alla
duktiga medarbetare
i Karlstad.
personalplanering 2.0
För att höja kompetensen och ge förarna
bättre service centraliserades Nobinas personal­
planerare för ett år sedan. Målet är fortfarande
att varje personalplanerare ska finnas på plats på
sitt trafikområde en dag i veckan.
– För förarnas och trafikområdenas del har
centraliseringen inneburit bättre service och ett
gemensamt arbetssätt i hela Sverige, säger Ann-
Rolf Kolmodin
Kommunikationschef
Access ges ut av Nobina Sverige AB 08-410 65 300, [email protected]
Produktion: Åkesson & Curry
Tel: 08-402 41 50
ANSVARIG UTGIVARE/VD
Södra och västra Sverige
Jan Bosaeus
Tel: 08-410 65 404
[email protected]
Angelica Nordqvist
Tel: 08-410 65 434
[email protected]
REDAKTÖR: Mats Janson
Tel: 08-402 41 47
CHEFREDAKTÖR
SWEBUS
Rolf Kolmodin
Tel: 08-410 65 441
[email protected]
Christel Grip
Tel: 08-410 65 943
[email protected]
Formgivare: Sofia Nilsson
norra och Mellersta Sverige
BUSSFÖRARREPRESENTANT
Malin Säker
Tel: 08-410 654 39
[email protected]
Stefan Roos
Tel: 0708-73 49 53
[email protected]
nummer 1 | 2013
Nobinas logotype så kan det uppfattas som att du
representerar Nobina, säger Jenny Lundmark,
förhandlingschef på Nobina, som har tagit fram
de nya reglerna.
Av samma anledning bör man undvika att
svara direkt på kommentarer och blogginlägg
från kunder och partners som handlar om
Nobina, även om kommentarerna är kritiska
till företaget eller dess medarbetare. Det sköter
ansvariga chefer som normalt uttalar sig i media
eller företagets kommunikationsavdelning.
– Tänk också på att du enligt lojalitetsplikten
i anställningsavtalet är skyldig att vara diskret
när det gäller våra affärsangelägenheter. Alla får
självklart blogga om sina liv, arbeten eller något
annat. Men så snart åsikterna kan kopplas sam­
man med Nobina är det viktigt att tänka efter och
ha vår guide i åtanke, avslutar Jenny Lundmark.
tryck: Hylte Tryck AB
Miljöcertifierade enligt
Svanen och ISO 14001.
Sofie Siljekvist på Nobinas huvudkontor i Solna.
Och det har blivit tydligare vem som ska göra vad.
Ledighet hanteras till exempel alltid av personal­
planeraren och frågor kring attest av övertids­
lappar och milersättning lämnas till närmsta chef
för att sedan registreras av personalplaneraren.
Precis som tidigare är det ens ordinarie
personal­planerare som svarar när man ringer
elle­r tar kontakt via FIA. Men om någon annan
hoppar in vid frånvaro är målsättningen att man
ska få samma hjälp som alltid. Och för personal­
planerarna själva så har man nu en bättre sam­
hörighet när man sitter tillsammans i grupper.
Det är lättare att utbyta erfarenheter och hjälpa
till med svar på knepiga frågor.
– Vi utvecklar varandra på ett helt annat sätt
än tidigare, säger Hans Gabrielsson (Norrtälje)
och Niclas Liviste (Uppland) som är två av de tio
personalplanerare som numera sitter på Nobina­s
HK i Solna. Det är lättare att få svar på frågor och
betydligt närmare till olika stödfunktioner.
jobbsnack
Bli frisk – res kollektivt
Enligt en ny undersökning är kollektivresenärer friskare
än bilförare och det beror på att kollektivtrafikresenärer
går eller cyklar ungefär fyra gånger så mycket som
bilister – på väg till stationen eller hållplatsen.
Nobina tar Pulsen
Faddrar
Nu lanserar Nobina
stort förtroende
för MOM
Nobinas nya medarbetarombud hade räknat
med en försiktig start, men medarbetarna tog
chansen och började ringa direkt. De första må­
naderna hade MOM fått in ett tjugotal ärenden.
– Gemensamt för alla som har kontaktat oss är
att de har haft viktiga frågor att ta upp. I de flesta
fall har vi skickat ärendena vidare för utredning.
I enstaka fall har vi gett rådet att istället ta upp
frågan med chefen eller facket. I ett fåtal fall har
vi svarat att trots att frågan är viktig är den inte
att betrakta som en MOM-fråga, säger Johan Ryd
som är MOM Nobina tillsammans med kollegan
Sofie Lundmark.
I några fall har inte MOM Nobina kunnat
ut­reda ärendet utan att riskera att röja kontak­
tarens identitet. Om de ändå har velat driva
frågan öppet har Nobina erbjudit stöd på olika vis
och frågan har till exempel blivit ett utvecklingseller förbättringsärende.
– Att kunna kontakta någon som lyssnar och
som ligger utanför den vanliga verksamheten har
upplevts som mycket positivt. Vi håller tummarna
för att lika många fortsätter att kontakta oss.
Kom ihåg, vi värnar om din anonymitet, avslutar
Sofie Lundmark.
sin nya medarbetar­
undersökning. Som
minskar svarstiden
och ger möjlighet till
snabbare återkoppling.
Syftet med Pulsen,
som medarbetarunder­
sökningen heter, är att
Hanna Frimansson
öka engagemanget hos
medarbetarna genom att göra delaktighet lättare.
I den nya undersökningen kan man endast
svara på undersökningen via FIA för att det ska gå
snabbt och lätt att svara. Tjänstemän svarar fort­
farande via en länk som skickas ut med e-post.
– Pappersenkäterna har tagits bort och förutom
att det går enklare att svara sparar vi också på
papper och värnar om vår miljö, säger Hanna
Frimansso­n som är HR-partner på Nobina.
Den första omgången av Pulsen är redan i full
gång och pågår fram till söndagen den 17 mars.
Alla svar behandlas anonymt och avidentifiera­s
av Nobinas externa leverantör och resultatet redo­
visas endast på gruppnivå.
– Ta chansen att vara med och påverka. Ditt
engagemang behövs för att vi tillsammans ska få en
bra arbetsplats och nöjda kunder, avslutar Hanna.
Nobina Mobile Extension
är Nobinas IT-koncept för
intelligenta tjänster i och kring fordonen.
Nobina har skapat en modern och kostnads­
effektiv lösning som ständigt kan ligga i fram­
kant av den tekniska utvecklingen.
– Tidigare har vi, precis som alla andra,
köpt separata lösningar för varje behov. Det
blir både dyrare och långsammare än att ha
en egen öppen lösning där alla funktioner är
uppkopplade och sammankopplade, säger
Daniel Mohlin som är Nobinas produktchef
för NME-tjänster.
Om till exempel ett uppkopplat alkolås ger
utslag får driftledningen omedelbart reda på
det och kan hjälpa till. På liknande sätt är
trygghetskameror i bussarna uppkopplade
så att polisen kan logga in på nätet och se en
händelse bara några minuter senare.
Redan 2008 började Nobina utveckla NME
och har stegvis lanserat tekniken, till exempel
genom att koppla upp bussarna mot OMS.
– NME-konceptet erbjuder också förbättrad
tillförlitlighet och funktionalitet i Nobinas
bussar och från och med den 1 mars kommer
våra uppdragsgivare att kunna ta del av och
abonnera på ett antal tjänster som har utveck­
lats till NME plattformen, och fler tjänster
kommer längre fram, säger Daniel Mohlin.
