Transcript SBB 1/2010 - Svensk Bergs

BERGS
B E R G M AT E R I A L
&
S T Å L & M E TA L L E R
BRUKS
UNDERMARKSTEKNIK
BERGSPRÄNGNING
GEOTEKNIK
1
2010
ÅRGÅNG 89
INFRASTRUKTUR
STEN
SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING
Koldioxidbluffen skärskådad
VOLVO HÖJER RIBBAN FÖR
LÄGRE BRÄNSLEFÖRBRUKNING...
... IGEN.
t sänkte
”OptiShif rukningen
rb
bränslefö %”
20
med hela de drygt 1 600 timmarna
g så gav
ak. Mer
På Heby så
iShift mersm
n med Opt
ne
ki
as
m
optishift
i test
econ.se/
: www.sw
på
n
io
at
inform
MORE CARE. BUILT IN.
Volvos hjullastare är världsberömda för sin låga bränsleförbrukning. Nu har Volvo
Construction Equipments ingenjörer utvecklat ny teknik: OptiShift, ett system som
är utformat för att öka förarens bekvämlighet och maskinens hållbarhet, samtidigt
som det optimerar bränsleförbrukningen. OptiShift införs för Volvos
L150F, L180F och L220F hjullastare och innehåller nya momentomvandlare med lock-upoch frihjulsstator samt Volvos patenterade
Reverse By Braking (RBB) teknologi, som reducerar bränsleförbrukningen med upp till 15 procent. Innovation från Volvo.
Volvo Construction Equipment
www.swecon.se/optishift
Auktoriserad återförsäljare av Volvo anläggningsmaskiner
Huvudkontor: Box 55, 631 02 Eskilstuna, Tel: 016-4295 00
Fax: 016-42 9591. www.swecon.se
SWECONSÄLJARE: Bollnäs: 0278-27160 tBorlänge: 0243-221741 tEskilstuna: 021-105438 t Gävle: 026-546368 t
Göteborg: 031-7465242/43 t Halmstad: 035-162570 t Jönköping: 036-305140 t Kalmar: 070-3975065 t Karlstad: 054671970/71 t Linköping: 013-375860 t Luleå: 0920-237445/46 t Nyköping: 070-5876412t Skellefteå: 0910-702633
t Skövde: 0500-476970 t Staffanstorp: 046-259317/18/22 t Stockholm: 08-6203472 t Sundsvall: 060-524960 t
Södertälje: 08-55387090 t Umeå: 090-160511/12/13 t Uppsala: 018-661841 t Visby: 0498-404133 t Västerås: 021105438 t Växjö: 0470-746809 t Örebro: 019-165311 t Örnsköldsvik: 0660-375801 t Östersund: 063-551470.
Svensk
BERGS-& BRUKS
tidning
Årgång 89 • Nr 1/2010
S ve n s k
Bergs- & Brukstidning
•
Adress:
B ox 6 0 4 0
200 11 Malmö
•
Te l .
Branschdagar om bergmaterial
Sveriges Bergmaterialindustri arrangerade i
november två branschdagar, först i Jönköping och
en vecka senare i Umeå. Uppslutningen var god i
både syd och nord. Ämnesfloran omfattade allt från
vibrationer och buller till juridiska frågor. Brytning
av havssand engagerade särskilt.
Moderatorn Stefan Klingberg, GeoPro, såg till att
de deltagande medlemmarna fick god tid att framföra synpunkter och ställa frågor.
Sid. 8
040 - 611 06 90
•
Halvtid för MinBaS II
Asien drar ifrån
Te l e fa x
040 -797 37
•
E-post:
s ve n s k b e r g s - b r u k s
@ b j i nv. s e
•
Bankgiro
305-6488
•
Plusgiro
i råstålsrallyt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
I början av december var det dags för
det årliga MinBaSseminariet med
avstämning efter
halva projekttiden
för MinBaS II.
MinBaS ABs ordförande Per Murén
berättade vad som
hänt sedan förra
årets träff.
Trafikverket ersätter
Vägverket och Banverket . . . . . . . . . . . . 4
METALLMARKNADEN:
Finns det metall i dolda lager? . . . . . . . 6
GEOTECMÖTE PÅ SKANSEN
Koldioxidbluffen skärskådad . . . . . . . . 46
6 5 3 1 3 1- 3
•
Helårsprenumeration:
233:- (inkl. moms)
Sid. 24
BRANSCHENS LEVERANTÖRER . . . . 55
Säkerhet – tema vid FAB-möte
•
A n s va r i g
u t g i va r e :
Jörgen Dahlquist
•
I redaktionen:
R e i n h o l d A n d e fo r s
Jörgen Dahlquist
Kjell Duberg
Roland Duberg
Ja n H a l l o n q v i s t
R o l f O wa r d
•
Årgång 89
•
Tr y ck t h o s
Carlshamns
Tr y ck & M e d i a A B,
Karlshamn
•
ISSN: 0039-6435
•
FAB, Föreningen för
Avancerad Borrning,
kallade på senhösten
till möte under temat
säkerhet.
Ordföranden Mikael
Berglund, inledde
med att tydligt
motivera valet av
tema. Han menar att
branschen inte är
särskilt bra på
säkerhet.
Annonsera
i branschens
informationskanal!
040-611 06 90
Sid. 32
Studiebesök vid Citybanan
I samband med FABs höstmöte besöktes projektet
Citybanan. Mellan Söder Mälarstrand och Riddarholmen byggs just nu den 370 meter långa Söderströmstunneln med ovanliga tekniklösningar.
O m s l a g s fo t o n :
Kjell Duberg
Sid. 36
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Asien drar ifrån
Världens råstålsproduktion nådde förra året siffran 1 220 miljoner metric tons (mmt), vilket är
åtta procent lägre än produktionen 2008. Detta får ändå anses vara en måttlig nedgång med tanke
på hur förra året började.
Nästan alla regioner och länder visade minskning med undantag för Asien där Kina (som vanligt)
fortsätter att växa och nådde imponerande 567,8 mmt – nytt nationsrekord för årsproduktion. Kina
svarade därmed för 47 procent av världens råstålsproduktion 2009, en ökning från 2008 med nio
procentenheter. Asien totalt producerade 795,4 mmt, en ökning med 3,5 procent. Därmed svarade
denna världsdel för inte mindre än 65 procent av världsproduktionen 2009, att jämföra med 58 procent året före.
USA tappade hela 36,4 procent på årsbasis. EU-27, med de ledande stålländerna Tyskland, Italien
och Frankrike, tappade 29,7 procent och producerade 139,1 mmt.
Bra avslutning på året…
I alla de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association visade december 2009 en fantastisk tillväxt jämfört med motsvarande månad 2008. Totalt uppgick julmånadens produktion till
106,2 mmt, vilket innebär en ökning med 30,2 procent jämfört med 2008. De flesta stålproducerande länder visade tvåsiffriga procenttal i tillväxt. Kapacitetsutnyttjandet steg också till 71,5 procent, en ökning med 13,4 procentenheter.
STIG-GÖRAN NILSSON
…och bra början på 2009
De rapporterande länderna producerade 109 mmt i januari, 25,5 procent mer än januari förra året.
Kina ökade med 18,2 procent till 48,7 mmt. USA producerade 6,1 mmt, en ökning med hela 48,8
procent. Ryssland och Ukraina ökade också båda med runt 30 procent.
Visst ser det ljusare ut. Frågan är bara hur länge återhämtningen håller i sig.

Trafikverket ersätter Vägverket och Banverket
Den 1 april 2010 får Sverige en
ny myndighet, Trafikverket, med
uppgift att utveckla ”ett effektivt
och hållbart transportsystem
utifrån ett trafikslagsövergripande
synsätt”.
I nära dialog med regioner och
kommuner ska Trafikverket svara
för en samlad, långsiktig infra-
anpassade transporter.
Trafikverket kommer att omfatta verksamheten vid nuvarande
Vägverket och Banverket samt
vissa verksamheter vid Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och
SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys).
Trafikverket får huvudkontor i
strukturplanering för samtliga
trafikslag.
Trafikverket får också ansvar
för att bygga, driva och underhålla de statliga vägarna och
järnvägarna. Därtill ska Trafikverket ansvara för att infrastrukturen utnyttjas effektivt
och främjar säkra och miljö4
Borlänge och en regional organisation som är anpassad till regionernas planeringsprocesser och
behov av dialog.
När Trafikverket startar avvecklas Vägverket, Banverket
och SIKA.

Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
M E TA L L M A R K N A D E N
Metalltigerns år
M E TA L L K R Ö N I K Ö R :
ANDERS OHLSSON
Presslagd 10-02-24
Så var då det nya året igång,
inte bara i väst utan även i öst.
Nu går vi in i den blodtörstiga
tigerns år och vi får väl se hur
hungrig den visar sig vara. Jag
slog upp det och det visade sig
enligt den kinesiska zodiaken
vara metalltigerns år, en oroande
tanke. När jag ändå höll på kollade jag mig själv också som
referenspunkt, och jag är tydligen född i metalloxens år. Jag
brukar inte ta sådana här saker
på allvar, men nog var det väl
rätt så passande?
Stora problem
i västvärlden
Vad gäller detta år får vi dock
vänta länge på facit, men fusklappen säger att det helt klart
kommer att vara Kina som styr.
När andra försöker skapa tillväxt
tvingas man i Kina att dra i
handbromsen för att inte hela
det ekonomiska ekipaget ska
skena. Den senaste tiden har det
varit en del ryck i denna krycka,
inga handbromsvändningar utan
mer för att parera sladdar. Kapitaltäckningskraven för banker
har höjts, utlåningen stryps och
räntan är sakta på väg upp.
Om man jämför det med hur
det ser ut i väst blir man lite
avundsjuk. Här har Grekland så
stora finansiella problem att hela
EU dras in i det, och risken
finns att ytterligare länder hamnar i samma knipa.
Till råga på allt så har det
kommit amerikanska siffror över
consumer confidence som var
de lägsta på 10 månader, d.v.s.
de amerikanska hushållens förtroende för ekonomin är det
sämsta sedan förra våren. Amerikanerna lär inte börja konsumera i
ett nafs. Det otäcka med den här
siffran är att det är oron för jobben som tynger, vi är alltså tillbaka till snacket om tillväxt utan
jobb eller återhämtning utan
jobbtillväxt. Det går troligtvis
framåt, men det går med
myrsteg.
takten klingat av, men det är
osäkert om det är tack vare ökad
konsumtion, en effekt av låga
industrilagernivåer runt årsskiftet eller om det beror på att
metall helt enkelt inte finner
vägen in i LMEs lagerhus.
Det finns en del saker som
oroar när man funderar kring
lagersituationen, och inte blev
det bättre när LME-lagerhållarna beslöt sig för att höja lagerhyran med i genomsnitt nästan 5
procent. Nu blir det alltså dyrare
att lägga metall på officiella
lager, och det i en tid då vi oroas
över dolda lager. Något säger
mig att detta motverkar den s.k.
transparensen och risken finns
att metall flyttas från officiella
lager över till dolda diton. I ett
sådant scenario kan man uppfatta det som att konsumtionen
ökar, när det i stället är metall
som göms undan. Risken här är
störst på aluminiumsidan. Just
nu finns nästan 4,6 Mton i
LMEs lager och siffran har de
senaste månaderna varit relativt
konstant. Samtidigt ligger cancelled warrants d.v.s. metall på
väg ut på en hög nivå och nästan
300 tton är på väg ut. Av dessa är
knappt 200 tton på väg ut i
USA. Metall ska alltså flöda ut
ur Baltimore, Detroit och Chicago, i alla fall i teorin, för det
kan väl inte vara så att metall
körs på truck från lagerhus in i
tomma före detta industrilokaler? Hyrorna lär ju vara billigare
där än på flashiga börslager.
Metall i dolda lager?
På metallmarknaden har vi sett
effekterna av detta då lagren på
LME ständigt ökat fram till de
senaste veckorna. Nu har öknings-
Guld
Penningflöde ger
stark underton
Den starkare dollarn som sänkte
metallerna i januari håller kvar
vid nivåerna men metallerna har
sedan sina lägsta punkter tidigt i
februari, då exempelvis koppar
Koppar
Nickel
6
var nere och handlades kring
6 300 USD/mt, återhämtat nästan all förlorad mark och är när
detta skrives upp ca 20 procent
på bara dryga två veckor. Glöm
då inte att kineserna under halva
denna tid hållit sig undan för att
fira. Det finns således en stark
underton och det ska till en hel
del dåliga makrosiffror för att ta
bort denna.
Tittar man på guldet så finner
man samma sak där och metallen har efter en dollarstyrd korrigering ner till 1 050 USD/oz
återtagit nivåer kring 1 100
USD/oz. Rent fundamentalt kan
man påstå att basmetallerna är
för högt prissatta, konsumtionen
är fortfarande svag och det finns
stora mängder metall i lager. En
justering ner vore logisk, men då
har man inte tagit hänsyn till
strömmarna av nya pengar som
ständigt kommer in även om inflödet har varit lågt i början på
året så var det ändå pengar in,
vilket är detsamma som nya köp.
Så om inte flödet sinar rekommenderas att köpa på dipp och
inte vänta för länge. Metaller
har en förmåga att inte bli så billiga som man önskar sig.
P.S. I pressläggningsögonblicket har jordbävningskatastrofen i Chile inträffat, något
som kan få stora konsekvenser
för främst kopparmarknaden.
Vi kommenterar detta i nästa
utgåva.

Annonsera
i branschens
informationskanal!
040-611 06 90
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Branschdagar om bergmaterial
Sveriges Bergmaterialindustri arrangerade i november två branschdagar, först i
Jönköping och en vecka senare i Umeå. Uppslutningen var god i både syd och nord.
Ämnesfloran omfattade allt från vibrationer och buller till juridiska frågor. Brytning av
havssand engagerade särskilt. Moderatorn Stefan Klingberg, GeoPro, såg till att de
deltagande medlemmarna fick god tid att framföra synpunkter och ställa frågor.
Björn Strokirk, vd SBMI, inledde med en presentation av
medlemmarna i de olika utskotten inom SBMIs organisation.
Programutskottet, som inte
minst svarat för innehållet i
branschdagen, tekniska utskottet, som nu har ett förhandlingsfärdigt utkast till ABM 07 ballast
och som också har utformat en
idé om lämpliga forskningsområden för MinBaS III. Samhällsutskottet har också varit flitigt i
farten under året och bland
annat påverkat politiker att satsa
på infrastruktur i form av vägunderhåll. Björn gav också en tillbakablick på SBMIs framgångsrika arbete under det gångna året.
Vibrationer – vad tål
husen och vad tål
länsstyrelsen?
Metron Miljökonsult är ett oberoende högteknologiskt konsultföretag inriktat på mark- och anläggningsteknik med verksamhet
inom vibrationsteknik, sprängteknik och skadeutredningar.
Man har hittills drivit och fått
igenom ett femtiotal miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) gällande grus-, morän- och bergtäkter. Företaget bildades i Göteborg 1995 och finns numera
även i Sundsvall och Falun.
R A P P O R T:
KJELL DUBERG
Markvibrationer och
luftstötvågor
[email protected]
De stora problemen vid sprängningar är markvibrationer och
stötvågor i luften, förklarade
Per-Olof Bjelkström, berg- och
anläggningsingenjör vid Metron.
För att skydda de kringboende
vid all slags sprängning finns
svenska standarder, bl.a. en
sprängstandard och en standard
för luftstötvågor. Riktvärden för
sprängningsinducerade vibrationer i byggnader (SS 460 48 66)
ligger till grund för beräkning av
kriterier när man gör en riskanalys för sprängningar och det gäl-
ler även mätningen när sprängningen har kommit igång. Standarden är under revision hos
Swedish Standards Institute
(SIS) och en ny version är på
gång. Enligt svensk standard tål
husen markvibration på 5-15
mm/s, länsstyrelsens värden ligger betydligt lägre 1-4 mm/s.
Vid sprängning förekommer
tre typer av vågor: primära vågor,
sekundära vågor och rayleigh8
vågor. Primärvågor är longitudinella s.k. kompressionsvågor.
Det innebär att bergarterna omväxlande trycks ihop eller dras ut
i utbredningsriktningen. Sekundära vågor är transversella vågor
s.k. skjuvningsvågor, vilket innebär att bergarterna förflyttas
vinkelrätt mot utbredningsriktningen. Båda dessa sprider sig
halvsfäriskt och därför tappar sin
energi relativt snabbt.
Rayleighvågor, ytvågor, rör sig
betydligt långsammare och tappar inte energi lika fort. På
grund av sin låga frekvens, långa
varaktighet och stora amplitud,
kan de vara den mest destruktiva
av de seismiska vågorna.
Byggmaterialet
styr känsligheten
I riskanalysen innan man öppnar
en täkt gör man en inventering
av de byggnader som finns i riskzonen och vilken mark de är
byggda på. Husens byggmaterial
Kvalitetskomponenter
för materialhantering
Sandvik erbjuder ett omfattande
utbud av transportörkomponenter och slitdelar av hög kvalitet
för materialhantering inom flera
industrier.
■
■
■
■
■
Transportörrullar ■ Kompletta rullställ
Bandstyrningar ■ Remskivor och spännare
Bandrensare ■ Skydds- och bevakningsanordningar
Pålastningszoner ■ Dammbindningssystem
Transportörtrummor ■ Skrapor med mera
Kontakta oss:
Haparanda tel 0922-298 16 eller 0922-298 03. Järfälla tel 08-685 94 88 eller 08-685 94 80
SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB, tel 026-26 20 00
www.miningandconstruction.sandvik.com/se
125 years
1884–2009
Experience and innovation are the keys to our
successful products – the right equipment for
mining and tunneling made by GIA, Sweden.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
ANFO Charge-Up Trucks
Utility & Service Trucks
Scaling Trucks
Cable Bolter
SwedVent Axial High Pressure Fans
SwedVent High Pressure PVC Ducting
Häggloader
Shuttlecar
Kiruna Electric Truck
Diesel Locomotive
Rescue Chamber
Tailor made solutions our speciality
Service & Parts support our commitment
GIA Industri AB, P.O. Box 59, SE-772 22 Grängesberg, SWEDEN, Phone +46 240 79700, Fax +46 240 79725, E-mail: [email protected], Internet: www.gia.se
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Panelen med Stefan Klingberg, moderator, Eiolf Bjelkström, vd Metron Miljökonsult, John Sjöström, Naturvårdsverket, Eva-Britt Eklöf, WSP, Sara Selegran, Svevia, Martin Almgren, ÅF-Ingemansson, Kristofer Paulsson,
länsstyrelsen i Jönköping, och Per-Olof Martinsson, länsstyrelsen Västra Götaland.
har stor betydelse för känsligheten. Det är stor skillnad på
mexitegelhus, som är känsligast,
och trähus. Det spelar stor roll
om byggnaderna står på berg
eller lera, och hur djup leran i så
fall är. Om man jämför myndighetskrav och Svensk standard så
motsvarar myndighetens krav 4
mm/s, vad en ruin som ligger på
lera klarar.
Vid mätning av luftstötvågor
spelar faktorer som vindens riktning och styrka och molnbasens
höjd stor roll. Trycket kan variera mycket mellan närliggande
hus och vid olika tillfällen. Därför borde man mäta luftstötvågor
från bergtäkter oftare.
