Transcript SBB 2/2013 - Svensk Bergs

BERGS
&
Namnlöst-3 1
BRUKS
B E R G M AT E R I A L
UNDERMARKSTEKNIK
BERGSPRÄNGNING
GEOTEKNIK
2
2013
ÅR G ÅN G 92
INFRASTRUKTUR
STEN
S T Å L & M E TA L L E R
SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING
2013-06-17 10.46
Några
leder,
andra
följer
Att ligga steget före konkurrenterna är grundläggande för framgång.
Det är därför vi alltid strävar efter att utvecklas och förbättra oss. Vi söker
alltid ny teknik och nya effektiva sätt att arbeta på. För att göra det måste
vi vara medvetna om de varierande utmaningar som våra kunder ställs
inför. Det är därför vi ligger i täten. Precis som våra kunder.
Metso är en global leverantör av innovativ och hållbar teknik samt tjänster till
kunder inom olika processindustrier, inklusive gruvdrift, bygg och anläggning,
massa och papper, energi samt olja och gas. Upptäck mer på www.metso.com
Metso Minerals (Sweden) AB, [email protected]
omslag ny.indd 1
metso.com
2013-06-17 11.00
SBB 2/2013 ss 4-51_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.13 Sida 1
#")2!00/24%.
)NFORMATIONFRÍN#")"ETONGINSTITUTETsWWWCBISE
Tid för ett kvartssamtal
Kvarts är ett av de vanligaste mineralen i jordskorpan och därför
en viktig komponent att ta hänsyn till i berg- och grusmaterial som
utvinns för olika ändamål. Dess nötningsbeständighet kommer väl
till pass vid anläggning av tåliga slitlager, medan dess transparens
gör kvarts till en oumbärlig råvara för glastillverkning. I andra fall
kan egenskaperna vara oönskade. I en starkt basisk miljö, som
t.ex. betong, är mikroskopiskt små kvartskorn relativt lättlösliga,
vilket kan leda till skador då löst kvarts reagerar med alkaliska
hydroxider från cementet och bildar en svällande gel (alkalisilkiareaktivitet). Oönskad kvarts är också högaktuellt i samband
med arbetsmiljö och hälsa. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och
allmänna råd om kvarts föreskriver exempelvis maxhalter av (fri)
kvarts vid vissa arbeten. Långvarig exponering av kvartshaltigt
damm kan orsaka silikos och i förlängningen lungcancer, varför
alla som ansvarar för arbete med kvartshaltigt material är skyldiga
att följa föreskrifterna.
Under 2012 noterade CBI ett ökat intresse av kvartshalt vid
anläggning av ledningsbädd för kabel. Eftersom en kabel genererar mycket värme, som måste ledas bort för att inte skador på
ledning eller omgivning ska uppstå, efterfrågas ballastmaterial
med god värmeledande förmåga. Hos ett ballastmaterial beror
värmeledningsförmågan i huvudsak på dess mineralinnehåll
RFKJUDGHQDYSDFNQLQJ'lUI|UYLOOPDQKD¿QDVRUWHULQJDUVRP
reducerar porutrymmen och bringar mineral- och bergartskorn i
kontakt, samt en hög kvartshalt då kvarts är svårslaget bland de
vanligaste mineralen vad gäller ledning av värme, med t.ex. tre
gånger så hög värmeledningsförmåga som fältspat och glimmer
(Tabell 1). Vid Svenska Kraftnäts läggning av markkabel mellan
Barkeryd (Nässjö) och Hörby efterfrågas två typer av ballast: en
med minst 30 % (Typ A) och en med minst 85 % (Typ B) kvarts.
För Typ B kan endast sandsten och kvartsit komma i fråga,
medan det för Typ A kan räcka med granit eller olika typer av
gnejs. Många graniter och gnejser innehåller dock mindre än 30
% kvarts, vilket föranlett en ökad trend av blandningar, där man
dopar sitt täktmaterial med inköpt kvartsit eller sandsten.
Kemiskt utgörs kvarts av kristallin kiseldioxid (SiO2). Man
kan säga att kvarts alltid är SiO2, men att SiO2 nästan aldrig är
kvarts, när man talar om halter och likhetstecken mellan dessa
0LQHUDO
Kvarts
Fältspat
Pyroxen
$P¿ERO
Glimmer
Ȝ:P-1 K-1)
7,7
2,1 - 2,5
4,5 - 4,7
2 - 2,3
7DEHOO9lUPHOHGQLQJVI|UPnJDȜI|UQnJUDYDQOLJDPLQHUDO
)UnQ.+RUDL-RXUQDORI*HRSK\VLFDO5HVHDUFK
i ballast. Detta kan låta lite märkligt, men är egentligen inte så
underligt. Granit innehåller generellt 60-75 % SiO2 vid kemisk
analys, men blott 20-40 % kvarts. En diabas å andra sidan är
oftast helt kvartsfri, men innehåller ändå runt 50 % SiO2. Att ett
ballastmaterial har en SiO2-halt som är högre än dess kvartshalt
beror på att nästan alla bergartsbildande mineral är silikater och
därmed innehåller SiO2 jämte andra grundämnen. Detta är viktigt
att känna till, då det ibland sker missförstånd när man blandar
LKRS NHPLVN DQDO\V PHG SHWURJUD¿VN PLQHUDODQDO\V (Q EDOlastproducent blev mycket förvånad när kvartshalten från den
SHWURJUD¿VNDDQDO\VHQODQGDGHSnRFKGlUPHGLQWHNODUDGH
kraven för ledningsbädd. En kemisk analys av materialet redovisade 60 % SiO2, varför man förväntat sig en kvartshalt kring just
denna siffra. Efter att CBI förklarat skillnaden mellan SiO2 och
NYDUWVKDOW¿FNHQWUHSUHQ|UHQE|UMDOHWDHIWHUHWWDQQDWPDWHULDOlQ
GHWPDQPHG|YHUW\JHOVHQDWWGHQSHWURJUD¿VNDDQDO\VHQEDUD
skulle bli en ren formalia, mentalt redan sålt.
Analys av kvarts regleras för CBIs del i SS-EN932-3 eller
RILEM AAR1, beroende på tillämpning, och ingår i den rutinPlVVLJDSHWURJUD¿VNDXQGHUV|NQLQJHQDYPLQHUDOLQQHKnOO)LJ
1). I speciella fall är det svårt att tillräckligt väl skilja ut kvarts,
men CBI har möjlighet att komplettera med röntgendiffraktion
(XRD), svepelektronmikroskop (SEM) eller kemiskt bulkprovanalys. Det sistnämnda bygger på att geologen från den kemiska
VDPPDQVlWWQLQJHQ NDQ J|UD HQ NYDOL¿FHUDG XSSVNDWWQLQJ DY
mineralinnehållet. CBI kan även hjälpa till med att resonera kring
mineralhalter och kemiska analyser, samt rekommendera val av
bergmaterial efter uppställda krav.
Kontaktperson: Linus Brander, [email protected]
Kvarts
Plagioklas fältspat
)LJXU%LOGIUnQSHWURJUD¿VNWPLNURVNRSVRPYLVDUEDOODVWNRUQPHGNYDUWVRFKSODJLRNODVIlOWVSDWWYnDYGHWUHKXYXGPLQHUDOHQLJUDQLW'HWWUHGMHlUNDOLIlOWVSDWYLVDVHM%LOGEUHGGHQlUPP
CBI Betonginstitutet 3TOCKHOLM4ELsCO30"OX"ORÍS4EL
SBB 2/2013 ss 4-51_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.13 Sida 2
&ÚRRËTTKVALITETINOM
BETONGBALLASTARMERINGOCHSTÍL
6ÍRACERTIlERINGSMËRKEN
Boken om Sveriges okända storindustri,
, berättar på
drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför.
Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges
Bergmaterialindustri www.sbmi.se och beställs på
Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60 .
Berg för byggande – om bergmaterialindustrin
Beställ den nu!
./2$#%24!"
WWWNORDCERTSE
4EL&AX
Svensk
BERGS-& BRUKS
Årgång 92 • Nr 2/2013
tidning
Svensk
Sid. 12
Bergs- & Brukstidning
•
Adress:
Box 6040
200 11 Malmö
•
Tel.
Sagoön med värme inombords
040 - 611 06 90
•
Telefax
040-797 37
•
E-post:
svenskbergs-bruks
@bjinv.se
•
Bankgiro
305-6488
•
Plusgiro
65 31 31- 3
•
Helårs prenumeration:
233:- (inkl. moms)
•
Redaktör och
ansvarig utgivare:
Jörgen Dahlquist
•
I redaktionen:
Jörgen Dahlquist
Kjell Duberg
Jan Hallonqvist
•
Årgång 92
•
Tryckt hos
Carlshamns
Tryck & Media AB,
Karlshamn
•
ISSN: 0039-6435
•
Omsla g sfo to :
Astrid Duberg
METALLMARKNADEN:
Tanken på stimulansstopp
orsakade säljvåg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Lilla sagoön Island
bubblar och sprudlar
av energi. En stor
del av landets elektricitet kommer från
geotermi och resten
från de många
vattenkraftverken.
Man utvinner betydligt mer energi än
vad landet själv
behöver och man
kan därför locka
smältverk och annan
elintensiv industri att
ebablera sig på ön.
MINERALTEKNIK I LULEÅ
Agne Rustan rapporterar . . . . . . . . . . . . 5
Geotekniska föreningens medalj
till professor Sjöström . . . . . . . . . . . . . 42
ÅRETS BERGSPRÄNGARE . . . . . . . . . 43
Produktnyheter & företagsnytt . . . . . . 47
BRANSCHENS LEVERANTÖRER . . . . 52
Världens vanligaste byggmaterial
Bergmaterial sammanbundet med
cementpasta är världens vanligaste
byggnadsmaterial.
Ett betongliknande
material tillverkades
redan i antikens
Rom och Pantheons
betongkupol står
kvar än i dag. Kjell
Duberg rapporterar
från CBI:s informationsdag.
Annonsera
i branschens
informationskanal!
040-611 06 90
www.bergsbruks.se
Sid. 30
Sprängfyllt i Röda Rummet
BEF:s årsmöte hölls i år på Berns. Här behandlades
bland annat utbildnings frågor och hur man jobbar
professionellt, effektivt och säkert. Och precis som
August Strindbergs alter ego Arvid Falk diskuterade
man livets gåtor till långt in på natten i det anrika
Röda Rummet.
Sid. 38
Namnlöst-2 1
2013-06-18 08.01
SBB 2/2013 ss 4-51_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.13 Sida 4
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
M E TA L L M A R K N A D E N
Upp-och-nedvända världen
M E TA L L K R Ö N I K Ö R :
ANDERS OHLSSON
Presslagd 13-06-03
JAG VET INTE om ni har tänkt
på det, men det är lite grann av
den upp-och-nedvända världen
just nu. Ena dagen gläds alla
för att den statistik som kommer är stark, bara för att nästa
dag oroas över att de nya siffrorna som kom ut fortfarande
är starka och visar på en ljusnande framtid. Vad man egentligen säger är att det vore bättre
för metallpriserna om framtiden vore lite mindre ljus! Hur
kan man tycka så? Ska priserna
gå upp om konsumtionen går
ner?
Nej, det är klart att det inte
är så. Men resonemanget är likväl detsamma, för ju fler positiva signaler som kommer desto
svårare blir det för makthavarna
att motivera varför man håller
fast vid alla stimulansåtgärder.
mulansåtgärder för där ser man
effekterna direkt. Det senaste
är alltså lite sämre siffror som
kommit ut från USA, och med
det så har koppar återtagit förlorad mark och handlats upp
500 dollar från det låga.
bara för att hålla den lugn. Det
vore väl skönt, tänkte pappa
Ben, om de kunde klara sig
själva en stund, men så skulle
inte bli fallet. Blotta tanken på
att stimulansåtgärderna skulle
avta fick marknaden att byta fot
och en ny försäljningsvåg startade. Koppar såldes ner och
handlades som lägst kring
6 800 USD/mt innan nya injektioner kom in.
Tjänar pengar på
lagertransaktioner
De låga räntorna har jag betraktat som skyldiga till mycket
av det onda i dessa metallmarknader de senaste åren, och inte
är det slut med det nu. Det
senaste i denna ränteföljetong
är att LME-lagren på koppar
visar tendenser att minska, i alla
fall i USA. Positiva signaler, javisst, men bara för dem som
tjänar pengar på lagertransaktioner. Att tjäna pengar på skillnaden mellan dollarräntan och
att hålla lager och sälja på termin har verkligen blivit en följetong. För er som inte är så
inne i det hela ska jag återigen
förklara vad det är som sker.
Man lånar pengar till nästan
Osäkerhet skapar
absurd situation
Vad är det då som krävs för att
ge draghjälp åt en marknad
som sålts ner på positiv statistik, jo naturligtvis det motsatta.
Tänk er själva rubriken, lägre
BNP-tillväxt eller fler arbetslösa stärkte koppar. Det är helt
absurt, men så kan det bli när
genuin osäkerhet råder. För vilket är egentligen bäst, att allt
blir långsamt bättre eller fortsatta stimulanser? Marknaden
väljer i dessa osäkra tider den
enkla vägen och premierar sti-
Koppar
Tanken på stimulansstopp
orsakade säljvåg
Nu senast har vi efter Cypernkrisen haft en sväng med amerikanska siffror som först gladde
marknaden för att de kom in
bättre än väntat. Sedan kom
fler positiva signaler och efter
en tid så började marknadens
aktörer få en vision om att allt
verkligen höll på att bli rejält
mycket bättre om man bara
blickade framåt lite grann. Det
var då kallsvetten började
komma, för att om nu allt
verkligen håller på att repa sig
då finns det ju ingen anledning
för pappa Ben (Bernanke) att
fortsätta att slösa och slänga ut
pengar på nya obligationsköp.
