Transcript Tillsammans i Mälardalen 1/2014 (pdf)

»För oss som reser och tänker lite längre«
TILLSAMMANS
I MÄLARDALEN
1/14
Kickboxaren med
företagsfokus 04
06 Busigt på bussarna
08 Direktören laddar
på tåget
TIPS!
Prenumerera på
trafikinfo:
www.sj.se/sms
TEMA: FÖRETAGSRESOR
12 Tåg, bil eller
både och?
Jan Kyrk, vd TiM
Just nu är det vinter, snön har börjat falla. Det innebär högsäsong
i kollektivtrafiken, för dem som inte vill kana runt i snömodd och
med dålig sikt i biltrafiken. Många resenärer har upptäckt detta. Så
många att platsbristen blivit påtaglig åtminstone i järnvägssystemet.
Jag läste boken och såg filmen ”Hundraåringen som försvann”.
Egentligen försvinner ju inte Allan Karlsson, han gör comeback. Allan
är visserligen gammal men mer aktuell än någonsin. Kanske borde
någon göra en film om ”Hundrafemtioåringen som försvann, men
kom tillbaka” – om tåget och dess renässans. Visserligen är rälsen
jämnårig med Allans tofflor och Allans risiga hår känns igen i kontaktledningar från 1960-talet, men tåget som fenomen är aktuellare
än någonsin. Många tågavgångar har fler kunder än SF-biograferna
ens sett på film.
Några av alla dessa kunder träffar vi i detta nummer av tidningen. Niclas, Moa och Erik (den senare generaldirektör på
Energimyndigheten) är tre vana tågresenärer. Niclas vill undvika bilköer, Moa vill koppla av och Erik vill komma hem utvilad till familjen.
Jag reser själv väldigt mycket med tåg och upplever jag att jag inte
har tid att åka bil, jag får ju inget gjort.
Läs också om Karin Edenius på UL, som brinner för tanken att få
många företags anställda att åka tåg och buss. Inte bara till och från
jobbet, utan även i jobbet.
Till sist vill vi tipsa om att man på lördagar kan åka två personer på
samma biljett från Stockholm till Vingåkers Factory Outlet. Detta gäller hela mars och fram till påsk. Vilket klipp!
Trevlig läsning!
TiM PÅ TVÅ MINUTER
• En trafiksamverkan mellan SJ Regional, SL, UL, VL samt Länstrafiken
Örebro och Länstrafiken Sörmland. Även ÖstgötaTrafiken och X-trafik
är med på ett hörn.
• Tillsammans vill vi göra livet enklare för alla människor som reser
kollektivt i regionen.
• Vi samverkar kring bland annat biljetter, priser och tidtabeller för att
uppnå vår vision om gränslösa resor.
• Vårt mål är att du som resenär inte ska märka av några administrativa
gränser hos oss som trafikoperatörer.
SJ Regionaltåg
SL Pendeltåg
Upptåget samt TiB-tåg
Gävle
Tierp
Sala
Morgongåva
Heby
Uppsala
Knivsta
Ransta
Fagersta
Enköping
Bålsta
Märsta
Köping
Västerås
Kolbäck
Arlanda
Frövi
Upplands
Väsby
Kvicksund
Sundbyberg
Strängnäs
Läggesta
Örebro
Stockholm
Örebro S
Kungsör
Arboga
Eskilstuna
Flemingsberg
Nykvarn
Hälleforsnäs
Nynäshamn
Kumla
Vingåker
Katrineholm
Hallsberg
Gnesta
Flen
Vagnhärad
Laxå
Linköping
Kolmården
Norrköping
2 2
Nyköping
Södertälje Syd
TILLSAMMANS
Hundrafemtioåringen
som försvann, men kom
tillbaka
Tillsammans i
Mälardalen finns
ombord på SJs
regionaltåg, samt
hos SJ Resebutik
och TiM-ombuden
i Mälardalen.
Bläddra i vårt pdfarkiv och teckna
en e-prenumeration på tim.se/
tidningen.
Ansvarig utgivare:
Jan Kyrk,
[email protected]
Kontaktperson:
Klas Bringert,
010-751 59 18,
[email protected]
TiMs korsord
finns att lösa på
tim.se/korsord
Produktion:
Publik, redaktör
Pia Runfors
Grafisk form:
Jamendåså
Tryck: TMG,
Stockholm
Bild sidan ett:
Fredrik Hjerling
Redaktionsadress:
TiM AB, c/o SJ,
Stationsplan 1,
641 45
Katrineholm
Kundtjänst:
0771-846 846
Webbplats:
www.tim.se
Alla reportageresor
har gjorts med
kollektivtrafik.
Nya hälsolinjen
får Sörmlands
sjukvård att rulla
Nu har det blivit enklare för patienter och landstingspersonal i Sörmland att resa mellan sjukhusen
– utan bussbyten. I mitten av december rullade
nämligen den nya linjen 700 igång – i vardagligt tal
”Hälsolinjen”. Den går mellan Vingåker, Katrineholm,
Flen, Malmköping och Eskilstuna och knyter därmed
samman Mälarsjukhuset Eskilstuna med Kullbergska
sjukhuset i Katrineholm. Samtidigt har det blivit lättare att resa till och från Nyköpings Lasarett genom
att antalet avgångar utökats mellan både Nyköping
och Eskilstuna samt Nyköping och Katrineholm.
I TÅGFÖNSTRET:
HALVTID FÖR
ÅRSTABRON
Reser du ibland förbi bygget av nya Årstabron?
Noterade du då att arbetet stod helt still under
ungefär en månad i höstas? Orsaken var att en
entreprenör gått i konkurs, men i oktober kom gjutningarna igång igen.
Nya Årstabron, som är en del av Projekt Citybanan
är en 1,4 kilometer lång järnvägsbro från Årstaberg
till Älvsjö. När Citybanan invigs 2017 kommer alla
pendeltåg att köra på den nya Årstabron och alla
andra tåg på den gamla bron. Byggstoppet under
hösten ska inte påverka den totala tidplanen för
Citybanan.
Bron är i dag halvfärdig och gjutningar av själva
bron pågår för fullt. Den gjuts söderifrån i 40 etapper i en så kallad formvagn som flyttas fram i takt
med att etapperna blir färdiga. På två ställen korsar
bron över spåren och vilar då på stora spårportaler
eftersom det inte får plats några betongpelare mellan spåren.
