Transcript Camilla levererar

Tidning från Stena Stål # 3.2012
Camilla
levererar
Ständigt på väg till stålkunder
GULDLÄGE I NORSKA MOSS
INGET STOPPAR STÅLGURUN
SPJUTSPETS I TRANEMO
En del av din styrka
inledare | nummer 3 2012
fokus | stålguru
Reidar Bjorhovde
Höst på två sätt
Stålgrå himmel och salt, kallt regn den ena
dagen – solsken över roströda löv den andra.
Hösten är här, ingen tvekan.
Men för oss med brutet räkenskapsår – september till augusti – innebär hösten mer av en
nystart än sista kurvan före upploppet. Vi är i
början av ett nytt verksamhetsår och det är
mycket på gång för oss på Stena Stål.
"Marknaden ser, utan omsvep,
ganska besvärlig ut"
Investeringarna i två automatiska
höglager i Västerås är i slutfasen. Det ena för
blankt stål och plåt beräknas vara i drift under
senare delen av oktober och det andra för långa
produkter under december. Satsningen höjer
effektiviteten och kvaliteten. Dessutom höjs
kapaciteten i huvudlagret med cirka 35 procent
Vi har nyligen förvärvat Handelsstål i
Sundsvall AB vilket innebär att vi kan serva våra
kunder i området med stål från
eget lager, både gamla och
”nya” kunder.
Vi jobbar på med vår
tunnplåtssatsning och
volymerna ökar hela
tiden. Arbetet
med ett nytt affärssystem är i full gång och vi
räknar med att starta det om cirka ett år.
Höst på ett annat sätt: Marknaden ser,
utan omsvep, ganska besvärlig ut.
Vi ser globalt och även i Sverige en avmattande efterfrågan. Vi ser också en stigande överkapacitet hos stålverken. Inte minst en avmattning i Kina späder kraftigt på överkapaciteten
vilket i sin tur kommer att sätta press på priserna.
Att vi i vår tur har en stark krona sätter ytterligare tryck på priserna i Sverige. Visserligen har
grossister och lagerhållare relativt små lager
som behöver fyllas på, men det verkar som om
tillverkningsindustrin har välfyllda lager. Det gör
att risken för lägre produktion är uppenbar.
Läs mer om det här i Hans Svenssons marknadsinformation på sidan fyra.
I det här numret av tidningen besöker vi
bland annat AP & T i Tranemo, ett företag som
är världsspelare när det gäller hydrauliska
pressar. Vårt samarbete sträcker sig från början
av sjuttiotalet och de köper både skurna
produkter och standardmaterial av oss.
Trevlig läsning.
Hitta oss på webben
Nu har vi lanserat nya och bättre kontaktsidor på hemsidan.
Förutom kontaktuppgifter hittar du också vägbeskrivning och
Googlekarta till alla våra enheter.
Det går också att söka efter personer och filtrera fram till exempel
våra säljkontor.
www.stenastal.se och www.stenastal.no
2
JAN-ERIK DAHLIN,
VD, STENA STÅL
Stål.
är en tidning om stål
och ges ut av Stena Stål.
Adress: Box 4088, 400 40 Göteborg
Besöksadress: Fiskhamnsgatan 8,
414 58 Göteborg
Telefon: 010-445 00 00
Ansvarig utgivare: Jan-Erik Dahlin
Redaktör: Ann Svensson
Vi gillar tips och synpunkter på
tidningen. Hör gärna av dig till oss på
[email protected]
Besök oss på webben:
www.stenastal.se, www.stenastal.no
Produktion: Newsroom, Göteborg
www.newsroom.se
 Ålder: 70 år.
 Yrke: VD för Bjorhovde group,
professor med dubbla doktorstitlar.
 Bor: Tucson, Arizona
 Familj: Fru, fem barn.
 Intressen: Musik, resor, litteratur och konst.
 Läser: Mest faktaböcker.
 Lyssnar på: Klassisk musik.
