Transcript SBB 1/2011 - Svensk Bergs

BERGS
B E R G M AT E R I A L
&
S T Å L & M E TA L L E R
BRUKS
UNDERMARKSTEKNIK
BERGSPRÄNGNING
GEOTEKNIK
1
2011
ÅRGÅNG 90
INFRASTRUKTUR
STEN
SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING
Ny ordförande i Geotec
6WHJHWIUnQWDQNHWLOOKDQGOLQJlURIWD
LQWHOnQJWPHQGlUHPRWOnQJVLNWLJW
1RJJUDQQSODQHULQJRFKJHQRPWlQNWDDYYlJDQGHQlU$RFK2LHQSnOLWOLJNURVVDQOlJJQLQJ
'HWVDPPDJlOOHUYLGYDODYOHYHUDQW|UHU+|JGULIWNDSDFLWHWK|JWLOOJlQJOLJKHWSnXWUXVWQLQJHQ
RFKHQJRGGULIWHNRQRPLlUQnJUDDYDQOHGQLQJDUQDWLOODWWYnUDNXQGHUYlQGHUVLJWLOORVV
'DJHIWHUGDJnUHIWHUnUlUYnUDWUDQVSRUW|UHUHQVWDUNWELGUDJDQGHRUVDNWLOODWWNURVV
DQOlJJQLQJDULJUXYRUWlNWHURFKGDJEURWW|YHUKHODQRUGHQKnOOHUHWWMlPQWRFKVWDELOW
Á|GHDYEHUJPDWHULDO
(IWHUGU\JWWUDQVSRUW|UHUlUDPELWLRQHQGHQVDPPD$WWNRQVWUXHUDWLOOYHUND
RFK OHYHUHUD WUDQVSRUWXWUXVWQLQJ VRP KDU GH HJHQVNDSHU RFK GHQ PnQJVLGLJKHW VRP
GDJHQVSURFHVVLQGXVWULNUlYHUI|UHQHIIHNWLYRFKOnQJVLNWLJSURGXNWLRQ
9UHWVWRUS%XON$%:HLMHUVJDWD9UHWVWRUS7HOHIRQZZZYUHWVWRUSFRP
Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.
Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.
Stenator AB
För ytterligare information:
Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95
www.stenator.se
&ÚRRËTTKVALITETINOM
BETONGBALLASTARMERINGOCHSTÍL
6ÍRACERTIlERINGSMËRKEN
./2$#%24!"
WWWNORDCERTSE
4EL&AX
Svensk
BERGS-& BRUKS
Årgång 90 • Nr 1/2011
tidning
S ve n s k
Bergs- & Brukstidning
Sid. 40
•
Adress:
Botten upp i Peking
B ox 6 0 4 0
200 11 Malmö
•
Te l .
En breddning och fördjupning av inseglingsrännan var nödvändig för Norrköpings hamn. Muddring och
sprängning påbörjades förra året och arbetet kommer att avslutas nu i vår. Kjell Duberg rapporterar.
040 - 611 06 90
•
Te l e fa x
Sid. 10
040 -797 37
•
GRUVINDUSTRIN BLOMSTRAR
Rapport från RMG:s 7:e konferens . . . . 4
METALLMARKNADEN
Sent ska syndaren vakna . . . . . . . . . . . . 8
E-post:
s ve n s k b e r g s - b r u k s
@ b j i nv. s e
Världsrekord för krokig fransk bro . . . 14
•
Bankgiro
STEN OCH MÄNNISKOR
En bok om den halländska gnejsen . . 16
305-6488
•
Plusgiro
Med världen som arbetsplats
6 5 3 1 3 1- 3
•
Helårsprenumeration:
233:- (inkl. moms)
•
Pär Göting från Filipstad hade två alternativ: Att
utbilda sig till lärare vid Karlstads universitet eller
till högskoleingenjör vid Bergsskolan i Filipstad.
Valet föll på Bergsskolan – ett beslut som så
småningom tog honom till New York och jobb på
Skanskas kontor där.
SCHWEIZARNAS NYA STOLTHET
Världens längsta järnvägstunnel . . . . 24
TEKNIKFRÅGOR I CENTRUM
på Geotecs årsstämma . . . . . . . . . . . . 32
BRANSCHENS LEVERANTÖRER . . . . 51
A n s va r i g
u t g i va r e :
Jörgen Dahlquist
•
MeetingPoints
Mining
I redaktionen:
R e i n h o l d A n d e fo r s
Jörgen Dahlquist
Kjell Duberg
Roland Duberg
Ja n H a l l o n q v i s t
R o l f O wa r d
•
Årgång 90
•
Tr y ck t h o s
Carlshamns
Tr y ck & M e d i a A B,
Karlshamn
•
ISSN: 0039-6435
•
O m s l a g s fo t o n :
Kjell Duberg
Botswana i södra Afrika
har efter självständigheten från
Storbritannien 1966 gått från att
vara ett av kontinentens fattigaste
länder till ett av de rikaste. Det
som har bidragit är gruvnäringen
och landets fantastiska naturresurser.
Erika Ingvald, SGU, rapporterar. Sid. 18
Observera att
denna utgåva är
presslagd före
naturkatastrofen
i Japan!
Nytt råstålsrekord
Världens råstålsproduktion i de 66 länder som
rapporterar till the World Steel Association nådde
förra året rekordsiffran 1 414 miljoner metric tons
(mmt). Det är en ökning med 15 procent jämfört
med 2009 och nytt världsrekord.
Sid. 4
Sid. 4
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
STIG-GÖRAN NILSSON
Nytt råstålsrekord
VÄRLDENS RÅSTÅLSPRODUKTION i de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association
nådde förra året rekordsiffran 1 414 miljoner metric tons (mmt). Det är en ökning med 15 procent jämfört med 2009 och nytt världsrekord.
Alla ledande stålproducerande länder och regioner visade tvåsiffriga procenttal i tillväxt under
året. EU och USA ökade mest från ett katastrofalt 2009 medan Asien och Ryssland med forna
kommunistrepubliker inte nådde upp till samma imponerande siffror.
December månads råstålsproduktion i de rapporterande länderna blev 116,2 mmt, en ökning
med 7,8 procent jämfört med motsvarande månad 2009. Kapacitetsutnyttjandet i julmånaden
2010 sjönk något jämfört med november (från 75,2 till 73,8 procent) men det blev ändå en
ökning med 1,1 procentenheter i relation till december 2009.
Årsproduktionen för Asien år 2010 blev 897,9 mmt, en ökning med 11,6 procent. Andelen av
världens totala råstålsproduktion sjönk dock från 65,5 procent 2009 till 63,5 procent eftersom
återhämtningen i västerlandet var kraftfull. Kina ökade visserligen sin produktion med 9,3 procent (till 626,7 mmt) men andelen av världsproduktionen sjönk från 46,7 till 44,3 procent.
Både Japan och Sydkorea ökade rejält, med 25,2 respektive 20,3 procent.
I EU ökade råstålsproduktionen 2010 med 24,5 procent jämfört med 2009 till 172,9 mmt
men Storbritannien och Grekland, två av de länder som i sanning har levt över sina tillgångar,
fortsatte att rutscha utför.
I Nordamerika totalt blev tillväxtsiffran 35,7 procent (111,8 mmt). USA stod för 80,6 mmt, en
ökning med 38,5 procent.
†
Stor uppslutning när Raw Materials Groups sjunde Exploration and Mining Investment Conference hölls i
Stockholm strax före jul.
Gruvindustrin blomstrar
Rapport från RMG:s 7:e konferens
Gruvindustrin i Norden blomstrar. På Raw Materials Groups, RMG, sjunde
Exploration and Mining Investment Conference i Stockholm presenterade sig under
två fullspäckade dagar inte mindre än 18 bolag med aktiviteter i Sverige, Norge,
Finland, på Grönland och i Ryssland. De 18 är inriktade på alla typer av metaller
och befinner sig i alla projektskeden, från tidig prospektering till gruvor som redan
är i gång.
SOM VANLIGT presenterade
några av världens främsta analytiker sin bild av framtiden för
metallefterfrågan. Det ser ljusare ut än på länge. Jan
Häggström från Handelsban-
ken liksom Duncan Hobbs från
Macquarie i London var båda
mycket optimistiska över den
4
fortsatta utvecklingen och
framförallt i Kina. Fortsatt
boom under både ett och två
decennier förutspåddes. Den
bild som Häggström och
Hobbs målade upp kunde
senare bekräftas av den specielle gästen Li Yusheng från
Antaike, Beijing, RMGs samarbetspartner sedan många år i
Kina. David Humphreys, f.d.
chefsekonom på Rio Tinto och
Norilsk Nickel, ställde dock
några kritiska frågor. Framförallt pekade han på de motsätt-
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
ningar som Kinas överskott och
USA:s underskott i handelsbalansen skapar. Han såg möjligtvis vissa risker att globaliseringen bryts och därmed skulle
den ekonomiska tillväxten kunna
komma att avmattas, men det
blev snarast randanmärkningar,
ingen samlad kritik av den optimistiska framtidsbilden.
Det glimmar om
guld och silver
Jeffrey Christian från CPM
Group i New York målade upp
ett ljust framtidsscenario för
såväl guld som silver. ”Gold
will reach a cyclical peak in the
next couple of months in a
long term bull market for the
next 10 years”, var hans sammanfattning. Guldpriset spås
fortsätta på nivåer runt 1 200
USD/ounce i årsmedeltal
under de närmaste åren. Det är
inte konstigt att trenderna på
de många guldbolagens bilder
pekar upp i skyn. Dragon
Mining, Agnico-Eagle Mines
och Gold-Ore Resources producerar för fullt och har alla
utbyggnadsplaner. Endomines
räknar med att komma igång
redan under 2011 och Lappland Goldminers något senare.
Om något år kommer
guldproduktionen i Norden att
kunna nå uppemot 15 ton/år.
Det är särkilt spännande att två
bolag med produktion i Ryssland valt att notera sina aktier i
Sverige: Central Asia Gold och
Kopylovskoye Gold Exploration & Production. Båda företagen har sina gruvor i östra
Sibirien i bland annat det gamla
kända gulddistriktet Lena
Goldfields. I båda företagens
områden har guldproduktion
från alluviala fyndigheter pågått
i många år men nu öppnas
både dagbrott och underjordsgruvor och därmed blir svenska
gruvkunskaper särskilt värdefulla.
Omfattande
järnmalmsprospektering
Prospekteringsinsatserna i Norden (Sverige, Finland, Norge
Magnus Ericsson, RMG, spådde en optimistisk framtid för järnmalmspriserna även om han inte tror på
fortsatta priser på dagens rekordnivåer.
John Meyer (t.h.), analytiker på Fairfax i London,
påpekade att huvudbörsen i London och AIM tillsammans bidrar med mer kapital till världens gruvindustri än Torontobörsen.
och på Grönland) kommer
2010 nästan att nå upp till
2008 års rekordnivåer igen,
runt 200 miljoner Euro
(MEUR). Nedgången 2009
blev kortvarig och inte lika
djup som många fruktade.
Fokus för prospekteringsinsatserna i Norden har förskjutits
under senare år. Traditionellt
har basmetallerna koppar, zink
och bly dominerat och tillsammans med guld stått för merparten av alla satsningar. I och
med de kraftigt stigande järnmalmspriserna har flera järnmalmsprojekt startats med relativt omfattande prospektering
som bedöms stå för 15-20 procent av totalen. Likaså har
uranprospekteringen intensifierats även om den fortfarande
ligger på en relativt låg nivå,
runt 5 procent. Guld står för
15-20 procent av de totala insatserna medan resten, 60-65
procent, går till basmetallerna.
Marja Kirves, nickelexpert
med bas i Toronto, var lite
mindre optimistisk – åtminstone
på kort sikt – när det gäller
nickel, men även här pekar de
långsiktiga trenderna uppåt.
Det är ingen tvekan om att
IGE Nordics Rönnbäckenprojekt ser alltmer spännande ut.
Alcaston, som nyligen har bytt
namn till Arctic Gold, vill skaka
liv i gamla outokumpuägda
Bidjovagge, gruvan i Finnmarks fylke i Nord-Norge.
Ett annat basmetallprojekt
som har mycket god potential
är Kopparberg Minerals samarbete med Gold-Ore Resources i Skelleftefältet. Kopparberg
har tagit över alla Lundin
Minings prospekteringsrättigheter i Sverige förutom runt
Zinkgruvan och arbetar vidare
med bland annat det så kallade
Eva-projektet.
Fortsatt stark
stålmaknad
Efter många år av stiltje har
järnmalm blivit hett. Chris
Plummer från Metal Strategies,
RMGs samarbetspartner på
stålsidan, konstaterade fortsatt
stark efterfrågan på stålprodukter. Magnus Ericsson, RMG,
spådde en lika optimistisk framtid för järnmalmspriserna även
om han inte tror på fortsatta
priser på dagens rekordnivåer.
