Transcript Tillsammans i Mälardalen 2/2011 (pdf)

»Den som har gjort en resa har något att berätta«
TILLSAMMANS
I MÄLARDALEN
EXTRA:
ALLT OM
TÅGKAOSET
06Trygg i tuben
08Carl-Jans smultronställe
16Bussluff på hemmaplan
04 Hyperaktiv bloggare
hämtar andan på tåget
2/11
En tidning
för dig som reser
i Mälardalen
Jan Kyrk, vd TiM
Som resenär i Mälardalen ska
man kunna lita på att tågen
går i rätt tid och har rätt antal
sittplatser. Inte minst under
vintern ska tåget vara ett
tryggt och säkert alternativ
till bilen på hala och mörka
vägar. De senaste åren har vi
dock inte lyckats med detta.
I det här numret har vi valt
att fördjupa oss i hur systemen
bakom den regionala kollektivtrafiken fungerar och varför
trafiken ibland inte fungerar.
Resandet med SJ i Mälardalen ökar årligen med ungefär 500 000 resor per år. Men
denna ökning kan tyvärr inte
fortsätta i samma takt om
investeringarna begränsas
till bygget av Citybanan.
Vi närmar oss den dag då det
är fullt på spåren och slutsålt
på tågen. Vi är inte där ännu,
tågen kan alltjämt förlängas.
Men när tågen är så långa
och höga som de får och kan
vara, så har vi ett problem.
Samtidigt vill vi också belysa
värdet av att underhålla både
tågen och spåren. För dagens
resenärer måste trafiken fungera här och nu. Tyvärr kan
förbättringar innebära försämringar på kort sikt, som till
exempel vid ombyggnaden av
tunnelbanans Hagsätragren
och renoveringen av tunnlarna
mellan Norrköping och Katrineholm, som ni kan läsa mer
om längre fram i tidningen.
Vi jobbar nu på högvarv
för att komma till rätta
med problemen inom järn­
vägen och vill i denna tidning passa på att berätta om
vårt arbete, samtidigt som
vi ger lite bakgrund till varför det ser ut som det gör.
Bland annat måste trafikinformationen bli bättre. Många
resenärer skriver till mig och
är till exempel måttligt förtjusta i att Trafikverket flyttar
fram informationen om tåget
med fem minuter i taget.
Trevlig läsning!
Inom Trafik i Mälardalen (TiM) samverkar SJ, VL, UL, SL samt Länstrafiken
Örebro och Länstrafiken Sörmland för ett gräns­löst resande. Tillsammans
vill vi förenkla vardagen för dig som reser kollektivt i Mälardalen. Med våra
kombinationsbiljetter TiM komplett och TiM kombi tar du dig enkelt från
dörr till dörr oavsett hur många byten eller färdmedel som behövs för att
komma fram. Vill du veta mer? Läs på www.tim.se
2
TILLSAMMANS
Slutsålt?
»Den som har gjort en resa har något att berätta«
tillsaMMans
i MälarDalEn
2/11
En tidning
för dig som reser
i Mälardalen
Extra:
alltom
tågkaosEt
06trygg i tuben
08Carl-Jans smultronställe
16Bussluff på hemmaplan
04 Hyperaktivbloggare
hämtarandanpåtåget
Tillsammans i
Mälardalen finns
ombord på SJs
regionaltåg, samt
hos SJ Resebutik
och TiM-ombuden
i Mälardalen.
Bläddra i vårt pdfarkiv och teckna
en e-prenumera­
tion på tim.se/
tidningen.
Ansvarig utgivare:
Jan Kyrk,
[email protected]
Kontaktperson:
Klas Bringert,
[email protected],
010-751 59 18
TiMs korsord finns
att lösa på
tim.se/korsord
Produktion:
Publik, Grafisk
form: Jamendåså,
Tryck: Ljungbergs
tryckeri
Bild sidan ett:
Fredrik Hjerling
Redaktionsadress:
TiM AB, c/o SJ,
105 50 Stockholm
Kundtjänst:
0771-846 846,
Webbplats:
www.tim.se
Alla reportageresor
har gjorts med
kollektivtrafik.
Bloggtips
Det twittras mycket om TiM-trafiken på nätet. SJs
Facebooksida passerade till exempel nyligen 4 000
gillare och på dialog.sl.se tar resenärer chansen att
lämna förslag på hur SL-trafiken kan bli bättre. Även i
bloggosfären skrivs och kommenteras det flitigt om
resandet inom TiM. Läs till exempel om en pendlares
vardag på: ettpendlarliv.wordpress.com. Längre fram
i tidningen har vi dessutom intervjuat Jonas, som är
mannen bakom bloggen dagpendlaren.wordpress.com.
Succé för ULs studentkort
I mitten av januari släpptes UL Student som ger heltidsstudenter 30 procents rabatt på ordinarie kortpris.
Och studenterna har varit som tokiga efter kortet.
Redan första dagen sålde UL Center över tusen studentkort och under de två första månaderna såldes
totalt hela 10 000 kort.
UL Student gäller för heltidsstudenter för obegränsat resande i 30 dagar och säljs till studenter med
minst 75 procent studietakt. Kortet finns i flera olika
varianter anpassade efter vart – och hur långt – man
brukar resa.
Läs mer på www.ul.se/student
Spara 500 kronor
med TiM kombi student
Samtidigt som ULs studentkort gör succé genomför
SJ, SL och UL under våren ett pilotprojekt riktat till
universitets- och högskolestudenter som reser ofta
mellan Stockholm och Uppsala. Nyheten heter TiM
kombi student och bygger på att samtliga tre bolag
rabatterat sina respektive biljetter. Totalpriset för TiM
kombi student blir därmed 2 390 kr per månad, vilket
är drygt 500 kr billigare än vad de tre månadskorten
kostar utan studentrabatt vid separata köp.
Läs mer på www.tim.se/student
FOTO: JOAKIM SERRANDER
Vann rätt låt i Globen?
– Eric Saade tillhörde mina topp tre. Han är ett bra val
ur internationellt perspektiv, säger Stefan Eriksson,
schlager- och melodifestivalälskare som berättade
om sitt engagemang i förra numret av Tillsammans
i Mälardalen.
Men helst hade han sett Sanna Nielsen som vinnare.
– Hon är enormt proffsig och hade en bra schlagerlåt. Men Saades nummer är fantastiskt och jag tror
att han kommer att stå sig bra i Düsseldorf. Han tar
sig absolut till final och sedan blir det topp tio.
… av de bilister som reser kollektivt minst en gång i månaden är nöjda med kollektivtrafiken. En
tredjedel är till och med mycket nöjda. Det visar en undersökning från branschorganisationen
Svensk Kollektivtrafik, som baseras på totalt 53 756 intervjuer under 2010.
TRE VINNARE
I SLs DESIGNTÄVLING
Gu
llm
ar
sp
Gl
la
ob
n
en
En
sk
ed
e
So
gå
ck
rd
en
pl
Sv
an
ed
m
yr
St
a
ur
eb
y
Ba
nd
ha
ge
H
n
ög
da
le
n
Rå
gs
ve
d
Det blev succé för SLs designtävling där resenärerna själva fick designa sina SL Access-kort. SL
fick in över 8 000 bidrag, som slutligen kokades ned i tre slutvinnare genom en omröstning på webben; »Skjut en blomma« skapad
av Olov Tegby Frisk, »Slam« skapad av Johanna
Thorbjörnsson och »Tre Kronor«
skapad av Ashwani Kumar Rathee.
Grattis!
Utöver tävlingen kan alla som vill
själva skapa sitt eget designade SL
Access-kort till självkostnadspriset
100 kronor.
Gör ditt eget kort på:
designadekort.sl.se
Hagsätragrenen avstängd för helrenovering
Tunnelbanans linje till Hagsätra öppnade för trafik
redan 1960 och de många åren av hårt slitage har satt
sina spår. Därför påbörjades nyligen en totalrenovering. Fram till 25 september är hela Hagsätragrenen
avstängd för trafik och ersätts av tre busslinjer: 19 med
stopp på alla stationer, 19X med ett fåtal stopp och 19S
80%
Hagsätra
mellan hållplatserna i Stureby. Bussarna går med 2–5
minuters mellanrum under rusning, var 5:e minut dagtid och som glesast var 15:e minut. Turtätheten kommer dock att vara annorlunda när sommartidtabellen
börjar gälla den 24 juni.
Läs mer på www.sl.se under »SL planerar och bygger«.
