Transcript SBB 4/2011 - Svensk Bergs

BERGS
B E R G M AT E R I A L
&
S T Å L & M E TA L L E R
Namnlöst-4 1
BRUKS
UNDERMARKSTEKNIK
BERGSPRÄNGNING
GEOTEKNIK
4
2011
ÅR G ÅN G 90
INFRASTRUKTUR
STEN
SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING
2011-12-14 08.09
Nu är det hög tid att skrota skroten i betydelsen av ett ställe där det
samlas en massa skräp. Numera är skroten en resurs även för miljön.
En modern skrot är idag en återvinningsanläggning. Där samlar
man in, återvinner och säljer vidare metaller på ett mycket mer miljöanpassat, och energibesparande sätt än traditionell gruvdrift.
Vi har bara ett klot. Då är det klokt att återvinna de resurser jorden
redan släppt ifrån sig. Och med långsiktigt tänkande bidra till färre
luftföroreningar. Så skrota skroten och gör high-five för återvinningsanläggningen. Rena guldgruvan för miljön.
MV Metallvärden AB Box 3143 103 62 Stockholm Tel: 08-440 84 60
omslag ny.indd 1
www.metallvarden.se
2011-12-12 15.25
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.42 Sida 1
#") 2!00/24%.
)NFORMATION FRÍN #") "ETONGINSTITUTET s WWWCBISE
Mätning av skadezonsutbredningen
vid sprängning
,VDPEDQGPHGXWE\JJQDGDY(L%RKXVOlQXWI|U&%,%HWRQJLQVWLWXWHWSnXSSGUDJDY7UD¿NYHUNHWIRUVNQLQJRPEHUJVFKDNWQLQJVWROHUDQVHURFKVNDGH]RQVXWEUHGQLQJHQYLGVSUlQJQLQJI|U
VOlQWQLQJLYlJOLQMHQ(WWSLORWSURMHNWWLOOVDPPDQVPHGIRUVNDUH
IUnQ/XQGV7HNQLVND+|JVNRODRFK('=&RQVXOWLQJlULJnQJGlU
V\IWHWlUDWWDUEHWDIUDPHQLFNHI|UVW|UDQGHPHWRGI|UEHVWlPQLQJ
DYVNDGH]RQVXWEUHGQLQJHQ
%DNJUXQGHQWLOOSURMHNWHWlUDWWGHWEODL$0$$QOlJJQLQJ
¿QQVNUDYRPKXUVWRUVNDGH]RQVXWEUHGQLQJHQLVDPEDQGPHG
VSUlQJQLQJInUYDUD,GDJVOlJHWDQYlQGVHQ´VNDGH]RQVWDEHOO´I|U
DWWDQJHGHQI|UYlQWDGHVNDGH]RQHQPHQGHQQDWDULQWHKlQV\Q
WLOOEHUJW\SHOOHUQDWXUOLJDVSULFNRULEHUJHW'HW¿QQVKHOOHULQJHQ
PHWRGI|UDWWNRQWUROOHUDGHWWD7UD¿NYHUNHWKDUGlUI|ULQOHWWHQ
XQGHUV|NQLQJI|UDWWWDIUDPOlPSOLJXQGHUV|NQLQJVPHWRGLNI|U
VNDGH]RQHULNYDUVWnHQGHEHUJ
,GHWSnJnHQGHSURMHNWHWXWI|UVGlUI|UJHRI\VLVNDLFNHI|UVW|UDQGHPlWQLQJDU ¿JXUD WLOOVDPPDQVPHGROLNDYLVXHOODGLUHNWD
PlWQLQJDUDYVNDGH]RQHQYLONDDQYlQGVVRP´IDFLW´'HOVKDU
VNDGH]RQHQPlWWVJHQRPDWWVnJDXWVNLYRURFKVSUHMDSn´IlUJI|UVWlUNDQGH´SHQHWUDQWHUSnVnJ\WRUQDYDUYLGVSULFNRUQDLEHUJHW
IUDPWUlGHUP\FNHWW\GOLJW ¿JXUE 0HGKMlOSDYGHVVDPlWHU
PDQVSHFL¿NDVSULFNOlQJGHUIUnQVSUlQJQLQJHQ'HVVXWRPJ|UV
PHU GHWDOMHUDGH PlWQLQJDU DY PLNURVSULFNELOGHQ PHG KMlOS DY
WXQQVOLSRFKNRPELQHUDGHSRODULVDWLRQVRFKÀXRUHVFHQVELOGHU
Figur 1a). Geofysisk icke-förstörande mätning på bergväggen.
CBI Betonginstitutet 3TOCKHOLM
Sprickorna delas in olika typer av grupper som t.ex. sprängsprickor, spränginducerade sprickor och naturliga sprickor.
6SUlQJVSULFNRUGH¿QLHUDVVRPVSULFNRUVRPXSSVWnWWYLGVSUlQJQLQJHQRFKXWJnUIUnQHWWERUUKnO6SUlQJVSULFNRUQDXWJ|UVGHOVDY
VSULFNRUQDQlUPDVWKnOHWPHQlYHQGHOlQJUHUDGLHOODVSULFNRUQD
VRPXWJnUIUnQODGGQLQJVKnOHQ ¿JXUE 6SULFNRUQDQlUPDVW
ERUUKnOHQNDOODVNURVVSULFNRUHIWHUVRPGHXSSNRPPHUWLOOI|OMGDY
DWWEHUJHWVWU\FNKnOOIDVWKHW|YHUVNULGV6SUlQJLQGXFHUDGHVSULFNRU
XSSVWnURFNVnYLGVSUlQJQLQJHQPHQXWJnULQWHIUnQQnJRWERUUKnO
'HNDQLVWlOOHWXWJnIUnQHQQDWXUOLJVSULFNDHOOHUQnJRQI|UVYDJQLQJLEHUJPDWHULDOHWVRP|SSQDVYLGVSUlQJQLQJHQ1DWXUOLJD
VSULFNRUlUVSULFNRUVRPIDQQVLEHUJHWI|UHVSUlQJQLQJHQ'HVVD
NDQ YDUD I\OOGD GHOYLV I\OOGD HOOHU |SSQDGH DY VSUlQJQLQJHQ
2IWDOLJJHUGHVVDVSULFNRUSDUDOOHOOWPHGEHUJ\WDQPHQGHNDQ
RFNVn YDUD YLQNHOUlWD PRW EHUJ\WDQ ,GHQWL¿HULQJHQ NDQ L GHW
VHQDUHIDOOHWYDUDVYnURPGHVVDVSULFNRUUnNDUVDPPDQIDOODPHG
HQVSUlQJVSULFND$WWPHGKMlOSDYJHRI\VLVNDPlWQLQJDUVNLOMD
mellan sprängsprickor, spränginducerade sprickor och naturliga
VSULFNRUlUGRFNLQWHP|MOLJWYDUI|UPDQPnVWHKDNROOSnEHUJHWV
QDWXUOLJD VSULFNRU I|UH VSUlQJQLQJHQ I|U DWW VHGHUPHUD NXQQD
NYDQWL¿HUDVSUlQJVNDGH]RQHQ
Kontaktperson:.DULQ$SSHOTXLVWNDULQDSSHOTXLVW#FELVH
Figur 1b). Utsågat schakt i berget med påsprejad penetrant,
vilken förstärker den spränginducerade sprickutbredningen.
4EL s CO 30 "OX "ORÍS 4EL SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.42 Sida 2
Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.
Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.
Stenator AB
För ytterligare information:
Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95
www.stenator.se
Svensk
BERGS-& BRUKS
Årgång 90 • Nr 4/2011
Svensk
Bergs- & Brukstidning
•
Adress:
Box 6040
200 11 Malmö
•
Tel.
tidning
Åsa Åsapiga blir kall om nosen
Tunneln genom Hallands åsen, Sveriges längsta
järnvägstunnel, kommer att bestå av två parallella
8,7 km långa tunnlar och nitton tvärtunnlar. Den
kraftigt begränsade järnvägskapaciteten mellan
Ängelholm och Båstad ökas avsevärt. Och nu har
frysningen av den geologiskt kompli cerade och
vattenrika Möllebackszonen påbörjats.
Kjell Duberg rapporterar.
Sid. 10
040 - 611 06 90
•
Telefax
040-797 37
•
E-post:
svenskbergs-bruks
@bjinv.se
•
Bankgiro
305-6488
•
Plusgiro
65 31 31- 3
•
Helårs prenumeration:
233:- (inkl. moms)
Belönade med betonghäckar
Många intressanta
föredrag vid
Betongbyggnadsdagen som årligen
arrangeras av
Svenska Betongföreningen i samverkan med Svensk
Betong, CBI
Betonginstitutet och
Cementa AB.
Föredragshållarna
belönades med två
betonghäckar, en
manlig och en
kvinnlig.
MALMBANAN BYGGS UT SNABBARE
Trafikverket bekräftar att fyra
mötesplatser på Malmbanan
mellan Luleå och Riksgränsen ska
byggas ut före 2015 . . . . . . . . . . . . . . . . 4
METALLMARKNADEN:
Dags att ta ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Ingen brytning i Ersmark . . . . . . . . . . . . 6
Sid. 30
Riggpremiär i Närke . . . . . . . . . . . . . . . 42
På väg mot nytt råstålsrekord?
•
Ansvarig
utgivare:
Jörgen Dahlquist
•
I redaktionen:
Reinhold Andefors
Jörgen Dahlquist
Kjell Duberg
Jan Hallonqvist
•
Årgång 90
•
Tryckt hos
Carlshamns
Tryck & Media AB,
Karlshamn
•
ISSN: 0039-6435
•
Omslagsfoto :
S ta ffa n A n d e rsson
Namnlöst-3 1
Fortsatt samarbete mellan
SKB och Posiva . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Produktionen i de 64
länder som rapporterar till the World
Steel Association
blev för årets första
10 månader 2011
totalt 1 257 mmt, en
ökning med 8,1
procent jämfört med
motsvarande period
förra året. Är vi trots
de finansiella manipulationerna på väg
mot nytt rekord?
BRANSCHENS LEVERANTÖRER. . . . . 51
Annonsera
i branschens
informationskanal!
040-611 06 90
Sid. 4
Franska flodpråmar i luften
En märklig syn kommer att möta de framtida bilisterna på väg D938 i norra Frankrike. En stor flodpråm
som seglar fram på en hög bro.Det handlar om en
kanal som ska förena den franska floden Seine, via
dess biflod Oise, med det omfattande nätet av vattenvägar i Belgien, Holland och Tyskland.
Sid. 26
2011-12-13 08.41
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.42 Sida 4
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
STIG-GÖRAN NILSSON
På väg mot nytt råstålsrekord?
NÄR DETTA SKRIVES i slutet av november är det fortfarande full turbulens på börser och finansmarknader världen över. I Sverige har börsen nu sjunkit med ca 25 procent på årsbasis.
Men råstålsproduktionen har fram t.o.m. oktober fortsatt att visa stigande siffror, globalt sett.
Produktionen i de 64 länder som rapporterar till the World Steel Association blev i oktober 124
miljoner metric tons (mmt), 6,2 procent högre än motsvarande månad 2010.
För årets första 10 månader 2011 kan vi konstatera totalt 1 257 mmt, en ökning med 8,1 procent jämfört med motsvarande period förra året. Återstår att se vad s.k. skuldkriser och andra
finansiella manipulationer kan komma att innebära för årets två sista månader. Det lutar onekligen åt nytt världsrekord.
Kina ökade i oktober sin produktion med 9,7 procent, till 54,7 mmt, jämfört med motsvarande
månad förra året. I övriga Asien tappade Japan 0,3 procent (till 9,5 mmt) medan exempelvis
Sydkorea ökade med hela 17,8 procent (till 6,1 mmt).
I Europa, med betydligt blygsammare produktion än den i Asien, tappade Tyskland 4,2 procent
(till 3,9 mmt), Italien (nästa krisland i Europa) ökade faktiskt med 9,6 procent (till 2,7 mmt). I
Frankrike vände produktionssiffrorna uppåt till 1,4 mmt, en ökning med 2,8 procent jämfört
med oktober 2010.
I USA pekar det fortfarande uppåt. Här producerades i oktober 7,3 mmt, en ökning med hela
11,5 procent jämfört med motsvarande månad förra året.
Kapacitetsutnyttjandet i de länder som rapporterar till the World Steel Association var i oktober
76,5 procent, 2,2 procent lägre än i september.
Malmbanan byggs ut snabbare
TRAFIKVERKET BEKRÄFTAR att
fyra mötesplatser på Malmbanan mellan Luleå och Riksgränsen ska byggas ut före år
2015, i enlighet med de önskemål som LKAB har framfört till
verket och regeringen. Det
handlar om Ripats och Lakaträsk
cent till 2015 genom att öppna
tre nya dagbrottsgruvor i Svappavaara-området mellan Kiruna
och Gällivare, och det kräver
ökad kapacitet på Malmbanan i
en snabbare takt än Trafikverkets tidigare planer.
– Det är regeringens ökade
mellan Gällivare och Luleå samt
Rensjön och Kaisepakte mellan
Kiruna och Narvik.
Det är LKAB:s 750 meter
långa malmtåg som kräver
extra långa mötesplatser. Företaget planerar att ha ökat sin
leveranskapacitet med 35 pro-
anslag i höstbudgeten för uppgradering av infrastruktur som
möjliggör den här satsningen,
säger Arnold Vonkavaara, regionchef på Trafikverket. Vi räknar med att färdigställa de förlängda mötesplatserna under
2012 och 2013, och kan anpassa planen ytterligare till
LKAB:s behov om det skulle
behövas.
Har erbjudit förskott
LKAB har tidigare erbjudit sig
att förskottera medel för att
snabba på utbyggnaden av
Malmbanan, men i och med
det här beslutet behövs inte
det.
– Vi planerar Europas största
järnmalmsprojekt och har jobbat hårt för att regering och
myndighet ska förstå vårt behov av infrastruktursatsningar,
säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknik och affärsutveckling vid LKAB. Vi är mycket
glada över beslutet. Nu slipper
vi oroa oss för att järnvägen ska
bli en flaskhals för LKAB:s
framtidsplaner.
Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!
www.bergsbruks.se
4
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.42 Sida 5
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.42 Sida 6
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
M E TA L L M A R K N A D E N
Dags att ta ansvar!
M E TA L L K R Ö N I K Ö R :
ANDERS OHLSSON
Presslagd 11-11-18
DET ÄR INTE BARA på metalloch aktiemarknaderna det blåser snålt. Nej, nu är snålblåsten
så hård att förtöjningarna i
både Grekland och Italien har
släppt. Papandreou i Grekland
avgick efter högt spel med löften om folkomröstningar och
annat, och i Italien halade man
ut plankan för Berlusconi efter
att både folket och EU:s hjärntrust hade fått nog. Berlusconi
har varit med och styrt Italien
av och till i nästan 20 år, en imponerande tid med tanke på
den italienska politiska historien. Än mer imponerande om
man betänker hur lite som åstadkommits förutom skandaler
och hotande rättsprocesser.
Nu är Berlusconi borta och
fram träder teknokraten Super
Mario Monti. Med käkmuskler
hårda som stål ska han försöka
räta upp skutan och föra skeppet in mot en säkrare hamn.
snart sagt varje dag och världen
har ändå inte gått under, snarare är det så att den globala
fysiska efterfrågan fortfarande
är ganska god. Varför ska vi då
hänga läpp? Om man tittar på
aluminium som ett exempel så
ligger priserna nu kring 2 150
USD/mt efter att tidigare i år
ha varit uppe och vänt över
2 800. Vi har således sett en
korrigering ner med 25 procent, vilket i sig är hälsosamt
om det inte vore för att priserna nu är ruggigt nära nivåer
där producenter kan tvingas till
nedskärningar. Att gå från
toppnoteringar till nedskärningar på bara ett år känns lite
väl överdrivet, och då speciellt
som det mesta av det som nu
påverkar är mer av politisk
karaktär än rent fundamentalt
grundat. På den politiska scenen har inget egentligen ändrats förrän nu och det som har
pressat marknaderna är sådant
som vi vetat om länge. Vad som
nu politiskt har ändrats är att
saker ställts på sin spets och att
man tvingas ta ansvar. Det borde
vara positivt och inte avgrundsdrivande.