Standarden för luftstötvågor
heter Riktvärden för sprängnings-
kanske höjer de miljökrav som
redan finns. Detta kan pågå i
flera varv om fastighetsägaren
fortfarande anser att det blir skador på huset. Man kan inte nonchalera fastighetsägaren. Ett
husköp är en stor investering.
Som husägare vill man inte att
någon ska komma utifrån och
förstöra byggnaden.
– Vad skulle vi själva tycka,
om det en gång i veckan började
skallra i skåpen, frågar sig Eiolf
Bjelkström, vd Metron Miljökonsult AB, och skakar åskådligt
en bricka med glas. Det är ganska
lätt att reagera med, ”det här kan
inte vara bra”! Men under mina
30 år i branschen har jag sett
väldigt få skador som är vibrationsrelaterade. Fastighetsäga-
inducerade luftstötvågor i byggnader. Den tillåter maximalt
500 Pascal i reflektionstryck
(alltså inte frifältsvärden opåverkade av reflexer i näraliggande
fasader). Man kan få reducera
det med upp till 50 procent om
det finns något speciellt känslig
byggnad, exempelvis en kyrka, i
området. Man bör också kontrollera känsliga skorstenar och
om husen är avväxlade mot skorstenen. Myndigheten tillåter ett
reflektionstryck på mellan 100
och 200 Pascal.
Väldigt få skador är
vibrationsrelaterade
En fastighetsägare som misstänker att det blir skador på huset
klagar till länsstyrelsen, som då
ren måste ändå ha sin rätt att
misstänka och hävda att vibrationerna kan ge upphov till skador.
Resonans är vanlig
men risken är liten
Resonans är en självsvängning
som för det mesta uppstår i
bjälklaget. När frekvensen på
vibrationerna från sprängningen
överensstämmer med den frekvens som sätter bjälklagret i
svängning uppstår resonansen i
huset. Avgörande är alltså inte
hur kraftiga vibrationerna är i
millimeter utan dess frekvens i
hertz.
I ett juridiskt prövat fall från
Råstakrossen utanför Sundsvall
sa fastighetsägaren att det blev
Stefan Klingberg, GeoPro, var som vanligt en kunnig
och drivande moderator som såg till att publiken fick
god tid att ställa frågor till panelen.
10
INBJUDAN ATT DELTA PÅ
BERGINDUSTRINS BRANSCHSAMLING
MASKINEXPO 2010
27 - 29 maj Barkarby flygfält, Stockholm
BEF kraftsamlar även i år och skapar i samarbete med MaskinExpo ett nytt forum för
utställare relaterade till bergarbeten. Ett eget område på MaskinExpo underlättar för
såväl branschens besökare som utställare att knyta nya (och bevara gamla) kontakter.
Driver Du/Ni någon form av verksamhet inom BERGINDUSTRIN?
( Leverantörer, konsulter, beställare, utbildare, organisationer, myndigheter mfl.)
Missa inte möjligheten att ställa ut på vårt eget område (i bästa läge)
och nå en stor del av branschens aktörer.
För mer information och platsbokning kontakta:
BEF: Roland Netterlind, [email protected]
MaskinExpo: Bo Lindberg, bo.lindberg@maskinexpo
Eller: www.maskinexpo.se
OBS: för vår planerings skull måste vi snarast få veta vilka som är intresserade.
De bästa platserna går ju också först.
Företag som redan bestämt sig:
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
trycket ovanifrån pressar vatten
ur leran. Däremot kan sprängningar utlösa en spänning som
ändå så småningom hade inträffat. Vattnet i leran rör sig långsamt, kanske tre millimeter per
år. När vattnet rör sig ut ur leran
kan det byggas upp en spänning
under många år. Lera som
underlag har en sättningstid på
uppåt 100 år. Förr eller senare
löses den spänningen ut.
Sprängning kan orsaka att sättningen inträffar lite tidigare än
den annars skulle ha gjort. En
tekniker kan göra en finavvägning och se sättningstrenden.
Per-Olof Bjelkström, berg- och anläggningsingenjör, Metron Miljökonsult, som på
bilden t.h. lämnar över mikrofon och ord till sin far Eiolf Bjelkström, Metrons vd.
Far och son berättade om vibrationers spridning, dess påverkan, hur de mäts och
vilka myndighetskrav som finns.
skador i bjälklag och fasad. Väggarna var av lättbetong, bjälklaget av betong och fasaden av
mexitegel, alltså ett hus känsligt
för påverkan av olika slag. Mätning visade 6 mm/s i bjälklaget
och 0,7 mm/s i grunden. Det
innebär alltså nästan en faktor
tio i resonansförstärkning.
Miljödomstolen som bedömde
nansfrekvensen i lera på under
10 Hz. Har man en ganska ren
sinusfrekvens på 5-10 Hz kan
resonansen i leran ge upphov till
rörelse och skakningar i hela
huset. Det kan upplevas ge dramatiska effekter, vilket kan förklara varför fastighetsägare reagerar som de gör.
Det kan även bli resonanseffekter av luftstötvågen. Det
ger vibrationer i väggen som
fortplantar sig till murstocken
och medföra resonans i skorstenen. Den har oftast en resonansfrekvens på 7-10 Hz. Även
om trycket bara är 100 Pa men
den dominanta frekvensen är ca
7 Hz kan det bli problem. Då
måste man reducera ljudtrycket
och därmed vibrationerna.
detta fall kunde inte se att vibrationerna orsakade några skador.
Man kan styva upp bjälklaget för
att få bort vibrationerna. Men
om det inte finns någon risk för
skada blir en sådan åtgärd
meningslös.
Om huset står på lera kan det
uppstå resonans också i leran.
Erfarenhetsmässigt ligger reso-
Sättningar är
största problemet
Det ojämförligt största problemet är ojämna sättningar i marken. Men sprängningar orsakar
sällan sättningar. En lera kan
inte sätta sig på grund av vibrationer, sättningen orsakas av att
Fyra råd
Eiolf och Per-Olov Bjelkström
gav fyra råd till täktägare.
1. Besiktning med två års intervall. Hänvisa till att ni tar upp
eventuella skador under besiktningen.
2. Finavvägning med två till fyra
års intervall.
3. Utökade mätningar för att
visa hur bjälklagen svänger och
förklara hur det hänger ihop.
4. Gör fastighetsägaren delaktig.
Man kan exempelvis lägga ut
alla mätdata på webben så att
fastighetsägaren själv kan titta
på dem. På så sätt blir de delaktiga i processen. De är ofta
väldigt intresserade.
Nya riktlinjer
för buller
Martin Almgren, ljud- och vibrationsexpert, och Kristian
Andersson, konsult från ÅF-
Ingemansson, redogjorde för
bullerbekämpning och hur man
mäter ekvivalenta värden. Naturvårdsverket riktlinjer är från
1978 och håller på att arbetas
om. Det nya förslaget har varit
ute på remiss i några omgångar.
Miljööverdomstolen har i fyra
domar försökt skapa en praxis
Kristian Andersson (t.v.),
konsult ÅF-Ingemansson, och Martin
Almgren, ljud- och
vibrationsexpert ÅFIngemansson, förklarade hur ljud med
olika styrka och olika
frekvens uppfattas.
12
6DWHOOLWVW\UGSUHFLVLRQLDOODYlGHU
³9LONHQYDUJDYLQWHUPHQDWWVNRWWDVQ|HIWHUKnOPDUNHULQJDUlUKLVWRULDI|U
PLJ0HG$WODV&RSFRVVDWHOOLWEDVHUDGHKnOQDYLJHULQJVV\VWHP+16VLWWHUMDJ
NYDULPLQYDUPDVN|QDK\WWRDYVHWWYlGHU2FKPLQDERUUKnOKDUDOGULJYDULW
PHUSUHFLVD-DJWlQNHUDOGULJYDUDXWDQ+16LJHQ³
5DJQH5RKOpQ
5RKOpQ6SUlQJWMlQVW$%
bUGXRFNVnLQWUHVVHUDGDYHIIHNWLYDUHSUHFLVLRQVERUUQLQJ"
9lONRPPHQDWWEHV|NDRVVSn0DVNLQ([SR±YLVHVLPRQWHU2
ZZZDWODVFRSFRVH
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
maskiner som används i täkten
kombinerat med beräkningar.
Felmätningar
vanliga
Sara Selegran, Svevia, påpekade att man ofta efter inkörning fortsätter
att kontrollmäta rutinmässigt även vid anläggningar där driften påverkar
omgivningen minimalt. Det kostar pengar och är miljömässigt omotiverat.
för hur man ska formulera villkor. De gäller även för bergtäkter. Man vill ta bort begreppen
”riktvärden” och ”gränsvärden”
och i stället ange värden i villkoren. Där ska det också stå hur
man ska kontrollera dem och
hur ofta. Värdena ska vara
meningsfulla och kontrollerbara.
Naturvårdsverkets nuvarande
riktlinjer, (Riktlinjer för externt
industribuller RR 1978:5), anger
att bullervolymen högst får vara
50 dB på dagen, 45 dB på kvällen och 40 dB på natten. Det är
en ekvivalent ljudnivå, ett
medelvärde över viss tid. Redan
etablerade industrier har tillstånd att överskrida med 5 dB.
Remissförslaget menar att denna
dispens ska tas bort. Särskilda
regler för helgdagsaftnar 14.0018.00 föreslås också tillkomma.
Nya förslaget vill ändra den
tidigare bullergränsen 40 dB på
folk är störda så har man delvis
av enkelhetsskäl valt att bara använda A-filtret. När det gäller
lågfrekventa ljud, exempelvis
från fläktar, räcker det inte. Det
kan upplevas som störande även
om A-filtret ger litet utslag. Där
har man också ett dBC-krav.
För att få fram den ekvivalenta
ljudnivån mäter man den
momentana ljudnivån ett antal
gånger i sekunden över en tidsperiod. Den ekvivalenta ljudnivån är medelvärdet av ljudtrycket i kvadrat, som man
sedan räknar om i decibel.
Det finns två sätt att kontrollera om begränsningsvärdet för
ljud överskrids. Man kan mäta
vid bostaden eller göra närfältsmätningar vid ljudkällan. Vid ansökan om ny täkt finns det ingen
verksamhet att mäta ljud på. Då
måste man använda närfältsmätningar som gjorts tidigare på de
dagen för fritidsbebyggelse och
fritidsområden till att gälla
enbart för områden där kommunen i sin översiktsplan pekat ut
att en låg ljudnivå utgör en
särskild kvalitet. Alltså inte automatiskt för all fritidsbebyggelse.
Riktvärdet ska vara uppmätt på
tomten, inte alltför långt från
huset.
Konsten att
mäta ljud
Ljud uppfattas subjektivt. Samma
ljudtryck kan upplevas olika
beroende på frekvens. För att få
en uppfattning om hur mycket
ett buller stör kan man därför
inte bara mäta ljudtrycket. Det
finns tre filter för att anpassa
ljudkurvan, ett A-filter, ett B-filter och ett C-filter. De värden
man får ut kallas därför dBA,
dBB respektive dBC.
När man gör mätningar där
Mätningar bör göras av SWEDAC-ackrediterade företag. Det
gäller att kontrollera noga att
man mäter enbart på industrin
och inte något annat. En förbipasserande bil, ljud från vind i
träden eller gräshoppors starka
ljud där dBA-filtret inte reducerar så mycket, påverkar. ÅFIngemansson har genom åren
gjort många mätningar på olika
maskiner och utrustningar. De
finns i en databas som används
för beräkningar till nya täkter.
Beräkningarna tar hänsyn till att
det är många faktorer som påverkar ljudutbredningen.
Kostsamma och
onödiga kontroller
Sara Selegran, funktionsansva-
rig för råvaruförsörjning vid Svevia, menar att många kontroller
och provtagningar görs rutinmässigt trots att man vet att
verksamheten har begränsad
miljöpåverkan.
Trenden går mot ökade krav
på kontrollfrekvenser från buller
och vibrationer. Framförallt ökar
kraven på omfattande undersökningar och mätningar av grundvatten där antalet analysparametrar växer. Mätningarna kostar pengar och behöver inte vara
miljömässigt motiverade. Anledningen till att de ändå fortsätter
är att varken företaget eller myndigheten lägger någon energi på
att revidera kontrollprogrammen.
Miljöbalkens andra kapitel 7 §
säger att kontrollens nytta måste
vägas mot kostnaderna. Sara
Selegran framhåller att en täkt
ska prövas från fall till fall, som
det står i lagstiftningen. Man
ska fråga sig om kontrollen är
relevant för miljön och man ska
våga ifrågasätta. Vissa kontroller
ska förmodligen bara utföras vid
inkörningen av en ny täkt. Revidera kontrollprogrammet regelbundet och dra ner frekvens och
parametrar om allt är bra. Ofta
kan grundvattenkontroller utföras av företagen själva utan att
en konsult anlitas.
Skräckexempel
från Skara
Förmiddagens föreläsare: Per-Olof Bjelkström, Metron Miljökonsult, Anders
Linnerborg, advokatfirman Lindahl, Eiolf Bjelkström, vd Metron Miljökonsult, Martin
Almgren, ÅF-Ingemansson, Kristofer Paulsson, länsstyrelsen i Jönköping, Sara
Selegran, Svevia, och John Sjöström, miljörättsavdelningen Naturvårdsverket.
14
I Skara hade ett företag sedan
1997 noggrant utfört mycket
kostsamma vattenmätningar i
sexton fastigheters grävda eller
Utför entreprenadkrossning
med moderna mobila och
stationära krossverk
50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.
Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | [email protected] | www.krossekonomi.se
Vi tillverkar siktutrustning för
storlekssortering av olika material
Boken om Sveriges okända storindustri,
Berg för byggande – om bergmaterialindustrin, berättar på
drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför.
Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges
Bergmaterialindustri www.sbmi.se och beställs på
Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60.
Beställ den nu!
Kontakta oss så hjälper vi dig att sikta rätt!
Tfn 0503 – 323 40
www.mogensen.se
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Anders Linnerborg, advokatfirman Lindahl, belyste täktägarnas verklighet med en värdefull exposé över
de lagar, den praxis och de särskilda regler som omgärdar tillståndsfrågor. Exempel gavs från flera miljömål.
Kristofer Paulsson, länsstyrelsen i Jönköping, berättade om komplikationer när artskyddsförordningen
ersätter stoppregeln. Eva-Britt Eklöf, jurist WSP Environmental, utredde skillnaden mellan avfall och
biprodukt. John Sjöström, miljörättsavdelningen Naturvårdsverket, framhöll att villkor måste vara tillräckligt
preciserade och så ändamålsenligt utformade att de faktiskt skyddar hälsa och miljö.
borrade brunnar. Avståndet till
en del var 900 meter. Företaget
fick inte kontrollera brunnarna
själva utan tvingades att anlita
en konsult. Efter nio år klagade
de två närmaste fastigheterna på
att vattnet i brunnarna inte smakade gott. En undersökning
visade att problemen berodde på
föroreningar från den ena fastighetens avloppsanläggning. Det
hade alltså inget med täktverksamheten att göra.
Ingen frågade efter någon
sammanställning förrän bolaget
själv efter två år tog upp frågan
och begärde att vattenprovtagningen helt skulle upphöra.
Företaget hade då gjort en
mycket noggrann rapport där
man bland annat jämförde med
andra brunnar som inte hade
någon täkt bredvid sig. Myndigheten konstaterade att man inte
såg någon påverkan på brunnarna som fanns vid täkten.
Trots detta har företaget ålagts
att fortsätta med vattenproverna
för de 16 fastigheterna med mätningar både före och efter
sprängningar. Dessutom skulle
grundvattennivån dokumenteras
i tre observationsrör varannan
månad. En summerande flödesmätare skulle installeras på vattenpumpen i täkten där mätning
skulle ske varje dygn med summering vecko- och månadsvis.
Vidare blev företaget ålagt att
mäta från sedimentationsbassänger fyra gånger per år. När
man tar prover ska man även
mäta flödet i ytvattnet som lämnar sedimentationsbassängen.
Det var många parametrar att
mäta, konduktivitet, alkalinitet,
pH, suspenderat material, kvävetotal, nitratkväve, ammoniumkväve, oljeindex och klorid.
Svevia skulle också säkerställa
täktens påverkan genom att ta
referensprover uppströms från
täkten. Beslutet kom som ett
föreläggande som måste följas
även om det överklagas.
Svevia fick dock efter förhandling en liten lättnad och
behövde ”bara” kontrollera de
sex borrade brunnarna och kraven på nivåmätningar i grundvattenbrunnarna är borta. Dessutom slapp man anlita oberoende parter för att sköta provtagningarna, något som förenklar
och förbilligar mätningarna.
Resultat av analyserna ska utvärderas efter tre år då ett nytt
förslag till kontroll av ytvattnet
ska skickas in till tillsynsmyndigheten. Svevia tyckte inte att
kontrollprogrammet var rimligt
så man har överklagat. Miljödomstolen ska nu yttra sig och
beslutet emotses med stort
intresse.
begränsningsvärden. Eftersom
dessa aldrig får överträdas finns
inte längre någon marginal. Det
betyder att om begränsningsvärdet är 4 mm/s så måste man förmodligen sikta på 2 mm/s för att
inte riskera att överskrida 4
mm/s. Det är alltså mycket viktigt att i tillståndet få ett
begränsningsvärde man inte riskerar att komma över.
Miljöbalken 29 kap 1 § säger
att man kan dömas för miljöbrott, vållande till miljöstörning,
eller för en villkorsöverträdelse
om överträdelsen är betydande.
Det innebär att det finns ganska
stora marginaler för hälsa och
miljö i de gamla riktvärdena och
att enstaka överträdelser knappast kan innebära en betydande
olägenhet.
Gränsvärdesvillkor
i stället för riktvärden
John Sjöström, miljörättsavdelningen vid Naturvårdsverket,
bekräftade att miljööverdomstolen kommer att avveckla begreppet riktvärde och införa gränsvärden. Det finns ett antal
domar om begränsningsvärden
och Naturvårdsverket har yttrat
sig i ett par fall, men materialet
är fortfarande tunt och svårt att
översätta till täktperspektivet.
Naturvårdsverkets grundsyn
är rättssäkerheten. Villkor ska
vara tillräckligt preciserade så
att man kan konstatera att det
har inträffat en överträdelse och
de ska vara så ändamålsenligt
utformade att de faktiskt skyddar hälsa och miljö. Eftersom
nyttan ska vägas mot kostnaden
måste villkoren vara så utformade
Hantering av
begränsningsvärden
Mycket tyder på att de tidigare
riktvärdena är på väg att bli så
kallade begränsningsvärden, värden som aldrig får överträdas.
Om en verksamhet överskrider
ett begränsningsvärde kan myndigheten återkalla eller ändra
tillståndet. Begränsningsvärdena
ska följas av villkor för hur de
ska följas upp.
Sara Selegran har tittat på nya
täkttillstånd och funnit att man i
princip bara har ändrat namnet
på alla nuvarande värden till
16
att de inte behöver ändras efter
en tid.