Men det är mycket troligt att
priserna kommer att hålla sig
över 70-90 USD/t många år
framåt. Möjligheterna för de
många nordiska järnmalmsprojekten, bland annat Beowulf,
Northland Resources och Nordic Iron Ore, att lyckas ser alltså bra ut. Branschens gigant
LKAB kunde rapportera att för
första gången på många år har
man öppnat en ny gruva, det så
kallade Gruvberget, vars dagbrott har kommit igång på
rekordtid. Det visar att det går
att komma igång med gruvdrift
på mindre än ett år även i Sverige, trots stränga krav på miljöstudier och noggrann tillståndsprövning.
För första gången på RMGs
konferens deltog ett bolag med
sin verksamhet på Grönland,
Greenland Minerals & Energy,
som har kommit relativt långt
med projektet ”sällsynta jordartsmetaller” (rare earth elements, REE) som på senare tid
har blivit omdiskuterade i den
globala politiken. Det grönländska landskapet är ofta kalt
och utan växtlighet med helt
frilagd och exponerad berggrund, otroligt spännande för
en geolog.
Mycket att
hämta i Norden
Konferensen gav en utomordentligt god överblick över
den spännande nordiska gruvoch prospekteringsbranschen
med alla viktigare bolag representerade. John Meyer, analytiker på Fairfax i London som
fyra år i följd valts till bäste analytiker av mindre gruvbolag i
London (Extel) och som återkom till RMGs konferens efter
något års frånvaro, påpekade
att huvudbörsen i London och
AIM tillsammans bidrar med
mer kapital till världens gruvindustri än Torontobörsen.
Branschen har alltså mycket att
hämta även i Europa och det
mesta sker i Norden.
†
Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!
www.bergsbruks.se
6
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
M E TA L L M A R K N A D E N
Sent ska syndaren vakna
M E TA L L K R Ö N I K Ö R :
ANDERS OHLSSON
Presslagd 11-02-20
IBLAND FÅR MAN äta upp vad
man säger, det är bara att konstatera. I förra numret trodde
jag inte att någon finansiell
härdsmälta fanns på radarn,
men nu bara två månader senare
kan vi konstatera att en rejäl
politisk härdsmälta likväl har
inträffat.
Det är bara att gratulera, och
även om vi ännu är långt ifrån
att veta utfallet av vad revolterna kommer att föra med sig,
så vet vi redan nu att det vi har
bevittnat är något historiskt. Ja,
inte historiskt i jämförelse med
romarna mot grekerna eller så,
men likväl att två moderna diktaturer (när detta skrives) har
fallit och att fler kan vara på
väg. Det känns som om informationsteknologin har slagit ut
maktens råa muskelkraft, och
att gemensam är stark. Helt
plötsligt känner man sig som
en bolsjevik som står och hejar
inte ens fått en korrigering värd
namnet. Allt tuffar på som om
ingenting hade hänt, guldet
har visserligen lyfts en aning
men det kan tillskrivas en sviktande dollar. Oljan har dock
stärkts, men det beror mest på
vilken oljekvalitet man tittar på,
europeisk Brent eller amerikansk WTI. Spreaden mellan
dessa två är väl det som är mest
historiskt och Brenten noteras
nu nästan 20 dollar eller 25
procent högre än den amerikanska motsvarigheten. Brent
brukade tidigare ligga ett par
dollar under. När ni läser i
andra tidningar ska ni komma
ihåg att det nu är Brent, eller
enligt den halvgamla terminologin Nordsjö-oljan, som är på
dryga 100 dollar, inte den man
brukade hänvisa till i media.
Såsom av en händelse påbörjade arabstaterna en ändring av
prissättningsvillkoren för ett
par år sedan och övergick då
mer till att prissätta basis Brent,
detta då man tröttnade på
WTI-oljans flaskhalsprissättning baserad på en enda leveranspunkt nämligen Cushing i
Oklahoma. För er utan en karta
till hands kan nämnas att Oklahoma på intet sätt ligger nära
någon havskust.
på barrikaderna, men likväl befinner man sig i soffans lugna
hörn och kan via platt-TV:ns
nyhetsinslag se hur andra kämpar.
Förvånande liten
genomslagskraft
Frågan som infinner sig hos
den som är under 60+ är: var
det så här den generationen
kände sig vid skotten i Dallas
1963? Jag var för liten för att
minnas! Men jag minns väl den
11 september 2001, och det
som nu sker är i det hela betydligt större än det, likväl får det
inte samma genomslagskraft*.
Inte ens på finansmarknaderna är genomslaget att likna
vid vad som då inträffade, vilket i sig är konstigt, men ändå
inte, för det som nu sker går ju
hand i hand med den på dessa
marknader rådande uppfattningen. En arabdiktatur som
faller påverkar väl inte i onödan
vårt västerländska sätt att leva,
inte kommer väl terroristerna
närmare för det?
Visst, vi kan se vissa hack i
kurskurvorna, men dessa kan vi
lika enkelt förklara med att
marknaderna var överköpta och
i behov av en korrigering. Det
som retar är väl snarare att vi
igenom med bravur. När detta
skrives har nya toppar noterats
vid 10 190 USD/mt och även
om jag själv har hävdat att metallen kommer att gå mot femsiffrigt så är jag skeptisk till att
denna takt kan hållas. Som om
detta inte skulle vara nog har
Barclays nu i dagarna gått ut
med en ny prognos som talar
om ett årsgenomsnitt på 11 500
USD/mt och toppar på 13 000
USD/mt, och då ska ni veta att
kopparlagren faktiskt har ökat i
år. Helt klart strömmar det in
pengar i metallerna, och just nu
är det inte kineserna som
göder. Här har man klokt nog
backat ur. Nu är det västpengar
som pumpas in i förhoppning
om att kineserna ska komma
tillbaka och leka. Erfarenheten
säger mig dock att detta först
kommer att ske när metallerna
korrigerat ner rejält så att arbitragemöjligheterna förbättrats,
alternativt att nivåerna då är så
låga att köp ändå kan uppmuntras. Just nu är det ett
minusspel att ta metall till Kina,
och det tillhör inte det vanliga
mönstret.
Ständigt nya toppar
för koppar
Koppar
Metallerna då? Ja det är nästan
så att man blir lite trött av att
konstatera att en korrigering
inte skulle sitta fel. Titta på
koppar, efter ”lågvattenmärken” under sommaren nere
mot dryga 6 000 USD/mt så
är det som ett streck i 45 graders vinkel upp, viss tvekan
under nov-dec vid 9 000-dollarnivån men den har nu brutits
Guld
Silver
8
* Observera, jag talar inte om
politisk åsikt vid de olika tillfällena utan om vilken impact
händelserna haft på oss framför
TV:n.
†
EXPLOSIVT PARTNERSKAP
MAXAM finns representerat i ett 20-tal europeiska länder
med 27 fasta fabriker i 11 av dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör
MAXAM till Europas största sprängämnesleverantör.
MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa sprängämnesprodukter
kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk utveckling med syfte
att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare.
Utökad närvaro på marknaden med fler lager- och leveransplatser innebär
snabbare och billigare transporter.
Sverige AB
MAXAM SVERIGE AB, Tel. 054-53 53 10, Fax 054-53 53 13
Pl 8902, 653 46 Karlstad.
MAXAM SVERIGE AB, Tel. 0171-44 31 80, Fax 0171-44 32 75
Breds Skälby, 745 95 Enköping.
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Med världen som arbetsplats
Pär Göting från Filipstad hade två alternativ: Att utbilda sig till lärare vid Karlstads universitet
eller till högskoleingenjör vid Bergsskolan i Filipstad. Valet föll på Bergsskolan – ett beslut som
så småningom tog honom till New York och jobb på Skanskas kontor där.
DET ÄR STARK EFTERFRÅGAN på
Bergsskolans ingenjörer. Inte
bara i de stora bolagen – Sandvik, Skanska, NCC, Boliden
och andra i stål-, berg- och anläggningsbranscherna. Även en
rad små och medelstora företag
har ständigt behov av kompetenta ingenjörer och tekniker. I
näringslivet har Bergsskolan
alltid haft rykte om sig att utbilda duktigt folk. Därför står
flera företag mer eller mindre
på kö för att rekrytera nybakade ingenjörer på vårkanten. Många erbjuds ett jobb
långt innan de får ta på sig
ingenjörsmössan. Våren 2001
var Pär Göting en av dem.
Han anställdes av Skanska.
Pär hade gått den treåriga
linjen Berg- och anläggningsteknik och när han kom till
TEXT OCH FOTO:
Skanska väntade en internationell karriär.
– Jag fick utlandsuppdrag
tidigt, säger han och berättar
att han inom några år hade fått
möjlighet att arbeta i ett trettiotal länder i fem världsdelar.
TOMMY HELLSTRÖM
nellt, jorden runt, innebär
många och tidsödande resor
och frånvaro från hem och
familj.
– Jag hade ungefär 150 resdagar om året. Ibland kom jag
hem och hann inte packa upp
väskan innan det var dags att ge
sig iväg igen, berättar Pär.
Nya miljöer och
andra kulturer
– Det är mycket spännande och
intressant, både att se nya miljöer och att möta andra kulturer – men också att finna lösningar på problem som vi inte
möter när vi arbetar i Sverige.
Arbetsuppgifterna är mycket
varierande. Det handlar om att
borra, spränga och schakta
berg och ofta att bygga tunnlar
för olika ändamål. Utmanande
och stimulerande – men också
slitsamt. Att arbeta internatio-
Landade i
New York
För tre år sedan förändrades
allt. Pär erbjöds att arbeta i
New York. Skanska hade fått
uppdraget att bygga en del av
tunnelbanan under Manhattan.
Den passerar Times Square i
hjärtat av den pulserande världsstaden. Här rör sig åtskilliga
10
miljoner människor varje år –
till fots, i bilar och i bussar. Här
reser sig skyskrapor som inrymmer hotell, restauranger, kontor, butiker, bostäder och
mycket annat. Det är aldrig
folktomt.
Under en bussterminal vid
Times Square med 250 000 resenärer varje dag skulle 7 000
kubikmeter berg losshållas när
man skulle bygga en mottagningskammare för två tunnelborrmaskiner. Ett sådant projekt kräver de kunskaper som
Pär Göting fick vid Bergsskolan.
– Det är en känslig miljö,
konstaterar han.
Man hade först planerat att
stänga av ett område i ett och
ett halvt år för att borra och
spräcka bergmassorna.
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Pär Göting från Filipstad har sin arbetsplats i New York. Här har han varit arbetsledare för några mycket
spektakulära byggprojekt under jord. Tidigare har han haft uppdrag i ett trettiotal länder världen runt.
– Vår idé var att vi skulle
spränga i stället. Då kunde vi
begränsa tiden till fyra månader, berättar Pär.
Därefter var han arbetsledare
när man demolerade den befintliga tunnelbanestationen
inne i Ground Zero.
Strikta regelverk
för sprängämnen
Trivs ute
på fältet
– Det krävdes omfattande teknisk planering, som visade att
det var möjligt, och därefter att
”sälja in” förslaget internt i
företaget och gentemot beställaren, Metropolitan Transit
Authority, för att man skulle
välja vårt alternativ. Det låter
kanske inte så svårt, men
sprängning är väldigt ovanligt
på Manhattan bland annat på
grund av de mycket strikta
regelverken för sprängämnen.
Efter detta första jobb i New
York har en lång rad stora projekt följt. Pär arbetade vid
Ground Zero, platsen där
World Trade Centers torn raserades i terrorattacken den 11
september 2001. Han ingick
först i teamet som tog fram
Skanskas anbud för jobbet.
– Jobbet ute på fältet är det jag
gillar mest. Det är praktiskt
arbete och oftast mycket gott
kamratskap. Här i USA möter
man också personer av många
olika nationaliteter. Det ger en
extra dimension åt vardagen,
tycker Pär.
Det kunnande Pär har inom
bergshantering är mycket viktigt när man beräknar hur ett
uppdrag ska utföras – vilken
teknik som ska användas och
hur lång tid jobbet kommer att
ta. Därför arbetar han numera
inte bara ute på fältet. Han är
en viktig kugge i arbetet med
att göra kalkyler och formulera
anbud.
– De projekt jag arbetat med
är mycket stora. Totalkostnaderna är oftast i miljardklassen.
Det har bland annat gällt att
beräkna hur man bäst bygger
nya järnvägstunnlar in till Penn
Station i centrala New York.
–Jag har också arbetat med
ett mycket stort vattenfiltreringsprojekt i Bronx och just
nu arbetar jag med att beräkna
kostnaderna för en avloppstunnel i Washington DC. Där är
markförhållandena annorlunda.
Det är lera i stället för berg,
och då krävs en trycksatt tunnelborrmaskin, säger han.