Om han kommer att klara det
vet ingen, men det hade troligtvis blivit svårt att hitta
någon bättre, i alla fall om han
skulle komma från landet.
Monti är känd för att inte i
onödan vika ner sig, vilket kan
vara en nödvändig egenskap i
dagens Italien.
Eventuell uppgång
skjuts på framtiden
Rapporteringen har således varit
fortsatt mycket negativ och
stämningen på de finansiella
marknaderna går därför ännu i
moll, även om börserna vissa
dagar tar glädjeskutt. Jag skrev
i förra numret att vi mycket väl
kunde få se ett starkt fjärde
kvartal om bara den negativa
rapporteringen stillades. Så har
det naturligtvis inte blivit. Därför är det bara att konstatera att
en eventuell uppgång återigen
skjutits på framtiden. Vi knuffar fram den ett kvartal i taget
och ser med spänning fram
emot Q1. Någon gång ska väl
det negativa släppa, och märk
väl att jag inte tror att allt ska
bli bra om några månader, nej
bara att rapporteringen ska bli
lite mer neutral. Hittills har vi
matats med domedagsprofetior
Marknad i kroniskt
underskott kan explodera
uppåt
Därför ser jag fortfarande glaset mer som halvfullt än halvtomt och oroas mer över vilka
chockeffekter som kan komma
Guld
om stämningen ändras till det
bättre.
Så sent som i augusti var
koppar uppe och nosade mot
all time high, därefter har vi
fått en korrigering på 35 procent pådriven av den politiska
turbulensen. Efterfrågan på
koppar är fortfarande god och
analytikerkåren spår även nu att
marknaden kommer att vara i
underskott nästa år. Kanske är
det därför så att nuvarande
nivåer mellan 7 500 och 8 000
USD/mt ska ses som någon
form av jämviktsplatå, och att
marknaden nästa år ska skjuta i
höjden. En absurd tanke om
man betänker de senaste månadernas utveckling, men inte
fullt lika osannolik om man tar
med analytikernas spådomar.
Det är fullt möjligt att gå från
en extrem till en annan, och en
marknad som varit i nästan kroniskt underskott kan därför explodera om vindarna vänder.
Det är bara att titta på guldet
som mitt i all denna politiska
turbulens faktiskt har hunnit
med en rejäl korrigering. Efter
topparna i augusti-september
föll guldet hela 20 procent
bara för att sedan börja jobba
sig tillbaka upp. Och obser vera att i tiden från oktobers
början visar guld och koppar
snarlika mönster. Det kanske
trots allt är så att riskaptiten
åter börjar smyga sig tillbaka
in i bilden.
Ingen brytning i Ersmark
UNDER LAPPLAND GOLDMINERS förberedelsearbete i Ersmarksberget har det framkommit att guldmängden är lägre och de
bergmekaniska förhållandena mer komplicerade än som förutsattes initialt. Intäkterna skulle bli lägre och kostnaderna skulle
stiga eftersom en alternativ brytningsmetod skulle behöva
användas.
Detta är faktorer som har fått Lappland Goldminers att fatta
beslutet att avbryta arbetet med undersökning av förutsättningarna för produktionsstart i Ersmark.
Man överväger nu de strategiska alternativen för Ersmarksberget. Det befintliga anrikningsverket och området i stort
bedöms fortfarande ha ett betydande värde.
Pressmeddelandet från Lappland Goldminers fick börskursen
att dyka dramatiskt.
Koppar
6
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.42 Sida 7
s
n
n
fi
u
N
e
d
a
r
e
s
i
r
Au k to
!
t
g
i
t
k
i
r
å
p
e
r
a
g
n
ä
r
p
s
g
r
e
B
Varför chansa?
www.bef.nu
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.42 Sida 8
Powercrusher. En stark spelare att räkna med.
Möt vår senaste lagmedlem Atlas Copco Powercrusher. Powercrusher-familjen består av käftkrossar, slagkrossar,
konkrossar och siktverk av allra högsta kvalitet. Denna värvning har gjort ett starkt lag ännu starkare.
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.42 Sida 9
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.42 Sida 10
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Åsrapportör: Kjell Duberg
Vy mot Hallandsås från Köpmansgatan i Båstad. Hallandsåsen
är ingen ås i egentlig mening utan en horst som bildats genom
parallella förkastningar. Horsten löper utmed gränsen mellan
Skåne och Halland från Örkelljungatrakten till Hovs hallar. Det är
den nordligaste av de skånska horstarna, ungefär 40 kilometer
lång och 5-10 kilometer bred.
Åsa Åsapiga
Tunnelbygget genom Hallandsåsen, Sveriges längsta järnvägstunnel, är ett av
Trafikverkets fjorton stora projekt med en kostnad som överstiger fyra
miljarder kronor. Två parallella 8,7 km långa tunnlar och nitton tvärtunnlar ska
öka den kraftigt begränsade järnvägskapaciteten mellan Ängelholm och Båstad.
Nuvarande bana byggdes 1885 och sträckningen har inte ändrats sedan dess.
MEDAN
ALLA ANDRA JÄRNVÄGS-
SKÅNE under årens
lopp har kunnat öka sin kapacitet för gods- och persontransport har Västkustbanan på
grund av enkelspåret över åsen
stannat på en maximal kapacitet av 3-4 tågset i timmen. I
dag är 85 procent av VästkustLINJER I
De extra loken behövs bara
över åsen men måste ändå följa
med på hela sträckan.
Flaskhalsen gör att godstågen
går via Markarydsbanan i stället
för på Västkustbanan i dess helhet. En struktur som man nog
inte ändrar i en handvändning
men dubbelspåret genom åsen
banan utbyggd till dubbelspår.
Enkelspåret över den branta
Hallandsåsen med sina tvära
kurvor är banans största flaskhals.
Tunga godståg kräver dubbla
lok uppför åsen och på höstarna blir spåren hala och ofta
måste ett extra lok skjuta på.
10
ökar den möjliga kapaciteten
från 4 till 24 tågset i timmen.
Dessutom kan vikten på godstågen ökas till det dubbla och
hastigheten höjas från 80 till
200 km/tim. Tunneln betyder
också att tjugo farliga plankorsningar försvinner.
Trafikverket är beställare.
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.42 Sida 11
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Båda tunnlarna borras i riktning från söder till norr med start i Förslöv
och målgång i Båstad. Enkelspåret från 1885 ersätts med dubbelspår
som tillåter att godstågens vikt fördubblas och att hastigheten kan ökas
från 80 till 200 km/tim. Grafik: Trafikverket.
fixar åsen
Konsortiet Skanska-Vinci HB
är totalentreprenör för tunnelbyggskedet.
Tio gånger mer vatten
än normalt urberg
Hallandsås är Sydsveriges högsta
horst. Den sträcker sig från
Örkelljunga i öster till Hovs
Hallar i väster. Nordsidan sluttar brant. Högsta punkten ligger vid Högalteknall i Halland,
226 meter över havet. Skånes
horstar ligger i nordväst-sydöstlig riktning och skiljer den
nordeuropeiska plattan från
den skandinaviska. Andra
skånska horstar förutom Hal-
landsåsen är Nävlingeåsen, Linderödsåsen, Söderåsen och
Romeleåsen.
Skånes berggrund har varit
utsatt för stora rörelser under
sin geologiska historia med
många förkastningar och uppsprucket berg som resultat.
Vittringen utvecklades under
kritaperioden när Sverige geografiskt befann sig nere på södra
halvklotet i subtropiskt klimat.
Här uppe i norr har vittringen
avstannat.
Många partier innehåller tio
gånger mer vatten är normalt
urberg. Att dränera under
byggtiden är inte praktiskt
möjligt. Det höga grundvattentrycket på upp till 15 bar utgör en stor utmaning för tunneldrivningen. En avancerad för-
Kenneth Rosell, projektledare tunnel, Trafikverket,
här vid TBM-modellen i projektkontorets utställningshall i Förslöv. Han förklarade arbetsgången och vilka
erfarenheter man rönt vid borrningen av det östra
tunnelröret.
11
behandling krävs för att projektet ska kunna genomföras.
Från projektets start 1992
till byggstoppet 1997 drevs
tunneln med konventionell
borr- och sprängteknik. Zoner
med nedsänkta bergblock med
utvittrat material finns i både
södra och norra randzonen
precis vid påslagen. Här har
berget vittrat till en homogen
torr lera och man kunde gräva
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.42 Sida 12
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Tunnelns sydportal vid Förslöv. Här sköts all den logistik som krävs för att tunnelborrmaskinen ska
fungera och härifrån startades borrningen av båda tunnlarna. Cirka 85 000 kubikmeter bruk för fyllning
mellan berget och liningen (bakfyllnad) tillverkas i betongfabriken mitt i bild. Längre bak syns vattenreningsverket. Allt vatten från tunneldrivningen pH-justeras och renas innan det släpps ut i havet.
Längst till vänster det transportband som fraktar bergsmassorna från tunnelbrytningen över väg 105 till
Skanskas grustäkt på andra sidan vägen. Tunnelmynningarna skymtar till höger.
I mars 2011 startade arbetet med västra tunneln. Transportbanden för bergmassorna förlängs i takt med
att Åsa borrar sig framåt. Bandrullar på 500 meter ligger ovanför östra tunnelmynningen. Uppe till vänster
syns en del av vattenreningsanläggningen. Arbetståget för materialtransport till Åsa är på väg in i tunneln.
Åsa strävar idogt
framåt i berget
Tunnelborrmaskinen, fyndigt
döpt till Åsa, är tillverkad av
tyska Herrenknecht och utformad med hjälp av Skanska-
sas mot berget med upp till 32
tons kraft per skärhuvud. För
att trycka sig framåt tar Åsa
med hjälp av domkrafter spjärn
mot de betongrör som hon
byggt bakom sig.
Bergs & Bruks utsände mottogs i Trafikverkets projektkontor i Förslöv av informatörerna
Ulf Angberg och Magnus Alm,
Vinci och Trafikverket. Åsa består i huvudsak av en sköld och
ett borrhuvud. Skölden hindrar
vatten från att läcka in och
skyddar tunnelarbetarna från
infallande berg. Bakom borrmaskinen finns en drygt 200
meter lång servicedel, en bakrigg som servar tunnelborr maskinen med allt som behövs
för borrnings- och tätningsarbetet.
Åsa arbetar sig framåt genom
att det med 66 skärhuvuden
(cutters) försedda borrhuvudet
roterar 1-5 varv/min och pres-
Efter genombrottet i östra tunneln bogserades
bakriggen/servicedelen tillbaka genom tunneln av
stora dumprar. På bilden kommer den ut ur tunnelröret. Den flyttades därefter över till västra tunneln.
Främre delen med sköld och borrigg är större än
liningen och fraktas därför med lastbil.
TRAFIKVERKET
ut tunnlarna. År 1997 var 1 200
meter vid norra och 1 700
meter vid södra påslaget färdigställda. Försöken att fortsätta in i berget misslyckades.
Från och med september 2005
drivs tunneln med betydligt
större framgång av en specialanpassad TBM.
12
geolog Kristian Annertz och
Kenneth Rosell, projektledare
tunnel. Efter genomgång av
projektet följde en guidad tur i
tunneln med Kristian Annertz
som ciceron. Han har varit involverad i projektet sedan
1995, längst av alla nu aktiva
geologer vid Hallandsåsprojektet. Under hans första år här
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.42 Sida 13
Vi har teknik för
effektivare drift
Tid är pengar
Orica Sweden AB
Gyttorp
713 82 Nora
Tel. 0587 850 00
Fax. 0587 255 35
[email protected]
www.oricaminingservices.com
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.42 Sida 14
TRAFIKVERKET
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
TRAFIKVERKET
Påslagen från både söder och norr och mellanpåslaget, totalt 2 x 3 kilometer, var klara när
projektet stoppades 1997 (gråmarkerat). Resterande
2 x 5,7 kilometer tunnel får en lining av totalt 40 000
betongsegment på 12 ton vardera. Den östra tunneln
färdigställdes på fem år, 2005 till 2010. Den västra
beräknas vara klar årsskiftet 2013/14. Alltså nästan
dubbla takten.
Grundvattenflödet från tunneln tas om hand av
reningsverket utanför mynningen. Här justeras
vattnets pH-värdet innan det släpps ut i havet via
en specialbyggd ledning till Skälderviken.
förändrades geologernas roll på
grund av problemen med tätningsmedlet Rhoca-Gil som
resulterade i att projektet stoppades 1997.
Geologerna har
fått en ny roll
Från att ha haft kartering och
sonderingsborrning som huvuduppgift fick geologerna nu ett
större ansvar för vattenprovtagning och sedermera för de
förundersökningar som inleddes runt sekelskiftet, berättar
Kristian. Det ifrågasattes då om
projektet skulle få fortsätta.
En av huvuduppgifterna numera är att prognostisera bergoch vattenförhållandena framför maskinen. Nära borrhuvudet sitter tre konventionella
borriggar. De används för sonderings- och injekteringsborr-
sig till ursprunglig nivå. Nederbördsmätningar görs eftersom
regn påverkar både yt- och
grundvatten.
ning. Genom borrhuvudet borras 54 meter långa sonderingshål framåt med 10 meters överlappning. Erfarenheterna från
östra tunneln och den direkta
inspektionen av berget framför
borrhuvudet och massorna på
transportbandet säkerställer
prognosen.
Tunnelbyggets påverkan på
grundvattnet kontrolleras noga.
Grundvattennivåerna i berggrundvattnet och grundvattnet
i jord mäts i sammanlagt 440
brunnar längs hela tunnelsträckningen.
Man kontrollerar också ytvattnet, det vill säga vattnet i
bäckar, dammar, våtmarker och
källsprång. Miljön påverkas
tillfälligt under byggtiden.
Grundvattnet sänks när tunnelborrmaskinen passerar men
efter ett år har det återhämtat
Alla de 40 000 betongelementen har eget
ID-nummer
Projektkontoret har en mycket
välbesökt utställningshall nära
den södra tunnelmynningen
och en kort promenad bort
finns en utsiktspunkt för besökare där man kan se arbetet
utanför tunneln. Däremot finns
det ingen möjlighet för allmänheten att se arbetet inne in i
tunneln. Det var därför med
spänd förväntan färden in i
tunneln fram till Åsa anträddes.
De första 1 700 meterna fram
till betongliningen är farbar
med bil i den östra färdigborrade tunneln, den del som färdigställdes före 1997. Via en
tvärtunnel kan man komma
över till den västra tunneln och
promenera fram till Åsa. Vid
tidpunkten för besöket hade
Åsa producerat 1 250 meter
betonglining, 568 ringar. Varje
ring består av åtta betongsegment. Det betyder att Åsa de
fem första månaderna sedan
starten i mars har monterat
4 544 betongsegment à 12 ton
per styck. Resterande 4 285
meter innebär att ytterligare
15 581 segment ska monteras.
Totalt för båda tunnlarna åtgår 40 000 betongsegment, alla
försedda med ett ID-nummer.