Naturvårdsverket anser att
den nuvarande konstruktionen
med riktvärdesvillkor är tveksam
ur rättssäkerhetssynpunkt. Man
måste samtidigt vara försiktig
med hur nya begränsningsvärden används. Naturvårdsverket
har i yttrande till miljööverdomstolen diskuterat att gränsvärdesvillkor sätts lite högre än de
genomsnittliga kända utsläppen.
Det är orimligt med ett villkor
som gör att ett enda överskridande av värdet innebär ett villkorsbrott.
Frågan om begränsningsvärden för täkter har ännu aldrig
prövats i högre instans. Det är
viktigt att de faktiska förutsättningarna lyfts fram i kommande
mål.
I miljöprövningar har Naturvårdsverket föreslagit ett villkor
om att täktägaren ska anmäla en
överträdelse till tillsynsmyndigheten och förklara hur man ska
förhindra ett upprepande. Sedan
bedöms varje enskilt fall.
Avslag och
sakägare
Anders Linnerborg, advokatfirman Lindahl, arbetar huvudsakligen med stora prövningar i miljödomstol av vatten- och miljömål och är en flitigt anlitad jurist
inom branscherna material- och
vattenförsörjning. Han förklarade
grunderna för avslag vid tillståndsprövning av täktverksamhet och vem som räknas som
sakägare. Sakägare är en juridisk
term för person som kan tillfogas skada eller olägenhet
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
genom den tillståndssökta verksamheten. Det kan löna sig att
argumentera om vem som är
sakägare. Man kan som sökande
kräva att de som påstår sig vara
sakägare förklarar varför.
Avslag borde egentligen inte
förekomma, menar Anders Linnerborg. Man ska som sökande
fråga sig hur man får tillstånd,
inte om. Identifiera problem och
konflikter och lös dem. Då undviker man att hamna i rättssalen.
Man måste visa att man lever
upp till miljöbalkens krav och
miljömålen och att ambitionsnivån är hög. De flesta som
söker tillstånd vet inom vilka
områden konflikter kan uppstå
med tillståndsmyndigheten.
Prata med en jurist tidigt i
ansökningsprocessen. Juristen
kanske ser problem som inte är
självklara för den sökande. Det
kan leda till en strategi där konfliktsituationer lättare kan undvikas.
Stryk prövningsmyndigheten
medhårs och var inte envis och
slåss inte om detaljer eller vissa
enskilda frågor. Det leder bara
till problem.
Avslag eller i
värsta fall avvisning
Vanligast orsaken till avslag är
att underlaget är dåligt eller att
man har utrett för dåligt. En
vanlig formulering är ”Den
sökande har inte visat att ...” Det
kan vara att lokaliseringsutredning inte är bra gjord eller helt
enkelt att lokaliseringen är
olämplig på grund av en intressekonflikt med vattenintressen
eller miljömål. Lika illa som avslag är ett beviljande som är förknippat med sådana villkor och
kontrollprogram att driften blir
olönsam.
En dåligt förberedd ansökan
kanske inte ens kan prövas. Den
blir då avvisad. Det kan vara för
att den som ansöker inte har kallat till samråd, inte är rätt part
eller att ansökan inte är komplett.
Stoppregel ersatt av
artskyddsförordningen
Kristofer Paulsson, täkthandläggare vid länsstyrelsen i Jön-
sådana djur eller växter,
b) för att undvika allvarlig skada,
särskilt på gröda, boskap, skog,
fiske, vatten eller annan egendom,
c) av hänsyn till allmän hälsa
och säkerhet eller av andra
tvingande skäl som har ett allt
överskuggande allmänintresse,
d) för forsknings- eller utbildningsändamål,
e) för återinplantering eller återinförsel av arten eller för den
uppfödning av en djurart eller
den artificiella förökning av en
växtart som krävs för detta,
f) eller för att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt
och i liten omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa
exemplar i liten mängd.
köping, förklarade vad som händer nu när stoppregeln i 9 kap. 6
§ i miljöbalken är borta och har
ersatts av en artskyddsförordning.
Stoppregeln löd ”Tillstånd får
inte lämnas till en täkt som kan
försämra livsbetingelserna för
någon djur- eller växtart som är
hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande”. Kristofer tycker
att stoppregeln var luddig eftersom det var svårt att veta vilka
arter som skulle räknas in. Men
den nya artskyddsförordningen
innebär inte automatiskt att det
hela har blivit enklare, snarare
kan den i vissa fall komplicera
täktärenden.
När myndighetens handläggare
numera använder artskyddsförordningen, kompliceras arbetet av att två juridiskt sett olika
organisationer under länsstyrelsen är inkopplade. Miljöprövningsdelegationen prövar täkttillståndet och länsstyrelsen prövar dispens från artskyddet. Artskyddsfrågan hamnar alltså
utanför täktprövningen och
prövningen fördröjs om dispenser krävs.
För att undvika problem är
det viktigt att redan i samrådsskedet se över vilka arter som
kan komma ifråga och helst
anpassa verksamheten så att
man inte behöver dispens.
Naturvårdsverket ger ut en
handbok för artskyddsförordningen och håller utbildningar
om vad den innebär. Handboken
och en vägledning till boken och
förordningen finns förutom i
pappersversion också digitalt på
www.naturvardsverket.se/sv/Art
skyddsforordningen
Omdebatterat
gruvavfallsdirektiv
Eva-Britt Eklöf, jurist vid WSP
Environmental, tidigare verksam
vid länsstyrelsen i Göteborg och
i miljöprövningsdelegationen,
gjorde en djupdykning i det på
senare tid så omdebatterade gruvavfallsdirektivet.
WSP har bland annat på
SBMIs uppdrag tidigare tagit
fram en täkthandbok som ska
förenkla för täktägare att söka
och få tillstånd. Den finns tillgänglig på SBMIs webbplats.
WSP har också utrett kraven
som ställs på lokaliseringsutredningar och möjligheten till icke
tidsbegränsade tillstånd.
Nu har turen kommit till en
vägledning som Eva-Britt Eklöf
och Jenny Gustafsson, WSP, har
arbetat med inför de nya krav
som snart börjar ställas till följd
av förordningen om utvinningsavfall. Den trädde i kraft den 1
september 2008 och ska vara
Små möjligheter
till dispens
Dispens får bara ges om det inte
finns någon annan lämplig lösning eller om dispensen inte försvårar upprätthållandet av en
gynnsam bevarandestatus hos
artens bestånd i dess naturliga
utbredningsområde.
En noggrann undersökning
vid dispensansökningar är nödvändig
a) för att skydda vilda djur eller
växter eller bevara livsmiljöer för
Acceptera inte orimliga krav från allmänhet och
myndigheter. Om ni anser att något är fel så
argumentera för er sak och ta striden. Det är ni som
bäst kan det här med täktverksamhet, menar Per-Olof
Martinsson, täkthandläggare i Västra Götalands län.
17
implementerad i svensk lagstiftning senast i december 2010.
Bakgrunden till förordningen
är att man från EU-håll via
lagstiftning vill minimera riskerna
inom utvinningsindustrin efter
att några miljöincidenter inträffat i gruvindustrin. Bland annat
har några sedimentationsdammar brustit. Trots att det i
huvudsak gäller gruvindustrin,
omfattas också täkterna av
bestämmelserna även om miljöriskerna där är betydligt mindre.
Avfall eller
biprodukt?
WSP har studerat avfallsreglerna. Man ändrar inte definitionen på avfall men den ska göras
tydligare. När blir en restprodukt en biprodukt och när blir
den ett avfall och när upphör ett
avfall att vara ett avfall?
Förordningen gäller enbart avfall som är direkt kopplat till
brytningen av materialet och gäller inte spillolja från maskiner
och liknande och inte heller om
täktägaren tar in externt avfall,
exempelvis asfaltrester.
Lagen gäller alla typer av täkter, berg- och grustäkter, moräntäkter och blockstenstäkter. Den
gäller också avfall från prospektering, utvinning eller bearbetning och även jord- och torvtäkter.
WSP konstaterar att väldigt få
massor blir utvinningsavfall. När
de används till efterbehandling,
insynsskydd och bullervallar är
de biprodukter. Om man tydligt
redovisar hur fraktionerna ska
användas i tillståndsansökan
undviker man att de hamnar
under avfallsbegreppet.
Uppstår utvinningsavfall i en
täkt är man skyldig att ha en av-
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Erik Hulthén, Chalmers (t.v.), har som mål att
öka produktionen tio procent med varvtalsoptimering
i krossen. Björn Strokirk, vd SBMI (t.h.), redovisade
föreningens arbete under det gångna året och
presenterade också SBMIs nya kurser.
fallshanteringsplan som ska ses
över minst vart femte år. Där ska
redovisas vilka kemiska ämnen
som hanteras, de totala mängderna utvinningsavfall och dess
fysiska och kemiska egenskaper.
Deponeringen ska beskrivas, hur
den karaktäriseras och vilka risker den medför.
Om en avfallsanläggning redan
finns i en täkt ska man redovisa
en anpassningsplan senast den 1
september 2010. Den ska visa
hur man klarar de nya skärpta
kraven som träder i kraft den 1
maj 2012.
En perfekt
ansökan
Per-Olof Martinsson, täkthandläggare i Västra Götalands
län, berättade om sina reflektioner när han tog emot och behandlade den förfrågan till
länsstyrelsen som SBMI tidigare
gjorde angående avfallsdirektivet. Tankarna gick då till det
stora avståndet som kan finnas
mellan den teoretiska världen
kring lagstiftningen inne på
länsstyrelserna och utövarna i
den praktiska och ekonomiska
verkligheten. Han kunde föreställa sig den uppgivenhet en
täktägare kan känna när inte rim
och reson får råda.
Glädjande nog kunde PerOlof meddela att några bergtäkter och en grustäkt i Västra
Götalands län har beviljats icke
tidsbegränsade tillstånd. En linje
han har drivit en längre tid inte
minst med tanke på att företagen ska ha möjlighet till långsiktiga investeringsplaner.
Per-Olof Martinsson menar
att en perfekt ansökan nog inte
finns. Hur perfekt den än är så
kommer det säkert att finnas
någon som tycker att något behöver kompletteras.
– Men, jag tycker att bran-
schen har lyckats nå nästan ända
fram. De flesta ansökningar som
jag numera får in är väl genomarbetade, pedagogiskt uppställda,
snyggt layoutade och behandlar
sakligt de miljöfrågor som behöver utredas.
Hans budskap är i korthet att
inte acceptera orimliga krav från
allmänhet och myndigheter.
– Om ni anser att något är fel
så argumentera för er sak och ta
striden. Det är ni som bäst kan
täktverksamhet. Ta vara på detta
försprång.
Ta tillvara er demokratiska
rättighet att använda lagstiftningen (t.ex. 2 kapitlet 7 § och
24 kapitlet 1 § i miljöbalken) till
skydd för er verksamhet. Regering, riksdag och politiker på
kommunal nivå fattar viktiga beslut om utbyggnad och underhåll av infrastrukturen såsom
bostäder, vägar, järnvägar o.s.v.
Ni är med och skapar de praktiska förutsättningarna för att
dessa beslut ska kunna genomföras.
– Jag är stolt över att få arbeta
med täktfrågorna och jag tycker
ni ska vara stolta över den verksamhet ni bedriver. Utan ballast
ingen betong.
framtidens krossar. Projektet
heter Optimal fragmentering.
Krossprocessen består av en
serie upprepade kompressioner.
Man söker det optimala antalet
kompressioner och deras storlek.
Försöken utgår från olika önskemål, exempelvis minimering
av energiåtgången, minimering
av tryckvariationerna eller önskan att få fram så mycket som
möjligt av en viss fraktion. Den
optimala krossekvensen varierar
mycket beroende på material
och ändamål.
Projektet använder beprövade
modeller, men nytt är att även
energiförbrukning lagts in som
parameter.
Speciellt i ballastbranschen
bör man arbeta mot färre och
mindre kompressioner. Framtidens krossar kan komma att
skilja sig mycket från dagens.
Utvecklingspotentialen är mycket stor.
2. Krossningsteknik för produktion av fina ballastfraktioner
för betong drivs av amanuens
Johannes Quist. Krossprocessen i slagkrossar analyseras, speciellt VSI-krossar (vertical shaft
impact/kubisering) som bearbetar de allra finaste fraktionerna
för betong. Målet är att ge producenterna underlag för val av
rätt krossutrustning beroende på
applikation och önskade produktegenskaper samt även metoder
för produktions- och kvalitetskontroll. I projektet används
Diskret Element Modellering
(DEM), något som används flitigt inom kvarnindustrin, men
tidigare inte har använts för
krossar och siktar. Filmer som
åskådliggör arbetet finns på
SBMIs hemsida.
Man finner att en ökning av
rotorhastighet och massflöde ger
en förbättring av kornformen i
alla fraktioner med en viss begränsning på partiklar mindre än
250 μm (250 tusendels millimeter). Produktionsresultat skiljer sig något beroende på ingående bergart (med samma
maskinkonfiguration) vilket tyder
på att individuella tester kan
vara nödvändiga.
3. Strax före sommaren 2009
Rapport från några
MinBaS-projekt
Erik Hulthén, doktorand vid
Chalmers, beskrev fyra pågående
MinBaS-projekt som han och
hans kolleger arbetar med.
Med hjälp av modeller och
mätningar i industrimiljö har
man arbetat med ett helhetsgrepp på täktprocessen, från förkrossning till färdiga produkter.
Sedan 1993 har man slutfört en
mängd projekt med inriktning på
maskinutrustning och processer
inom bergindustrin. Projekt
kring konkrossar, siktar, slitage i
konkrossar, teknisk- och ekonomisk optimering av krossanläggningar och egenskapsanpassad
ballastproduktion har rönt stor
uppskattning i branschen.
En forskargrupp som leds av
docent Magnus Evertsson
arbetar nu med följande projekt:
1. Doktoranden Elisabeth Lee
har under snart tre år forskat för
att få fram nya krossprinciper för
18
startade Robert Johansson,
doktorand, ett vindsiktsprojekt
kallat Torr klassering av fina
ballastfraktioner till asfalt och
betong. Syftet är att få grundläggande och detaljerad förståelse
för vindsiktars funktion, användning och utformning. De senare
årens successiva övergång från
naturgrus till helkrossad ballast i
betong ställer krav på modifiering av finandelens sammansättning i området 50-250 μm.
Andelen filler med partikelstorlekar under 63 μm bör tas ner
till mindre än sex procent eftersom betongen då kan bearbetas
med ett i stort sett oförändrat
förhållande mellan vatten och
cement (VC-tal).
För att avskilja filler vid asfalttillverkning torkar man oftast 02-fraktionen vilket är mycket
energikrävande. Genom att avdamma genom torr klassering
före torkningen blir det möjligt
att minska energiåtgången.
Metoden som används är
CFD (Computational Fluid
Dynamics), i vilken man beräknar hur partiklarna strömmar
inne i maskinerna. Flera typer av
vindsiktar ska undersökas.
4. Erik Hulthén gav också en utförlig rapport från sin egen
forskning, Realtidsoptimering
av krossanläggningar. Målet är
att öka utbytet med 5-10 procent genom att i varje ögonblick
ställa in parametrar på krossar
och krossanläggningar så bra
som möjligt. Försök har utförts
på flera av Jehanders anläggningar och senast i NCCs
anläggning i Glimmingen utanför Uddevalla. Ett tiotal flödesmätare (enkla bandvågar) sätts
på alla lutande band, krossen
förses med en frekvensomformare och en dator med en algoritm som automatiskt reglerar
varvtalet.
®
Utbildning SHOTPlus -i
Radisson SAS Arlanda, Stockholm
6-7 maj 2010
För närmare information kontakta Kicki:
ORICA MINING SERVICES
Dyno Nobel Sweden AB,
[email protected].
FAX: 0587 255 35.
Telefon: 0587-85367
NCC ROADS
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Genom ett stort ”sugrör” som sticks ner en bit i botten suger fartygen upp
sandblandat vatten. Under lastningen ser man till att ytvatten fylls på så att det
finaste materialet hela tiden hålls flytande och tvättas bort.
Genom att införa en optimeringsalgoritm som i realtid varierar varvtalet har produktionen
ökat med upp till 16 procent, i
genomsnitt 6,9 procent, jämfört
med ett bra valt fast varvtal. Processen påverkas av hur sliten
manteln är och om tidigare varvtal varit högt eller lågt d.v.s. om
krosskammaren är full eller inte.
Spaltjusteringar, på de krossar
som kräver det, är effektivt men
väldigt kostsamt tidsmässigt.
Krosskapaciteten,
genomströmningen i krossen, går ner
med ökat varvtal. Samtidigt går
andelen färdig produkt upp
eftersom mindre behöver gå tillbaka i retur. Problemet med att
optimera är att optimum flyttar
sig hela tiden efter hand som
krossen slits och det ingående
materialet förändras. Kvalitetsaspekter i realtid vore önskvärt
men det är än så länge svårt att
mäta online.
Tidigare gjorda mätningar visar
att en optimering av varvtalet gör
det möjligt att få ut 4,2 procent
mer material under en mantellivslängd och att livslängden på
manteln också ökar med hela 27
procent. Försök har också visat
att man får ut 3,2 procent mer
material om man låter algoritmer välja spalt i realtid på en
redan spaltautomatiserad kross.
Det finns alltså stora möjligheter
att optimera krossarna, projektets mål är tio procents produktionsökning. Att investera i varvtalsreglering återbetalar sig på
ett halvår. En lysande investering, menar Erik Hulthén.
törer. Den kan byggas på med
Produktion 1, en kurs som funnits några år nu.
Föreningen engagerar sig
också i ett samarbete mellan
Europa och USA kallat Safe by
design. Man vill konstruera och
bygga maskinerna ännu säkrare
genom att förse maskintillverkarna med systematisk återkoppling till en analys av olyckor
och incidenter. Dessutom kan
SBMI och systerorganisationer i
andra länder uppmuntra användarna att efterfråga nya och säkrare maskiner.
SBMIs skrift Sprängning i
bergtäkter – några råd till
platschef, produktionschef och
inköpare, innehåller värdefulla
råd. Den ger en grundförståelse
som gör det lättare för beställaren att komma med relevanta
frågor och att jämföra olika
offerter. När myndigheterna
skärper kraven på vibrationer
SBMI satsar på
säker täkt
SBMIs styrelse vill satsa ytterligare på täktsäkerhet och Björn
Strokirk informerade om de
kurser föreningen arrangerar.
Säker maskinoperatör är en
grundkurs i säker hantering. Det
är en ny kurs för alla i täktbranschen, inte minst underleveran-
Mats Karlsson, teknisk
chef på Färdig Betong,
förklarade varför havssanden fungerar så bra
som ballast i betongen.
Freddie Stjernström,
NCC (t.h.), beskrev den
danska utvinningen av
havssand. NCC Roads
har använt sådan sand
sedan 2005.
20
och luftstötvågor blir kunskaper
allt viktigare.
Ökad kommunikation
med grannarna
Björn Strokirk framhöll fördelarna
med bättre kommunikation mellan producenterna, de kringboende och andra berörda. Avsnitt om kommunikation kom-
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
mer att läggas in i kurserna Produktion 1 och 2.
Om något trots allt skulle gå
snett blir problemen lättare att
lösa eftersom ett kontaktnät är
etablerat och en bra relation
redan finns. Berörda grannar
kan få information direkt och
inte via media.