Kort om pulsen
4 mätningar per år
4 grundfrågor per
mätning
Totalt 16 grund­
frågor under året
1 uppföljningsfråga
per mätning
En fadder är en förare på Nobina som är väl
bekant med trafikområdet, linjerna, Nobinas
värderingar och som vill dela med sig av detta
till nya kollegor som behöver stöd för att kom­
ma in i sitt jobb. Access ringde tre av dem och
ställde frågan: Vilken är din viktigaste uppgift?
Hamid Reza Zirdehi, Älvängen, fadder sedan 2009
– Det viktigaste är att visa allt som har med
körning att göra, till exempel linjekännedom
och hur man behandlar kunderna. En gång
var jag också nybörjare och nu vill jag hjälpa
de nya på samma sätt som jag fick hjälp.
Vad får du för respons från nya förare?
– De blir glada och tacksamma.
Läs mer:
på FIA
gratis TMu för 45+
I samband med körkortsförnyelse krävs enlig
NME snart redo
3
lag att man som bussförare genomgår en trafik­
medicinsk undersökning om man är över 45 år.
Nu är det klart att Nobina står för undersöknings­
kostnaden under förutsättning att medarbetaren
vänder sig till den företagshälsovård som Nobina
har avtal med. Be din närmaste chef om en re­
kvisition, ett underlag, som du tar med dig till fö­
retagshälsovården. Det går inte att få ersättning
i efterhand. När man får resultatet av undersök­
ning skickar man in uppgifterna till Transport­
styrelsen och arbetsgivaren, som därigenom vet
att undersökningen har genomförts och att man
uppfyller trafiksäkerhetskraven.
swebus Gör som
flygbolage­n
– Vi vet att många av våra resenärer vill kunna
välja en speciell plats i bussen, säger Ingvar
Rygge­sjö, presschef för Swebus. Därför erbjuder
vi nu som första expressbussbolag i Sverige möj­
ligheten att köpa priority boarding till våra resor.
Priority boarding kostar 20 kronor liksom att
boka bälteskudde för barn. Att boka ett extra
bagag­e kostar 50 kronor per väska.
– Även om detta innebär lite extra arbete för
förarna vet de hur marknaden ser ut och förstår
att det är nödvändigt, säger Christel Grip som
är kommunikationsansvarig på Swebus.
Gabriela Vuceva, Torslanda, fadder sedan 2012
– Att få de nya kollegorna att känna sig säk­
ra och bekväma så att de vågar ställa frågor.
Därför handlar fadderrollen lika mycket om
personlighet som att vara en erfaren förare.
Jag tror att det kan vara en fördel som fadder
att vara ny i branschen eftersom man tydligt
minns vad som var svårt i början.
Vad är svårast att lära sig som ny förare?
– Att bli ett med bussen. Och att våga ta kri­
tik från passagerare och inte ta det personligt.
Lisbeth Gustafsson, Älvängen, fadder sedan 2010.
– Man ska stötta och vara till hjälp. Det
kan gälla passagerare, bussen eller biljett­
maskinen. Men även inne på depån ska man
finnas till hands.
Vilka egenskaper måste en fadder ha?
– Det viktigaste är nog att ha tålamod och
linjekännedom. Men det är sällan något pro­
blem eftersom de nyanställda redan har fått
sin utbildning och bara behöver lite mer rutin
och lite stöttning för att komma ut i tjänsten på
ett tryggt sätt. Den senaste föraren som jag var
fadder åt behövde bara min hjälp i två dagar.
Läs mer:
swebus.se
nummer 1 | 2013
4
1
så mäts Kvalitet
Förväntningar, åsikter
Det må vara länge sedan Henry Ford revolutionerade fordonstillverkningen, men hans bevingade ord
gäller ännu: Kvalitet är att göra något på rätt sätt även när ingen tittar. I persontrafikbranschen har
begreppet kvalitet blivit en allt viktigare del av affären, med stor påverkan på image, intäkter och
utvecklingsmöjligheter. Men vad betyder det egentligen för Nobina? Och hur mäter man kvalitet?
TEXT Sofia Eriksson illustration Aurora Kroon
– Kvalitet är ett jättesvårt begrepp, konstaterar
Nobinas försäljningschef Mattias Byström.
Problemet, menar han, är att allas uppfattning­
ar är olika, och att de påverkas av förväntningar,
löften och personliga åsikter. För att kvalitets­
begreppet ska kunna ligga till grund för avtal och
ersättningar måste man ha en tydlig grund att
utgå ifrån. Därför görs ofta en kvalitetsutvärde­
ring som bygger på en verksamhetsbeskrivning.
– Enkelt förklarat: Man beskriver hur verksam­
heten ska bedrivas och ser till att man alltid
arbetar efter den beskrivningen. Det är kvalitet
för oss. Här specificeras allt. Hur vi agerar om en
buss blir stående och vad vi gör för att det inte ska
hända igen. Hur vi underhåller bussarna i verk­
städerna, bemöter våra kunder och arbetar för att
få färre skador eller minskad miljöpåverkan.
nya avtal
Kvalitet har blivit en allt viktigare parameter i
upphandlingar numera. Förr var det enbart priset
som avgjorde, det vill säga att den som kunde
erbjuda lägst pris vann, vilket kunde leda till
att busstrafiken ibland utfördes med bristande
kvalitet. För att komma bort från det görs i dag
kvalitetsutvärderingar som bygger på en poäng­
sättning av de olika anbudsgivarnas
verksamhetsbeskrivningar. Här
ska inte finnas plats för personligt
tyckande, utan allt ska gå korrekt
och mätbart till. Mattias Byström
drar ett förenklat exempel för att
förklara:
– Säg att fem anbudsgivare lämnar
samma pris, låt oss säga 100 miljoner.
Därefter poängsätts kvaliteten och
omvandlas till ett prispåslag. En låg
kvalitetspoäng ger ett högt prispå­
slag, säg i det här fallet 50 miljoner
för lägsta poängen. Det innebär att
den som har låg kvalitet hamnar på
en prislapp på 150 miljoner, medan den
med hög kvalitet ligger kvar på 100 mil­
joner och därmed vinner upphandlingen.
passar nobina
För Nobina är det här en fördelaktig
utveckling.
– För oss är det positivt eftersom vi är
duktiga på att utveckla kvaliteten i vår
verksamhet. Det innebär att även om
vi ligger högre i pris har stor chans att
vinna upphandlingarna.
I en upphandling om lokaltrafiken i
Helsingborg nyligen inträffade just detta:
Nobina hade högre pris men fick lägre
pris­påslag än trafikföretaget som kom tvåa.
nummer 1 | 2013
Kvalitet
handlar ju
mycket om det
mjuka, om bemötande och om trygga,
trevliga förare.”
Roland Jensen, trafikchef
Samma sak hände i Väst­trafiks upphandling i
Tvåstad.
I verksamhetsbeskrivningen läggs också stor
vikt vid utvecklingsplaner – hur Nobina i sam­
arbete med uppdragsgivare, politiker och inte
minst resenärer vill utveckla trafiken på alla plan
för att öka både resandet och kundnöjdheten.
– Uppdragsgivaren söker efter en professionell
samarbetspartner att utveckla kollektivtrafiken
tillsammans med under de närmaste tio åren, och
då beskriver vi i detalj hur vi ska arbeta med det,
säger Mattias Byström.