Segmenten har tillverkats med
hög precision och med mycket
högt ställda krav på betongens
egenskaper. Detta har skett i
Skanska-Vincis Åstorpsfabrik
och segmenten har transporterats till Förslöv med tåg. Produktionen är slutförd.
Kristian gör mig uppmärksam på att ett av de åtta segmenten i en ring har annorlunda form än de övriga. Det är
På årsdagen av genombrottet i östra tunneln besökte Bergs & Bruks Hallandsås tunnelprojekt.
Kristian Annertz, Geolog, Trafikverket, guidade i tunneln. På bilden pekar han ut den aktuella positionen
för Åsa. Genombrottet är planerat till årsskiftet 2013/14. Man ligger före planen och mycket pekar på
att det kan ske tidigare.
14
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.42 Sida 15
KONFERENS I MINERALTEKNIK
7 - 8 Februari 2012 i Luleå
Stadshusets plenisal
För program och övrig information:
http://www.ltu.se/research/subjects/Mineralteknik/Conferences
Mineralteknik, Luleå tekniska universitet
Tel: +46 920 49 17 65, Fax: +46 920 973 64
E-mail: [email protected]
www.ltu.se
BANDVÅGAR
FRÅGA OSS OM VÄGNING
www.vagab.se
054 - 69 08 40
HJULLASTARVÅGAR
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.42 Sida 16
TRAFIKVERKET
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Den 11 oktober var 77 procent av huvudtunnlarna klara. Betongringarnas
innerdiameter är drygt nio meter. Den totala tunnellängden 8,7 kilometer varav
5,5 kilometer är TBM-borrade och linade med betongrör.
TRAFIKVERKET
En ny metod för bakfyllnad har visat sig
fungera bra. Över tunnelröret (gulmarkerat)
fyller man kompakt med
finbetong. Området
mellan kl. 14 och 22 fylls
med vattengenomsläppligt grus (grå markering) som senare
injekteras med cement.
Gör man all bakfyllning
kompakt samtidigt uppkommer en längsgående
vattenströmning.
låssegmentet, det segment som
monteras sist. Det finns en plan
var de ska placeras. Eftersom
segmenten är svagt koniska kan
ringarna kombineras så att
betonginklädnadens riktning
styrs och på så sätt motverkas
avdriften från den önskade raka
linjen. Tunnelns början och
slut får avvika högst 100 mm
från varandra. Låssegmentet
TBM behöver. Rälsen fortsätter ända in i riggens främre del
vid skölden där betongsegmenten monteras.
kan ha 15 olika positioner i en
ring. Gummipackningen som
tätar mellan segmenten är testad i accelerator och ska klara
150 år.
Under vår promenad fram
till Åsa passerar arbetståget ett
par gånger. Det transporterar
personal, betongsegment, ärtsingel, cement, färdigblandat
bruk och allt material som en
Förbindelse mellan
tunnelrören genom tvärtunnlar
Nitton tvärtunnlar ska byggas.
Här placeras all tågteknik. Vid
besöket var åtta påbörjade. På
båda sidor om spåret kommer
gångbanor att anläggas. Vid
brand eller annan fara utrymmer man genom tvärtunnlarna
till det andra tunnelröret.
Svängdörrar gör att man kan
passera i båda riktningarna.
Maximalt avstånd mellan tvärtunnlarna är 500 meter, men
många ligger tätare. Medelavståndet är 433 meter. Drivningen sker med sprängning
och det krävs mycket förinjektering för att hålla vattnet
borta. Injekteringen sker från
den färdiga östra tunneln.
Väggarna får en platsgjuten
betonginklädnad med tätmembran. Det kan i sammanhanget
nämnas att mellanpåslaget i
Severtorp kommer att fyllas
igen när tunnelbygget är klart.
Efter hand som Åsa bryter
sig framåt förlängs alla förbindelser med serviceanläggning
vid södra tunnelmynningen,
vattenledningsrör för ut- och
ingående vatten, räls, ventilation, transportband och elkablar. Vattenledningsrören har 11
meter teleskoprör som kan dras
ut under gång. De täcker in
byggandet av fem ringar. Därefter stannar man, stoppar tillbaka teleskopröret och skarvar
på en ny sektion vattenledningsrör.
Vid förlängning av rälsen
lyfts botten på tunnelborr maskinen och ny räls läggs
under. Den kryper så småningom fram i aktern och kan skarvas på. Ventilationsduken ligger som ett dragspel och vecklar ut sig efter hand.
Elkablarna och transportbanden ligger på 500-metersrullar
som skarvas respektive vulkas på.
Åsa arbetar både i
öppet och stängt läge
Efter en kilometers promenad
skymtar man bakre delen av
tunnelborrmaskinens 240 meter
långa servicerigg, en imponerande byggnad i två plan. I
aktern passerar vi två säkerhetskamrar. De har egen kylning, luftförsörjning, och förnödenheter för 20 personer i
36 timmar. På Åsa arbetar 20
personer i 5-skift, 24 timmar
om dygnet, 360 dagar om året.
Arbetsplatsen är alltså stängd
endast fem dagar om året då
servicearbeten pågår. Naturligtvis finns kök, matrum och
toaletter ombord.
Åsa arbetar normalt i öppet
läge. Men för kortare sträckor
där man har misslyckats med
injekteringen och vattenflödet
blir för stort kan man arbeta i
stängt läge. Då fungerar Åsa
som en ubåt. Tätning med fett
gör att vattnet inte tränger in.
Bergmaterialet faller ner i botten till en kross och massorna
pumpas sedan ut i en bentonitblandning. Totalt har 352 meter
borrats i stängt läge i östra tun-
Arbetståget har just fyllt på behållarna för ärtgrus.
16
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.59 Sida 17
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Efter hand som Åsa borrar sig framåt förlängs vattenledningsrör, räls, ventilation,
transportband, och elkablar. Vattenledningsrören har 11 meter teleskoprör som
kan dras ut under gång. De täcker in byggandet av fem ringar. Därefter stannar
man, stoppar tillbaka teleskopröret och skarvar på en ny sektion vattenledningsrör. Vid förlängning av rälsen lyfts botten på tunnelborrmaskinen och ny räls
läggs under. Den kryper sedan fram i aktern och kan skarvas på.
Ventilationsduken ligger som ett dragspel och vecklar ut sig efter hand.
Elkablarna och transportbanden ligger på 500-metersrullar som skarvas respektive vulkas på.
treatment plant) utanför södra
mynningen. Borrhuvudet roterar och bergmassorna faller ner
på ett transportband som leder
ut ur tunneln. Stängt läge förekommer numera enbart när
ytterligare behandling av berget visar sig vara nödvändig
och när man bygger en barriär
som stoppar vattenflödet så att
bakfyllnad ska kunna göras.
Just ett sådant ”stängt läge”
gällde under vårt besök och injekteringsarbete av bakfyllnaden i tomrummet mellan berget och tunnelröret pågick som
bäst. Borrhuvudet var stoppat
och transportbanden var tomma.
Luckan till tryckkammaren
längst fram mot borrhuvudet
var obönhörligen stängd. Ett
övertryck på 6,5 bar byggs upp
där inne för att hålla vattnet
borta medan barriären byggs.
Vi kunde därför inte komma
fram och inspektera berget
genom borrhuvudet. När vattenflödet stängs av sänks också
månadsmedelvärdet, något som
ofta inträffade i det östra tunnelröret.
Ny vattendom
kortar byggtiden
Lägg märke till låssegmenten i tunnelringen. De monteras sist och tack vare den
svagt koniska formen kan man med dessa segment styra tunnelns riktning.
I öppet läge strömmar vattnet
in i fronten och pumpas ut
genom rörledningar till vattenreningsverket (STP = slurry
hur berget ser ut och att man
kan förbehandla effektivare,
behöver man troligen aldrig
mer borra i stängt läge.
TRAFIKVERKET
TRAFIKVERKET
nelröret. Men trycket kan bli
uppåt 15 bar och metoden kändes inte helt trygg. Nu, när
man fått bättre erfarenhet av
– Miljödomen för arbetet med
östra tunneln innebar att man
fick släppa ut högst 100 liter
vatten per sekund som ett rullande 30-dygns medelvärde.
För att klara det krävdes stillestånd i inte mindre är 240
dagar för att invänta ett lägre
månadsmedelvärde. Domen har
nu mildrats till 150 l/sek med
tanke på att tunneln då kan färdigställas snabbare, något som
alla tjänar på inklusive naturen,
betonar Kristian. Visserligen
påverkas grundvattennivån mer,
men under betydligt kortare
tid, vilket totalt sett är positivt.
Byggtiden 1 800 dagar för den
östra tunneln minskas till 1 000
Principskiss för östra tunneln genom Möllebackszonen. I den västra tunneln kommer man att frysa även den
uppspruckna delen. Till höger: Pilottunneln genom den frysta etappen.
17
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 13.59 Sida 18
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Tunnlarna lutar 3 promille åt båda hållen med höjdpunkten drygt 2 km från de södra tunnelmynningarna.
Pumpen reglerar utgående vatten. Till höger i bilden ingående vatten. Det går åt stora mängder för att hålla
borrhuvudet rent. Till höger en av de 19 tvärtunnlarna förberedd. Svängdörrar möjliggör evakuering från båda
tunnlarna. I tvärtunnlarna placeras tågtekniken.
En laserstråle kontrollerar att tunneln byggs rakt. Till höger: Aktern på Åsas bakrigg. Järnvägsräls går från
arbetsplatsområdet utanför tunneln hela vägen in. På tåget transporteras personal, segment, övrig materiel
och utrustning.
Åsas bakrigg, 240 meter lång, rullar på hjul mot liningen. Till höger: Räddningskammare med egen kylning och
luftförsörjning och med förnödenheter för 20 personer i 36 timmar.
i den västra. Dels beroende på
de erfarenheter man har fått
och dels tack vare den nya vattendomen.
Vattenreningsanläggningen vid
södra tunnelmynningen består
av för- och eftersedimenteringsdammar, vibrerande siktar,
hydrocykloner, reningssteg för
kemisk fällning, oljeavskiljare
och pH-justering.
Bakfyllnad stabiliserar
tunneln
Utanför tunnelröret är det ett
tomrum på ca 25 centimeter
en dränering eftersom vattnet
kan sippra igenom.
Med jämna mellanrum, innan
bakriggen lämnat området,
stoppas borrningen och en barriär som hindrar vattenflödet
byggs framåt. Ärtsingeln injekteras med cement och all bakfyllnad runt röret blir kompakt.
Utfyllnadens kvalitet kontrolleras genom borrning. De 85 000
kubikmeter bruk som åtgår tillverkas i betongstationen utanför södra tunnelmynningen.
Till en början gjordes all bakfyllnad kompakt runt om röret
mellan röret och berget. Det
fylls med finbetong och ärtgrus. Momentet kallas bakfyllnad. Syftet är att göra tunneln
stabil och att hindra grundvatten från att leta sig fram på utsidan längs med tunneln.
Området ovanför tunnelröret injekteras med finbetong. Det sker ungefär tio
ringar bakom skölden. Under
och på sidorna om röret där
vattnet letar sig fram blåser
man in ärtsingel genom betongsegmenten direkt bakom
skölden. Gruset fungerar som
18
i ett moment. Det fungerade
mindre bra eftersom längsgående vattenströmningar uppstod.
Piloten är
spindeln i nätet
I främre delen av Åsa, men inte
längst fram, knackade vi på hos
TBM-piloten Pascal Lecalonnec, Skanska-Vinci. Han arbetar i en väl tilltagen ”förarhytt”
eller rättare sagt ett stort rum
fyllt med monitorer och datorutrustning. Pascal är en av fem
piloter på tunnelborrmaskinen.
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.00 Sida 19
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-13 08.59 Sida 20
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Här regleras bakfyllnaden med mortar (finbetong) för övre delen av bakfyllnaden. Till höger: Personalutrymme
ombord på Åsa där 20 personer arbetar i 5-skift, 24 timmar om dygnet, 360 dagar om året.
Pascal Lecalonnec, TBM-pilot, Skanska-Vinci. Härifrån kan det mesta kontrolleras och styras.
Till höger: Mattias Kvistenberg, skiftingenjör Skanska-Vinci, och Pernilla, Nilsson, geolog Skanska-Vinci,
i deras kontor ombord på Åsa. De studerar här resultatet av sonderingsborrningen.
Till vänster: Cylindrarna tar spjärn mot sista ringen
och pressar Åsa framåt under borrningen. Piloten
kan manövrera cylindrarna individuellt för att korrigera kursen. Till höger: Åsa har tre konventionella
borriggar för sonderings- och injekteringsborrning.
Härifrån styrs och övervakas
det mesta. När vi gör entré är
han upptagen med att hålla ett
tryck mot berget på 6,5 bar
och bygga en barriär som hindrar vattenströmmen. Barriären
kan bestå av en plugg av
cementbruk och ringar med
segment och berg som fungerar vid måttliga vattenflöden.
ärtsingel injekterade i trycksatt
läge. En annan typ av barriär är
en uppblåsbar vävsäck som
monteras på utsidan av betongsegmentet. Den expanderas genom att man pumpar in
en betongblandning. På så sätt
får man en tät utfyllnad mellan
Exempel på andra uppgifter för
piloten:
1. Under borrning sköter han
spolningen av borrhuvudet.
Beroende på hur moddigt det
20
är går det åt 1 600 till 1 800
kubikmeter vatten per timme
för att hålla huvudet rent. Vattnet kommer i ingående ledningar från vattenreningsverket.
2. Övervakning och manövrering av alla transportband både
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.00 Sida 21
Sänker engergikostnaden
*Kallas i folkmun fortfarande för JOK
KI
ž
Tel
e 0511-173 60 • www.vendig.se • [email protected]
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.00 Sida 22
MAGNUS TORLE
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
TRAFIKVERKET
TRAFIKVERKET
Ett betongsegment monteras. Det sker kontinuerligt cirka åtta meter bakom borrhuvudet. Operatören har god
hjälp av erektorn eftersom ett element väger 12 ton. Till höger: Längst fram på Åsa. Tryckkammaren är stängd
eftersom en barriär mot vattnet byggs så att bakfyllnad ska kunna utföras. Här går man i öppet läge in och
inspekterar borrhuvudet och berget.
Här studerar geolog Kristian Annertz berget genom borrhuvudet. Även massorna som kommer ut på
transportbandet observeras. Framför allt prognostiseras berg- och vattenförhållanden med hjälp av långa
sonderingshål som borras rakt fram. Till höger: På borrhuvudet sitter det mer än 70 skärdiskar eller
skärhuvuden. Dessa spränger loss berget med ett tryck på 32 ton/disk.
inne i tunneln och utanför,
även grizzlyn som bearbetar
materialet som skickas över väg
105 till Skanskas grustäkt.
3. Vattentrycket på maskinen
kan bli upp till 10 bar i stängt
läge och piloten reglerar pumparna som trycker ut fettet som
tätar TB-maskinen. Även övriga
pumpar för vattentryck i inoch utgående vattenledningar
regleras.
cylinder kan regleras individuellt.
5. Styrningen av borrhuvudets
rotation som kan varieras 1-5
varv/min.
4. Kompensera eventuell avdrift vid borrningen. Norra
mynningen får inte avvika mer
än 100 millimeter från den
södra. Låssegmenten placeras
efter en plan för att kompensera eventuell avdrift. En laserstråle kontrollerar sträckningen
och piloten kan vid avdrift
kompensera riktningen med
hjälp av cylindrarna som trycker Åsa framåt. Trycket i varje
Bakom borrhuvudet
sitter skölden
Längst fram i Åsa ser man
tryckkammaren där man kan ta
sig in till borrhuvudet som kan
kontrolleras från två olika
nivåer. Här observeras förslitningen på borrhuvudets 66
skärdiskar (cutters).