 Kör: Volvo S80.
 Karriär i korthet: Anlände till
USA som 26-åring 1968. Arbetade för amerikanska stålinstitutet
(AISC) i många år. Blev sedan
professor på universitet i Alberta,
Kanada och gick vidare till universiteten i Arizona och Pittsburgh. Startade 1998 den egna
verksamheten Bjorhovde Group i
Tucson Arizona. Bjorhovde group
har i dag tolv associerade konsulter på olika platser i världen.
Projektledare: Leif Simonsson
Grafisk form: Tommy Apelqvist
Repro: Newsroom
Tryck: Göteborgstryckeriet,
Mölndal 2012
Framsidesbilden: Camilla Annemo på
Wiklunds Åkeri fotograferad av Jeanette
Larsson. Läs mer på sidan 9.
Globetrotter. Hemma är numera Arizona för stålexperten Reidar Bjorhovde, men han reser mycket både i Asien och i Europa. Och även till
gamla hemlandet Norge. – Utvilsomt, en gång om året, säger han.
Steel going strong
Pensionärsliv inget för norsk stålexpertis grand old man
Han anlände ungefär samtidigt som
musikalen Hair hade premiär på Broad­
way.
Men det var inte populärkultur som
fick norske stålexperten Reidar Bjorhov­
de att åka till USA.
– Jag skulle till Lehigh University i
Pennsylvania.
text: thomas Drakenfors
När Stål ringer upp sitter han på sitt
kontor hemma i Tucson. De första höstlöven
har precis börjat stoppa igen färskvattenbrunnarna på Karl Johan i Oslo, men det är ett helt
annat klimat i Arizona.
– Solen skiner, det är 33 grader varmt och
stål # 3.2012
låg fuktighet. Vi har fler soldagar än Florida,
säger han.
Reidar Bjorhovde är en upptagen man. Trots
att han passerat skandinavisk pensionsålder är
han fullt aktiv. Att hitta en tid för en intervju
tog veckor.
– Det är min erfarenhet här i USA, folk jobbar mycket. Och jag är i bra form.
Kärnfrisk, eller järnhälsa, är epitet som passar på honom. För det är de stenhårda materialen som gäller för Reidar Bjorhovde. Stål.
Hans favoritkvalitet är 350 megapascal.
Med en balans mellan seghet och styrka som
passar bra för alla typer av konstruktioner i ett
land där många en oroar sig för jordbävningar.
Inte bara i Kalifornien.
– Den värsta kända var för 200 år sen nära
St Louis. Så stark att Mississippi ändrade riktning.
I Amerika hamnade han 1968, på uppmaning från sina professorer på NTH i Trondheim
där han precis doktorerat.
– Lehigh University är ett av de tio bästa i
världen, om du vill studera stål.
Även där doktorerade Reidar Bjorhovde,
1972. Karriären tog honom sedan till några olika ställen. Han har jobbat som expert för
American Institute of Steel Construction och
som professor och forskare på tre universitet.
Men 1998 fick han en propå från ett av stålföretagen. ”Starta eget, så anlitar vi dig som
expert.”
– Det var ”an offer you can´t refuse”, säger
han. 
3
marknadsinfo | kvartal 3
120
Rostfri plåt
Grovplåt, kvarto
Varmvalsad bandplåt
KKR
Stång
Balk
Armeringsstål
Index=100
2008-06-01
110
100
Strategiskt läge i Norge
Oslo
Moss
Som utbildad verktygsmakare har
Jörn Brynildsen annat i huvudet än att
enbart sälja. Ett djupare förhållande till
produkten, liksom.
– Utmaningen är att hitta exakt rätt
lösning, säger han.