Fast plats
i tillvaron
Att ha sin fasta plats på Skanskas kontor i New York innebär
att resdagarna har blivit betydligt färre för Pär. Han bor med
sin familj i Westchester, 20
minuters bilresa från kontoret,
och kommer hem till sin fru
och sina tre barn varje kväll.
– Det känns väldigt bra att
leva ett ganska vanligt liv på det
sättet. Men naturligtvis är jag
tacksam för att jag har fått så
12
fantastiska möjligheter att resa
och uppleva så mycket genom
jobbet. Ibland har det varit
svårt att anpassa sig till de olika
kulturerna, men det positiva
överväger, betonar han.
Bergsskolan har
gett en bra grund
– Det är tack vare utbildningen
vid Bergsskolan som jag har
fått vara med om allt det här.
Bergsskolan har verkligen gett
mig en bra grund att stå på. I
början kändes det lite teoretiskt, men när jag var på sommarpraktik i gruvan i Gällivare
och kunde omsätta det jag lärt
mig i praktisk verklighet blev
det genast spännande.
Bergteknik och geologi, kalkylering, design och byggnation i stadsmiljö – det är stor
bredd på Bergsskolans högskoleutbildning.
– Det är dessutom en fantastisk dörröppnare till ett bra
arbetsliv, konstaterar Pär
Göting.
†
S E T R A / C A B I N E T L AV I G N E – M . V I R L O G E U X
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Två lutande pelare
stöd för krokig fransk bro
Det bågformade brospannet på denna kabelbro i västra Frankrike har
en spännvidd på 515 meter. Världsrekord för denna brotyp!
LÄNGST UT I BRETAGNE ligger
staden Brest. Söder därom
finns en halvö som heter Crozon. Denna halvö är sedan
1930-talet förbunden med fastlandet genom en bro som numera är i dåligt skick.
R A P P O R T:
förverkligandet har dragit ut på
tiden. Det har nämligen funnits
besvärliga problem att lösa.
Bron ligger mitt i ett naturreservat, där bland annat mycket sällsynta fågelarter häckar.
Dessutom har bron ett inklämt
STEFAN ANDERSSON
PA R I S
Redan för 12 år sedan beslutade de styrande att bygga en
ny bro invid den gamla. Men
14
läge mellan skogsklädda kullar.
Lösningen har fått bli en bro
som bildar en kurva. Därigenom blir ingreppen i naturen
minimala.
Utformningen är tekniskt
avancerad. Den doserade vägbanan tar stöd av två pelare
som lutar. Det ser ut som om
bron böjer sig för vinden i
detta blåsiga sund.
Pelarna är 100 meter höga.
Från dem utgår 144 kablar.
Nu kommer den nya bron
att utsättas för belastningsprov.
Därefter är det dags för officiell
invigning.
Den gamla bron kommer
sedan att rivas.
†
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Sten och människor
– en bok om den halländska gnejsen
Boken Sten och människor är
en bok om sten för alla, oavsett
bakgrund och intresseinriktning. Alla bör kunna hitta
givande avsnitt. Där finns godbitar för arkitekter, byggherrar,
konstnärer och konstälskare.
Givetvis får geologer sitt lyst-
mäte men också den som är allmänt vetskapligt intresserad
kan hitta guldkorn. Naturälskare kan ta till sig de målande
naturskildringarna och tillsammans med fotointresserade njuta
av vackra bilder. Alla hallänningar borde ta del av sitt
historiska arv som beskrivs så
väl. Även myndigheter och politiker bör genom boken kunna
komma till insikt om vilket ansvar de har för att det levande
kulturarvet ska få leva vidare.
Gymnasieeleven får en kick inför yrkesvalet och kanske siktar
in sig på ett arbete inom stenindustrin eller lockas till geologiska universitetsstudier. Självklart kommer alla i naturstensbranschen att få en högtidsstund med denna välskrivna,
underhållande och spännande
bok.
Nu kan geologen, fil.dr.
Charlotte Möller, med stolthet
också skriva författarinna på sitt
visitkort.
†
Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!
www.bergsbruks.se
16
Nu finns
e
d
a
r
e
s
i
Au k to r
!
t
g
i
t
k
i
r
å
p
e
r
a
g
n
ä
Bergspr
Varför chansa?
www.bef.nu
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
MeetingPoints Mining i Botswana
Vi befinner oss i Botswana – ett land i södra Afrika som efter självständigheten från
Storbritannien 1966 har gått från att vara ett av kontinentens fattigaste länder till ett av
de rikaste. Det som har bidragit är gruvnäringen och landets fantastiska naturresurser.
Och det är därför jag och mina kolleger från SGU är här.
BOTSWANA ÄR, för att nämna
ett exempel, världens största
producent av diamanter, sett
till värdet. När det gäller voly-
R A P P O R T:
men kommer Botswana tvåa
med Ryssland som etta. Naturresurserna och Botswanas framgångar som gruvland är en
orsak till att jag och mina kolleger från Sveriges geologiska
undersökning (SGU) är här.
Botswana är ett av de länder
vars ekonomiska utveckling har
gjort att Sverige har kunnat dra
ner på det traditionella biståndet. Med dessa länder vill
riksdag och regering att Sverige
ska bygga långsiktiga, ömsesidigt värdefulla samarbeten.
Här finns också Namibia och
Sydafrika som, precis som Sve-
E R I K A I N G VA L D
SGU
rige, är framgångsrika gruvnationer.
Att främja hållbar naturresursförsörjning är en av SGU:s
viktigaste uppgifter och därför
har vi fått uppdraget att här
bygga upp nätverk och samarbeten mellan myndigheter,
universitet och företag inom
mineralnäringen, här och i Sverige. Detta sker inom ramen för
ett Sida-finansierat projekt som
heter MeetingPoints Mining.
Rune Johansson är projektledare för MeetingPoints
Mining, SGUs Sida-finansierade projekt som ska
bygga nätverk med mineralsektorn i Sverige och
länderna i södra Afrika.
18
Vi har under drygt ett år samarbetat med geologiska undersökningar och universitet och
företag i ”våra” länder i södra
Afrika. Nu är vi åter på plats i
Lobatse. Där finns Botswanas
Geologiska undersökning och
vi ska dra igång de två första
konkreta samarbetena. Det
handlar om kunskapsöverföring
såväl som kunskapsutbyte – ett
av projekten syftar till att höja
kompetensen när det gäller
metoder att karaktärisera mineral, byggstenarna i geologiska
material, en grundbult i såväl
tillämpad geologi som i forskning. Ett annat handlar om
bergkvalitet.
Idén till projekten kommer
från Botswana – aktörssamverkan bygger på att mottagarlandet ska ha lika stort intresse i
projektet som Sverige. Bakgrunden till bergkvalitetspro-
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
I Mokolodi Nature Reserve, strax söder om Gaborone, har berggrunden hög hållfasthet, men eftersom man
här arbetar med att bevara utrotningshotade djur lämpar sig inte området för brytning. Bland de vilda djur
man kan se i Mokolodi är girafferna några av de mest imponerande. På den infällda bilden ovan t.v. tittar en
närsynt noshörning nyfiket fram under träden. Även impalan (t.h.) är en vanlig syn i Mokolodi. Vid sidan om
mineralresurserna är turismen en växande näring här i Botswana liksom i Namibia.
jektet står att finna i den storsatsning som görs på infrastrukturen i landet.
Satsning på
infrastruktur
Bergkvalitetsprojektet handlar
om att hitta bra berg för att
västvärlden, kommit långt i
utvinning av bra krossmaterial.
Beträffande användning av bergmaterial för betong är man på
god väg i Botswana. Men det
finns fortfarande en hel del
kvar att lära.
– Även om det finns en del
framställa en verklig bristvara i
tillväxtens Botswana, nämligen
ballast till betong och vägar.
SGU har utvecklat metoder för
att kartlägga bergets kvalitet
för olika tillämpningar. När det
gäller ballast till vägar och järnvägar har vi i Sverige, och i
goda exempel har vi i väst inte
kommit särskilt långt med att
helt ersätta naturgruset i
betong med krossat berg.
Genom att delta i det här projektet har vi möjligheten att
flytta fram forskningsfronten på
området, något som vi kommer
Klimatet är sådant att
berget på sina håll är så
vittrat att man kan gräva
i det. Sådant material
har inga bra egenskaper. Det används
bara för närbelägna
grusvägar. Det behövs
riktigt berg för stora
asfaltvägar.
19
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Den här bergarten är uppsprucken och längs sprickorna har berget vittrat.
Men vittringen går inte på djupet och berget lämpar sig väl för vägmakadam.
Lena Persson är geofysiker och har stor
erfarenhet av kartläggning av bergkvalitet i
Sverige. Hon deltar i
bergkvalitetsprojektet i
Botswana.
att ha nytta av på hemmaplan,
berättar min kollega Mattias
Göransson som leder projektet.
Innan vi lämnar huvudstaden
Gaborone för Lobatse besöker
fikvolymen växer med hela tio
procent per år. Så därför väntas
behovet av ballast till betong
för såväl husbyggen som för
vägar att fortsätta att växa i våra
städer och byar och i andra bosättningar. Behovet är redan i
dag långt större än vad vi kan
tillgodose med kända tillgångar, förklarar Terence Siamisang.
Att ett land har en fungerande infrastruktur är viktigt
inte minst för industrin, där
gruvsektorn ingår som en självklar del i Botswana.
vi ministeriet för mineral, energi
och vatten. Där förklarar en av
ministerns närmaste män,
Terence Siamisang, Deputy
Permanent Secretary, varför
projektet är så viktigt för
Botswana.
– Vår befolkning fortsätter
att växa. Landet urbaniseras,
städerna växer med mer än ett
par procent per år. Folk behöver bostäder. Och i och med att
landet saknar kuster är vägnätet
kritiskt för alla transporter. Tra-
Ökensand inget
bra byggmaterial
Stora delar av västra Botswana
är täckta av Kalaharis ökensand.
Men denna är alldeles för finkornig för att fungera i betong
eller som fyllnad i vägar. Därför
är Kasaneområdet i norr, vid
gränsen till Namibia, Zambia
och Zimbabwe, ett av de områden i västra Botswana som
täcks av Kalaharis sand i stort
behov av krossberg. Under de
närmaste åren kommer man
t.ex. att bygga en bro över
Zambesifloden som kommer
att sammanbinda Zambia och
Botswana – en viktig framtida
transportled. Även stora delar
av västra Botswana lider stor
brist på sand för betong, liksom
också Francistown, Kasane och
framför allt huvudstaden Gaborone.
– I dag rovbryts sand från
floder och flodbankar. En stor
del av brytningen sker illegalt,
utan tillstånd, ibland på nätterna. Vissa sträckor är helt utbrutna. Problemet med detta
är dels att materialet börjar ta
slut i flera tillväxtregioner, dels
att miljön påverkas negativt.
Som akut insats kommer vi nu
att sätta in polisiära åtgärder för
att stoppa verksamheten, men
det löser inte problemet. Vi
måste hitta ersättningsmaterial,
förklarar Terence Siamisang.
Botswana använder
gammaldags testmetoder
Efter besöket på ministeriet tar
vi A1:an till Lobatse, som väl
illustrerar behovet av investering i vägnätet. Bitvis studsar vi
fram på riksvägen. Lyckligt
framme träffar vi Tiyapo Hudson Ngwisanyi, generaldirektör för Botswanas Geologiska
undersökning, och hans medarbetare för att planera arbetet.
Vi diskuterar vilka standarder
man följer när det gäller kraven
på material för exempelvis vägballast i Botswana. Termer som
Los Angeles-value, Aggregate
impact value och Aggregate
crushing value flyger genom
Mattias Göransson,
projektledare för bergkvalitetsprojektet,
undersöker ett prov i
ljusmikroskop i labbet
övervakad av sin
botswanske kollega
Brets Direng.
20
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Mattias Göransson, tillsammans med kolleger vid Botswanas geologiska undersökning, studerar en häll
strax utanför en befintlig bergtäkt och på bilden till höger inspekterar han rader av tegelprover i labbet hos
Botswanas Geologiska undersökning.
luften. Kollegerna får för övrigt
tillfälle att besöka det botswanska Trafikverket någon dag
senare för att diskutera frågan.
– I Europa har man ersatt
äldre metoder för materialtestning med gemensamma
moderna metoder, CEN-standarder. Botswana använder sig
däremot fortfarande i stor utsträckning av testmetoder man
ärvt från den gamla kolonialmakten Storbritannien, förklarar Mattias Göransson.
På den Geologiska undersökningen i Lobatse tar vi reda på
vad det finns för information
som vi kan ha nytta av, som exempelvis geologiska kartor och
geofysikdata.