I östra tunneln blev borrhuvudet skadat av oväntade
blockutfall vilket orsakade
många stopp. Vid mellanpåslaget i Severtorp byttes därför
borrhuvudet ut mot ett med
kraftigare tvärdiskar som också
placerades med en annan fördelning. Öppningarna i huvu-
Segmenten har tillverkats med stor precision i Skanska-Vincis fabrik i Åstorp och transporteras till Förslöv
med tåg. Kraven på betongens egenskaper har varit mycket högt ställda. Produktionen är nu slutförd. Här
lastas segmenten över till tunnelns arbetståg.
22
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.00 Sida 23
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Milstolpar i tunnelarbetet
Fakta TBM:
1992 Kraftbyggarna utses som entreprenör.
1996 Skanska kommer in som ny entreprenör efter Kraftbyggarna.
1997 Vattendomen överskrids. Rhoca Gil används för att täta
tunnlarna. Höga halter av akrylamid uppmäts i avloppsvattnet.
Läckaget utlöser kris i tunnelns närområde. Trafikverket och
Skanska beslutar att stoppa projektet.
1998 Tunnlarna saneras. Utökade tätningsarbeten. Omfattande
miljökontrollprogram inleds. Beslutet om tunnelns framtid överlämnas till regeringen. Alternativ till tunnlarna samt olika tunnelalternativ utreds.
2000 Tunneltätningen är klar och Skanska avslutar projektet.
Vattenläckaget understigen vattendomen.
2001 Regering och riksdag slår fast att tunneln ska byggas färdig.
Trafikverket beslutar att bygga kommunalt vattennät till boende
på åsen och bestämmer även att en ny upphandling ska göras
med nya förutsättningar.
2002 Konsortiet Skanska-Vinci utses som entreprenör till
eventuellt fortsatt bygge.
2004 Skanska-Vinci får klartecken att återuppta bygget.
2005 Intrimning av tunnelborrmaskin inleds under hösten.
2008 Tunnelborrmaskinen Åsa gör genombrott i mellanpåslaget. I
samband med det efterföljande underhållsstoppet byts maskinens
borrhuvud. Maskinen fortsätter därefter norrut.
2010 Tunnelborrmaskinen Åsa når fram till ett bergrum i norra
änden av Hallandsåsen. Därmed är den första av de två 8,7
kilometer långa tågtunnlarna mellan Förslöv i söder och Båstad i
norr klar. Maskinen demonteras för att i februari 2011 ta sig an
det västra tunnelröret genom Hallandsås.
2013 I slutet av året räknar man med genombrott i västra tunneln.
Ett och ett halvt år senare kan järnvägen vara lagd.
2015 Invigning, tågen börjar rulla i tunneln.
Borrningarna med Åsa startade i Hallandsås år 2005 för drivning
av 11 kilometer tunnel.
Längd borrhuvud: 12 meter
Längd med servicedel: 250 meter
Vikt borrhuvud: 218 ton
Totalvikt TBM: 3 200 ton
Diameter på borrhuvud: 10,6 meter
Tryckkraft: 19 000 ton
Borrhuvudets vridmoment: 26 MNm
Borrhuvudets rotationshastighet: 0-5 rpm
Antal kuttrar på borrhuvudet: 66 stycken
Installerad effekt på borrhuvudet: 4,2 MW (5 700 hästkrafter)
Borrhuvudet roterar 1-5 varv/min och de 66 kuttrarna pressas mot
berget med upp till 32 ton/kutter.
Elförbrukning: Upp till 8 577 kW (21 000 Ampère vid 400 Volt)
Borrsäkerhet: +/- 10 cm på 5,6 km tunnel
Antal personer i ett TBM-skift: 20
Kostnad: cirka 500 miljoner kronor.
det gjordes mindre och kraftigare. Det resulterade i minskade problem med blockighet
och minskat behov av underhåll.
Den bättre förbehandlingen i
västra tunneln gör att man
kanske inte behöver byta borrhuvud när man kommer fram
till mellanpåslaget. Men huvudet som användes från mellanpåslaget till genombrottet i
östra tunneln har renoverats
och finns i beredskap.
Bakom huvudet sitter sköl-
Fakta om betonginklädnaden
För att täta Hallandsåstunneln har det producerats 40 000
betongsegment i Skanska-Vincis fabrik i Åstorp. De transporteras
till Förslöv med tåg. Alla är tillverkade och fabriken monteras nu
ner.
Varje segment väger 12 ton.
Bredd: 2,2 meter. Tjocklek: 54 centimeter. Alla har ett eget IDnummer.
Det ställs mycket höga krav på egenskaper och precision vid tillverkningen.
Varje tunnelring består av sju segment och ett låssegment som
monteras sist i varje ring. Tätningen mellan segmenten sker med
gummipackning testad för 150 års hållbarhet.
Monteringen sker kontinuerligt åtta meter bakom borrhuvudet.
Ytterdiametern på den borrade tunneln är 10,6 m, ytterdiametern
på liningen är 10,12 m.
Utrymmet mellan lining och berg fylls med injekterad ärtsingel
(nedre delen och sidorna) och med finbetong (översta delen).
den i vars bakre del betongsegmenten monteras. Rälsen går
ända hit fram och segmenten
lastas av inom räckhåll. De
väger 12 ton per styck och operatören styr en erektorplatta
som roterar ner till golvet och
suger tag i elementen med
hjälp av vakuum och roterar
dem sedan till rätt position.
Betongsegmenten är förberedda med bulthål. Innan bakfyllnaden är på plats måste segmenten bultas fast i varandra
för att stabilitet ska uppnås.
Framdrivningscylindrarna håller tryck på dem under tiden.
När bakfyllnaden har härdat
kan bultarna tas bort.
Går allting bra kan man
hinna tio ringar (22 meter) på
ett dygn. Borrning sker då
under halva tiden. Normalt
räknar man med fem ringar och
borrning tjugofem procent av
tiden. På en dryg timme borras
2,2 meter, borrningen upphör
och ringen monteras på ungefär samma tid.
TRAFIKVERKET
Erfarenheter från
östra tunneln sparar tid
i västra
På arbetståget transporteras personal, betongsegment, ärtsingel, cement,
färdigblandat bruk och allt övrigt som en TBM behöver. Rälsen fortsätter ända
in i riggens främre del där betongsegmenten monteras. Här passerar en last
med betongsegment.
23
Den östra tunneln byggdes på
1 800 dagar. Eftersom de flesta
stora strukturer i Hallandsås är
vinkelräta mot tunneldrivningen
har man nu efter fullbordandet
av den östra tunneln passerat
alla förkastningszoner och tektoniska block. Den kunskapen
gör att man räknar med en nästan dubbelt så snabb drivning
av den västra tunneln, runt
1 000 dagar. Drygt två och ett
halvt år snabbare.
Några faktorer som förkortar byggtiden:
1. Inför TBM-starten i västra
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.00 Sida 24
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
130 meter) är mindre vittrad
men mycket uppsprucken. Här
förinjekterade man men tvingades ändå komplettera med
ytterligare injektering från Åsa
vilket ledde till kostsamma stillestånd. Borriggarna fick byggas om och vridas 25 grader
utåt och borra genom liningen
för att komma till rätta med
s.k. kyrkor. Man enades om att
en frysning även här skulle
spara mycket tid.
Frysningen stabiliserar berget och möjliggör snabbare
tunneldrivning som då kan ske
utan risk och med betydligt
mindre vattenläckage. Trots att
frysning som metod är kostsammare än injektering blir
totalkostnaden lägre.
Skarven mellan tunneln byggd på 90-talet och
betongliningen.
röret togs en starttunnel ut i
slutet av den sedan 90-talet färdigställda tunneln. Det minskade risken för instabilitet och
sparade mycket tid jämför med
starten i östra tunneln utan
starttunnel.
2. Borrhuvudet är effektivare,
man slipper en mängd underhållsstopp.
3. Den mildare vattendomen
betyder att man slipper stillestånd för att vänta på ett lägre
månadsmedelvärde.
4. Förinjekteringar och barriärer utförs effektivare och snabbare.
5. Vid vissa arbeten utgår man
från den färdiga östra tunneln
och från tvärtunnlar. Lyadalen,
en 840 meter lång sträcka med
extremt vattenförande berg,
kommer att förbehandlas för
man ska slippa tidsödande
injektering från Åsa. Här utgår
man från östra tunneln och
tvärtunnlarna 5 och 6 när man
tar ut två femton meter långa
borrkamrar i västra tunneln.
Från båda kamrarna injekteras
200 meter åt vardera hållet så
att man täcker in hela problemområdet.
6. Mycket tid sparas genom att
man utökar frysningen till 200
meter genom Möllebackszonen.
Frysningen sker
i två etapper
Frysningsutrustningen för båda
tunnlarna tas in från norr via en
600 meter lång accesstunnel
mellan tunnlarna. En borrkammare, 11 meter i diameter, tas
ut för frysborrningen. Parallellt
med huvudtunneln borras 20
horisontella fryshål och fyra
observationshål i en ring med
10 meters diameter. En saltlösning som håller en temperatur
på -40°C cirkuleras i fryshålen.
Frysning pågår i 6-12 månader
under kontinuerlig kontroll.
Arbetet utförs i två etapper
eftersom det är svårt att borra
rakt hela sträckan. Dimensioneringen av frysningen har
gjorts utifrån det sämsta materialets egenskaper – helt genomvittrad och leromvandlad gnejs
med mycket låg hållfasthet
utan frysning.
När första etappen är genomfryst borras en pilottunnel
Frysning stabiliserar
berget
Problemsträckan genom Möllebackszonen ligger två kilometer från norra tunnelmynningen. Här är det nödvändigt
att förbehandla 260 meter.
Utan förbehandling skulle vittrat material i kombination med
högt vattentryck innebära en
snabb drunkningsdöd för Åsa
och hennes besättning.
Den norra delen av zonen,
130 meter, består av kraftigt
vittrat berg där gnejsen omvandlats till sand, grus och lera.
Den sträckan frystes i östra tunneln. Den södra delen (också
genom det frysta området. Den
måste vara fem meter i diameter för att klar transporten
av borrutrustningen till etapp
två. Vid slutet av första etappen
sprängs en ny borrkammare ut
och förfarandet upprepas.
Vid arbetet med östra tunneln visade det sig i efterhand
att berget i början av det vittrade området var bättre än man
förmodat. Därför startar man
nu frysningen något längre in i
tunneln och sträckan som ska
frysas blir totalt 200 meter.
Kunskapen kring frysning är
fortfarande begränsad när det
gäller korttidshållfastheten,
krypning och sättningar under
frys- och tiningsprocessen på
stora djup. Frysningen av
Möllebackszonen har resulterat i många nya teoretiska och
praktiska erfarenheter till gagn
för forskningen. Forskningsprojekt har genomförts i samarbete mellan Skanska, Skanska
Teknik AB, KTH och LTU.
Arbete på
flera fronter
Samtidigt som Åsa letar sig
norrut i västra tunneln pågår en
mängd parallella verksamheter.
Vid norra arbetsplatsen är arbetet med platsgjuten lining avslutat i det östra tunnelrörets
mottagningskammare. Gjutningsformarna flyttas till söder
där sträckan före betongtunneln ska få platsgjuten lining.
Det stora arbetet med frysning
av Möllebackszonen pågår och
i tvärtunnlarna 5 och 6 arbetar
man inför injekteringen av Lyadalen. Vilka arbeten som pågår
kan kontinuerligt följas på trafikverkets hemsida.
Nordvästra änden på Hallandsås mot Hovs Hallar. Till höger: Här stupar Hallandsåsen ner i havet
vid Hovs Hallar.
24
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-13 08.59 Sida 25
Experience and innovation are the keys
to our successful products – the right
equipment for mining and tunnelling
made by GIA, Sweden.
• ANFO Charge-Up Trucks
• Utility & Service Trucks
• Scaling Trucks
• Cable Bolter
• SwedVent Axial High Pressure Fans
• SwedVent High Pressure PVC Ducting
• Häggloader
• Shuttlecar
• Kiruna Electric Truck
• Diesel Locomotive
• Rescue Chamber
CHARGING AND
SERVICE TRUCK
GIA Industri AB, P.O. Box 59, SE-772 22 Grängesberg, SWEDEN, Phone +46 240 79700, Fax +46 240 79725, E-mail: [email protected], Internet: www.gia.se
Marknadsledande med över 300 sålda maskiner
i Skandinavien sedan 2006.
Keestrack Explorer 1800
* 2 & 3 Däck
* Inga stödben
* Lätt och robust maskin
Håkan Björk
Mobil: 070-527 44 16
[email protected]
Kontakt
Magnus von Dahn
Mobil: 070-257 49 80
[email protected]
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.00 Sida 26
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
På den framtida kanalen i norra Frankrike korsar pråmarna floden Somme på en 1,3 km lång bro.
Franska flodpråmar i luften
En märklig syn kommer att möta de framtida bilisterna på väg D938 i norra Frankrike.
En stor flodpråm som seglar fram på en hög bro.
BRON INGÅR I ETT PROJEKT som
är exceptionellt på flera sätt.
Det handlar om att anlägga
en kanal som förenar den franska
floden Seine, via dess biflod
Oise, med det omfattande
nätet av vattenvägar i Belgien,
R A P P O R T:
kunna mötas, måste kanalen
vara 54 meter bred.
Arbetet med att gräva kanalen kommer att ge upphov till
50 miljoner kubikmeter schaktmassor. Dessa kommer i stor
utsträckning att läggas som val-
STEFAN ANDERSSON
PA R I S
Holland och Tyskland. Denna
kanal kommer att bli tio mil
lång. För att stora pråmar ska
lar invid kanalen och planteras
med buskar och träd.
Kanalen kommer att korsas
av 57 vägbroar. Dessutom blir
det nödvändigt att i tre dalgångar låta själva kanalen passera på en bro.
Slussarna kommer att få en mycket speciell utformning. De kommer inte att släppa ut vatten i själva kanalen
utan i två bassänger på ömse sidor av slussen.
26
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.00 Sida 27
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.00 Sida 28
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Den längsta av dessa kanalbroar blir 1,3 km lång. Den
kommer att sträcka sig över floden Somme och några intillliggande dammar.
Brons bredd blir 26 meter
och på den ska de allra största
flodpråmarna kunna passera –
pråmar med ett tonnage på
uppemot 4 500 ton (motsvarande 180 lastbilar).
Det lär bli en märklig syn att
till exempel få se en 100 meter
lång containerpråm komma
seglande på en hög bro 26
meter ovan marken.
Ett nästan slutet
vattensystem
Men den rekordlånga vattenfyllda bron är inte det enda
spektakulära inslaget i detta
megaprojekt. Till det originella
hör också att hela kanalen utgör ett nästan slutet vattensystem. Detta för att man vill
undvika att den ska bidra till att
ytterligare öka de redan stora
säsongsmässiga nivåskillnader
som förekommer i vattendragen och som ofta förorsakar
översvämningar.
När kanalen är färdiggrävd
och bottnen tätad för att minska
vattenförlusterna, kommer den
att fyllas med vatten från Oise
under en tid av tre till fyra
månader. Därefter sker tillförsel
av vatten enbart för att kompensera avdunstning och infiltrering – cirka 1 kubikmeter
per sekund.
För att detta system ska fungera kommer de sju slussarna
inte att släppa ut vatten i själva
Kanalen Seine-Nord Europé förenar Seines biflod Oise med det omfattande nätet
av vattenvägar i Belgien, Holland och Tyskland.
jekt har pågått i 20 år. Nu är
det snart klart för byggstart.
År 2017 ska den nya kanalen
vara klar.