90
80
text: thomas Drakenfors
70
60
sep 12
aug 12
juli 12
juni 12
maj 12
april 12
mar 12
feb 12
jan 12
dec 11
nov 11
okt 11
sep 11
aug 11
jul 11
jun 11
maj 11
apr 11
mar 11
feb 11
jan 11
dec 10
nov 10
okt 10
sep 10
aug 10
jul 10
jun 10
maj 10
apr 10
50
a n a ly s
Globala orsaker till att marknaden bromsar
Hans Svensson
STENA STÅLS INKÖPSCHEF
Stålpriserna är fallande. Efter en
kort prisuppgång för platta produkter i början
av våren så har priserna sjunkit undan för
undan. En stor del av förklaringen ligger i att
den svenska kronan har stärkts – både mot
euro och dollar – vilket ger lägre importpriser.
Men det finns också fundamentala globala
orsaker till att priserna har gått ned och att vi
kommer att se ytterligare försvagningar i priserna det kommande halvåret.
Efterfrågan minskar över hela världen. Tillväxten har minskat i Kina där många
nya stålverk har ökat utbudet av stål­varor. Det
kommer rapporter om att dessa, den minskade efterfrågan till trots, fortsätter att mer eller
mindre gå för full maskin, vilket ger ett stort
4
nedslag | moss
att påverka andra råvaror såsom skrot och
överskott som skall placeras någonstans och
koks och vi skall ha i åtanke att dessa sänkförmodligen inte i Kina.
ningar ännu till endast liten del har återspegOm de kinesiska stålvarorna skeppas till
lats i priserna på färdiga stålprodukter.
andra kontinenter kommer det att sätta press
på priserna hos regionala producenter som
Så som stålköpare kan man vara glad ett
inte har råd att köra sin stålproduktion med
tag framöver, priserna kommer att gå ned
ett lägre kapacitetsutnyttjande.
succesivt.
Vi kan med andra ord få se stora strukturella
Tyvärr är det ju så för oss alla att detta har
förändringar det kommande året med troliga
en annan dyster sida och det är att efterfrånedläggningar av stålverk i den ”gamla”
gan på våra produkter minskar. Man kan ju
världen.
hoppas på att beslutsfattare med stora plånEn dämpande effekt är att lagernivåerna
böcker inser vilket bra läge de sitter i och
efter all finansiell oro är relativt låga. Det gör
vågar börja investera i byggander och maskiatt en löpande återfyllnad krävs och det blir
ner som sett till materialandelen kommer att
därmed inte helt stopp i orderingången.
vara billigare än på länge.

En annan är att det ur köparsynpunkt är
svårt att veta om man fattar rätt beslut i att
köpa stål från Asien med en leveranstid på
3–4 månader. Vilket pris är rätt när dessa
Nya säljare på Stena Stål
varor kommer hem?
Den sämre efterfrågan har lett till att
malmpriserna har rasat den sista tiden. Från ett
läge på 140 till 150 USD per ton är spotpriserna
nu nere runt 90 och bedömare tror att det skall
ner en bit till innan det bottnar.
Den dämpande efterfrågan kommer också
Lars Berglund, Skellefteå, 010-445 3913
Lars-Olov Wiström,
Timrå och Stockholm, 010-445 3698
Ola Johansson, Sundsvall, 010-445 3804
Peter Wilhelm, Sundsvall, 010-445 3809
Hans Lindahl, Sundsvall, 010-445 3807
Patrik Granlund, Sundsvall, 010-445 3806
stål # 3.2012
Läget för Stena Stål i Moss är som hittat.
Precis vid Oslofjordens strand, med bra
möjligheter med logistiken. Nära till Oslo.
Ostfold in på knutarna och snabba förbindelser till Vestfold med färja. Dessutom har E6
sin sträckning förbi, bara ett stenkast från
Stena Ståls lokaler.
– Helt klart en fördel, säger platschefen
Jörn Brynildsen.
Sedan kylteknikfirman som låg granne flyttade ut, med alla sina servicefordon, har de
dessutom fått nya möjligheter när det gäller
lagerkapaciteten.
– Den är på runt 400 ton i dag. Men nu har vi
möjlighet till det dubbla, om det skulle behövas.