Intill de två broarna bygger Jernhusen ett nytt
lager- och logistikcenter vid Årsta kombiterminal, där
bland annat dagligvaror kommer att lastas om från
tåg till lastbilar.
har du också sett något genom tåg- eller
bussfönstret som du undrar över – någonstans i
Mälardalen? Maila [email protected] så ska vi försöka ta
reda på svaret.
för att därefter komma in till rummets kärna där
tvättställen står framför artificiella eldslågor.
– Om vi utvecklar en toalett som är fräsch och
modern och samtidigt får resenärerna att höja på
ögonbrynen och känna ”wow”, då har vi lyckats
med att skapa en miljö som ger det lilla extra,
säger Cajsa Lindgårdh, marknadskommunikatör på
Jernhusen.
FRAMÅT FÖR LÅNEHOJARNA Den 1 april drar Citybikes-säsongen igång både i
Stockholm och i Uppsala. Det är den andra säsongen för Uppsala och i år har det tillkommit
en station vid Stadshuset. Läs mer på: www.citybikes.se
T
T
T
T
19 kilometer ny tunnelbana
Fyra nya tunnelbanesträckningar, 19 kilometer
ny tunnelbana, nio nya stationer och dessutom
78 000 bostäder. Det är resultatet av en ny överenskommelse kring en omfattande utbyggnad av
infrastrukturen i Stockholm. Överenskommelsen
innebär att staten, landstinget och kommunerna
nu tar ett gemensamt ansvar för utbyggnaden.
Planen är att tunnelbanans Blå linje förlängs
till Nacka via östra Södermalm. Dessutom
ingår en förbindelse med Gullmarsplan och en
omdragning av tunnelbanan mot Hagsätra via
Kungsträdgården för bättre flöden på T-centralen.
I nordväst byggs tunnelbanan ut från Akalla till
Barkarby station. På så sätt skapas bättre förbindelser med pendeltågen. I samband med detta
kommer även en helt ny stadsdel att byggas i
Barkarby.
Genom en avgrening av Gröna linjen från
Odenplan via Hagastaden till Arenastaden med
bland annat Friends Arena, tillgodoser överenskommelsen också behovet av utbyggda kommunikationer. Detta i en del av Stockholm och Solna
som expanderar kraftigt.
Läs mer på www.sl.se
235 MILJONER
Undersökningar visar att miljön på stationernas toaletter är en viktig faktor för trivseln och
tryggheten. I samband med ombyggnaden av
Stockholm central har Jernhusen därför passat på
att inviga ”Stockholms naturligaste toalett”. Den
nya toaletten har designats med inspiration från
flera av naturens element och är uppbyggd utifrån
starka kontraster. När man kommer in får man
känslan av att stå i en skog med sus och kvitter
Så många tjänsteresor gör vi i Sverige varje år – alla färdsätt inräknade. Det innebär att hälften av alla resor i Sverige är
jobbrelaterade. Bilen dominerar som färdsätt och ungefär 60 procent av tjänsteresorna är tio kilometer eller kortare.
Källa: Trafikverket.
FOTO: TRAFIKVERKET
FOTON: JERNHUSEN
TOALETTDESIGN PÅ
STOCKHOLM CENTRAL
Vems är rösten i
trafiken?
Har du någonsin funderat vem som
döljer sig bakom trafikutropen i
kollektiv trafiken?
Utropen på tågstationerna görs
numera av den välartikulerade Järda
och bakom hennes röst finns en
skådespelerska. I Örebro hittade
man rösten på betydligt närmare
håll. Det är nämligen Länstrafikens
egen Marita Åkesson, tillika en av
medlemmarna i TiMs redaktionsråd,
som gör utropen.
Hon gör dem i Länstrafikens
arkiv med hjälp av en ljudtekniker.
Svårare än så behöver det inte vara.
Glasklart på
Eskilstuna station
Skira syrener lyser numera upp
Eskilstuna station – året runt. Det
är konstnären Peter Ahlén som har
klätt in pelarna i väntsalen med bilder som är tryckta på glas.
– I en miljö där det vistas många
människor kan det vara stressigt
och rörigt, och eftersom jag ofta
arbetar med att skapa naturbilder
föll det sig naturligt att välja ett
vilsamt uttryck, säger Peter Ahlén,
som under senare år blivit ett stort
namn inom formgivning av glas.
Bussigare tider i
Västmanland
I samband med bytet av tidtabell
i mitten av december genomförde VL en av de största satsningarna på kollektivtrafik någonsin.
Busstrafiken utökades rejält och
många linjer fick fler turer såväl
vardagar som kvällar och helger.
De flesta 500-linjerna fick halvtimmestrafik vissa delar av dygnet.
Dessutom har Eskilstuna knutits
närmare Västmanland genom ökad
trafik på linje 550. Därmed får invånarna betydligt bättre möjlighet att
resa mellan kommunerna.
– Vi gjorde en stor satsning på
Västerås stadstrafik i höstas och
fick väldigt bra respons på den. Nu
hoppas vi att den här satsningen på
regionaltrafiken ska bli lika väl mottagen av resenärerna, säger Maria
Linder, förvaltningschef på VL.
RÄTTELSE: I förra numret
skrev vi att Eskilstuna har passerat
100 000 invånare. Det var inte helt
sant – ännu. Men Eskilstuna kommun räknar med att nå 100 000
före påsken.
Texter: Pia Runfors
3
»RES
KOLLEKTIVT
I JOBBET!«
Karin Edenius, mästare i kickboxning:
4
FOTO: FREDRIK HJERLING
För ett år sedan gick korsbandet av, mitt under EM. Men tack vare
förmågan att fokusera på rätt saker har hon nu ett färskt VM-silver.
Karin Edenius tar sina mentala styrkor från kickboxningen med sig till
jobbet på UL för att få fler företag att resa kollektivt.
Det sa klick. Hon kunde höra ljudet inifrån kroppen när hon gjorde
en sidospark. Full på adrenalin försökte hon slutföra matchen. ”Det
gjorde inte så ont.” Men till slut fick
hon bryta, benet vek sig. Hennes motståndare jublade, en tjej som Karin
Edenius egentligen var helt överlägsen. Kickboxningseliten fick se henne
lämna EM, hoppandes på kryckor och i
tårar. Korsbandet var av.
Snabbspolning ett år fram i tiden,
till december 2013. Nu sitter Karin
Edenius på ett café i Uppsala, nyss
hemkommen från VM i Turkiet. Med i
bagaget finns en silvermedalj.