Totalt kommer projektet att
kosta cirka 40 miljarder kronor.
Regionstyrelsen, franska staten
och privata byggbolag står för
kanalen utan i två bassänger på
ömse sidor av slussen.
Dessutom kommer det att
anläggas två stora konstgjorda
sjöar med uppgift att kompensera det lågvatten som ibland
uppstår i Oise.
Förstudierna för detta pro-
huvuddelen av finansieringen.
EU bidrar med 4 300 miljoner
euro. Detta med motiveringen
att projektet kan ses som en
miljösatsning. Kanalen förmodas leda till att det blir 500 000
färre lastbilar per år på den
parallella motorvägen A1. Fortsatt samarbete mellan SKB och Posiva
5SKB och det finska systerbolaget Posiva har tecknat ett nytt treårigt avtal för fortsatt samarbete inom metod- och
utvecklingsarbetet för slutförvaring av använt kärnbränsle. Genom detta samarbete kan de bägge företagen effektivisera resurserna både inom inkapslings- och slutförvarsteknik, rapporterar SKB i ett pressmeddelande.
SVERIGE OCH FINLAND hör till
de länder som har kommit
längst både avseende teknik för
och lokalisering av ett slutförvar
för använt kärnbränsle. Ett fortsatt samarbete mellan de bägge
bolagen SKB och Posiva är
naturligt eftersom både Sverige
och Finland tänker använda
samma metod.
Avtalet är ett ramverk för
det samarbete som sker bland
annat inom teknikutveckling
och forskning med fokus på
kopparkapseln, buffertutveck-
ling och undersökningsteknik.
det fortsätter nu när båda ländernas program kommer allt
närmare sitt slutmål, säger Reijo
Sundell, vd på Posiva.
Naturligt med
fortsatt samarbete
– Att bolagen tar del av varandras teknikutveckling och även
driver utvecklingsarbete gemensamt innebär både ett effektivt
resursanvändande och ett bättre
slutresultat, säger SKB:s vd
Claes Thegerström.
– Det nära samarbetet mellan
Posiva och SKB genom åren
har varit till stor nytta för bägge
parter och det är naturligt att
Svenskt slutförvar i drift 2025
SKB lämnade tidigare i år in
tillståndsansökningar om att få
bygga ett slutförvar för använt
kärnbränsle i Forsmark och en
inkapslingsanläggning i Oskarshamn till Strålsäkerhetsmyndigheten och till mark- och miljödomstolen i Stockholm, som nu
har inlett sin granskning av
28
ansökningarna. Vid ett positivt
regeringsbeslut 2014 räknar
SKB med att ta slutförvaret i
drift 2025.
I Finland är såväl metod som
plats redan bestämd och i Olkiluoto pågår sedan 2004 byggandet av den forskningsanläggning som senare ska bli
en del av själva slutförvaret.
Under 2012 kommer Posiva
att lämna in sin tillståndsansökan och man räknar sedan
med att ta slutförvaret i drift
runt år 2020.
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.00 Sida 29
MAXAM finns representerat i ett 20-tal europeiska länder med 27 fasta fabriker i 11 av
dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör MAXAM till Europas största
sprängämnesleverantör. MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa
sprängämnesprodukter kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk
utveckling med syfte att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare.
MAXAM Sverige AB
Tel. 054-535310
E-mail. [email protected]
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.00 Sida 30
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Betongbyggnadsdagen 2011
Föredragshållarna avtackades med ett par betonghäckar – en manlig och en kvinnlig.
Garanterad hållbarhet: 120 år.
Belönade med betonghäckar
Betongbyggnadsdagen arrangeras årligen av Svenska Betongföreningen i samverkan med Svensk
Betong, CBI Betonginstitutet och Cementa AB. Michael Åhström, Svenska Betongföreningens ordförande,
betonade i sitt inledningsanförande betongens viktiga roll nu när kommunerna ska utforma handlingsplaner för den nya plan- och bygglagen. Här ska man täcka in alla miljöaspekter kring hållfasthet, buller,
vibrationer och ventilation. Innovationer inom betongområdet kan starkt bidra till förbättringar i
konstruktionsarbetet. Michael presenterade föreningens utvecklingsarbete under året och meddelade att
förberedelser inför nästa års 100-årsjubileeum redan pågår.
– Vi är en ideell förening,
öppen för fastighets- och byggsektorn, som arbetar med certifiering av byggnader, materialval och bedömningskriterier,
förklarade dagen förste talare,
R A P P O R T:
från många av de stora byggoch fastighetsföretagen i Sverige. Arbetet har varit framgångsrikt och allt fler ansöker
om LEED-certifiering vid konstruktion eller ombyggnad.
KJELL DUBERG
Wånggren, Sweden
Green Building Council. Styrelsen består av vd och vice vd
Bengt
Det är ett energi- och miljöklassningssystem som utvecklades 1998 för att främja en medvetenhet bland myndigheter,
arkitekter, ingenjörer, utvecklare
och byggare. LEED certifierar
Lahja Rydberg-Forssbeck, Trafikverket, Bengt Wånggren, Sweden Green Building Council, och
Ann-Margret Kindlund, Boverket, utfrågas av Betongbyggnadsdagens moderator Karin Klingenstierna.
Karin som är en mycket välmeriterad moderator från många olika sammanhang har också varit
sångerska i TV-serien På Spårets husband. Bilden till höger: Michael Åhström, Trafikkontoret, Svenska
Betongföreningens ordförande sedan 2009, inledningstalade.
30
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.00 Sida 31
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.00 Sida 32
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Johan Norgren, Wallenstam, Eva-Lotta Kurkinen, SP, och Harald Rosendahl, BubbleDeck.
Till höger: Harald Rosendahl presenterade BubbleDeck, ett koncept där 35 procent av betongen ersätts med
plastklot.
också hur byggnaders inomhusklimat påverkar människors
trivsel, hälsa och produktivitet
och därmed tillväxten hos företag.
handboken från 1996 uppdateras och kommer ut på remiss
nästa år. Stor vikt läggs också
vid optimering av kemikaliehanteringen.
Maximal nytta av
varje använd krona
Enhetlig deklaration av
byggprodukter inom EU
Rydberg-Forssbeck,
Ann-Margret Kindlund, enhe-
Enhetschef Byggnadsverk, Teknik och Miljö på Trafikverket,
ansvarar för investeringsprojekten som pågår, projektstöd,
regelverksarbete och forsknings- och innovationsverksamhet. Hon berättade om Trafikverkets visioner i arbetet för
att bygga en robust och tillförlitlig infrastruktur med maximal nytta av varje använd krona.
Bland annat pågår energieffektivisering av teknikhus och försök att använda effektförluster i
omformare till att värma fastigheter. Energieffektivisering går
som en röd tråd genom all hantering, exempelvis vid val av
betongtyp och konstruktion av
brosektioner. Broprojekterings-
ten för byggregler på Boverket
redogjorde för vad CPR betyder för svenska företag. Construction Products Regulation/Byggproduktförordningen
från EU trädde i kraft den 24
april i år. Den ska ge harmoniserade villkor för branschen.
Byggprodukters prestanda ska
provas, kontrolleras och deklareras på ett enhetligt sätt inom
hela EU. Produkter ska vara
spårbara i kedjan från tillverkare till kund. Tillverkare och
tredje part måste nu förbereda
övergången från den svenska
förordningen från 1989. Den 1
juli 2013 ska den vara helt
genomförd. Boverket har fått
ett regeringsuppdrag att se
Lahja
över vad som måste ändras i
svenska lagar, förordningar och
myndighetsbestämmelser.
Värme lagras i
konstruktioner med
tunga stommar
Eva-Lotta Kurkinen, gruppchef
Byggnadsfysik och Innemiljö
vid Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) i Borås, berättade om två pågående projekt. Betong som har hög densitet både värmer och kyler
bättre än lättare material såsom
trä. Värme lagras i konstruktioner med tunga stommar. Det
resulterar i lägre energiåtgång
och mindre behov av installerad effekt. Simuleringsförsök
pågår i sex minihus placerade i
samma klimat där betong av
olika tjocklek kombineras på
olika sätt med isolering. Även
betongens egenskaper varieras.
De största energivinsterna får
man i hus byggda av betong
med tung ballast.
Materialegenskaperna för vär-
mekapacitet och värmeledning
(konduktivitet) i betong kan
förbättras. Forskning pågår i
två olika klimat med en temperaturskillnad på fem grader.
Här testas olika typer av ballast,
inblandningar med metallspån
och olika tjocka betongväggar.
Motståndet för värmeinträngningen genom husens ytskikt
har också betydelse liksom luftfuktigheten. Många frågetecken återstår innan generella
svar kan ges. Forskningen är
viktig eftersom 40 procent av
all energi används för uppvärmning och kylning.
Betong och geotermi
– ett komfortabelt val
Johan Norgren är ansvarig för
affärsutveckling i delregion
Stockholm på Wallenstam, en
stor fastighetsägare i Stockholm, Göteborg och Helsingborg som strategiskt valt att
bygga i betong. Man planerar
nu 100 energisnåla hyresrätter i
Sveriges största stadsutveck-
Bengt Johansson,
Tyréns, Christer Hagert,
Trafikverket, och Pontus
Lomar, Lomar Arkitekter,
svarar på publikens
frågor.
32
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.44 Sida 33
&ÚR RËTT KVALITET INOM
BETONG BALLAST ARMERING OCH STÍL
6ÍRA CERTIlERINGSMËRKEN
!!!" " ./2$#%24 !"
WWWNORDCERTSE
4EL &AX SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.44 Sida 34
VOGLER
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Kuggen fotograferad från söder den 7 mars 2011. Gångbroarna förbinder huset med Campus Lindholmen och
Lindholmen Science Parks huvudbyggnad.
lingsområde Norra Djurgårdsstaden. Trenden vid nybyggnation i storstadsområden är att
man går mot en halvering av
energiförbrukningen, från 110
till 50 kWh per kvadratmeter
och år och klarar därmed definitionen för ”passivhus”. Det
kanske kan bli den nya standarden. De 50 kilowattimmarna
fördelas på 25 kWh vatten, 15
kWh el och bara 10 kWh för
uppvärmning/kyla. Man bygger alltså bort det mesta av behovet av uppvärmning och kylning.
I Norra Djurgårdsstaden projekterar Wallenstam en form av
värmelagring. Den övertemperatur som uppstår under sommaren transporteras av kylningen
ner i bergvärmehål som lagrar
värmen till dess att den behöver
användas. Även det omvända att
lagra kyla för sommarbehov
fungerar.
För att sänka energibehovet
även under tillverkningstiden
strävar man efter att använda
betongen effektivare. Bland
annat i Haninge pågår ett projekt där man bygger ytterväggar av element med 100 procent mer isolering och 50 procent mindre betong än i motsvarande konstruktioner. Det
sparar 25 procent betong
totalt. För 800 lägenheter betyder det 6 000 ton betong
mindre per år.
Plastkulor gjuts in
i armeringen
Harald Rosendahl, vd Bubble-
Deck, presenterade en dansk
uppfinning från 1999 som nu
har fått luft under vingarna och
används i Holland, Norge och
Peter Simonsson, LTU, har lett i bevis att SKB är ett självklart val för bättre ekonomi och arbetsmiljö.
Till höger: Sven-Erik Karlsson presenterade ett koncept för hyresrätter lämpliga för mindre hushåll med
begränsad ekonomi. Vid sin sida har han sin forna elev och beundrarinna Lena Furuhovde, marknadschef
Anläggning, NCC Construction.
34
Hög kapacitet
HP3
Konkross
Hög kvalitet på
slutprodukten
Enkelt underhåll
ger minskat
driftstopp
HP3 ett enkelt val
Vår nya HP3 är tekniskt unik och ger en oöverträffad prestanda. Med
en slutprodukt med hög kvalitet är HP3 markant överlägsen andra
maskiner i samma klass på marknaden. HP3 står för ett säkert och
enkelt underhåll samt garanterar en maximerad tillförlitlighet.
“HP3, gör det enkelt att välja konkross”.
Metso Minerals (Sweden) AB, tel. 0410-525 00, www.metso.com
72251-Metso Minerals AB-Annons HP3 A4 Bergs- & Bruks.indd 1
2011-12-01 09.40
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.44 Sida 36
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Professor Kristian Hertz presenterade sin superlätta betonginnovation. Ett skelett av hållfast betong
integreras med ett stabiliserande yttre lager av lättbetong. Till höger: Otto Durling, CBI Betonginstitutets
och Betongföreningens Hållbarhetsråd, diskuterade frågan hur ekologisk hållbarhet värderas inom olika
miljöklassningssystem.
Danmark, ännu så länge inga
affärer i Sverige. Vikten i betongelementen reduceras med 35
procent genom att plastkulor
gjuts in i betongens armering
utan att elementens bärighet
och styvhet försämras. Den lägre
vikten tillåter större element
och kräver färre underliggande
bjälkar samtidigt som kostnaden blir lägre. Den arkitektoniska friheten ökar också
väsentligt. När ett 30 kvadratmeter stort element kan lyftas i
ett lyft reduceras tidsåtgången.
Det finns också möjlighet att
integrera ledningar för avlopp,
ventilation och värme/kyla i
däcken.
1994 arbetat med en mängd
stora projekt både i och utanför
Sverige. Företaget har i över tio
år varit konceptansvarigt för
hamburgerkedjan MAX och
projekterat ett femtiotal av dess
restauranger. Sedan 2008 har
en serie på ytterligare femtio
byggnader projekterats med ett
energisnålare koncept. Miljöaspekter lades på material, inredning, uppvärmning och
ventilation. Logistiken har förbättrats när det gäller varumottagning, tillredning, kundflöde
och avfallshantering både i
köket och i restaurangdelen.
Även om man först lägger
märke till designeffekten av de
stora glasade ytorna är huvuddelen av projektet ett renodlat
betonguppdrag. Ett tongivande
material är den vita slipade
betongen i fasad, golv, utemöbler och själva konstruktionen. Prefabelement i betong
för bärande ytor, vältbetong
Orkansäsong kräver
dubbla betongstommar
Pontus Lomar, grundare och
ägare av Lomar Arkitekter med
20 anställda, har sedan starten
Gu,ni A. Jóhannesson,
den 14:de vinnaren av
Swedish Concrete
Award, föreläste om
Betongens mjuka
värden.
runt hela byggnaden för köroch parkeringsytor, barriärer,
påkörningsskydd och sittytor
utomhus är också utförda i
betong. Till och med blomkrukorna i entréerna är av betong.
Den värmetröga stommen
både tar upp och avger värme.
Totalt har man fått ner energibehovet till hälften.
Pontus visade också några av
företagets övriga betongprojekt, en del i italienska jordbävningsområden där man måste
kalkylera in en helt annan dynamisk last än normalt. Det krävs
dubbla betongstommar och
dubbla väggar. Vid projekterandet av en 5 000 kvadratmeter stor privatvilla på Jupiter
Island i Florida fick man ta
med orkansäsongen juli-oktober i beräkningarna. Stommen
utformades av gråsuggor fyllda
med betong och armering.
Trots att designen upplevs som
öppen med stora glasytor är
Moderatorn Karin
Klingenstierna intervjuar
Pernilla Petersén, KTH,
som fick pris för bästa
examensarbetet inom
betongområdet.
Michael Åhström
och Richard McCarthy
delar ut Swedish
Concrete Award till
Gu,ni A. Jóhannesson.
36
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.44 Sida 37
Boken om Sveriges okända storindustri,
, berättar på
drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför.
Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges
Bergmaterialindustri www.sbmi.se och beställs på
Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60 .
Berg för byggande – om bergmaterialindustrin
Beställ den nu!
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-14 07.58 Sida 38
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
förbrukning, speciellt för den
tunga trafiken.