Kartläggning av
bergets kvalitet
– Geofysiken är en viktig pusselbit när man påbörjar kartläggningen, inte minst om
berggrunden är överlagrad av
lösa sediment. Med geofysik
beställts, annan kommer man
att behöva investera i, ytterligare annan finns på andra myndigheter, som t.ex. Botswanas
Trafikverk, eller på kommersiella företag. Men kompetenta
medarbetare inom naturvetenskap, särskilt geologi, är en
bristvara här och svåra att behålla, precis som i Europa.
kan man se på djupet. Och de
data som finns här är av god
kvalitet, berättar min kollega
Lena Persson som är geofysiker
på SGU.
Tillsammans med våra botswanska kolleger diskuterar vi
hur berggrunden ser ut i de
områden som är särskilt aktuella, och hur vittrad den är. Vi
planerar för en första dag i fält.
Och vi planerar den kommande
kartläggningen som kommer
att starta med ett mindre område nära Gaborone där behoven är allra mest akuta. SGU
ska dela med sig av den metod
vi använder för kartläggning av
bergkvalitet för att Botswanas
geologer ska komma igång och
sedan själva kunna göra arbetet.
Redan i dag är labbet välutrustat med avseende på de
analyser som behövs för bland
annat bergkvalitet – vi har gått
igenom det med labbpersonalen. En del ny utrustning har
Viktigt att identifiera
mineral i en bergart
För att kunna bedöma kvaliteten på berget är det viktigt att
kunna identifiera de mineral
som ingår i en bergart, och
bergartens textur. Den typen av
undersökningar görs med
exempelvis polarisationmikroskop. Svepelektronmikroskop
används också och olika röntgentekniker. Att kunna karaktärisera mineral är också viktigt
för exempelvis prospektering
efter metaller och mineral eller
för att hitta bra leror, bland
annat för att göra tegel av. För
att stärka kompetensen kommer SGU därför inom ramen
för MeetingPoints Mining att
ge en kurs för ett antal
botswanska medarbetare i hur
man karaktäriserar mineral. Det
projektet ska också dra igång
nu. Men då har jag hunnit sätta
mig på planet till Johannesburg
för vidare transport till London-Heathrow och StockholmArlanda.
Och förhoppningsvis är detta
bara starten för ett långt och
fruktbart samarbete på lika villkor mellan mineralsektorn i
Botswana och den i Sverige.
Med fler myndigheter, företag
och organisationer inblandade.
– Som ett led i arbetet öppnar vi nu kontor i Sweden
House, Exportrådets lokaler i
Gaborone. Det är viktigt för
projektets framgång att vi är
närvarande, förklarar kollegan
Rune Johansson, som är projektledare för hela MeetingPoints Mining.
†
En av gruvministerns närmaste män, Terence Siamisang, förklarar vikten av att hitta alternativ till
naturgrus. Till höger: generaldirektören för Botswanas geologiska undersökning funderar över hur vi ska
angripa uppgiften. Hans medarbetare kommer att lägga minst lika mycket tid på projektet som SGU.
22
&REUDSXPSDU
+|JNDSDFLWHWRFKOnJYLNWOlWWDWWÀ\WWD
Vi tillverkar siktutrustning för
storlekssortering av olika material
+DUPDQYlOSURYDWHQ&REUD
SXPSVnYLOOPDQLQWHYDUD
XWDQVlJHUJUlYPDVNLQLVWHU
6WHIDQ/HQQDUW%DUNLQ
&REUDNDSDFLWHWXSSWLOOOPLQYLGROMHÀ|GHOPLQ
)LQQVlYHQLVW|UUHPRGHOO &REUDNDSDFLWHWXSSWLOOOPLQ
/nJYLNWOlWWDWWÀ\WWD7nOVODPRFKWRUUN|ULQJ7LOOEHK|UJURYVLO
.RSSODVHQNHOWWLOOJUlYHOOHUODVWPDVNLQV\WWUHK\GUDXOLN
5LQJRVVSn5DQDYHUNHQI|UYLGDUHLQIRUPDWLRQRP&REUDSXPSDU
5$1$9(5.(1 $% :::5$1$9(5.(16(
Kontakta oss så hjälper vi dig att sikta rätt!
Tfn 0503 – 323 40
www.mogensen.se
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Schweizarnas nya stolthet
Med 325 meters avstånd från varandra finns kommunikationstunnlar mellan de två huvudtunnlarna.
Det närmar sig slutet för arbetet med världens längsta järnvägstunnel, den under Sankt
Gotthard i Schweiz. Problemen har varit många och några av dem helt oförutsedda.
Arbetet gick exempelvis betydligt långsammare än planerat på grund av oväntat mycket
vatten i juni förra året. Men i oktober borrades sista väggen ner och 2017 ska de första
tågen rusa fram genom den nya tunneln.
NÄR MAN BÖRJADE diskutera en
ny tunnel under Sankt Gotthardspasset i Schweiz i början
av 1990-talet var frågan om det
skulle bli en dubblering av den
existerande biltunneln, eller
om man skulle satsa på en helt
ny järnvägstunnel. Trots att ett
nytt järnvägssystem skulle innebära stora investeringar och ett
T E X T:
enormt
arbete
föredrog
schweizarna den lösningen.
Det har bekräftats i två olika
folkomröstningar.
Men varför bygger man då
nya järnvägstunnlar, när det
redan finns fungerande? Jo, för
att få bort höjdskillnaderna och
göra det möjligt för tågen att
köra betydligt snabbare genom
KRISTINA WALLIN
FOTO:
RICCARDO SCARDIGLI
Alperna med en hastighet på
över 200 km/h. I den nya
Sankt Gotthardstunneln håller
sig tågen nästan konstant cirka
500 meter över havet.
Därför har de senaste 14 åren
ägnats åt att penetrera berget
under Sankt Gotthardspasset
och nu har arbetena börjat i
Cenere (söder om Lugano) för
ännu en tunnel. Södra infarten
till den rekordlånga Gotthardtunneln ligger några mil norr
om Lugano, i en liten stad som
heter Bodio, och i norr börjar
När Bergs & Bruks
besökte tunneln hade en
oväntad vattenläcka fyllt
golvet med 45-gradigt
vatten. Då är det svårt
att jobba.
24
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Helgonet Barbara vakar över tunnelarbetarna och varje år arrangeras en stor fest till hennes ära. Även ickekatoliker tar henne på allvar i det farliga tunnelarbetet. Till höger: När luftkonditioneringen inte fungerar i
tunneln kan arbetarna vila lite i svala rum och komma undan den 35-gradiga luften.
tunneln vid södra delen av
Luzernsjön, vid staden Erstfeld.
Det blir två huvudtunnlar på
cirka 40 meters avstånd från
varandra och med kommunikationstunnlar var 325:e meter.
Totalt kommer det att finnas
cirka 180 sådana. Sammanlagt
blir det 153,4 km nya tunnlar
när allt är klart.
Genombrott
i höstas
Den 15 oktober borrades den
sista bergväggen bort och världens längsta tunnel blev verk-
reprenörer kan snart andas ut,
även om i stort sett hela
Cenere-tunneln återstår att
bygga.
Projektet är unikt, inte bara
genom tunnelns längd. Alla
svårigheterna tillsammans (längden, berget, logistiken) har
gett de inblandade helt nya
kunskaper under arbetets gång.
Det har varit en enorm utmaning för alla, från ingenjörerna
till arbetarna inne i tunneln.
Totalt 137 miljarder svenska
kronor har projektet kostat, där
tunnelbygget troligen kommer
lighet. Alla EU:s transportministrar följde det historiska
ögonblicket i direktsändning
under ett möte i Luxemburg.
Förutom tunnlarna byggs två
multifunktionella stationer, där
tunnlarna möts i en x-struktur.
I dessa två punkter kan tågen
byta tunnel om det skulle vara
nödvändigt, och stationerna
kommer också att fungera som
bas för underhållet inne i tunnlarna.
Nu börjar slutet av arbetet
att närma sig och det ansvariga
bolaget Alptransit och dess ent-
att få en slutnota på 88 miljarder svenska kronor. När man
ska borra sig igenom 2 000
meter höga berg är det svårt att
exakt veta utgången och hur
mycket det kommer att kosta.
Detta insåg projektledarna när
bergets deformationer överraskade dem.
Trycket
överraskade
Under projektstadiet hade
ingenjörerna inte räknat med
att trycket skulle deformera
berget så mycket. De trodde att
Arbetarna transporteras
med fordon till den här
stationen där de sätter
sig på tåget som tar
dem de 12 resterade
kilometerna till fronten.
25
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Det blir många och långa tågresor när arbetarna ska komma fram till fronten. Till höger: En arbetare gör
en kontrollrunda.
Borrmaskinernas huvuden har en diameter på 8,9 meter och 60 cutters. Varje dygn används sex timmar åt
underhåll av borrmaskinerna. Resterande 18 timmar är de i aktion.
det skulle räcka med en extra
stark inklädnad i tunneln. Men
när borrningsarbetet väl hade
börjat visade det sig att det var
alldeles för optimistiskt.
På sina ställen har en halv
meter berg trängt sig in i den
färdigborrade tunneln. Den 430
meter långa ”Wurmen”, som
ligger mellan två och fyra kilometer bakom fronten och som
används till den definitiva inklädnaden, kom inte fram.
problem kommer vattnet som
projektledarna har fått ta itu
med. Emellanåt har man stött
på oväntat vatteninläckage.
Borrningsarbetet avstannade i
princip i juni förra året när vattnet började forsa in i tunneln.
De elektriska systemen slogs ut
och med dem luftkonditioneringen. Det blev omöjligt att
ha arbetare i tunneln alltför
länge. Temperaturen steg upp
emot 35 grader och de som
Detta har inneburit att redan
färdiga tunnlar har fått göras
om. Inklädnaden har fått borras bort helt, vilket tagit dyrbar
tid i anspråk. Den extra kostnaden står Alptransit för helt och
hållet.
Nu vet ingenjörerna att det
tar mellan ett och ett och ett
halvt år innan bergets tryck har
gjort sitt, och att det därför är
nödvändigt att vänta den tiden.
Till detta stora och oväntade
tvingades arbeta för att försöka
lösa problemet hade speciella
luftkonditionerade utrymmen
där de fick sitta och vila mellan
de korta arbetspassen.
Varmt vatten
nere i berget
Så här långt ner i berget är vattnet oerhört varmt, närmare 45
grader. Man räknar med att
temperaturen går upp med
mellan två och tre grader för
Tunnelväggen bakom fronten med nätet och valvstommarna. På bilden till höger ligger valvstommar i väntan
på att användas.
26
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Ett första lager betong sprutas på näten vid fronten. Till höger: Man borrar upp till fyra meter in i berget för
att fixera valvstommarna.
Borrhuvudet med 8,9 meters diameter sett bakifrån. Bakom borrhuvudet sker den allra första fixeringen av
tunnelväggen.
varje hundra meter berg man
har över sig.
Den normala vattenströmmen, som förts bort med ett
ut det heta vattnet och för att
kyla ner tunneln med kallt vatten.
Temperaturen får inte över-
tubsystem i mitten av tunneln,
har varit runt 100 liter per
sekund. Enorma konditioneringssystem har krävts för att få
stiga 28 grader för att de normala arbetspassen ska kunna
fortsätta. Men hettan kommer
inte bara från bergvattnet utan
Mellan två och fyra kilometer bakom tunnelborrmaskinen löper ”Wurmen” som svarar för den
slutliga inklädnaden.
28
– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING –
S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda
Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60
Hemsida: www.kontrollmetod.se
• Siktar
• Vågar
• Skakapparater
• Värmeskåp
• Neddelningsapparater mm
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
att beräkna positionerna. Innan
arbetet började räknade man
med en felberäkning på max 20
cm, men i praktiken har det
bara blivit några få centimeter.
Långa resor
till arbetsplatsen
Ytterligare ett stort problem
har varit logistiken. Det är inte
enkelt att organisera arbetet i
en tunnel under Alperna. Som
mest var det 28 km till fronten
från tunnelöppningen, och det
innebär en resa på minst en och
en halv timme. Detta ställer
stora krav på de tekniska lösningarna och även på övervakningen och organisationen när
det gäller tågen som går inne i
tunneln.
Alptransit har byggt en övervakningsstation utanför tunneln. Härifrån styrs all tågtrafik. Bland annat sköts här all
växling.
Arbetarna körs med fordon i
en servicetunnel innan de tar
ett annat tåg sista biten till
fronten. Hela resan tar närmare
en timme.
De långa transporterna innebär att betongen som ska in
i tunneln varken får vara för
fast eller för lös eftersom den
måste torka snabbt när den
väl är på plats. Detta har man
löst med hjälp av kemiska tillsatser som stoppar härdningsprocessen. Andra kemikalier tillsätts när betongen
ska användas. Det kan låta enkelt. Men extra studier har
krävts eftersom betongen i en
sådan här tunnel inte uppför
sig som i andra tunnlar. Den
ändras hela tiden. På vissa
ställen har helt specialutvecklad betong använts.
Det finns en expert som arbe-
På vissa ställen har man använt upp till ett 50 cm
tjockt betonglager för inklädnaden.
också från alla arbetsmaskiner.