– Vinnarskallen i mig vill alltid ha
guld. Jag var dessutom bara en träff
ifrån. Det är lite svårt att glädjas åt
silvret när det var så lite som avgjorde,
säger hon och rynkar ögonbrynen.
Men sedan ler hon. Vinnarskallen
ser ändå sitt deltagande på VM som
en seger i sig. När korsbandet gick av
genomgick hon först en lyckad operation (”en muskelfiber från baksidan av
låret blev till ett nytt korsband”) och
sedan drog ett års målmedveten rehabträning igång med sikte på VM.
Så sent som i somras var det fortfarande oklart om hon skulle kunna
delta.
– Vägen till VM har stärkt tron på
mig själv. Jag har gått igenom en svår
knäskada och kommit tillbaka, säger
Karin Edenius.
Vill se resultat
Parallellt med kickboxningen jobbar
hon på UL. Huvudsakligen med att få
fler företag att resa kollektivt, både i
tjänsten och till och från jobbet. Här
kommer hennes idrottsliga erfarenheter väl till pass. Nu laddar Karin Edenius
om för att nå jobbmässiga mål 2014.
– Jag måste, precis som i idrotten,
ha jobbmässiga mål. Det blir lättare att
veta vad man ska prioritera och fokusera på då. Dessutom vill jag kunna se
resultat, förklarar hon.
Under året ska antalet företagskunder öka, vilket innebär att antalet kollektivtrafikresor också ökar. Men för
att kunna uppnå det här måste UL bli
både innovativa och flexibla för att få
fler företag att släppa bilen.
– Vi kan inte bara locka med täta
bussturer, utan under 2014 vill jag dra
igång samverkansprojekt med aktörer som till exempel har lånecyklar
och bilpooler. Tillsammans kan vi då
erbjuda våra företagskunder rabatter
och erbjudanden och ännu fler alternativ till att ta bilen, förklarar Karin
Edenius.
Hur motiverar du företag att resa mer
kollektivt?
– Det viktigaste är att lyssna på hur
företagen själva uppfattar sin situation
och utgå ifrån det. Jag tar fram förslag
på hur de kan förändra sitt resande,
vilka biljetter som skulle passa och
visar även på vilken effekt ett mer kollektivt resande skulle få. Många företag har en miljöpolicy, men den innefattar sällan några konkreta åtgärder.
Vi hjälper dem att omsätta miljöpolicyn i praktisk handling.
Men tid är pengar för många företag. Hur kan det vara lönsamt att resa
kollektivt?
– Även om restiden skulle vara lite
längre med buss eller tåg så får du
egentid då du kan göra andra saker.
Äta, sova, jobba. Sedan är tidsvinsten
med bil inte alltid sanningsenlig. Det
går åt tid till att leta parkering och du
kanske inte alltid kan parkera precis
utanför, utan måste gå en bit mellan
bilen och stället du ska till.
Fokuserar
Det är svårt att avvisa någon som ger
en hela sin uppmärksamhet. Att verkligen bli sedd och lyssnad på känns som
en lyx i tider när nästan alla pillar med
sina mobiltelefoner. Karin Edenius kan
konsten att vara fokuserad, en passande egenskap när man ska bygga
kundrelationer. Hennes förmåga att
stänga ute allt annat och bara fokusera på stunden och personen framför
henne märks under intervjun.
– Min sport kräver att jag är här och
nu, det finns inga marginaler till att
låta tankarna fladdra iväg. I takt med
att jag har avancerat så har jag också
lärt mig att bli bättre på att fokusera
och att hantera mer och mer stress,
förklarar hon.
VM-guld
Karin Edenius började träna kickboxning som 16-åring hemma i Umeå. Då
var det i motionssyfte, ingen i klubben
tävlade. Men 2006 tog hon klivet och
gick sin första amatörmatch.
Sedan dess har medaljerna radats
upp. Karriärens topp, än så länge,
nådde hon 2011 när hon tog VM-guld.
Trots stora framgångar har kickboxningen alltid varit ett målmedvetet fritidsintresse som samsats med heltidsstudier eller jobb.
– Det har varit viktigt för mig att
ha annat i livet också. Det tror jag har
hjälpt mig att hitta en balans så att jag
inte har hela min identitet i min elitidrottskarriär som ju inte kommer att
vara för evigt, förklarar hon.
Nästa chans på VM-guld är först
om två år. Men Karin Edenius svävar
på svaret om det blir chans på guldrevansch.
– Just nu vill jag bara ha lite distans
och ägna mig åt mysträning.
Text: Audrey Erath
K ARIN EDENIUS
Ålder: 30 år.
Gör: Jobbar på UL och är elitkickboxare.
Familj: Sambon Peter och hunden Wilse.
Bor: Tuna Backar i Uppsala
Reser: Cyklar och åker buss. Åker tåg vid längre
resor. Äger ingen bil, men är med i en bilpool.
BUSIG REKLAM
PÅ BUSSEN
Golvannonser och diamantformade affischer.
När Västmanlands
lokaltrafik själva tar över
reklamförsäljningen på
sina bussar är ambitionen
att underhålla resenärerna.
Vid årsskiftet slutade företaget Clear
Channel att sälja bussreklam åt flera av
trafikbolagen i Mälardalen. Hur lokaltrafiken i Stockholms, Uppsala och Örebro län
nu ska göra med reklam på och i sina bussar
är inte klart. De enda av TiM-parterna som
har bestämt sig ännu är VL och Länstrafiken
Sörmland. I Sörmland letar man efter ett
nytt externt företag som kan sköta annonsförsäljningen, men i Västmanland har man
valt en annan väg. Här kommer VL själva att
sköta försäljningen, eftersom man kommit
fram till att det borde bli mer lönsamt så.
Richard Folkebrant på VL har fått det nya
uppdraget att sälja annonsplatser på och i
stads- och länsbussarna.
– Resenärerna kommer att märka förändringen rent visuellt eftersom vi kan göra
annonseringen mindre standardiserad nu när
vi har direktkontakt med annonsörerna, säger
han.
Mer flexibel form
Till exempel skulle du framöver kunna kliva
ombord och leta dig fram till ett ledigt säte,
gåendes på ett turkost, vattentäckt golv.
En sådan golvannons skulle kunna passa
ett företag som säljer pooler eller solresor.