Det är ingen billig familj han
har, och varje månad måste han
nu ut med 85 miljarder dollar
Guld
noll i dollarränta, köper metall
(aluminium, koppar eller annan) och lägger på lager och
samtidigt som man köper metallen så säljer man den framåt
på termin och låser in en contango. Så länge skillnaden mellan köp- och säljtransaktionerna minus lagringskostnaderna
är större än räntekostnaden så
tjänar man pengar, svårare är
det inte. Det senaste är att
LME-lagren för koppar i New
Orleans minskar, vilket skulle
tyda på en ökad konsumtion
om det bara inte vore för en liten detalj. Det finns en marknad som ingen normal ickeamerikan längre följer, eller tar
på allvar, nämligen Comex,
även kallad New York-koppar.
Räknenissarna
håller metall borta från
slutanvändarna
Lagren där har varit så där
lagom ointressanta att följa
fram till nu, för helt plötsligt
visar det sig att lagerminskningen på LME är i volym
genant nära den lagerökning
som Comex-lagren visar på i
New Orleans. Olika metallbörser och olika ägare av lagerlokaler i tuff konkurrens borde
vara bra för användarna, och
det är den. Problemet är bara
att användarna inte är vi som i
vårt dagliga värv jobbar med
metaller, utan användarna här
är räknenissarna som med hjälp
av en låg dollarränta håller
metall borta från slutanvändare. Skulle denna affärsmodell
försvinna på grund av höjda
räntor skulle priserna falla och
ytterligare dold metall flöda in
på lager. Men i ett skapligt
långt perspektiv finns det inget
som tyder på det. Därför är
också stimulanser en del av vardagen, stimulanser som hjälper
till att hålla livet igång och med
det hålla metallpriserna på nivåer
som egentligen inte kan rättfärdigas om det inte vore för just
dessa stimulanser.
Annonsera i branschens informationskanal!
040-611 06 90 • www.bergsbruks.se
4
SBB 2/2013 ss 4-51_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.13 Sida 5
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Mineralteknik i Luleå
Ansvarig för den årliga mineralteknikkonferensen i Luleå är numera professorn i mineralteknik Jan Rosenkranz vid Luleå Tekniska Universitet. Totalt samlade vinterns konferens 86
deltagare, 68 från Sverige, 10 från Finland och 3 från Norge. Dessutom 5 föredragshållare
från Australien, England, Turkiet och USA. Utöver detta hade 8 elever från Industriell Miljöoch Processteknik inbjudits att delta.
PROFESSOR ROSENKRANZ hälsade
deltagarna välkomna och informerade om de sex pågående
projekten vid Mineralteknik
LTU.
1. Kolkompaktering med hjälp
av stämpling
2. Malning av metallmalmer
3. Geometallurgi med modeller
för sönderbrytning av partiklar
4. Magnetisk separation
5. Komplex sulfidmalmsflotation och bildandet av väteperoxider
R A P P O R T:
ning. Nyligen har Nordiska
Ministerrådet beviljat anslag
för forskning i Norden för tre
år med 10 Mkr DKK per år.
Ytterligare medel söks från olika
EU-fonder, EU-1, EU-2 och
EU-3.
A G N E R U S TA N
6. Borttagande av fosfor från
magnetiskt finmaterial och apatitåtervinning
Professorn i malmgeologi Pär
Weihed som också är chef för
Industriell Miljö- och
Processteknik
Centre of Advanced Mining
and Metallurgy (CAMM) vid
LTU, informerade om de
finansieringskällor där LTU nu
söker medel för fortsatt forsk-
Docent Bertil Pålsson informerade om undervisningen i den
för några år sedan inrättade
studieinriktningen Industriell
Miljö- och Processteknik som
har inneburit ett stort uppsving
i antalet sökande och antagna
elever. Besök vid olika gymnasieskolor har haft mycket stor
effekt. Han berättade vidare att
Bergsskolan i Filipstad nu tillhör LTU med sina 2- och 3åriga utbildningar i bergsämnen och med möjlighet att
studera ytterligare ett år vid
LTU. Samarbete har även etablerats med flera andra gruvuniversitet gällande mastersutbild-
Ansvarig för den årliga mineralteknikkonferensen i Luleå är numera professorn i mineralteknik
Jan Rosenkranz. T.h. professorn i malmgeologi Pär Weihed.
5
SBB 2/2013 ss 4-51_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.13 Sida 6
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Huvudföredraget hölls av Stephen Neethling från Rio Tinto Centre for Advanced Mineral Recovery vid Royal
School of Mines, Imperial College i London. T.h. Docent Bertil Pålsson informerade om undervisningen i den
för några år sedan inrättade studieinriktningen Industriell Miljö- och Processteknik.
ning och bland dessa nämndes
universitetet i Uleåborg.
Matematisk simulering
av flotationsprocessen
bryts har indelats i 8 olika
malmkvaliteter där Fe-halten
varierar från 16,7 till 39,7 procent Fe och S-halten från 0,017
till 0,314 procent. Svavelhalten
i nu levererat koncentrat har
legat under 0,05 procent vilket
är ett mycket bra resultat.
simuleringar med sin modell
kunnat sänka kostnaderna för
flotation med 1,5 miljon kanadensiska dollar per år.
Huvudföredraget hölls av Stephen Neethling från Rio Tinto
Anrikning i
Kaunisvaara
Centre for Advanced Mineral
Recovery vid Royal School of
Mines, Imperial College i London. Föredraget handlade om
datorsimulering av skumflotation med utgångspunkt från en
teoretisk modell (analytisk, fysikalisk och matematisk) med
partiella differentialekvationer i
stället för att som normalt
starta med laboratorie- och pilotförsök och därefter bygga en
teoretisk modell. Vattennätverket mellan bubblorna vid
flotation kunde simuleras och
viktiga flotationsparametrar
kunde bestämmas såsom bästa
fördelning av tvättvatten ovanför bubblorna i flotationscellens topp. I Red Dog Mine i
Kanada har Stephen genom
Konsulten Bo Arvidsson från
USA har varit huvudansvarig
för den tekniska delen av anrikningsprocessen hos Northland Resources i Kaunisvaara.
Anrikningsförsök av malmen
har gjorts i Kanada och Finland. Han berättade att en forcerad uppstart av anrikningsprocessen nyligen hade skett
innan alla sensorer för övervakning och provtagning och tillräckligt utbildad personal var
på plats. En del problem hade
givetvis uppstått, men processen tycks fungera bra med Fehalter upp till 69 procent i koncentratet. Arvidsons dokumentation visar att varje malmkropp kan uppdelas i olika kvaliteter. Tapulimalmen som nu
Avslamning
av gruvvatten
Dr Pejman Oghazi från Metso
Minerals visade fyra olika utrustningar för avslamning av
gruvvatten så att det kan återanvändas till vattendrivna borrmaskiner i skivrasbrytningen.
Slitaget på gruvpumpar minskar därigenom också. En avancerad anläggning har byggts på
1 385-metersnivån i Kirunagruvan. Intaget består av borrvatten med en största partikelstorlek på cirka 0,1 mm och
med en kapacitet på upp till
1 500 kubikmeter i timmen.
Vattnet behandlas i tre steg 1)
en spiralklasserare, 2) tre
lamellförtjockare som använder
lutande plattor för sedimentering av partiklarna och slutligen
3) två rörpressar på 100 bar för
slutgiltig avvattning. Andelen
partiklar i utgående vatten är
<20 ppm och vattnet är därmed av dricksvattenskvalitet.
Anläggningen är dyr, ca 10
Mkr plus kostnader för installation som blir höga på grund av
trånga utrymmen under jord.
Byte av liner
i kvarnar
Jochen Franke från Scanalys
Pty Ltd i Australien har i samarbete med JKMRC studerat
infodring i en 10 m lång halvautogen kvarn i Australien och
funnit att tätare byten av infodring är att föredra jämfört med
långlivad infodring. En förklaring är att klenare infodring ger
större utrymme för malning
och därmed ökas kvarnens
kapacitet. Stora medbringare
kan orsaka att gods ligger pas-
Konsulten Bo Arvidsson har varit huvudansvarig för den tekniska delen av anrikningsprocessen hos
Northland Resources i Kaunisvaara. T.h. Dr Pejman Oghazi från Metso Minerals visade fyra olika utrustningar
för avslamning av gruvvatten så att det kan återanvändas.
6
SBB 2/2013 ss 4-51_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.13 Sida 7
FlexiROC T20 R – två riggar i en
Med FlexiROC T20 R kan du arbeta både ovan och under
jord –HQVPDUWO|VQLQJI|UÀH[LEODHQWUHSUHQ|UHU
”Riggen är kompakt och smidig, tack vare den hydrauliska
’roll-over’-funktionen kan den borra i alla möjliga vinklar. Det
gör att den passar perfekt i trånga utrymmen där större riggar
inte kommer åt, i mindre tunnlar såväl som i villaområden.”
Lars Ericson
)lUHQWXQD%HUJVSUlQJQLQJ
6H¿OPHQRP)OH[L52&75
Skanna koden med en QR-läsare
eller gå in på atlascopco.se/bitz
SBB 2/2013 ss 4-51_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.13 Sida 8
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Jochen Franke från Scanalys Pty Ltd i Australien har i samarbete med JKMRC studerat infodring i en 10 m
lång halvautogen kvarn i Australien. För att studera materialets rörelsehastighet har ett datorsimuleringsprogram utvecklats där rött visar områden med hög hastighet och blått låg hastighet i en autogenkvarn.
sivt mellan dem. Viktigt är att
ha hög rörelsehastighet hos
styckena som ska malas ner. För
att studera materialets rörelsehastighet har ett datorsimuleringsprogram utvecklats där
rött visar områden med hög
hastighet och blått låg hastighet i en autogenkvarn. Medbringarnas slitage och dess påverkan på rörelsehastigheten
hos godset i kvarnen visas ovan
där vänstra bilden visar malning
med nya medbringare och
högra bilden med slitna.
Automatisk reglering
av konkross
Dr Erik Hulthén från Chalmers
har utfört experiment där man
kan ställa in excentricitet och
sidospalt på en konkross i realtid efter den kornstorlek som
önskas på utgående material.
Kapaciteten hos den aktuella
och den andra på fluorescens
XRF, där XR står för X-Ray =
röntgenstrålar. Denna metod
som har provats på LKAB:s
järnmalmer är snabbare och
billigare än skanningelektronmikroskopi s.k. SEM-baserad
teknik. Perttis metod kräver
dock att man kalibrerar utrustningen för varje enskild malmkropp och är variationerna stora
måste kalibrering även ske
inom malmkroppen. Röntgenteknik skulle innebära en möjlighet till automatisk analys i
anrikningsverken.
konkrossen som studerats kan
varieras med max 8 procent.
Fyra praktikfall för
klassning av mineral
Professor Magnus Evertsson
från Chalmers visade betydelsen av att klassera material rätt
för att minska energiförbrukningen och öka genomsättningen vid krossning och malning med hjälp av fyra olika
praktikfall.
Automatisk analys
av mineral
För att bättre kunna förutsäga
massbalansen av olika grundämnen i ett mineralprov har
professor Pertti Lamberg vid
LTU utvecklat en metod där
noggrannheten ökas genom en
kombination av två olika röntgenmetoder. Den ena bygger
på kvantitativ diffraktion XRD
Geometallurgi
vid LKAB
Therese Lindberg och Charlotte
Mattsby informerade om
LKAB:s uppgraderingar av
forskning och utveckling inom
mineraltekniken bl.a. nämndes
det nya forskningscentret i
Norrmannen Rolf Arne
Kleiv från NTNU i Norge
redogjorde för problemen med att avskilja
pyritkorn i kalksten.
Therese Lindberg och
Charlotte Mattsby informerade om LKAB:s uppgraderingar av forskning
och utveckling inom
mineraltekniken.
8
Malmberget för mikroskopi
och provpreparering. Intressant är även den fördjupade utbildning i geologi, processmineralogi och metallurgi som
LKAB startat för alla operatörer som kan tänkas behöva
ökad kunskap i dessa ämnen.
Kursen leds av LTU-lärare och
har genomförts med 13 elever
en gång och ny utbildning
kommer.
Avskiljning av pyrit
från kalksten
Norrmannen Rolf Arne Kleiv
från NTNU i Norge redogjorde
för problemen med att avskilja
pyritkorn i kalksten före leverans av den malda stenen. Kalkstenen kommer från Akselbergs
kalkstensgruva och efter nedmalning och rening levereras
en kalkstensslurry till pappersbruk där den används för att
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.23 Sida 9
FlexiROC T20 R – två riggar i en
Med FlexiROC T20 R kan du arbeta både ovan och under
jord –HQVPDUWO|VQLQJI|UÀH[LEODHQWUHSUHQ|UHU
”Jag gillar att riggen är smidig vid transport och etablering. Vi
kan dessutom borra för allt från villagrunder och rörgravar till
bergförstärkning i tunnel, med en och samma rigg. MångsiGLJKHWHQJ|UDWWYLQXNDQWDRVVDQÀHUW\SHUDYLQWUHVVDQWD
och utmanande jobb.”
Yngve Bredin
YB Sprängtjänst
6H¿OPHQRP)OH[L52&75
Skanna koden med en QR-läsare
eller gå in på atlascopco.se/bitz
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.23 Sida 10
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Inom mineraltekniken har en metod för laboratorieförsök i mycket små flotationsceller utvecklats, berättade
Erik Larsen vid avdelningen för Geologi- och Mineralresursteknologi vid Norges Universitet för Vetenskap och
Teknik i Trondheim.
T.h. Matti Kongas, Outotec Oy, redovisade hur man kontinuerligt kan bestämma innehållet av olika grundämnen i en vätska med hjälp av optisk emissionsspektroskopi (XRF-metoden).
göra pappret glansigt. Papprets
vithet minskar i proportion till
andelen pyrit som finns kvar i
kalkstenen. Rolf framhöll att
pyritkorn mindre an 2 μ är svåra
att avlägsna.