Ny entré i norr på
Stockholm central
Ombyggnaderna på Stockholms
centralstation fortsätter och under
våren kommer den norra hallen att
byggas ut och dessutom få en helt
ny entré med stora glaspartier ut
mot spår 3–8. Under ombyggnaden
kommer den nuvarande norra
entrén att stängas för att ersättas
av en tillfällig.
– Det kommer troligtvis att bli
lite trångt under byggtiden, men
vår ambition är att det ska påverka
resenärerna så lite som möjligt.
Vi kommer naturligtvis också att
skylta ordentligt, säger Hanna
Sandberg på Jernhusen.
Läs mer på www.jernhusen.se
Ladda
UL/SL-kortet
på SL Access
För att underlätta för ULs och
SLs resenärer som reser ofta över
länsgränsen mellan Uppsala och
Stockholms län finns UL/SL-kortet.
Det är en 30-dagarsbiljett som
finns i fem varianter och gäller
för obegränsat antal resor i det
område du har valt.
Nu kan SL-delen av UL/
SL-biljetten dessutom laddas på
ett SL Access-kort. Om du registrerar kortet på SLs hemsida ingår
även förlustgaranti.
Läs mer på www.ul.se och
www.sl.se
3
När hon var liten sprang hon så mycket att hon ibland tuppade av.
Idag springer hyperdrivna entreprenören Maria Berghäll fortfarande snabbt,
men hon har tack och lov förstånd att då och då bromsa upp lite.
– Jag älskar att åka tåg och då passar jag ofta på att bara vila. Jag får inspiration av att titta på människor och fantisera om vad de lever för liv, säger
Maria, som är TiM-bloggare under våren.
Maria Berghäll är en entreprenör ut i fingerspetsarna.
Hon startade sitt första »riktiga« företag
när hon var 18 år och det andra när hon var
19. Innan dess hade hon, tillsammans med
fem andra tjejer, hunnit driva ett företag
inom gymnasieprojektet Ung Företagsamhet
och inte bara blivit svensk mästare i ung
företagsamhet, utan även europamästare.
Det gav både självförtroende och inspiration
att köra vidare på entreprenörsspåret.
– Jag är en engagerad person som älskar
att jobba med människor och att driva saker
framåt. Då får man inte vara rädd för att
satsa och tänka i nya banor. Vadå? Det värsta som kan hända är ju att det floppar.
Modet är det knappast något fel på.
Inga hämningar
Vid 24 års ålder har hon dessutom redan
hållit ett stort antal föreläsningar inom
entreprenörskap och kreativitet. Totalt har
hon inspirerat över 40 000 människor. Den
största publik hon har talat inför är 5 000
personer. Har tjejen inga hämningar?
– Haha, kanske inte. Självfallet är jag
alltid nervös innan jag går upp på scen, men
det gör mig bara taggad. Jag har en liten
standup-ådra i mig och gillar att bjuda på
mig själv.
Nej, Marias problem är snarare att hon
ibland öser på för hårt. När hon var liten
4
hade hon inte ens tid att väja för möblerna
när hon sprang runt där hemma, utan bara
dunkade rätt in i dem. Lite så är det fortfarande. Men hon håller på att lära sig att
springa mer lagom fort.
– Jag har gått på några smällar under det
senaste året och har insett att jag inte är
oövervinnerlig. Därför försöker jag lära mig
att stänga av och att sålla bland projekten.
Bara fokusera på sånt som ger mig energi –
inte tar energi.
Drömmer om eget barnhem
I praktiken innebär det att Maria idag
»bara« har fem projekt vid sidan av studierna
på Idékraft, en yrkesutbildning i projektledning och ledarskap i Uppsala.
– Just nu är jag på praktik och jobbar
med att bygga upp affärsnätverket Las
Vegas. Idékraft är en praktisk utbildning
och det passar mig. Jag är inte så akademiskt
lagd.
Utöver heltidsstudierna är Maria projektledare för Entreprenörsjakten i Eskilstuna,
Västerås samt Uppsala och är idéspruta i ett
projekt för Södertälje kommun. Hon driver
även en egen firma där hon erbjuder sina
tjänster som inspiratör och föreläsare.
Dessutom hjälper hon ett barnhem i
Colombia, med att bland annat hitta finansiärer.
– Jag är adopterad från Colombia och har
FOTO: FREDRIK HJERLING
»Det värsta som
kan hända är att
det floppar«
MARIA
BERGHÄLL
Bor: studentlägenhet i
Uppsala
Ålder: 24 år
Familj: Marcus
Ringkvist
Gör: studerar
på Idékraft och
jobbar med ett
flertal projekt
vid sidan av,
bland annat
Entreprenörs­
jakten, nätverket Las Vegas,
ett barnhem i
Colombia och
som föreläsare
inom entreprenörskap och
kreativitet.
Aktuell som:
TiM-bloggare
»Jag njuter av inspirationen
som flödar i tågmiljön.«
en dröm att en dag starta ett eget barnhem
där. Jag vill liksom ge tillbaka lite för att jag
själv fick chansen till en bättre uppväxt. Jag
hoppas att det nuvarande barnhemsprojektet
kan ge mig tillräckliga kunskaper för att
kunna förverkliga drömmen.
Bloggar för TiM
FOTO: FREDRIK HJERLING
De olika uppdragen innebär att Maria
reser mycket – från hemmet i Uppsala till
Eskilstuna, Västerås, Örebro, Södertälje och
Stockholm. Det gör att tåget blivit en arbetsplats för Maria.
– Jag älskar att åka tåg och buss. Jag sitter
ofta och googlar, gör branschspaningar eller
pratar i telefon under resan. Eller så passar
jag på att pausa och kolla på folk eller bara
titta ut på landskapet. Jag njuter av inspi-
rationen som flödar i tågmiljön – det ger
mig både energi och idéer. Reser jag en tidig
morgon brukar jag njuta av att bara ligga
uthälld i sätet och morgna mig.
– Därför blev jag både nyfiken och glad
när jag blev tillfrågad att blogga. Dagarna
med TiM-kortet har gett mig ny inspiration.
Jag upptäcker nya platser och känner mig
inte lika stressad när jag har en biljett som
gäller överallt.
Text: Pia Runfors
Läs mer
om Marias
vardag på
TiM-bloggen:
www.tim.se/
bloggen
5
TRYGG I TUBEN
En berusad man tas om hand för att han inte ska ramla ner på pendeltågspåret. En
resenär rapporterar om en klottrare på bussen och en trygghetsvärd knyter kontakt
med ett gäng ungdomar som står och hänger i tunnelbanan.
Det är vardag i Stockholms kollektivtrafik och mitt i händelsernas centrum finns SLs
Trygghetscentral. Härifrån har man koll på allt som rör tryggheten i trafiken.
SLs Trygghetscentral är spindel i
nätet för allt som rör tryggheten
i Storstockholms kollektivtrafik.
Härifrån ser Niclas Cannerfelt och
hans kollegor vad som händer i
trafiken och kan snabbt se till att
trygghetsvärdar åker till de platser
där de behövs. Det är även här resenärerna hamnar när de ringer SLs
trygghetstelefon.
»Trygghetscentralen, det är Niclas«.
Trygghetsoperatören Niclas Cannerfelt lyssnar koncentrerat på en spärrexpeditör som
rapporterar om en kraftigt berusad man som
vinglar runt på perrongen vid Fridhemsplan.
Snabbt och vant kopplar Niclas upp bilderna
från trygghetskamerorna på stationen och
lyckas snart också lokalisera mannen.
Han skickar dit två ordningsvakter som
för närvarande befinner sig några stationer
bort.
– Mannen stör inte de andra resenärerna,
men är en fara för sig själv och behöver hjälp.
Annars riskerar han att ramla ner på spåret,
konstaterar Niclas, samtidigt som han klickar
fram olika bilder på skärmarna framför sig och
lugnt svarar på ytterligare ett samtal.
6
Åtta minuter senare är ordningsvakterna på
plats.
– Härligt, vi lyckades hålla tidplanen den här
gången också. Vi har nämligen som mål att
alltid vara på plats inom tio minuter, i alla fall
inom den centrala kollektivtrafiken, berättar
Niclas.
Trygghetstelefonen dygnet runt
Trygghetscentralen är själva navet i SLs trygghetsarbete. Det är härifrån alla trygghetsresurser styrs och det är hit man kommer när man
ringer till SLs trygghetstelefon, 020-120 25 25.
Trygghetstelefonen är öppen dygnet runt för
att resenärerna ska kunna ringa om de känner
sig hotade, ser ett bråk eller för att rapportera
om skadegörelse i kollektivtrafiken.