Åtta personer jobbar på filialen. Förutom
Jörn Brynildsen och regionchef Ronny Norberg har de en utesäljare och två innesäljare.
– Men hjärtat i verksamheten är killarna på
lager och produktion. Med dem i huset kan vi
leverera färdigkapade produkter direkt till
kunden. Det gör att vi sticker ut i branschen,
säger Jörn Brynildsen.
Verktygsstål, specialstål, aluminium – sammanlagt skeppar de ut cirka 2 000 ton per år.
Och om stora delar av Europa legat i konjunkturskugga det senast året så är det inget
som märks för Stena Stål i Moss.
Räkenskapsåret 2011 och 2012 blev deras
bästa någonsin. 
Bra volymer. – Vi har breddat oss, det har varit bra för affärerna, säger Ronny Norberg, vd för
Stena Stål AS. Här tillsammans med platschefen Jörn Brynildsen. Foto: Teodor Tomter
Specialstål toppar försäljningen
För Ronny Norberg går kontakterna
med Norgefilialen långt tillbaka.
– Den startades av en av mina kolleger
när jag jobbade på Thyssen, säger han.
Då, i mitten av 90-talet, hette företaget
PO Stål efter grundaren Per Otto Karlsen.
Ronny Norbergs egen bana tog honom
senare från Thyssen till Eurosteel. Och när
Eurosteel köpte verksamheten i Moss 2004
Pendelavstånd till Oslo
Off shore och sub sea
Moss ligger i Östfolds fylke.
Centralorten har cirka 31 000 invånare.
Sedan 2007 finns en flygplats på orten.
Bland invånarna jobbar många i Oslo – sex
mil bort – dit det går pendeltåg.
 Filialen startades 1994 som en del av
Eurosteel. Uppköpt av Stena Stål 2007.
 En av storkunderna är Bandak-gruppen,
med mekaniska lösningar för off shoreindustrin. En annan är Benteler som är
underleverantör till fordonsindustrin.
 Ämnesrör är en av de produkter som
stål # 3.2012
fick han uppdraget som vd.
– Samtidigt blev Jörn Brynildsen platschef.
Tre år senare köptes vi upp av Stena Stål.
Hur har filialen förändrats?
– Vi har breddat oss. När jag och Jörn började hade vi mest aluminium och verktygsstål. I
dag står specialstål till off shore- och sub seabranschen för huvuddelen av verksamheten.
Har det påverkat omsättningen?
– Den är mer än dubblerad. 
växer mycket för Stena Stål i Norge. Och
om verktygsstålet haft en sviktande konjunktur i landet de senast två åren, så går
Stena Stål i Norge mot trenden, med
ökande volymer. Men deras främsta produkt är specialstål. Omsättningen ligger
på 39 miljoner norska kronor.
5
hos kunden | AP & T
Pressar som formar vär(l)den
Plats för prov. I en stor
hall står pressar och
jobbar. Fast bara på
prov. – Vi kör igenom
dem ordentligt, det
kan ta över en månad
beroende på vad det
är för press, säger
inköparen Jan Larsson.
På bilden även Jan
Jeremiasson, platschef
i Tranemo. Tranemo – kanske är inte spjutspetsteknik med
internationellt rykte det första alla tänker på.
Men så är det. För här ligger AP & T.
Text: Thomas Drakenfors
Foto: Jeanette Larsson
Namnet kanske låter anonymt
för utomstående. Men för företag
som behöver stora pressar är det en
internationell nyckelspelare.
Hur företaget startade?
– Grunden lades i början av
60-talet, säger kvalitetschefen Bertil
Hansson.
Berättelsen är ett perfekt exempel
det som inom reklambranschen kallas
för storytelling, dessutom helt och
hållet sann.
Entreprenören Bertil Åberg höll på
med reservdelar till jänkarbilar. Men
de amerikanska tillverkarna hade
dåligt smorda leveranser. Så Bertil
tröttnade och såg sig om efter möjligheter att tillverka delarna på hemmaplan.