Apatitflotation
Möjligheten att tillvarata fosfor
ur apatiten i LKAB:s järnmalmer studeras av Tommy Karlqvist (mineralteknik LTU) i
samarbete med Romain Borders och Krister Holmberg vid
Avdelningen för Kemisk och
Biologisk Teknik vid Chalmers.
Resultat från användning av
olika flotationsreagens redovisades. Efter försök med olika
reagens rekommenderas bi-dentate som samlarreagens i komplexa system. Detta gör det
möjligt att skräddarsy reagens
för olika mineralkompositioner.
Utbyten som redovisades i
föredraget ligger på ca 80 procent.
Mikroflotation
medel i stället för oorganiska
vid framställning av järnmalmspellets. Resultatet baseras på
laboratorieförsök i kulrullningstrumma med 35 centimeters
diameter och pilotförsök med
100 centimeters trumdiameter.
De olika tester som använts är
falltest, porositet, tryckhållfasthet, kulstorleksfördelning och
rotationsindex. Matias konstaterar att det organiska bindemedlet uppfyller de krav på
hållfasthet som industrin ställer
på järnmalmskulorna.
Inom mineraltekniken har en
metod för laboratorieförsök i
mycket små flotationsceller utvecklats, berättade Erik Larsen
vid avdelningen för Geologioch Mineralresursteknologi vid
Norges Universitet för Vetenskap och Teknik i Trondheim.
En mikroflotationscell kräver så
lite som 0,5-2 kg material före
neddelning och cirka 2-5,5 g
för flotation, som sker i en
provrörsliknande glasbehållare
med krage upptill. Tekniken
utvecklades redan på 1940talet. Bland annat lanserades
Hallimondröret 1944. Tekniken används framförallt vid flotationen av ett grundämne. I
rapporten redovisas resultat
från flotation av järnmalm.
Realtidsanalys av
slurryinnehåll
Matti Kongas Outotec Oy redovisade hur man kontinuerligt
kan bestämma innehållet av
olika grundämnen i en vätska
med hjälp av optisk emissionsspektroskopi (XRF-metoden). Metoden kommer till användning när man ska bestämma
orenheter i en slurry t.ex. Si,
Al, Mg och andra lätta ele-
Organiskt bindemedel
för pelletskulor
Matias Penttinen från Kemira
Oy i Finland förespråkade användandet av organiska binde-
ment. Några grundämnesanalysatorer baserade på ljus har
utvecklats t.ex. gammaneutronaktivering (PGNAA) men
denna metod har inte kunnat
leva upp till förväntningarna.
Matti beskrev en ny slurryanalysatorutrustning för realtidsmätning av olika grundämnen
och har med hjälp av laboratorietest verifierat att metoden
fungerar.
Mätning av magnetitslurryhastighet med ultraljud
Kunskapen om magnetitslurryflödet i en magnetseparator
är mycket begränsat och det
undersöks därför i ett doktorandprojekt av Jan Sterner,
Mineralteknik LTU. Kan ultraljud användas eftersom magnetfältet runt magnetitpartiklarna är mycket störande på
andra mätmetoder? De områden där man är särskilt intresserad av att studera flödet är
inringat med en röd ellips i figuren t.v.. Gjorda försök i
laboratorieskala i ett rör visar
att mätmetoden fungerar. Magnetitslurryns hastighet är störst
i mitten av röret och den avtar
mot periferin. Flödet kan därför betecknas som turbulent.
Flödeshastigheten vid laboratorieförsöken måste dock
vara minst 0,5 m/s för att förhindra sedimentation av magnetiten.
Mätning av magnetitslurryhastighet med
ultraljud.
10
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.23 Sida 11
Vi påverkar genom dialog myndigheter,
beställare och övriga branschintressenter
för en positiv utveckling av vår bransch.
Vi främjar våra medlemmars ekonomiska intressen
och stödjer dem i såväl dagliga
frågor som långsiktiga utvecklingsprojekt.
Vi formar genom ny teknik och god arbetsmiljö
morgondagens arbetsplats som ska attrahera
dagens ungdom
Vi förändrar Bergsprängarvärlden genom
införandet av AuktoriseradBergsprängare.
Genom fokus på arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet
skapas trygghet för beställaren.
Välkommensommedlem
BEF
100 entreprenörer , 40 Aktivt Stödjande Partner
Medlemmarna utför 85 % av ovanjordssprängningarna WWW.bef.nu
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.23 Sida 12
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Rapport: Islandsfararen och vinterbadaren Kjell Duberg.
Sagoön med
Thermalbadet Blue Lagoon. Fem grader i luften men varmt och skönt i fyrtiogradigt underjordiskt vatten.
Uppe till vänster skymtar kraftverket Svartsengi vars spillvärme förser badet med varmt vatten.
En fjärdedel av Island täcks av vulkanzoner med ursprung i den mittatlantiska
ryggen som skär tvärs igenom ön. Litosfärplattorna glider isär ungefär två
centimeter per år och het magma tränger upp i jordskorpan och värmer grundvattnet. På Island finns 200 aktiva vulkaner och 20 större områden där marken
avger het ånga. Kännbar vulkanisk aktivitet förekommer någonstans på ön
ungefär vart fjärde år.
MED HJÄLP AV 2 000-3 000
meter djupa borrhål utnyttjar
islänningarna det värmda grundvattnet för fjärrvärme och
elprodultion. Hushållens kostnad för uppvärmning är mycket
låg, i snitt ungefär en euro per
dag.
Hekla avvaktade
med utbrott
nivån på en fyragradig skala.
Men vulkanen beslöt att avvakta med sitt utbrott och aktiviteterna avtog.
Med terränggående jeepar
besöktes platserna som ingår i
det som kallas ”Gyllene cirkeln”, nationalparken Thing-
BEF arrangerade i våras en resa
till Island för att studera öns
intressanta geologi. Under besöket uppmättes seismisk aktivitet från Hekla och gul varning utfärdades, d.v.s. andra
12
vellir, vattenfallet Gullfors,
Geysirområdet och kratern
Keriw i Grímsnesområdet.
Geologen Sven Wallman
ledde exkursioner till vulkanområden med tydliga spår av
Islands geologiska historia. En
valsafari och ett besök vid det
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.23 Sida 13
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Karta över de 15 litosfärplattorna. Gränserna utgörs av spridnings-,
kollisions- och förkastningszoner. Genom Island går en spridningszon.
Plattorna går ner till ett djup på 10-15 mil.
värme inombords
vackra och högteknologiska
konserthuset Harpa ingick också i programmet.
Några bergtäkter studerades
tillsammans med den isländske
branschexperten Bjarki Laxdal.
Han har under drygt 35 år
arbetat globalt för Pihl & Son.
Besöket vid Egill Skallagrimssons Bryggeri med provsmakning och föreläsning om det isländska ölets brokiga historia
var mycket uppskattat. Den kulinariska behållningen totalt sett
blev de mycket goda och vällagade fiskrätterna.
Roland Netterlind med Sven
Wallman, guide geologi, och
Bjarki Laxdal, guide bergshantering.
13
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.23 Sida 14
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Tina Kauppi och Marcus Leü mjukade upp hyn med undergörande silikatlera från bottnen.
T.h: Terränggående fordon krävs om man ska nå de svårtillgängliga besöksmålen. Här får bilarna visa sina offroad-egenskaper på vägen
upp till en utsiktsplats utanför Reykjavik.
Tingvallavatn, Islands största insjö, bildades för miljontals år sedan i sprickan mellan kontinentalblocken. T.h: Roland Netterlind och
Klas Vogler befinner sig på europeiska plattan medan Kenneth Svensson i bakgrunden står på den amerikanska.
Direkt efter landningen på Keflavik gick färden mot thermalbadet Blue Lagoon. Kraftverket
Svartsengi försörjer badet med
underjordiskt varmt vatten, rikt
på mineraler och kiseldioxid.
styre. Det isländska parlamentet har sina rötter i de ting som
hölls från år 930 i Thingvellir,
ungefär fem mil ostnordost om
Reykjavik. Det är kanske den
Thingvellir – Tingvalla
Island har troligen världens
äldsta fortfarande aktiva folk-
plats där man tydligast kan se
spridningszonen mellan den
nordamerikanska och den eurasiska kontinentalplattan. Det
är för övrigt möjligt endast på
Den stora växande ravinen. På andra sidan högra klippväggen ligger tingsplatsen som användes 930-1798.
14
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.23 Sida 15
Orica Sweden AB
Gyttorp, 713 82 Nora
Tel. 0587 850 00, Fax. 0587 255 35, [email protected]
www.orica.se
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.23 Sida 16
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Gejsern Strokkur erupterar ungefär var femte minut. Många har bränt sig på ångan som kan vara över 100 grader varm.
Island, resten av zonen ligger
under vatten. När den djupa
ravinen uppstod för några miljoner år sedan bildades här ock-
mer tusentals islänningar till
den gamla tingsplatsen. När
1 000-årsjubileet av Islands
kolonisation firades 1974 kom
så Islands största insjö, Tingvallavatn.
Varje gång Island firar en
större nationell händelse kom-
60 000, en fjärdedel av den dåvarande befolkningen.
Platsen tjänstgjorde även
som domstol och alldeles intill
Det mäktiga vattenfallet Gullfors. I slutet av förra istiden grävde isälvarna ut den 2,5 kilometer långa ravinen i de mjuka sedimentära
bergarterna. Den hårdare doleriten formade kanterna i de två fallen. Flödet är upp emot 2 000 kbm/sek. Motsvarande värde för
Niagarafallen är i snitt 1 800 kbm/sek.
16
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.48 Sida 17
Version 1 - 2012-06-01
Checklista Bergsprängning
Dessa checklistor för upphandling och byggskedet av bergsprängningstjänster har framtagits av den partssammansatta Olyckskommission
Bergsprängning.
L
L
Ä
T
S
E
D
B
N
Ä
V
N
A
–
Huvudskälet har varit att minimera olyckor och tillbud men genom att
kräva och följa dessa uppställda krav kommer också såväl den tekniska
kvalitén att öka samt sund konkurens att stimuleras.
O
Vid upphandling användes Checklista Bergsprängning
– Upphandling.
O
Vid byggskedet ovan jord användes Checklista Bergsprängning
– Byggskedet ovan jord
O
Vid byggskedet under jord användes Checklista Bergsprängning
– Byggskedet under jord.
Ingående parter (och i förekommande fall deras medlemsföretag) verkar
för att dessa checklistor ska följas.
Olyckskommission Bergsprängning ansvarar för regelbunden uppdatering av checklistorna. För frågor, synpunkter och beställning av checklistor: [email protected]
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.48 Sida 18
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Jan Johansson och Bosse Bäckgren farligt nära kanten till Keriwkratern, en inaktiv vulkan i Grímsnes-området. Den bildades för omkring
3 000 år sedan och är 55 meter djup, 170 meter bred och 270 meter lång. Vulkankratern innehåller en 7 meter djup sjö. Islands mest
kända artist, sångerskan Björk, har utnyttjat kratern som konsertsal och i en musikvideo ror hon en eka i kratersjön.
Geolog Sven Wallman tar oss tillbaka några hundra tusen år i tiden när området var en bubblande krater. Den porösa vulkaniska bergarten som bildats här kallas Scoria. Den är extremt lätt och skiljer sig från pimpsten genom att hålrummen är större och väggarna
mellan hålrummen tjockare. När magman kastas upp i luften och stelnar kallas formationen som bildas för bomb. Den snurrar runt i
luften och får ofta små vingar. Materialet är tegelrött eller mörkbrunt, rödare ju högre syrehalten var. Hålrummen i materialet bildas när
magmans gaser frigörs. Materialet kyls och stelnar ofta redan innan det hinner landa. Ju mer gas, desto snabbare går det upp i luften
och desto finare blir materialet.
ligger Drekkingarhylur (dränkningsdjupet), där kvinnor som
dömts för äktenskapsbrott kastades i vattnet och dränktes.
Området är numera nationalpark och klassad av Unesco
som ett av världsarven. För utom den stora ravinen finns
också en mängd mindre förkastningar inom ett 400 meter
brett bälte.
grunden. I vulkaniskt aktiva
områden är jordskorpan tunn
och het lava tränger upp
genom sprickorna. Grundvattnet värms till flera hundra grader men det höga vattentrycket
på stora djup gör att det inte
kokar. Av värmen trycks vattnet
Geysirområdet
och Gullfors
Grundvattnet tränger långt ner
i den porösa isländska berg18
uppåt och kokpunkten sjunker
när trycket minskar. Nära ytan
börjar vattnet koka och ombildas till ånga. Volymen förstoras
mer än tiofalt och en utblåsning sker.
I Haukadalurs geotermiska
område, cirka 10 forts. sid. 22
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.48 Sida 19
9LKDUDOOWGXEHK|YHU
LQRP\UNHVNOlGHURFK
SHUVRQOLJWVN\GG
'XKLWWDU%M|UQNOlGHURFKDQGUDYDUXPlUNHQ
'XKLWWDU%M|UQNOlGHURFKDQGUDYDUXPlUNHQ
LQlUPDVWH*UROOVEXWLNZZZJUROOVVH
LQlUPDVWH*UROOVEXWLNZZZJUROOVVH
Foto: Våre Veger
Bergsäkring • Vatten- och frostsäkring
Let’s connect
Med vårt stora
LAGERSORTIMENT
kan vi garantera
SNABBA LEVERANSER
till KONKURRENSKRAFTIGA PRISER!
Solbräckegatan 15
442 45 Kungälv
Sweden
Tel +46 303 24 30 80
E-mail [email protected]
www.pretec.se
EGEN PRODUKTION
gör oss dessutom flexibla
och startsnabba!
Du hittar oss även
i Norge:
Pretec AS
Tlf +47 69 10 24 60
LET’S CONNECT!