Detta har gjort kylningen ännu
mer komplicerad.
Mätsystemet är avancerat. En
vertikal tunnel ungefär i mitten
av järnvägstunneln används för
FAKTA OM PROJEKTET
Totalt ingår 151,84 km tunnlar i projektet Sankt Gotthard, varav
huvudtunneln är 57,1 km lång.
Tunneln Cenere innebär 39,78 km tunnlar. Huvudtunneln är 15
km lång.
Kostnaden på cirka 30 miljarder schweizerfranc finansieras till 65
procent av skatter på lastbilstrafiken, till 25 procent av skatter på
bensinen och resterande genom en tusendel av statens momsintäkter.
Borrmaskinernas huvuden är på mellan 8,33 och 9,58 meter i diameter. Borrmaskinerna är 410 meter långa och väger 3 000 ton.
Huvudet kräver 3,5 MW effekt medan resten behöver 1 MW.
För sprängningen borras fyra meter djupa hål med diametern på
1,25 tum. Bulkemulsionen har en reaktionshastighet på 5,7 km/s.
I genomsnitt har man gått framåt med 12 meter per dag, med
toppar på 18 meter.
Totalt har 13,3 miljoner kubikmeter material tagits ut. Det motsvarar fem Cheops-pyramider.
Arbetet har pågått dygnet runt , sju dagar i veckan.
De framtida tågen kommer att kunna köra i 250 km/h.
Fotnot: Bergs & Bruks besök gjordes förra året, någon månad före
genombrottet.
tar enbart med att ta fram nya
typer under arbetets gång.
Ska hålla minst
hundra år
Målet är att ta fram material
som ska hålla minst hundra år,
vilket inte är lätt. Ingen vet i
dag hur trycket under en längre
tid påverkar materialen.
För betongen används till
större delen det material som
tas ut ur tunneln. Det kan verka
naturligt, men det var inte så
självklart när arbetet startade.
Det handlar om problem med
bergmaterialet där fraktionen
helst inte får överstiga 22 mm.
Men det har gått och en sjättedel av de sex miljonerna ton
uttaget material har kunnat användas inne i tunneln igen.
Projektet har egna anläggningar utanför tunnelöppningarna för behandling av uttagsmassorna. För den andra stora
tunneln i projektet, Cenere
(mot italienska gränsen) är däremot större delen av uttaget
material olämpligt för betongproduktion och man är tvungen
att köpa in tre fjärdedelar av
ballasten.
Större delen av det uttagna
berget består av gnejs och granit, men av en rad olika typer.
Därför har överraskningar inte
saknats, eftersom en del av dem
är starkt segmenterade. Det beror på att Alperna bildades för
mellan 50 och 80 miljoner år
sedan genom att två plattor
pressade samman allt material
och skapade dessa veckberg.
När det gäller Cenere är situationen lite annorlunda. Där tas
nu den allra första delen ut
med endast sex meters bergtäckning under motorvägen.
Det gäller att gå försiktigt fram
med bara någon meter per
dygn så att inte Schweiz viktiga
led till Italien raseras.
Det ser ut som om schweizarna kommer att hålla den ursprungliga tidsplanen. 2019
kommer hela systemet, inklusive Cenere-tunneln, att vara
klart, men Sankt Gottardstunneln ska vara klar för tågtrafik
redan 2014. Något dyrare än
beräknat, men Schweiz nya
stolthet. Och med nya kunskaper som gör de schweiziska
teknikerna åtråvärda på den
internationella scenen.
†
Från kontrollrummet
styrs borrmaskinens
huvud.
30
Boken om Sveriges okända storindustri,
Berg för byggande – om bergmaterialindustrin, berättar på
drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför.
Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges
Bergmaterialindustri www.sbmi.se och beställs på
Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60.
Beställ den nu!
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Anders Mattson, Extena AB, visade ett
system för kaxhantering som uppfyller de
flesta av kraven man bör ställa. Vikten är
fyra kilo per meter.
Teknikfrågor i centrum
på Geotecs årsstämma
– Om det är något som kan göra oss bättre, duktigare och snabbare så är det teknikutveckling. Diskussionslistan tar upp många viktiga tekniska punkter där svaren är långt
ifrån givna. Vi ska här vid mötet försöka att ta fram ett underlag till riktlinjer för hur vi
ska arbeta, deklarerade Johan Barth när han välkomnade till Geotecs årsstämma 2010.
VID
MÖTET BEHANDLADES
bland annat kravspecifikationer för kaxslangar, erfarenheter av frekvensstyrda/tryckstyrda undervattenspumpar,
höjda krav på kollektorslangar
vid större projekt, problem
med kompressorer, metoder
för återfyllning av borrhål och
varför det inte alltid tätas mellan
foderrör och berg. Entreprenö-
rer och leverantörer diskuterade
livligt den bästa tekniken. Alla
världsgåtor löstes inte, men engagemanget var inte att ta fel
på.
På MaskinExpo har vi under
åren träffat många brunnsborrare och tanken uppkom att vi
borde arrangera något där. Vi
tog kontakt med ledningen för
mässan, tycke uppstod, och i år
planerar vi att göra något tillsammans.
Kie Wirenholt, vd MaskinExpo, presenterade intressant
statistik. Av de över 27 000
Geotec på
MaskinExpo 2011
– Många av våra leverantörer
har önskat någon typ av
branschmässa, framhöll Barth.
32
besökarna förra året kom 49
procent från entreprenad,
22,5 från lantbruk, från vägunderhåll 15,5, åkerier 19,5,
grönytor 8,5 och från bergsbruk 3,5 procent. En undersökning visar att besökarna
mest uppskattar att se nya
produkter, knyta kontakter
och att se demonstrationer.
Provkörning och uppvisningar
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Geotec kommer att ställa ut på MaskinExpo i år. Kie Wirenholt, vd MaskinExpo, redovisade erfarenheter från
mässan som har vuxit för varje år.
Till höger: Kaarina Ringstad, SGU, projektledare för Geologins dag, berättade om det stora arbete som läggs
ner på att sprida kunskap om geologi.
låg också högt uppe på önskelistan.
Många företag gjorde bra
affärer förra året. Varje utställare
sålde för i genomsnitt 670 000
kr. Av mässområdets 300 000
kvadratmeter disponeras 20 000
av bergbranschen. Antalet utställande företag väntas öka
från 527 förra året till 600 i år.
Geotec och FAB med
på Geologins dag
Kaarina Ringstad, SGU, projektledare för Geologins Dag,
berättade om nätverket där
man vill väcka nyfikenhet för
berg, jord och vatten och sam-
tidigt visa vilken nytta kunskapen om geologi och geovetenskaperna ger samhället. En
mängd material utarbetas för
skolor och allmänheten. Geotec och FAB har beslutat att
medverka i projektet. Evenemanget Geologins Dag 2011
firas den 10 september. Det
sker över hela Sverige, från
norr till söder, med aktiviteter,
utställningar, öppet hus, föreläsningar och exkursioner.
R A P P O R T:
KJELL DUBERG
[email protected]
för kaxslang/kaxrör mellan
rigg och container. Den ska
vara stabil och lätthanterlig, slitagetålig, ha jämn hållfasthet,
klara tryckkraven, inte vara
System för
kaxhantering
Geotecs tekniska kommitté har
tagit fram en kravspecifikation
tung att bära och den ska ha ett
lågt pris. Hårda krav, men borrarna är helt beroende av att
dessa komponenter fungerar på
ett bra och säkert sätt.
Anders Mattson, Extena AB,
visade en produkt som uppfyller de flesta kraven. Den har
funnits på marknaden i tio år
och består av ett system av
polyetenrör med krage där man
svarvat en han- och en hondel.
Diametern är 125-160 mm.
Vinklarna är fasta med olika
gradtal. Systemet är tåligt mot
nötning och vikten är bara fyra
kilo per meter. Den levereras i
valfria längder, tremetersläng-
Göran Andersson, hedersmedlem i Geotec, och Christer Reiser från Styrud Järvsö Borr AB granskar Extenas
kaxsystem. Till höger: Nic Wincott från Cambridge, England, gav en bild av den snabbt växande marknaden för
värmepumpar i UK och fick liksom alla förstagångstalare Geotecs vattendroppe.
34
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Peter Sundberg, Debe pumpar AB, (till höger) förklarade fördelarna med en frekvensstyrd sänkpumpsanläggning tillsammans med Mikael Lund (till vänster) som är ny försäljare på Debe.
Bilden till höger: Ted Westman (t.v.) och Kent Aidesjö, försäljningsingenjörer Atlas, portabla kompressorer och
generatorer, norra respektive södra distriktet, fick en hel del frågor när diverse problem med Atlas kompressorer diskuterades.
der fungerar bra att bära. Ett
tryck på 16 bar garanteras, vilket oftast är fullt tillräckligt.
Tekniska kommittén tyckte
att produkten kan rekommenderas som en bra lösning. Flera
nöjda användare fanns i publiken men förslag till ytterligare
förbättringar framkom.
Värmepumpar på
frammarsch i UK
Nic Wincott från Cambridge,
England, gav en bild av den
snabbt växande marknaden för
värmepumpar i UK och fick liksom alla förstagångstalare ”vattendroppen”. Han grundade
ett av de ledande värmepumpsföretagen i England, Econoc
Ltd. UK. Sedan ett år tillbaka
arbetar Nic som UK Coordinator för Neo Energy Sweden AB
(vd Göran Hellström) och sprider Neoenergys kunnande och
testservice i UK. Han arbetar
också aktivt i Ground Source
Heat Pump Association (GSHP)
och British Drilling Association
(BDA).
Jämnt tryck
i kranarna
Peter Sundberg och Mikael
Lund, Debe pumpar AB, hade
med sig en sänkpumpsanläggning till mötet. Den ger ett konstant vattentryck oavsett hur
många kranar man öppnar. En
tryckgivare reglerar den frekvensstyrda pumpmotorns varvtal
steglöst efter behov. Med högre
Göran Hellström, Lunds Tekniska Högskola, redovisade europeiska metoder
och lämpliga material för återfyllning av borrhål.
Till höger: Göran Risberg, enhetschef på SGU, fick en slips som tack för sin
insats.
36
vattenflöde ökar trycket så
mycket som behövs för att det
ska ligga konstant. Därmed slipper man mystiska ljud, plötsliga
av- och påljud från fyllningar av
tanken. Sånt som kan irritera
med en vanlig tankanläggning.
Den ekonomiska vinsten kommer först för större anläggningar. Där kan besparingen
bli avsevärd. Fördelarna för enskilda villor med egen vattenförsörjning är främst att man
slipper plötsliga tryckförändringar och inte minst viktigt att
anläggningen tar liten plats i
huset när ingen stor tank behöver utrymme. Anläggningen är
driftsäker och lättmonterad,
bara att plugga in i vanliga jordade 220V-uttag. Elektroniken
ger som bonus en bättre driftövervakning.
Produkten är ett bra komplement till marknadens övriga
lösningar. Man ska dock noga
undersöka så att rätt filter i förhållande till vattenkvaliteten
finns att få eftersom trycket kan
bli mycket högt ibland. Elsystemet får inte vara alltför klent
med tanke på topparna.
Problem med
kompressorbränder
Problemet med bränder under
våren 2010 i Atlas kompresso-
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Mångpoliga
kontaktdon
Robusta kontaktdon
för kraft- eller signalöverföring med kåpor
av pressgjuten aluminium och fjädrande
låsbyglar av rostfritt
stål.
Från 3 till 216 poler.
Elproflex T
extremt vrid- och böjtålig kabel
Sven-Göran Andersson, Züblin, visar hur olika typer
av återfyllnadsmaterial, bentonitpulver, ThermoCem
och pellets beter sig när de blandas med vatten.
Sven-Göran rekommenderade ThermoCem som kommer upp i hög värmeledningsförmåga redan vid låg
densitet. Man fyller från botten och lyfter hela tiden
injekteringsslangen så att den befinner sig ungefär
tre meter under betongytan. Pumpar med inbyggda
blandare fungerar bäst.
Elproflex T är utvecklad för användning vid
installationer där stora krav på både vridoch böjtålighet ställs. Kabeln har torsion/
vridningsvinkel på upp till ±450° per 0,5 m.
Denna unika kabel finns både för signaloch kraftöverföring. UL/CSA-godkänd.
Gruvkabel 1 kV
Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel 4x10-150 mm2. Manteln har överlägsen mekanisk tålighet.