Det hela slutade med att han började bygga sina egna hydrauliska
pressar under namnet Lagan Press.
Långt senare, efter fusioner med Tranemo Hydraulmaskiner och VIBAB
bildades 1989 det som i dag är AP & T
(Automation, Pressing and Tooling).
På anläggningen i Tranemo omvandlas stål av olika kvaliteter och tjocklekar till tåliga pressar.
– Sedan har vi en anläggning i Blidsberg där vi bygger ihop delarna för
automatiseringen, säger Jan Jeremiasson, chef för pressavdelningen i Tranemo med 126 anställda.
– Det innebär att vi kan leverera fullständiga produktionslinor till kunderna.
Bara för att testa de gigantiska
pressarna, med upp till 1200 tons
kraft, har de en hall stor som en
flyghangar. Där kan de provköra ett
tiotal pressar åt gången.
– Vi monterar och testar. Det kan ta
från några veckor till ett par månader,
det beror på vad det är för maskin,
säger inköparen Jan Larsson.
Runt trettio färdiga pressar blir det
på ett år. Som snabbast går det – från
order till leverans – på cirka 15 veckor
att få en press klar, men det kan ta
betydligt längre tid för de största och
mest komplicerade maskinerna.
Många saker. Med AP&T:s pressar tillverkas en mängd olika saker. I ett
visningsrum visar kvalitetschefen Bertil Hansson upp en slags provkarta. – Mycket av det här är till bilindustrin, säger han. Foto: Jeanette Larsson
6
stål # 3.2012
stål # 3.2012
– Upp till ett år är inte helt ovanligt,
från order till leverans, säger Jan Jeremiasson.
En del av maskinerna är lite hemliga.
”Inga kommentarer”, blir just en kommentar som en besökare får vara
beredd på. Annat är mer öppet, som
att de levererar pressar till Volvo och
Daimler.
– Det känns stort, att vi här i Tranemo får exportera till Tyskland. Det är ju
ändå där vi har våra största konkurrenter, säger Bertil Hansson.
De gör även pressar som använder
hydroformningsteknik. Men tillverkning är bara en del av affärsidén. AP &
T har även en väl utvecklad verksamhet för service, reparationer och
uppdateringar. Och eftersom grejerna
håller länge blir det ofta ett långvarigt
åtagande.
– Varenda press som vi har tillverkat
är fortfarande i drift, säger Jan Jeremiasson.
Tre blev ett
 AP & T har cirka
330 anställda
och omsätter cirka 700 miljoner
kronor. Företaget
grundades 1989
och har sitt säte i
Tranemo, men
har även en
anläggning i
Blidsberg. Bil­
industrin är en
typisk kund, liksom tillverkare av
vitvaror och värmeväxlare. AP &
T bildades genom
en sammanslagning av Lagan
press, grundat
1964, Tranemo
hydraulmaskiner
(1970) och Vibab
(1964).

Gigant. Greger Sjögren flyttar ett
stort skal till en press.
7
sortiment | produktkunskap
leverantören | wiklunds åkeri
Tunga turer från Västerås
Wiklunds Åkeri håller kursen mot Stena Ståls kunder
Det finns tusentals artiklar på vårt lager. Om man
betänker alla sätt som vi kan bearbeta stålet innan det
levereras så blir det mängder av varianter, men några
av dem sticker ut mer än de andra.
TYNGST
DYRAST
t
Tåligas
Jobbar bäst i hettan
Ett varmarbetsstål som 1.2367 tål värme
och slitage som inget annat, därför passar
det bra till dornar för extrusion av rostfria
ämnesrör. Vid tillverkningen driver dornet
insidan av ämnesröret vid en arbetstemperatur över 1200˚ C.
På väg ut
TEXT: Tommy Apelqvist
Inte lätt att lyfta rätt
Exklusiva ASP
Bulbstål, vart tog du vägen?