– Många samtal handlar om berusade personer som stör. Det kan också handla om klotter,
bråk eller hotfulla situationer, berättar Emily
Jelleryd, även hon trygghetsoperatör.
Trygghetstelefonen är bara en av satsningarna för att göra kollektivtrafiken tryggare.
Det finns även trygghetsvärdar, ordningsvakter och väktare som rör sig i kollektivtrafiken.
Under vardagkvällar är de totalt 70 personer
och på helgerna 220. Dessutom har SL samarbete med bland annat Lugna gatan, som har
ett 20-tal unga värdar som är duktiga på att
förebygga och avstyra bråk i kollektivtrafiken.
Man samarbetar också med kommunerna och
med polisen, som har en enhet på cirka 40 personer som är specialiserade på tunnelbanan.
Trygghetsvärdarna och de andra trygghets-
FOTO: KLAS BRINGERT
EN
Hallå där...
020-120 25 25
SLs trygghetstelefon,
dygnet runt
Hit ringer du för att rapportera om hot, våld eller klotter i SL-trafiken.
Trygghetstelefonen är öppen dygnet runt och när du ringer kommer
du till Trygghetscentralen.
FOTO: FREDRIK HJERLING
Jonas Carnesten,
46, TiM-resenär
som reser dagligen
mellan hemmet i
Ärla utanför Eskilstuna och arbetet
vid Sveriges Radio på
Gärdet i Stockholm.
På dagarna arbetar
han med SRs trafikinformation på webben och i mobilen. Under
sina resor bloggar han på: dagpendlaren.
wordpress.com.
Hur föddes idén om en pendlarblogg?
– Tidigare lyssnade jag mest på ljudböcker
under mina resor, men jag kände att jag
behöver aktivera mig lite. Jag drivs av att få
skriva om det som händer ombord och om
de intressanta människor som jag träffar
på tåget.
Hur många läsare har »dagpendlaren«?
– Ungefär 200 personer följer min blogg
varje dag. Som journalist och programledare för SR Sörmlands morgonprogram under
många år vet jag att folk inte bara vill höra
och läsa om elände. Jag vill hellre förmedla
djupare reflektioner och upplyftande nyheter genom bloggen.
resurserna är en satsning som ger resultat.
Framför allt har andelen kvinnor som reser
ensamma på kvällar och helger ökat under
de senaste åren. En färsk undersökning visar
nämligen att kvinnor känner sig tryggare med
värdar och vakter ute i kollektivtrafiken.
Trygghetskameror
Medarbetarna på Trygghetscentralen kan
dessutom koppla upp bilder från de 4 000
trygghetskameror som idag finns på samtliga tunnelbanestationer och på vissa
pendeltågstationer.
– Skulle något inträffa kan vi styra våra
trygghetsresurser till platsen eller tillkalla polis
och ambulans. Vi kan se exakt var alla olika
trygghetsresurser befinner sig, säger Niclas.
– En gång fick jag ett samtal om att en tjej
höll på att misshandlas ombord på tunnelbanan mellan Aspudden och Liljeholmen. Jag
visste då att vi hade två ordningsvakter vid
Liljeholmen och kunde snabbt kalla på dem, be
dem att hoppa på tåget och avstyra misshandeln. Det känns bra när vi lyckas få ut resurser
i rätt tid, så att man kan förhindra ett brott.
Det är därför vi jobbar med det här.
Trygghetskamerorna är också till stor
nytta för polisen då bilderna kan användas i brottsutredningar. Det finns en hel
del lyckosamma fall då ett brott begåtts
någonstans i Stockholm och då gärningsmannen sedan lokaliserats under sin flykt i
kollektivtrafiksystemet.
Text: Pia Runfors
Hur fungerar bytena mellan buss, tåg och
tunnelbana?
– Oftast fungerar busstrafiken väldigt bra.
En gång i vintras var elementen i bussen
trasiga och det var minusgrader bak i bussen. Detta blev dock till en nyhet på lokalradion och problemen åtgärdades snabbt.
Bytena mellan tåg och tunnelbana är sällan
något problem, eftersom SL-trafiken är så
tät. Missar jag bussen hem från Eskilstuna
till Ärla på kvällen blir det däremot värre.
Nästa buss går inte förrän efter en timme.
Om du fick ändra på en sak inom TiM, vad
skulle det i så fall vara?
– Jag skulle önska att ni hade en gemensam
komma-fram-garanti för oss som reser med
TiM kombi, så att jag kan ta en taxi som ni
betalar om tåget är sent eller missar bussen och riskerar att bli mer än 20 minuter
försenad. Precis som om jag bara hade rest
med Länstrafiken.
Text: Klas Bringert
7
Carl-Jan Granqvist om sitt smultronställe Grythyttan
Det går inte att ta miste på att det
handlar om kärlek mellan CarlJan och Grythyttan, en ömsesidig
kärlek. Deras förhållande har rötter
tillbaka i det tidiga femtiotalet, då
en liten pojke satt och gungade i
en lejongul fåtölj med rött stativ på
familjens sommarställe.
– Jag var i åttaårsåldern och
minns att stolen hade en skylt som
det stod Grythyttan på. Namnet
fastnade. Mitt första intryck av
själva orten fick jag däremot 1965,
när vi åkte genom Grythyttan på
väg för att hälsa på min syster. Då
såg jag förfallna hus och en närmast
öde by. Bilden var spännande och
fantasieggande och den etsade sig
fast, berättar Carl-Jan.
Det mest avgörande mötet inträffade dock först sommaren 1972, då
Carl-Jan åkte till Grythyttan tillsammans med sin far för att ta över
Gästgiveriet.
FOTO: GRYTHYTTAN
Möt den lilla Bergslagsorten
genom dess främste ambassadör!
Säg Grythyttan och många
tänker omedelbart på Carl-Jan
Granqvist, mannen som har
betytt så oerhört mycket för
bygden. Nu vänder vi på kuttingen och frågar istället vad
Grythyttan betyder för CarlJan.
FOTO: SUSANNE KRONHOLM
»Här tar man sig tid«
Har du också ett smultronställe i
Mälardalen som du vill tipsa eller
berätta om? Skriv till [email protected]
– Jag var närmast besatt av tanken
på att bli gästgivare i den här historiska miljön. Dessutom fick jag
nu möta den legendariske Artur
Lindqvist, som några år tidigare
hade fängslat mig vid radion med
sina berättelser om Grythyttan. Jag,
som vurmar för historien och historier, var så fast som man kan bli.
Det var då, men nu då?
Carl-Jan blir väldigt entusiastisk
när han radar upp den ena fördelen
med Grythyttan efter den andra.
Han är en levande turistbroschyr
och kärleken till bygden och dess
folk går inte att ta miste på.
– Byggnaderna kring torget och
hela byns vänliga atmosfär smittar
av sig. I Grythyttan har man tid.
Och man tar sig tid, att samtala
med varandra, säger mannen som
gjort möten mellan människor till
en skön konst.
Möten förresten, två byggnader skapar också ett spännande
möte i byn. Sida vid sida står den
gamla hyttan och Måltidens Hus.
Den ena representerar den gamla
Bergslagstraditionen, den andra står
för förnyelse och Grythyttans roll i
»Matsverige«.
– Det finns så många fantas­tis­ka
miljöer att upptäcka. Skräddar­
torpet med sin kringbyggda
gård och sitt torvtäckta tak, eller
Björskogsnäs, naturreservatet med
sin unika population av guckusko,
eller varför inte Loka Brunn, som är
en av våra äldsta kurorter.
Historiens vingslag blandas med
moderna tider och som Carl-Jan
säger – »en trakt som har besökts
och uppskattats av både Selma
Lagerlöf och Nils Ferlin och
Bellman och Lustans Lakejer har
helt visst något visst«.
Text: Christopher von Stedingk
CARL-JANS TIPS PÅ UPPLEVELSER FÖR ALLA SINNEN I GRYTHYTTAN
Dofterna – doft
av kåda och spån
från skogsavverkningen, den
fuktiga doften
från marken efter
ett regn.
8
Ljuden – bruset
från forsarna,
suckandet från
myrarna, och så
den stora tystnaden.
Synen – vägen
hit går genom
så mycket skog
och vildmark och
förbi så många
sjöar att man
nästan har gett
upp hoppet om
civilisationen när
samhället plötsligt ligger där, ett
stycke 1700-tal i
2000-talet.
Känseln – lägg dig
ner på stenhällarna vid sjön och
låt solen värma
och vattnet
smeka dig.
Smaken – skäm
bort munhålan
och smaklökarna
med något gott
att äta och dricka.