7. När betongbeläggningen efter
35-40 år behöver förnyas kan
man återanvända en stor andel.
En tanke som framförs är att
lägga betong i körfältet K1,
som har mest slitage från den
tunga trafiken medan omkörningsfilen/filerna, K2, K3, får
asfaltbeläggning. Förfarandet
är vanligt på de tyska motor vägarna. På speciellt hårt belastade vägar utanför storstäderna
skulle betong vara synnerligen
ekonomiskt fördelaktig.
Christer propagerar för att
Trafikverket borde anslå en
årlig vägandel på 200 000
kvadratmeter till betongbeläggning för att få erfarenheter av materialet och öka
kunnskapen i läggande och
underhåll. Varje år läggs 40
miljoner kvadratmeter asfalt
varav fyra miljoner är nyproduktion. Han har hittills inte
fått fullt gehör för tanken inom
verket men som en tröst leder
just nu betongen på poäng i
Förbifart Stockholm.
Richard McCarthy, vd för Betongföreningens servicebolag, tackar moderatorn Karin Klingenstierna för
ett väl genomfört uppdrag.
den i själva verket en bunker
som klarar orkanstyrkor på
uppåt 60 m/sek. (216 km/tim
eller 135 miles/h)
Betong som
vägbeläggning
– Betongvägar har många fördelar jämfört med asfalt. Orsaken till att vi trots det inte använder det konceptet i nämnvärd utsträckning beror på den
högre investeringskostnaden,
hävdar Christer Hagert, Trafikverkets teknikavdelning i
Borlänge. Där har han arbetat
med utveckling inom vägteknik
i 25 år. Betong har många kryss
på plussidan och bara ett på
minussidan, kostnaden.
1. Slitstark och beständig i 40
år medan man räknar med 20
år för asfalt.
2. Mindre underhåll betyder
färre uppehåll och färre olyckor
vid underhåll.
3. Betongytan kräver mindre
salt eftersom ytskiktet gör att
saltet inte försvinner lika
snabbt som på asfalt.
4. Den ljusa ytan torkar upp
snabbare efter regn och syns
bättre i tunnlar och vid skymning.
5. Undersökningar på Uppsalavägen visar att betongytan ger
ifrån sig 30 procent färre partiklar från dubbdäck och 15-20
procent färre från odubbade
däck.
6. Mätningar har också visat att
betong innebär lägre bränsle-
Prisbelönt samspel
mellan arkitekt och
konstruktör
Bengt Johansson, byggnads-
konstruktör på Tyréns i Göteborg, berättade hur han har
arbetat med förverkligandet av
arkitekt Gert Wingårdhs idé för
det unika kontorshuset Kuggen. Syftet är att skapa en kreativ miljö med nya mötesplatser
för studenter, lärare, forskare
och näringsliv. Byggnaden ska
också visa hur man kan utveckla
byggmaterial och hushålla med
energi. En gångbro från plan
två förenar Kuggen med byggnaderna Jupiter och Navet.
Arkitektens idé om en kugghjulsform var verkligen nåt att
sätta tänderna i för en konstruktör. Fem kugghjul, ett för
varje våningsplan, skulle staplas
på varandra med ökande diameter för varje våning uppåt.
Denna utkragning var dessutom förskjuten mot söder, vilket inte gjorde saken enklare.
Här krävdes okonventionella
konstruktionslösningar.
Slutresultatet blev ett prisvinnande koncept. Lasterna
förs ner till grunden genom
betongpelare inbyggda i ytterväggarna. Byggnadens form
förskjuter pelarlägena både
radiellt och tangentiellt mellan
våningsplanen. Det betyder att
de platsgjutna betongbjälklagen
behöver dimensioneras så att
belastningen kan fördelas mellan pelarna i respektive våning.
För att klara beräkningarna
gjordes strukturmekaniska 3Danalyser med hjälp av programmet 3D-Structure.
Tack vare utkragningen får
man en skuggvinsteffekt och de
två översta våningarna skuggas
dessutom av skärmar som rör
sig med solen när den står som
högst. Triangelformade fönster
ger byggnaden en speciell
karaktär och minskar solinstrålningen. Väggarna är värmeisolerande. Uppvärmning, el och
ventilation är behovsstyrd och
på taket sitter solfångare och
solceller. Energiåtgången är 55
kWh per kvadratmeter och år,
näst intill ett passivhus.
Byggnaden som färdigställ-
Vinterträdgården på
Grand till brädden fylld
av betongfolk. Drygt
dussinet föreläsare belyste Betongbyggnadsdagens motto ”Betong –
en lönsam affär”.
38
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.44 Sida 39
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
des av PEAB i juni 2011 har
prisbelönats på den internationella fastighetsmässan MPIM i
Cannes och projektet valdes ut
bland 300 byggnader att få ta
emot Future Projects Awards.
Kuggen är också ett av de
nominerade bidragen till World
Architecture Festival i Barcelona, i kategorin ”lärande”.
Folkboende i
platsgjuten betong
Bra bostäder i hyresrätter till
rimlig kostnad efterfrågas ständigt. Sven-Erik Karlsson, projektledare hos NCC Folkboende, har i många år lett
arbetet i Umeå för att ta fram
ett koncept för bostäder lämpliga för mindre hushåll med begränsad ekonomi. Alla ska ha
råd med en ny bostad.
Många lägenheter är byggda
för fler än tre personer i hushållet fastän verkligheten ofta ser
annorlunda ut. Sverige har de
flesta ensamhushållen i Europa.
Ett ökat antal äldre personer och
ungdomar som söker en första
bostad gör att behovet av
mindre lägenheter är större än
vad kommunerna kan få fram.
Att slippa störas av ljudliga
grannar är ovärderligt. Varje
lägenhet får sitt eget unika
brandsäkra ventilationssystem.
Vattenskador blir hanterbara,
skadan begränsas till den lägenhet där den inträffat, inget vatten tränger ner i trossbotten.
Efter åtgärd blir allt som nytt
igen.
NCC Folkboende uppförs i
form av punkthus från fyra till
åtta våningar. Varje våningsplan
rymmer mellan fyra och sex
lägenheter där de största är små
fyror på 67 kvadratmeter.
Punkthusutförandet gör att en
liten tomt räcker, och att markförvärvet kan slås ut på många
lägenheter. Det är en av hemligheterna bakom den angenämt låga prisbilden. Husen
har ritats för att vara lättplacerade i stadsbilden. Och efter
bara 12 månader står det där.
Att bygga små lägenheter leder
vanligtvis till en högre kvadratmeterkostnad än att bygga
större där gemensamma kostnader kan slås ut på ett större
underlag. NCC Folkboende
har ifrågasatt den sanningen
och hittat lösningar som bevisar motsatsen.
– Med kunskap från ett stort
antal bostadsprojekt i bagaget
kan vi konstatera att vi lyckats
med det vi förutsatt oss, säger
Sven-Erik. Noggrann planering, nytänkande och gammalt
hederligt hantverk, har lett
fram till yteffektiva hyreshus
som byggs både snabbt och
kostnadseffektivt. Betong används i bärande konstruktioner
och i våtrumsväggar. Trappor,
pelare och balkongplattor platstillverkas i betong.
Huskärna av
platsgjuten betong
SKB, ett självklart val
för bättre ekonomi
Lägenhetens tunga installationer, badrum, kök och ventilation, läggs i kärnan inuti platsgjuten betong. Det ger många
fördelar. Installationerna blir
enklare och billigare. Betong är
tät och ger god ljudisolering.
Självkompakterande betong,
SKB, är ingen nyhet, men det
stora genombrottet i Sverige
låter vänta på sig. Användningen
i Sverige ligger endast på 8 pro-
39
cent mot Danmarks 30. Peter
Simonsson, Luleå Tekniska
Universitet, har lagt fram en
uppmärksammad avhandling
där han hävdar att SKB är ett
självklart val för bättre ekonomi och bättre arbetsmiljö.
Hans mätningar visar tydligt
att så är fallet. Byggtiden kortas
ner och resurser frigörs.
I stället för att stå med vibratorn kan man utföra andra
arbetsuppgifter. Det visar sig
att de vanligaste personskadorna är belastningsskador från
tunga lyft, påfrestande arbetsställningar, monotona arbeten
och stress. Att stå långa tider
med en vibrator ger alla dessa
skador. Lägg också till alla hörselskador som vibratorerna ger.
Kostnaden för arbetsskador i
EU är 75 miljarder euro, det
motsvarar 8,5 procent av byggkostnaderna. Ett mycket starkt
skäl för användning av SKB.
Slutprodukten har dessutom
stor potential att bli bättre,
speciellt vid svåra gjutningar,
exempelvis tunnellining där det
är svårt att vibrera.
Traditionell gjutning kräver
många hantverkare, den blir
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-14 07.58 Sida 40
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
dyr och produktiviteten därmed låg. Med SKB får man en
betydligt snabbare och billigare
gjutning. Till detta kommer
möjligheten att optimera arbetet genom att dela upp i två lag.
Ett som börjar när betongen
kommer och som slutar när
formen är fylld. Det andra laget
börjar ett par timmar senare
och arbetar till dess att betongen
är färdig. Produktiviteten ökar
då så mycket att man sparar två
tredjedelar av arbetstiden och
gjutkostnaden minskar lika
mycket.
Peter avslutade sin bevisföring
med ett antal konstateranden:
SKB reducerar den fysiska belastningen trefaldigt, ljudnivån
minskar på arbetsplatsen, vibreringsskador elimineras och
kunniga hantverkare stannar
kvar i jobbet. Arbetsplatskostnaderna minskar, slöseriet med
arbetstid minimeras och tider
för färdigställande blir lättare
att hålla. Mycket övertygande
argumentering baserad på forskning.
Superlätta betongkonstruktioner – arkitektens dröm
Kristian Hertz, professor vid
två pristagare. Diplom för bästa
examensarbete inom betongområdet gick till Pernilla
Petersén, KTH, numera anställd
på SIKA, för examensarbetet
”Undersökning av gjutmetodens inverkan på vidhäftning
och sprickrisk vid reparation av
en betongbro”. Juryn har bestått av Thomas Kutti, Per
Hogård och Johan Silfwerbrand.
Motiveringen lyder: ”För ett
väl genomfört arbete innehållande en fältstudie där två olika
metoder för pågjutningar på
betongbroar jämförts. Traditionell betong ställs mot injekteringsbetong där reparation av
såväl kantbalk som brobaneplattans undersida ingår. Examensarbetets disposition, språk
och illustrationer är bra och
gör det lätt för läsaren att ta till
sig rapporten som avslutas med
en sammanställning av de båda
alternativens för- och nackdelar.”
Swedish Concrete Award
Med start 1985 delas vartannat
år priset Swedish Concrete
Award ut på Betongbyggnadsdagen. Årets jury från Betongforskningsrådet valde den isländske professorn Gu,ni A.
Jóhannesson till den fjortonde
i raden av prominenta pristagare. Han är sedan 2008
generaldirektör vid Energimyndigheten på Island efter att
under 17 år ha varit professor
inom byggnadsteknik vid KTH.
Han är fortfarande verksam
imed forskning och utveckling
inom energiområdet som affilierad professor vid KTH.
Juryns motivering lyder:
Professor Gu,ni A. Jóhannes-
Bästa examensarbetet
Betongbyggnadsdagen avslutades med att Svenska Betongföreningens
ordförande,
Michael Åhström presenterade
son har utsetts till 2011 års
Swedish Concrete Award-mottagare för det betydelsefulla
arbete han utfört inom byggnadstekniken med särskild betoning på miljö- och energifrågor. Under många år har
han i olika sammanhang pedagogiskt förklarat och belyst fördelarna med den tunga byggnadsstommen och betydelsen
av dess termiska tröghet för
ekonomi och kvalitet för inomhusklimatet.
Till priset hör att pristagaren
föreläser omedelbart efter
prisceremonin och även dagen
efter på KTH. Gu,ni kallade
sin föreläsning ”Betongens
mjuka värden” och syftar då på
sin forskning kring betongens
värmeledning och värmekapacitet. Föredraget hölls i en lättsam humoristisk ton fylld med
anekdoter från livet som forskare men det gav också en god
bild av de många olika projekt
Gu,ni varit involverad i och lite
om planerad framtida forskning. Dessutom fick församlingen en bra bild av Islands
mycket annorlunda geologi.
Tidskriften Betong hade nominerat kandidater till kvällens sju
olika pris. Nästan 3 000 röster
hade inkommit och under
galakvällen delades priserna ut.
Här följer pristagarna med motivering.
1. Årets Betongdesigner:
Stina Lindholm, Skulpturfabri-
ken, har en stramhet i sin
design där krukor och bänkar
dominerar. Inspirationsutställningar är en viktig del i marknadsföringen och hennes betongträdgårdar är alltid sevärda.
BETONG
institutionen för Bygg och
Anläggning vid Danmarks Tekniska Universitet, är mannen
bakom innovationen ”superlätta konstruktioner” som flyttar fram gränsen för arkitekturens möjligheter och gör det
lättare och billigare och ännu
mer spännande att bygga med
betong. Han fick universitetets
innovationspris 2010. Patentet
ska kommersialiseras genom
företaget Abeo och väntas få
betydande inflytande på fram-
tidens byggnadskonst.
Principen bygger på att man
ersätter de traditionella betong/stålkonstruktionerna med
billigare och mindre energikrävande betongkonstruktioner.
Ett skelett av betong med
medel eller hög hållfasthet
integreras med ett stabiliserande
yttre lager av lättbetong. Den
starka bärande betongen placeras där det är optimalt. Ett bra
sätt att förstå konceptet är att
tänka på den mänskliga kroppen eller ett löv, båda uppbyggda
efter samma princip.
Lättbetongen skapar den yttre
formen och placerar belastningen på den starka kärnan
samtidigt som den stabiliserar
och skyddar mot stötar och
brand. Eftersom lättbetong
väger 3 till 5 gånger mindre än
vanlig betong, minskar den
totala vikten med ungefär hälften
Slutresultatet blir en brandsäker och ljudisolerande betongstruktur som är dubbelt så
starkt, använder hälften så
mycket material och dessutom
väger hälften så mycket som
nuvarande stål/betongkonstruktioner. Byggkostnaderna sänks
samtidigt som energikostnaden
i samband med produktion,
transport och montage minskar
avsevärt. Den låga vikten per
enhet möjliggör transport av
element över långa avstånd.
Med samma princip kan man
också tillverka billigare och lättare formar för gjutning.
Pristagarna: Mattias Svedell, NCC, tog emot Årets miljöpris för projektet Ytskiktsrenovering av gamla
Årstabron, Peter Utgennant, CBI Betonginstitutet, tog emot priset till Årets betongforskare Kamyab Zandi
Hanjari, Kai Simfors, HA Bygg, Årets betongentreprenör, Jan Karlsson, Strängbetong, Årets montageledare,
Per Kettil, Skanska, Årets betongkonstruktör, och Helena Tallius Myhrman, Årets betongarkitekt. På bilden
saknas Stina Lindholm, Årets betongdesigner.
40
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.44 Sida 41
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Middag i spegelsalen. Betongbyggnadsdagen övergick här till tidskriften Betongs årliga Betonggala.
De två evenemangen samkördes i år för första gången. Över 600 deltog i galan med prisutdelningar i
sju olika kategorier.
2. Årets Betongkonstruktör:
Per Kettil, Skanska Sverige, arbe-
tar i dag som specialist inom
avdelning Bro och Anläggning
i Skanska Sverige/Teknik. Per
har under många år även varit
verksam på Chalmers där han
doktorerade 2001 och fick sin
docenttitel 2006. Per har en
unik förmåga att kombinera
sina tunga teoretiska kunskaper
med ett brinnande intresse för
produktionstekniska lösningar.