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-18 08.06 Sida 20
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
En familjeägd bergtäkt två mil söder om Reykjavik besöktes. Nittio procent av allt material rippas fram av maskinen ovan. Sprängning
används enbart på svårtillgängliga ställen. Berget är lättarbetat, någon skutknackning behövs aldrig. Företaget har i 30 år levererat
högklassigt fyllnadsmaterial och betonggrus till Reykjavik. Rekordåret 2007 producerades 2,2 miljoner ton, men genomsnittet ligger på
700 000 ton/år. Från år 2010 exporterar man till Norge och har nu också planer på export till Ryssland.
En täkt för produktion av vattenbyggnadssten besöktes också. Där spränger man på vanligt sätt.
Sten Åkesson (t.v.) och Marcus Leü (t.h.) inspekterar ölproduktionen vid Egil Skallagrimssons Bryggeri.
20
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.48 Sida 21
EURO
EUR
O SAFETYLINE®
Ljusbågsskyddade
arbetskläder
enligt klass 2 (IEC 61482-1-2)
Mångpoliga
kontaktdon
Robusta kontaktdon
för kraft- eller signalöverföring med kåpor
av pressgjuten aluminium och fjädrande
låsbyglar av rostfritt
stål.
Från 3 till 216 poler.
Elproflex ®
extremt vrid- och böjtålig kabel
Skyddsjacka stl. 48-58
Skyddshjälm med visir
och hakskydd
Elproflex är lämplig för användning i rörliga
applikationer. Kabeln har överlägsen
böjtålighet och är extremt nötningstålig.
Särskilt lämplig i kabelsläpkedjor och
industrirobotar.
Gruvkabel 1 kV
Skyddshandskar stl. 8-11
Skyddsbyxa stl. 48-58
Isolationsstövlar 18 kV
stl. 37-46
Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel 4x10-240 mm2. Manteln har överlägsen mekanisk tålighet.
Specialkabel - vår specialitet
Kontakta oss för mer information
www.euroenergy.se
0300-69 00 40 | www.euroenergy.se
Lövbacksvägen 3
141 71 Segeltorp
www.elproman.se
Tel. 08-97 00 70
Fax 08-646 31 48
[email protected]
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.48 Sida 22
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Valsafari i härligt väder. En fin båttur, men ett par dagar tidigare hade en grupp på 200 ”killer whales” spridit terror omkring sig i viken
utanför Reykjavik. De flesta valar och delfiner hade därför tillfälligt flytt fältet. Några enstaka pilotvalar var det enda vi fick se.
Island har ungefär 320 00 invånare varav 120 000 bor i Reykjavik. Konsert- och operahuset Harpa framstår därför som en djärv
satsning. Det började byggas 2007, ett år före Islands stora finanskris. Bygget stod stilla ett par månader innan det fortsatte. Huset
invigdes 2011. Det är byggt i stål med en fasad som består av omkring 10 000 oregelbundet formade prismaliknande fönster i olika
färgnyanser.
mil öster om Reykjavik, pyser
och kokar det i marken på
många platser. Här ligger de
sprutande varma källorna Geysir och Strokkur. De bildades
vid stora jordskalv 1630 respektive 1789. Geysir har gett
namn åt fenomenet och alla
sprutande varma källor kallas
numera gejsrar. Efter en tid i
stillhet är Geysir åter aktiv efter
ett kraftigt jordskalv år 2000,
men utblåsning sker bara
någon enstaka gång per dag.
Strokkur erupterar oavbrutet
med några minuters mellanrum.
En mil längre österut kan
man beskåda det magnifika vattenfallet Gullfors. Det rinner i
en 70 meter djup ravin som bildades i slutet av förra istiden.
Islänningarna menar att fallen
saknar sin motsvarighet i Europa
och har en vildhet och ett raseri
som överträffar Niagarafallen. Bygget har inte varit problemfritt. Delar av glasväggen har bytts
ut eftersom den var felkonstruerad och inte tillräckligt stark. Den
stadsdel som planerades i anslutning till operan har ännu inte
byggts. Men Islands ekonomi är nu på fötter igen och byggnaden
ses av de flesta som ett betydelsefullt symbol för landet. Konsertsalarna har senaste teknik där akustik och färgsättning enkelt kan
anpassas till olika typer av föreställningar.
22
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.48 Sida 23
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Rapport: Islandsfararen Kjell Duberg.
Islands största kraftvärmeverk Hellisheidi ligger i sydvästra Island nära vulkanen Hengill. Området är ett av världens kraftfullaste
geotermiska områden med flera tusen varma källor vid ytan och en gigantisk magmakammare under jord.
UNDERJORDISK KÄRNKRAFT
FÖRSÖRJER ISLAND
Är man frusen av sig ska man åka till Island. Där kommer omedelbart alldeles
lagom varmt vatten från duschen, hur länge som helst. Det är varmt och gott i
alla hus och lokaler och golvvärme tycks vara standard. Ännu varmare blir man
av ett besök vid något av de många thermalbaden där vattnet ofta värms av
spillvärmen från ett närliggande kraftverk.
REDAN I ROMARRIKET användes
det heta vattnet från jordens
inre i badhus, så kallade termer.
Italien ligger i kollisionszonen
och 7 mindre) är chanserna
goda för utvinning av geotermisk energi från stora djup.
mellan den afrikanska och den
eurasiatiska kontinentalplattan.
I sprickzonerna mellan klotets
alla tektoniska plattor (8 stora
Radioaktivt sönderfall
ger Island energi
Jordskorpans värmeenergi bildades vid jordens formation
och späs på av ett ständigt pågående radioaktivt sönderfall.
Hettan i jordklotets inre upp-
står när instabila isotoper av
grundämnen spontant faller
sönder. Den energin tillsammans med värmen från klotets
kärna av smält järn håller igång
rörelserna hos jordskorpans
kontinentalplattor. Exakt vad
som händer vet man inte.
Forskningen kring vår planets
inre är ett mycket intressant
kapitel. Det är känt att det kan
Utsikt över Thingvallasjön mot Nesjavallavirkjun, Islands näst
största geotermiska anläggning. Elva kilometer längre bort,
bakom berget, ligger Hellisheidi.
23
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.48 Sida 24
R E Y K J AV I K E N E R G I
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Karta över litosfärplattorna som sträcker sig ner till 10-15 mils djup. Gränserna utgörs av spridnings-, kollisions- och förkastningszoner.
Världens geotermiska regioner är markerade med rött. Den höga kostnaden för djupborrning medför att geotermienergi från de stora
djupen ännu inte är så vanlig i länder som har annan billigare energi. Men utvinningen ökar stadigt.
uppstå spontana kärnreaktioner
i de geologiska djupen. Det bevisas av 1,7 miljarder år gamla
bergarter från Gabon i Västafrika där man kan se tydliga
spår av fission.
Mer energi än
man behöver
ländska aluminiumsmältverk och
cementfabriker har etablerat sig
på ön. Det skapar jobb och är
en viktig del av landets ekonomi.
Ett geotermiskt kraftverk använder mellan 0,5 och 3 hektar
mark per MW jämfört med 2-4
hektar för kärnkraft eller 8 hektar för kolkraftverk. Vattenförbrukningen är endast 20 liter
per MWh jämfört med över
R E Y K J AV I K E N E R G I
Drygt en fjärdedel av Islands
elektricitet kommer från geotermi. Varmvattnet som blir
över pumpas i stora rör till närliggande städer och värmer
bostäder, växthus och simbassänger. Landets många vattenkraftverk svarar för resten av
elproduktionen.
Islänningarna utvinner betydligt mer energi än vad de
själva gör av med. Överskottet
används för att med löfte om
låga priser locka till sig energiintensiva industrier. Stora ut-
Kontinentalsprickan går in över Island från sydväst.
24
1 000 liter per MWh för kärn-,
kol- eller oljekraftverk.
Hellisheidi Geothermal
Power Plant ger både el
och värme
Värmekraftverk är ett samlande
begrepp för kraftverk som omvandlar värme till elektrisk
energi. Stora värmekraftverk
kallas kondenskraftverk. De
producerar enbart el. Ett kraft-
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.56 Sida 25
Mogensen SEL - den perfekta lösningen för dig
som vill sikta rätt!
Våra vibrationssiktar går nu att få med förnyat
övervakningssystem, vilket gör att du lätt kan
övervaka processen var du än befinner dig.
För frågor kontakta oss på
tel: 0503 - 323 40
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-19 07.59 Sida 26
R E Y K J AV I K E N E R G I
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Området runt vulkanen Hengill, ett av världens kraftfullaste geotermiska områden.
källor vid ytan och en gigantisk
magmakammare under jord.
Bara 11 km längre bort, i riktning mot Tingvallasjön, ligger
Nesjavellir, Islands näst största
kraftverk. Tre vulkaner finns i
detta geotermiska område på
112 kvadratkilometer, ett av
Islands största.
Hengillvulkanen är fortfarande
aktiv. Senaste stora utbrottet
inträffade för omkring 2 000 år
sedan. En mindre omfattande
vulkanisk aktivitet noterades
1789. Ofta kommer kännbara
skalv utan att det leder till vulkanutbrott.
Störst i världen
Den elektriska effekten är över
300 MW och värmeeffekten är
upp till 400 MW. Därmed är
Hellisheidi det största geotermiska kraftverket i världen när
det gäller installerad effekt.
Den geotermiska ångan till
elproduktionen kommer från
30 brunnar på 2 000 till 3 000
meters djup. Flödet är 500 kilo
ånga, gas och vatten per
sekund och vattentemperaturen är 180 grader.
En ångseparator avskiljer
R E Y K J AV I K E N E R G I
värmeverk (CHP, Combined
Heat and Power) utnyttjar även
den övriga värmen till produktion av hetvatten för exempelvis fjärrvärme.
Islands största kraftvärmeverk, Hellisheidi, ligger i sydvästra Island nära vulkanen
Hengill. Området är ett av världens kraftfullaste geotermiska
områden med flera tusen varma
Längs kontinentalsprickan finns gott om regnvatten som har sipprat genom det porösa berget ner till berggrunden.
När kontinentalplattorna glider isär trycks magma från jordens inre upp och värmer grundvattnet. Vid 3 000 meters djup är vattnet
320 ºC. Man planerar borrhål ner till 5 000 meter. Det kan ge tio gånger högre energiutbyte.
26
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.56 Sida 27
MAXAM C
MAXAM
Civil
Explosives,
och teknisk
teknisk service
service:
ivil E
xplosives, Initiation
Initiation Systems
Systems och
En
helhetslösning
140
E
nh
elhetslösning som
som bbygger
ygger ppåå 1
40 åårs
rs innovation
innovation ooch
ch eerfarenhet.
rfarenhet.
Från Sverige till Brasilien, från gruva till specialprojekt, finns ett över 140 år gammalt arv
arv,, grundat av
Alfred Nobel. MAXAMs ingenjörer anförtros de mest sofistikerade och ut
manande sprängningsprojekten.
utmanande
för bergtäkter
bergtäkter
MAXAMs kompletta serie av produkter tillgodoser den krävande världsmarknadens
världsmarknadens behov för
och specialprojekt på alla 5 kontinenter
kontinenter..
Global Product Finder
Initiation Systems
s
s
Electronic
Systems
s
s
PPackaged
ackaged Explosives
s
s
Bulk
Explosives
MAXAM Sverige s AB Sörmons Grusgrop PP.L.
.L. 89 002
2 s 65346 K
Karlstad
arlstad Sweden s TTel:
el: +46 (0) 54 53 53 110
0 s email: [email protected] s www
www.maxam.net
.maxam.net
BRETT SORTIMENT
MENT AV SIKTMEDIA.
SIKTME
Tel:
T
el:
e 0371-150 35,
Långgatan 4
334 33 Anderstorp
[email protected]
info@peterson-duhr
r.se
.
Peterson & Duhr kan erbjuda sten- och grusindustrin ett brett sortiment av
siktmedia. Vår historia och tradition gör att vi kan leverera hantverksmässiga
produkter av högsta kvalitet – med all den service som våra kunder är i behov av.
Vi är övertygade om att allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov ser ut har
vi ambitioner att finna lösningar som fungerar. På Peterson & Duhr är vi nyfikna på
framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot
kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.
Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara bäst.
www.peterson-duhr.se
www
.peterson-duhrr.se
.s
.
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-18 08.06 Sida 28
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Hellisheidi Geothermal Power Plant. Till höger: Kraftverkets storslagna entréhall. Ett besökscentrum tar hand om besökarna som får en
gedigen förklaring av hur geotermisk energi utvinns och används.
I förgrunden separatorer som tar bort den fukt som finns kvar i ångan. Röret i bakgrunden pyser då och då ut ånga för att trycket ska
hållas konstant. Längst till höger ett kyltorn. Stora fläktar kyler det av processen uppvärmda kylvattnet som därefter åter kan användas
som kylvatten. Till höger: Uppifrån berget kommer ledningsrören som transporterar det underjordiska varma vattnet till anläggningen.
Till för tio år sedan användes varmvattnet direkt med en märkbar svavellukt som följd. Numera värmer det kallvatten och lukten är borta.
Turbin och generator. Den inströmmande ångan ökar trycket och sätter fart på turbinens blad. Till höger: Närbild på ledningarna för det
underjordiska varmvattnet.
ångan från hetvattnet. Ångan
används för elproduktionen
medan hetvattnet värmer
grundvatten till fjärrvärmenätet
i Reykjaviksområdet. Ett djupborrningsprojekt pågår där
man vill borra ner till 5 000
meters djup. Det beräknas öka
effekten ungefär tio gånger.
Elektriciteten
produceras
både från högtrycksånga (9
bar) och från den lågtrycksånga
(2 bar) som utvinns ur vattnet
avsett för fjärrvärmen. Elsyste-
met för varje enhet består av en
50 MVA-generator, en 50
MVA upptransformator till
220 000 V, en 11/1- kV transformator för anslutning till 11
kV-station servicesystem och
11/0,4 kV transformatorer. Ett kyltorn där stora fläktar
kyler det av processen uppvärmda kylvattnet som därefter kan återanvändas.