Unna dig att upptäcka något från
alla de småskaliga
livsmedelsproducenterna i trakten. De gör allt
ifrån glass och ost
till vin.
FAKTA OM
GRYTHYTTAN
n Cirka niohundra bofasta
invånare.
n Byggdes upp
kring gruv- och
metallnäringen.
n Den första
hyttan kom förmodligen till på
1400-talet.
n Fick nästan
stadsrättig­
heter på
1600-talet och
skulle i så fall
fått namnet
Grythem.
n Har ett
Måltidens
Hus som
ursprungligen
var den svenska
paviljongen vid
världsutställningen i Sevilla
1992.
Tandsköterska på
resande fot
Hennes arbetsfält sträcker sig från Skutskär i norr
till Bålsta i syd. Det innebär att längre tågresor varvas med korta bussturer – och tvärtom – beroende
på var i länet man behöver en tandsköterska för
dagen. I stort sett varje dag reser Negeste Mancos
med sitt UL Företagskort Län.
Lars Kleens
konstverk på
Sundbybergs
station
UL Företagskort har många fördelar: sänkta reskostnader, minskad miljöpåverkan och möjlighet
att förvandla restid till arbetstid.
Företagskortet finns i tre varianter,
för tre olika zoner.
Läs mer på www.ul.se/foretag
FOTO: BERNTH JOHANSSON
Negeste Mancos jobbar inom Folktandvårdens resurscentrum. Det innebär att
hon och hennes kollegor skickas till olika
tandläkarmottagningar som – på grund av
sjukdom, semestrar eller annat – har kontaktat resurscentrumet för förstärkning.
– Det är oerhört skönt att ha ett kort
för alla mina resor i jobbet. Det gör att jag
snabbt och enkelt kan ta mig till olika platser utan att bekymra mig över biljettköp
och kostnader, säger Negeste Mancos.
I ungefär tre år har anställda inom
Folktandvårdens resurscentrum rest med
UL, varav ett år med UL Företagskort.
Landstinget i Uppsala är en stor företagskund hos Upplands lokaltrafik – av både
miljömässiga och ekonomiska skäl.
– Vi kan hjälpa företag att sänka sina
resekostnader med upp till 90 procent,
säger Karin Edenius, som jobbar som företagscoach på ULs företagsförsäljning.
– Ytterligare en stor fördel är att man
kan planera resekostnaderna. Företagskorten har ett fast pris och gäller i
ett år från startdatumet, säger hon.
Korten är inte personknutna vilket innebär att de kan användas av alla på företaget, men i Negestes fall har hon ett eget.
– Jag är väldigt nöjd med den lösning vi
har. Den underlättar mitt resande och bidrar
till en bättre miljö, säger Negeste Mancos.
De många barnteckningarna livar
upp stationen i
Hallonbergen.
Konstnärer: Elis
Eriksson och
Gösta Wallmark
Text: Cathrine Wallenius
9
För många tåg. För få spår.
Järnvägstrafiken har dragits med stora problem de senaste åren. Och för­
klaringen kan härledas ända till 1800-talet. Situationen riskerar dessutom att
förvärras ytterligare. Varken Trafikverket eller SJ sitter dock med armarna i kors.
På de följande sidorna berättar vi varför det ser ut som det gör – och vad vi
gör för att komma till rätta med problemen.
TÅGKAOS!
Aldrig tidigare har svenskarna åkt så mycket tåg
som nu, och aldrig har det körts så mycket gods
på den svenska järnvägen. Det går fler, längre
och tyngre tåg än någonsin förut. SJs dubbeldäckare är ett bevis på att det numera också går
högre tåg än tidigare.
Den ökande trafiken medför dock många förseningar – inte minst nu när vi har haft de två
värsta vintrarna på hundra år. Dessvärre kan
situationen komma att förvärras ytterligare om
investeringarna uteblir.
STATIONSHUSEN ägs oftast av
Jernhusen och har inte alltid
öppet de tider då behovet är
störst hos passagerarna – något
som TiM försöker förbättra.
ILLUSTRATION: LARS REHNBERG
10
Trafikverket presenterade i februari en rapport
som i klartext beskriver situationen i det svenska järnvägsnätet. SJs och övriga tågoperatörers
framgångar i form av enorma resandeökningar
de senaste åren, har lett till en kapacitetsbrist,
och underhållet av de svenska järnvägarna har
inte hängt med.
Järnvägarna åldras snabbare än vad dagens
nivå av underhåll och återinvesteringar hinner
med att motverka. En femtedel av kontaktledningarna har till exempel passerat sin livslängd,
men nyttjas ändå varje dag. Man kan jämföra
järnvägarna med ett gigantiskt bostadsområde i
akut behov av stambyte.
Under de närmaste fem åren krävs därför
ytterligare investeringar i järnvägsnätet på
25–30 miljarder kronor, annars kommer situationen att förvärras ytterligare det kommande
decenniet.
Trafikverket fortsätter att analysera vilka
åtgärder som kan och bör genomföras på kort
och lång sikt, men rekommenderar också att tra-
HÖGTALARUTROPEN
sker oftast centralt hos
Trafikverket. Ibland är informationen sen, vilket kan bero
på flera faktorer – allt från
tekniska problem till att det
helt enkelt inte går att säga
hur lång förseningen kommer
att bli.
TRAFIKSIGNALERNA visar
rött när det uppstår någon
form av tekniskt fel. Hur
lång tid det tar att åtgärda
beror på var signalen finns
och vilken typ av fel det
rör sig om. Därför det är
svårt att genast informera
resenärerna hur lång förseningen blir.
fiken reduceras i järnvägsnätet – färre avgångar,
helt enkelt. Och SJs vd Jan Forsberg är positiv till
förslaget.
– Vi delar Trafikverkets slutsatser om bristande kapacitet, eftersläpande underhåll och
stigande ålder på infrastrukturen. En reducering
behöver inte betyda färre stolar eller passagerare – vi kan köra längre, multipelkopplade tåg,
säger han.
600 tåg om dagen
Branschföreningen Tågoperatörerna understryker vikten av att tågtrafiken måste få möjlighet att utvecklas i samma takt som samhället
i övrigt. Annars blir det omöjligt att hantera
resandet hos en växande befolkning, och säkra
näringslivets behov av klimatsmarta godstrans­
porter. För en omställning till ett mer hållbart
samhälle borde ambitionerna för järnvägens
utveckling egentligen vara betydligt högre,
menar Tågoperatörerna.
Förseningarna beror dock inte bara på dåligt
underhåll, utan också på att vi helt enkelt har
för få spår. Idag trängs pendeltåg, regionaltåg,
fjärrtåg, godståg och snabbtåg på i stort sett
samma spårkapacitet som på 1800-talet. Mellan
Centralen och Slussen i Stockholm går det
exempelvis 600 tåg om dagen, att jämföra med
10 tåg om dagen för hundra år sedan.
Tåget var en förutsättning för Sveriges ekonomiska expansion och vi byggde massor av
järnväg under 1800-talets andra hälft. Men
på 1940-talet började bilen ta tågets plats och
pengar satsades istället på motorfordon och
vägbyggen. SJ tvingades satsa på busstrafik och
när inrikesflyget gjorde entré hade tågets andel
av transporterna sjunkit till sex procent.
För att möta konkurrensen satsade SJ på snabbare tåg, bättre service och bekvämare vagnar
– men problemet var att Sverige inte hade tillräckligt raka spår för att köra lika snabba tåg
som i till exempel Frankrike. Med X 2000 tog
BUSSTRAFIKEN i Mälardalen körs av de regionala trafikbolagen och har – till
skillnad från tåget – ett utbyggt flerfiligt vägnät där man alltid kan köra i
båda riktningarna samtidigt. Enkelspåriga vägar skulle orsaka ett gigantiskt
trafikkaos.
»En enkelspårig järnväg
är som en liten grusväg
med små mötesplatser,
som bara tillåter trafik i
en riktning åt gången«
»Man kan jämföra
järnvägarna med ett
gigantiskt bostadsområde i akut behov av
stambyte.«
SJ ett stort kliv framåt, men rälsen höll inte för
maxhastigheten på 200 kilometer i timmen och
alldeles för få tåg kom fram i tid.
Likväl har X 2000 varit en stor succé som –
trots förseningar och tekniska problem – ständigt tagit marknadsandelar från inrikesflyget.
Sedan i slutet av nittiotalet har tågresandet ökat
med nästan femtio procent – men tågen körs
fortfarande på i princip samma spårkapacitet.
Stockholm central är en känd flaskhals, men
det kanske största problemet är att vi har enkelspår på hela 81 procent av landets järnvägar. Det
innebär att järnvägsnätet är extremt känsligt för
förseningar.