Men, att använda sig av en kvalitetsutvärdering
i upphandlingen är bara första steget mot en bra
kvalitet. Det viktigaste är ju att Nobina verkligen
levererar det man har lovat. Beroende på det kan
en kvalitetsbonus eller ett vite träda i kraft.
bonus eller vite
Ett exempel på det är ett avtal med SL för Södertäl­
je och Kallhäll där välstädade bussar ger bo­
nus. Ett annat är just det nya avtalet med
Västtrafik för Tvåstad. I upphandlingen
ställdes höga krav på trafik­säkerhet,
miljö och leveranssäkerhet. Utöver
det samarbetar Västtrafik och
Nobina tätt för att i enlighet
med branschens mål
89%
r och löften
dubbla resandet. Då spelar kundernas åsikter och
krav på kvalitet stor roll. Därför får Nobina bonus
baserat på resultatet av Västtrafiks kundnöjdhets­
mätningar. Över 85 procents kundnöjdhet innebär
en bonus på ungefär en miljon kronor. Just nu
genomför Västtrafik den första kvartalsundersök­
ningen genom att ringa runt till resenärer. Under­
sökningen redovisas i mars, och trafikchef Roland
Jenssen tycker att det ska bli otroligt spännande.
Han tror på ett bra resultat.
– Vår egen ombordundersökning visar att vi
ligger bra till. Kvalitet handlar ju mycket om det
mjuka, om bemötande och om trygga, trevliga
förare. Så vi har arbetat stenhårt i nästan ett år
med att utbilda och informera våra 160 förare om
vad trafikavtalet innebär och hur vi blir bedömda.
Det nya avtalet är utmärkt att arbeta efter,
menar han.
– En gång i månaden har vi ett leveransmöte
med Västtrafik och går igenom kundnöjdhet,
ställda turer och förseningar. Nu senast sa
driftledarna att det är ett riktigt bra och tydligt
sätt att jobba på – är något inte bra så skapas en
handlingsplan för det direkt. Hela avtalet andas
”kund”: nöjdare kunder, fler resor, rent och fräscht
samt bussar som kommer i tid och kör när de ska.
En nackdel är dock att kundnöjdhetsundersök­
ningarna inte alltid ger det breda perspektivet.
– De måste vara statistiskt väl underbyggda,
säger Mattias Byström, det vill säga att man mä­
ter på olika linjer, vid olika tider på dygnet, under
5
Så många av Nobinas
kunder i Lidköping är
nöjda med trafiken. På
andra och tredje plats
kommer Södertälje
respektive Umeå.
hallå
där
Stella Fare, ledamot för
Folkpartiet i landstingets
trafiknämnd
Vad innebär kvalitet i kollektivtrafiken för dig?
– Att resa i en egen bil är numera en hightechupplevelse, och den komforten måste vi jämföra
med. Man ska inte behöva gå in i något skitigt,
nedgånget och illaluktande, utan i en fräsch miljö
där man kan behålla sin integritet. Det handlar om
trygghet också, att operatörer ihop med kommu­
nerna gör allt för att skapa säkra miljöer dygnet
runt. Och så turtäthet och pålitlighet naturligtvis.
en längre tidsperiod. Annars blir det inte repre­
sentativt – vi kanske är jättebra men mäts vid
oturliga tillfällen eller med fel urval av kunder.
Handlar om inställning
Å andra sidan kopplar det tillbaka till Henry
Fords klassiska tankar: att vara bra även när det
inte syns eller mäts. Att alltid tänka på kvaliteten.
– För oss är kundnöjdhetsundersökningarna
ett ekonomiskt incitament att alltid leverera
kvalite­t. Annars tjänar vi inga pengar, säger
Mattia­s Byström.
För incitamentsavtalen, med till exempel
kvalitets­baserade ersättningar, blir allt vanligar­e –
i dagsläget är snart tio procent av Nobinas omsätt­
ning rörlig. Mattias Byström är övertygad att det
kommer att handla om större andelar i framtiden.
– Vi kommer att leva med en del gamla avtal ett
tag till, men fler och fler uppdragsgivare kommer
att vilja satsa på rörliga incitament med fokus på
kvalitet. Det är ju till nytta för samhället och styr
upp operatörernas arbetssätt.
– Oavsett hur mycket vi jobbar med kvalitets­
beskrivningar så handlar allt kvalitetsarbete till
syvende och sist om medarbetarnas inställning
och motivation. Vill man verkligen se till att
buss­a rna är fräscha och snygga? Och vill man
verkligen utveckla en mjuk och behaglig körstil?
Det är först då som det verkligen blir en tydlig
skillnad i kvalitet som kunderna upplever, säger
Rolf Kolmodin.
Vad vill du förbättra?
– Min målsättning är att operatörerna ska få
en rakare kommunikation med sina kunder. Vi
som beställare har dessvärre skapat en massa
filter som gör det svårt att få till direktkontak­
ten mellan dem som behöver prata
Operatörerna borde med varandra medan vi arbetar
få större möjligheter mer långsiktigt. Jag skulle vilja
att kommunicera det man att operatörerna fick möjlighet att
profilera sig mer mot kunden för att
erbjuder på egen hand”
snabbt kunna bemöta alla synpunk­
Stella Fare ter, möjligen genom att operatörerna
övertar all ”synpunktsverksamhet”
och att resenärerna får bättre information om
vart de ska vända sig.
Hur påverkas kvaliteten av fler privata entreprenörer?
– När det gäller turtäthet och pålitlighet finns
det goda chanser till utveckling för den som driver
kollektivtrafikverksamhet på kommersiella grun­
der. Och operatörerna borde få större möjligheter
att kommunicera det man erbjuder på egen hand.
Ny teknik fångar kundernas tankar
Karlstad: För att göra kundmätningarna så korrekta och användbara som möjligt har Värmlandstrafik tagit
fram en egen mätmetod för kundnöjdhet tillsammans med Karlstad universitet.
Lars Bull
– Vårt förhållningssätt till kvalitet är ständig
förbättring, säger Lars Bull, vd för Värmlands­
trafik. Därför har vi identifierat ett antal mål­
områden som är intressanta för kunden och
som bidrar till hur varumärket Värmlandstrafik
uppfattas.
De fem målområdena är helt och rent fordon,
avgång i rätt tid, bra bemötande, trygg och säker
resa samt korrekt information i samband med
störningar.
För att få reda på vad kunderna tycker analy­
serar man alla synpunkter som kommer in som
kundärenden, via telefon eller mejl eller i forumet
på webbplatsen. Dessutom tar man fram rele­
vanta nyckeltal och trender från den nationella
kundundersökningen Kollektiv­trafik Barometern.
Men det främsta verktyget är de enkäter som
genomförs två gånger per år i bussarna. Då ställs
ett batteri av frågor utformade av Centrum för
Tjänsteforskning vid Karlstad universitet.
– De är klokare än vad vi är – jag ser det som
ytterligare en form av kvalitetssäkring, säger
Lars Bull.
Undersökningarna ligger till grund för åtgär­
der. Ett exempel är att resenärerna klagade på
dåliga bussar på linje 400 mellan Filipstad och
Karlstad, så då sattes nya bussar in där. Ett an­
nat är att man har tagit hjälp av en konsult för att
arbeta med attityder och värderingar i kundmö­
tet för att förbättra kommunikationen.
Lars Bull betonar att kvalitet handlar om ett
samarbete mellan uppdragsgivare och operatör.