28
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.56 Sida 29
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.57 Sida 30
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
VAT I K A N M U S E E T
CBI:s informationsdag
Världens vanligaste
Bergmaterial sammanbundet med cementpasta är världens vanligaste
byggnadsmaterial. Man vet att ett betongliknande material tillverkades redan i
antikens Rom. Pantheons betongkupol uppförd kring år 120 e.Kr. står än i dag
kvar vid Piazza della Rotonda som bevis. Kupolen är 45 meter i diameter.
BETONGEN TYCKS EFTER ANTIKEN ha fallit i glömska i stort
sett fram till 1700-talets senare
del när världens befolkning
närmade sig en miljard och
behovet av effektiv infrastruktur ökade alltmer. Ett stort
genombrott för materialet var
när tunneln under Themsen
byggdes 1825-28. Sveriges
första cementfabrik byggdes i
Lomma 1871.
Att bygga infrastruktur utan
betong för dagens 7,2 miljarder människor är fullkomligt
otänkbart. Den forskning, utveckling, materialprovning och
utbildning som det oberoende
industriforskningsinstitutet CBI
Betonginstitutet bedriver är där-
för av största vikt för att föra
tekniken framåt.
Framgångsrikt
jubileumsår
Johan Silfwerbrand, vd, redovisade i sin inledning ett antal
mycket imponerande siffror för
institutets verksamhet under
2012 då man firade 70-årsjubi-
30
leum. Under året omsattes
72,6 Mkr. Tillväxten blev sex
procent. Två nya akademiska
tjänster tillsattes, en docent,
Ylva Edwards, och en gästforskare, Björn Schouenborg. Skaran av medarbetare växte från
62 till 80. Fem stora forskningsprojekt beviljades, ett
EU-projekt, tre Vinnova-pro-
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.57 Sida 31
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Pantheons betongkupol, 45 meter i diameter, gjuten i ett
enda stycke år 120 e.Kr. Templet som ursprungligen byggdes till de romerska gudarnas ära används sedan 600-talet
som kyrka. Byggnaden vid Piazza della Rotonda i centrala
Rom är fortfarande i bruk. Kyrkans enda ljusinsläpp är den
runda öppningen i kupolens tak, nio meter i diameter.
Oljemålning av Giovanni Paolo Panini (1691-1765).
byggnadsmaterial
jekt och ett Formas-projekt.
Forskarna skrev 16 artiklar i
internationella tidskrifter och
tre omfattande CBI-rapporter
gavs ut. Rådgivarna skrev 136
uppdragsrapporter inom sektionen för Konstruktioner.
Antalet elevkursdagar uppgick
till 4 232. Laboratorieverksamhet finns nu både i Borås och i
Stockholm med 136 ackrediterade provningsmetoder.
R A P P O R T:
jövinsterna att hämta under
bruksskedet. Energiförbrukningen beräknas ofta till 5 procent för byggskedet och 95
procent för bruksskedet. Fyra
föreläsare rapporterade från
forskning kring hur man bäst
utnyttjar betongens värmelagringsegenskaper,
optimerar
energidynamik och förlänger
KJELL DUBERG
av förmiddagens två parallella
seminarier: ”Hållbar betong i
bruksskedet”. Eftersom nyproduktionen av byggnader och
anläggningar är låg i Sverige
finns de stora energi- och mil-
Optimerad energiåtgång
i betonghus
Peter Utgenannt, CBI:s vice
vd, var moderator för det ena
Johan Silfwerbrand, vd CBI Betonginstitutet, kunde redovisa en
imponerande aktivitet under 2012.
31
livslängden för betongkonstruktioner.
Eva-Lotta Kurkinen, SP, rap-
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 09.57 Sida 32
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Intensiv forskning i samhällets tjänst presenterades på CBI:s informationsdag. I talarstolen Jerry Hedebratt, Byggnadstekniska byrån.
Richard McCarthy, informationsansvarig, Michael Åhström, styrelseordförande, och Peter Utgenannt, vice vd, fick klara mötet utan
ordföranden Fredrik Winberg som hade fastnat i snökaos på Paris flygplats. Bilden till höger: Nils Davant, Alexander Eriksson-Brandels,
Ann-Thérèse Söderquist, Sofie Josefsson, Marléne Johansson och Jonna Kässi, samtliga CBI.
porterade bland annat från ett
projekt mellan LTU, Cementa,
SP och LTU. Forskarna under-
sökte hur tunga byggnaders
värmebuffrande effekt kan
optimeras i energibesparande
syfte med hjälp av nya material,
konstruktioner och värmelagringssysten. Smart styrning
minskar uppvärmningsbehovet
och resultatet blir en jämnare
innetemperatur och lägre
effektbehov. Eva-Lotta redovisade också en intressant jämförelse mellan två ytterväggskonstruktioner.
Kristian Tammo, CBI, har
undersökt om det går att öka
den värmelagrande förmågan
hos betong. I en förstudie testades de termiska egenskaperna
hos olika typer av ballast. Man
jämförde betong tillverkad
enligt samma recept men med
varierande ballast. Den hämtades från 10 olika bergtäkter
(nio olika bergarter) i Syd- och
Mellansverige. Skillnader i betongens värmeledning och värmelagring kunde noteras. Projektet pågår fortfarande och
man vill gärna gå vidare norrut
Tre av de 18 nytillkomna medarbetarna i CBI: Sofie Johansson,
konstruktioner, Jonna Kässi, kemiingenjör, och Daniel Nilsson,
byggteknik.
32
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.07 Sida 33
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
”Hållbar betong i bruksskedet” var ämnet för Eva-Lotta Kurkinen,
SP, Peter Muth, Swede Beam Technology, Otto Durling, CBI,
Kristian Tammo, CBI, och moderatorn Peter Utgenannt.
JONSSON L 1208
förkross för stora
och små jobb
Kjell Carlsson, Conmat, Jerry Hedebratt, Byggnadstekniska byrån i
Stockholm, Bo Malmberg, WSP, Yngve Alvarsson, Formconsult,
Ylva Edwards, CBI, Ingemar Bergman, HTC Sweden, och Anders
Hansson, Weber, hade samtliga många nya lösningar för betonggolv.
och kartlägga hela Sverige.
Projektet vill också gå vidare
med att ta fram och undersöka
mindre materialspecifika metoder för att öka värmeutbytet
mellan betong och luft.
Peter Muth, Swede Beam
Technology, bjöd på en resumé
av 30 års egen forskning kring
byggnadsmaterials energidynamiska egenskaper. Han chockade publiken med sitt påstående att fantasi är viktigare än
kunskap. Utveckling är många
gånger att förstå delarnas sammanhang och få en enhet av
delarna. Som exempel tog han
sin vision från 1983 att optimera vagnhallarna för Göteborgs spårvägar med ett stomsystem enligt spännbalksprincipen, ett värmeackumulerande
tak och en anpassad klimatlösning. Investeringen blev 43
miljoner kronor i stället för
tänkta 325 miljoner och hyres-
Intresserad av
sikt och matare?
besparingen 7 miljoner per år.
Dessutom halverades energikostnaderna.
Nya lösningar
för betonggolv
Richard McCarthy modererade
förmiddagens andra seminarium. Betonggolv får sällan den
omsorg de förtjänar och står
därför fortfarande för en oproportionerligt stor del av skadorna i industri- affärs- och
lagerlokaler. Betongföreningen
gav ut en rapport om industrigolv men problemen har ändå
inte försvunnit helt. Det finns
många nya lösningar med fibrer, armering, ytskikt, dimensionering, produktionsmetoder, behandling och reparation.
Många fel skulle ha avhjälpts
om man följt Betongförenings
rekommendationer.
Dagens föreläsningar redovisade de senaste lösningarna
www.pjjonsson.se
Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner
894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75
[email protected] | www.pjjonsson.se
Försäljningsrepresentant maskiner:
Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86
33
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-19 07.59 Sida 34
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Björn Lagerblad och Annika Gram, CBI. Katarina Malaga, CBI, och Stefan Lindgren, Riksantikvarieämbetet. Bertil Nyman, CBI, och Jerry
Hedebratt, BTB Stockholm, och längst ute till höger Urban Modig, BASF, och Tommy Kågström, Byggbetong J. Dahlgren.
Som alltid god lunchstämning när folk från hela landet med ett gemensamt intresse för samhällsbyggande träffas.
Fr.v. Catrine Vigander, Element Arkitektur, Katarina Malaga, CBI, Hans Lind, KTH, och längst till höger Kristina Mjörnell, SP.
på problemen, exempelvis pålunderstödda fiberbetonggolv,
stålfiberarmering, produktion
med tryckkompaktering, krympreducerad betong för golv utan
fogar och, inte minst, hur man
förstärker och skyddar golven.
Renovering
och förnyelse
– Det är viktigt att ta hand om
de stora ekonomiska värden
som våra byggnader och anläggningar betingar, betonade
Johan Silfwerbrand. Sveriges
utbytestakt ligger bara på en
som byggs vänder sig enbart
till hushåll med goda inkomster. Men det finns en rad koncept för hur man bygger relativt billigt, menar Hans Lind,
KTH, som gav recept på ett
bostadsbyggande som ger valfrihet för fler. Ett slags nytt
miljonprogram som löser
bostadskrisen.
procent per år, omloppstiden
mäts alltså i sekler. De miljömässiga skälen för underhåll,
reparation och förstärkning
väger lika tungt som de ekonomiska. När bostadsbyggandet
går ner i lågkonjunkturer flyttar
många företag intresset från
nyproduktion till reparation
och förstärkning. Det är så vi
såg på problemet när vi valde
”Renovering och förnyelse”
som tema för informationsdagen.
Norska arkitekten Catrine
Vigander, Element Arkitektur,
gav exempel på förnyelse där
bland annat en tillbyggnad
med glasfasader på två sidor
– Vi bygger för lite och det
Fr.v. Jan Erik Lindqvist, CBI, Ghassem Hassanzadeh, CBI, Robert Melander, CBI, och Anders Selander, CBI.
34
och ljus platsgjuten betong förvandlade ett ganska mediokert
konferenscenter till en mycket
vacker byggnad, Smykkeskrinet
i Oslo.
Kristina Mjörnell, affärsområ-
deschef vid SP samhällsbyggande,
pekade på det stora behovet av
renovering och energieffektivisering i många av Sveriges 2,4
miljoner lägenheter i flerbostadshus. Kanske i så många
som en miljon. Hon rapporterade från många projekt inom
och utom landet där man nått
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.08 Sida 35
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.08 Sida 36
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Dagen avslutades med musik och fest i CBI:s högkvarter på
Drottning Kristinas väg 26.
mycket goda resultat. Man tittar på fuktsäkerhet och lufttäthet, optimerar isolering och
ventilation i krypgrund och
vind, använder FTX-ventilation
med återvinning, utvärderar
tätning runt fönster och klär
ytterväggar och fasader med en
rationell isolering. I många fall
är det fördelaktigt att använda
förtillverkade element av högvärdig betong med isolering.
Katarina Malaga är sektionschef för CBI:s nya renoveringssektion. Där pågår både nationell och internationell forskning. Man ansvarar för skadeutredningar och tillståndsbedömningar i Västsverige.
Man sysslar med ytbehandlingar, undersöker impregneringar, klotterskydd och reparationsprodukter med ickedestruktiva
undersökningsmetoder. Utrustningen består
av Geo-Radar för mätning och
undersökning av armering och
korrosion i 3D, RapiCor, tätskiktsmätare och ultraljud.
Katarina redogjorde också
för resultaten från Formas- och
Vinnovaprojekt för renovering
av miljonprogrammets fasader
(byggda 1961-75), bland annat
med hjälp av textilarmering.
Kommittén ”Form Pressure
Generated by Fresh Concrete”
startades 2009 och leds av Peter Billberg, Strängbetong,
och N. Roussel. Arbetet gäller
hur man bäst beräknar formtrycket vid gjutning av självkompakterande betong (SKB).
En utvärdering av existerande
formtrycksmodeller ska ligga
klar 2015. Peter avslöjade att
testområdet ligger på CBI:s
bakgård. Man har utvärderat
10 modeller som alla är uppbyggda kring nyckelparametrar
som relaterar till beteendet i
vila. Alla modellerna fungerar
men fler fältförsök behövs för
att få grepp om den statistiska
säkerheten för den modell man
väljer att använda.
Jan Erik Lindqvist, CBI, serverade en mycket initierad och
intresseväckande skildring av
hur man restaurerar historiska
murverk. Föredraget ackompanjerades av en mängd vackra
och illustrativa bilder från hela
världen. När man ska anpassa
det nya till det gamla gäller det
att känna till de fyra tidsperioderna för bruk. 1050-1621 användes subhydrauliska kalkbruk
och sällsynta hydrauliska och
pozzolana bruk. Därefter fram
till 1770 tillkom också lerbruk,
lerkalksbruk och tegelstensbruk. 1770-1866 ökade användningen av hydrauliska och
pozzolana bruk i speciella
tillämpningar och 1866-1930
användes de även i stenstadsbebyggelse.
– Vilka är alternativen när betongen är fuktig, höga kloridkoncentrationer har uppmätts
och kraftig armeringskorrosion
pågår på broar, frågade Anders
Selander, CBI. Eftersom publiken blygt tittade i golvet svarade han själv på frågan. Jo, termiskt sprutade offeranoder av
zink förlänger livslängden.
Ett zinkskikt, 200-500 μm,
appliceras på ytan genom termisk sprutning och ansluts till
armeringen genom borrade hål.
Hålen fylls med zink. Skillnaden i elektrokemisk potential
mellan metallerna gör att
armeringen blir katod och fortsatt korrosion bromsas upp.
Resultat från Ölandsbron pekar
på en 97-procentig reduktion
av korrosionsprodukter. Det är
en lovande teknik, men tröskelvärden för exempelvis fukt
och salt i betongen behöver
undersökas för att bedöma i
vilka miljöer detta skydd kan
användas.