Det är som om E4:an mellan Stockholm och
Nyköping skulle vara en liten grusväg med små
mötesplatser och bara tillåta trafik i en riktning
åt gången.
Text: Krister Insulander
JÄRNVÄGSNÄTET i Sverige är underdimensionerat och hela 81 procent av Trafikverkets
järnvägar är enkelspåriga. Tågen kan med
andra ord bara köra i en riktning åt gången
på de sträckorna. Det innebär att järnvägsnätet är extremt känsligt för förseningar,
eftersom det blir en dominoeffekt när tågen
måste vänta ut varandra.
TÅGEN körs av operatörerna – i Mälardalen
SJ, SL och UL, samt Tåg i Bergslagen genom VL
och Länstrafiken Örebro. I många fall släpar
underhållet efter, och SJ har – som en av många
åtgärder – beställt tjugo nya snabbtåg som
sätts i trafik i höst. Och därmed ökar det totala
antalet sittplatser i systemet.
11
TÅGKAOS!
»TiM är kittet som ser till att över­
gången mellan trafikslag och mellan län
blir så smidig som möjligt«
TiM en viktig kugge i helheten
TiM är det vi gör tillsammans.
Så sammanfattar Jan Kyrk, vd för Trafik i
Mälardalen AB, TiMs roll i en mening.
Samarbetet har en viktig funktion för att
resenärerna ska komma fram i tid.
TiM-samarbetet omfattar planeringssamverkan,
pris- och biljettsamarbete, gemensamma regler
och allt annat som underlättar ett gränslöst
resande i Mälardalen. Och samarbetet har fördjupats de senaste åren:
– Förr i tiden pratade inte bolagen så ofta med
varandra, vilket innebar att det till exempel inte
fanns någon synkning mellan deras tidtabeller.
TiM bildades för att hitta en samverkan, och idag
har den utvecklats till att omfatta inte bara det
som är gemensamt för regionen, utan alla typer
av frågor som berör resenärerna, säger Jan Kyrk.
TiM-samverkan omfattar all buss, tunnel­
bane-, pendeltågs- och regionaltågs­trafik inom
Stockholms, Uppsala, Sörmlands, Västmanlands
och Örebro län. Dessutom är Trafikverket ibland
delaktiga i arbetet, vilket gör TiM till en viktig
kugge för att mildra effekterna av förseningarna
i trafiken.
– Varje enskilt bolag vidtar förstås en massa
åtgärder, men TiM tittar på helheten och på vad
som händer när man byter trafikslag.
Komma fram utan krångel
TiM har till exempel analyserat tåganslutningar
i Mälardalen för att se vilka resekedjor som är
särskilt hårt drabbade av förseningar.
– Vissa avgångar är extra känsliga för störningar i det underdimensionerade järnvägsnätet. Och de som regelbundet reser med
oss struntar i om punktligheten totalt sett är
bättre – det är de egna tågavgångarna som är
intressanta.
Då tittar TiM på vad som kan göras för att
resenärerna ska komma fram till sitt resmål
utan krångel – en åtgärd kan vara att se till att
busstrafiken får en bufferttid på fem till tio
minuter, för att kunna vänta in försenade tåg.
– Vi hade till exempel stora problem med
punktligheten för ett tåg som var väldigt
populärt bland skolelever från Stockholm till
Strängnäs på vardagsmorgnarna. Eftersom
Svealandsbanan är enkelspårig är den väldigt
känslig för trafikstörningar, och den tiden på
dygnet går de flesta tåg i andra riktningen, mot
Stockholm, ­vilket gjorde att »skoltåget« fick fler
resenärer än vad som rymdes på ett och samma
tåg.
VAD SÄGER POLITIKERNA?
SJ, Trafikverket, SL, UL, VL, Länstrafiken…
Många är de aktörer som på olika sätt påverkar dagens trafiksituation. Men besluten
fattas av politikerna. Så vad säger de?
– Det finns ingen enhetlig bild, säger TiMs
styrelseordförande Carl-Henry Eriksson. Det
är en smältdegel av åsikter och ofta blandas
begreppen ihop. Vinterproblemet är ju en
sak, medan avregleringen och tidtabellerna
är andra frågor. Och ingen kommun- eller
landstingspolitiker är nöjd med situationen.
För att se politikens påverkan på dagens järnvägsnät måste man gå långt bak i tiden. Redan
1853 beslutade riksdagen att staten skulle
bekosta fem stambanor och nio år senare bildades Statens Järnvägar. Järnvägen fortsatte
växa under 1900-talets första hälft och på
fyrtiotalet var SJ Sveriges största arbetsgivare
12
– som ägde nästan 17 000 kilometer järnväg.
När bilen och inrikesflyget gjorde sitt intåg
tappade dock järnvägen marknadsandelar
och politikerna prioriterade ned utbyggnaden
av järnvägar för att istället satsa på vägar.
Tågresandet fortsatte att minska fram
till SJs satsning på snabbtåget X 2000, som
hade premiär 1990 och som vände trenden.
SJ delades upp
I slutet av nittiotalet delades SJ upp i två
enheter: Banverket och SJ. Banverket ägde
infrastrukturen – det vill säga rälsen, ledningarna och signalerna – medan SJ svarade
för tågtrafiken. På kortare sträckor fick samtidigt fristående aktörer konkurrera, vilket
var det första steget mot en avreglering.
För att SJ skulle kunna konkurrensutsättas på
den öppna marknaden togs nästa steg 2001, då
SJ delades upp i olika bolag. Bland annat överfördes stationer och parkeringar till Jernhusen.
Totalt bedrevs den verksamhet som SJ tidigare
ansvarat för nu i åtta fristående bolag, och vem
som ansvarar för vad är inte alltid tydligt.
Riksdagen avvecklade monopolet
2009 beslutade Riksdagen om de sista stegen i avvecklingen av SJs monopol. Och
ytterligare ett politiskt beslut togs så sent
som ifjol, då Banverket och Vägverket slogs
ihop till en stor myndighet: Trafikverket.
Där befinner vi oss idag – SJ har ingen plikt
att trafikera olönsamma linjer, enda kravet från staten är 10 procents avkastning.
– Nu har Trafikverket klivit fram på ett
bra sätt och visat på problemen, säger Carl-­
Henry Eriksson. I deras utredning av läget i
järnvägstrafiken talar man för första gången
ILLU: LARS REHNBERG
TiM såg då till att Länstrafiken istället satte in
en buss, som gick direkt till skolorna i Strängnäs.
Det avlastade tåget, samtidigt som eleverna
kom hela vägen till sitt resmål utan byten.
– Vi jobbar också med att utveckla stationsmiljöerna tillsammans med Trafikverket,
Jernhusen och kommunerna. Att stå på perrongen och vänta på ett tåg kan bli oerhört kallt,
särskilt vintertid.
– En annan prioriterad fråga inom TiMsamarbetet är att skapa fler sittplatser på tågen,
vilket innefattar både SJs regionaltåg, Upptåget
och SLs pendeltåg. De olika tåg- och busstrafiksystemen är beroende av varandra – och TiM är
kittet som ser till att övergången mellan trafikslag och mellan län blir så smidig som möjligt,
säger Jan Kyrk.
Text: Krister Insulander
i klartext. Infrastrukturministern har också
för första gången erkänt problemen och tillsatt en utredning, vilket är ett steg framåt.
Däremot finns det ingen riktig debatt om
avregleringens effekter hos riksdagspartierna. Och på lokal nivå varierar åsikterna.
– De olika länen har också olika förutsättningar. I Sörmland köper man till exempel
mer icke-kommersiell regionaltågstrafik från
SJ än i övriga län. I Västmanland och Örebro kör både SJ och Tåg i Bergslagen, medan
Uppsala och Stockholm har sina egna utmaningar med Upptåget och pendeltågen.
Debatten fortsätter…
Text: Krister Insulander
Det här ska bli bättre!
I väntan på att beslut ska tas
om ytterligare investeringar
finns ändå många åtgärder
som både SJ, Trafikverket
och övriga aktörer gör för
att förbättra situationen på
järnvägen. I listan nedan har
vi fokuserat på vad SJ och
Trafikverket, som är de största aktörerna, gör.