Åsikter framfördes att stenmjöl 0-2 mm. ger tillräckligt bra tätning i hålen. Enda utrustningen som
behövs är en skyffel och materialet är billigt. Här
gick åsikterna rejält isär. Johan Barth gjorde ett
enkelt test som visade att det blir olika skiktningar
av fraktioner, något som leder till osäkerhet när det
gäller tätheten. SGU menar att man måste sträva
efter hundraprocentig tätning med fyllning från
botten och även om stenmjöl kanske är tillräckligt
bra i 99 procent av fallen blir det ändå ganska
många brunnar som kommer att läcka.
rer med C18-motorer ventilerades. Ted Westman och Kent
Aidesjö, försäljningsingenjörer
på Atlas, och Örjan Haag,
Specialkabel - vår specialitet
Geawelltech AB, återförsäljare,
berättade att felen lokaliserades
på ett tidigt stadium. Det var
materialfel på en slang in
Lövbacksvägen 3
141 71 Segeltorp
www.elproman.se
37
Tel. 08-97 00 70
Fax 08-646 31 48
[email protected]
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
David Johansson, Finspångs Brunnsborrning, Kenneth Nilsson, Kristianstad Water
AB, Göran Hellström, Lunds Tekniska Högskola, och Göran Risberg, SGU, har olika
åsikter om tätning med stenmjöl.
Rolf Borrås, vice vd i Styrudkoncernen, välkomnas
som ny ordförande i Geotec.
på lågtryckssidan och på ett
kabelpaket. Ett åtgärdsprogram
sattes in men det var svårt att få
fram reservdelar tillräckligt
snabbt. Som ett resultat av
neddragningarna under lågkonjunkturen var det även svårt
att få fram ersättningsmaskiner
och man fick lita till återförsäljarnas hyresmaskiner. Löftet att
alla maskiner skulle vara åtgärdade innan semesterns slut
2010 kunde man inte hålla.
Men nu (hösten 2010) har serviceavdelningen åtgärdat felen
på de flesta maskiner. Ingen i
publiken hade nya kompressorbränder att rapportera. Numera
förses alla kompressorer vid
leveransen i Sverige med ett
vätskebaserat brandsläckningssystem.
Det har också varit problem
med oljeförbrukningen i kompressorernas C18-motorer. Den
ökade så mycket att det i några
Avgående ordföranden Jonny Pettersson, Finspångs
Brunnsborrning AB, avtackas. För att hålla hjärnan i
trim även i fortsättningen förärades han ett
Memoryspel.
38
finns risk for saltvatteninträngning, där marken är förorenad,
där det finns sedimentär berggrund med risk for kortslutning av grundvattenmagasin
eller där det finns risk för negativ påverkan från t.ex. alunskiffer. Andra tillfällen när återfyllning rekommenderas är när ett
borrhål överges eller ersätts
med ett nytt borrhål och i vissa
fall i vattenskyddsområden.
Vanligtvis utgör energibrunnarna den största risken i känsliga områden eftersom vattnet i
dem inte dricks och därmed
inte kontrolleras naturligt.
Vid återfyllning
bör man tänka på
fall ledde till motorhaverier.
Atlas har tagit upp problemet
med Cat men ännu inte fått
något besked. Man arbetar
vidare med problemet.
Johan Barth betonade att
Geotecs kontakter med Atlas i
dessa två ärenden har varit
mycket positiva och fruktbara.
Marknadsavdelningen såg allvarligt på problemen och jobbade för högtryck för att lösa
dem.
Johan påpekade vikten av att
Atlas Copco Compressor får
upp produktionen eftersom
leveranstiden för en ny maskin
är besvärande lång.
• att det tätande materialet inte
har negativ påverkan på grundvattnet,
• att injekteringen sker från
botten av brunnen och uppåt
för att säkerställa att hela hålvolymen återfylls,
• att återfyllningsmaterialet
inte har egenskaper som gör att
det expanderar om borrhålet
fryser eftersom det kan skada
kollektorslangarna. Alternativt
måste borrhålet dimensioneras
så att frysning inte kan inträffa.
• att kollektorslangarna i borrhålet är dimensionerade efter
det tryck som bildas av återfyllningsmaterialet.
När ska man återfylla
energibrunnar?
Vatten ger
bäst värmeutbyte
Alltfler kommuner börjar ställa
krav på återfyllning av energibrunnar. Och inom varje
brunnsborrare bor en liten tekniker och uppfinnare och det
finns väldigt många olika metoder. Allt är inte vedertaget, en
del metoder är kanske tveksamma. Det finns många frågor. När behöver man göra
återfyllning, vad händer med
de termiska egenskaperna när
man återfyller, hur ska man
fylla och vilken typ av utrustning ska man ha? Behöver man
öka kraven på kollektorslangarna? Vad får det kosta?
Göran Hellström, Lunds Tekniska Högskola, Neoenergi AB,
Göran Risberg, SGU, och SvenGöran Andersson, Züblin Scandinavia AB, var eniga om följande punkter:
Återfyllning eller ytterligare
tätningsåtgärder krävs när ett
borrhål utgör risk för negativ
påverkan på ett grundvattenmagasin. Det kan till exempel
handla om områden där det
Fyllnadsmaterial reducerar
värmeutbytet med 10-20 procent, varierande beroende på
material. Det är viktigt att
kompensera med ökat brunnsdjup. Sämst värmeöverföringskapacitet har bentonit, därefter
cement,
bentonit/sand,
cement/grafit, cement/sand,
vattenmättad sand. De bästa
egenskaperna har grundvatten.
Geotecs slutsats är att hålen
inte ska återfyllas utan anledning. Är det problem med en
begränsad del av borrhålet
säkerställer man med god marginal den delen. Injektering
hela vägen upp hindrar viktigt
sötvatteninflöde. Om en fullständig återfyllning ändå krävs
ska det ske från botten och
uppåt med vedertagna metoder.
Ur ren termisk synvinkel finns
ingen anledning att återfylla
eftersom grundvatten är både
billigast och bäst. Vid låg
grundvattennivå är det dock alltid nödvändigt att återfylla
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
att foderröret numera drivs
minst två meter ner i berget, en
klar förbättring av säkerheten.
En tätning mellan berget och
foderröret ska göras, genom en
cementering som hindrar ytvatten att rinna in i brunnen. Det
finns lite olika metoder men
den vanligaste är att fylla den
nedre delen med cement och
med tryckluft pressa cementen
ut mellan berget och foderröret
samtidigt som man trycker ner
röret mot botten så att det blir
tätt och cementen får härda på
utsidan.
Nyinvalda medlemmar i Geotec är Rototec AB och Rototec OY. Här berättar de för
stämman om sin verksamhet i Sverige och Finland. Från vänster Lasse Aho, Timo
Ojanne, Jouni Salakari och Mikko Ojanne. Företagen har tio maskiner i Finland
och en i Sverige. I Finland har man borrat 7 000 brunnar sedan starten 2004.
diskussion kring stenmjöl som
fyllning följde.
Viktigt att
mäta kloridhalt
Klorid i brunnar är ett stort
problem, den kan hota grundvattnet. Trots detta utförs alltför sällan mätningar. Det skulle
i förlängning kunna medföra
skärpta krav från myndigheter
och i värsta fall leda till att återfyllning krävs även när det inte
är befogat. Instrument för en
enkel och säker mätning av kloridprovtagning saknas. Ett bra
sätt kan vara att i stället mäta
konduktiviteten där man även
kan fånga in andra oönskade
jonsammansättningar. Det är
inte det absoluta talet som är
intressant utan mer om det sker
stora förändringarna på vägen
ner i hålet.
Johan Barth gratulerar geotecmedlemmen Charlie
Isaksson, Charlies brunns- och energiborrning, som
utsetts till årets bästa manliga företagare av Visit
Vilhelmina, Svensk Handel och Företagarna.
Charlie har varit egen företagare i femton år.
Företaget har vuxit och numera har han förutom
hustrun Helén nio anställda till hjälp. Motiveringen
löd: Med bred kompetens, djup branschkunskap och
ett vänligt och professionellt bemötande har
företaget och företagaren Charlie Isaksson blivit en
uppskattad och beundrad person i hela Norrland.
ovanför grundvattenytan. Här
rekommenderas cement framför
bentonit, som kan spricka vid
uttorkning, och sand, som har
låg vattenhållande förmåga och
kan torkas ut vid värmetillförsel.
Tätning av
foderrör
Fördelar och nackdelar med
cementbaserade och bentonitbaserade tätningsmedel diskuterades. Bentonit avfärdades
främst på grund av egenskaperna vid frysning. En livfull
Trots att det är 13 år sedan
Normbrunn 1997 infördes är
det långt ifrån alla brunnar som
har en tätning mellan foderrör
och berg. Brunnen ska borras
med foderrör genom jord och
så långt ner i fast berg att inget
ytvatten ska kunna tränga in.
Senare tids borrprotokoll visar
Fem nya medlemsföretag
Till ordinarie medlemmar invaldes T.A. Brunnsborrning &
VVS AB (Knivsta), Rototec AB
(Upplands Väsby), Peekab
Brunnsborrning (Kungälv) och
Bergum Brunnsborrning AB
(Olofstorp). Som utländskt
företag invaldes Rototec OY
(Tampe, Finland).
Skifte på ordförandeposten
Vid årsmötet valdes Rolf Borrås, Styrud AB, till ny ordförande i Geotec. Rolf har gedigen erfarenhet av branschen.
Han har under åren bland
annat haft flera olika befattningar inom Styrudkoncernen
där han nu är vice vd. Sittande
ordförande Jonny Pettersson,
Finspångs Brunnsborrning AB,
som på egen begäran valt att
lämna över ordförandeposten,
kvarstår som ordinarie ledamot
i styrelsen.
Övriga styrelseledamöter är
Björn Jonsson, Ing. Gunnar
Jonsson AB, Gunilla Sverkersson, BGE AB, Martin Åström,
Alverdens AB, Jan Berglund,
Jannes Brunnsborrning AB.
Charlie Isaksson, Charlies
Brunnsborrning AB, Bengt
Månsson, UDC AB, och Håkan
Andersson, Sörmlands Brunnsborrning AB, är styrelsesuppleanter.
†
Johan Barth överlämnar Geotecs nyinstiftade pris,
Årets leverantör, till Geawelltech AB som
representerades av fr. v. Örjan Haag, Lars Boox och
Tommy Ottemo. Utmärkelsen vill uppmärksamma
goda branschleverantörer.
Motiveringen lyder: Ett företag som ställer upp för
sina kunder och partner på ett ansvarsfullt sätt och
vågar satsa på ny teknik i kombination med utveckling av egna produkter.
39
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Paternosterverket Kategats
har under 2010 muddrat en
miljon kubikmeter lös lera.
Det muddrar med hjälp av ett
antal skopor monterade i en
sluten kontinuerligt roterande
kedja.
B O L I S P. S E
Botten upp i Peking
Maxams watergel rensar Bråviken
Norrköpings kombinerade flod- och kusthamn var ålagd ett antal restriktioner och
större fartyg tilläts inte att lasta fullt. En breddning och fördjupning av inseglingsrännan var nödvändig för hamnens fortsatta expansion och för att man ska klara
de internationella rekommendationerna för dimensionering av farleder.
UNDER 2010 fördjupades
köpings hamn locka till sig fler
och större fartyg och öka godsmängderna som de senaste
åren har legat stilla på 3,5 miljoner ton.
R A P P O R T:
KJELL DUBERG
[email protected]
var klara fördröjde den sena
islossningen ytterligare. Muddringsarbetet kom inte igång
förrän i månadsskiftet april-maj
2010 men man hoppades ändå
att kunna slutföra arbetet
Bistra vintrar
försenade
Muddringsarbetet startade
senare än beräknat på grund av
överklaganden. När tillstånden
under 2010. Höstens tidiga
isläggning hindrade detta när
det bara återstod en månads
arbete för att slutföra sprängning, muddring och avsyning.
Slutförandet påbörjas omedelbart efter islossningen 2011.
Sprängning
dygnet runt
Över 3 000 000 kubikmeter
VA N O O R D
inloppet från 12,7 till 14,9
meter och breddades från 60
till 100 meter. Det innebär ett
bättre trafikflöde med kortare
väntetider både vid kaj och till
havs. Den anslutande svängbassängen har samma djup som
rännan. Hamnbassängen vid
Pampuskajen har fått djupet
14,2 meter. Nu kan Norr-
Borr- och sprängningsplattformen Capitol 45-01 är har fyra 25 meter höga borrtorn som flyttas på räls. Fyra
kompressorer ger 21 kubikmeter per minut. På ena sidan av pråmen finns ett stort antal containrar som innehåller sprängmedel, materiel och personalutrymmen. Dessa har en ljuddämpande effekt vid sprängningarna.
40
VA N O O R D
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Borrning, laddning och sprängning pågick dygnet runt sju dagar i veckan från augusti till november 2010.
så stor entreprenad klarar inte
många företag i världen. Valet
föll på Van Oords dotterbolag
Wicks som arbetar över hela
världen med gigantiska muddringsprojekt. Norrköpingsprojektet hör ingalunda till de
större ur deras synvinkel.
För borrning, laddning och
sprängningsledning anlitades
Voglers Sverige AB som bidrog
med arbetskraft främst från
Voglers Eesti OÜ. Arbetet som
påbörjades i augusti 2010 pågick i tvåskift dygnet runt, sju
dagar i veckan.