Varmvalsad plåt i grova dimensioner är svåra att hantera. För att truckar och traverser ska kunna lyfta en
180x8000x2000 som väger 23 ton så
måste den först delas.
Pulverstålet ASP 2060 kostar 449 kr/kg,
men inte nog med det - sedan tillkommer också skrot- och legeringstillägg
som varierar månadsvis.
När den svenska varvsindustrin monterades ned försvann också bulbstålet.
Det är ett plattstål med en bulb på ena
sidan och det användes som kantstål
i fartygens spant. 6, 8, 10 och 12 mm
bulbstål syns därför sällan i nutidens
orderböcker.
Bubblare
Balk som inte rostar
En produkt som är hållbar både miljöoch underhållsmässigt är rostfri balk.
Idag väljer alltfler rostfritt istället för galvat när det ska byggas utomhus. Det är
dyrare, men håller bättre i längden.
ren
Storsälja
Alla behöver armering
Armeringsstål Ø12 mm, längd 12 meter
är det som vänder snabbast inne på
lagren. I dag är det vanligaste rakstålet i
Sverige K500C-T, som har mycket goda
svets- och bockningsegenskaper tack
vare den låga kolhalten.
Minst
På djupet i gruvorna
En riktig nischprodukt bland verktygsstål är det sega varmarbetsstålet 1.2343
ESR som vi har exporterat till Sandvik
Mining i Australien. De använder det till
kolven, som är själva hjärtat i borrutrustningen, så det måste hålla måttet.
8
Tung bil. Tung last. Tung musik.
Metalbandet Trivium dånar i
hytten när Camilla Annemo
rattar ut sin stora långgodsbil
från Stena Ståls huvudlager i
Väster­ås. Lasten – drygt 12
ton stål och järn till kunderna
i södra Stockholm.
– Balkar, armering, fyrkants­
stål....jo, musiken passar bra
till jobbet.
stål # 3.2012
Camilla kör för Wiklunds
Åkeri, sedan tio år Stena Ståls
största partner kring logistik och
transporter från huvudlagret i
Västerås. Totalt rullar sju ekipage –
fyra trailar och tre långgodsbilar – i
daglig trafik till kunder i Sörmland,
Östergötland och Roslagen.
– Kring sju bör man vara ute hos
första kunden för dagen, om man
vill undvika köerna. Och det vill
man, med en sån här bil, säger
Camilla, som ska hinna med
omkring tio leveranser innan hon
på eftermiddagen sätter kurs längs
E18 mot Västerås igen.
Dagens rutt startar vid Skogås.
Sedan arbetar hon sig successivt
utåt mot ytterområdena via Jordbro och och avslutar i Nynäshamn.
I Västerås lastar Stena Ståls
personal fordonen under kvällar och
nätter. Klockan 5 morgonen därpå
står bilarna klara för avfärd igen.
Med en vagnpark på omkring
140 fordon är Wiklunds Sveriges
största privata kranbilsåkeri. De var
tidigt ute med alkolås och har satsat hårt på att hålla lastbilsflottan
modern. En kvalitetsleverantör,
tycker Leif Gustafsson, regionchef.
för Stena Stål.
– Absolut. Vi lastar, de kör. Samarbetet fungerar mycket bra, säger han.
stål # 3.2012
Camilla Annemo
Ålder: 24.
Bor: I Västerås. Inga planer
på att flytta. Det är skönt
att slippa trängsel...
Familj: Pojkvän i Stockholm.
Mor, far, syster.
Kör privat: Volvo S60. En
pensionärsbil, men pålitlig.
I en allt mer förtätad huvudstad
blir uppställningsplatserna för
gods och material allt färre.
– Ju tajtare det blir, desto bättre
för oss, konstaterar Olle Holmström, avdelningschef för Wiklunds
kontor i Bro, cirka fyra mil nordväst
om centrala Stockholm.