DET HÄR GÖR SJ
SJ påbörjade under 2010 ett
omfattande förbättringsprogram. Vissa av åtgärderna
är redan genomförda, andra
pågår och en del görs under
de kommande åren.
n Nya metoder har halverat
tiden för att smälta bort is
från tågen.
n Fler och mer flexibla platser finns nu i verkstäder för
att reparera tågen.
n Parkeringsbromsar, toaletter och vattensystem på
tågen har förbättrats så att
de inte ska kunna frysa.
n SJs dubbeldäckare ska
förstärkas så att de klarar
viltolyckor bättre.
n Planering pågår för att
snabbt kunna lägga om
och glesa ut trafiken vid
besvärliga situationer.
n Extra öppettider på SJs
resebutiker vid behov.
n Stora delar av SJs medarbetare utbildas för att kunna
ge bättre service.
n En helt ny avdelning
ansvarar idag för att lösa
kundernas situation vid
trafikstörningar.
n Informationen om eventuella förändringar i trafiken
ska förbättras, vilket bland
annat gör det möjligt att
sätta in dubbelt så många
ersättningsbussar vid störningar i trafiken.
n Avtal med 70 lokala caféer
och restauranger gör det
lättare att snabbt få fram
mat och dryck till resenärerna vid trafikstörningar.
n SJ har infört en ny och mer
generös restidsgaranti för
att kompensera resenärer
vid förseningar.
n 200 vagnar från åttiotalet
rustas upp.
n 20 nya snabbtåg har
beställts, vilket ökar SJs
totala sittplatskapacitet.
n Inköp av nästa generations
snabbtåg förbereds, vilket
även detta ökar SJs totala
sittplatskapacitet.
DET HÄR GÖR TRAFIKVERKET
Även Trafikverket gör ett
antal större satsningar under
de kommande åren. Det
största arbetet handlar om
att se över, reparera och byta
växlar, signaler, räls och kontaktledningar. Här är några
exempel på vad som görs för
att förbättra järnvägarna i
Mälardalen:
n Byte till ny räls, bland
annat genom en plankorsning i Knivsta, mellan
Kungsängen-Bro-Toresta, i
Älvsjö och Uppsala norra.
n Byte av cirka 300
isoler­skarvar i hela
Stockholmsområdet.
Idag händer det att bland
annat järnflisor lägger sig
i skarvarna, vilket leder
till kortslutning. Skarvar
kommer successivt även
att bytas på andra platser
i Mälardalen och övriga
landet.
n Genomgång och uppgradering av samtliga ställverk.
Det är ställverken som styr
trafiken och deras brister
är idag orsaken till många
signalfel.
n Renovering av de mest
använda växlarna.
Växlarna är en mycket kritisk del av järnvägen i och
med att de innehåller rörliga delar.
n Byte av växlar i bland
annat Märsta, Sundbyberg,
Duvbo, Rosersberg,
Karlberg och Älvsjö.
n Upprustning av kontaktledningar, bland annat
mellan Flemingsberg och
Södertälje hamn, samt
mellan Skavstaby och
Märsta. Det är viktigt att
tråden är hel i kontaktledningarna för att tågen ska
få ström och kunna köra
med full hastighet.
n Ett flertal projekt för att
förbättra trafikinformationen till resenärerna. Läs
mer om dessa på sidan 14.
Text: Pia Runfors
13
HUR SVÅRT KAN
Stockholm central, klockan 17.03.
Resenärerna trängs på plattformen mellan spår 11 och 12.
De väntar på tåget mot Norrköping, som skulle avgått 16.51.
Beräknad avgångstid anges istället till 17.00, men tåget lyser
fortfarande med sin frånvaro. Likaså informationen om när
tåget beräknas komma in.
Var är trafikinformationen när vi behöver den som bäst?
Scenariot är ganska typiskt för den gångna vintern. Och för vintern innan. Allt för många resenärer har stått och frusit i väntan på försenade
avgångar. Ofta dessutom med för lite information. Att det uppstår störningar i trafiken vid
besvärlig väderlek har många resenärer förståelse för. Men när man inte får information om
läget brister ofta tålamodet.
– Med all rätt! Vi är ganska duktiga på trafikinformation i normallägen. Men vid hög belastning mäktar vi inte riktigt med och det måste
vi ändra på, säger Kenneth Stjerndorff, kvalitetschef och »snögeneral« i Trafikverkets östra
driftsområde.
– Bland annat kommer vi nu att sätta in
åtgärder för att förbättra kommunikationen
med våra entreprenörer, så att vi ska kunna ge
bättre besked till resenärerna när vi har störningar i trafiken. Vi kommer också att satsa på
vidareutbildning av våra trafikinformatörer och
skapa en gemensam webbplats för trafikinformation om både väg- och järnvägstrafik.
Orsakerna till att trafikinformationen inte
fungerar vid hög belastning är flera. Ibland är
orsaken rent teknisk – när det blir för många
störningar och för många anrop på en och
samma gång händer det att själva kommunikationssystemet kollapsar. Händelsekedjan kring
en störning är dessutom oftast lång och flera
14
aktörer är inblandade, vilket också försvårar
kommunikationen.
– Vi fokuserar just nu mycket på att lära oss
att informera istället för att »bara« åtgärda
felen. Vi är väldigt fokuserade på problemlösning i vårt sätt att arbeta. Detta är naturligtvis
bra på många sätt, men när vi får svårigheter
i trafiken blir vi så koncentrerade på tågen att
det tyvärr ibland händer att kommunikationen till resenärerna glöms bort, säger Kenneth
Stjerndorff och ger ett exempel från vardagen.
– En vanlig orsak till förseningar är så kallade
signalfel. Det är en lite slarvig beteckning på att
en signal inte slår om till grönt ljus. Orsakerna
kan vara många och ta allt från fem minuter till
en timme att åtgärda.
Trångt om saligheten
När driftledningscentralen i Stockholm upptäcker ett signalfel, i till exempel Älvsjö, ringer
tågklareraren till kundtjänst som snabbt skickar
ut en reparatör för att undersöka problemet.
Det kan ta upp till en halvtimme för reparatören att nå fram till den felande signalen – naturligtvis beroende på var reparatören befinner sig i
förhållande till signalen.
– Innan dess vet alltså ingen hur lång tid det
kan ta att åtgärda problemen eller hur stora följderna blir.
I bästa fall hittar reparatören felet på en gång
och kan åtgärda det på bara några minuter.
I värsta fall tar det över en timme.
– Under rusningstid passerar det tåg från
Stockholm söderut med bara två och en halv
minuters mellanrum. Då räcker det med bara
några minuters försening för att det ska bli en
kedjereaktion där en lång rad tåg blir stående.
– Vårt järnvägssystem är mycket hårt belastat
och därmed också bräckligt. Det finns helt enkelt
inte utrymme för några längre stopp.
Men vad händer med trafikinformationen
under det här händelseförloppet?
– Reparatören lämnar löpande rapporter till
driftledningscentralen som informerar vidare
till resenärerna. Problemet i det här fallet är att
reparatören inte vet hur lång störningen blir
innan han kommit till platsen och gjort en felsökning. Därför är det också svårt att lämna en
korrekt prognos till resenärerna.
När tiden är knapp och reparatörerna jobbar
för högtryck händer det också att kommunikationen med driftledningen glöms bort.
– Det är ingen ursäkt, utan bara ett konstaterande och en förklaring till varför informationen
till resenärerna ibland blir både sen och felaktig.
Under tiden reparatören felsöker hinner förseningarna dessutom ofta hopa sig och snart
är det inte bara resenärer till ett tåg som ska
informeras, utan ett trettiotal tåg eller ännu fler.
Ganska snart infinner sig därför kaoset…
För att komma tillrätta med bristerna i
trafikinformationen pågår idag flera förbättringsåtgärder, både internt inom Trafikverket
och tillsammans med trafikoperatörerna och
entreprenörerna.
– Målet med dem alla är att vi i slutändan ska
bli bättre på att ge prognoser till resenärerna.
De ska inte behöva stå och vänta på perrongen
utan att få vettiga besked om när tåget förväntas komma in.
– Vi måste generellt bli bättre på att tänka
service utifrån kundens perspektiv – i alla led.
Informationen till resenärerna är oerhört viktig.
Det är en trygghet och gör det möjligt för människor att planera sin tid.
Text: Pia Runfors
FOTO: FREDRIK HJERLING,
N DET VARA?
– I vintras blev jag försenad några gånger på grund av det dåliga vädret, men i och med att jag är van vid att
jobba på och ifrån olika ställen så påverkade det inte mig nämnvärt, säger Katarina Sperrle. Hon bor både i
Hammarby Sjöstad och i Falun och pendlar med tvärbanan, pendeltåg och fjärrtåg mellan bostäderna och
jobbet, som ligger i Tumba.