VA N O O R D
lera har muddrats och 150 000
kubikmeter berg har sprängts
loss från Bråvikens botten. En
Van Oord anlitade Marin Miljöanalys AB för kontroll av
grumlingen och Nitro Consult
AB för kontroll av buller och
vibrationer. Det mesta berget
(95 procent) fanns inne i
hamnbassängen.
Imponerande
sprängplattform
Borr- och sprängningsplattformen Capitol 45-01 är imponerande stor med en längd på 76
Capitol i position för att borra sista raden alldeles
intill den känsliga kajkanten. Nu gäller försiktig
sprängning.
BA
SNAB ER!
ANS
LEVER
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT AB
Fördämningsmattor 3x4 m, 3x5 m • Slipskivor och skålar • Sprängtråd • Skjutkabel • Diamantslipstift med maskin
Dammsugarsäckar Borrhålsplugg • Skarvborr • Borrkronor • Helstångsborr S 11, S 12
Brunnsborr med tillbehör • Skyddskläder • Slangar • Gruvlampor
Ring: 031-54 10 96 eller 031-54 20 32
Fax: 031-53 28 50 • Mobil: 070-583 32 13 • www.cme.se • E-post: [email protected]
41
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Väl använda borr- och förlängningsrör för casing.
Dessa trycks ner genom dyn till berget där de borras
fast. Därefter förs borrstålet ner och borrningen kan
börja. Rören får sitta kvar tills laddningen är gjord.
cerat positioneringssystem som
Van Oord har utvecklat. Exaktheten är på decimetern. För att
kunna borra under vattenytan
skickar man först ner rör med
ventilationshål genom lera och
sand. När röret når berget borras det fast med topphammare.
Borrstålet förs sedan ner i röret
och laddningshålen borras med
sänkhammare (DTH – down
Borriggarna flyttas på rälsen till exakt rätt position.
meter och bredden 22 meter.
Plattformen är utrustad med
fyra 25 meter höga borrtorn på
räls och fyra kompressorer som
ger 21 kubikmeter per minut.
På ena sidan av pråmen finns
ett stort antal containrar som
innehåller sprängmedel, materiel och personalutrymmen.
Detta ger en ljuddämpande
effekt vid sprängningarna.
Borrningen styrs av ett avan-
the hole). Efter borrningen tas
borrstålet upp men rören får
sitta kvar till dess att sprängladdningen är på plats.
Van Oord valde
Maxams watergel
När valet av sprängmedel gjordes hade Van Oord vissa kriterier som skulle uppfyllas för
undervattenssprängningen och
Borrningen styrs av ett avancerat positioneringssystem som Van Oord har utvecklat. Exaktheten är på
decimetern. Borriggarna flyttas på räls och båten hålls i exakt rätt position med hjälp av vajrar.
42
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
I Maxams två tankar finns den icke explosiva råvaran till bulkemulsionen.
Till höger: Den ena av Maxams två bulkstationer kopplas till borriggen. Här blandas råvarorna till den
watergelemulsion som trycks ner i hålen.
VA N O O R D
Varje bulkstation kan försörja två hål samtidigt oberoende av varandra. Till hamnbassängen gick det åt 6 000
boostrar à 450 gram och 200 ton bulkemulsion.
Till höger: Enrique Cuadrado, vd Maxam Sverige AB, med två hoptejpade Rioboostrar apterade med dubbla
Rionel dual-tändare. Både tändare och block ligger på samma ledare.
VA N O O R D
Till vänster: Det är mycket att hålla reda på när
kanske 340 hål med dubbla tändare ska kopplas
ihop. I de bruna behållarna hälls proppgruset som
ska ligga ovanpå laddningen.
Ovan: Salvan går. Stötvågen från sprängningen
kan påverka och till och med döda fisk på 200-300
meters avstånd. Men fisken flyr fältet redan när
man börjar borra för sprängning.
egenskaperna hos Maxams
watergel Rioflex stämde väl in
på dessa.
Det har tidigare visat sig fungera dåligt för svenska förhållanden där man oftast har en
liten håldiameter. Ute i Europa
där man mestadels har en
watergel fungerade perfekt,
berättar Christian Vogler, den
ene av de två sprängarbetsledarna på Capitol.
större håldiameter har det dock
fungerat bra. Vid borrningen i
Norrköping användes 115 mm.
borrkrona.
– Van Oord valde Maxam
eftersom man har erfarenheter
av liknande projekt från Panamakanalen där företagets
Komplicerad
laddning
Maxams laddare har också fått
44
mycket erfarenhet av den här
typen av sprängning och de är
vana vid det komplicerade
laddnings- och kopplingsarbetet. Personalen kommer från
många olika länder, men de
kan sina saker. Det blir mycket
att hålla reda på när kanske 340
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Josef Farkas, veteran på Maxam, guidade Bergs & Bruks under hamnbesöket i Norrköping. Han berättade
att Maxam nu efter de lyckade sprängningarna i hamnen utökar samarbetet med Van Oord.
Till höger: Glada miner på Capitol där personal från ett dussintal olika länder samarbetade. Fr.v. Corné
Heijligers, Holland, Josef Farkas, Sverige, Enrique Cuadrado, Spanien, Wladyslaw Imbra, Polen, Eraldo
Florencio, Brasilien, Ferenc Kurilla, Ungern.
hål med dubbla tändare ska
kopplas ihop.
Maxam hade egna tekniker
på plats för att hantera de två
bulkstationerna på pråmen. Till
bottenladdningen användes två
Riobooster och dubbla Rionel
dual-tändare som har både tändare och block på samma
ledare. Därefter pumpas hålet
med Rioflex. Ett lager proppgrus läggs på toppen.
Ungefär en månads
arbete återstår och man
ska fortsätta så snart
isen har släppt nu i vår.
Pråmen är optimalt
utformad så att arbetet
ska gå så smidigt som
möjligt trots högt
tempo. Säkerheten är
mycket hög i alla
avseenden. Alla bestämmelser måste följas.
Christian Vogler höll på
att bli slängd överbord
av kaptenen när han
överträdde en gul linje.
45
VA N O O R D
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
VA N O O R D
VA N O O R D
VA N O O R D
Simson, byggt 2010, är ett av väldens fyra största enskopeverk, tonnage 1 389. Det kan muddra ner till
26 meters djup.
Enorma skopor finns med kapacitet 15, 20 eller 25 kubikmeter.
46
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Det något mindre enskopeverket Razende Bol i aktion. Det maximala muddringsdjupet är 19,5 meter.
Skoporna är mellan 4,5 och 6 kubikmeter. Mudderverket lastar en pråm som när den är fullastad går till
tippområdet för lossning genom bottentömning. Man ser i aktern att pråmen är tudelad (undre bilden).
– Tvärbindarna i Rioflex gör att
densiteten inte förändras, förklarar Enrique Cuadrado, vd
Maxam Sweden AB. Ytan ligger konstant och den släpper
inte heller igenom proppgru-
set. Konsistensen är samlad och
fast och bulken tränger inte in i
springor och småsprickor. Egen-
skaperna i vatten är mycket bra.
Till hamnbassängen gick det åt
6 000 boostrar à 450 gram och
200 ton bulkemulsion. Det
användes också 4 000 kilo
dynamit.
Försiktig sprängning
nära kaj
– Det var problematiskt när
man skulle spränga intill den
känsliga 500 meter långa kajkanten, förklarar Christian
Vogler. Kajen står på pelare och
dessutom går oljeledningar
längs kanten. Försök med bulkemulsion från 30-metersnivån
visade alldeles för höga vibrationer. Vi testade då Maxams
gelsprängämne Supergel. Två
linjer borrades längs med
kajen, den första intill kajen
och den andra 75 cm längre ut.
47
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
Ett enskopeverk är en pråm med en fast monterad grävmaskin. Pråmen står stadigt på bottnen med hjälp av
stödben. Bilderna visar Razende Bol.
Lelystad är ett sugmudderverk, ett fartyg som under långsam fart framåt lastar sig själv via ett till bottnen
nedsänkt rör med speciellt utformad sugfot. På så sätt fylls fartygets lastrum med en blandning av bottenmaterial och tillfört vatten. Fartyget går sedan själv till tippområdet och lossar genom att öppna bottenluckorna. Metoden är lämplig för sand eller lera. En trailer (Trailer Suction Hopper Dredger, TSHD) som
sugmudderverket också kallas, har betydligt större kapacitet än ett enskopeverk men kräver lite friare och
mer långsträckta utrymmen.
Båda linjerna borrades med cc
75 och 115 mm borrkrona.
I varje hål sänkte man ner 80
mm PVC-rör som fylldes med
järnskrot och grov singel som
fick ligga i botten. De förseglades så att de även innehöll luft.
Sprängningen påbörjades från
30 metersnivån. Efter varje salva
analyserades vibrationsmätningarna och borr- och tändplanen modifierades inför varje
ny salva. De sista salvorna var
0,7 meter från kajen.
– Till vår förvåning minskade
vibrationerna ju närmare vi
kom kajen, säger Christian
Vogler.
Muddringsflottan
imponerar
Van Oord äger en stor flotta
muddringsfartyg av olika typer.
I Norrköping inleddes muddringen våren 2010 med paternosterverket Kategats. Det
muddrar med hjälp av ett antal
skopor monterade i en sluten
kontinuerligt roterande kedja.
Vidare användes sugmudderverket ”Lelystad” som under
sakta fart framåt lastar sig själv
via ett till bottnen nersänkt rör
med speciellt utformad sugfot.
Två enskopeverk tjänstgjorde,
Simson, störst i världen, och
den något mindre Razende
Bol. Massorna transporterades
bort av pråmar. Lossning sker
genom bottentömning, skrovet
är delat i två delar som kan
säras. Pråmarna kan schakta alla
typer av material med undantag
för fast urberg.
Lermassorna sänktes i en
havsdeponi nordväst respektive
nordost om Esterön. SGU har
konstaterat att dessa områden
är ackumulationsbottnar och
därför lämpliga som mudderdeponier. Sprängstensmassorna
används bland annat som
skyddsåtgärd vid vissa avsnitt
längs tippområdenas kanter. †
Christian Vogler på väg hem efter sex veckors tjänstgöring som
sprängarbetsledare på Capitol.
48
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
Arbetsmarknadsdagar på Bergsskolan
Den 1 och 2 februari hölls de traditionella arbetsmarknadsdagarna på Bergsskolan i Filipstad.
Alla skolans 150 studenter samlades för att få information från 18 deltagande företag och från
Luleå Tekniska Universitet.
Alla Bergsskolans 150 studenter hade samlats i aulan för att få information.
Första dagen ägnades åt företagens föreläsningar. De flesta
föreläsarna var Bergsskolans
tidigare studenter som nu har
gjort några år i näringslivet.
Föreläsningarna
varvades
med besök i företagens mont-
R A P P O R T:
rar. Där diskuterades sommarjobb, examensarbeten och
jobbmöjligheter efter examen.
Många av Sveriges världsledande företag inom respektive bransch fanns representerade, företag som regelbun-
JAN KREY
BERGSSKOLAN
det anställer Bergsskolans studenter.
Även Luleå Tekniska Univer-
sitet var på plats för att informera studenterna om möjligheterna till fortsatta studier i
Luleå. Där kan de bygga ut sin
högskoleingenjörsexamen till
en mastersutbildning. För närvarande har flera av Bergssko-
Alexander Bergkvist och Johan Ekstrand från Boliden, som gick ut från Bergsskolan för några år sedan,
berättade om framtidsmöjligheter för besökande gymnasieelever. På bilden till höger målar Pierre Abrahamsson från NCC upp ett ljust framtidsscenario.
49
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2011
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
lans utexaminerade elever tagit
den chansen.
På kvällen hölls den traditionella middagen i Folkets Hus
med studenter, representanter
från företag och anställda vid
skolan. Efter middagen blev
det eftersits på kårens pub.
Kåren har sin verksamhet i den
anrika Bergmästaregården, som
var bostad åt skolans grundare
år 1830.
†
En populär station för
de besökande
gymnasieeleverna var
guldvaskningen under
ledning av geologiläraren, professor Rob
Helleingwerf.
Nytt styrsystem för upplag
Tamtron har konstruerat ett
nytt system för styrning av
upplag av bulkmaterial, t.ex.
ballast och annat krossmaterial
inom bergmaterialindustri och
gruvor. Systemet kallas iStock
och mäter med precision
d.v.s. att materialmängden subtraheras när hjullastaren lastar
material på en lastbil för leverans. Systemet kan hantera flera
upplag och registrerar uppgifterna automatiskt.
iStock är ett tillval i samtliga
vågar från Tamron och är länkat till Tamrons värddator som
kunden har tillgång till via en
inloggning. Eftersom tjänsten
dateras upp on-line har kunden
total kontroll över materialmängden i upplagen.