Tanken är i alla fall är att annonseringen
inte längre behöver anpassa sig till förbestämda mått, former och ytor, utan i stället kan bli mer flexibel och anpassad efter
annonsörens verksamhet. Hela bussen ska
kunna utnyttjas, både utanpå och inuti. Det
här hoppas VL ska uppfattas som ett roligt
inslag på bussen och bli en del av reseupplevelsen.
– Reklam måste inte bli skrikigare eller
större för att få uppmärksamhet. I stället
tror jag på tilltänkt och annorlunda utformning för att dra folks ögon till sig, säger
Richard Folkebrant.
Reklamfria bussar
Gå på vattnet. Även golvet
i bussen kan användas som
reklamplats.
6
Medan man i Västmanland valt att gå vidare
med att skapa kreativare annonsering på
egen hand, funderas det fortfarande i andra
län. I Uppsala är det inte bestämt om eller
hur UL ska fortsätta ha reklam på bussarna
framöver.
– Ingenting är bestämt, men UL själva
har inte resurserna att sköta försäljning.
Annonsintäkterna är heller inte några stora
summor som vi inte kan klara oss utan,
säger Sture Jonsson, informationschef på
UL.
Förbättrar verksamheten
I Västmanland har reklamfria bussar aldrig
varit ett alternativ för landstinget, som äger
VL. I stället kommer VL till och med att utöka
och börja med reklam på länsbussarna som
hittills varit reklamfria utanpå.
– Reklamen ger oss intäkter som vi sen kan
använda för att förbättra verksamheten. Det
är inga stora summor, men alla bäckar små är
bra, förklarar Tommy Levinsson, socialdemokratisk landstingspolitiker.
Ofta utgår många från att reklam är
något negativt, något som folk stör sig på,
menar Richard Folkebrant på VL. Samtidigt
har han inte hört talas om att någon resenär
hört av sig till VL med synpunkter.
– Folk är väldigt toleranta mot reklam
i det offentliga rummet. Det viktigaste är
bara att den inte stör och irriterar, samt
blir en fara för trafiksäkerheten eller ett
problem för arbetsmiljön, säger Richard
Folkebrant.
Reklam är i de flesta fall full av information som folk faktiskt vill ha, till exempel erbjudanden och rabatter. Där kan bussreklamen i framtiden hjälpa till genom tvskärmar ombord på bussen som visar reklam
från affärer i takt med att bussen närmar sig
platsen geografiskt i verkligheten.
– Tv-skärmar på bussarna, där ljudlös reklam varvas med nyheter, trafik och
väder, finns redan i dag på några ställen i
Sverige. Jag skulle inte bli förvånad om vi
har något liknande på våra bussar om några
år, säger Richard Folkebrant.
Text: Audrey Erath
FOTO: KRISTIAN POHL
– Resenärerna har mycket
kunskap och är kreativa,
säger Infrastrukturminister
Catharina Elmsäter-Svärd
som bytte säpobilen mot
tåget under en vecka.
En vecka kollektivt
med ministern
Hallå där infrastrukturminister
Catharina Elmsäter-Svärd. Du antog
under januari en utmaning från en
journalist på DN – att under en veckas
tid resa kollektivt från hemmet i
Nykvarn till jobbet på departementet i
centrala Stockholm. Varför?
– Det började som en utmaning. Men
infrastrukturpolitik utgår från resenärerna, så jag ser det som helt naturligt att möta människor i deras vardag och samtala om de utmaningar
och problem man upplever. Jag började resa kollektivt från Södertälje till
Stockholm 1984, men som statsråd får
jag finna mig i vissa begränsningar på
grund av säkerheten. Om jag skulle
bestämma helt själv skulle jag åka tåg
oftare.
Hur funkade det?
– I stort sett bra, förutom en dag då
tåget blev försenat. I de situationerna
är det värdefullt att det finns information att tillgå för resenärerna.
– Sammantaget befäster det både
den bild jag har och behovet av de
historiska satsningar på underhåll
som nu genomförs. Vi har fördubblat underhållet för kommande planeringsperioden och så sent som den 19
december tillförde regeringen ytterligare 600 miljoner till underhållet. Det
innebär att Trafikverket kommer att
ha cirka nio miljarder under 2014, så
mycket pengar har de aldrig haft till
underhåll.
Vad var bäst?
– Tiden jag sparade. Tåget tar bara
50 minuter från dörr till dörr, medan
bilen tar en och en halv timme i rusningstid.
Vilken respons fick du från dina
medresenärer?
– De flesta som reser mycket använder
tiden till att jobba eller vila. Men jag
har fått positiva reaktioner på att jag
möter resenärer i deras vardag och att
jag är genuint intresserad.
Fick du med dig några nya tankar
och idéer?
– De som reser ofta har mycket
kunskap och är kreativa. De har förslag på lösningar till små, men mycket
irriterande, problem som skulle underlätta deras vardag. Till exempel var
klockor och informationstavlor ska
sitta.
– Den politiska debatten handlar
ofta om miljarder och stora strategiska
frågor. Men det finns många små eller
enkla saker som gör stor skillnad i vardagen.
Vilka åtgärder är viktigast att fokusera på för att komma till rätta med
trafikstörningarna?
– Det är viktigt att vi börjar betala av
på den underhållsskuld som har arbetats upp under decennier och att vi får
ordning på järnvägen. Till detta vill jag
även koppla kontrollen av själva tågen.
Det måste kosta att förstöra för andra
på järnvägen. Branschen måste också
ta ett ansvar och gemensamt tackla de
utmaningar vi ser. Därav det branschoch myndighetsgemensamma initiativet Tillsammans för tåg i tid.
Text: Pia Runfors
7
Tågresan är en del av arbetsdagen för Energimyndigheten. På väg
till och från jobbet träffas medarbetarna och använder tiden till
informella möten på tåget. Energimyndighetens generaldirektör
Erik Brandsma har en fulltecknad kalender även under sina resor.
Men han låter ändå lugn och positiv när TiM-tidningen gör en niominuters intervju mellan två av hans möten för dagen.
Direktören
laddar på
tåget
På tåget kan jag sitta och jobba samtidigt som jag är tillgänglig för kollegorna, säger Erik Brandsma, generaldirektör
på Energimyndigheten.
8
FOTO: FREDRIK HJERLING
FOTO: FREDRIK HJERLING
ENERGIMYNDIGHETEN är en
statlig myndighet som arbetar för
ett tryggt, miljövänligt och effektivt
energisystem.