SÅ SKA TRAFIKINFORMATIONEN BLI BÄTTRE
Trafikverket har påbörjat ett antal projekt för att förbättra trafikinformationen till resenärerna.
n
n
Genom att förbättra kommunikationen med entreprenörerna
som arbetar med att åtgärda
trafikstörningarna.
Ställa tydligare krav på järnvägsföretagen om vilken information
de ska lämna till Trafikverket vid
störningar.
n
n
n
Skapa en gemensam webbplats
och mobilportal för trafikinformation om både väg- och järnvägstrafik.
Förbättra samarbetet med radiokanalernas trafikredaktioner.
Marknadsföra de kanaler som
finns för trafikinformation via
webben och mobila tjänster.
n
n
n
Satsa på vidareutbildning av
trafik­informatörer.
Förbättra kvaliteten på de automatiska utropen på stationer
och perronger.
Öka samverkan mellan
Trafikverkets åtta olika drift­
ledningscentraler.
15
Elin, Emma
och Niklas
smider
planer för
sommaren.
FOTO: DAN LINDBERG
Månadskortet,
nyckeln till frihet
De är unga och de har hela livet och världen framför sig. Möt Elin, Emma
och Niklas, tre ungdomar som betar av världen bit för bit. De börjar på
hemmaplan.
I en värld där man helst ska ha åkt jorden
runt och sett och upplevt allt innan man
är tjugo, för att sedan bli programledare
på tv, känns det uppfriskande att träffa
på några ungdomar som har ett annat
perspektiv på tillvaron. Elin, Emma och
Niklas är klasskamrater på högstadiet i
Örebro. De hänger ihop också på fritiden
och tillsammans har de gjort bussåkandet
till ett äventyr som ger dem nya insikter
och upplevelser.
– Jag tycker om när det händer saker och
jag vill inte alltid planera så långt i förväg.
Det är roligare att kunna vara spontan och
hitta på något just när andan faller på, säger
Elin som är något av en motor i gruppen.
Just spontaniteten är något som förenar
de tre vännerna och de är överens om att
de har funnit ett enkelt och billigt sätt att
utnyttja den frihet de har.
– Vi trivs ihop och det är så skönt att vi
tänker ganska lika när vi hittar på något,
säger Niklas.
Nya stadsdelar spännande
Det är med buss som våra tre vänner upptäcker världen. Stadsbussnätet i Örebro
täcker allt från centrum till ytterområdena,
där landsbygden tar vid. Och nyckeln till
frihet är månadskortet, eller åtminstone ett
rabattkort.
– Det finns delar av stan där jag inte
har några kompisar och det känns faktiskt
ganska spännande att kliva av i en stadsdel som man aldrig har varit i förr, säger
Emma.
16
Att luffa med stadsbuss kan ske på olika
sätt. En modell är att bestämma sig för att
åka till en viss plats för att se hur det är
där.
– Men ibland ställer vi oss bara vid en
busshållplats och kliver på första bästa
buss, utan att ens kolla vilken linje det är.
Sedan åker vi till ändhållplatsen och kliver
av där. Gissa om vi blev förvånade när vi
hamnade i Hovsta! Jag visste knappt att
det fanns och det ligger ju nästan ute på
landet. Lugnt och stilla om man säger så,
fnissar Elin.
Föräldrarna inte oroliga
– Ja, eller Lillån, fyller Emma på. Där är
det också lugnt, men vi lyckades köpa goda
baguetter när vi var hungriga.
En finess med bussluffandet är att det
sker så nära hemma att föräldrarna inte
behöver vara oroliga när deras ungdomar
ger sig ut på sina eskapader. Det är viktigt
att få ta ut svängarna i takt med att man
blir äldre och alla tre är överens om att de
har funnit en modell som förenar deras frihetsbehov med föräldrarnas insyn.
Om jag messar till mamma eller pappa
och säger att vi ska bussluffa, så vet de att
jag inte är så långt borta och att de inte
behöver vara oroliga. Det känns bra både
för mig och för dem, säger Elin.
I sommar planerar Elin, Emma och
Niklas att utöka reviret och åka lite längre
ut i länet. Ett sommarlovskort som också
gäller i Sörmland och Västmanland, blir
biljetten till sommarens upplevelser.
– Vi tänker till exempel åka till Eskils­tuna
och Parken Zoo. Det är klart att det skulle
vara jättekul att sova över där också, säger
Emma.
Det skulle vara ytterligare ett steg i riktning mot friheten – och som Niklas säger:
– Det handlar ju om att vi tar ansvar när
vi åker ut, så att våra föräldrar känner att
de kan lita på oss också.
En tur som de tre har särskilt i minnet
är när de åkte till Karlskoga (jodå, de åker
utanför Örebro ibland också) och fick en
heldag på äventyrshuset Bodaborg.
Det var kul ända tills vi skulle åka hem.
Jag och några andra kompisar missade bussen, så min pappa fick komma och hämta
oss. Det var så där lagom populärt, minns
Emma.
»Semesterbilder«
– Om vi är på något speciellt ställe brukar
vi ställa upp oss och ta sådana där riktiga
semesterbilder. Ibland frågar vi någon tant
eller farbror som ser snäll ut om hjälp att
ta kort på oss alla tre. Vi har till exempel
kort när vi var vid vattentornet Svampen i
Örebro. Dit åker ju alla turister, säger Elin
med ett lite generat skratt.
Man ska inte gå över ån efter vatten
heter det ju, och de tre vännerna har funnit ett sätt att fylla livet med nya upplevelser utan att krångla till det för sig, vare sig
praktiskt eller ekonomiskt.
Text: Christopher von Stedingk
»Vi ställer upp oss och tar kort
framför olika platser, precis
som japanska turister« (fniss)
.
Vad ska du göra i
sommar och
hur reser du dit?
Yvonne Lindström,
Uppsala
– Jag har två sommarhus, ett utanför
Uppsala och ett i
södra Sverige, så jag
kommer att spendera
sommaren där. På sommaren tar jag
mig dit med bil, men om jag åker dit på
vintern blir det alltid tåg.
Anders Nilsson,
Göteborg
– Jag kommer att
vara i Uppsala i sommar och reser dit med
tåg. Det är både smidigt och enkelt.
Jesper Kjellerås,
Nynäshamn:
– Jag kommer mest
att bygga på huset
hemma, så det blir
inte mycket resor för
min del. Reser jag
någonstans blir det med cykel till badet
några kilometer bort.
Julia Markén och
Amanda Lidén,
Stockholm
Vi ska åka tillsammans till Emmabodafestivalen i Småland
och åker tåg dit. Sen
kommer vi antagligen även att göra
någon utlandsresa, men inte ihop. Då
blir det nog flyg.
Bussluf
farnas
• Luffa
bästa
ihop m
ed v
tips
• Åk int
änner.
Ensam
e för lå
ngt de
är det in
• Håll k
första g
te lika r
oll på b
ångern
oligt.
usstide
• Om d
a.
r
n
a
u har ra
, så du
vet att
battkor
• Ta me
du kom
t – se til
d badklä
mer he
l att du
der om
m igen
har pen
du luffa
.
gar kva
r på som
r
p
å det.
maren.
Ingrid Melin,
Göteborg
– I slutet av sommaren ska jag åka
till Spanien – med
flyg. Jag kommer
eventuellt att åka till
Danmark också och i så fall åker jag tåg.
Jag älskar att åka tåg.
13
Text och foto: Pauline Diurson
FLYT TROTS TUNNELRENOVERING
Arbetet med att renovera tunnlarna vid Graversfors är nu i full gång.
Det innebär att järnvägen mellan Norrköping och Katrineholm är
avstängd fram till 11 juni och att trafiken ersätts med bussar.
– Hittills har trafiken faktiskt flutit på riktigt bra. Över förväntan,
rapporterar SJs stationsvärd Yvonne Bladh, på plats i Norrköping.
Renoveringen av tunnlarna medför en del förändringar i trafiken.
Regionaltågen mellan Östergötland
och Stockholm körs enligt en särskild tidtabell – via den enkelspåriga
Nyköpingsbanan. Trafiken går även
med färre avgångar än normalt –
annars blir det för trångt på spåren
i och med att även fjärrtågen leds
om denna väg.
För resenärer mellan Norrköping
och Katrineholm vidare mot
Eskilstuna och Västerås är det
ersättningsbuss som gäller. SJ
har också satt in direktbussar på
vardagar mellan Nyköping och
Norrköping.
– Resenärerna verkar väl förberedda på renoveringen, så det har
inte varit några problem alls, tycker
jag. Det flyter på bra, säger Yvonne
Bladh, som normalt jobbar ombord
på tågen, men som under renoveringen har hoppat in som stationsvärd i Norrköping.