– Vår tumregel är att vi inte ska kräva mer av
våra operatörer än vi själva klarar av. Är inte vi
certifierade, kan vi inte kräva att någon annan
är det. Kvalitetsarbetet ska inte klistras utanpå
utan vara en viktig del av allt. Dessutom är det
en överlevnadsfråga – vi måste ständigt höja
kundens upplevelse av kvalitet.
nummer 1 | 2013
1
förbättringsteam
så mäts Kvalitet
Swebus möter
kunderna
digitalt
TEXT Sofia Eriksson
Fokus på
framsteg
Förbättringsgrupperna träffas med jämna mellanrum på Nobinagarage över
hela landet i syfte att förbättra sin verksamhet. Access har gjort nedslag i tre
garage för att låta sig inspireras. TEXT Linda Kante
#Swebus på Twitter.
nummer 1 | 2013
utbytt handlingsplaner med övriga grupper för
att slippa uppfinna hjulet på nytt samt uppmanat
förarna att skriva felrapporter på bussarna för att
allt ska bli reparerat.
Ulf Franzén, Gruppchef
Foto: Rolf Kolmodin
Nobina Tyresö
Hur länge har ni hållit på
inom ert område?
– I Tyresö startades sju
förbättringsgrupper med
fyrtio aktiva deltagare i
februari 2012. Vårt gemen­
samma mål var ”Utförd
trafik med nöjda kunder”.
Vilka förbättringar har ni gjort?
– Vi har förbättrat sign in-tiderna, framkom­
ligheten, tips- och trixlistor för handhavande av
bussar, rutiner för felrapporter och belysningen
på depån. Sedan har vi gjort en informationskam­
panj om hastighet och skador, en ny rampkarta
och ny in- och utfart till personalparkeringen.
Vad har ni på agendan framöver?
– Nu har vi fokus på de mjuka frågorna i
organisatione­n som kundbemötande och trivsel.
Leif Bender, driftledare
Nobina Skövde
Foto: Nobina
Frågor, beröm och kritik
på Facebooksidan. På
Swebus har den digitala
kundkommunikationen
blivit allt viktigare. Och
kräver därför snabb
och korrekt hantering.
Alla digitala kommen­
tarer hamnar i ett
kundärende­system, där
sälj­ledare Pia Kråvall
och hennes kollegor
betar av upp till 500
ärenden i veckan.
– Allt från om man får ta med sig cykel på
bussen till frågor om dubbla biljetter. En del är
reklamationer, men merparten är frågor och
synpunkter, säger hon.
Allt besvaras och följs upp. Antingen senast
inom ett dygn på Twitter och Facebook – där
är det viktigt att vara snabb och lösningsin­
riktad eftersom så många läser, säger Pia
Kråvall. Eller med ett direkt svar med ärende­
nummer för att informera kunden om att man
jobbar på ärendet.
Trots att närvaron på Facebook och Twitter
är ganska ny har Swebus redan 1 340 följare
på Twitter och 3 377 gillare på Facebook. Så
det har blivit viktiga marknadsföringskanaler
också, och varje vecka läggs erbjudanden om
Veckans klipp, en
Målet är att
billig resa, ut på
kunna sälja
Facebook. Ap­
även till en missnöjd
proachen i kund­
kommunikationen
kund.”
är säljande och
ärendehanterarna skickar ofta med länkar,
förslag och lösningar.
– Målet är att kunna sälja även till en
missnöjd kund, att de upplever att de blir väl
bemötta och gärna åker med oss igen, och att
andra som läser också vaknar till och hänger
på, säger Pia Kråvall.
Men det finns mycket att förbättra, tycker
hon. Personalen går på utbildningar, man gör
lathundar för ärendehantering, och önskan är
att fler kunde jobba med detta på heltid.
– Kundservicen är så viktig i dagens
busstrafik, både för att få nöjdare kunder och
kunna göra förbättringar. Det är ju här vi kan
få en tydlig bild av vad kunderna tycker om oss
och vad de vill ha.
När började ni?
– Vi startade på våren
2011. Nu har vi fem grup­
per som innehåller mellan
fem och åtta deltagare.
Några förbättringar?
– När vi jämförde kvartal tre 2011 mot detsam­
ma 2012 hade vi minskat de negativa kundsyn­
punkterna med 50 procent. Vidare har vi arbetat
för att förarna ska ha en bra arbetsmiljö, sett
till att det är en ren och trevlig miljö i bussarna,
Vad har ni på agendan framöver?
– Vi ska göra en frågeenkät till förarna om
biljettmaskinens användningsområde och en upp­
följning på en lathund för de biljetter som säljs
mer sällan. Vi ska sätta upp en infotavla endast
för förbättringsgruppernas alster.
Ulrika Sandström, trafik­
ledningsansvarig Nobina
Umeå
Foto: Nobina
6
Hur länge har ni hållit på
inom ert område?
– Vi ska precis ha vår
halvårsuppföljning, vi
inledde arbetet i höstas.
Berätta om era förbättringar!
– Vi har dokumenterat platser med försämrad
framkomlighet som kommunen sedan har siktröjt
och förbättrat. Vi har även framfört förbättrings­
förslag till vår uppdragsgivare gällande informa­
tion och biljetthantering. Redan nu har vi fått
respons på några av förslagen. Förarenkäter
har gett oss förklaringar till orsakerna bakom
ett mindre bra kundbemötande och utifrån det
resultatet har vi förenklat instruktioner för de
olika värmesystemen i bussarna. Dessutom har vi
förbättrat städrutinerna på bussarna.
Vad har ni på agendan framöver?
– Att arbeta med ett bra kundbemötande och
för att minska antalet vagnbyten och skador.
Var fjärde resa sker kollektivt
För första gången någonsin sker över 50 procent
av resorna i Stockholm med kollektivtrafiken, av­
slöjar den nya Kollektivtrafikbarometern för 2012!
Siffrorna skiljer sig dock rejält från övriga Sverige.
Kollektivtrafikens andel av resandet i Sverige
har ökat från 24 till 26 procent de senaste tre
åren, men skillnaden är stor om man jämför
städer med glesbygd. Även om den kollektiva
trafiken ligger på över 50 procent i Stockholm
står bilresorna i genomsnitt för tre av fyra resor
i hela landet. I Skåne, Västra Götaland och
Uppland har man uppnått cirka 25 procents
kollektiv­t resande. I övriga län ligger kollektiv­
trafikens marknadsandel på 8-14 procent.
När det gäller kundnöjdheten är siffrorna om­
vända. De allra nöjdaste kunderna (87 procent)
finns i Norrbotten och på Gotland, två av de om­
råden där kollektivtrafiken har den absolut läg­
sta marknadsandelen på cirka 10 procent. Några
av de minst nöjda kunderna finns i Stockhol­m
där resandet är störst.
Bland de som reser regelbundet är 82 procent
framtid
50,4
7
… procent. Så stor
marknads­andel har
kollektivtrafiken i
Stockholms län.
Robert Sahlberg är affärsutvecklingsansvarig
och projektledare på Karlstadsbuss.
Tillsammans med Nobina har de ökat resandet
med 59% sedan 2005 – och satsningen på
kollektivtrafiken fortsätter.
Förändringar i stadsmiljön
Busslinjer utan onödiga omvägar ger både bättre
driftsekonomi, lägre utsläpp och attraktivare
restider. I Karlstad finns ett mål om att det aldrig
får ta mer än dubbelt så lång tid att åka kollektivt
som bil till centrum från alla områden i tätorten.
Detta gäller även nya områden. För att klara må­
let krävs förändringar i den fysiska stadsmiljön
och kommunen har de viktigaste verktygen för
detta, till exempel markanvändning och bygglov.