Uppdrag: Skapa villkor för en effektiv
och hållbar energianvändning, samt
villkor för en kostnadseffektiv svensk
energiförsörjning.
Antal medarbetare: Cirka 370.
Bas: Eskilstuna.
Resval: I första hand tåg.
Resvägar: En tredjedel av myndighetens medarbetare bor i Stockholm
och åker tåg till jobbet, en tredjedel
kommer från Eskilstuna och den sista
tredjedelen från övriga Mälardalen
och resten av Sverige.
߉ Vi reser med tåg så mycket som möjligt!
säger Erik Brandsma.
Energimyndighetens tågresor går genom
stora delar av landet. Myndigheten deltar
i möten, besöker olika projekt och leder
workshops. Dessutom väljer en stor del av
medarbetarna att åka tåg till jobbet.
Resorna mellan Sveriges städer är oregelbundna och resmålen varierar. Själv
åker Erik bland annat mellan Eskilstuna,
Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping,
Sundsvall, Jönköping, Västerås, Gävle och
Norrköping. Energimyndigheten har i dag
cirka 370 medarbetare och deras bas har
varit Eskilstuna sedan myndigheten bildades i slutet av 1990-talet.
Ekonomi, människor och miljö
Erik Brandsma är generaldirektör vid
Energimyndigheten sedan drygt ett och ett
halvt år tillbaka. Hans intryck är att de alltid
har rest med tåg och tagit med sig arbetet
under resorna. Tillgången till myndighetens
telefoner och bärbara datorer under resorna
ger möjlighet till mobila arbetstimmar.
߉ Det fungerar alldeles utmärkt! Alla är
väldigt nöjda med det, säger Erik.
Energimyndigheten gör mätningar av
miljöutsläppen och antalet kilometer de
reser. De värderar resultaten och har kommit fram till att tågresandet passar bra in
i de miljömål som Energimyndigheten har
satt upp för egen del. Erik menar att tågresandet är hållbart både när det gäller
miljö och ekonomi, men även utifrån medarbetarnas hälsa.
߉ Hållbarhet är ju både ekonomi,
människa och miljö. Alla tre aspekterna
tycker jag passar in i att vi har valt att resa
så mycket med tåg.
Inom Mälardalen reser Energimyndigheten ofta, och de använder även TIM 24 vid
behov.
Myndigheten har ett stort antal SJ
Fakturakort och resorna faktureras i efterhand via ett företagsavtal med SJ.
߉ På tåget kan jag sitta och jobba
samtidigt som jag är tillgänglig för
kollegorna, så det är en bra användning av
tiden.
En tredjedel av Eriks medarbetare bor
i Stockholm och åker tåg till jobbet, en
tredjedel kommer från Eskilstuna och den
sista tredjedelen från övriga Mälardalen och
resten av Sverige. Majoriteten av medarbetarnas resor sker med tåg. Restiden används
ofta till att skriva e-post, läsa dokument och
rapporter och ha möten med varandra.
߉ Det händer ganska ofta att vi träffas på
vägen till Eskilstuna eller på vägen hem. Då
kan vi fortsätta våra möten på tåget och planera vår arbetsdag efter det, säger Erik.
Tågmötena handlar om ämnen som inte
är känsliga för medresenärerna.
Tid för arbete och eftertanke
Eftersom en del av arbetsdagen sker på
tåget är det väldigt många arbetsuppgifter
som blir avklarade under resan till och från
jobbet. Erik Brandsma ser fördelar även
med tågresor utan inbokade möten.
߉ Det är väldigt skönt att ha en timme
efter jobbet för att rensa huvudet, tänka
efter och läsa. Då kan jag komma hem fri
från jobbtankar, redo att bara vara med
familjen, säger han.
Tidigt på morgonen har Erik dessutom
drygt 90 minuters resa från bostaden i
Värmdö, med buss till Stockholms central
och vidare till Eskilstuna med tåg. Restiden
på morgontåget använder han till att förbereda sig för dagens arbetsuppgifter och presentationer. Han reser till Eskilstuna två-tre
dagar i veckan.
߉ Jag försöker resa med tåg så mycket
som möjligt även i övriga Sverige, säger
Erik.
Det är bara när resmålen ligger utomlands eller väldigt långt norrut som han
börjar överväga att ta flyget.
Text: Christine Brorsson
SJ FAKTUR AKORT
• SJ Fakturakort är ett elektroniskt kort som kan
användas för tjänsteresor inom Mälardalen.
• Du kan skaffa SJ Fakturakort om ditt företag är med
i SJ Biz.
• Resorna med SJ Fakturakort faktureras i efterhand
genom SJ Biz-avtalet.
• SJ Fakturakort kan användas när du köper
TiM 24, enkelbiljetter och tur & retur-biljetter i
SJ Regionalautomaterna.
• SJ Fakturakort kan förses med en reseprofil, det vill
säga information om den vanligaste sträckan du
reser.
• Några av fördelarna med SJ Fakturakort är snabbare biljettköp, minskad administration och lägre
biljettpriser.
9
UPPSALA
STOCKHOLM
Olika tåg med
samma mål
– SL-pendeln är däremot ett bättre
alternativ om man ska till orter där bara
pendeltåget stannar, till exempel Älvsjö,
Helenelund/Kista eller Solna Station
och Friends Arena.
• Ett månadskort för
SL-pendeln kostar 1 800
kr, då har resenären också
fria resor i lokaltrafiken i
Stockholm och Uppsala
län. Ett månadskort i
2 klass med SJ Regional och
InterCity kostar 2 070 kr.
TiM kombi med giltighet
för SJ, SL och UL och kostar
3 025 kr.
• En enkelresa med SLpendeln StockholmUppsala kostar 110 kronor
och tar 55 minuter. En
enkelresa med SJs regionaltåg 2 klass kostar 84 kronor
och tar 38 minuter.
Färre ska ta bilen
sj regionaltåg
Kort och gott, SJ- och SL-trafiken kompletterar varandra. Det gäller bara att
hålla reda på när SJ- respektive SL-tåget
passar bäst.
Kjell Färnström, vd för Stockholmståg
som kör SL-tågen, bekräftar att SLpendeln på Uppsalalinjen är populär bland dem som bor eller jobbar på
mellanliggande stationer där SJ-tågen
inte stannar.
SL-pendeln har också många
Arlandaresenärer. Det görs cirka 3 000
resor med pendeltåg till eller från
Arlanda varje dag.
