Transcript Prefekten har ordet - Institutionen för neurovetenskap

INST FÖR NEUROVETENSKAP
Nyhetsbrev nr 2, www.neuro.uu.se
Juni 2013
Prefekten har ordet
Sommar, smaka på det ordet!
Knappt har vi genomfört Neurodagen förrän det är dags för
den snabbt passerande tiden
mellan hägg och syren. Vårpromotionen har genomförts
med sedvanliga kanonsaluter,
våra nya doktorer hyllats och
terminens sluttentamina genomförts.
Vi hälsar vår chefsadministratör
Lena Karlsson åter efter föräldraledigheten. Vi klarade oss
genom hennes frånvaro med en
kraftansträngning från den
samlade administratörskåren,
tack för alla extra insatser! Men
nu har vi kraften att ta oss an
fortsatta utmaningar inom institutionens skötsel. Vi har ett större antal rekryteringar på gång
av lärare och stödpersonal som
sysselsatt prefekten och där är
det bra med förstärkningen
från chefsadministratören. Det
ekonomiska överskottet har vi
lyckats reducera men nu gäller
det att aktivt analysera och
tarundersökning som universitetet
samordna fortsatt skötsel av vår upphandlat från det fristående
ekonomi. Arkiveringen är en
företaget QuickSearch! Återigen
stående utmaning för vår vitt
är vi unika och tar chansen att
förgrenade verksamhet och krä- mäta och åtgärda eventuella
ver ökade insatser. Sammantabrister i arbetsförhållanden inom
get blir allt detta en spännande vår stora Institution. Förberedeluppgift för min nya period som serna för denna enkät är i full
prefekt.
gång och följs med stort intresse
Hur står vi oss i den hårdnande
av personalavdelningen. Jag
internationella konkurrensen om
hoppas att ni alla tar tillfället i
stora forskningsanslag och samakt att göra er röst hörd och ge
ordnande insatser med fokus på
underlag för förbättringar! Tills
den mänskliga hjärnan? Det är
värt att följa hur det går för oss dess önskar jag er alla en solig,
avkopplande och kreativ sompå EU-nivå bl a med tanke på
mar.
miljardsatsningen på Human
Ted Ebendal
Brain Project som flaggskepp
för kommande och utvecklande
teknologier. På hemmaplan
står vi oss bra i konkurrensen
om Hjärnfondens forskningsanslag. Undervisning, forskning
och administration kräver goda
personinsatser. Vår Institution
är först ut på banan att testa
den nya formen av medarbe- Helgi Schiöth, Ted Ebendal & Cathrin Martin
vid årets Neurodag.
Varför göra en Medarbetarundersökning?
Grunden för allt som vår
Institution kan åstadkomma
är medarbetarna och den
insats de gör.
För att vi ska kunna leva upp
till den potential som finns i
organisationen är det därför
viktigt att skapa de rätta
förutsättningarna. Framförallt
genom ett gott arbetsklimat
och en miljö där medarbetarna känner sig delaktiga och
upplever att deras syn på
den egna arbetssituationen
tas på allvar.
Under september månad
kommer vi att genomföra en
medarbetarundersökning för
att se hur vi på Institutionen
för neurovetenskap upplever
vår arbetssituation.
Frågeområdena som kommer
att ingå är ledarskap, organisation, fysisk miljö, mål & strategier samt arbetsklimat. Det
är viktigt att alla tar sig tid
och svarar!
Katarina GöransdotterJonsson, Personalspecialist,
vid UU Personalavdelningen
berättar:
– Som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet genom-
förs nu en medarbetarundersökning, i samarbete med Quick Search. Syftet med undersökningen
är att få en bra bild av hur arbetsmiljön fungerar på vår arbetsplats, vilka styrkor vi har men också vilka förbättringsområden vi
behöver ta tag i. En av de viktigaste delarna i undersökningen är
att återkoppla och ta hand om
resultatet av undersökningen. Som
första institution vid UU att genomföra undersökningen kommer neurovetenskap också att få allt stöd
och support i för- och efterarbetet
från personalavdelningen som kan
önskas.
Viktig information:
- Undvik nya inköp och
beställningar under junis
sista två veckor, Sista
dag för inköp är 14 juni.
- Vid beställningar, glöm
inte att ange ref kod till
er grupps administratör.
- Inköp ska göras med
faktura och inte med
egna utlägg.
- Inköp, inkl resor ska
göras hos våra avtalade
leverantörer.