– Tack vare att Karlstadsbuss är samordnade
i Karlstads kommuns stadsbyggnadsförvaltning,
kommer vi på ett naturligt sätt in i dessa proces­
ser. Vi konkurrerar med andra intressen, men att
delta är enda sättet att kunna påverka. Att komma i
efterhand och prata kollektivtrafik är väldigt svårt.
våga tänka nytt
Karlstad: Kortare restider och designade bussar. Så vill Karlstadsbuss utveckla kollektivtrafiken i sitt
projektarbete ”En världsutställning i Karlstad”. I första hand planeras en snabblinje för bussar vars
stråk går genom hela staden. TEXT Linda Kante
– Vi vill att det här stråket ska öppna upp cen­
trum på ett bra sätt och vi ser goda möjligheter
för tät trafik, kanske till och med sjuminuterstra­
fik, säger Robert Sahlberg på Karlstadsbuss.
Linjen är tänkt att sträcka sig från Bergvik i
öst till universitetet i väst och på sin väg ska den
passera många av de viktiga punkterna i staden
– en del av dem kan dessutom komma att fungera
som bytespunkter så att regionalbussar slipper
köra in i centrum.
– En sådan här linje medför tunga stadsutveck­
lingsfrågor och eftersom vi ingår i Karlstad kom­
muns stadsbyggnadsförvaltning har vi utnyttjat
kraften som finns där. Det sista året har vi haft tre
planarkitekter som har arbetat med varsin del av
I dag inser vi
dock att det
inte är en mänsklig
rättighet att ha en
egen bil, och inte
bara ur ett miljöperspektiv utan även ur
ett rättvist och
jämställt perspektiv.”
nöjda med informationen om avgångstider, 73
procent upplever att det är tryggt att resa och 72
procent tycker att det är enkelt att resa kollektivt.
En av de frågor som alltid får sämst betyg i dessa
mätningar är störningsinformationen som tre
av fyra kunder är missnöjda med. Likaså tycker
många kunder att man borde vara mera lyhörda
för kundsynpunkter inom kollektivtrafiken.
Kundnöjdheten överlag har ökat något och lig­
ger nu på 80 procent, vilket är mycket positivt. En
annan positiv signal är att resandet äntligen har
börjat öka även bland män.
Av kollektivtrafikbarometern framgår också att
många länstrafikbolag har ett klart imageproblem.
Av den svenska allmänheten är bara 51 procent
nöjda med trafikhuvudmännen. Men att hela 80
procent av kunderna ändå är nöjda med sin senas­
te resa visar att trafiken enligt kunderna fungerar
bra och att entreprenörerna gör ett bra jobb.
Läs mer:
nobina.se
stråket, berättar Robert Sahlberg.
– En bra stadsplanerig är grundläggande för en
god kollektivtrafik. Men de senaste 50 åren har
städerna haft bilen som norm med externa köpcen­
trum och villaområde som har gjort det svårt att
köra kollektivtrafik. I dag inser vi dock att det inte
är en mänsklig rättighet att ha en egen bil, och inte
bara ur ett miljöperspektiv utan även ur ett rättvist
och jämställt perspektiv. Vår vision på Karlstads­
buss är att det ska vara enkelt att leva i Karlstad
utan bil. Vi tar inte avstånd från bilen eller vill göra
det svårt för dem som har bil. Men vi trycker på
positiva aspekter som att man inte är låst utan bil
och att man kan leva ett minst lika bra liv genom
att utnyttja kollektivtrafiken.
samarbete med nobina
Grunden till Karlstadsbuss arbete med kollektiv­
trafiken lades redan 2005 då man ingick ett avtal
med Nobina. Tillsammans satte man gemen­
samma mål för att skapa en bättre kollektivtrafik
i staden.
– Vi lade mycket kraft på att arbeta med kund­
perspektivet, allt ifrån att kunderna skulle bli väl
bemötta av förarna till att resenärerna skulle få
en optimerad restid. 2007 lade vi om hela linje­
nätet i Karlstad, vilket blev en succé från dag ett
med tydligare linjer och tätare trafik. Vi ritade
en karta som var inspirerad av tunnelbanenätet i
Stockholm och skapade en mer attraktiv produkt
med tiominuterstrafik på de största linjerna,
förklarar Robert Sahlberg.
De gemensamma ansträngningarna tillsam­
mans med Nobina ligger till grund för att Karlstad
från 2005 och fram till idag har ökat resandet
med kollektivtrafiken med hela 59 procent.
– Och genom fortsatt utvecklingsarbete tror vi
definitivt att vi kommer att klara av det så kallade
fördubblingsmålet, det vill säga att dubbla antalet
resenärer med kollektivtrafiken fram till år 2020.
Förutom att förkorta restider och göra fler
delar av staden tillgängliga med busslinjer pratar
Robert Sahlberg om andra viktiga utvecklings­
områden inom kollektivtrafiken.
– Ett är att kunna erbjuda mobilt internet.
Eftersom man inte kan surfa när man kör bil är
det ett stort argumenten till att åka kollektivt,
avslutar Robert Sahlberg.
drivkrafter med störst betydelse: elevans. Är kollektivR
trafiken ett användbart
alternativ till att köra
bil, främst när det
gäller enkelhet och den
totala restiden utifrån
linjesträckning, byten
och avgångstider?
Kunskap. Känner
man till trafikutbud,
resvägarna och biljett­
systemet?
Upplever man några
fördelar med att åka
kollektivt, till exempel
att slippa köra och
kunna använda tiden
till något annat. Eller
att slippa parkerings­
bekymmer?
Hur man uppfattar dessa
variabler och synen på
prisvärdhet skiljer sig
mycket mellan de som
ofta reser kollektivt och
de som sällan gör det.
De som reser mycket har
oftast ett månadskort
som är mer prisvärt än till
exempel smsbiljetter.
nummer 1 | 2013
8
Nytt linjenät
trafik
Trötthet – livsfarligt
i trafiken
Att vara riktigt sömnig är nästan som
att ha 0,8 promille alkohol i blodet. Sitter
man bakom ratten blir det naturligtvis
livsfarligt. Man vinglar och kör över mittlinjer
eller ned i vägkanten. Trötthet beräknas orsaka
eller bidra till mellan 20 och 30 procent av alla
trafikolyckor. Men det är mycket svårt att fälla en
förare som nekar till att ha varit trött. Trötthet
som olycksorsak är därför kraftigt underrappor­
terad. Men snart riskerar den som inte är
till­räckligt utvilad
bakom ratten att åka
En expertgrupp är på
dit. En expertgrupp är
väg att ta fram konkreta
på väg att ta fram
metoder för att kunna bevisa
konkreta metoder för
när en förare har varit så trött
att kunna bevisa när en
att det är farligt att köra.”
förare har varit så trött
att det är farligt att
köra. Tack vare nya tekniska hjälpmedel, som till
exempel vingelvarnare i nya bilar, kan vi se en
fram emot en framtid med färre olyckor. Det här
är positivt – inte minst för Nobinas förare som
dagligen riskerar att möta förare som är farliga
bakom ratten.
Men vi måste även titta på oss själva. Vi har reg­
ler för kör- och vilotider som anger hur länge man
får köra innan man ska ta paus, dygnsvila eller
veckovila. I våra planeringssystem finns spärrar
som hindrar att en tjänst planeras så att den bry­
ter mot något regelverk. Vad vårt system däremot
inte kan se är om någon av våra förare har jobbat
extra hos någon annan.
Det är därför det är så viktigt att ni som förare
alltid rapporterar in till er närmaste chef om ni
har kört åt någon annan uppdragsgivare så att vi
kan ta hänsyn till det i planeringen. Har en förare
extraknäckt som taxiförare en natt, får han na­
turligtvis inte sätta sig i en buss på morgonen och
köra ett dagspass som efter en god natts sömn.
Lika viktigt är det att man som förare informerar
sin närmaste chef om man av andra skäl är trött.