SBMIs mål är att branschen
ska bli ännu säkrare och få ett
ännu bättre anseende. Det kommer både att underlätta tillståndsgivningen och rekryteringen av framtidens täktarbetare.
Utvinning av
havssand
Danmark har i många år utvunnit havssand runt sina kuster,
berättar Freddie Stjernström,
NCC Göteborg. Det är ett utmärkt material för betong. Danmark har fyra s.k. stenfiskefartyg
som utvinner tio miljoner ton
havssand per år. Sedan 2005 har
havssand från Lysegrund utanför
danska östkusten levererats till
NCCs hamn på Risholmen i
Göteborg. Varje last innehåller
900 kubikmeter/1 300 ton sand.
Lastning till havs tar fyra timmar, transport till Göteborg fyra
timmar och lossning också fyra
timmar.
Danmarks utvinning sker på
en yta av 400 kvadratkilometer,
motsvarande 0,4 procent av landets totala ekonomiska zon. Täkterna ligger på danskt vatten och
de danska miljömyndigheterna
beslutar om tillstånd. Bland
annat Tyskland, Polen och
Finland utvinner också havssand.
det kan vara en bra idé att söka
tillstånd och se hur det går.
Sandfångst med
fiskemetod
Används med gott
resultat till betong
Genom ett stort ”sugrör” som
sticks ner en bit i botten suger
fartygen upp sandblandat vatten. Stenar av olika storlekar
(plusmaterial) skiljs bort medan
sanden och vattnet hamnar i
lastutrymmet. Plusmaterialet går
tillbaka till botten där det bildar
stenrev där fiskar och alger trivs.
Efter hand som volymen sand
ökar i lastutrymmet rinner vattnet tillbaka i havet. Under lastningen ser man till att ytvatten
fylls på så att det finaste materialet hela tiden hålls flytande
och tvättas bort. Ytvattnet sänker också kloridhalten i sanden
eftersom det innehåller betydligt
mindre salt än det bottenvatten
som följer med sanden upp.
Efter lossning på Risholmen
får sanden ligga tre-fyra veckor
så att vatten och klorider kan
torka bort helt. Havssanden är
mycket vältvättad när den kommer i land. Jämfört med natursand innehåller den väldigt lite
lera och slam. Därför rinner
vattnet lätt ur och tar med sig
kloriderna.
I Sverige skulle områden
kring Skanör och Falsterbo vara
tänkbara utvinningsområden.
Det finns också mycket sand i
Vättern på 10-25 meters djup.
Sannolikt finns det fler områden som kan vara lämpliga. Det
föreligger bara något enstaka
ärenden om detta i Sverige så
Havssanden har många goda
egenskaper, förklarade Mats
Karlsson, teknisk chef Färdig
Betong AB.
Färdig Betong har använt havssand med gott resultat i sin
betong sedan 2005. Den har
lång livslängd, kräver lite underhåll och är beständig.
I byggnader får betongen termiska egenskaper som minskar
behovet av uppvärmning på vintern och kylning på sommaren.
Idealiskt för s.k. passivhus som i
huvudsak värms upp av de
boende och deras aktiviteter.
Kommersiella byggnader gör
ofta av med lika mycket energi
till kylning som till uppvärmning. Den energi som går åt för
att producera betong till byggnadsstommar är marginell i förhållande till den energi som
behövs för att driva byggnaden
under dess livslängd.
Det mesta av energiåtgången
för betongtillverkning går till
produktionen av cement medan
ballast och armering står för en
betydligt mindre del. Mats Karlsson påpekade att man inte har
gjort några livscykelanalyser på
användandet av havssand. Men
transporterna är förhållandevis
energisnåla.
Litet vattenbehov
ger tekniska fördelar
andel vatten i betong. Det
innebär att den torkar snabbare och att den kräver mindre
cement, vilket i sin tur minskar
krymprisken och problem med
temperatursprickor.
Färdig Betong har noga undersökt materialegenskaperna hos
ballastmaterial för att öka kunskapen om vilken effekt de har
på betongen. Man har tittat på
kornform, siktkurvor, slamhalt,
mineralografi, petrografi och
specifika ytor. Det har då visat
sig att material med lågt vattenbehov har stora tekniska och
miljömässiga fördelar. Speciellt
vid byggprojekt där man vill
använda mindre cement för att
minska
värmeutvidgningen,
exempelvis när man byggde
Öresundsbron.
Sjösanden fungerar väldigt bra
ihop med krossprodukter. För
att inte riskera för höga halter av
klorid undersöker Färdig Betong
varje båtlast. Förhöjd kloridhalt
kan göra att armeringen i
betongen rostar. Man måste
också kontrollera halten av flinta
för att inte riskera alkali-kiselreaktioner.
Havssand är inte alltid den
bästa affären, det beror en hel
del på båtens gångtid. Men som
material har det stora fördelar.
Mats är övertygad om att det går
att komma ännu längre med ett
industriellt producerat material.
När det gäller vattenbehovet är
det en bra idé att försöka efterlikna sjösand.

Man vill ha minsta möjliga
Annonsera i branschens informationskanal!
040-611 06 90 • www.bergsbruks.se
22
KJELL DUBERG
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Halvtid för MinBaS II
I början av december var det dags för det årliga MinBaS-seminariet med avstämning efter halva
projekttiden för MinBaS II. Som bekant är MinBaS ett industristyrt forskningsprogram baserat på
samarbete mellan företag och organisationer inom delbranscherna industrimineral, bergmaterial
(ballast), natursten och tekniska institut, universitet och högskolor. Seminariet hölls hos SGU i
Uppsala. Dagen ägnades åt lägesrapporter från de olika programområdena men eftersom mer
än halva projekttiden är till ända, handlade det också mycket om utvärdering och planering inför
framtiden.
MinBaS ABs ordförande Per
Murén (NCC Roads) hälsade
de 65 deltagarna välkomna och
berättade kortfattat vad som
hänt sedan förra årets träff och
om dagens program. Jan Mag-
R A P P O R T:
Därefter var det dags för stenindustrin att genom professor
kationsteknik – stenindustrin.
Kurt fungerade också som sessionsordförande för denna avdelning. Han inledde själv med
en redogörelse för projektet Tekniköverföring till föreskrivande
led och beskrev där stenbranschens ansträngningar att nå ut
med sin kunskap till användare i
vid bemärkelse. Ett redskap för
detta är Stenhandboken, ”branschens bibel”. Denna måste
föras ut till arkitekter, konstruktörer och andra inom föreskrivande led; siktet är inställt på att
MinBaS ABs ordförande
Per Murén berättade
kortfattat vad som hänt
sedan förra årets träff.
Kurt Johansson inledde
med en redogörelse för
projektet Tekniköverföring till föreskrivande
led.
(generaldirektör vid
SGU) tog i sin egenskap av värd
för dagen vid och talade i positiva ordalag om de svenska
mineralbranschernas framtid.
Han framhöll också MinBaS
som ett bra exempel på samverkan mellan näringsliv, forskning
och myndigheter.
nusson
JAN HALLONQVIST
Kurt Johansson (Stenindustrins
Forskningsinstitut AB) rapportera
från programområde fyra, Appli-
Stenindustrin – från
kunskapsuppbyggnad till
marknad
24
EXPLOSIVT PARTNERSKAP
MAXAM finns representerat i ett 20-tal europeiska länder
med 27 fasta fabriker i 11 av dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör
MAXAM till Europas största sprängämnesleverantör.
MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa sprängämnesprodukter
kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk utveckling med syfte
att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare.
Utökad närvaro på marknaden med fler lager- och leveransplatser innebär
snabbare och billigare transporter.
Sverige AB
MAXAM SVERIGE AB, Tel. 054-53 53 10, Fax 054-53 53 13
Pl 8902, 653 46 Karlstad.
MAXAM SVERIGE AB, Tel. 0171-44 31 80, Fax 0171-44 32 75
Breds Skälby, 745 95 Enköping.
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Jan Magnusson, uppskattad ny generaldirektör vid SGU. Bilden t.h. fr.v. Urban Åkesson, Niklas Skoog, Magnus
Evertsson, Björn Lagerblad, Finn Ouchterlony, Eric Forssberg och Mia Tossavainen.
nå 1 000 nyckelpersoner under
projektets gång. För att uppnå
detta har försök gjorts att skapa
nya arenor för korta informationsträffar. Då detta inte har
gett önskat resultat, har man
kompletterat genom att medverka på etablerade arenor vid
årligen återkommande arrangemang, exempelvis vid Breanässeminariet för arkitekter. Partnerskapsorganisationen Movium,
som är knutet till SLU, är ett
annat samarbetsorgan genom
vilket man har nått ut till aktörer
med verksamheter i utemiljön
t.ex. kyrkogårdschefer och kommunernas tekniska chefer och
planerare. Ca 60 beslutsfattare i
kommuner har man nått via
seminariet Offentliga Rum, för
att nämna ytterligare en satsning.
Ett problem har varit att nå ut
till anläggningsentreprenörerna,
utförarna av stenarbeten. Kontakten med dessa är mycket viktig, inte minst för att man ska
komma till rätta med den inte
sällan undermåliga monteringen
av sten. Ett sätt att komma tillrätta med detta är det certifieringssystem för besiktningsmän
för utemiljö, BEUM, som är
framtaget inom Movium. På
denna arena medverkar stenbranschen med utbildning. Om
besiktningsmännen ställer krav
på korrekt utförande måste även
montaget utföras korrekt.
Handeln som vänder sig till
privata kunder har man försökt
nå genom ett utdrag ur Stenhandboken som delats ut till försäljare av stenprodukter. Inalles
har man nått 550 av de tusen
nyckelpersonerna som var målet;
resterande räknar man med att
nå under innevarande år. Kurt
konstaterade nöjt att naturstensanvändningen har ökat och att
intresserade nu vet var kunskap
finns att hämta!
vara en orsak till förekomst av
skador på natursten. Christer
Kjellén (SU) redogjorde för
forskning kring detta som inletts
vid WSP i Malmö där man till
en början har koncentrerat sig
på avjämningsmassor av snabbtorkande slag. Man vill ta reda
på fukthalten i dessa före stenläggning; hypotesen är att massan trots härdning inte är torr
efter stipulerad tid, utan att en
fuktvandring upp genom stenen
kan ske och förorsaka skador.
Försök ska göras med olika
avjämningsmassor och stentyper
och resultat beräknas föreligga
under första halvåret 2010.
Standardiseringsfrågor
för stenindustrin
Björn Schouenborg (CBI) konstaterade att Sverige har varit
mycket aktivt när det gäller att
revidera gamla standarder för
stenprodukter. Efter omröstning
i EU kan en ny standard komma
att föreligga under våren.
Man arbetar också inom om-
Avjämningsmassor
för golv inomhus
Påverkan från avjämningsmassan vid golvläggning misstänks
rådet provmetoder, där Björn
som exempel nämnde en uppdaterad frosttestmetod, som
också snart implementeras.
Lite unikt för svensk stenindustri är att man vill ta ett
vidare ansvar för nästa led, nämligen läggningen. Man vill ha
regler för toleranser och klassning liknande den för betong, så
att hänsyn tas till både statisk
och dynamisk belastning av
stenlagd vägbana. Provningsmetoder för frost- frost/saltmotstånd
har drivits igenom med hjälp av
finska kolleger, vilket väckt ett
visst motstånd hos vissa länder i
Europa. Det är viktigt med tydlighet när dessa metoder kan
och ska användas.
Problemen med buktande
marmor, för vilken ingen standard finns, har man försökt
komma till rätta med genom att
utarbeta egna tekniska krav som
vinner allt större acceptans.
Metoderna för fläcktest har
förfinats och utökats till att gälla
inte bara golv utan också bänkskivor. Testet ska hjälpa till att
Kaj Rolf, SLU, och Björn
Schouenborg, CBI, i
uppenbart glatt samspråk.
26
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Magnus Evertsson med doktorandgrupp från Chalmers. Fr.v. Eric Hulthén (Realtidsoptimering av krossanläggningar), Johannes Quist (Krossteknik för fina
ballastfraktioner till betong), Robert Johansson (Torr klasseringsteknik), Magnus
Evertsson (forskargruppsledare) och Elisabeth Lee (Optimal fragmentering vid
krossning).
välja rätt stensort för ändamålet,
några kemikalier ska inte behövas som skydd!
Testmetoder gällande stensorter som kan rosta och om styrkan hos stenen försämras vid
upphettning (numera till 75° C)
har också initierats av Sverige.
Standardiserade mät- och testmetoder för sprödhet behöver
förbättras; man behöver t.ex.
förstå mikrosprickors inverkan.
Fler standarder finns att jobba
med, t.ex. takskifferstandarden,
där den CE-märkning som finns
i flera länder i Europa kan förväntas bli lagförslag.
Fogar mellan hällar
av natursten
Kaj Rolf (SLU) betonade SLUs
roll som utbildare av landskaps-
tion för fogbredd är inte praktiskt tillämpbar. Stenhandbokens Utemiljö ger tydliga
rekommendationer, men den
vetenskapliga grunden för dessa
saknas, bl.a. om vilket som är
bästa avstånd mellan markplattor av natursten och hur fogmaterialets optimala sammansättning ser ut. Projektet handlar om att genom beräkningsmodeller, tester och bygge vetenskapligt fastställa detta. Man vill
också studera hela byggprocessen för att spåra felkällor. Den
erfarenhetsbas som finns måste
struktureras och användas.
arkitekter/ingenjörer. Som exempel nämndes de tvåveckors fördjupningskurser som ges inom
området hårda material med
bl.a. natursten.
Projekt vid SLU har också drivits gällande trafikklassning av
natursten på trafikerade ytor. Ett
doktorandprojekt, finansierat med
bl.a. MinBaS-pengar, som handlar om fogar mellan markplattor
av natursten har inletts. Man
utgår ifrån att konstaterade skador på stenen (knäckta plattor
och utspjälkning av kanter och
hörn) alltid tycks bero på läggningen/utförandet. Lösningen
tycks vara att se sten och fog
som en helhet som fördelar belastningen, och då gäller det att
hitta det bästa samspelet mellan
materialen. AMAs rekommenda-
Resultat i
produktionsprojekten
Niklas Skoog (Sand & Grus AB
Jehander) ledde en avdelning
om produktionsrelaterade projekt inom MinBaS och ställde
frågan: Hur kan man nå en 20procentig effektivitetsökning?
Efter att filmen Framtidens bergtäkt (SBMI) visats var det dags
för Finn Ouchterlony, Swebrec,
att redovisa projektet Optimal
fragmentering vid sprängning,
en fortsättning från MinBaS I.
Man vill undersöka om de data
som då togs fram vid Vändletäkten även gäller för andra geologiska förhållanden. Man har
också testat olika typer av
sprängkapslar. Fyra testsalvor
med olika specifik laddning och
med eller utan elektroniksprängkapslar sprängdes vid Arlanda
flygplats. Vid de senare användes olika tidsfördröjning. En
mängd data har insamlats.
Några tidiga slutsatser av försöken (när detta skrives):
• Hög specifik laddning ger
snabbare skopfyllning.
• Elektroniktändning vid normal
specifik laddning ger samma
skopfyllningstider som vid hög
dito.
• Hög specifik laddning ger ett
finare styckefall än vid normal.
• Elektroniktändning ger ett
grövre styckefall.
Mikrosprickbildning
vid olika fragmenteringsprocesser
Urban Åkesson (CBI) har under-
sökt mikrosprickbildning vid olika
fragmenteringsprocesser. Försöken gjordes vid salva två i
Långåsen (Arlanda), alltså med
normal och hög specifik ladd-
Fr.v. Stefan Klingberg, Björn Strokirk, Cecilia Wallner, Jan Bida och Carl Johan Gårdinger.
27
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
ning. Som undersökningsmetod
användes en mikroskopisk analys av impregnerade tunnslip
som visade sig fungera mycket
bra. Proverna analyserades
direkt efter sprängning, men
också efter förkross och som färdig produkt. Mer sprickor förekom i korn från sprängning med
hög specifik laddning. Vid krossning försvinner mycket sprickor
inuti ballastkornen men mycket
ytnära sprickor genereras i stället. Resultaten tyder på att man
inte får någon kvalitetsförsämring på slutprodukten genom att
fragmentera berget på något
visst sätt.
Bergkross för
betongframställning
Magnus Evertsson från Chalmers presenterade fyra MinBaSprojekt där. Projekten är examensarbeten av doktorander vid
Chalmers. Dessa projekt är ingående beskrivna på sidorna 1819 i rapporten från SBMIs
branschdag.
Inom området luftklassering
beskrev professor Eric Forssberg, LTU, möjligheten att förädla olika produkter. Försöksmaterial har varit dolomit, kalksten, granit/glimmer och filterstoff från kalkbränning. Samarbetspartner har varit norska
Comex och studierna, som ägt
rum i Polen, har gjorts med klasseraren UCX 200. En tidig slutsats är att större anrikning av
glimmermineral kan märkas ju
finare produkten (i det här fallet
granitmaterial) är.
Björn Lagerblad (CBI) redogjorde för framställning av
betong baserad på krossballast.
Problemet vid övergång till användning av krossat berg i stället
för naturgrus är att krossballas-
Trygghet för Beställaren
AUKTORISERAD
BERGSPRÄNGARE
Läs mer på www.bef.nu
injekteringsmedel för att fylla ut
sprickor är ett annat användningsområde.
ten är kantigare vilket i sin tur
gör betongen trögflytande. Man
kan kompensera detta genom att
tillföra vatten och öka cementhalten. En annan väg är att lära
sig att klassificera krossballast så
att man kan få fram en cementoptimal produkt. Genom att välja
rätt berg med lite glimmer (glimmer orsakar flakiga partiklar)
och processa detta genom exempelvis vindklassering och bra
krossningsmetoder (gäller särskilt 0/2 mm) kan man hitta lösningar. Grövre fraktioner vinner
på att kubiseras. Om bra filler
används är flytmedel (superplasticerare) ett effektivt medel för
att öka viskositeten.
Björn konstaterade att det är
möjligt att använda krossgrus i
stället för naturgrus, men att få
täkter är framtagna ur betongsynpunkt. Det blir en kostnadsfråga om man ska lägga
pengar på transport av bra 0/2
material eller förädla ett sämre
krossmaterial med nämnda
metoder.
Energieffektiv
framställning av brända
kalkprodukter
Leif Johansson, Lunds univer-
sitet, redogjorde för ämnet Energieffektiv framställning av brända
kalkprodukter.
Tanken är att försöka optimera
valet av kalkstenar för att minimera andelen fines i samband
med bränningen. Fas 1 i projektet har handlat om orsaken till
sönderfallet av kalkstenen. Detta
kan ha sin orsak i äldre kalcitäckta spricksystem, mycket
sparrit, hög porisitet, silikatinneslutningar m.m. Nästa steg är
att göra ett modellförsök i en
befintlig kalktäkt där man gjort
en ny kartering av borrkärnorna.
Efter databeräkningar ser man
grafiskt läget för de olika typerna
av kalk i berget. Det gäller att se
i vilka skikt den dåliga fragmentkalken, som står för 47 procent
av sönderfallsbildningen, finns.