- Sista dag för attest av
leverantörsfakturor är
28/6.
Datum att komma
ihåg!
Lärarhalvdagen 23/8 för
alla som knutna till
undervisning vid
neurovetenskap, läs mer
på hemsidan under
internt & GUK.
Varje år har Institutionen
en gemensam Neurodag
som brukar vara mycket
uppskattad, Boka in
tisdagen 4 mars redan
nu!
Medarbetarundersökningen i september.
Redaktör: Cecilia Yates
Har du tips till nyhetsbrevet eller
webbsidan, majla:
[email protected]
eller ring 471 4771
Sida 1
Epilepsi & Experimentella metoder i klinisk miljö
Johan Zelano, post doc i Genetisk
utvecklingsbiologi och Neurologi,
använder experimentella metoder
för att studera varför epilepsi
uppstår och hur behandling av
epilepsi kan förbättras. Epilepsi är
en av de vanligaste neurologiska
sjukdomarna. Det är fortfarande
inte klarlagt varför sjukdomen
uppstår, men sannolikt har genetisk sårbarhet stor betydelse.
Johan kom i kontakt med neuroforskning som anatomiamanuens
2002 och varvade forskning med
studier fram till sin läkarexamen
2006. Efter forskar-AT vid Karo” DET HAR VARIT EN linska sjukhuset, disputerade han
ENORM FÖRDEL ATT på en avhandling om posttraumatisk förändring av nervcellsnätSÅVÄL KLINISKA
verk. Sedan 2010 gör han forskarSOM PREKLINISKA
ST i neurologi vid Akademiska sjukFÖREBILDER VERKAR huset och har använt forskningstiden till att göra en post doc hos
VID SAMMA
professor Klas Kullander,
INSTITUTION
Genetisk utvecklingsbiologi.
- DET GÖR DET
VÄLDIGT
OKOMPLICERAT
ATT FÅ RÅD &
SAMARBETA!”
Johan Zelano
Johan Zelano berättar:
– I mitt postdoktorala projekt under ledning av professor Klas Kullander studeras om olika genetiska
förändringar i proteiner som
styr signalering mellan nervceller
påverkar sårbarheten för epilepsi. På senare tid har jag även inlett projekt av svårbehandlade
epileptiska anfall och epilepsi efter
stroke, både med utgångspunkt i
min kliniska verksamhet. I de båda
senare projekten studerar vi om
akuta metabola störningar påverkar effekten av våra vanligaste
antiepileptiska läkemedel och om
det går att förbättra omhändertagandet av patienter med epilepsi
efter stroke.
tak.
– Uppsala erbjuder fantastiska
möjligheter för läkare som vill
forska translationellt, fortsätter
Johan. Landstinget och neurologiska kliniken har verkligen gett
mig möjligheter att använda
forskningstid till att etablera
experimentella metoder vilket
tar lång tid. På samma sätt har
Institutionen för neurovetenskap
varit stödjande, såväl administrativt med anslagshantering och
bredvillighet att stödja ansökningar som rent personligt där
många väldigt framstående prekliniska forskare har tagit sig tid
för att hjälpa mig trots att jag
som många kliniker har begränsat med tid. Som junior translationell forskare har det också
varit en enorm fördel att såväl
kliniska som prekliniska förebilder är verksamma vid samma
institution för det gör det väldigt
okomplicerat att få råd och samarbeta.
Hur kan Institutionen stärka ett
ökat samarbete & uppmuntra
övergången från preklinisk
forskning till klinisk implementering?
– Det är en väldigt svår fråga.
Jag tror att Institutionen har kommit väldigt långt redan och upp-
lever att jag har fått fantastiskt
fint stöd, både i min tidiga fas
precis efter disputationen och
nu när jag försöker dra igång
egna projekt. Ett grundproblem
för många forskande läkare är
att ens tid ofta måste delas
mellan universitet och landsting,
så det gäller att båda parter
har tålamod. Jag tror att Institutionen kan arbeta mer med att
uppmuntra utbytet mellan den
kliniska och prekliniska sidan,
men det hänger inte bara på
institutionsledningen utan också mycket på Institutionens seniora forskare. Jag har haft väldigt tur som har fått arbeta
med prekliniker som sett nyttan
med mitt kliniska perspektiv och
med kliniker som sett fördelen
med experimentella metoder
för att angripa kliniska frågeställningar.