Man kan exempelvis nattvakat sitt sjuka barn
och inte fått en blund i ögonen. Här är det viktigt
att vi bryr oss om varandra och tar ett personligt
ansvar för att säkerheten alltid prioriteras.
På tal om kör- och vilotider och personligt ansvar
är det mycket viktigt att ni som kör mer än 50 km
eller beställningstrafik alltid använder diagram­
blad eller era förarkort på rätt sätt. Böterna för
att ha glömt blad eller kort ligger
på 4000 kronor. Om polisen eller
Transportstyrelsen vid en ”raz­
zia” ser att samma förare gjort
fel flera gånger springer böter­
na snabbt upp i 10 000 kr.
Värt att tänka på i dessa
tider när myndigheterna
blir mer och mer aktiva
på detta område.
Niklas Thorslund
säkerhetschef på Nobina
Har du frågor eller tips
till Niklas, hör av dig på
[email protected]
nummer 1 | 2013
Ulf Håkansso­n,
driftledare i
Södertälje, har gjort
många insatser för
att undvika och
hantera eventuella
framkomlighets­
problem efter att det
nya linjenätet har
tagits i bruk.
med koll på
läget
Södertälje: I december förra året lade man om hela linjenätet i Södertälje
och i samband med det delades en högt uppskattad broschyr ut till både
resenärer och till Nobinas förare. Nästa steg är att införa linjefaddrar.
TEXT Linda Kante Foto Eric Steijer
– Målet är att ha ett fungerande informations­
väg eller risk för möte. Sedan tog jag detta vidare
med de som är vägansvariga samt trafikingenjö­
ren på kommunen för att få detta ordnat.
Förarna varnades för störningar via dels de
arbetsplatsträffar som man har kontinuerligt,
men även genom att Ulf Håkansson lade in infor­
mationen som trafikmeddelande i FIA. Samtidigt
gick samma information till den centrala trafik­
ledningen så att de hela tiden har koll på sträck­
orna och vilka problem som skulle kunna uppstå.
Systemet har fungerat väl och Ulf Håkansson
understryker att dialogen med kommunen är
mycket god. Och genom
att anamma linjefaddrar
Detta kommer även generera att vi har full kontroll på vad
på Söder­täljes linjer
som pågår ute på linjerna och kan ha med oss detta när vi
kan kommunikationen
exempelvis träffar representanter för fackliga organisationer.”
effektivisera­s ytterligare.
– Vi har diskuterat ett
munikationsavdelningen på huvudkontoret som
införande av linjefaddrar under en längre tid, och
satt och arbetade med en informations­broschyr
i februari kommer vi att ha ett avslutningsmöte
på ämnet som var tänkt att gå ut till våra resenä­
i frågan. Det har även gått ut en förfrågan om
rer. Jag sammanfogade denna med kartan efter­
intresse för dessa positioner bland våra förare.
som jag ansåg det vara viktigt att resenärernas
broschyr överensstämde med den som förarna
bättre återkoppling
fick så att de fick precis samma information,
Tanken är att de ska vara mellanhanden mellan
berättar Ulf Håkansson.
mig som driftchef och förarna. Kommunikationen
kommer att ske i form av de synpunktspapper
förbättringar
som finns och som lämnas in till mig. Jag sorterar
Det gjordes även en linjeanalys för att titta på
synpunkterna och går vidare med respektive
eventuella risker med det nya tilltänkta linjenätet.
ansvarig, säger Ulf Håkansson och avslutar:
– Huvudskyddsombudet och jag var ute och
– Nu får vi full kontroll på vad som pågår ute
åkte samtliga 29 linjesträckningar i kommunen
på linjerna och kan ha med oss detta när vi exem­
varefter vi sammanställde en punktlista med
pelvis träffar representanter för fackliga organi­
vilka förbättringar som kunde göras. Det kunde
sationer. Dessutom ger det föraren och inte minst
till exempel vara placering av skyltar, bredd på
resenären en känsla av trygghet.
flöde så att vi snabbt kan hantera eventuella
framkomlighetsproblem, förklarar Ulf Håkansson,
driftledare i Södertälje.
Förändringarna i Södertälje i samband med
linjeomläggningen den 9 december 2012 var så
radikala att Nobina ville nå ut till så många som
möjligt med vad som skulle komma att ske.
– Jag satte ihop de olika linjesträckningarna
med hjälp av Google Maps och hade samtidigt
kontakt med en kille på kommunen som är duktig
på att rita. Parallellt med det tog jag hjälp av kom­
9
Kollegan
verkligheten vinner
Norrtälje: Fredrik Lundebrings dröm
om att ta busskörkort slog in när han
var 23 år. Idag älskar han sitt jobb
och får lätt abstinens om han inte får
ratta fram sitt stora fordon med jämna
mellan­rum – och om han inte får hälsa
på sina resenärer i Norrtälje.
Text Erik Bredhe Foto Paul Quant
Det är så olika hur man hittar till bussförar­
yrket. En del får tips av en vän, någon annan läser
en annons. Kanske har man alltid varit intresserad
av motorer, dagliga möten med människor och fri­
heten bakom ratten. För Fredrik Lundebring var
det … lite annorlunda. Han upptäckte sin kärlek
till bussar som tolvåring – i en värld av gangsters,
tjuvar och vansinniga biljakter.
– Jag brukade spela tv-spelet Grand Theft Auto
som liten. Spelet går egentligen ut på att stjäla
bilar, råna banker och bli jagad av polisen. Men
det gick även att stjäla bussar. När man väl hade
en buss kunde man lugnt köra runt i staden och
plocka upp passagerare och släppa av dem. Efter
ett tag slutade jag nästan helt att göra det som
tv-spelet egentligen gick ut på och spelade det
bara för att få köra buss. Det var så jag upptäckte
bussar och hur kul det är att köra dem! säger
Fredrik.
Långt efter tv-spelsdagarna fanns sedan dröm­
men om att en dag bli bussförare kvar. Och så en
höstdag 2009 såg han en annons i tidningen om
att de sökte bussförare. Utbildningen fick man
betald och enda kravet var att man arbetade kom
mande sommar ut. Fredrik arbetade juni, juli,
augusti. Sedan var han fast.
– Min långsiktiga plan var alltid att ta busskör­
kort så snart jag kunde, men mer planer än så
hade jag inte. Jag tog tjänstledigt från förskolan
Efter ett tag slutade jag nästan helt
att göra det som tv-spelet egentligen
gick ut på och spelade det bara för att få
köra buss.”
som jag jobbade på och tänkte att jag ju alltid
kunde börja jobba där igen efter sommaren. Men
jag tyckte så mycket om att köra buss att jag blev
kvar. Jag älskar känslan att bemästra ett så stort
fordon i trafiken, även om man ställs inför stora
utmaningar ibland. Men framförallt älskar jag att
träffa människor!
bra lockbete
Erbjudandet om gratis utbildning och fast tjänst
tycker Fredrik är ett bra lockbete för att få in
unga människor i bussbranschen. Men den riktiga
utmaningen är att sedan behålla dem.
– Många söker sig snabbt vidare och där tror
jag en stor del ligger i att man som ny har väldigt
svårt att få de arbetstider man önskar sig. Man
hamnar sist i turordningen och måste vänta upp
mot 20 år innan man ens kan börja fundera på att
söka de populäraste tjänsterna. Där bör Nobina
tänka om.