Man vill med ny kunskap se, om
det går att spara energi genom
effektivare brytning/bränning.
En helhetssyn krävs, där man
också tar hänsyn till transporter.
Därefter gäller det att föra ut
kunskapen till täkterna.
Restmaterial från
industrimineral och
ballastproduktion
Om vad man kan göra med restmaterial från industrimineral
och ballastproduktion berättade
Mia Tossavainen (Natur & Retur).
Arbetet bedrivs i ett projekt tillsammans med NCC Roads,
(Stenungsund), SMA Mineral,
(Rättvik) och Nordkalk (Köping).
I Rättvik arbetar man med
kassationskalk, både bränd och
ofullständigt bränd som man får
när ugnen stängs och som man
vill kunna återföra till ugnen.
I Stenungsund har man tittat
på mellan- och finfraktionen efter
krossning och vindsikt. Ett oväntat användningsområde för den
finaste fraktionen är som saneringsmedel på oljeskadade havsstränder (oljan fäster på fillern).
Metoden kan också användas på
verkstadsgolv etc. Ett annat användningsområde (förutom till
betongproduktion) är som jordförbättringsmedel. Ett vidare
samarbete med SLU är i detta
hänseende önskvärt. Grovfraktionen kan användas som filtersand, och stenmjöl (0/2 fraktionen) kan ersätta natursand i
husgrunder eller som vägmaterial
Kalk bör gå att med viss modifiering använda som jordbrukskalk. Som markstabilisering används den redan, men detta går
att utveckla ytterligare. Filler i
gäller vibrationer och luftstötvågor att stor variation har förekommit i myndigheters tillståndsprövning, vilket medfört osäkerhet hos företag vid ansökan. Det
finns en konflikt mellan ”komfortnorm” (mätt på bjälklag inuti
byggnader) och den tekniska
standarden, som anläggningsbranschen använder. En förstudie, utförd av Nitro Consult på
uppdrag av RTC, visade att det
ofta är luftstötvågen som orsakar
obehag. När RTC i somras ville
starta ett projekt för att komma
vidare i frågan, anslöt sig MinBaS till detta i stället för att
starta ett eget med samma innehåll. Syftet är att ta fram guidelines avseende sprängningsinducerade vibrationer kontra mänsklig upplevelse. Två grupper arbetar sedan augusti, den ena med
att definiera överföringsfaktorer
(WP 1) och den andra (WP 2)
med att ta fram rekommendationer. Till projektet efterlyste Carl
Johan mätdata från fler sprängningar.
En färdig guideline planeras
till september 2010.
Mer om vibrationer och luftstötvågor finns att läsa i referatet
från SBMIs Branschdag.
Direktiv om avfall från
utvinningsindustrin
Mattias Göransson, SGU, berät-
Buller och
vibrationer
Stefan Klingberg (GeoPro) redo-
visade delprojektet Buller.
Syftet är att ta fram kriterier
som företag och myndigheter ska
kunna använda vid tillståndsprövningar och tillsyn. Detta ska
resultera i en enklare och snabbare tillståndsprövning och en
mer enhetlig och rättsäker
tillämpning, kontroll och tillsyn.
En enkät har gjorts för att klargöra hur bullerfrågor påverkar
tillståndsgivning och tillsyn.
Delrapport från denna ger vid
handen att förvirring råder kring
vilka bullervärden som gäller, att
man fått många obefogade klagomål – bullret har varit inom
normen. God kommunikation
med de närboende är oerhört
viktig. Inom projektet ska man
också följa upp myndigheters
arbeten, utreda mätmetodik och
följa upp utländska studier inom
området. Detaljerad genomgång
av bullerproblematiken finns i
referatet från SBMIs Branschdag.
Carl Johan Gårdinger (NCC
Teknik) konstaterade när det
28
tade att EUs direktiv om avfall
från utvinningsindustrin som bekant håller på att arbetas in i
svensk lag. Problemet är att
skilja inert avfall från icke inert.
Under MinBaS I tittade man på
vilka bergarter som kan betraktas som icke inerta och en rapport finns framtagen. Steg två
blir att undersöka de aktiva täkter vi har för att få en nationell
databas över vad industrin levererar till sin omgivning. 500 täkter väljs ut för provtagning, varav
80 proccent är bergmaterialtäkter. De analyser som görs går ut
på att bryta ner silikater, laka ut
metaller och mäta svavel och
kol. En spin-off effekt är att man
borde kunna beräkna aktivitetsindex (så att man kan upptäcka
eventuell strålning på sin täkt).
Resultat ska vara klara nu i vår.
Björn Strokirk, vd SBMI,
redovisade de juridiska aspekterna på direktivet. Initialt fanns
stor oro för hur inertgränser
skulle se ut och tolkas. Man
förutspådde stora kostnader och
liten miljönytta. Farhågorna har
dock visat sig vara överdrivna.
Sålunda sägs om avbaningsmas-
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Ulf Holmberg och Carl-Otto Frykfors utvärderade MinBaS-programmet.
sor, att de kan vara ett utvinningsavfall (om man vill bli kvitt
dem), men om de sparas som en
resurs är de inte det. Vid juridisk
prövning har Naturvårdsverket
gett möjlighet till samma tolkning även av annat avfall, så
Björn konstaterade lite tillspetsat att det i stort sett bara återstår stubbar och liknande som
utvinningsavfall.
Nu ändrar vi på
Bergsprängarvärlden
AUKTORISERAD
BERGSPRÄNGARE
Läs mer på www.bef.nu
Senast den 1 september 2010
ska VU lämna in en anpassningsplan till tillsynsmyndigheten innehållande bl. a. avfallshanteringsplan. För allt avfall
gäller i första hand återvinning.
Allt som går att använda klassas
som biprodukt och är följaktligen inget avfall. MinBaS har
skapat en vägledning för avfallshantering riktad till myndigheter. Även om frågan i nuläget
tycks hanterbar är det viktigt att
ta den på största allvar. Önskvärt
vore att i de täkter där andelen
sulfidbundet svavel överstiger
0,1 procent undersöka om dränerat vatten innebär miljöpåverkan eller ej. Om inte bör EU informeras om sådana (för första
gången) vetenskapligt underbyggda rön!
Björn Strokirk belyste också
hur länsstyrelser tillämpar olika
principer för hur en täktansökan ska vara beskaffad. En
struktur för en sådan ansökan
med en enhetlig bild av kraven
har därför skapats som ska ge
ökad kvalitet på ansökan och
snabbare tillståndsprocess. I
denna mall ska också finnas
kommande rekommendationer
för vibration, luftstötvåg m.m.
Utvärdering av
MinBaS II i halvtid
Syftet med en halvtidsutvärdering är bl.a. att undersöka om
det finns anledning till kursändring. Ulf Holmberg konstaterade att projektorganisationen är
välskött och väl dokumenterad.
Budgeten är t.o.m. överträffad!
Informationsspridningen har
fungerat bra. Även om få färdiga
resultat finns att redovisa tycks
målen för projekten komma att
uppnås. Ulf hade också några
förslag inför en fortsättning av
MinBaS: Jobba för ökad systemsyn med flera helhetsgrepp både
på tekniksidan och inom branschens innovativa sida. Perspektiv på EU-samarbete, särskilt
med tanke på östersjöländerna
är viktigt. Miljöfokus hör också
till områden som bör lyftas fram
mer inför en fortsättning. Sprid
kunskapen från projekten!
Carl Otto Frykfors beskrev
MinBaS som ett innovations-
30
system i vardande. Om MinBaS
I byggde nätverk, bygger etapp
två innovationssystem. Vad betyder ordet? Jo, ”innovationssystem är en uppsättning inbördes länkade aktörer och institutioner nödvändiga för att generera, lagra, överföra och bruka
kunskap, färdigheter och artefakter som definierar nya produkter tjänster och deras ekonomiska utnyttjande”. MinBaS II
uppfyller väl kriterierna på ett
sådant system; här finns gott
renommé vad gäller teknik,
vetenskap och företagande.
Vidare självständighet i beslut,
agerande och ämnesfokus; starka
band till företag, organisationer
och myndigheter och, inte
minst, en pålitlig och uthållig
finansiering.
Framtiden:
Hur ska vi ha´t?
Efter en fullmatad dag var det så
dags för Per Murén att knyta
ihop säcken och diskutera framtiden. Vid planering av ett framtida MinBaS bör tidigare programområden bibehållas, men
område tre ska utökas/förstärkas
och förutom miljö också behandla samhällsrelaterade frågor. Lämplig tidsplan för en
tredje etapp är fyra år. Önskemål
finns om ökad teknikspridning,
demonstrationsprojekt och kanske fler forskargrupper/experter.
En framtidsvision måste presenteras liksom ett nytt namn för
projektet. Förslag på både det
förra och det senare dryftades,
men resultatet är än så länge
hemligstämplat! Auditoriet var
rörande ense om att en fortsättning av MinBaS II bör komma
till stånd, och därmed var ordföranden nöjd och tackade deltagarna för en givande dag i
Uppsala.

En ny tid
Under det senaste årtiondet har vår
bransch genomgått en aldrig tidigare
skådad förändring. I en ständigt
föränderlig omvärld är det viktigt att
uppvisa en enad front gentemot kunder,
leverantörer, anställda och aktieägare.
För att spegla denna förändring
presenterar EPC Groupe ett nytt och
starkt varumärke. Samtliga bolag inom
EPC Groupe ändrar sitt namn och sin
logotype för att fokusera på ett nytt
synsätt med ett gemensamt varumärke.
I Sverige har därför Skanexplo AB
ändrat namn till EPC Sverige AB.
Vi går nu en ny tid till mötes där vårt nya
varumärke avspeglar ett nytänkande hur
vi representerar EPC på den svenska
marknaden. Det symboliserar vår
gemensamma styrka som är synonym
med vårt goda anseende när det gäller
pålitlighet, kvalitet och uppträdande.
Vidare är det ett löfte om engagemang
för att upprätthålla hög kvalitet på våra
tjänster och produkter och därmed
utveckla våra relationer med kunder och
övriga samarbetspartners.
Våra anställda och vår företagskultur har
alltid varit avgörande för vår framgång.
Detta
är
särskilt
viktigt
inom
sprängämnesindustrin
där
professionalism,
förtroende
och
säkerhet är avgörande faktorer för att
bygga
långsiktiga
kundrelationer.
Genom vårt nya globala varumärke
avser vi att bygga vidare på vårt goda
anseende som en ledande aktör på
marknaden och samtidigt erkännas som
en del av en global enhet.
Just nu går EPC Sverige AB en
spännande tid till mötes med intressanta
projekt över hela landet. Vår verksamhet
har aldrig varit mer varierande, med
kunder som i allt större utsträckning
önskar bygga långsiktiga relationer.
Genom att uppvisa öppenhet, vara
ärliga och alltid göra det där lilla extra är
vår strävan att ständigt överträffa våra
kunders förväntningar.
EPC Sverige AB bör nu ses som en
integrerad del av en global koncern, där
vi kan dra fördel av en gemensam
strategisk vision för framgång på en
global marknad.
BENGT FOLKESSON
VD, EPC-Sverige AB
EPC Sverige AB - nytt namn för global samverkan
Skanexplo AB
ändrar sitt
namn till EPC
Sverige AB
Skanexplos nya identitet och namn
har utarbetats för att reflektera EPC
Groupes strategi globalt. Alla bolag
inom koncernen presenterar det
gemensamma varumärket och
samtliga aktiviteter genomsyras av
det nya synsättet.
Med vårt nya namn och vår nya
identitet avser vi att gå från klarhet till
klarhet genom att ytterligare bygga
på vårt goda rykte som en
professionell och pålitlig aktör
med hög servicenivå.
Tel: 016 13 90 77
www.epc-groupe.se
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
SÄKRARE
BORRNING
Rapport från FABs höstmöte
Föreningen för Avancerad Borrning, som drivs och administreras av Geotec, kallade på
senhösten till möte under temat säkerhet. FABs ordförande Mikael Berglund, Drillcon Core AB,
inledde med att tydligt motivera valet av tema. Han menar att branschen inte är särskilt bra på
säkerhet. Det företag som satsar på att bli bäst i Sverige kommer att bli det. Konkurrensen är
inte särskilt stor.
– Skadar man sig på jobbet är
det något som är fel, framhöll
Mikael Berglund. Det ska inte
vara farligare att gå till jobbet än
att vara hemma. Myndigheterna
och beställarna driver på och
självklart måste vi sikta på noll
olyckor. Australien och Kanada
har betydligt tuffare krav än Sverige. Inom kort måste entreprenörerna även här uppfylla ISO
14000 och OHSAS 1800 fullt
RAPPORTÖR:
ut. Ett bra arbetsmiljöarbete bör
vara en konkurrensfördel.
Mikael ställde frågan ”Vad behövs för att vi ska bli bättre?”.
Många i församlingen menade
att kringutrustningen ofta innebär ett riskmoment. Den kan
vara av äldre datum och utvecklingen har ofta inte hängt med.
Samma slangar och reduceringsventiler används nu som på den
tiden kompressorerna gav 20
KJELL DUBERG
bar. Instruktioner och handböcker saknas. Kompatibilitet
mellan gamla och nya maskiner
finns inte beskriven. När man
monterar en CE-märkt borrigg
på en gammal bärare försvinner
nyttan med CE-märkningen.
Den kan påverkas redan av en
mindre ombyggnad av en borr32
rigg. Även när flera CE-märkta
maskiner sätts ihop i ett system
måste man göra en riskbedömning för den nya konstellationen.
UK leder
säkerhetsarbetet
Brian Stringer har under tio år
ansvarat för arbetet inom British
Drilling Association (BDA).
Förbundet, som grundades
3JLUJHBQSPGGT
QÇCPSSOJOH
JKPSEPDICFSH
7JCPSSBS
rBMMUJKPSEPDICFSH
rÕWFSBMMUPWBOKPSEVOEFSKPSEPDIQÇWBUUOFU
rÇUBMMBIÇMMWFSUJLBMUIPSJTPOUFMMUPDITUZSECPSSOJOH
VOEFSCZHHOBEFSWÅHBSPDIWBUUFOESBH
rJBMMBGÕSFLPNNBOEFEJNFOTJPOFS
XXXHFPUFDTF
mGSJTUÇFOEFCPSSFOUSFQSFOÕSFS
NFEMÇOHFSGBSFOIFUBWCPSSOJOHJKPSEPDICFSH
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Mikael Berglund, ordförande i FAB, och Johan Barth,
vd Geotec, lägger sista handen vid förberedelserna
inför höstmötet och på bilden till höger diskuterar
Peter Hedenstedt, Atlas Copco GDE, livligt maskinsäkerhet med Johan Barth, Mikael Berglund och
Brian Stringer.
1976, arbetar för hälsa och säkerhet inom all sorts borrning
utom för olja och gas. Cirka 115
medlemsföretag med 9 446 anställda är anslutna.
Brian betonade ”isbergseffekten”, en olycka medför mänskliga tragedier i en stor sektor
runt den olycksdrabbade och
orsakar en mängd kostnader för
företaget.
Medlemsföretagen rapporterar all olycksstatistik till BDA
som sammanställer och jämför
år från år. Trenden var positiv för
några år sedan men de senaste
åren har ingen förbättring skett
och säkerhetsarbetet har därför
intensifierats. Brian gav en
mängd talande exempel på vanliga olycksrisker och hur de kan
förebyggas.
Hela 61 procent av olyckorna i UK hör till kategorin
manuellt handhavande och
kvartsdamm, buller, vibrationer,
farlig maskinhantering, belastning och hantering av borrkärnelådor. Göran Lundmark, avdelningsdirektör vid Arbetsmiljöverket, berättade om arbetet
med regelverket för maskintillverkarna. Mötets deltagare var
mycket aktiva i diskussionen.
Arbetsplatserna ligger ofta på
avlägsna platser långt från möjlighet till hjälp vid eventuell
olycka, många gånger är klimatet
hårt och terrängförhållandena
svåra. Trots detta anmäls inte
många allvarliga tillbud och
olyckor. Arbetsmiljöverket kan
inte uttala sig om huruvida det
beror på ett systemfel där företagen inte har uttalade rutiner
hur det ska ske.
Under de senaste åren har
prospekteringsaktiviteten ökat
och många nya företag har startats. Det är av stor vikt att de har
halk/snubbelolyckor. De är
också de lättaste att åtgärda.
International Drilling Safety
Conference, en internationell
borrsäkerhetsorganisation, har
byggt upp en global databas med
olycksstatistik från medlemsländerna. Man ger ut en rapport
varje halvår och håller en internationell konferens årligen.
Senast hölls den i Lindsay,
Ontario, Kanada.
Johan Barth konstaterade
efter föredraget att Sverige ligger
många år efter UK när det gäller
organiserat säkerhetsarbete. Ett
av skälen till höstmötets tema.
Få allvarliga
tillbud anmäls
Martin Forsgren, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket,
tog upp problem och lämpliga
åtgärder bland annat i samband
med ensamarbete och mot
Martin Forsgren, Göran Lundmark och längst till höger Anna Gandal och Bengt Lindh.
34
ett arbetsmiljöledningssystem
och ett systematiskt arbetsmiljöarbete som hjälper arbetsgivare
och anställda att identifiera och
åtgärda de riskmoment som
finns. Arbetsgivaren är alltid den
ansvarige.
Sandvik satsar
mycket på säkerhet
Anna Gandal, Process Owner,
Product Development Global
R&D Sandvik, arbetar framförallt för att optimera arbetsgången i de olika processerna.
Det nu 150 år gamla Sandvik
har 50 000 anställde i 130 länder. Som bekant levererar man
utrustning, verktyg och service
till anläggnings- och gruvindustrin. På Forsknings- och utvecklingsavdelningen arbetar 2 300.
Målet är att Sandviks produkter
aldrig ska leda till arbetsrelaterade olyckor och hälsoproblem.
Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.
Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.
Stenator AB
För ytterligare information:
Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95
www.stenator.se
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Daniel Borg, Drillcon AB, har jämfört Drillcons
tre dotterbolag i Finland, Sverige och Portugal och
funnit att de har mycket att lära av varandra.
Till höger Jan Westin, upphovsman till Universeum
Science Discovery Center.
Internationella förordningar och
standarder ses som en viktig utgångspunkt.
Automatisering av lastare och
dumpers, system för automatisering av gruvor och elektronisk
reglering av motorer ger stora
miljö- och säkerhetsförbättringar. Utvecklingen mot eldrivna
borriggar, lastare och dumpers är
speciellt betydelsefull under
jord. Det betyder inga utsläpp,
låg ljudnivå och bättre brandsäkerhet. Anna förklarade gången
för hur en maskin får sin CEmärkning och Bengt Lindh,
Product Line Manager Underground Exploration Drills Sandvik, visade den senaste säkerhetsutvecklingen kring borrmaskinerna. Nya beröringsskydd, kontrollpaneler med alla
funktionerna samlade, något
som eliminerar risken för klämskador och mycket sinnrika
skydd för arbetsplatser. Bland
annat ett mobilt borrskjul som
skyddar operatören, maskinerna
och miljön.