Just där har Wiklunds ett rejält
lager där kunder erbjuds att "mellan­
lagra" produkter, vilket inte minst
byggföretagen utnyttjar för "just-intime-leveranser" till sina byggarbets­
platser. I Stena Ståls fall handlar det
främst om om lagring av kundunika
artiklar och sådant material som
inte får plats på lagret i Västerås.
Genom ett samarbete med fordons- och transportutbildningen vid
yrkeshögskolan i Västerås kan Wikströms Åkeri snappa upp talanger.
Flera av företagets kvinnliga förare
har kommit in den vägen.
– Och olycksstatistiken...den är
helt klart är till våra kvinnliga förares fördel, säger Olle Holmström. 
Camilla Annemo (ovan) drar tunga lass. Klockan 5 på morgnarna styr
hon iväg med leveranser till Stena Ståls kunder.
Olle Holmström (vänster) på Wiklunds Åkeris
avdelning i Bro, ser en växande marknad för företagets
lagringsverksamhet.Stena Stål lagrar bland annat
specialsortiment här (nedan).
Foto: Jeanette Larsson
Wiklunds Åkeri
 Startade 1924 av
nu­varande vd:n/ägaren
Curt Wiklunds far.
 Huvudkontor i Järfälla, av­­
delningar i Uppsala och Bro.
9
notiser
notiser
Modern lagerhantering i Västerås
Förr var huvudlagret en gammalmodig lagerhall
med enbart travershantering. Nu är upplevelsen
en ljus, modern industrilokal med robotar som
plockar fram material snabbt och säkert. De båda
automatiserade höglagrens 2 064 kassetter är
laddade med stång, rör och plåt.
– Det som är så roligt är att vi kan skicka ut ännu
bättre kollin nu, säger driftschef Mikael Norgren.
Arbetsmiljön blir säkrare och vi på huvudlagret är
stolta vilket känns toppen.
automatlagren i Västerås
Plåtkonst. Konstnären Anna Åstrand arbetar
Per Henriksson, Thomas
Larsson och Magnus Stenbeck Nilsson övervakar
höglagerbygget i Västerås .
med olika material och hur de fungerar i relation till
varandra. Hennes lastpall i konstverket Fill Hollow
Log Yellow Pallet är gjord av enmillimeters stålplåt.
Det gillar vi på Stål.
ar mickar för
Johan Lundgren design
gitarrer.
g
Stål som skapar twan
rad ihop med en
millimeter tjock. Monte
En trekantig stålbit, 1,2
tyckad med
d lackad koppar tråd, bes
spole som är lindad me
ders, Lars-KrisChrissie Hynde i Preten
magneter och lite annat.
i sina skamfi t
lden över har fått nyt liv
ter z, Dregen – musiker vär
kombinationen.
lade elplankor med den
n är stansad på
här på bygden, stålplatta
– Det mesta är tillverkat
köping som
Jön
i
n, säger Johan Lundgren
Lundbergs plåt här i sta
år.
designat gitarrmickar i 20
Ditt favoritstål?
las.
n silver som det också kal
– Nickelsilver eller germa
Någon drömkund?
, jag kan inte
an min drömkund … nej
– Hmm. Jag har nog red
at märke.
ann
r han är sponsrad av ett
säga vem det är. Jag tro
En världsstjärna?
t plattor än.
– Ja, de säljer rätt mycke
S
THO MA S DRA KEN FOR
– Kylskåpet absolut!
Det skulle vara svårt
att klara sig utan det
ens ett dygn.
10
2 Kasto Unicompact höglager
Höjd: 10 meter
Byggyta: 2.500 m2
Kapacitet: 1796 stycken stångkassetter à 3,5
ton och 268 plåtkassetter à 5 ton.
Vinn boken Stål
De bästa vännerna Anna och Francesca
växer upp i ett nedslitet bostadskomplex i
kuststaden Piombino. I horisonten skymtar
Elba, men på Via Stalingrado är det kring
stålverket livet rör sig.
I vilken Italiensk region ligger Piombino?