– Vi vill framför allt fånga upp de resenärer som annars tar bilen, säger han.
• Tågen går Uppsala–
Stockholm med uppehåll i
Knivsta och Märsta eller på
Arlanda.
• Kommersiell trafik, biljettintäkter enda intäktskällan.
• Operatör SJ.
För drygt ett år sedan började SL köra pendeltåg mellan Uppsala och
Stockholm.
SL-pendeln har snabbt blivit populär och det totala tågresandet på
sträckan ser nu ut att ha ökat.
– Det är självklart positivt att fler väljer att resa med tåg. SL-pendeln
är ett bra komplement till SJs trafik, säger Jan Kyrk, vd för TiM.
SL-pendeln är framför allt ett bra alternativ för alla som reser till eller från de
orter där SJ inte stannar. Trafiken drivs
av SL, men finansieras av både SL och
UL. Det innebär att SL-pendeln delvis
är skattesubventionerad, vilket gör det
möjligt att erbjuda billigare månadskort.
– SJ-trafiken är däremot det bästa
alternativet för de som reser hela vägen.
Resan går snabbare och vid köp av
enstaka resor blir det dessutom billigare, säger Jan Kyrk.
SJ-resan är också ett bekvämare
alter nativ. Vagnarna är rymligare,
har toaletter och bredare säten. Och
avgångarna passar bra när man ska
byta till andra tåg för resor vidare från
Stockholm.
– För resenärer som till exempel ska
till Göteborg eller Malmö blir det en smidigare resa, eftersom tågen är en del av
SJs hela trafiksystem. Det glöms ofta
bort – att en resa mellan Uppsala och
Stockholm ofta är del av en längre resa.
Uppskattningsvis hälften av resenärerna
i SJs regionaltåg gör enstaka resor.
10
JÄMFÖRELSE I
PRIS OCH TID
UPPSALA-STOCKHOLM
Text: Lisa Björnson och Pia Runfors
sl-pendeln
• Tågen går Uppsala-Tumba
eller Uppsala-Älvsjö med
flera uppehåll längs vägen.
• Subventionerad trafik,
finansieras av både SL och
UL, de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i
Stockholm och Uppsala län.
Drivs av SL.
• Operatör Stockholmståg,
helägt dotterbolag till SJ.
Artur fixade lussetåg på tåget
När 18-åriga Artur Obminski och några
av hans vänner började sjunga julsånger alldeles för tidigt på året väcktes en lysande idé till liv. Varför inte
anordna ett luciatåg – på ett tåg?
Varför ville ni lussa just på tågen?
– Jag och några vänner från
Hur reagerade resenärerna?
– De flesta verkade positivt överraskade. De släppte sina måsten och
slappnade av och lyssnade under de
minuter vi stannade i deras vagn. Att
luciatåget var oväntat bidrog nog till
att vi både kunde beröra och underhålla ganska kravlöst.
Gick allt bra? Inga missöden?
– Att sjunga på ett tåg i rörelse är lite
av en utmaning eftersom det ibland
skakar till, meddelande ropas ut i högtalarna och resenärer vill komma
förbi. Dagen innan kände jag mig lite
orolig för vad vi hade gett oss in på,
FOTO: KLAS BRINGERT
Sagt och gjort. På Luciadagen 2013
kunde resenärerna på två av SJs morgontåg mellan Uppsala och Stockholm
glädjas åt stämningsfull luciasång.
Tillbaka i Uppsala konstaterade
Artur att han och hans skolkamrater
kanske hade startat en ny tradition.
– Vi fick många positiva reaktioner,
både på plats och efteråt. Några fällde
till och med tårar. SJ berättade senare
att de inte haft luciatåg på tågen sedan
åttiotalet, då ombordpersonalen själva
lussade. Nu verkar det som om både SJ
och resenärerna vill ha en uppföljare,
säger Artur Obminski.
Ombord på de två lussetågen passade TiM på att bjuda på glögg,
pepparkakor och den nya tidtabellen.
Katedralskolan i Uppsala ville göra
något annorlunda på lucia och kom
på idén att lussa på ett tåg. Där finns
många människor som åker till jobb
eller skola varje vardag. Vi ville bjuda
dem på något trevligt.
– Vi gick genom vagnarna och sjöng
”Natten går tunga fjät” och några
andra lucia- och jullåtar. Vad vi sjöng
varierade lite från vagn till vagn.
men väl på plats kändes det bara bra.
Vi råkade inte ut för några större missöden utan det kändes helt rätt.
TIPS! Vi spelade in en liten film ombord
på lussetåget, se den på:
www.vimeo.com/trafikimalardalen
Text: Pia Runfors
GENERALDIREKTÖR OCH
MUMINTROLL MED PÅ RESAN
Man vet aldrig vem som dyker upp som sällskap under en resa. En gång dyker det upp en
generaldirektör, en annan gång är det Lilla My,
Mumintrollet och Snusmumriken.
– De små mumin-pepparkaksfigurerna följde
med som fripassagerare i min väska på väg till
jobbet en dag innan jul. Jag upptäckte dem när
jag öppnade dagens adventskalender-paket till
frukostkaffet, berättar Rasmus Berglind.
Den bilden gav honom segern i TiM-
FOTOTÄVLING
tidningens bildtävling ”Vem gjorde dig sällskap
på resan?”. Han delar förstaplatsen med Ingvar
Fogelberg, vars resesällskap var av lite mänskligare slag.
– Under ”Resenärernas dag” klev Trafikverkets
generaldirektör Gunnar Malm på samma
tåg som jag. Det kändes tryggt, säger Ingvar
Fogelberg.
Ingvar och Rasmus belönas med var sitt SJ
Regionalkort laddat med 500 kronor. Grattis!
VEM OCH VAD GJORDE DIG SÄLLSKAP PÅ RESAN?
Fotografera ditt ressällskap – en vän, ett djur, en bra bok eller kanske en kaffetermos – och skicka
bilden till [email protected].
• Publicerade bidrag belönas med ett SJ Regionalkort laddat med 500 kronor.
• Tänk på att bilden måste vara minst 1 MB i jpg-format.
• I juryn sitter Klas Bringert och Pia Runfors från TiM-tidningens redaktionsråd.
11
TÅG. BIL.
ELLER BÅDE OCH?
Avkopplande med tåg eller flexibelt med egen bil?
Det är frågan för många resenärer som reser till, från
och i jobbet.