Fredrik kör idag buss i Norrtälje och är mycket
uppskattad bland sina resenärer. Hans glädje och
entusiasm smittar av sig. Men han tycker även om
att göra det där lilla extra. Det kommer liksom
naturligt. När Fredrik hittar kvarglömda saker så
försöker han – om det går – att kontakta personen
som tappat det direkt istället för att lämna in den
till hittegodsavdelningen. På så sätt får resenären
tillbaka sina ägodelar snabbt och enkelt. Han
ringer upp något lämpligt nummer i kvarglömda
mobiler eller letar upp personen som tappat sitt
körkort på Facebook och skriver ett meddelande.
– Det är egentligen inte så svårt, och ingen
stor ansträngning. Man ska bara komma ihåg att
bussföraryrket är ett värdefullt och viktigt jobb.
Snurra på stolen mot resenärerna, se dem
i ögonen, hälsa dem välkomna och önska dem en
trevlig dag. Och man ska inte vara rädd för att
prata i mikrofonen. Är man trevlig får man ofta
Fredrik
Lundebring
Ålder: 26 år.
Bor: Norrtälje
Familj: Mamma, pappa
och syster. Sambo
med katten Axel.
Bästa jobbögonblicket:
”De båda år som jag
fått äran att köra SL:s
buss under Prideparaden. Människor är så
himla glada och hurrar
längs med vägen. Man
önskar att alla dagar
vore så!”
tillbaka det! För några veckor sedan sa en liten
kille till mig att jag var den trevligaste bussföra­
ren han någonsin åkt med! Sånt gör att man växer
inombords.
irl är bäst
Jobbet tar idag den mesta tiden, dessutom blog­
gar Fredrik på såväl bussforare.nu samt på sin
privata blogg. Utöver det tycker han om att hänga
med familjen, laga mat och träna. Eller lägga sig
på soffan och sugas in i någon skön tv-serie. Men
det får inte bli för mycket fritid. Under semestern
händer det att han får abstinens och saknar bus­
sen. Men då finns ju alltid – ja just det – tv-spelet.
– Jag spelar fortfarande de nya versionerna av
Grand Theft Auto, och då händer det att jag kör
lite buss där. Jag har även provat att spela busssimulatorer på datorn, med ratt och pedaler, men
det gör jag inte längre. Sedan jag började köra
buss på riktigt har jag insett att ett tv-spel aldrig
kan bli samma sak. Det finns helt enkelt ingenting
som går upp mot den äkta varan!
Läs Fredriks blogg på:
bussforare.nu
nummer 1 | 2013
10
HÅLLPLATS NOBINA
Vad händer i ditt trafikområde?
Tipsa Access om lokala nyheter, aktiviteter och händelser.
Mejla till [email protected].
Du kan också tipsa Access via tipslådan på FIA.
10%
Så mycket ökade resandet
med kollektivtrafiken i
Göteborg redan från den
första arbetsdagen när
trängselskatter infördes.
Samtidigt minskade
bilresandet med 19%.
mora
Över 600 turer under
Vasaloppet
Det första Vasaloppet arrangerades 1922 och
den klassiska 90 km långa sträckan mellan Sälen
och Mora var länge det enda loppet. I dag består
Vasaloppsveckan av sju olika skidlopp för alla åld­
rar, bland annat Tjejvasan, Kortvasan och Öppet
spår. Nobina kör bussarna till alla lopp och sam­
manlagt blir det över 600 turer under 10 dagar.
Hos Nobina är det Jonas Ajger och Andreas
Blomqvist som ansvarar för trafiken. Tillsam­
mans med övriga kollegor ser de till att många
av de över 58 000 deltagarna kommer till de olika
loppen och tar sig till rätt plats på rätt tid. Det är
en utmaning som kräver effektiv planering.
– Vi får hjälp av Filipstad och Hagfors och vi
tar även in underentreprenörer. Från torsdag till
tisdag jobbar vi i stort sätt dygnet runt. Som mest
har vi 160 förare igång, berättar Jonas.
För Nobinas medarbetare
i Södertälje var det en
självklarhet att ställa
upp i sökandet efter en
försvunnen kvinna.
Landskrona
Nya fall av
skottlossning
Samtliga stadsbussar i Landskrona ställdes
in under ett par timmar under en helg i januari
efter att två bussar blivit beskjutna rakt genom
rutorna. Dessutom utsattes totalt sex bussar för
skadegörelse i form av förmodad stenkastning
medan de körde i området kring Koppargården
under loppet av två dagar. Nobina och Skåne­
trafiken beslutade då att ställa in samtliga bussar
i Landskrona, av säkerhetsskäl. Förarna har tagit
illa vid sig och några valde under lördagskvällen
att gå hem, något som stöddes av Nobina.
– Nobina samverkar aktivt med både polisen,
kommunen och Skånetrafiken för att motverka
liknande händelser i framtiden, så att både
kunder och förare ska känna sig trygga när man
åker med våra bussar, säger Anders Ekelund,
trafikchef Norra Skåne.
Södertälje
Nobina  Missing People
När den ideella föreningen Missing People
genomförde en skallgång efter en försvunnen
kvinna från Södertälje i februari ställde Nobina
upp med en buss som sambandsfordon.
– Det var ett mycket uppskattat initiativ som
bland annat uppmärksammats i lokalmedia, radio
och på Missing peoples Facebooksida. Även bland
våra medarbetare på depån har detta uppfattats
som en mycket bra insats, säger Eric Steijer,
trafikchef Södertälje.
Läs mer:
www.missingpeople.se
texas
cykeltur
LINKÖPING
Utblick
Att miljövänliga transportmedel som bussar och cyklar måste hålla ihop
har man förstått i San Antonio, Texas. På det lokala bussbolaget VIA
har man utrustat alla sina bussar med cykelhållare fram på bussarna
som kan bära två cyklar samtidigt. Dessutom har de flesta bussarna
cykelställ ombord för upp till tre cyklar. Initiativet har inte bara minskat
stadens köer och bidragit till en renare luft, det har också skapat länkar
till platser dit man inte så lätt har nått med cykel eller buss tidigare. Ett
bra initiativ som säkert skulle vara välkommet även i Sverige.
nummer 1 | 2013
Miljövinst med friare
val av buss
Om bussbolagen själva får bestämma vilken
storlek på buss de skulle ha för olika avgångar
och sträckor finns det miljövinster att göra.
Dagens detaljstyrda upphandling där det finns
krav på vissa busstorlekar gör att utsläppen blir
onödigt höga enligt en forskningsrapport från
Linköpings universitet.
Studien har utgått från Nobinas busstrafik i
Skaraborg och Kallhäll utanför Stockholm.
– Vi visar att det går att minska koldioxidutsläp­
pen med upp till 34 procent om bussbolagen får
använda fler busstyper, säger Helen Lidestam
vid institutionen för ekonomisk och industriell
utveckling och logistik.
Tyresö
Schysst käk
På garaget i Tyresö drivs restaurangen av Marie Högmark-Longueville,
Annika Robertsson och Marika Förström (inte med på bilden). När
de inte kör buss turas de tre eldsjälarna om att laga och servera
mat till självkostnadspris – varje dag mellan klockan 04:30 och
14:00. Nästan som hemlagat och betydligt billigare än en vanlig
lunchrestaurang.
11
VÅRT GARAGE: falkenberg
Vill du att ditt garage ska vara med i nästa nummer av Access?
Kontakta redaktionen:
[email protected]
Välkomna till Nobinas äldsta och kanske
vackraste depå. Här i Falken­berg har
Nobina kört trafiken i obruten följd
sedan 1935 – först som SJ Biltrafik
och sedan som SJ Busstrafik, Swebus
och slutligen Nobina. De 57
medarbetarna har sin bas i
Falkenbergs gamla stationshus,
Bakom kameran
en pärla från 1886.