Marina konstruktioner som befinner sig under vatten utsätts
för annorlunda laster och
annan miljöpåverkan. De är
kostsamma och svåra att inspektera. Ghassem Hassanzadeh, CBI, nämnde bygg-
nadsverk såsom kajer, bryggor,
dykdalber (bottenfast anordning för att förtöja eller styra
undan fartyg), ledverk som
hindrar båtar att segla på brofundament, slussar och broar.
Vanligast är kajer, 200 kilometer bara i Sverige. Farorna i
marin miljö är bland andra kloridangrepp, islaster, frost, korrosion, olyckslast och felaktigt
utförande. Ghassem beskrev
hur man bäst förebygger skadorna. En bra insamling av erfarenheter finns i KAJKO Kaj,
en tillståndsbedömning av kommunala kajer utgiven av svenska
kommunförbundet. Det centrala är att bygga rätt från början.
Robert Melander, CBI, inledde
sina funderingar kring vad som
kan hända med betong och
vilka regelverk som gäller för
reparationer genom att citera
matematikern och filosofen
Bertrand Russel när han säger:
En del människor är så imponerade av vad vetenskapen vet,
att de glömmer vad den inte
vet. Andra är så intresserade av
vad den inte vet, att de för ringar dess prestationer.
Efter ett mängd varnande
exempel vad som kan hända var
Roberts slutats att stödet i reglerna är svagt och det är byggherren som är ansvarig för att
lagarna följs.
Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!
www.bergsbruks.se
36
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.08 Sida 37
Nu är det hög tid att skrota skroten i betydelsen av ett ställe där det
samlas en massa skräp. Numera är skroten en resurs även för miljön.
En modern skrot är idag en återvinningsanläggning. Där samlar
man in, återvinner och säljer vidare metaller på ett mycket mer miljöanpassat, och energibesparande sätt än traditionell gruvdrift.
Vi har bara ett klot. Då är det klokt att återvinna de resurser jorden
redan släppt ifrån sig. Och med långsiktigt tänkande bidra till färre
luftföroreningar. Så skrota skroten och gör high-five för återvinningsanläggningen. Rena guldgruvan för miljön.
MV Metallvärden AB Box 3143 103 62 Stockholm Tel: 08-440 84 60
www.metallvarden.se
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.08 Sida 38
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Sprängfyllt i
Rapport: Arvid Falk alias Kjell Duberg.
BEF:s årsmöte hölls i år på Berns. Här behandlades bland annat utbildningsfrågor och hur man jobbar professionellt, effektivt och säkert. Och precis som
August Strindbergs alter ego Arvid Falk diskuterade man livets gåtor till långt
in på natten i det anrika Röda Rummet.
Efter årsmötesförhandlingarna
sammanfattade Roland Netterlind BEF:s verksamhet under
det gångna året och uttryckte
optimism inför framtiden. När
det gäller sysselsättning kommer den nödvändiga satsningen på bostadsbyggande,
många väg- och järnvägsbyggen och fortsatt högkonjunktur för gruvindustrin att gynna
branschen.
Therese Storm, projektledare
på BEF, gav en lägesrapport
från projektet Auktoriserad
bergsprängare. Takten har
dämpats sedan 2010 då hela 25
företag inledde auktorisationsarbetet. Men resultatet måste
ses som gott. Bara fyra år har
gått och normalt brukar ett så
stort projekt kräva tio-tolv år
för att nå ända fram. Trafikverket och Sveriges Bygg38
industrier arbetar för att de
enbart ska använda sig av certifierade och auktoriserade företag.
Ordning och reda
med BEF-app
Therese berättade också om
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.08 Sida 39
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Röda Rummet
arbetet med den BEF-applikation från Introva som nu testas
av några sprängföretag. Med
hjälp av en mobiltelefon läggs
alla sprängjournaler och övrig
statistik in i en databas. Startavgiften är 2 500 kr och där efter betalar man 100 kr i
månaden, ett mycket lågt pris
för ett så användbart system.
Ett utvecklingsråd har bildats
för att applikationen ska utvecklas ur ett användarperspektiv. Mycket arbete återstår
tillbaka eftersom allt som
behövs för uppföljning av
sprängarbetet hamnar snyggt
och prydligt i en lättillgänglig
databas.
innan systemet når sin fulla
potens, men ju fler användare
som kommer igång, desto
snabbare når man dit. Många
på mötet tyckte att ett off-lineläge vore bra eftersom man ofta
befinner sig i trakter med dålig
eller ingen internetuppkoppling. Man matar in värdena
oavsett nät och så snart man
kommer on-line laddas de upp
till databasen.
Den eventuella extra tid som
inmatningen kräver får man
Europeiskt sprängkort
i sikte
Ett arbete för att harmonisera
Europas sprängkompetens har
pågått länge inom European
Federation of Explosives Engineers (EFEE). Donald Jonson
har under en period varit orga39
nisationens president. Målet är
ett gemensamt EU-sprängkort
och fri rörlighet för bergsprängare inom Europa. Man
vill också att EFEE ska vara en
rådgivande instans inför kommande EU-direktiv.
Jan Johansson har arbetat
med den del som gäller borrning. Han berättade för mötet
att det stora arbetet med att
skala ner det från början alltför
omfattande materialet nu är
klart. Man har efter mycken
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.08 Sida 40
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Therese redogjorde för utvecklingen av BEF-appen. Sprängarna kom med många viktiga synpunkter.
Det finns ett stort behov av kvalificerade bergarbetare, både ovan och under jord. Det var därför med glädje Michael Hermansson (t.v.)
kunde berätta att YH-myndigheten har beviljat BergUtbildarnas ansökan om att få en ettårig bergarbetarutbildning att ingå
i Yrkeshögskolan.
T.h: Per Wilny, Farligt Gods Hjälpen AB, är en erfaren säkerhetsrådgivare för samtliga transportslag.
möda sammanfogat utbildexperthjälp har Mikael Herningsförslag från 25 länder till
mansson granskat handlingarna.
ett hanterbart paket. Som - Nästa steg är att skapa ett pro-
jekt där EU beviljar pengar till
utbildning av utbildare, en inte
helt enkel uppgift med mycken
40
pappersexercis. Estland bedöms
som ett land med större chanser än många andra att få pro-
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-19 07.59 Sida 41
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Den goda stämningen i minglet och vid årsmötesmiddagen framgår med all önskvärd tydlighet
av bilderna. Kanske skulle både August och Arvid ha känt sig hemmastadda i gänget.
41
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.15 Sida 42
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
jektet beviljat. Ansökan kommer att ske genom Tallins EUkontor med BEF-medlemmen
Viive Tuuna som projektledare.
Tolvhundra
sidor regler
Per Wilny, Farligt Gods Hjäl-
pen AB, är en erfaren säkerhetsrådgivare för samtliga transportslag. Han utbildar chaufförer som ska köra farligt gods
med specialområde explosiva
och radioaktiva transporter och
företag som vill bli kända avsändare inom flygfrakt. Många
företag anlitar en säkerhetsrådgivare eftersom regelverket är
mycket digert. Den del som
gäller ADR är på 1 200 sidor
och inte helt enkel att greppa
om man inte sysslar med den
dagligen.
Per hade valt ut de delar av
föreskrifterna som gäller Klass
1 och även något från andra
klasser som han framhöll som
speciellt intressanta för spräng-
Michael bad mötesdeltagarna
att ha i minnet att LIA-platser
kommer att behövas över hela
landet. En andra utbildning
startar hösten 2014.
Kursinnehållet kvalificerar
för både ovanjords- och underjordsarbete och innehåller
grundläggande geologi, bergkunskap, bergborrning i teori
och praktik, skrotning/bergförstärkning och laddning och
sprängning i teori och praktik.
Utbildningen är framtagen i
nära samarbete med branschföretagen och branschför eningarna BEF och SBMI. Den
resulterar i en yrkeshögskoleexamen och behörighet för
sprängkort, borrkort och ADR.
Mötet reagerade mycket positivt på beskrivningen av utbildningen och en lång och entusiastisk diskussion om innehåll,
utformning och intagsprocedurer följde.
Roland avslutade dagen
med att stämma av hur före-
arna. ADR-reglerna tillhör
sprängarnas vardag och engagerar. Många frågor ställdes
och åsiktsutbytet var mycket
livligt.
Ny bergarbetarutbildning
Det finns ett stort behov av
kvalificerade bergarbetare, både
ovan och under jord. Michael
Hermansson var därför glad
när han berättade att YH-myndigheten har beviljat BergUtbildarnas ansökan om att få
en ettårig bergarbetarutbildning att ingå i Yrkeshögskolan.
Utbildningen, som har riksintag, startar till hösten. Den
har 20 utbildningsplatser. Antalet begränsas av att utbildningen innehåller mycket praktik.
Teorin förläggs till Åkersberga. Det finns två bergtäkter
i närområdet som tillsammans
med andra täkter och tunnelprojekt i stockholmsområdet
kan utnyttjas för praktik.
ningen ligger till i förhållande
till de mål för 2015 som sattes upp förra årsmötet. Det
gäller bland annat medlemsrekrytering, att knyta samtliga ledande leverantörer och
konsulter till BEF, auktorisation, hur BEF genom dialog
påverkar den tekniska utvecklingen, BEF och dess medlemsföretag som föredömen
inom arbetsmiljö och säkerhet, BEF som dialogpartner
för myndigheter och organisationer, hur man kan attrahera fler ungdomar till branschen, arbetet med utbildningsfrågor och inte minst ett
BEF-center med kontor,
utbildningsverksamhet och
något medlemsföretag eller
en partner. Vi är inte framme
vid målen ännu men i mångt
och mycket på god väg.
Stämningen vid årsmötesmiddagen framgår med all önskvärd tydlighet av bilderna på
föregående uppslag.
Rambergs medalj till professor Sjöström
Geologiska föreningens pris Rambergs medalj har tilldelats professor Håkan Sjöström vid
Uppsala universitet. Under de senaste 40 åren har Håkan Sjöström såsom lärare med
engagemang, kunskap och entusiasm inspirerat generationer av svenska geologistudenter
samt flera hundra internationella studenter inom strukturgeologins fält.
PRECIS SOM GODA vetenskapliga
artiklar sätter sina avtryck så
kan engagerade, kunniga och
pedagogiska lärare lämna betydelsefulla spår till omvärlden,
inte minst genom att de bidrar
till att fostra framtidens geologer.
Håkan Sjöströms många studenter återfinns som professorer och på chefsbefattningar
inom universitet i Sverige,
Australien och Kanada, på
ledande chefsbefattningar inom
både svenska och internationella konsultföretag, som seniora geologer på oljebolag i
USA, Norge och mellanöstern
och som seniora geologer vid
geologiska undersökningar runtom i världen.
Håkan Sjöström balanserar
sin viktiga och bestående utbildningsinsats med egen forskning inom svensk geologi.
Hans vetenskapliga arbeten
spänner både över den prekambriska berggrunden och
den yngre fjällkedjan (Kaledoniderna).
Student hos
professor Ramberg
Som student hos professor
Hans Ramberg (som är namne
till Geologiska Föreningens
medalj) undersökte Håkan
Sjöström diapirism, bergskedjebildning och plattektonik
genom analoga modeller. I sin
doktorsavhandling 1983 koncentrerade han sig på kinematik
längs större deformationszoner
i fjällkedjan. När han sedan
vände blicken mot den svekofenniska bergskedjebildningen,
blev kinematik i deformationszoner ett återkommande
forskningstema. Tillsammans
med sina studenter har Håkan
Sjöström publicerat ett stort
antal artiklar om svensk strukturgeologi i både nationella
och internationella tidskrifter.
Med Rambergs medalj vill
Geologiska Föreningen hedra
Håkan Sjöström för den kunskap han har förmedlat till
generationer av strukturgeologer och för de betydande forskningsinsatser han har gjort för
svensk strukturgeologi.
Geologiska föreningens pris Rambergs medalj har
tilldelats professor Håkan Sjöström.
42
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.16 Sida 43
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Årets Bergsprängare
Intervju: Kjell Duberg.
Sedan 13-årsåldern har Thomas Geidby arrangerat musik och spelat bas i många band och i olika konstellationer.
Sprängare och strängare
När Lars Frändberg, Orica, höll talet till
Årets Bergsprängare betonade han att
priset i år går till en person som sysslat
med sprängmedel i nästan 50 år och fortfarande är synnerligen aktiv. Redan som
12-åring skrämde han grannarna på
Björkbackavägen i Nora med sina experiment och ideliga explosioner.
Priset till Årets Bergsprängare,
som traditionsenligt delas ut av
Orica vid BK:s diskussionsmöte, gick i år till Thomas
statyett. Trots att priset inte får
gå till Oricas anställda hamnade
det ändå i Gyttorp i år. Ur pris-
summan skänker pristagaren
10 000 kronor till Hjärt- och
lungfonden.
Den lille kemisten
– Jag har på sätt och vis vuxit
upp i sprängämnes- och bergs-
Hampus Heavy 9130
Populär bandavskrapare
på de svenska malmfälten.
Geidby, Bergslagens Ladd &
Sprängteknik AB. Priset består
av 70 000 kronor, en porträttlik karikatyr, blommor och en
Slitstark
ž
Te
el 0511-173 60 • www.vendig.se • [email protected]
43
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.16 Sida 44
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Thomas har många uppdrag runt om i Norden. Det blir åtskilliga timmar i bilen och lugnet vid sjön Vikern uppskattas vid hemkomsten.
Till höger: Skjutskåpet från Casselli & Granström,1939, är en kär present från en av Thomas mentorer.
branschen, berättar Thomas
Geidby. Min far var bergsingenjör och många i hans släkt
jobbade på Nitro Nobel. Det
fanns många inom bergshanteringen även på min mors
sida. Morfar var masugnsmästare i Bredsjö.
Man kan gott påstå att grunden till Thomas yrkesval lades
redan före tonåren. Med mors
och fars goda minne tillverkade
han tillsammans med sina kompisar svartkrut och smällare
nere i pannrummet. När han
sedan fick en experimentlåda
kallad ”Den lille kemisten” i
julklapp, blev pannrummet i
ännu högre grad kvarterets
forskningscentrum.