Det har han tillämpat i stora
projekt som Götatunneln, betongtunneln Hallandsås, Partihallsförbindelsen och E45 etapp
Bohus, men även i mindre bro-,
hamn- och andra anläggningsprojekt. Han har varit drivande vad gäller hög prefabriceringsgrad, allt ifrån armeringsutformning till hela betongelement, vilket resulterat i
ett snabbt och effektivt industriellt byggande. Per har
dessutom utvecklat ett mycket
användbart finita elementprogram för både analys och
dimensionering av betongkonstruktioner.
randprojekt. Avhandlingen handlar om betongkonstruktioner
som utsätts för kombination av
mekanisk last och nedbrytning,
speciellt hur korrosionsprodukterna från den rostande armeringen tränger genom sprickor
och påverkar konstruktionselementets verkningssätt. Han har
arbetat både med försök och
analyser och kombinerat dem
på ett mycket fruktbart sätt.
Genom sitt positiva sätt har
han initierat samarbete mellan
Chalmers, SP i Borås samt Politecnico di Milano.
3. Årets Betongarkitekt:
Helena Tallius Myhrman, Tal-
lius Myhrman arkitekter: För
Turebergskyrkan, Sollentuna
Centrum, en modern kyrkobyggnad med tidlös känsla,
byggd helt i platsgjuten betong. De rundade omslutande
väggarna känns gedigna och
samtidigt varma, och rummets
form och ljusföring stämmer
till andakt utan att överväldiga.
Att se de rena platsgjutna betongytorna fungera på detta
sätt är inspirerande.
5. Årets Betongentreprenör:
Kai Simfors, HA-Bygg, har
genom stor entusiasm och
gediget betongintresse bidragit
till utvecklingen av det platsgjutna byggandet och särskilt
inom området självkompakterande betong. Han har framgångsrikt drivit prestigeobjekt i
4. Årets Betongforskare:
Kamyab Zandi Hanjari, tekn dr
Chalmers, CBI Betonginstitutet, nomineras för sitt dokto-
Göteborg såsom Friggagatan,
Ullevi och Riskulla värmekraftverk, där bland annat 20 meter
höga väggar göts med oerhört
gott resultat.
6. Årets Miljöpris:
Ytskiktsrenoveringen av gamla
Årstabron
7. Årets Montageledare:
Jan Karlsson, Strängbetong,
anses som Strängbetongs mest
komplette arbetsledare med
40-års erfarenhet av montage.
Han är komplett utbildad,
noggrann, lämnar inget åt
slumpen, åtnjuter stort förtroende bland både kolleger och
beställare. Jan har senast utfört utbyggnad av Hotell
Tylösand i Halmstad på rekordtid och med ett mycket gott
resultat.
BA
SNAB ER!
ANS
LEVER
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT AB
Fördämningsmattor 3x4 m, 3x5 m • Slipskivor och skålar • Sprängtråd • Skjutkabel • Diamantslipstift med maskin
Dammsugarsäckar Borrhålsplugg • Skarvborr • Borrkronor • Helstångsborr S 11, S 12
Brunnsborr med tillbehör • Skyddskläder • Slangar • Gruvlampor
Ring: 031-54 10 96 eller 031-54 20 32
Fax: 031-53 28 50 • Mobil: 070-583 32 13 • www.cme.se • E-post: [email protected]
41
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.44 Sida 42
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
RIGGPREMIÄR I NÄRKE
Atlas Copco Rock Drills AB har ungefär 1 500 anställda i närkemetropolen Örebro. Här finns
huvudkontor, en stor del av produktionen och alla stödfunktioner samlade. Till Rock Drills hör
Underground Rock Excavation, Surface Drilling Equipment, FoU-divisionen Roctec, Distribution
Center och CMT Shared Service.
NYA OVANJORDSRIGGAR från
Atlas Copco premiärvisades i
höstas vid Atle Bergtäkt utanför Örebro. Med hjälp av
video- och ljudöverföring kunde
publiken följa operatörens
R A P P O R T:
der med operatörens arbete
inne i hytten. Hela tiden kunde
man också se värdena på riggens huvuddisplay i en infälld
ruta. Operatören Mats Ohlsson
förklarade utförligt arbetsgången
KJELL DUBERG
borrningsarbete med en SmartROC T40 ute i täkten. I livesändning mixades externa bil-
samtidigt som han manövrerade
riggen. Videosändningen sköttes
med hjälp av tre kameror, en
extern och två inne hos operatören. Hela publiken fick på så sätt
plats i hytten.
Design med operatören
i centrum
– SmartROC T 35 och T40
representerar en helt ny teknik
som omdefinierar perspektivet
för effektivitet och energi-
Många ville provborra.
Det dubbla dämpningssystemet ökar borrkronans kontakt med
borrytan och ger därmed rakare hål.
42
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.44 Sida 43
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.44 Sida 44
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Hanna von Knorring, Julia Flodkvist, Sandra Lagerqvist och Stefan Svenson laddar upp inför visningen av
nya SmartROC T35/T40, den första ovanjordsborraren som kan styras både inifrån hytten och utifrån med
radiofjärrstyrning.
Intresserade från hela Skandinavien hade kommit till premiärvisningen. De nya riggarna lockade speciellt
många entreprenörer från Norge.
användning, framhöll Olav
Kvist, Product Line Manager.
Vid designarbetet av de nya
hytterna har operatörerna stått
i centrum. En joystick i framkant på vardera armstödet gör
att man når alla reglagen med
armarna vilande i stället för att
bare och effektivare, något som
sänker kostnaden per producerad kubikmeter.
behöva sträcka sig framåt och
trycka på en touch screen,
kanske med belastningsskador
som följd. Borriggarna är nu
äntligen ifatt grävmaskinerna i
komfort. Det ergonometriska
användargränssnittet gör att
borr ningen blir säkrare, snab-
Bränsleförbrukningen
har halverats
Mats Birkestål, Product Mana-
ger, berättade att fälttester visar
att bränsleförbrukningen har
halverats jämfört med tidigare
modeller. Han förklarar hur
detta är möjligt:
– Maskinen levererar enbart
den luft och den energi som är
nödvändig. Vi kan steglöst styra
hur mycket luft som släpps ner
Operatören ute på täkten berättade i livesändning hur Smartroc T40 manövreras. Från det lilla tältet på
höjden i bakgrunden sköttes videosändningen. Hela publiken fick på så sätt plats i hytten.
44
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.44 Sida 45
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Till vänster manövrering med display och en joystick, till höger med två joysticks – betydligt vilsammare med
båda händerna vilande på armstödet. Olav Kvist, Product Line Manager, demonstrerar med Mattias Sjöström
som försöksobjekt.
Per Olofsson, Regional Business Manager, Parts and
Services, Atlas Copco SDI, berättade att Atlas Copco
nu även kan leverera oljor och vätskor till riggarna.
Till höger: Mats Birkestål, Product Manager, låg
bakom idén att direktsända från maskinen.
Olav demonstrerar den nya kontrollen
för radiostyrning.
i hålet och hur mycket dammsugaren körs. Kompressorn
stängs av när vi inte behöver
luft och motorn går ner på
tomgång. Tidigare gick kompressorn hela tiden, även under
stånghanteringen när man inte
borrar.
Vidare innehåller hydraulsystemet 65 procent mindre hydraulolja. Pumparna är variabla
och man pumpar inte runt mer
olja än nödvändigt. Eftersom
tanken då kan göras 65 procent
mindre
gynnas
ser viceåtkomligheten. Intervallen för
byte av olja har inte förändrats.
Först med både hyttoch fjärrstyrning
SmartROC är det första berg-
borraggregatet med både hyttoch fjärrstyrning. Alla funktioner i hytten finns också på
radiostyrningen, en klar fördel
och en säkerhet i ojämn ter-
– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING –
S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda
Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60
Hemsida: www.kontrollmetod.se
Griper B däckskydd
• Siktar
• Vågar
• Skakapparater
• Värmeskåp
• Neddelningsapparater mm
För gruvor, grustäkter, bergtäkter, stenbrott, m.m.
343 90 Älmhult, tel. 0476-521 35
www.nyvab.se
45
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.44 Sida 46
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
SmartROC kan hantera hål mellan 76 och 127 mm och samma rigg passar därför lika bra på vägarbetet
som i stenbrottet. Som tillval till standardborrmaskinen COP 1840 erbjuds nya högfrekventa COP 2540 där
hammaren slår med upp till 75 Hertz. COP bergborrar har två slaginställningar med olika energinivå och
slagkolvsfrekvens. Till höger: Vidar Øveraas och Robert Langfjord, Brønnøy Kalk AS, hade letat sig till Örebro
från Hommelstø vid Velfjorden.
Elsystemet är kraftigare med robustare el-kopplingar som klarar extrema miljöer. Borrstyrning och stånghantering har flyttats till positionsreglagen och maskinen manövreras med endast två spakar.
Förutom nya Smartroc T40 visades också FlexiROC T15R. Erik Ahlström vänder på steken och så kan T15 R
borra rakt upp.
räng. Radiofjärrstyrningssatsen
är ett uppgraderingstillval.
Maskinen har låg tyngdpunkt och hög markfrigång.
Tillvalsvinschen är integrerad i
designen och påverkar inte
elektriska moduler har placerats
lättåtkomliga där de har sin
funktion. Man har på så sätt
kunnat reducera slanglängderna med 50 procent och
antalet kopplingar med 70 pro-
markfrigången. Bommens räckvidd uppåt för horisontell borrning är 7,6 meter och för vertikal borrning framåt 5,5 meter.
SmartROC har en ny konstruktion där hydraulventiler och
46
cent. Förutom att det ökar åtkomligheten innebär det också
att risken för läckage minskar.
En annan välkommen nyhet
är dubbla slangtrummor med
bestämd plats för varje slang.
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.45 Sida 47
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Örebro slott i nattmörkret.
Middag på slottet. Till höger: Slottsfrun tar emot.
Det ger ökad livslängd och
man behöver inte längre smörja
in slangarna.
Tier4 motorn minskar NOxutsläppen med 50 procent och
partikelutsläppen med 90 procent.
Komplett lösning för
eftermarknadsprodukter
Per Olofsson, Regional Busi-
olja, hydraulolja och kylvätskor.
Atlas Copcos satellitbaserade
övervakningssystem kommer
ness Manager, Parts and Ser vices, förklarade Atlas Copcos
utbildningar och de olika ser viceavtalen för maskiner och
bergborrar, ROC Care och
COP Care. Atlas Copco vill
vara en heltäckande leverantör
med en komplett lösning för
eftermarknadsprodukter och
kan numera också leverera vätskor till samtliga riggar – motor-
Värd och värdinna under middagen bland flera andra
var Olav Kvist, Product Line Manager, och Hellen
Ekefalk, Communications and Brand Manager.
47
med en ny produkt nästa år där
man kan bevaka betydligt fler
parametrar på riggarna.
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.45 Sida 48
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
Mellan Atlas i Örebro och Atlas i Sydafrika fraktas många containrar. Till Örebro slotts kockars stora
förtjusning innehöll en av dem krokodilkött. Moset hade formats som krokodilskinn. Mycket gott kött!
Till höger: Magnus Bäcklund fick upp stämningen tillsammans med sitt band.
Pressvisningen kompletterades med ett besök i Atlasfabriken Surface Drilling Equipment (SDI). En nymålad
Roc F9C körs här in för funktionstest. Till höger: Kunnig guide på fabriken var Ye Larsson, Training Coordinator SDI.
Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!
www.bergsbruks.se
48
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.47 Sida 49
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
Sandvik uppgraderar mobila Q-serien
Nya modeller med radikala och innovativa konstruktionsförändringar är QJ241, QJ341, QJ331
och QH331.
DE SKÄRPTA LAGARNA om avgasutsläpp från förbränningsmotorer i Europa och USA som
trädde i kraft i januari 2011 har
resulterat i motorer på de nya
utsläppsnivåerna IIIB/4i. På
grund av storleken hos motorer
som uppfyller utsläppskraven,
inklusive deras avgasreningsutrustning, har Sandvik gjort
de konstruktionsförändringar
som var nödvändiga för att
bygga in Caterpillar-motorerna
i Q-serien mobila krossar, utan
att kompromissa med kundernas förväntningar på marknadsledande produkter.
De mobila krossarna QJ340,
QJ240, QJ330 och QH330
har uppgraderats till QJ341,
QJ241, QJ331 respektive
QH331. De kommer att byggas med nya motorrum, som
ger plats för antingen Stage
3A/Tier 3 eller Stage 3B/Tier
4i-motorer, beroende på gällande lag i mottagarlandet.
Lanseringen av de nya motorerna sammanfaller med ett
antal radikala och innovativa
konstruktionsförändringar som
ökar maskinernas prestanda och
gör dem enklare att underhålla.
Bland de driftsmässiga uppgraderingarna kan nämnas:
• Nytt hydraulik- och elstyrsystem från Danfoss ökar verkningsgraden
• Komplett PLC-styrsystem
med färgbildskärm underlättar
visuell kommunikation med
maskinen
• Hydrauldriven kylfläkt med
automatisk reversering för att
blåsa kylaren ren från damm
• Proportionell styrning av
larvband
• Hydraulisk manövrering av
käftkrossverkens huvudtransportör ger större svängrum för
armeringsjärn vid återvinning
av rivningsmassor
• Ny direktdrivning på QH331
ger bättre driftsegenskaper
Dessutom ännu enklare underhållsfunktioner:
• Rörsystem i stål, för underhållsfria skarvar och bättre värmeavledning
• Mer lättåtkomliga servicepunkter – nu kan båda sidorna
av motorrummet öppnas
• Alla punkter för motorunder-
håll är nu lättåtkomliga, med
avtappning på respektive
systems lägsta punkt
• Alla hydraulventiler sitter på
marknivå för att vara lättare tillgängliga
• Dieseltankarna och de
mindre hydraultankarna sitter
lätt åtkomliga bakom serviceluckor som nås från den främre
plattformen.
Med dessa nya förbättrade
funktioner i kombination med
den höga kvaliteten på produkterna kommer Sandviks mobila
krossar att ytterligare befästa
sitt ledarskap på den globala
marknaden.
Annonsera i branschens informationskanal!
040-611 06 90 • www.bergsbruks.se
49
SBB 4/2011, SS 4-50_SBB 4/2011, SS 4-50 2011-12-12 14.47 Sida 50
Svensk Bergs- & Brukstidning 4/2011
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
Sandviks konkross QH890.
Sandviks konkross QH895.
Två nya konkrossar för gruvor
Sandvik lanserar två nya konkrossar för gruvor. Den speciella utformningen, hög installerad
effekt, robust konstruktion och beprövad teknik ger de nylanserade konkrossarna CH890 och
CH895 ökad prestanda vid såväl sekundär- som tertiär/pebblekrossning.
KONSTRUKTIONEN hos CH895
med en hållfasthetsoptimerad
stativöverdel och krosskamrarnas utformning gör maskinen
idealisk för tertiärkrossning,
medan stativöverdel och krosskammare hos CH890 är anpassade för sekundärkrossning.
Båda enheterna erbjuder högre
effekt och större krosskraft
med ökad produktivitet som
resultat. Manfred Schaffer,
chef för Surface Mining inom
Sandvik Mining and Construction, säger att det första man
lägger märke till är den robusta
ning. Enkelt uttryckt innebär
den robusta konstruktionen
ökad livslängd även under
mycket krävande förhållanden.
För ökad säkerhet och minimerad stilleståndstid har ytterligare förbättringar gjorts, till
exempel har en extern dumpventil flyttats och ett nytt övertryckssystem har satts in för att
hålla smörjoljan ren. Därmed
kan serviceintervallet ökas.