TiM har träffat två vana resenärer för att höra hur
de resonerar; IT-specialistsäljaren Niclas Falck och
teaterteknikern Moa Blomkvist. Båda reser mellan
bostaden i Strängnäs och arbetet i Stockholm.
12
ligheten som avgör hur
Niclas väljer att resa. I bilen
har han egentid och en smidigare resväg till kontoret i
Kista. Samtidigt tycker han
att tågresandet känns mer
ta tåget. Dessutom åker jag
kollektivt av miljöskäl.
Det viktigaste för Niclas
är ändå att vara flexibel
med både tåg och bil. Han
försöker hålla sig uppdaterad och jämföra priser regelbundet. Kombinationen av
tåget och bilen gör att han
löser enkla biljetter.
– Utan månadskort blir
det billigare att åka bil. Det
vore bra att få mängdrabatt
för tågresorna även om man
inte åker varje dag under en
begränsad period.
FOTO: FREDRIK HJERLING
Niclas Falck jobbar som
IT-specialistsäljare på Atea,
med kontor i Kista. Resorna
från Strängnäs varierar mellan bil och tåg, beroende av
hur arbetsdagen ser ut.
– Om jag har kundbesök
i centrala Stockholm är det
bättre att åka tåg till jobbet,
säger Niclas.
Han tycker att de kollektiva förbindelserna i centrala Stockholm fungerar bra, även när mötena
är utspridda över stan och
han behöver åka flera olika
sträckor under dagen.
På vägen till Stockholm
går resan från Strängnäs
något snabbare med tåg
än med bil. Dessutom kan
det vara bilköer in mot
Stockholm på Essingeleden
söderifrån, något som Niclas
upplever har blivit värre de
senaste åren.
– Utan bilköerna skulle
bilåkandet vara mer attraktivt, men nu drar jag mig för
att ta bilen om det är rusningstrafik.
Det är flexibiliteten,
arbetstiderna och bekväm-
effektivt, särskilt när bilköerna frustrerar.
– Jag tycker det är skönast
att åka tåg för då kan jag
jobba och koppla av, säger
Niclas.
På tåget sitter han med sin
dator, e-postar och skriver
offerter, eller lutar sig tillbaka och lyssnar på musik.
Jobbtiden på tåget gör att
Niclas kan komma hem lite
tidigare.
– Restiden blir en del av
arbetstiden och därför blir
det också mer effektivt att
Flexibiliteten, arbetstiderna och bekvämligheten avgör hur
jag väljer att resa, säger Niclas Falck.
FOTO: FREDRIK HJERLING
– Jag slipper tänka när jag sitter på tåget. I bilen
måste jag vara koncentrerad, säger Moa Blomkvist.
Moa Blomkvist jobbar som
teatertekniker vid ljusbordet på Dramaten. Under
dagtid förbereder hon kommande föreställningar och
under kvällsföreställningarna sköter hon ljus och ljud.
Moa har månadskort och
tar tåget till jobbet även om
arbetstiderna varierar.
– Det går fortare att åka
tåg. Jag tjänar runt en halvtimme på det, säger Moa.
De varierande arbetstiderna med sena kvällar
under föreställningsperioderna gör att Moa inte känner sig lika drabbad av tågförseningar.
– Förseningarna är mest
dagtid. Då upplever jag att
ungefär 1 av 10 tåg är sena.
Efter föreställnings-
TÅG ELLER BIL?
STRÄNGNÄS–STOCKHOLM
Sträcka: Drygt 8 mil via
Svealandsbanan eller E20.
Restid: Cirka 50 min med tåg,
cirka 60 min med bil.
Hastighetsbegränsningar:
200 km/h på Svealandsbanan,
110 km/h på E20.
Uppehåll längs vägen:
Läggesta, Nykvarn, Södertälje
Syd och Flemingsberg med tåg.
Eventuella köer med bil.
kvällarna i Tornrummet,
Målarsalen och Lejonkulan
stannar Moa ofta kvar en
stund på Dramaten.
– Strängnäs–Stockholm
är en väldigt bra sträcka,
eftersom det går så mycket
tåg dagtid. Men när jag slutar kl. 21.00 måste jag vänta
i två timmar. Det vore bra
med fler tåg på kvällarna.
På tåget lutar sig Moa tillbaka och blundar. Sover en
stund, lyssnar på musik eller
utnyttjar tiden till e-post
och sms. Även om bilen står
precis utanför dörren på
morgonen lockar avkopplingen på tåget mer.
– Jag slipper tänka när jag
sitter på tåget. I bilen måste
jag vara koncentrerad.
Moa åker tåg med
månadskortet även på helgerna. Förutom att hon
redan har betalat för
resorna sparar hon även in
parkeringsavgiften.
– Det blir dyrare med bil
eftersom jag måste parkera.
Dessutom kan det kännas
omöjligt att hitta en ledig
parkeringsplats, säger hon.
Moa planerar nu för föreställningarna Under belägring och En blå bok. Hennes
tågresande fortsätter när
hon tillsammans med kollegorna bygger upp och hittar praktiska lösningar för
Lejonkulan och Dramatens
lilla scen.
Text: Christine Brorsson
MITT SMULTRONSTÄLLE
Har du också ett smultronställe i Mälardalen som du vill
tipsa eller berätta om? Skriv till [email protected]
FOTO: LENA GRANEFELT
Bota din snölängtan
i Kilsbergen
Många reser långt för att få leka i snön under vintern. Men för oss som bor i trakterna kring Örebro
brukar det räcka med en utflykt till Kilsbergen och
Ånnaboda för att bota vår snölängtan. Och om det
finns minsta gnutta snö här hemma kan man vara
säker på att Ånnaboda har fått ett tjockt lager.
Med en treåring i familjen är matsäckspackningen minst
lika viktig som själva utflykten, så vi kokar choklad, brer
smörgåsar och lägger den obligatoriska nöt- och russinblandningen i en liten låda. En mycket pratglad treåring och
en sexmånaders som avskyr att åka bil gör kollektivtrafiken
till ett bra alternativ. Bussen från Örebro central tar knappt
en timme och chauffören är van vid pulkor.
Både barn och vuxna jublar när vi spänner loss säkerhetsbältena, kliver ut på den knarrande snön och skyndar oss
högst upp i backen. Gång på gång åker vi utför så det killar
i magen och äntligen känns det som vinter på riktigt! När
14
benen börjar bli trötta lockar matsäcken. Vi sätter oss vid
sidan av backen och dukar upp. Vilken apelsin smakar väl
bättre än den som äts med rosiga kinder i en snöig backe?