Explosiv julstämning
Tomas på baksidan av sitt hus i Knapptorp, vid sjön Vikern nära Gyttorp.
Ett så sjönära hus har intervjuaren aldrig sett. Inga problem att meta från balkongen.
Det höll dock på att gå snett
redan på julafton. Julfrid rådde
i vardagsrummet. Lillebror lekte
Rubber
Rub
Ru
ubb
bbe
ber
er Company
Com
Co
omp
mpa
pan
any
ny
90 år
i industrins tjänst
6ÍRALÚSNINGAR
%RKONKURRENSKRAFT
44
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.16 Sida 45
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
– Jag minns tydligt min 13-årspresent. Min far tog med mig
ner i Stribergs gruva. En bättre
present kunde jag inte få, jag
blev bergtagen på en gång kan
man säga. När min dotter fyllde
13 fick hon en liknande present.
Stigortsdrivare
Efter några år som bilmekaniker bytte Thomas inriktning.
Han tog jobb som gruvmekaniker i Vieille Montagne,
Askersundsgruvan som numera
heter Zinkgruvan. Ganska snart
flyttade han över till driften
och fick äntligen ägna sig åt
borrning, laddning och sprängning.
Stigortsdrivarna var på den
tiden gruvornas ”kungar” och
det lockade naturligtvis. Efter
många år med detta slitsamma
jobb där allt sköttes handhållet,
skadade Thomas ryggen. Tyngre
jobb var inte längre tänkbart
för hans del. Många stigortsdrivare förstörde sina kroppar och
numera har tekniken tagit över
alla omänskligt tunga moment.
Goda läromästare
Perfekta salvor är Thomas specialitet.
med sina tåg på golvet och vid
ett glasbord i andra ändan av
rummet satt Thomas och
undersökte innehållet i sin
kemilåda. Det dröjde inte länge
förrän han hittade en intressant
blandning. Med hjälp av lådans
bunsenbrännare fick han plötsligt till en så stark reaktion att
glasbordet exploderade och
förvandlades till småbitar. Thomas minns att fadern flög upp
och kallade honom terrorist.
och när den landade kom smällen.
– Det gick illa en gång när
jag hade för bråttom och fick
till fel blandning. Laddningen
gick av och blåste rätt upp i
ansiktet. När jag kvicknade till
var ansiktet fullt av blod men
på ett mirakulöst sätt hade
ögonen klarat sig. Sedan den
dagen har jag alltid behandlat
sprängmedel med största
respekt.
Julfriden var borta men kemilådan fick han behålla.
– Det var enkelt för oss att
tillverka smällare, svårigheten
låg i att tända på ett bra sätt.
Men eftersom vi bodde nära
tändrörsfabriken i Nora kunde
vi enkelt lösa det problemet.
Där fanns nämligen kasserad
tjärstubin i stora mängder. Vi
experimenterade tyvärr också
en del med att tända utan stubin. Man kastade krutbomben
– Ville jag stanna i branschen så
var det utbildning som gällde,
förklarar Thomas. Bergsskolan
i Filipstad var det rätta för mig
och jag gick ut därifrån 2001
efter sex studieintensiva år.
Först fick jag läsa in gymnasiekompetens för att kunna
genomgå den treåriga tekniska
utbildningen. Den ger ingenjörsexamen med internationell
status.
Omedelbart efter examen
fick Thomas jobb hos Nitro
Consult där han fick värdefulla
insikter i skaderegleringsarbete
och modern tunneldrivning.
Eftersom yrkeserfarenhet från
^ůŝƉŵĂƐŬŝŶĞƌͻ^ůŝƉƐƟŌͻ'ƌƵǀůĂŵƉŽƌ
ŽƌƌŚĊůƐƉůƵŐŐͻ&ƂƌĚćŵŶŝŶŐƐŵĂƩŽƌ
^ůŝƉƐŬŝǀŽƌͻ^ŬũƵƚŬĂďĞůͻŽƌƌŬƌŽŶŽƌ
ŽƌƌƐƚĊůͻ^ůĂŶŐĂƌͻDćƌŬĨćƌŐ
ĂŵŵƐƵŐĂƌƉĊƐĂƌͻ^ŬLJĚĚƐŬůćĚĞƌ
'ƌƵǀƐƚƂǀůĂƌͻdŝůůďĞŚƂƌ
dĞů͗Ϭϯϭ-ϱϰϭϬϵϲ͕ϱϰϮϬϯϮ&Ădž͗Ϭϯϭ-ϱϯϮϴϱϬǁǁǁ͘ĐŵĞ͘ƐĞŝŶĨŽΛĐŵĞ͘ƐĞ
45
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.16 Sida 46
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
Ett lyckat test vid SKB med enbart emulsion och elektroniktändning vid ortdrivning. Inga konventionella sprängmedel användes till
konturhålen. Det fungerar mycket bra att leverera emulsionen i borrhålen med precis laddning och därmed minimerade skadezoner.
Vädringstiderna blir dessutom mycket kortare.
ovanjordsarbete saknades nappade Thomas genast när ett
tillfälle till anställning dök upp
hos Rune Gustavsson på
Norab.
Där fick han en mycket erfaren läromästare i sprängaren
Roland Mattson som kanske är
mest känd för att tillsammans
med Rune Gustavsson ha lyckats ändra riktning på en
lavaström när vulkanen Etna
hade sitt stora utbrott 1983.
Med en hastighet av 150 meter
per dag var den heta lavan på
väg mot bebyggda trakter.
Sprängningen kunde följas i
direktsänd TV. Flera andra
mentorer, erfarna yrkesmän
som har lärt mig de viktiga
grunderna, säger Thomas med
tacksamhet.
sprängteam hade tidigare misslyckats med uppgiften.
År 2004 flyttade Thomas
över till Dyno Nobel. På laddservice fick han lära sig emulsionstillverkning och laddning,
först som laddtekniker och därefter som sprängtekniker.
Emulsionstekniken var ganska
ny då och att vara med i utvecklingen från början var värdefullt. Han experimenterade
friskt med elektroniska sprängkapslar och kom snart till insikt
om att det är framtidens
melodi.
– Överallt där jag arbetat har
jag haft turen att få väldigt bra
Eget företag
Thomas startade 2009 sitt
företag Bergslagens Ladd &
Sprängteknik AB. Till att
börja med bestod uppdragen
mest i att skjuta salvor. Men
med tiden har tyngdpunkten
alltmer lagts på olika typer av
sprängtekniskt arbete. Det
kan vara utbildningsuppdrag,
elektronikuppkoppling
av
stora salvor, sköta kundkontakter för företags räkning el-
ler att medverka som sakkunnig i olika projekt.
Sedan 13-årsåldern har Thomas arrangerat musik och spelat bas i många band och i olika
konstellationer. Hans bandlösa
bas kan höras på många inspelningar. Just nu spelar bandet in
en CD med egna låtar. De är
inspirerade av Lindesbergsoriginalet Pelle Welams som
många, speciellt de äldre, känner till. Welams många upptåg i
staden beskrivs i låtarna. Planer
finns också på en liveturné med
låtarna kombinerat med en
show. Det kan bli stort.
Nu är den här!
”Rubbers lilla röda”
Fira 90-års jubileum med oss!
Beställ boken och var med i tävlingen.
Superpriser utlovas!
46
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.16 Sida 47
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
Svänghjulsskyddet möjliggör snabb och säker
service.
Ny Nordberg käftkross från Metso
DEN STORA intagsöppningen,
som möjliggör inmatning av
riktigt stort bergmaterial, är
säkerligen en av de viktigaste
egenskaperna
hos
Metso
Mining and Constructions nya
Nordberg C150 käftkross.
Intagsöppningen i kombination med extra djup krosskammare garanterar hög prestanda
inom storskaliga stenkrossnings- och gruvdriftsprocesser.
Nordberg C150 käftkross är
den senaste medlemmen i den
beprövade C-serien av krossar
som byggts i mer än tio olika
modeller sedan 1975. C150
kombinerar kompromisslöst tillförlitlighet, effektiv krossning
och mångsidighet i stationära
och mobila applikationer med
säkerhet och användarvänlighet.
– Vi har designat den nya
käftkrossen speciellt för gruvdrift och stora stenbrott. C150
ska vara svaret på kundens önskemål om obemannad primärkrossning och krossen kan även
hantera riktigt stort bergmaterial och samtidigt bibehålla ett
problemfritt flöde, säger Ilkka
Somero, Metsos produktchef
för käftkrossar.
Djup krosskammare,
som på en stor kross
Den nya C150 krossens design
inkluderar en beprövad gjut-
47
teknik (open back pitman) som
ytterligare förstärks av fem vertikala och fyra horisontella ribbor. Den enastående prestandan säkerställs med excenteraxellagret och förbättrad nypvinkel tack vare den långa
krosskammaren.
C150 har ett djup på i 1 200
mm (47”) – ett mått som man
förknippar med många av de
större käftkrossarna. Detta, i
kombination med den stora intagsöppningen, tillåter krossen
ett inmatat material upp till
1 000 mm (40”) att krossas
effektivt.
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.16 Sida 48
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
Extra djup och med stor intagsöppning har den nya
C150 ett brett användningsområde med hög och
konstant prestanda.
Lätt att installera,
säker att använda
– Tack vare denna funktion kan
våra kunder minimera sprängmedelsanvändningen och ändå
med god ekonomi bearbeta
I likhet med andra i serien Ckäftkrossar är C150 lätt att installera tack vare sin kompakta
design och den innefattar
exempelvis en integrerad
motorhylla och svänghjulsskydd.
C150 är väl avvägd, och man
kan snabbt, enkelt och kostnadseffektivt montera krossen
endast med hjälp av gummidämpare och utan skruvar
mellan krossen och stativet.
Inga separata horisontella stöd
behövs.
Säkerheten har högsta prioritet för Metso när man utformar
en ny stenkross. C150 har ett
robust svänghjulsskydd tillverkat av komposit som möjliggör
snabb och säker service. I standardleveransen ingår lyftverktyg för krossplattor, sidokilar
grov ballast och malm i förkrossningsstadiet,
tillägger
Ilkka Somero.
ForcitSwedenABärettdotterbolag
tillABForcitOYiFinland.Forcitär
idagSverigessamtNordensstörsta
leverantöreravsprängmedel.Forcits
produkteräravhögkvalitetochväl
anpassadeförvårtnordiskaklimat.
Forcitlevereraridagproduktertill
entreprenadmarknadsamtledande
gruvoribådeSverigeochFinland.
Blandvårakunderfinnssåväl
entreprenörföretagsåsomtvåavde
störstagruvornaiSverigeBoliden
MineraliAitiksamtNorthland
ResourcesgruvoriKaunisvaara
Pajalakommun.
Forcitärenheltäckandeleverantör
avprodukterförallaapplikationer
inombergbrytning,bådeovanǦoch
underjord.
Förmerainfobesökvårhemsidapå
www.forcit.se.
48
och brytbricka vilket bidrar till
driftsäkerheten vid byte av slitdelar.
För C150 finns ett flertal
krossplattor som option, t.ex.
bergplattor, super grip m.m.
Beroende på kundens önskemål
är det möjligt att använda
antingen en hel eller en tvådelad krossplatta.
Nordberg C150:s nominella
effekt är 200 kW (300 hk),
drifthastigheten är 220 rpm
och inställningsområdet varierar mellan 125 och 250 mm
(5’’-10”). Den operativa vikten
är 53 300 kg, exklusive tillval.
www.metso.com/miningandconstruction
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.19 Sida 49
Driver miljösäker
samhällsutveckling
Rubber
Rub
Ru
ubb
bbe
ber
err Co
Com
Company
omp
mpa
pan
any
ny
y
90 år
i industrins tjänst
6ÍRALÚSNINGAR
%RKONKURRENSKRAFT
VÅGAB
V
ÅGAB har blivit T
Tamtron.
amt
a
mtron.
Behöver du vågsystem för
entreprenad eller industri?
Kontakta os
Kontakta
oss.
s.
T
amt
a
Tamtron
amtron (fd VÅGAB)
VÅGAB)
Conny K
Karlsson
arlsson
Säljchef
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.19 Sida 50
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
Sandvik presenterar Alpha 330
FÖR ATT MATCHA de moderna
kraftfulla bergborraggregaten
för tunneldrivning kan Sandvik
Construction nu presentera
borrverktygsserien Alpha 330.
Systemet har en konstruktion
som överför energin från borraggregatet till berget så effektivt och precist som möjligt. I
test i olika bergförhållanden
har den nya konstruktionen
visat sig ge hela 30-80 procents
ökad livslängd på borrstången
jämfört med R32-alternativ.
Andra fördelar med systemet är
precisare påhugg och rakare
borrhål. Detta ökar borrsjunkningshastigheten och förbättrar
tunnelprofilen, vilket i förläng-
ningen innebär att projekt kan
slutföras snabbare och med
lägre kostnad för borrningen.
Konstruerad för att
öka produktiviteten
Det primära målet för utvecklingen av Sandvik Alpha 330systemet har varit att öka kundernas produktivitet. Detta utvecklingsarbete har resulterat i
Sandvik Alpha 330 som kan
ersätta R32-systemet som hit-
– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING –
S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda
Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60
Hemsida: www.kontrollmetod.se
• Siktar
• Vågar
• Skakapparater
• Värmeskåp
• Neddelningsapparater mm
50
SBB 2-2013 ss 4-51 gäller_SBB 2/2013 ss 4-51 2013-06-17 10.19 Sida 51
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2013
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
tills har varit den dominerande
lösningen för borrning med
diametern 45 mm. Med nya
Alpha 330 presenteras en helt
ny gängkonstruktion med ett
styvt och kompakt gängförband. Detta ger borrsträngen
ett bra böjmotstånd och utmärkt energiöverföring. I tillverkningsprocessen har mera
stål använts för att ge högre
utmattningshållfasthet. Detta
bidrar ytterligare till ett precist
påhugg och rakare hål, samtidigt som livslängden på borrstången ökar med 30-80 pro-
cent jämfört med R32-alternativ.