Upplevelsepark på
Sveriges framsida
Jan Westin, upphovsman till
Universeum Science Discovery
Center, en gigantisk upplevelsepark i Göteborg, där man under
samma dag kan besöka rymden,
regnskogen och oceanen. Universeum invigdes 2001 och har
500 000 besökare per år. Man
kan följa vattnets väg genom
Sverige för att så småningom på
andra sidan havet hamna i en
sydamerikansk regnskog på
10 000 kvadratmeter. Här finns
sju våningar fulla av häftiga upplevelser, spännande utmaningar
och klurig kunskap. Många av
upplevelserna och utställningarna
byts ut i intervaller på tre månader upp till tre år. Projektet har
kostat ungefär en halv miljard
kronor. Syftet är att intressera
ungdom för naturvetenskap och
teknik, och man vill fånga upp
även dem som tidigare inte har
visat intresse.
Under det starkt lutande vattnets väg finns ett utrymme på
1 000 kvadratmeter som i alla år
stått tomt. Ett perfekt utrymme
för att bygga en gruv- och bergorienterad upplevelsepark. För
ca 20 miljoner kronor skulle
man få en resa i tid och rum
under marken med allt som hör
till borrning, brytning, geologi
och underjordiskt djurliv och
därmed kunna hjälpa till med
rekryteringen av framtidens borrare.
Universeum vill ha intresserade företag i branschen som
hjälper till med projekteringen
och finansieringen. Detta ger
tillgång till en exklusiv exponering i utställningen, på unsiver-
seum.se, i marknadsföring och i
media.
Jämförelse mellan
dotterbolag
Daniel Borg, SMH-ingenjör vid
Drillcon AB, ställde frågan hur
borrföretagen skulle kunna bli
bättre på säkerhet. Under senaste
året har Daniel jämfört Drillcons
tre dotterbolag i Finland, Sverige och Portugal och funnit att
de har mycket att lära av varandra.
Parametrar har varit företagens arbete med riskanalys, riskbedömningar,
skyddsronder,
olycksfallsutredningar, olycksfallsregister, policy, säkerhetsstatistik, utbildning inom säkerhet,
skyddskommittéer, rutiner och
instruktioner.
Portugal och Finland var betydligt bättre än Sverige när det gäller borrcertifikat, Finland var
bättre än Sverige på säkerhetsmöten och säkerhetsutbildning,
medan Sverige var bäst på säkerhetsstatistik, hantering av kemikalier, skyddsronder och dokumentation.
Studiebesök vid
Citybanan
I FABs höstmöten ingår varje år
ett par studiebesök hos medlemmar i närområdet. I höstas
gick turen till Söderströmstunneln och Kvarnholmen där
Züblin Scandinavia AB är verksamt. Sven-Göran Andersson,
f.d. ägare av Sven Andersson AB,
har efter försäljning av sitt företag till Züblin fortsatt att arbeta
Den talrika skaran borrentreprenörer var synnerligen diskussionslysten.
36
på deltid med större kunder och
projekt. Tillsammans med
Anders Larm, avdelningschef
för borrning hos Züblin, ledde
han expeditionen.
Citybanan är som bekant den
tvåspåriga järnvägen med två nya
stationer i en sex kilometer lång
tunnel under centrala Stockholm mellan pendeltågsstationerna Stockholms Södra och
Tomteboda. När pendeltågen
med Citybanan får egna spår
förbättras tågtrafiken i hela Sverige eftersom spåren in och ut
från Stockholm C är överbelastade sedan många år.
Mellan Söder Mälarstrand
och Riddarholmen byggs den
370 meter långa Söderströmstunneln med för Sverige två
ovanliga tekniklösningar. JV
Söderströmstunneln
heter
konsortiet som fick kontraktet
på ca 1,3 miljarder kronor.
Konsortiet består av företagen
Pihl & Søns och Züblin som
tillsammans utsetts till entreprenörer. Pihl & Søns uppgift
är att bygga själva tunneldelen.
Företaget har stor erfarenhet
bland annat från Öresundstunneln och Citytunneln i Malmö.
Mångpoliga
kontaktdon
Robusta kontaktdon
för kraft- eller signalöverföring med kåpor
av pressgjuten aluminium och fjädrande
låsbyglar av rostfritt
stål.
Från 3 till 216 poler.
Elproflex T
extremt vrid- och böjtålig kabel
Elproflex T är utvecklad för användning vid
installationer där stora krav på både vridoch böjtålighet ställs. Kabeln har torsion/
vridningsvinkel på upp till ±450° per 0,5 m.
Denna unika kabel finns både för signaloch kraftöverföring. UL/CSA-godkänd.
Gruvkabel 1 kV
Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel 4x10-150 mm2. Manteln har överlägsen mekanisk tålighet.
Specialkabel - vår specialitet
Lövbacksvägen 3
141 71 Segeltorp
www.elproman.se
Tel. 08-97 00 70
Fax 08-646 31 48
[email protected]
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Entreprenaden ska pågå i fem
år.
Undervattensdelen består av
tre tunnelelement, vardera 100
meter långa. Efter att ha
färdigställts på arbetsplatsen
vid Söderström kommer elementen att sänkas ner på fyra
stålkärnepålade fundament.
Detta krävs eftersom bergytan
ligger långt under tunnelläget.
Det hela kan liknas vid en
överdäckad undervattensbro.
Där sänktunneln i båda ändar
övergår i bergtunnel utför Züblin
betongkonstruktioner i djupa
spontade och pålade schaktgropar.
Där platsgjuts anslutningskonstruktion till sänktunneln.
Överdelen av arbetsschaktet
ner till tjugo meter under vattenytan består av lösa jordmassor och två parallellt borrade
sekantpåleväggar utförs med
en väggtjocklek på 1,5 meter.
Spontväggarna borras ner till
bergytan och stagas av
invändiga stöttor på två nivåer.
Under sekantpålenivån måste
Riddarholmen och
Söder Mälarstrand
– Schaktet vid Riddarholmen
blir trettio meter djupt, berättar Sven-Göran Andersson.
ytterligare tio meter bergschakt utföras.
Eftersom arbetsschakten måste
byggas ut femtio meter i Riddarfjärden krävs en fångdamm.
Dammväggarna kommer att
förankras med olika typer av
stag. Vid stagarbetet måste hänsyn tas till omgivande hus och
andra konstruktioner.
För att undvika inläckande
vatten kommer ridåinjektering
att utföras under sekantväggarna
och även annan typ av berginjektering ner till sju meter under
slutlig sprängbotten. Även fångdammsväggarna kommer att jetinjekteras i övergång mellan jord
och berg.
Vid Söder Mälarstrand byggs
ett U-format sekantpåleschakt
ner till ett djup av 18 meter från
sjövattenytan. Grundläggningen
av den platsgjutna betongtunneldelen nere i arbetsschaktet
görs med borrade pålar ner till
bergytan maximalt 33 meter
under vattenytan. Pålarna dubbas in i berget och tätas mot
läckande vatten genom jetinjektering.
För att klara biltrafiken på
Söder Mälarstrand under de tre
mest arbetsintensiva åren måste
trafiken flyttas ut på en temporär bro en bit ut i Riddarfjärden.
Den grundläggs med borrade
betongpålar 1,2 meter i diameter. Dessutom måste den befintliga kajen förstärkas med
borrade pålar. Konstruktionen
förstärks ytterligare med bakförankrade dragstag.
Omfattande
muddringsarbeten
Eftersom vattendjupet bara är
fyra meter utanför den befintliga
kajen krävs stora grävarbeten i
På Söder Mälarstrand är det så trångt att mycket av utrustningen måste ställas på pontoner i vattnet.
Till höger: Sträckningen av tunneln från Söder Mälarstrand norrut mot Riddarholmen går parallellt med och
strax väster om Centralbron.
38
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Eftersom sänktunnelns botten kommer att ligga tjugotre meter under vattenytan och det maximala vattendjupet är 20 m måste omfattande muddringsarbeten utföras. Botten består av berg, morän, lera och en stor
mängd sprängsten som legat där sedan fyrtiotalet. Till höger sträckningen sedd från gångbron utmed södra
järnvägsbron.
arbetsschaktet ner till tunnelläget 18 meter under sjövattenytan. I botten av schaktet kommer ridå- och botteninjektering
vattenytan och det maximala
vattendjupet är cirka 20 meter.
Därför måste omfattande muddringsarbeten utföras, förklarade
att utföras för att täta mot inläckande vatten.
– Sänktunnelns botten kommer att ligga 23 meter under sjö-
Tilo Spahn, teknisk projektchef,
JV Södertunneln HB. Botten består av berg, morän, lera och
oturligt nog en stor mängd
Här utförs en sekantpålevägg på Riddarholmen. Två hål borras på något minde avstånd än diametern som
här är 150 cm. När de gjutits och fått härda borrar man ett nytt hål mitt emellan. Pelarna griper då in i
varandra och slutresultatet blir en sammanhängande spontvägg. Borrningen sker med casing rotator, rör med
en ringborrkrona som roterar ner. På bilden t.v. hämtas krossat material upp med gripskopa.
Till höger närbild på gripskopan som tar det grövre materialet. Med hjälp av långa rör och tryckluft sugs
därefter resterande finmaterial upp. Ungefär ett 30-metershål klaras av per dag.
BA
SNAB ER!
ANS
LEVER
MASKINEXPO
Monter Q2
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT AB
Fördämningsmattor 3x4 m, 3x5 m • Slipskivor och skålar • Sprängtråd • Skjutkabel • Diamantslipstift med maskin
Dammsugarsäckar Borrhålsplugg • Skarvborr • Borrkronor • Helstångsborr S 11, S 12
Brunnsborr med tillbehör • Skyddskläder • Slangar • Gruvlampor
Ring: 031-54 10 96 eller 031-54 20 32
Fax: 031-53 28 50 • Mobil: 070-583 32 13 • www.cme.se • E-post: [email protected]
39
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
För att krossa berget släpps en fallmejsel som väger 13 ton ner i det borrade hålet. Metoden är betydligt
skonsammare för omgivningen än sprängning. Till höger armering för gjutning av hålen till sekantpåleväggen.
sprängsten som legat där sedan
fyrtiotalet. För att minimera miljöpåverkan av vattnet i Riddarfjärden kommer s.k. siltcurtains
Roland Netterlind, BEF,
får acceptera att fallmejselmetoden är att
föredra framför sprängning i detta känsliga
område.
att placeras så att arbetsområdet
avskärmas från den övriga delen
av Riddarfjärden.
Efter muddringsarbetet gjuts
en arbetsyta av betong på sjöbottnen. Borrade stålkärnepålar
drivs ner genom bottenbetongen
ungefär en meter i fast berg.
Dykare kommer att kontrollera
att stålkärnepålarna hamnar rätt.
Borrning och stålkärnemontage
utförs från borrplattformar. Efter
slutförd pålning formsätts och
armeras fundamenten. Fundamenten gjuts av dykare med spe-
ciell undervattensbetong. En
extra komplikation är att tunneln lutar tio meter mellan södra
och norra anslutningen.
Sänktunnelelementen
tillverkas i Tallin
För att minska störning och miljöpåverkan vid Söderström till-
Johan Barth var mycket nöjd med studiebesöket.
verkades stålgjutformarna till
sänktunnelelementen på ett
skeppsvarv i Tallinn. Elementens längd är 100 meter, bredd
Från vänster, Tilo Spahn,
teknisk chef för hela
projektet, Sven Göran
Andersson, f.d. ägare av
Sven Andersson AB, och
Holger Wölfle, konstruktionschef Riddarholmen.
40
&REUDSXPSDU
+|JNDSDFLWHWRFKOnJYLNWOlWWDWWÀ\WWD
&ÚRRËTTKVALITETINOM
BETONGBALLASTARMERINGOCHSTÍL
6ÍRACERTIlERINGSMËRKEN
+DUPDQYlOSURYDWHQ&REUD
SXPSVnYLOOPDQLQWHYDUD
XWDQVlJHUJUlYPDVNLQLVWHU
6WHIDQ/HQQDUW%DUNLQ
./2$#%24!"
WWWNORDCERTSE
4EL&AX
&REUDNDSDFLWHWXSSWLOOOPLQYLGROMHÀ|GHOPLQ
)LQQVlYHQLVW|UUHPRGHOO &REUDNDSDFLWHWXSSWLOOOPLQ
/nJYLNWOlWWDWWÀ\WWD7nOVODPRFKWRUUN|ULQJ7LOOEHK|UJURYVLO
.RSSODVHQNHOWWLOOJUlYHOOHUODVWPDVNLQV\WWUHK\GUDXOLN
5LQJRVVSn5DQDYHUNHQI|UYLGDUHLQIRUPDWLRQRP&REUDSXPSDU
5$1$9(5.(1 $% :::5$1$9(5.(16(
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Tillverkning av ringborrkronan för arbetena på Riddarholmen och
till höger kronan färdig för borrning.
20,5 meter och höjd 10,0 meter,
tillverkade av tio mm tjock fartygsplåt. Stålformarna fraktades
från Tallinn på stora pråmar.
Kortsidorna är provisoriskt tätade med stålskott som gör att de
kan transporteras flytande. Den
första stålformen kom till Södertälje hamn den 21 augusti 2009,
den andra i slutet av år 2009 och
den tredje fanns i januari 2010
kvar i Tallinn. Vid en kajplats i
Underås nära Enhörna längre in
i Mälaren kommer ungefär hälf-
ten av armering och betonggjutning att utföras för att i möjligaste mån skona innerstan från
belastning av betongtransporter
under lång tid.
Ett problem vid sjötransporten är att Södertäljeslussen med
nitton meters slussbredd är smalare än formelementen. Problemet gick att lösa genom att
formelementen lastas högt på
pråmarna så att elementens botten ligger högre än slussportar
och sidokajer.
År 2011 sänks tunnelelementen i Söderström. Spännkablar
monteras genom alla tre elementen och efterspänns. Det
ska garantera en livslängd för
konstruktionen på 120 år. Enligt beräkningar ska farleden
för båtar inte behöva stängas
av i Söderström annat än när
elementen sänks på plats. När
betongtunneln är klar blir
lägsta vattendjup fyra meter
och vid segelleden godkända
sex meter eftersom tunneln
lutar ner mot Riddarholmen.
All övrig sträckning av Citybanans tunnel drivs med borrning och sprängning. Arbetet
med Citybanan som omfattar
åtta stora anläggningsentreprenader ska vara avslutat 2017.
Spontkaj på
Kvarnholmen
JM driver tillsammans med KF
Fastigheter utvecklingen av
Stockholms nya stadsdel Kvarnholmen mittemot Djurgården.
Spontkajen på Kvarnholmen. Züblin Scandinavia AB borrar ner 508 millimeters rör för att bygga en spontvägg
för fyllningen till den nya 400 meter långa kajen utmed Kvarnholmen.
42
XXXHFPUFDTF
6SHFLDOLVWHUSnERUUQLQJ
LMRUGRFKEHUJ
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Efter hand som rören borras ner svetsas nya på för att rätt djup ska nås.
Här pågår ett av Sveriges största
byggprojekt med 2 100 bostäder,
kommersiella lokaler och skolor.
Vid vattnet kommer en ny stadsdel att växa fram, ett nytt landmärke mitt i Stockholms inlopp.
Züblin Scandinavia AB inleder
projektet med att göra en
som pollare. Rören dimensioneras därför så kraftigt som 508
millimeter för att kunna stå
emot en båt som går på, förklarar Anders Larm, avdelningschef för borrning hos Züblin.
Man borrar med en så kallad
offerkrona, 525 millimeter, som
stålspont så att man kan fylla ut
med landmassor och bygga en
ny och förlängd kaj. Totalt ska
det bli 400 meter kaj med rekreationsytor, turbåtsangöring
och bil- och cykelparkeringar.
– Samtidigt som det är en
spont ska den också fungera
lämnas kvar i borrhålet. Den är
fastsatt med en ledbar sko i röret
som borras ner. Efter borrning
kan man återta piloten som driver offerkronan genom att den är
mindre än röret och kan jakas ur
sina spår. Piloten räcker till 3040 rör innan den är förbrukad.
Anders Larm, avdelningschef för borrning hos Züblin Scandinavia AB. På Kvarnholmen pågår ett av Sveriges
största byggprojekt med 2 100 bostäder, kommersiella lokaler och skolor.
Bifjji\gXiXk`fe\i
M`lk]i[X^c`^\efc`bXkpg\iXmj\im`Z\XiY\k\e]ibifjj$#j`bk$fZ_
Xj]XckjXec€^^e`e^Xig‚gcXkj\cc\i`m‚im\ibjkX[%
I\]\i\ej\i1D\kjfD`e\iXcjÆEE:IfX[jÆJXe[m`bIfZbGifZ\jj`e^ÆJbXejbX
ÆJn\ifZb
=id\i`e]fidXk`fefd_lim`bXejk[aX\im\ibjXd_\k#bfekXbkXfjj^€ieX%
LiYXeFcjjfe#'*($*,+,,*-#Ba\cc9\i^#'*($*,+,,*,%
:Wba_Wh[dWl;khefWib[ZWdZ[b[l[hWdjh[hWl[d[h]_#eY^j[ad_aj`dij[hj_bb\h[jW]eY^
codZ_]^[j[heY^h[jjZejj[hXebW]j_bbL[eb_W;dl_hedd[c[djeY^;b[Yjh_Y_jƒZ[<hWdY[;:<$
nnn%[Xcb`X%j\
44
Mästare på slitdelar
Hardox Wearparts™ är det internationella nätverket för företag som tillverkar slitdelar av Hardox slitplåt.
Medlemmarna tillhandahåller slitdelar och service av högsta kvalitet.
Vårt nätverk av utvalda och certifierade verkstäder har den expertis som garanterar att din reparation blir en
investering snarare än en kostnad. Verkstäderna har den utrustning som krävs för att bearbeta Hardox slitplåt
på bästa möjliga sätt - till perfekt passform och längre livslängd.
Kontakta något av medlemsföretagen nedan så berättar de vad du tjänar på att använda Hardox slitplåt,
originalet från SSAB.
Keeps you up and running
AB Smireko, Bålsta, Tel: 0171-540 20, [email protected]
Herman Jonsson AB, Delsbo, Tel: 0653-16870, [email protected]
Metso Minerals AB, Gällivare, Tel: 0970-66850, [email protected]
GEMA Industri AB, Gällivare, Tel: 0970-64400, [email protected]
Saltängens Mekaniska Verkstad AB, Norrköping,Tel: 011-361140, [email protected]
www.hardoxwearparts.com
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Geotecmöte
på Skansen
Johan Barth, vd Geotec,
inledde konferensen med
en nyinspelad film som beskriver hur geoenergi tar tillvara den
förnybara solenergin som lagras i
marken och som kan användas
både för uppvärmning och för
kylning av hus. Redan från första
dagen sparar den som tidigare
haft exempelvis direktel eller
oljeeldning en god slant samtidigt som systemet är bekym-
mersfritt och lättskött. Installationen tar en eller två dagar
beroende på geologin.
SGU får ny
organisation
Göran Risberg, avdelningschef
Mark och Grundvatten SGU,
redogjorde för SGUs nya organisation. Från att ha varit en mat-
Ett stort antal geotecmedlemmar samlades
till årsstämma med
efterföljande konferens.
T.h. Göran Risberg,
avdelningschef för SGUs
nya avdelning Mark och
Grundvatten, efterlyste
bättre central samordning mellan myndigheter.