– Jag har ingen övertro på
lösningar uppifrån, istället tror
jag det gäller att både prekliniker och kliniker ser till att
utnyttja potentialen hos varandra. Jag har upplevt det som
en stor fördel att alla tillhör
samma Institution då det gör
det väldigt mycket enklare att
ta kontakt för samarbeten,
avslutar Johan.
Uppsala är ett av Sveriges största
center för behandling av epilepsi.
Utöver Johans egna forskningsprojekt är ett viktigt mål att etablera
experimentella metoder som kan
utgöra ett komplement i många
olika epilepsirelaterade projekt,
både inom enheten för neurologi
och hos samarbetspartners.
Fördelar med klinisk och preklinisk verksamhet under samma
Sida 2
Johan Zelano, läkare & forskare inom Genetisk utvecklingsbiologi & Neurologi
En dag att minnas - bilder från Neurodagen 2013
Pleunie Hogenkamp, till hö., talade om näringsintag.
Många intressanta presentationer gavs! Till vä. Kent Från vä. Christian Benedict & David J Lyons, i bakgrunden Madeleine Le Grevés & Åsa Mackenzie.
Nilsson, Bup & till hö Xesus Abalo, Farmakologi.
Johan Zelano talade om
Epilepsi.
Fantastiska doktoranderna fr. vä: Bo Xu, Kali Patra, Martin Larhammar, Sören Spörndly-Ness, Johan Lindqvist & moderator Henrik Johansson höll en imponerande doktorandstafett för en imponerad jury & intresserad publik. Juryn bestod av,
fr. vä. Hanna Pettersson, Per Söderberg, Maria Blixt, Helgi Schiöth, Ted Ebendal, Cathrin Martin & Anna Rostedt.
Eftermiddagen gav många viktiga synpunkter & hölls av,
fr. vä. Prefekt Ted Ebendal, Helgi Schiöth, Per Enblad,
Cathrin Martin & Finn Hallböök.
Främre raden fr vä. Hannah Ogilvie, Yvette Hedström, Rebeca Corpeno,
Ann-Marie Gustafsson, Siv Strömberg & Ted Ebendal. Bakre raden fr vä.
Johan Lindkvist, Johan Pettersson & Rutger Norbart.
Vänster bild fr vä:
Svitlana Vasylovska, Anongnad Ngamjariyawat, Ninnie
Abrahamsson & Jan Hoeber.
Höger bild, fr vä: väldigt
uppskattad pausegympa som
leddes av Charlotte Urell &
Anna Rostedt Punga.
Vänster bild fr vä: hjälpsamma administratörerna Sari Thunberg, Cecilia
Edling, Elin Tögenmark & Berit Hård
– Wallenqvist.
Höger bild fr vä: Ann Månsson,
Henrik Johansson, Mikael Andersson,
Susanna Tuvemo Johnson, Anders
Nilsson & Birgit Vahlberg.
Sida 3
Janet Cunningham talade om psykiatri,
här med Mia Ramklint & Finn Hallböök
som pratade om grundutbildningsfrågor.
Mer bilder från Neurodagen 2013
Fr vä: David J. Lyons, Johan Zelano & Emelie Perland.
Fr vä: Bo Xu med kvällens minsta & sötaste gäst &
Mariana Hooli.
Fr vä: Mohammad Harun-Or-Rashid, Chinmaya Sadangi,
Chetan Nagaraja & Thiago Cordeiro Moulin.
Kvällens jubilar Håkan Aldskogius &
Anja Smits i bakgrunden.
Fr vä: Lisa Ekselius, Bryndis Birnir & Frank Lindblad.
Bilden till hö: kvällens magiska underhållare Gustaf Kullander.
Ovan fr vä: Christina Bergqvist, Kateryna Lapshyna & Sanja
Mikulovic.
Bilden nedan till hö, fr vä: Kvällens vinnare av doktorandstafetten: Martin Larhammar & Sören Spörndly-Ness.
Fr vä: Cecilia Yates, Annika Jordell Kylberg &
Karin Nygren.
Fr vä: David Lagman, Charlotte Israelsson, Niklas Marklund, Madeleine Le Gréves, Martina Blunder,
Hanna Pettersson, Amalia Callado Perez & Elin Tögenmark.
Bilden till höger, fr vä:
Per Söderberg, Gunneli
Ekberg, Finn Hallböök &
Birgit Vahlberg.
Bilden till vänster, fr vä:
Martin Larhammar, Stéfano
Pupe Johann & Ninnie
Abrahamsson.
Sida 4