Vi är inte de enda som tyckt att en pulkautflykt är en bra
idé i dag. Backen vimlar av snöyra människor, stora som
små. Det är pulkor, bob-slädar, tefat och till och med några
klassiska träkälkar. Oavsett åkdon ser alla ut att vara överens om att man inte kan ha det så mycket bättre än såhär.
Men mörkret faller snabbt och snart är det dags för
sista åket. Vi tjoar och skriker lite extra när vi susar nerför
backen. Sedan packar vi under vissa protester ihop oss och
åker hemåt. När vi tittar ut genom bussfönstret ser vi hur
snölagret blir allt tunnare. Men vi är mätta, trötta och nöjda
och vet ju att vi alltid kan komma tillbaka en annan dag.
Tappade vantar, välta pulkor och smörgåsar med fel pålägg
är glömda. Vi minns bara den där känslan i magen när vi
susar nerför backen.
Text: Jonna Björkegren
SMÄLTA
IHOP
BOB
KAN MAN
GÅ PÅ
VILL VÄL
DEN JETLAGADE
SIG?
STÅR FÖR
LOKALBANA
PÅ SL-KARTA
GRIPA
VARGTJUT
BÖNA
TYP AV
PLATTA
HIVA
INGET
SOM
KAMMAS
IBLAND
LÄTT
DIMMA
FÖRSUMMAD
KOL I KEMIN
FÅ ATT
MÅ ILLA
MODELLHÅLLNING
GER
STRÖM
VINDSKYDD
BRUK
KNÖLIG
PIPPI
FARA FÖR
SKOGENS
KONUNG
JÄNTA
TRÄL
KÖR I
KISTA
ASK OCH
VRÅL
SAMS
KORSORD:
Tobias
Burnesson
FOTO:
Klas Bringert
JORDFÄRGADE
VELA
GRAVERAR
LÅGVATTEN
GRÖN
LITEN KULA
BETA
SVORDOM
HON OCH
HAN
BEKLAGA
BÄRPÅSE
SJÄTTE
BOKSTAVEN
HJÄRNDEL
ANTIK
STAD
EN SORTS
MÅRD
GULDMYNTET
SKRED
LITEN
GRABB
LOVORD
SKRIN
FÅR DET
PLATS MÅNGA CYKLAR I
I TOMTENS
HAND
DET ÄR
LYSANDE
I
REKLAMEN
GREKISK
PARTY-Ö
KUNDE
GUNDE
Vinn en
TiM komplett
+ biobiljetter
TIDEVARV
FÅS
ÅTER
VID
RETUR
Tävla på tim.se/korsord och vinn en TiM komplett värd 4 250 kr. Fem vinnare får också två biobiljetter var. Tävlingen pågår fram till och med 21
mars 2014. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. OBS! Lämna din lösning på www.tim.se/korsord.
Grattis Thomas Hagnefur, Knivsta, som vann korsordstävlingen 4-2013 och fick en TiM komplett. Catrin Sederström, Linköping, Anders Sturfält,
Katrineholm, Björn Simonsson, Eskilstuna, Eje Rosén, Uppsala och Kerstin Erdös, Västerås, vann biobiljetter.
Nyfiken på vad TiM komplett är? Surfa in på tim.se/komplett
15
Tips i Mälardalen
Har du tips på roliga händelser i Mälardalen?
E-posta till [email protected]
Redaktör: Anders Löf
Köpings Dragspelsklubb
underhåller
| 3 mars | Klockan 15.00 bjuder Köpings
Dragspelsklubb upp till dans i Ängslundentrén i Köping. Den anrika klubben som
bildades 1974 har i dag cirka 90 medlemmar –
och det finns alltid plats för spelsugna nybörjare. Om ni missar spelningen den 3 mars
har klubben flera inbokade uppträdanden i
Köpingstrakten under våren.
Läs mer på: www.koepings-dragspelsklubb.
com
STUDENT-VM I AMERIKANSK
FOTBOLL
| 1–11 maj | I början av maj avgörs världens första
VM-turnering för studenter i amerikansk fotboll. Sex
lag från tre kontinenter gör upp om världsmästartiteln på Österängens IP i Uppsala. Förutom
| 15–16 mars | För andra året i rad avgörs
Sverige och USA deltar Mexiko, Japan, Kina och
Svenska Bandyfinalen på Friends Arena.
Finland. Alla matcher sänds även live på nätet.
Som vanligt är evenemanget uppdelat på två
| 22–26 februari | I slutet av februari
Läs mer på: www.uppsala2014.com
dagar. Lördagen den 15 mars är det damfinal och
kommer pjäsen ”Asmodea i en hoppjuniorfinal P20 och på kvällen är det den årliga
full djävla föreställning” till Växhuset i
Bandygalan med mat och underhållning. På söndaVästerås. Den är en lekfull barnteater
gen spelar herrarna sin final och då kan publiken
som riktar sig till mellanstadieelever,
| Lördagar 1 mars–12 april | Varje lördag
även räkna med ett artistuppträdande i samdär
Asmodea, dotter till Djävulen,
under mars fram till helgen före påsk kan
band med matchen. Dagen avslutas med ett
undersöker
begreppet ”att sälja sin
alla medlemmar i SJ Prio resa två personer
inomhusfyrverkeri.
själ”.
Vad
är
det
att vara människa? Och
på samma biljett med SJ-tågen till och från
Läs mer på: www.friendsarena.se
måste man ha papper för att få vara det?
Vingåkers Factory Outlet. På
Läs mer på: www.vaxhuset.nu
lördagarna går det tre tåg i
Bandyfinal
på Friends Arena
Kan man sälja sin själ?
Res 2 för 1 till Vingåker
båda riktningarna mellan
Stockholm och Vingåker.
Från stationen till
outleten är det bara
ett par hundra meter
att gå. Förutom märkeskläder och skor finns även
Iittalas och Delicatos outletbutik och café.
Läs mer på: www.tim.se/
sjprio och www.vfo.se
Söker du dina rötter?
| 15 mars | Biblioteket i Arboga firar släktforskningens dag. Medlemmar från Västra
Mälardalens släktforskare finns på plats vid
bibliotekets släktforskardator mellan 11.00
och 14.00 De hjälper dig gärna att leta efter
dina rötter.
Läs mer på: www.arboga.se
Sök din resa på www.tim.se