Christian Claar,
TYRESÖ
Fler kvinnor bakom
ratten
I höstas ordnade
Nobina och Arbets­
förmedlingen en tjejträff
i Spånga i nordvästra
Stockholm för kvinno­r
som var nyfikna på
bussförar­y rket, och
intresset var stort. Men
vad hände sen?
Från det första teori­
provet var det två som gick vidare och fick börja
på Nobinaakademins oktoberkurs. En av dem var
Jeya Balu från Tyresö.
– Jag tog lastbilskörkort för ett och ett halvt
år sen, men tyckte ändå att teorin var jättesvår.
När det gäller att köra är skillnaden inte så stor
mellan lastbil och buss, bara att ansvarskänslan
är tyngre när man kör människor istället för
lastpallar.
Av de som missade teoriprovet fick tolv
personer gå en förberedande teorikurs på
Grönlunds trafikskola under fem dagar. Av dessa
blev sex godkända i teoriprovet och gick vidare
till provkörning. Totalt fick två elever börja på
oktoberkursen, fyra på januarikursen och två på
februarikursen.
– Vi har haft ytterligare tre informationsmöten
där vi endast har kallat kvinnor, berättar Magnus
Westerfalk. Det har varit ett bra utfall och det
kan mycket väl bli fler kvinnor på februarikursen,
men då inte inom ramen för ”Kvinnoprojektet”.
Jeya Balu blev överraskad över att det trots allt
finns så många kvinnliga bussförare på garaget i
Tyresö.
– Om man älskar att köra är det här ett perfekt
yrke för både kvinnor och män, säger Jeya Balu.
För mig passar det extra bra eftersom jag kom­
mer att växla bussföraryrket hos Nobina med min
massage- och terapeutverksamhet.
Bussförar-SM till
Gillingebanan
Nu är det dags att kavla upp uniformsär­
marna och ladda för BussförarSM 2013.
Under de senaste åren har många duktiga
förare från Nobina och Swebus varit med och
tävlat och även stått på prispallen efter den
tuffa finalen med körprov, ecodriving och
livräddning mm.
I år körs finalen på Gillingebanan utanför
Stockholm och blir därmed även ett publikt
event som säkert lockar en hel del besökare
och nyfikna på bussföraryrket.
Tävlingssajten öppnar inom kort på:
www.bussforar-sm.se
När det
gäller
att köra är
skillnaden inte
så stor mellan
lastbil och
buss, bara att
ansvarskänslan
är tyngre när
man kör
människor
istället för
lastpallar.”
Det gamla
stations­huset
är ombyggt och
nyrenoverat invändigt och
jag sitter i rummet till vänster
om ingången, säger Christian
Claar, där det förr var vänthall
för resenärerna.
Driftledare
Falkenberg
Åsa Blixt tar över Leif Elghs
stol som trafikplanerare när
han går i pension nu i mars.
Med sin kunskap om Nobinas
historia har Leif blivit en kändis
inom företaget.
Jeya Balu,
nybliven bussförare
Kjell Johansson är den enda
som har en ”egen buss”. Han
har den hemma i sitt garage i
Älvsered där han tankar och
tvättar den själv. Den är alltid
hel och ren. Här sitter han och
fikar med Åke Nilsson som
också är förare.
Sven-Arne ”SAS” Svensson
är depåns uppslagsverk. Han
vet allt som ingen annan vet.
Ronnie Hansson är gammal
tv-handlare men jobbar nu­
mera som förare och utbildare.
Till höger står jag själv.
Utan Arne Mårtensson skulle
allt stanna. Han är vår hjälte
som förutom att sköta uppstar­
ten av alla bussar fixar det man
inte trodde gick att fixa. Här
byter han ett punkterat däck.
Alf Eliasson, PG Johans­son,
Kjell Johansson, jag, Kerstin
Hultman, Safet Osmani,
Christian Antoni, och Catarina
Haag efter ett förbättringsmöte.
PG Johansson och Alf
­Eliasson sitter i lunchrummet
som rymmer tio personer. I
montern i bakgrunden finns
en del av Leifs kollektivtrafik­
samling.
Den röda termosen är ett av
Lennart Carlssons känne­
tecken. Den har han alltid med
sig i bussen.
nummer 1 | 2013
12
!
Å ANDRA SIDAN
Kryssa och vinn
bio­biljetter!
Lös krysset och skicka in bildtexten till access@
nobina.se eller till Åkesson & Curry, Sveavägen 62, 111 34 Stockholm (märk kuvertet ”Bus­
skrysset”). Glöm inte att bifoga namn, adress och
telefonnummer.
Vi behöver ditt svar senast den 7 maj 2013.
En lycklig vinnare får fyra biobiljetter!
Rätt svar på Busskrysset hittar du på FIA.
Grattis till Walter Svensson, Malmö, som
prickade in rätt svar i Busskrysset i förra numret
av Acces­s. Trevlig biokväll!
aldrig för sent att börja!
Eftersom kvällspressens och tv-dietisternas hälsokurer alltid motsäger varandra ringde Access upp
Fredrik Paulún för att få vetenskapliga råd om bra mat. TEXT Mats Janson FOTO Frida Wismar
De flesta näringsfysiologer arbetar med
Några råd:
örja träna lugnt så
B
att du inte förstör
dig.
S
ocker är det mest
fettbärande som
finns och skadligt i
stora mängder. Ät det
gärna då och då, men
inte till varje mål.
Läs på innehållsförteckningen och
fundera på vad du
stoppar i dig.
Försök att ta för
vana att köpa råvaror
och inte färdigmat i
mataffären.
nummer 1 | 2013
forskning, men Fredrik Paulún tar del av andras
studier och tolkar innehållet i sina böcker.
Access bad honom sammanfatta sin syn på mat:
– Jag gillar inte tanken på att banta. Jag älskar
mat med mycket smak och tycker om att äta mig
mätt. Och bara för att man vill äta nyttigt behöver
det inte innebära en extrem kost. Däremot måste
man använda bra råvaror. Ett enkelt exempel är
att byta ut pasta som består av 35 procent kolhy­
drater mot rotfrukter som bara har sju procent
kolhydrater, säger Fredrik Paulún och fortsätter:
– Titta också på innehållsförteckningen på
en burk färdig pastasås! Allt socker och alla
e-ämnen kan maskera en dålig produkt. Köp en
burk krossade tomater, en vitlök, salt och ore­
gano istället. Koka det tillsammans och det blir
mycket godare. I färdigmat är halterna av fett och
kolhydrater vanligtvis hög och proteinhalten låg.
Även om Fredrik Paulún hävdar att man får
igen den tid man lägger på att laga bra mat i ett
längre liv, understryker han att man inte kan äta
sig i form. Man måste röra på sig också.
– Men man måste inte träna! Det räcker att
röra på sig regelbundet och gör sådant som man
tycker är roligt, till exempel att fixa i trädgården
en timme eller byta ut ett tv-program mot ett
museibesök. Att inte röra sig är värre än att äta
dåligt.
Att inte röra sig är
Man går
värre än att äta dåligt.” inte bara ner i
vikt av att trä­
na, förklarar Fredrik Paulun. Muskler som arbetar
bränner blodfetter istället för att de hamnar i blod­
kärlen. De bränner även blodsocker och förhindrar
diabetes. Det räcker med en promenad för att få
mer muskelmassa och lägre blodsocker. Samtidigt
ökar den mentala skärpan och sexdriften.
– Åldrande har inte bara att göra med åren som
går. Man föryngrar sig själv genom att röra på sig.
Gör din röst hörd, tipsa Access på FIA
eller via [email protected]. Blir ditt
tips publicerat får du biobiljetter!