46
R A P P O R T:
KJELL DUBERG
risorganisation som drivit olika
projekt blir verksamheten nu indelad i fem avdelningar. Ande-
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Geotecs årsstämma med efterföljande
konferens inleddes med en uppfriskande
båttur på färjan från Slussen via
Skeppsholmen till Djurgården.
Konferensen hölls i Gustavianska våningen
vid Sollidens restaurang på Skansen.
grundvattendokumentation och
kontrollerar förorenade områden. Grundvattenkartering innebär att man ger ett rätt avgränsat
skydd för alla vattentäkter.
Infrastrukturavdelningen arbetar med samhällsplanering, planarbetet inom kommun och
länsstyrelse. Frågor runt berg,
jord och grundvatten behandlas
gemensamt.
Övriga avdelningar inom SGU
är: Malm och Mineral, den
största avdelningen, som arbetar
med prospektering och brytning,
berggrund, geokemi, geofysik
och mineralinformation.
Bas kallas avdelningen för
intern utbildning, geodatabas,
förvaltning, systemutveckling,
drift och teknik.
Bergsstaten fungerar som tidigare som tillståndsgivare för prospektering och för gruvor. Fungerar relativt fristående.
FoU, ekonomi, Myndighetsuppgifter m.m. fördelas i Stabsfunktioner.
Nya regler för
dricksvattenförsörjning
meningen är att sätta kärnverksamheten i fokus och ha ett ”ax
till limpa-tankesätt”.
och Grundvatten som bedriver
miljövård och vattenförvaltningsarbete, grundvattenplanering,
De två avdelningar som medlemmarna i Geotec kommer att
ha mest att göra med är: Mark
En mängd nya regler kommer att
gälla för enskild dricksvattenförsörjning senast 2020. Nya bergborrade brunnar måste uppfylla
kraven i SGUs vägledning för
energi- och brunnsborrning och
områden med risk för förhöjda
halter av skadliga ämnen ska
redovisas i kommunens översiktsplan. Vidare ska dricksvattnet uppfylla kraven i Socialstyrelsens allmänna råd och när behandling av råvatten är nödvändigt ska det ske kostnadseffektivt och miljövänligt. Detta och
en hel den andra krav finns i
lagstiftningen för enskild vattenförsörjning.
Arbetet går trögt, tycker Göran,
Johan Barth (t.h.),
tackar professor Lars
Franzén för hans uppskattade föredrag om
koldioxidbluffen och
överlämnar Geotecs
”droppe”.
47
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Göran Frostell, professor emeritus, Karolinska institutet, och Svante Hjertstrand, civilingenjör, hade många
frågor att ställa till Lars Franzén.
verktygen i den befintliga
lagstiftningen utnyttjas inte.
Plansidan saknas i arbetet och
länsstyrelserna är passiva. Hydrogeologiskt underlag saknas
eller används inte. Hela samhället har för liten kunskap om
grundvatten.
SGU föreslår därför en tydligare tolkning av etappmålen och
ett utpekat ansvar för åtgärder
med en bättre central samordning. SGU borde ha ett grundvattenråd.
– I klimatdebatten framkommer
sällan att effekterna på jordens
temperatur blir avsevärt större
om koldioxidhalten kryper nedåt
än om den höjs. Mänsklig
existens befinner sig i en paus
mellan två istider. Under de
senaste tre miljonerna åren har
det varit istid 90 procent av
tiden. Den mellanistid vi nu
lever i har varat i 10 000-12 000
år. Många förutsättningar är
uppfyllda för att vi när som helst
kan vara på väg mot en ny istid.
Koldioxidfrågan
– tidernas största
bedrägeri?
Ökad koldioxidhalt ger
mycket liten effekt
Är koldioxiden vän eller fiende?
Lars Franzén, professor i geovetenskap vid Göteborgs Universitet, vände upp och ner på den i
myndighetskretsar rådande synen
på koldioxid. Han uttryckte sin
förvåning över att så många närmast betraktar den som en giftgas trots att den genom växternas fotosyntes är upphovet till
allt liv på jorden. Halten ligger
just nu ligger på 0,038 procent
(385 ppm/miljondelar). Gränsvärdet för besättningen på en
ubåt är 1,5 procent (15 000
ppm) och fara för livet föreligger
vid 10 procent (100 000 ppm).
Skulle man lyckas med omöjligheten att brännas upp allt kol på
jorden samtidigt kommer man
upp i en koldioxidhalt obetydligt
högre än gränsvärdet för ubåtsbesättningen.
sammans med en kollega analyserat torv i Sverige, Irland,
Tibet, Nya Zeeland, Eldslandet,
Kina och på många andra platser. Allt som kommer in i atmosfären går att mäta där, torvmarkerna fungerar som en spegelbild av himlen. Här kan man
mäta förekomsten av kosmiskt
stoft, små mineralrika partiklar
från rymden.
Mätningarna visar att det
finns tydliga cykler av mängden
stoft som anländer till jorden.
Det sker i en puls med en takt
på ungefär tusen år. Det kosmiska
stoftet göder oceanerna och algbildningen ökar i haven. Detta
resulterar i ökad molnbildning
och vi får en spegeleffekt som
leder till låga temperaturer. När
maximal spegeleffekt och låg
koldioxidhalt i atmosfären uppträder samtidigt kan jorden gå in
i en istid. Omvänt får vi ett milt
klimat när vi har lite högre koldioxidhalt och begränsat inflöde
av kosmiskt stoft.
Lars gav exempel på de många
teorier som försöker förklara varför jorden så många gånger gått
in i en istid. Han menade att
den troligaste förklaringen ligger
i koldioxidhaltens påverkan. En
höjning av andelen koldioxid har
mycket liten effekt på temperaturen, ju mer den ökar desto
mindre blir marginaleffekten.
En fördubbling ger en ökning på
tre grader. Motsatsen, en halvering från den förindustriella
nivån 270 ppm till 135 ppm sänker temperaturen med hela 24
grader. Analys av kolisotoper
från torvmarker i Eldslandet
visar att impulserna till föregående istider startades redan
vid 250-260 ppm.
– Torvmarkerna är bland de
renaste områdena på jorden, förklarar Lars. De är nästan helt
utan kontaminering. Jag har till-
Har industrialismen
avstyrt en istid?
En varm period inträffade under
vikingatiden. Då kunde man
odla råg på Grönland, grönlänningarna har inte alltid levt på
jakt. Perioden tog slut i början av
1400-talet. En annan värmeperiod tidigare i historien gav
romarriket förutsättningar att
blomstra. Kollapsen berodde
troligen på att klimatet försäm48
rades och det blev mycket kallare.
– Det var ovanligt kallt i
Europa från början av 1400-talet
till mitten av 1800-talet, en
period som vi kallar lilla istiden.
Intressant är att den här perioden slutar abrupt när industrialiseringen kommer igång och
människan börjar höja koldioxidhalterna i atmosfären på egen
hand. Var det början på en istid
som vi avstyrde? Det får vi aldrig
veta, men det är fascinerande att
tänka sig.
En tänkvärd aspekt är att den
största uppkomsten av nya arter
någonsin på jorden inträffade
under den kambriska perioden
när atmosfärens koldioxidhalt
var tjugofem gånger högre än i
dag. Ett varmare klimat är gynnsammare för livet, inte tvärtom.
– Vi ska inte bortse från att
våra teorier slutligen handlar om
att välja mellan två onda ting, istid eller starkare växthuseffekt.
Det varmare klimatet kommer
att få väldigt stora konsekvenser
för livet. Men när vi hjälpt till att
höja koldioxidhalten så har människan ändå på något sätt gjort
en välgärning. Om man inte vill
gå in i en ny istid tror jag att den
enda logiska slutsatsen är utsläpp av växthusgaser.
– Varför är det så få som ifrågasätter våra myndigheters tro
att det viktigaste på jorden är att
hålla nere koldioxidhalten? Jo,
etablissemanget har blivit grund-
– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING –
S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda
Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60
Hemsida: www.kontrollmetod.se
Griper B däckskydd
För gruvor, grustäkter, bergtäkter, stenbrott, m.m.
343 90 Älmhult, tel. 0476-521 35
www.nyvab.se
• Siktar
• Vågar
• Skakapparater
• Värmeskåp
• Neddelningsapparater mm
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Sigge Birkenfalk,
Managementkonsult,
framförde synpunkter på
husägares uppfattning
att investeringar i
värmesystemet måste
kunna ”räknas hem” på
kort tid.
Till höger: Professor
Olof Andersson försöker
att reda ut begreppet
”marginalel”.
lurat av en forskning som helt
och hållet bygger på matematiska modeller. Det finns inga
ordentliga observationer, det
finns bara en mängd olika datamodeller som alla ger olika
resultat. Personligen tycker jag
att det är helt vansinnigt att försöka modellera naturen. Att göra
antaganden om något som är så
dynamiskt är otroligt vanskligt,
framhåller Lars Franzén.
Pay-off, vad är det?
Sigge Birkenfalk, Managementkonsult, höll ett brandtal mot uttrycken Pay-off ,”räkna hem”
och återbetalningstid. Han har
gjort ett antal undersökningar
som utrett hur husägare resonerar inför investeringar i sitt värmesystem i samband med kom-
dioxidbesparande åtgärder som
vidtagits inom kommunen. På
frågan om hans egen uppvärmning i hemmet visade det sig att
han fortfarande använde oljeeldning. Han tyckte återbetalningstiden var för lång på bergvärme
och hade grubblat i åtta år på
vad som var bästa kalkylen.
Intervjuundersökningen visade
att ett begrepp folk förstår är
kostnad per månad. Det är faktiskt den enda viktiga frågan, betonar Sigge. Det enda rätta är en
kalkyl som jämför kostnaden per
månad före och efter åtgärden.
Den visar att man sparar pengar
från dag ett. Den tidigare nämnde
miljöstrategens
förbrukning
skulle ha sänkts från 30 000
kWh per år till 10 000 kWh.
Trots det lån han får ta för inköp
munernas försök att få en energieffektivare hushållning.
Alltför ofta förvirrades köparen av den allmänna uppfattningen att affären är bättre ju
snabbare varan har betalt sig,
som det brukar heta. Ingen visste
emellertid vad som hände när
den hade betalt sig. Vattenfall,
energimyndigheter och konsumentvägledare uppger alla payofftid. Detta trots att man vare
sig får eller kan jämföra produkter med olika livslängd på det
sättet. Men det har i alla fall
resulterat i uppfattningen att ju
snabbare man kan räkna hem en
affär, desto bättre är det. Ingen
vet dock vad det betyder.
En av de intervjuade, till professionen energistrateg, berättade om alla energi- och kol-
I Skansenakvariet finns många gulliga krabater att beskåda och bekanta sig med.
50
och installation blir det en god
förtjänst varje månad. Den hade
han alltså missat under åtta år
på grund av att han inte tyckte
sig kunna räkna hem investeringen tillräckligt snabbt.
Marginalel – ett
diffust begrepp
Professor Harry Frank fick förhinder att hålla sitt föredrag
med rubriken Marginalel – finns
det? Olof Andersson, professor
i energilagring, ryckte då in med
kort varsel.
Marginalel är den elkraft som
ur marknadsekonomiskt synsätt
ligger på marginalen i ett
system. En ökning eller minskning av elanvändningen inom
systemet, leder till att produktionen av systemets marginalel
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
Blivande ormtjusaren Johan Barth hälsar på en (geo)täck kungsboa…
…och kärlek tycks ha uppstått vid första ögonkontakten.
ökas eller minskas. I Centraleuropa är marginalelen kolkondensproducerad. Eftersom Sve-
ation importerar fossilt producerad el från Europa för att täcka
upp bristen på fossilfritt produ-
rige är en del av systemet blir
kolkondensproducerad el även
marginalel i Sverige. Det framhålls speciellt av Björn G Karlsson, professor i energisystem vid
Linköpings Universitet. Fenomenet är svårt att få grepp om.
– Marginalel uppkommer för
oss i Sverige när vi i en bristsitu-
Vad glor ni på?
Har ni aldrig sett en
boomslang?
cerad svensk el. Sverige, med
dubbelt så hög export som import av el, har i praktiken svårt
att importera så mycket fossilel
att marginalel någonsin kan
uppkomma. Inte minst på grund
av begränsningar i transmissionen, konstaterar Olof.

En blodpyton vore väl
trevligt att ha hemma i
soffan!
51
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
Keramiska kutsar ger hög slitstyrka
Trellex Cer-Lag är det senaste
tillskottet i Metsos serie av slirskyddsprodukter. Drivtrummebeläggningen har försetts med
keramiska slitkutsar som gör den
mycket effektiv vid extremt svåra
driftsförhållanden som t.ex. i
våta och leriga miljöer där bandet kan slira.
De keramiska kutsarna ger
extremt stor slitstyrka genom att
för att ge mycket effektiv dränering.
Flera olika faktorer måste
beaktas när man ska välja gummibeläggning. Dessa faktorer är
avgörande för hela transportörens effektivitet. Att själva
grundmaterialet är av bästa
tänkbara slitgummi, att profilen
på gummibeklädnaden är optimal och att totaltjockleken är
den ökade friktionen mellan
drivtrumman och bandet innebär att bandspänningen kan
reduceras. Detta innebär i sin
tur mindre belastning på transportörens övriga komponenter
såsom rullar och lager och på
själva transportbandet.
De keramiska kutsarna är invulkade i slitgummikvaliteten
Trellex T60. Ytan har profilerats
rätt dimensionerad är faktorer
som måste beaktas i förhållande
till bandspänningen så att driftsystemet blir effektivt.
Metso Minerals (Sweden) AB
Tel. 040-24 32 50
www.metso.com
BASF-MEYCO och Sandvik i samarbete
Sandvik Mining and Construction och BASFs enhet
MEYCO har ingått ett avtal gällande globalt samarbete inom
tunnel- och gruvindustri. I det
första steget har de båda företagen enats om att inleda ett samarbete kring reservdelshantering
och service och underhåll av
sprutbetongutrustning.
Samarbetet har lanserats i
olika delar av världen och det är
en process som fortskrider. Hittills har samarbetet etablerats i
norra och södra Europa och i
USA, Kanada och Mexiko.
– Båda organisationerna har
entusiastiskt välkomnat detta
samarbete och jag är säker på att
kunderna kommer att göra detsamma när processen är färdig,
säger Jarmo Manninen, Aftermarket Offering and Project
Manager på Construction-segmentet hos Sandvik Mining and
Construction.
Han tillägger att fördelarna för
kunderna och för de båda avtalsparterna är uppenbara. Samarbetet ger utmärkt möjlighet att
förbättra kundservice och företagen kan tillsammans erbjuda ett
bredare utbud av maskiner och
ökad tillgänglighet när det gäller
reservdelar och underhåll.
BASFs huvudsakliga intresse
ligger i att sälja kemikalier för
betongproduktion medan Sandvik specialiserar sig på att leverera maskiner och kringliggande
tjänster till gruv- och anläggningsindustrin.
Den globala lanseringen av
samarbetet kommer att fortsätta
i östra och västra Asien, i Austra52
lien med Stillahavsområdet och i
Sydamerika. I praktiken kommer
implementeringen att ske steg
för steg i varje land enligt ett
schema där man introducerar
den service som är relevant för
kunderna.
Enligt avtalet omfattar Sandviks åtagande reservdelsförsörjning, service och garantiärenden, säger Manninen.
BASF Construction Chemicals kommer även fortsättningsvis att sälja MEYCO-utrustning, inte Sandvik.

Bergsprängnings Entreprenörernas Förening
Bergsprängningen omgärdas med flera lagar, regler och förordningar
än någon annan del av byggsektorn och det med rätta. Misstag
som okunnighet och slarv kan få förödande konsekvenser.
Genom branschorganisationen
BergsprängningsEntreprenörernas Förening supportras och
utbildas medlemsföretagen (ca 100 st som står för 85% av
ovanjordssprängningen i Sverige) inom säkerhet, lagar och
förordningar, teknisk utveckling, Kvalitet & Miljö.
Medlemsföretagen förbinder sig att följa föreningens riktlinjer
inom dessa områden vilket ger trygghet för våra beställare.