– Det känns också som att våra
resenärer är ganska vana i och med
att Trafikverket arbetat med renoveringen tidigare under två perioder
2008–2009.
När upprustningen är klar i mitten av juni kommer tågen att kunna
köra med full hastighet på sträckan
– för första gången på flera år.
På www.sj.se/trafikinfo/banarbeten
finns mer info, samt tidtabeller för
ersättningsbussarna.
Text: Pia Runfors
Mot Hallsberg/Göteborg
!
Mot Köpenhamn/Malmö
DIALOG OM MORGONDAGENS BUSSTRAFIK
Nu kan Eskilstunaborna tycka till om framtidens busstrafik.
Länstrafiken och Eskilstuna kommun har nämligen startat en dialog
med medborgarna där de får tycka och tänka om olika förslag på den
nya trafiken. Dessutom hoppas man väcka ännu mer nyfikenhet genom
teckningstävlingen »Måla din buss«.
Staden är i ständig utveckling.
Arbetsplatser flyttas, köpcenter
och nya bostäder byggs. Därför
måste också busstrafiken regelbundet anpassas efter medborgarnas nuvarande och framtida
behov. Fler bussar och tätare
turer ska göra kollektivresandet
mer attraktivt. Dessutom stärker
en förbättring kommunens och
Länstrafikens mål om en fördubbling av resor med kollektivtrafik,
mätt från 2006 till 2020.
– Vi vill att befintliga resenärer,
entreprenörer som kör bussarna
och framför allt personer som
18
ännu inte åker buss ska tycka till
och komma med förslag på förbättringar, säger Helena Ekroth,
områdeschef på Länstrafiken
Sörmland.
Därför är ännu inget bestämt
i trafikplaneringen. Startskottet
för dialogen med medborgarna
gick den första mars då en utställning öppnade på Eskilstunas
Stadsbibliotek med förslag på den
nya trafiken. För att alla ska kunna
titta och tycka till finns förslagen
även på Länstrafikens webbplats,
www.lanstrafiken.se.
För att nå morgondagens rese-
närer har man också utlyst tävlingen »Måla en buss« till skolklasser
i årskurs 1–5. Många klasser jobbar med att ta fram teckningarna
inom ramen för ett temaarbete
om trafik, hälsa och en hållbar
framtid.
Designförslagen skickas in klassvis och en jury utser sedan bidrag
som allmänheten kan rösta på.
De vinnande bidragen kommer
så småningom att pryda två bussar som börjar rulla på Eskilstunas
gator i december 2011. Detta
blir också starten för den nya
busstrafiken.
– Tillsammans med dagens och
morgondagens resenärer tar vi
alltså fram framtidens transportsystem i Eskilstuna, säger Helena
Ekroth.
Text: Alexandra Carmback
TÄVLINGEN
»MÅLA DIN BUSS«
n Tävlingen vänder sig till
klass 1–5 och är uppdelad i två
parallella tävlingar: en för årskurs 1–3 och
en för årskurs 4–5.
n Tävlingsbidragen målas på mallar.
Klassen utser ett tävlingsbidrag som tillsammans med en motivering skickas till
kommunen.
n En jury utser bidrag som allmänheten
kan rösta på under mobilitetsveckan, den
16–22 september på Konstmuseet.
n Mer information finns på
www.eskilstuna.se/teckningstavling.
18
TILL
FRUKOST
I SÖDERTÄLJE
BÄRFÄRGAD
SE EFTER
LITEN FORD
KOMMER
UR VULKAN
ÖREBROTIDNING
ENGAGERAD
KORT
NUMMER
KAN VARA
GRÄVD ELLER
NATURLIG
KALLE
SVENSSON
UPPSLAGSVERK
KVÄVE
UTAN HYFS
FOTO:
CAROLINE
FERDINANDSSON
KAN KASTAS
OM OCH BLI
NÅGOT
ANNAT...
KORSORD:
KLAS
BRINGERT
SÄNGPLATSEN
LILL-BABS
INITIALER
LEDIGA
DAGAR
I LITET
HUS
DEN
FÖRENAR
ANRIK
SKÄMTTECKNARE
VÅR I
ENGLAND
TJEJTIDNING
LITEN ORT I
JÄMTLAND
”I FORM”
KÖR I
UPPSALA
”SUGGSVANS”
HANDLA MED
HÄNVISNING
TILL AVTAL
TAPPAT
FÄRGEN
HUNDNAMN
REPUBLIKANER PÅ
GRÖN Ö
PRINS DANIELS
PROFESSION
GUILLOURIDDARE
JOBBAR I
HEMLIGHET
SVÄNGVARIANT
KAN HA
KALKERFUNKTION
KARLKJOL
VID RUTA
LÄNGS GATA
URUSELT
BETYG
FALLER
OCH
RAVINER
TABLOID I VÄST
KORT FÖR
BILD
1 000
METER
SNABEL-A
KAN MAN
JOBBA
UTIFRÅN
TIDSÅLDERN
ÄGGRÄTT
MITT
EMELLAN
SÄLEN OCH
MORA
NYHETSFLÖDE
FOSFOR
I KEMIN
REKLAMARE
KOMMER
NÄST SIST
SÄTTS I
KISTAN
BRA ATT
HA I
ROCKÄRMEN
”VATTENHÅL”
KAN
ROS
FRUKTTRÄD
OSTDJUR
BASKISKA
REBELLER
INTE
IDENTISKA
HUNDKOMMANDO
PREPOSITION
KÄRNBRÄNSLE
GÖR
BRASA
Vinn en
M
Ti komplett
Tävla på tim.se/korsord och vinn en TiM komplett värd 4 100 kr. Tävlingen pågår till och med 12 maj 2011.
Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. OBS! Lämna din lösning på www.tim.se/korsord.
Nyfiken på vad TiM komplett är? Surfa in på tim.se/komplett
Egon Nilsson, Uppsala, vann korsordstävlingen i nummer 1-2011.
19
Tips i Mälardalen
Springpride för femte gången
Har du tips på roliga händelser i Mälardalen?
Maila till [email protected]
TÄVLA!
Tävla med
TiM och Löplabbet
| 26–29 maj | På fem år har Springpride i Eskilstuna växt till en av
landets största pridefestivaler. Räkna med fyra dagar fullspäckade av föreläsningar, diskussioner och workshops med HBTfrågor i fokus – och framförallt – en färgsprakande festhelg. Invigningstalare i samband med den stora paraden lördag 28 maj är EU-minister Birgitta Ohlsson
(fp), utsedd till Årets Hetero 2010 av tidningen QX.
Läs mer på: www.springpride.se och
www.eskilstunapridehouse.se
Under april och maj kan du tävla om presentkort
på TiM och Löplabbet genom att gissa hur många
fötter som tar sig i mål på Asics Stockholm
Marathon den 28 maj.
www.tim.se/tavling
En sann historia om Stockholm
| 9 april | Under våren visar Stockholms Stadsmuseum Stockholms­
utställningen del 2. Fyra rum om fyra olika platser i Stockholm –
Kungsträdgården som en gång var den kungliga köksträdgården, Sergels torg som ersatte de gamla Klarakvarteren, Östermalmstorg där
torghandel bedrivits sedan 1800-talet och den gamla knutpunkten
Slussen, som nu står inför stora förändringar
Å-lopp i Eskilstuna
| 4 juni | Nu har även Eskilstuna
fått sitt eget återkommande
stadslopp: Å-varvet. Loppet är
en kvartsmarathon, det vill säga
10 549 meter, och går längs
Eskilstunaån.
Läs mer på www.a-varvet.se
Under sommaren 2011 öppnar världens första permanenta Zipline i
stadsmiljö. Då blir det möjligt att – fastspänd i en sele – sväva över
hustaken i centrala Västerås och samtidigt njuta av utsikten över
staden och Mälaren. Ett åk med Västerås CityZip är drygt 500 meter
långt med start på den 84 meter höga »Skrapan« och med landningsplats på VLT-husets tak.
Läs mer på www.skytouch.se och www.vasterasmalarstaden.se
FOTO: STOCKHOLMS STADSMUSEUM
Sväva över hustaken i Västerås
Läs mer på www.stadsmuseum.stockholm.se
Häxvecka på Örebro
slott
| 18–21 april | Under påsklovet erbjuds
spännande och magiska visningar på
Örebro slott. Häxvandringarna
går måndag till torsdag
klockan 16.30 och är kryddade
med lekar och bus i slottets salar.
Rekommenderad ålder från 7 år.
Läs mer på www.orebrotown.com
Sök din resa på www.tim.se