Man känner igen den pålitliga
konkrosskonstruktionen från
Sandvik, med dess hydrauliskt
justerbara huvudaxel och den
konstruktionen och en stor installerad effekt på 1 000 hästkrafter.
– Men det unika och avgörande för effektivitet och
produktivitet är den speciella
utformningen och de smarta
krossfunktionerna. Vi kallar det
”Dedicated by Design”, framhåller Manfred.
Den nya huvudaxeln, tillverkad i ett nytt höghållfast material, är konstruerad för tuffa
gruvapplikationer. Den hållfasthetsoptimerade stativunderdelen tillåter en större belast-
Lagercrantz Group köper Vendig
Lagercrantz Group har förvärvat samtliga aktier i det svenska
bolaget Vendig AB. Vendig är
en nischad aktör som utvecklar,
tillverkar och marknadsför bandavskrapare och andra komponenter till transportörer inom
bulkhanteringsindustrin i Sverige och övriga Europa. Kun-
get har en stark marknadsposition i sin nisch och har goda
framtidsutsikter” kommenterar
Jörgen Wigh, vd och koncernchef i Lagercrantz Group.
– Med Lagercrantz som ägare
får vi en finansiellt stark och
långsiktig ägare som ger oss
möjligheten att utveckla bola-
derna återfinns inom bl.a.
berg-, grus- och gruvindustrin.
Vendig hade 2010/11 en försäljning på cirka 30 Mkr med
god lönsamhet. Vendig AB har
sitt huvudkontor och lager i
Skara.
– Vendig blir ett intressant
tillskott till Lagercrantz. Bola50
beprövade automatiska spaltregleringen ASRi™ som underlättar online-inställning vid
maxlast och säkerställer toppprestanda.
– Konkrossarna CH890 och
CH895 är framtagna för specifika applikationer, men har
samma konstruktionsmässiga
plattform. Detta förenklar service och underhåll och kommer
att underlätta reservdelshantering och inköpsplanering, säger
Manfred Schaffer.
get vidare genom att bredda
oss i Sverige och öka exporten
av egna produkter i Europa,
säger Sören Bergsten, vd på
Vendig.
Vendig kommer att ingå i
Lagercrantz division Mechatronics. Förvärvet förväntas ge ett
mindre positivt tillskott till koncernens vinst per aktie under
räkenskapsåret som sträcker sig
till och med mars 2012.
SBB, Leverantörregist. 10-12-11_SBB, Leverantörregist. 10/12-11 2011-12-13 08.54 Sida 3
BRANSCHENS LEVERANTÖRER
Bandtransportörer
Berg- och sprängtekniska konsulter
Borrkronor • Borrstänger • Spett
Sänkborrkronor • Hydraulhammare
Borrkassetter
GlobalDrillingSystem Sweden AB
Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34
www.globaldrilling.se
BANDTRANSPORTÖRER,
TRANSPORTUTRUSTNING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
NITRO CONSULT AB
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Gruvteknik AB
Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner,
reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom
bygg-, gruv- och stenindustrin.
Vi utför även reparationer på era maskiner.
Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika
Box 32058, 126 11 Stockholm
Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36
www.nitroconsult.se
E-post: [email protected]
Spräng- och bergteknisk rådgivning
Riskanalys, utredning, syneförrättning
Projektledning, byggledning och kontroll
Vibrationsmätning
Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,
Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro
Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58
Lager: Tel. 0240-370 01
E-post: [email protected]
www.gruvteknik.com
Bergborrutrustning
Atlas Copco CMT Sweden AB
Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46
Berg- och sprängteknisk utbildning
www.atlascopco.se
Utrustning för
bergborrning & prospekteringsborrning
Diamant-/Stift-/Blad-/DTH-/kronor
Borrör – Borrstänger – Helstångsborr
Dia-Team AS
Boden +46 921-163 16,
Trondheim +47 72 56 38 90
We represent
&
www.diateam.no
Box 31, 185 21 Vaxholm
Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84
E-post: [email protected]
Utrustning för bergborrning
såväl ovan som under jord
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
www.bergutbildarna.se
• ADR - Förarintyg
• Bergborrningscertifikat
• Sprängteknisk behörighet
• Undermarksbyggande
• Miljöpåverkan
SBB, Leverantörregist. 10-12-11_SBB, Leverantörregist. 10/12-11 2011-12-13 08.54 Sida 4
Borrning och
prospektering
Gruv- och tunnellampor
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT
Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50
Mobil 070-583 32 13, e-post: [email protected]
www.cme.se
Industrivägen 2, 713 93 Nora
Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95
Industrigummi
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
www.drillcon.se
Kabel och kontaktdon för
för grus- och gruvindustri
Bulkhantering
• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV
• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV
upp till 240 mm 2
IFE SYSTEM AB
Box 368, 551 15 Jönköping
Tel. 036-12 92 00, fax 036-12 96 07
E-post: [email protected] • www.ife-system.se
Grävutrustning
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
[email protected] • www.cavotec.com
Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA
Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping
Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65
www.sbgab.se
Dieselmotorer
Gummi- och PUR-mantlad
kabel upp till 150 mm2, 1-6 kV,
samt kontaktdon till dessa.
Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp
Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48
[email protected] • www.elproman.se
Dieselmotorer, service och
reservdelar.
Distributör för Sverige och Danmark.
Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus
Tel. 08-564 707 00
www.dieselmotornordic.com
Hydraulhammare
Dieseltankar
Dieseltankar 200 liter-50 m3
WIKERS I FILIPSTAD AB
www.wikers.se • [email protected]
Tel. 0590-152 90
– Hydraulhammare
– Betongsaxar
– Pulvriserare
– Bomsystem
– Reservdelar
– Service
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
Kontaktdon 10-800 A,
230-15 kV, 1-64 poler
Kabel med gummi- eller PUR-mantel
1-24 kV, t.o.m. 240 mm2
Mobil Elteknik Sverige AB
Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge
Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01
E-post: [email protected]
www.mets.nu
SBB, Leverantörregist. 10-12-11_SBB, Leverantörregist. 10/12-11 2011-12-13 08.54 Sida 5
Kalk
Nordkalk AB
Box 901
731 29 Köping
Tel. 0221-292 00, fax 0221-128 71
E-post: [email protected]
www.nordkalk.com
MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING,
MKB OCH UTREDNING
Buller och vibration • Täktplan • Visualisering
Radon • Yt- och grundvatten
Förorenad mark
Helsingborg 042-444 40 00
Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00
Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50
Kalmar 0480-44 92 00
www.wspgroup.se
– Krossar
– Siktar
– Matare
– Automationssystem
– Siktmedia
– Slitgummi
– Dammkapsling
– Slit och reservdelar
– Service
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund
Konsulter
Krossar och reservdelar
Geologi, geofysik, geokemi,
miljökonsekvensbeskrivningar, projektledning.
Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten.
Box 275, 751 05 Uppsala.
Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10.
Allt till krossanläggningar
• Slitgods
• Reservdelar
• Krossar
• Matare
• Siktar
• Siktmedia
• Service
• Bandtransportörer
Scandia Maskin Sverige
Göteborg 076-62 77 881
Karlstad 070-65 40 115
www.scandiamaskin.se
Lågfriktionsmaterial
Bergkonsulterna
www.petroteam.se
[email protected]
Bengt Ludvig 031-31 31 643
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
SBB, Leverantörregist. 10-12-11_SBB, Leverantörregist. 10/12-11 2011-12-13 08.54 Sida 6
Radiostyrning
DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA
Radiostyrning och kommunikationssystem
för krävande applikationer inom bergmaterial industri, gruvor, stålverk och offshore
Vi på SPG är Sveriges ledande producent av
siktmedia för gruv- och grusindustrin. Sedan
starten 1973 har vi i stort sett levererat våra
produkter till alla förekommande aktörer inom
gruv- och grusnäringen.
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Box 159, 453 24 Lysekil
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
[email protected] • www.cavotec.com
Tel växel: 08–504 106 00
Fax: 08–504 106 10
E-post: [email protected]
Hemsida: www.spgab.se
Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge
Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge
Slitgummi, slitelement av
gummi för stup, matare
godsfickor, etc.
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Siktelement
Siktningsmaskiner
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Box 78, 544 21 HJO
Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78
www.mogensen.se
E-post: [email protected]
Siktgaller
Tel
0371150 35
Telefax
0371-154 56
Sikt- och sorteringsgaller för
grusindustrin samt skyddsoch inbrottsgaller
Slutväxlar
Slitgods
Slutväxlar & reservdelar
till alla sorters entreprenadmaskiner
och svängkranar
AB PETERSON & DUHR
SLITGODS FÖR INDUSTRIN
ANDERSTORP
www.peterson-duhr.se
E. SABEL AB, BOX 841, S-531 18 LIDKÖPING
TEL +46(0)510 - 54 77 30, FAX +46(0)510 - 5 4 7 7 1 2
E-POST jan [email protected] HEMSIDA www.sabel.se
www.bobcat-orestad.com
The Charon Company AB
Tel. 0708-927 927
040-15 78 19
e-post: [email protected]
SBB, Leverantörregist. 10-12-11_SBB, Leverantörregist. 10/12-11 2011-12-13 08.54 Sida 7
Specialcement
Systemlösningar
Komplett leverantör av sprängmedel
för alla applikationer.
Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby
Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25
Kalciumaluminater: cement och fluss
www.secar.net
www.cimentfondu.com
FORCIT SWEDEN AB
Box 6, SE-713 21 NORA
Tel. 07-220 003 01
www.forcit.se
KOMPLETTA
LÖSNINGAR INOM
BULKHANTERING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Sprängmedel direkt från
egna fabriker. Leveranser och laddservice
över hela Sverige.
Sprängmattor
Karlstad, tel. 054-53 53 10
Enköping, tel. 0171-44 31 80
Ruba Gummi AB
690 45 Åsbro
Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50
Aktivt stödjande partner till
Bergsprängningsentreprenörernas Förening
Tel. 0587-145 45
Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar
Direktleveranser över hela landet
www.norab.com
Transportband och
slitgummi
Sprängämnen
TRANSPORTBAND • SLITGUMMI
TRANSPORTÖRTILLBEHÖR
HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA
TEL. 0171-46 33 50 • FAX 0171-46 33 51
www.epc-group.se
Eskilstuna: Tel. 016-13 90 77
Göteborg: Tel. 031-56 03 00
Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00
www.vulkekonomi.se
E-post: [email protected]
SBB, Leverantörregist. 10-12-11_SBB, Leverantörregist. 10/12-11 2011-12-13 08.54 Sida 8
Transportband och
tillbehör
Transportband & tillbehör
Styrningssystem
Avskrapningssystem
Transmissionsprodukter • Slang
Allt för din transportör
TRANSPORTBAND
INDUSTRIGUMMI, M.M.
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Växjö tel. 0470-72 98 40
Fax 0470-72 98 20
www.vulkproffsen.com
Gummilabor transportband
ContiTech Scandinavia AB
Box 38, 164 93 KISTA
Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66
www.contitech.se
Vågar
TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE
Vi har det mesta inom vägning!
Specialité: Bandvågar.
TRANSPORTBAND – SLITGUMMI
–
–
–
–
–
Bandrullar
Rullbanerullar
Rullställ
Trummor
Valsar
–
–
–
–
–
Bandrensare
Sidotätningar
Spännskruvar
Säkerhetssystem
Gummeringar
Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65
Järnringen 17, 433 30 Partille
Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32
Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand
Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96
070-675 66 77, 070-685 66 77
E-post: [email protected]
Hemsida: www.vagsystem.se
www.sigab.net
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
Box 812, 953 28 Haparanda
Tel. 0922-298 00, Telefax 0922-298 09
www.sandvik.com
S-E-G Svenska AB
Box 11143. 161 11 Bromma
Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00
www.s-e-g.com
®
Transportband • Slitgummi
Rep. material • Remlås • Vulkpressar
Industrigatan 8, 619 32 Trosa
Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25
E-post: [email protected] • www.primogum.se
Bandavskrapare
Bandstöd
Bärrullar & Returrullar
El-drivtrummor
Driv- & vändtrummor
Slit- & kantlistgummi
Sållgaller & gummisiktduk
Huvar & Metalldetektorer
Bullerdämpning
Vågar för alla behov
Rikstäckande service
Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30
Tel. 054-69 08 40
www.vendig.se
www.vagab.com
Kvalitetskomponenter
för materialhantering
Sandvik erbjuder ett omfattande
utbud av transportörkomponenter och slitdelar av hög kvalitet
för materialhantering inom flera
industrier.
Q
Q
Q
Q
Q
Transportörrullar Q Kompletta rullställ
Bandstyrningar Q Remskivor och spännare
Bandrensare Q Skydds- och bevakningsanordningar
Pålastningszoner Q Dammbindningssystem
Transportörtrummor Q Skrapor med mera
Kontakta oss:
Haparanda tel 0922-298 16 eller 0922-298 03. Järfälla tel 08-685 94 80.
SA NDV IK M I N I N G A N D CO N S TRU C TI ON S V ER I G E A B, te l 0 2 6 - 2 6 2 0 0 0
mc .sand v ik. c o m
omslag ny.indd 2
2011-12-12 15.25
Posttidning B Svensk Bergs- & Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ
9LKDUWHNQLNI|UHIIHNWLYDO|VQLQJDU
6RP6YHULJHVOHGDQGHWLOOYHUNDUHDYWUDQVSRUW|UHUlUYLYlOPHGYHWQDRPYLONHQDYJ|UDQGHUROO
VRPGULIWVlNHUKHWRFKIXQNWLRQVSHODU,QRPGDJHQVPRGHUQDLQGXVWULÀQQVGHWQlPOLJHQLQWH
QnJRWXWU\PPHRSODQHUDGHVWRSS'HWUlFNHULQWHPHGDWWGULIWVlNHUKHWHQVNDYDUDK|J²I|UDWW
InHQVXQGNRVWQDGVHIIHNWLYLWHWVnPnVWHGHQYDUDLGHWQlUPDVWHDEVROXW
0HGOHYHUHUDGHHQKHWHULEDJDJHWYHWYLYDGVRPIXQJHUDU²RFKYDGVRPLQWHJ|UGHW
$WWYLlUUHVXUVDWWUlNQDPHGI|UPnQJDDYYnUDNXQGHUlUGlUI|ULQWHVnNRQVWLJW9nUP
SURGXNWLRQV\WD YnU PRGHUQD PDVNLQSDUN YnU HUIDUQD SHUVRQDO VWnU QlPOLJHQ DOOD L VWlQGLJ
KDQGOLQJVEHUHGVNDSI|UYnUDNXQGHU
.HOOYH lU LGDJ HQ DY PDUNQDGHQV OHGDQGH DNW|UHU LQRP V\VWHP I|U EXONKDQWHULQJ )|UHWDJHW SURMHNWHUDU NRQVWUXHUDU RFK WLOOYHUNDU NRPSOHWWD
DQOlJJQLQJDU RFK V\VWHP VDPW NRPSRQHQWHU RFK UHVHUYGHODU )|UHWDJHW KDU OHYHUHUDW SURGXNWHU RFK O|VQLQJDU LQRP HQ PlQJG ROLND
EUDQVFKHUVnVRPEHUJPDWHULDOOLYVPHGHONDONFHPHQWDJURNHPLPLQHUDODYIDOOVnJYHUNSDSSHUPDVVDVWnOIDVWEUlQVOHVDPWPDULQDWHUPLQDOHU
.RQWDNWDRVVSn.HOOYH6ZHGHQ$%9nQJDYlJHQ.YlQXP6YHULJH7HO)D[ZZZNHOOYHFRP
omslag ny.indd 3
2011-12-12 15.25