Dessutom ger iStock en rad
andra fördelar såsom minskat
spill, förenklad bokföring, ständig materialtillgång i system
försedda med larmnivåer samt
möjligheten att integrera funk-
skoplast hos hjullastare.
Driftledningen är därigenom
kontinuerligt uppdaterad om
den exakta materialmängden i
de olika materialupplagen.
Systemet fungerar naturligtvis
lika bra i omvänd riktning,
tionen i kundens eget styrsystem. Faktureringen kan också snabbas upp och göras mer
exakt.
En intressant fördel med
vågar från Tamtron är den
elektroniska startspärr för hjullastare och andra fordon som
ingår i systemet. Med denna
startspärr kan maskinen startas
först sedan rätt PIN-kod matats
in. Systemet förhindrar otilllåten körning och ger kunden
möjlighet att säkerställa att fordonen endast framförs av behörig personal. Startspärren försvårar dessutom stöld.
Vågab – Tamtron Sverige
Tel. 054-690 840
www.vagab.com
Ny försäljningschef för Atlas Copcos underjordsutrustningar
Per Holmberg är från och med
den i februari ny försäljningschef för underjordsutrustningar
på Atlas Copco CMT Sweden
AB.
– För de flesta av våra kunder
gemang för branschen, vet jag
att Per kommer att vara en stor
tillgång både för oss och för
kunderna, kommenterar Markku
Teräsvasara, vd på Atlas Copco
CMT Sweden AB.
är Per redan ett känt ansikte
eftersom han har arbetat som
försäljningsingenjör för underjordsutrustningar hos oss i flera
år. Med sin kunskap och erfarenhet och sitt stora enga-
Läs tidigare utgåvor på nätet!
www.bergsbruks.se
50
Per Holmberg
BRANSCHENS LEVERANTÖRER
Bandtransportörer
Berg- och sprängtekniska konsulter
Borrkronor • Borrstänger • Spett
Sänkborrkronor • Hydraulhammare
Borrkassetter
GlobalDrillingSystem Sweden AB
Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34
www.globaldrilling.se
BANDTRANSPORTÖRER,
TRANSPORTUTRUSTNING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
NITRO CONSULT AB
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Gruvteknik AB
Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner,
reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom
bygg-, gruv- och stenindustrin.
Vi utför även reparationer på era maskiner.
Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika
Box 32058, 126 11 Stockholm
Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36
www.nitroconsult.se
E-post: [email protected]
Spräng- och bergteknisk rådgivning
Riskanalys, utredning, syneförrättning
Projektledning, byggledning och kontroll
Vibrationsmätning
Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,
Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro
Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58
Lager: Tel. 0240-370 01
E-post: [email protected]
www.gruvteknik.com
Bergborrutrustning
Atlas Copco CMT Sweden AB
Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46
Berg- och sprängteknisk utbildning
www.atlascopco.se
Utrustning för
bergborrning & prospekteringsborrning
Diamant-/Stift-/Blad-/DTH-/kronor
Borrör – Borrstänger – Helstångsborr
Dia-Team AS
Boden +46 921-163 16,
Trondheim +47 72 56 38 90
We represent
&
www.diateam.no
Box 31, 185 21 Vaxholm
Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84
E-post: [email protected]
Utrustning för bergborrning
såväl ovan som under jord
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
www.bergutbildarna.se
•
•
•
•
•
ADR - Förarintyg
Bergborrningscertifikat
Sprängteknisk behörighet
Undermarksbyggande
Miljöpåverkan
Borrning och
prospektering
Gruv- och tunnellampor
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT
Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50
Mobil 070-583 32 13, e-post: [email protected]
www.cme.se
Industrivägen 2, 713 93 Nora
Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95
Industrigummi
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
www.drillcon.se
Kabel och kontaktdon för
för grus- och gruvindustri
Bulkhantering
• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV
• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV
upp till 240 mm 2
IFE SYSTEM AB
Box 368, 551 15 Jönköping
Tel. 036-12 92 00, fax 036-12 96 07
E-post: [email protected] • www.ife-system.se
Grävutrustning
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
[email protected] • www.cavotec.com
Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA
Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping
Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65
www.sbgab.se
Dieselmotorer
Gummi- och PUR-mantlad
kabel upp till 150 mm2, 1-6 kV,
samt kontaktdon till dessa.
Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp
Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48
[email protected] • www.elproman.se
Dieselmotorer, service och
reservdelar.
Distributör för Sverige och Danmark.
Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus
Tel. 08-564 707 00
www.dieselmotornordic.com
Hydraulhammare
Dieseltankar
Dieseltankar 200 liter-50 m3
WIKERS I FILIPSTAD AB
www.wikers.se • [email protected]
Tel. 0590-152 90
– Hydraulhammare
– Betongsaxar
– Pulvriserare
– Bomsystem
– Reservdelar
– Service
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
Kontaktdon 10-800 A,
230-15 kV, 1-64 poler
Kabel med gummi- eller PUR-mantel
1-24 kV, t.o.m. 240 mm2
Mobil Elteknik Sverige AB
Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge
Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01
E-post: [email protected]
www.mets.nu
Kalk
Nordkalk AB
Box 901
731 29 Köping
Tel. 0221-292 00, fax 0221-128 71
E-post: [email protected]
www.nordkalk.com
MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING,
MKB OCH UTREDNING
Buller och vibration • Täktplan • Visualisering
Radon • Yt- och grundvatten
Förorenad mark
Helsingborg 042-444 40 00
Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00
Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50
Kalmar 0480-44 92 00
www.wspgroup.se
– Krossar
– Siktar
– Matare
– Automationssystem
– Siktmedia
– Slitgummi
– Dammkapsling
– Slit och reservdelar
– Service
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund
Konsulter
Krossar och reservdelar
Geologi, geofysik, geokemi,
miljökonsekvensbeskrivningar, projektledning.
Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten.
Box 275, 751 05 Uppsala.
Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10.
Allt till krossanläggningar
• Slitgods
• Reservdelar
• Krossar
• Matare
• Siktar
• Siktmedia
• Service
• Bandtransportörer
Scandia Maskin Sverige
Göteborg 076-62 77 881
Karlstad 070-65 40 115
www.scandiamaskin.se
Lågfriktionsmaterial
Bergkonsulterna
www.petroteam.se
[email protected]
Bengt Ludvig 031-31 31 643
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Maskinmontage
MONTAGELEDNING,
MASKINMONTAGE
Planerar, leder och genomför installationer och montage av anläggningar
och maskiner för bergmaterial-, och
bulkhantering.
Siktelement
Siktningsmaskiner
Box 78, 544 21 HJO
Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78
www.mogensen.se
E-post: [email protected]
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Kellve Service AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Siktgaller
Tel
0371150 35
Telefax
0371-154 56
Materialhantering med
vibrationsteknik
Slitgods
SLITGODS FÖR INDUSTRIN
E. SABEL AB, BOX 841, S-531 18 LIDKÖPING
TEL +46(0)510 - 54 77 30, FAX +46(0)510 - 5 4 7 7 1 2
E-POST jan [email protected] HEMSIDA www.sabel.se
Sikt- och sorteringsgaller för
grusindustrin samt skyddsoch inbrottsgaller
AB PETERSON & DUHR
ANDERSTORP
www.peterson-duhr.se
Vibrerande Hantering AB
Box 32 • 280 60 Broby
Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73
http://www.vihab.se • e-mail: [email protected]
Radiostyrning
DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA
Vi på SPG är Sveriges ledande producent av
siktmedia för gruv- och grusindustrin. Sedan
starten 1973 har vi i stort sett levererat våra
produkter till alla förekommande aktörer inom
gruv- och grusnäringen.
Radiostyrning och kommunikationssystem
för krävande applikationer inom bergmaterialindustri, gruvor, stålverk och offshore
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Box 159, 453 24 Lysekil
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
[email protected] • www.cavotec.com
Tel växel: 08–504 106 00
Fax: 08–504 106 10
E-post: [email protected]
Hemsida: www.spgab.se
Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge
Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge
Slitgummi, slitelement av
gummi för stup, matare
godsfickor, etc.
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Slutväxlar
Sprängämnen
Slutväxlar & reservdelar
till alla sorters entreprenadmaskiner
och svängkranar
www.bobcat-orestad.com
The Charon Company AB
Tel. 0708-927 927
040-15 78 19
e-post: [email protected]
www.epc-group.se
Eskilstuna: Tel. 016-13 90 77
Göteborg: Tel. 031-56 03 00
Systemlösningar
KOMPLETTA
LÖSNINGAR INOM
BULKHANTERING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
Komplett leverantör av sprängmedel
för alla applikationer.
FORCIT SWEDEN AB
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Box 6, SE-713 21 NORA
Tel. 07-220 003 01
www.forcit.se
Specialcement
Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby
Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25
Kalciumaluminater: cement och fluss
www.secar.net
www.cimentfondu.com
Sprängmedel direkt från
egna fabriker. Leveranser och laddservice
över hela Sverige.
Karlstad, tel. 054-53 53 10
Enköping, tel. 0171-44 31 80
Göteborg, tel. 031-270 260
Tel. 0587-145 45
Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar
Direktleveranser över hela landet
www.norab.com
Transportband och
slitgummi
Sprängmattor
TRANSPORTBAND • SLITGUMMI
TRANSPORTÖRTILLBEHÖR
Ruba Gummi AB
690 45 Åsbro
Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50
Aktivt stödjande partner till
Bergsprängningsentreprenörernas Förening
HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA
TEL. 0171-46 33 50 • FAX 0171-46 33 51
Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00
www.vulkekonomi.se
E-post: [email protected]
Transportband och
tillbehör
Vibrationssiktar
Transportband • Slitgummi
Rep. material • Remlås • Vulkpressar
Transportband & tillbehör
Styrningssystem
Avskrapningssystem
Transmissionsprodukter • Slang
Vibrerande Hantering AB
Box 32 • 280 60 Broby
Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73
Industrigatan 8, 619 32 Trosa
Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25
E-post: [email protected] • www.primogum.se
http://www.vihab.se • e-mail: [email protected]
ContiTech Scandinavia AB
Box 38, 164 93 KISTA
Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66
www.contitech.se
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Vågar
TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE
KOMPONENTER
OCH RESERVDELAR
Stort sortiment av komponenter och
reservdelar till bandtransportörer,
skruvtransportörer, kedjetransportörer,
elevatorer, rörsystem m.m.
Vi har det mesta inom vägning!
Specialité: Bandvågar.
TRANSPORTBAND – SLITGUMMI
Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65
Järnringen 17, 433 30 Partille
Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32
www.sigab.net
Kellve Service AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand
Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96
070-675 66 77, 070-685 66 77
E-post: [email protected]
Hemsida: www.vagsystem.se
®
Bandavskrapare
Bandstöd
Bärrullar & Returrullar
El-drivtrummor
Driv- & vändtrummor
Slit- & kantlistgummi
Sållgaller & gummisiktduk
Huvar & Metalldetektorer
Bullerdämpning
S-E-G Svenska AB
Box 11143. 161 11 Bromma
Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00
www.s-e-g.com
Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30
www.vendig.se
– Bandrullar
– Rullbanerullar
– Rullställ
– Trummor
– Valsar
–
–
–
–
–
Bandrensare
Sidotätningar
Spännskruvar
Säkerhetssystem
Gummeringar
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
Box 812, 953 28 Haparanda
Tel. 0922-298 00, Telefax 0922-298 09
www.sandvik.com
Allt för din transportör
TRANSPORTBAND
INDUSTRIGUMMI, M.M.
Växjö tel. 0470-72 98 40
Fax 0470-72 98 20
www.vulkproffsen.com
Gummilabor transportband
Vågar för alla behov
Rikstäckande service
Tel. 054-69 08 40
www.vagab.com
Posttidning B Svensk Bergs- & Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ
Kellve – En partner att växa med
Som Sveriges ledande tillverkare av transportörer är vi väl medvetna om vilken avgörande roll
VRPGULIWVlNHUKHWRFKIXQNWLRQVSHODU,QRPGDJHQVPRGHUQDLQGXVWULÀQQVGHWQlPOLJHQLQWH
något utrymme oplanerade stopp. Det räcker inte med att driftsäkerheten ska vara hög – för att
få en sund kostnadseffektivitet så måste den vara i det närmaste absolut.
Med 18 000 levererade enheter i bagaget, vet vi vad som fungerar – och vad som inte gör det.
Att vi är resurs att räkna med för många av våra kunder, är därför inte så konstigt. Vår 15 000 m2
produktionsyta, vår moderna maskinpark, vår erfarna personal, står nämligen alla i ständig
handlingsberedskap för våra kunder.
Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering. Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta
anläggningar och system, samt komponenter och reservdelar. Företaget har levererat produkter och lösningar inom en mängd olika
branscher såsom bergmaterial, livsmedel, kalk, cement, agro, kemi, mineral, avfall, sågverk, papper, massa, stål, fastbränsle samt marina terminaler.
Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com