Våra medlemmar
SödraSverige
Bergbolaget i Götaland AB Nässjö 070-6263086
Bertil Almqvist Mjölby 070-6884166
Hasslö Spräng & Markarbeten Hasslö 0733-723830
Huskvarna Terrängtjänst Huskvarna 0705-312140
Häggqvist Anläggningspartner Karlskrona 0701-427000
Hässlehult Sprängtjänst Glimåkra 070-5772357
Kalvsjöholmsbolaget AB Kalv 0325-51155
Källgren & Söner AB Eksjö 070-5098925
Liljegrens Entreprenad AB Konga 070-6507267
MJ Anläggning AB Ryd 070-5110900
Natzén Skog & Sprängtjänst Hillerstorp 0370-93211
Natzéns Sprängtjänst AB Gnosjö 070-8346820
P-O:s Sprängtjänst Boestad 070-5238820
Thorns Spräng & Betong HB Virserum 0495-30205
Skåne Sprängstjänst Höör 0704-246570
Strada Sprängtjänst KB Mönsterås 070-5804595
Voglers Sverige AB Lidköping 0510-86080
Värnamo Sprängtjänst AB Gnosjö 0705-690250
MellanSverige
Anderson & Rask Åkeri AB Hofors 0290-29600
A. Söderberg Schakt Norrtälje 0768-673920
Berg & Byggteknik i Norberg AB Norberg 0223-21730
Bergsprängaren Forsberg AB Nyköping 070-6307931
Björknäs Bergspräning Gräsmark 070-2320880
C-H Bergqvist Mariestad 070-5723841
Hallstahammars Sprängtjänst AB Hallstahammar 0220-12430
Hammarö Bergsprängning Skoghall 070-3797179
Hummelsta Schackt & Sprängning AB Enköping 0171-446135
Liljeholms Bergsprängning AB Eskilstuna 070-2121858
Magnusson & Petterson AB Lindesberg 070-3313525
MSMAB Rättvik 070-5841742
RC Berg och Mark AB Sankt Anna 0709-117575
Roslagens Bergteknik Norrtälje 070-3366816
Spräng & Mätkonsult i Nora AB Nora 0587-13641
Sten & Betong Teknik i Katrineholm 0708-670153
Sten-Gunnar Karlsson Ringarum 070-5231047
SVEVIA Borlänge 0243-94294
Tillberga Entr. & Sprängtjänst Surahammar 070-3509183
Uppländska Bergborrnings AB Norrtälje 0176-76640
Öregrunds Bergsprängningstjänst Öregrund 073-6550357
Östervallskogs Allteknik AB Töcksfors 070-5160064
Stockholmsområdet
Berg och Anläggning i Stuvsta AB Huddinge 070-7123222
Bergsprängning i Huddinge AB Utö 070-5413152
Bergsprängning Leif Larsson AB Stockholm 08-6474640
Bladhs Sprängservice AB Ösmo 070-5081113
Bygg-Nator Bergsprängning AB Skogås 08-7079111
C.Skönnerud Borr & Bergarbeten Huddinge 073 3169998
ENJIS Bergsprängning AB Åkersberga 070-226 47 72
Frentab Entreprenad & Söner AB Gustavsberg 08-57026090
Färentuna Bergsprängning AB Färentuna 0708-127374
Hegglöv Transport&Entreprenad Färentuna 0708-341341
Ingarö Bergsprängning AB Ingarö 070-8833665
Magnus Schakt AB Saltsjö-Boo 070-7294368
Mark & Bergteknik i Stockholm AB Järfälla 070-7562445
Markströms Dyk & Sprängteknik AB Rönninge 070-2916569
RG Bergkonsult AB Värmdö 0709-994249
Skullman Bergsprängning Färentuna 0708-623312
Sprängkraft på Ljusterö Ljusterö 070-7402024
Stålnacke Entreprenad Stockholm 070-8196688
SW-Sprängtjänst Märsta 070-8540186
YB Sprängtjänst AB Saltsjö-Boo 0709-314164
Åkersberga Bergsprängning AB Åkersberga 070-4911311
VästraSverige
Alingsås Sprängtjänst AB Alingsås 0703-333314
Andreasson Väg & Bygg AB Angered 070-3722595
Blooms Bergsprängning Uddevalla 070-3191114
BOMA Entreprenad Vegby 070-9837599
Hildings Bergsprängning AB Gånghester 033-256135
Klas Myremark Bergsprängning Jörlanda 070-3128622
Lisa`s Bergsprängning AB Långås 070-5931279
Munkedals Bergsprängningar Munkedal 0524-21462
Nitro Entreprenad AB Göteborg 0702-335660
Roger Sprängare Brålanda 0706-6553879
Sprängarpojkarna AB Mölndal 031-279902
Svensk Maskinborrning Trollhättan 0520-33930
Thorins Sprängnings AB Onsala 0705-728600
Uddevalla Bergsprängning AB Uddevalla 070-5570220
Öxabäcks Maskinstation AB Öxabäck 0703-292940
NorraSverige
AB Sollefteå Sprängtjänst AB Sollefteå 0620-16350
Bysses Bergsprängning Ramsele 070-3704518
Emils Bergentreprenad Järvsö 070-6992838
GS Maskin Tjänst Hammarstrand 070-3635630
Kalle Sprängare Bergsjö 070-6686718
Kjell Block Gräv & Markentre. Fagervik 070-7545152
Lindbergs Sprängtjänst Örnsköldvik 070-2113155
Modens Bergsprängning AB Kovland 070-5537001
NCC Roads Sverige Nord Umeå 090-168011
Norrbottens Bergteknik AB Luleå 070-6250236
Piteå Bergsprängningar AB Piteå 0911-13725
Sprängarbeten AB Söderhamn 070-6025235
SSB-Konsult Backe 070-6513861
Stens Bergborrning Forsa 070-3729977
Wallbergs Åkeri AB Ljusdal 0651-14709
Västjämtlands Sprängtjänst Undersåker 073-9826352
Å.G. Sprängare AB Robertsfors 070-5552489
Åke Bergsprängare Nälden 070-6292784
Utland
Bergsprängaren Bo Jansén Jomala-Åland +35-8-405536123
Gulf Rock Group of Companies Sharjah U.A.E +971-6-5311195
Voglers Eesti Ou Kunda +37-25145702
Aktivt stödjande partners
Abesiktning Väst AB • Atlas Copco CMT Sweden AB • Bergknallen Konsult AB • Bergutbildarna AB
CME AB • EPC - Sverige AB • Explosiv varor i Umeå AB • Farligt Gods Hjälpen • Forcit Sweden AB
Gruvteknik AB • Gråbo Dynamit AB • JEHANDER • LIFA AB • MAXAM i Sverige AB
Metron Miljökonsult AB • MIGMATIT AB • KRUTHANSSON AB • Nitro Consult AB • NORAB • ORICA
RUBA GUMMI AB • Sandvik Mining and Construction AB • Sprängkonsult AB • Transtronic AB • Yara AB
www.bef.nu
BRANSCHFÖRENING
Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2010
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
Rivstart för Fredheims i Sverige
Fredheim Maskin och samarbetspartnern Björks Maskin
kunde vid årsskiftet konstatera
att 2009 blev en fortsättning på
succéåret 2008.
Keestrack nr 200 i Skandinavien (en Keestrack Frontier)
levererades före jul till Peter
Larsson på Gotland. Jubileumsmaskinen är Larssons andra
Keestrack eftersom han kort
bakifrån, Inlastningstransportör
för Mulle-kross med mera.
Från våren i år kommer även
Frontier VHP (Very High Production) att introduceras.
Keestrack-modeller. Frontier,
Novum, Combo, Explorer och
Destroyer är delar av programmet från Belgiska Keestrack.
Keestrack har 2009 satsat hårt
på kundanpassade maskiner.
Bilden visar en Keestrack Frontier som är anpassad efter kunds
önskemål. Vidare finns XXL
Grovtransportör, Förlängd Matare,
Förhöjd Matare för lastning
efter MaskinExpo i maj förra
året köpte en Keestrack Combo.
Peter Larsson är mycket nöjd
med sina båda Keestrack-maskiner.
I slutet av förra året såldes
också en Keestrack Frontier till
Miljöfabriken AB i Malmö.
Sedan lanseringen i Norge
2006 och i Sverige 2009 har det
sålts 200 maskiner av olika
För mer information:
Håkan Björk, Björks Maskin
i Sundsvall
Tel. 070-527 44 16
eller Per Fredheim
Tel. 0047 69 80 88 30
Fredheim maskin AS
www.fredheim-maskin.no
Scandia Maskin etablerar sig i Sverige
rantörer, med i flera större anbudsrundor i Sverige och Norge.
De senaste åren har Scandia
Maskin blivit återförsäljare för
danska FLSmidth och österrikiska Doubrava. FLSmidth är
en av världens största aktörer
inom gruv- och processindustri
och ett av få företag i världen
som kan erbjuda nyckelfärdig
gruvinstallation.
Den världsledande reservdelstillverkaren Excel Foundry är
en del av FLS och Raptor som
tillverkar konkrossar (bilden t.v.)
är också ett dotterbolag.
Som ansvarig för den svenska
marknaden inom Scandia Maskin
Sverige AB har Ove Adolfsson
leverantörer och produkter.
Scandia Maskin är sedan nästan
20 år känt som leverantör av slitgods och reservdelar. Men kunderna har börjat efterfråga andra
produkter och leveransvolymen
har efter hand ökat. Bolaget är
nu, tillsammans med sina leve-
Ove Adolfsson är
ansvarig för den svenska
marknaden inom Scandia
Maskin Sverige AB
54
anställts. Ove är 43 år och bor i
Alafors utanför Göteborg. Han
har 25 års erfarenhet av krossbranschen, först 20 år på Skanska
där han i huvudsak jobbade med
att projektera, designa, bygga upp
och optimera krossanläggningar.
Därefter har han varit på Metso
i fem år med huvuduppgift som
säljare och projekt- och processansvarig.

KJELL DUBERG
Som ett önskemål från leverantörerna och tack vare god
respons från kunderna har norska
Scandia Maskin AS valt att
bilda ett svenskt bolag, Scandia
Maskin Sverige AB.
Ett av skälen till etableringen
är att man har fått ett antal nya
BRANSCHENS LEVERANTÖRER
Avgasrening
Partikelfilter till ALLA fordon
Även för uthyrning
EHC Teknik ab
Berg- och sprängtekniska konsulter
Svetsarvägen 4, 686 31 Sunne
Tel. 0565-121 10 • Fax 0565-146 20
Mobil 070-323 54 45
www.driconeq.com
E-post: [email protected]
Tel. 031-44 90 20 • Fax 031-44 49 80
E-mail: [email protected]
www.ehcteknik.com
Bandtransportörer
Gruvteknik AB
Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner,
reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom
bygg-, gruv- och stenindustrin.
Vi utför även reparationer på era maskiner.
Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika
Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58
Lager: Tel. 0240-370 01
E-post: [email protected]
www.gruvteknik.com
NITRO CONSULT AB
Box 32058, 126 11 Stockholm
Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36
www.nitroconsult.se
E-post: [email protected]
Spräng- och bergteknisk rådgivning
Riskanalys, utredning, syneförrättning
Projektledning, byggledning och kontroll
Vibrationsmätning
Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,
Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro
BANDTRANSPORTÖRER,
TRANSPORTUTRUSTNING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
Borrkronor • Borrstänger • Spett
Sänkborrkronor • Hydraulhammare
Borrkassetter
LIFA AB
Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34
www.lifa.se
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Berg- och sprängteknisk utbildning
Bergborrutrustning
Box 31, 185 21 Vaxholm
Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84
E-post: [email protected]
Utrustning för bergborrning
såväl ovan som under jord
Atlas Copco CMT Sweden AB
Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.atlascopco.se
www.sandvik.com
www.bergutbildarna.se
•
•
•
•
•
ADR - Förarintyg
Bergborrningscertifikat
Sprängteknisk behörighet
Undermarksbyggande
Miljöpåverkan
Borrning och
prospektering
Industrivägen 2, 713 93 Nora
Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95
Dumprar
Grävmaskiner
Swecon Anläggningsmaskiner AB
Swecon Anläggningsmaskiner AB
631 02 ESKILSTUNA
631 02 ESKILSTUNA
Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91
Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91
www.swecon.com
www.swecon.com
www.drillcon.se
Bulkhantering
Grävutrustning
IFE SYSTEM AB
Box 368, 551 15 Jönköping
Tel. 036-12 92 00, fax 036-12 96 07
E-post: [email protected] • www.ife-system.se
Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA
Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping
Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65
www.sbgab.se
Entreprenadkrossning
Dieselmotorer
Moderna mobila och stationära krossanläggningar,
kvalitetsplan, referenser, utbildad personal.
Certifierad enligt 9001, 14001 och AFS 2001.
Tel. 018-15 51 30 • Telefax 018-15 53 80
[email protected] • www.krossekonomi.se
Hjullastare
Swecon Anläggningsmaskiner AB
631 02 ESKILSTUNA
Dieselmotorer, service och
reservdelar.
Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91
www.swecon.com
Distributör för Sverige och Danmark.
Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus
Tel. 08-564 707 00
www.dieselmotornordic.com
Hydraulhammare
Dieseltankar
Gruv- och tunnellampor
Dieseltankar 200 liter-50 m3
WIKERS I FILIPSTAD AB
www.wikers.se • [email protected]
Tel. 0590-152 90
– Hydraulhammare
– Betongsaxar
– Pulvriserare
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT
Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50
Mobil 070-583 32 13, e-post: [email protected]
www.cme.se
– Bomsystem
– Reservdelar
– Service
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
Industrigummi
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Konsulter
Krossar och reservdelar
Geologi, geofysik, geokemi,
miljökonsekvensbeskrivningar, projektledning.
Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten.
Box 275, 751 05 Uppsala.
Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10.
Kabel och kontaktdon för
för grus- och gruvindustri
• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV
• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV
upp till 240 mm 2
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
[email protected] • www.cavotec.com
Bergkonsulterna
Gummi- och PUR-mantlad
kabel upp till 150 mm2, 1-6 kV,
samt kontaktdon till dessa.
www.petroteam.se
[email protected]
Bengt Ludvig 031-31 31 643
Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp
Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48
[email protected] • www.elproman.se
Allt till krossanläggningar
• Slitgods
• Reservdelar
• Krossar
• Siktar
• Siktmedia
• Service
Scandia Maskin Sverige
Göteborg 076-62 77 881
Karlstad 070-65 40 115
www.scandiamaskin.se
Kalk
MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING,
MKB OCH UTREDNING
Nordkalk AB
Box 901
731 29 Köping
Tel. 0221-292 00, fax 0221-128 71
E-post: [email protected]
www.nordkalk.com
Buller och vibration • Täktplan • Visualisering
Radon • Yt- och grundvatten
Förorenad mark
– Krossar
– Siktar
– Matare
– Automationssystem
– Siktmedia
– Slitgummi
– Dammkapsling
– Slit och reservdelar
– Service
Helsingborg 042-444 40 00
Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00
Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50
Kalmar 0480-44 92 00
www.wspgroup.se
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund
www.sandvik.com
Lågfriktionsmaterial
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Materialhantering med
vibrationsteknik
Siktgaller
Tel
0371150 35
Vibrerande Hantering AB
Box 32 • 280 60 Broby
Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73
http://www.vihab.se • e-mail: [email protected]
Telefax
0371-154 56
Sikt- och sorteringsgaller för
grusindustrin samt skyddsoch inbrottsgaller
AB PETERSON & DUHR
ANDERSTORP
www.peterson-duhr.se
Siktningsmaskiner
Radiostyrning
Radiostyrning och kommunikationssystem
för krävande applikationer inom bergmaterialindustri, gruvor, övrig industri och offshore
Box 78, 544 21 HJO
Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78
www.mogensen.se
E-post: [email protected]
Box 159, 453 24 Lysekil
Tel. 0523-66 60 60 • Fax 0523-66 60 69
[email protected] • www.irab.se • www.cavotec.com
Slitgods
SLITGODS FÖR INDUSTRIN
E. SABEL AB, BOX 841, S-531 18 LIDKÖPING
TEL +46(0)510 - 54 77 30, FAX +46(0)510 - 5 4 7 7 1 2
E-POST jan [email protected] HEMSIDA www.sabel.se
Maskinmontage
MONTAGELEDNING,
MASKINMONTAGE
Planerar, leder och genomför installationer och montage av anläggningar
och maskiner för bergmaterial-, och
bulkhantering.
Kellve Service AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Slitgummi, slitelement av
gummi för stup, matare
godsfickor, etc.
Siktelement
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Slutväxlar
Sprängämnen
Systemlösningar
Slutväxlar & reservdelar
till alla sorters entreprenadmaskiner
och svängkranar
www.bobcat-orestad.com
The Charon Company AB
Tel. 0708-927 927
040-15 78 19
e-post: [email protected]
Sprängmedel direkt från
egna fabriker. Leveranser och laddservice
över hela Sverige.
Karlstad, tel. 054-53 53 10
Enköping, tel. 0171-44 31 80
Göteborg, tel. 031-270 260
KOMPLETTA
LÖSNINGAR INOM
BULKHANTERING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
Smörjsystem
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Tel. 0587-145 45
Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar
Direktleveranser över hela landet
www.norab.com
Box 3443, 165 23 Hässelby
Tel. 08-509 393 00 • Fax 509 393 30
www.hydlev.se
Specialcement
Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby
Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25
Kalciumaluminater: cement och fluss
www.secar.net
www.cimentfondu.com
Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00
Sprängmattor
Transportband och
slitgummi
Ruba Gummi AB
690 45 Åsbro
Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50
Aktivt stödjande partner till
Bergsprängningsentreprenörernas Förening
Thorns Spräng & Betong
TRANSPORTBAND • SLITGUMMI
TRANSPORTÖRTILLBEHÖR
Tillverkning och försäljning av
SPRÄNGMATTOR
Tel. 070-215 04 11
Medlem i Bergsprängningsentreprenörernas Förening
www.epc-group.se
HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA
TEL. 0171-555 45 • FAX 0171-578 00
Eskilstuna: Tel. 016-13 90 77
Göteborg: Tel. 031-56 03 00
www.vulkekonomi.se
E-post: [email protected]
Transportband och
tillbehör
Vibrationssiktar
Transportband • Slitgummi
Rep. material • Remlås • Vulkpressar
Transportband & tillbehör
Styrningssystem
Avskrapningssystem
Transmissionsprodukter • Slang
Vibrerande Hantering AB
Box 32 • 280 60 Broby
Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73
Industrigatan 8, 619 32 Trosa
Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25
E-post: [email protected] • www.primogum.se
http://www.vihab.se • e-mail: [email protected]
ContiTech Scandinavia AB
Box 38, 164 93 KISTA
Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66
www.contitech.se
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Vågar
TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE
KOMPONENTER
OCH RESERVDELAR
Stort sortiment av komponenter och
reservdelar till bandtransportörer,
skruvtransportörer, kedjetransportörer,
elevatorer, rörsystem m.m.
Vi har det mesta inom vägning!
Specialité: Bandvågar.
TRANSPORTBAND – SLITGUMMI
Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65
Järnringen 17, 433 30 Partille
Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32
www.sigab.net
Kellve Service AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand
Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96
070-675 66 77, 070-685 66 77
E-post: [email protected]
Hemsida: www.vagsystem.se
®
Bandavskrapare
Bandstöd
Bärrullar & Returrullar
El-drivtrummor
Driv- & vändtrummor
Slit- & kantlistgummi
Sållgaller & gummisiktduk
Huvar & Metalldetektorer
Bullerdämpning
S-E-G Svenska AB
Box 11143. 161 11 Bromma
Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00
www.s-e-g.com
Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30
www.vendig.se
– Bandrullar
– Rullbanerullar
– Rullställ
– Trummor
– Valsar
–
–
–
–
–
Bandrensare
Sidotätningar
Spännskruvar
Säkerhetssystem
Gummeringar
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
Box 812, 953 28 Haparanda
Tel. 0922-298 00, Telefax 0922-298 09
www.sandvik.com
Allt för din transportör
TRANSPORTBAND
INDUSTRIGUMMI, M.M.
Vågar för bl.a:
Fax 0470-72 98 20
Hjullastare • Lastbilar
Truckar • Materialhanterare
www.vulkproffsen.com
Gummilabor transportband
Tel. 054-69 08 40
[email protected] • www.vagab.com
Växjö tel. 0470-72 98 40
Ren kraft
Säker arbetsmiljö
Eldrivna lastmaskiner
Ren kraft
Sandvik erbjuder en komplett serie eldrivna lastmaskiner (LHD) som kännetecknas av hög produktivitet, enkelt underhåll, långa serviceintervaller och en
låg totalkostnad. Inga avgaser.
Tänk på det. Valet är ditt.
S ANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB, TEL 026-26 20 00.
LOKALKONTOR: ARBRÅ TEL 0278-64 22 00, HAPARANDA TEL 0922-298 00, JÄRFÄLLA TEL 026-26 20 00,
KIRUNA TEL 0980-828 35, NORA TEL 0587-845 00, PARTILLE TEL 031-44 72 60, SVEDALA TEL 040-40 90 00
www.miningandconstruction.sandvik.com/se
Posttidning B Svensk Bergs- & Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ
Kellve – En partner att växa med
Som Sveriges ledande tillverkare av transportörer är vi väl medvetna om vilken avgörande roll
VRPGULIWVlNHUKHWRFKIXQNWLRQVSHODU,QRPGDJHQVPRGHUQDLQGXVWULÀQQVGHWQlPOLJHQLQWH
något utrymme oplanerade stopp. Det räcker inte med att driftsäkerheten ska vara hög – för att
få en sund kostnadseffektivitet så måste den vara i det närmaste absolut.
Med 18 000 levererade enheter i bagaget, vet vi vad som fungerar – och vad som inte gör det.
Att vi är resurs att räkna med för många av våra kunder, är därför inte så konstigt. Vår 15 000 m2
produktionsyta, vår moderna maskinpark, vår erfarna personal, står nämligen alla i ständig
handlingsberedskap för våra kunder.
Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering. Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta
anläggningar och system, samt komponenter och reservdelar. Företaget har levererat produkter och lösningar inom en mängd olika
branscher såsom bergmaterial, livsmedel, kalk, cement, agro, kemi, mineral, avfall, sågverk, papper, massa, stål, fastbränsle samt marina terminaler.
Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com