20 procent. Till detta kommer
sådana fördelar som hög borrsjunkning, mycket precist påhugg, överlägsen borrnoggrannhet, snabbare och enklare
frånkoppling av borrkronor
samt minskat antal driftstopp.
Sammantaget har Alpha 330
inneburit att tunnelprojekt
kunnat genomföras på kortare
tid och till lägre totalkostnad.
Stora fördelar
vid tunnelprojekt
Kunder över hela världen har
rapporterat stora fördelar med
verktygssystemet Sandvik Alpha
330 i framför allt tunnelprojekt. Inte bara livslängden på
borrstänger har ökat utan även
livslängden för nackadaptrar
och kopplingshylsor har förbättrats. Enbart dessa faktorer
har minskat den totala kostnaden för borrverktyg med runt
Sammanfattning av
nyckelegenskaperna hos
Alpha 330
• Alpha 330 är ett styvt gäng-
förband, optimerat för diameterområdet 43-51 mm.
• Alpha 330 ger rakare hål och
precist påhugg vilket tillåter
optimala borrmönster och
högre borrsjunkning med
minskade kostnader för åtgärdande av överberg.
• Alpha 330 har en ökad livslängd och innebär fler borr meter per investerad krona.
Sandvik Mining and
Construction Sverige AB
Ny återförsäljare för Vendig i Norrbotten
Sedan 1 januari är Nicks Industripartner AB i Boden ny återförsäljare för Vendig i Norrbotten. Det är Niklas Engström från Luleå
som är ägare och ansvarig för verksamheten.
Vendigs produkter har under åren haft god ingång på marknaden i Norrbotten.
– Vi ser detta som en mycket viktig marknad för oss, kommenterar Vendigs vd Sören Bergsten.
Nicklas Engström har köpt verksamheten i Boden av Lennart
Bick. Samma team av erfarna montörer som tidigare finns med.
Avtalet klart. Sören Bergsten t.v. välkomnar Niklas
Engström som återförsäljare i Norrbotten.
51
SBB, Leverantörregist. 10/6-13_SBB, Leverantörregist. 10/6-13 2013-06-17 11.45 Sida 4
BRANSCHENS LEVERANTÖRER
Bandtransportörer
Utrustning för
bergborrning & prospekteringsborrning
Diamant-/Stift-/Blad-/DTH-/kronor
Borrör – Borrstänger – Helstångsborr
Dia-Team AS
Boden +46 921-163 16,
Trondheim +47 72 56 38 90
We represent
&
Utrustning för bergborrning
såväl ovan som under jord
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
www.diateam.no
BANDTRANSPORTÖRER,
TRANSPORTUTRUSTNING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Borrkronor • Borrstänger • Spett
Sänkborrkronor • Hydraulhammare
Borrkassetter
FÖR MATERIALHANTERING
• Komponenter: transportörrullar, rullställ,
trummor, bandstyrningar, bandrensare, skydds- och
bevakningsanordningar.
• Bandtransportörer och anläggning.
• Kompletta materialhanteringssystem.
• After sales service, säkerhetsinspektioner och
träning, band- och gummiprodukter.
Berg- och sprängtekniska konsulter
GlobalDrillingSystem Sweden AB
Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34
www.globaldrilling.se
SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION
Transportörkomponenter
Sverige norra: Peter Wittikko +46 70 600 96 02
Sverige södra: Ingemar Åström +46 76 103 20 36
Materialhanteringsprojekt och anläggningar
Olli Kinnunen +358 40 580 26 34,
Kari Turkia +358 40 525 00 21,
Tiina Hovi + 358 40 515 15 47
Service Paavo Markkula +358 40 844 13 59
www.mining.sandvik.com
Bergborrutrustning
Gruvteknik AB
Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner,
reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom
bygg-, gruv- och stenindustrin.
Vi utför även reparationer på era maskiner.
Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika
Atlas Copco CMT Sweden AB
Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46
www.atlascopco.se
Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58
Lager: Tel. 0240-370 01
E-post: [email protected]
www.gruvteknik.com
NITRO CONSULT AB
Box 32058, 126 11 Stockholm
Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36
www.nitroconsult.se
E-post: [email protected]
Spräng- och bergteknisk rådgivning
Riskanalys, utredning, syneförrättning
Projektledning, byggledning och kontroll
Vibrationsmätning
Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,
Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro
SBB, Leverantörregist. 10/6-13_SBB, Leverantörregist. 10/6-13 2013-06-17 11.45 Sida 5
Berg- och sprängteknisk utbildning
Box 31, 185 21 Vaxholm
Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84
E-post: [email protected]
www.bergutbildarna.se
•
•
•
•
•
ADR - Förarintyg
Bergborrningscertifikat
Sprängteknisk behörighet
Undermarksbyggande
Miljöpåverkan
Gruv- och tunnellampor
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT
Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50
0739-469 701, 0705-34 18 88
e-post: [email protected]
www.cme.se
Gummi- och PUR-mantlad
kabel upp till 150 mm2, 1-6 kV,
samt kontaktdon till dessa.
Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp
Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48
[email protected] • www.elproman.se
Grävutrustning
Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA
Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping
Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65
www.sbgab.se
Borrning och
prospektering
Kontaktdon 10-800 A,
230-15 kV, 1-64 poler
Kabel med gummi- eller PUR-mantel
1-24 kV, t.o.m. 240 mm2
Mobil Elteknik Sverige AB
Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge
Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01
E-post: [email protected]
www.mets.nu
Hydraulhammare
Industrivägen 2, 713 93 Nora
Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95
www.drillcon.se
Borrkronor • Borrstänger • Spett
Sänkborrkronor • Hydraulhammare
Borrkassetter
GlobalDrillingSystem Sweden AB
Konsulter
Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34
www.globaldrilling.se
Dieselmotorer
Dieselmotorer, service och
reservdelar.
Distributör för Sverige och Danmark.
Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus
Tel. 08-564 707 00
Industrigummi
Geologi, geofysik, geokemi,
miljökonsekvensbeskrivningar, projektledning.
Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten.
Box 275, 751 05 Uppsala.
Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10.
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Bergkonsulterna
www.petroteam.se
[email protected]
www.dieselmotornordic.com
Bengt Ludvig 031-31 31 643
Kabel och kontaktdon för
för grus- och gruvindustri
Dieseltankar
Dieseltankar 200 liter-50 m3
WIKERS I FILIPSTAD AB
www.wikers.se • [email protected]
Tel. 0590-152 90
MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING,
MKB OCH UTREDNING
• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV
• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV
upp till 240 mm 2
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
[email protected] • www.cavotec.com
Buller och vibration • Täktplan • Visualisering
Radon • Yt- och grundvatten
Förorenad mark
Helsingborg 042-444 40 00
Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00
Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50
Kalmar 0480-44 92 00
www.wspgroup.se
Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund
Krossar och reservdelar
Lågfriktionsmaterial
Siktgaller
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Mätutrustning
Uthyrning och försäljning
av utrustning för krökningsmätning
av borrhål.
B;9<B<=/7D 38<=;>7/8=
":=3<5+38<=;>7/8=
Uthyrning av utrustning för orientering
av borrkärnor.
$*
$.5B98;<*7-.:;-:255.@;.
@@@.;366/A</
DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA
Vi på SPG är Sveriges ledande producent av
siktmedia för gruv- och grusindustrin. Sedan
starten 1973 har vi i stort sett levererat våra
produkter till alla förekommande aktörer inom
gruv- och grusnäringen.
Radiostyrning
C;9<<+;
C%35=+;
C +=+;/
C>=97+=398<<B<=/7
C%35=7/.3+
C%63=1>773
C+775+:<6381
C%63=9-2;/</;?./6+;
C%/;?3-/
@@@<+8.?35-97
66==3665;9<<+86J118381+;
B#24<*:
B#24<6.-2*
B#.:>2,.
B*7-
transportörer
%-+8.3+ +<538%?/;31/
Göteborg 076-62 77 881
Karlstad 070-65 40 115
@@@<-+8.3+7+<538</
Namnlöst-19 1
$+.39<=B;83819-25977>835+=398<<B<=/7
0L;5;J?+8./+::635+=398/;3897,/;17+=/;3+638.><=;31;>?9;<=K6?/;59-2900<29;/
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
%+8.?35 38381+8.98<=;>-=398%?/;31/
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
B#52<08-;
B".;.:>-.5*:
B:8;;*:
B*<*:.
Tel växel: 08–504 106 00
Fax: 08–504 106 10
E-post: [email protected]
Hemsida: www.spgab.se
Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge
Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge
Box 159, 453 24 Lysekil
$.5B*@
[email protected] B www.cavotec.com
Siktelement
Siktningsmaskiner
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Box 78, 544 21 HJO
&/6
D+A
www.mogensen.se
E-post: [email protected]
2013-06-19 08.13
SBB, Leverantörregist. 10/6-13_SBB, Leverantörregist. 10/6-13 2013-06-17 11.45 Sida 7
Slitgods
Sprängmattor
SLITGODS FÖR INDUSTRIN
E. SABEL AB, BOX 841, S-531 18 LIDKÖPING
TEL +46(0)510 - 54 77 30, FAX +46(0)510 - 54 77 12
E-POST jan [email protected] HEMSIDA www.sabel.se
Ruba Gummi AB
690 45 Åsbro
Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50
Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00
Aktivt stödjande partner till
Bergsprängningsentreprenörernas Förening
Systemlösningar
Slitgummi, slitelement av
gummi för stup, matare
godsfickor, etc.
Sprängämnen
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
KOMPLETTA
LÖSNINGAR INOM
BULKHANTERING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
Komplett leverantör av sprängmedel
för alla applikationer.
FORCIT SWEDEN AB
Box 6, SE-713 21 NORA
Tel. 0587-109 99
www.forcit.se
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Sprängmedel direkt från
egna fabriker. Leveranser och laddservice
över hela Sverige.
Karlstad, tel. 054-53 53 10
Enköping, tel. 0171-44 31 80
FÖR MATERIALHANTERING
• Komponenter: transportörrullar, rullställ,
trummor, bandstyrningar, bandrensare, skydds- och
bevakningsanordningar.
• Bandtransportörer och anläggning.
• Kompletta materialhanteringssystem.
• After sales service, säkerhetsinspektioner och
träning, band- och gummiprodukter.
Specialcement
Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby
Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25
Kalciumaluminater: cement och fluss
www.secar.net
www.cimentfondu.com
Tel. 0587-145 45
Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar
Direktleveranser över hela landet
www.norab.com
SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION
Transportörkomponenter
Sverige norra: Peter Wittikko +46 70 600 96 02
Sverige södra: Ingemar Åström +46 76 103 20 36
Materialhanteringsprojekt och anläggningar
Olli Kinnunen +358 40 580 26 34,
Kari Turkia +358 40 525 00 21,
Tiina Hovi + 358 40 515 15 47
Service Paavo Markkula +358 40 844 13 59
www.mining.sandvik.com
SBB, Leverantörregist. 10/6-13_SBB, Leverantörregist. 10/6-13 2013-06-17 11.45 Sida 8
Transportband och
slitgummi
®
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
TRANSPORTBAND • SLITGUMMI
TRANSPORTÖRTILLBEHÖR
HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA
TEL. 0171-46 33 50 • FAX 0171-46 33 51
www.vulkekonomi.se
E-post: [email protected]
Bandavskrapare
Bandstöd
Bärrullar & Returrullar
El-drivtrummor
Driv- & vändtrummor
Slit- & kantlistgummi
Sållgaller & gummisiktduk
Huvar & Metalldetektorer
Bullerdämpning
Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30
www.vendig.se
Allt för din transportör
TRANSPORTBAND
INDUSTRIGUMMI, M.M.
Växjö tel. 0470-72 98 40
Fax 0470-72 98 20
TRANSPORTBAND – SLITGUMMI
Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65
Järnringen 17, 433 30 Partille
Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32
Transportband och
tillbehör
www.vulkproffsen.com
Gummilabor transportband
www.sigab.net
Transportband & tillbehör
Styrningssystem
Avskrapningssystem
Transmissionsprodukter • Slang
ContiTech Scandinavia AB
Box 38, 164 93 KISTA
Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66
www.contitech.se
Vågar
TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE
FÖR MATERIALHANTERING
• Komponenter: transportörrullar, rullställ,
trummor, bandstyrningar, bandrensare, skydds- och
bevakningsanordningar.
• Bandtransportörer och anläggning.
• Kompletta materialhanteringssystem.
• After sales service, säkerhetsinspektioner och
träning, band- och gummiprodukter.
Transportband • Slitgummi
Rep. material • Remlås • Vulkpressar
Industrigatan 8, 619 32 Trosa
Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25
E-post: [email protected] • www.primogum.se
SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION
Transportörkomponenter
Sverige norra: Peter Wittikko +46 70 600 96 02
Sverige södra: Ingemar Åström +46 76 103 20 36
Materialhanteringsprojekt och anläggningar
Olli Kinnunen +358 40 580 26 34,
Kari Turkia +358 40 525 00 21,
Tiina Hovi + 358 40 515 15 47
Service Paavo Markkula +358 40 844 13 59
www.mining.sandvik.com
Bandvågar
Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand
Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96
070-675 66 77, 070-685 66 77
E-post: [email protected]
Hemsida: www.vagsystem.se
S-E-G Svenska AB
Box 11143. 161 11 Bromma
Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00
www.s-e-g.com
(S]SYVIQIQFIV]SYV½VWXGVYWL#
2S[MX´WXMQIJSVERI[SRI
Learn more about our all-new
cone crusher, CH550, at:
www.sandvik.com/ch550
omslag ny.indd 2
2013-06-17 11.00
Posttidning B Svensk Bergs- & Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ
www.kellve.com
omslag ny.indd 3
2013-06-17 11.00