Skicka svaret till [email protected]
senast den 20 oktober så har du chans att
vinna boken Stål
För att ytterligare öka servicen mot kunderna i Sundsvallsområav Silvia
det har Stena Stål per 1 september 2012 förvärvat Handelsstål i
Avallone.
Sundsvall.
Grattis!...
– Vi vill finnas nära våra kunder, säger vice VD Jörgen Bill. Att
... Jonny Grane
toft på ClicoVerken, du vann
komplettera Stena Ståls försäljningskontor i Timrå med ett lager
golfprylarna!
13 majors var
och fler duktiga medarbetare känns väldigt positivt.
det rätta svaret
på tävlingen i
Vi hälsar alla gamla och nya kunder varmt välkomna!
Stål #2.
Annika Sörens
Stena Stål AB, Fyrspannsvägen 4, 857 52 Sundsvall
tam, 10 major
s
Anna Nordqvi
Telefon 060-16 90 90
st, 1 major
Helen Alfredss
on, 1 major
Liselotte Neum
an, 1 major
L är
a re
: Ov
akos
A nn
eli A
nhe
lm
tappar man över smältan till en skänk där man kryddar
Stålkokning kan i många avseenden liknas vid matlagning om
den/legerar den till önskad smak/sammansättning. Stålsoppan
än i större format. I en masugn blandar man i huvudsak
järnmalm och kol i varm miljö. Masugnsprocessen kan liknas vid renas med hjälp av slagg flytande på ytan som kan liknas vid en
cappuccino. Mjölkskummet/slaggen fungerar
hur man odlar sina egna tomater från frön för att göra en
som ett läskpapper och suger upp oönskade
tomatsoppa. Köper man däremot tomater så motsvaras det av
ämnen. För att dra ut gaser kan man sätta på
ljusbågsugnen där man med halvfabrikat/skrot relativt snabbt
lock och vakuumbehandla. När sammansättningen
kan få en bra slutprodukt. och temperaturen är rätt så ska stålet gjutas.
För att nedsmältningen ska bli effektiv använder man alla
Den effektivaste formen är stränggjutning där flera
tänkbara knep. Grunden är strålningsvärme som kommer från
smältor kan gjutas efter varandra. Formen och storleken har
de kontrollerade elektriska kortslutningarna mellan elektroderna
olika namn: blooms = rektangulärt tvärsnitt, slabs = större
och skrotet, allt för att så snabbt som möjligt få skrotet
tunnare breda blooms och billets = kvadratiskt tvärsnitt .
flytande. Kampen för att bli effektiv är en kamp mot klockan;
Ett annat sätt att gjuta är att hälla stålet i formar som stelnar
tisdagsmiddag med hungriga barn och fullspäckat kvällsschema.
till göt, man götgjuter.
När grundsoppan är klar vid temperaturen är 1 650–1 700°C
Nytt lager i Sundsvall
Lyft för huvudkontoret
teborg har
på Fiskhamnsgatan i Gö
Stena Ståls huvudkontor
et bredvid. Nu
ls huvudbyg gnad, till hus
fly ttat från Stena Metal
ga gångbron
na när den 28 meter lån
sammanbinds byg gnader
kverksbron
Nordsvets har tillverkat fac
monteras mellan husen.
av oktober.
som lyfts på plats i slutet
FRÅGAN: Vilken stålpryl kan du inte klara dig utan?
Monica Franzén,
Höör, Inköpare,
Husqvarna Manu­
facturing Sweden




Thomas Wikström
Jonsered
TWM Byggteknik
Micke Skog, Lindome
IT-samordnare på
Stena Stål
– Nästan alla mina
verktyg är ju gjorda av
stål, men jag får ju säga
min hammare. Den är
ju mitt levebröd.
– Det skulle vara väldigt
besvärligt att vara utan
min knäprotes. Den är
tillverkad av specialstål
och fungerar så bra att
jag kan träna nästan som förut.
stål # 3.2012
Att koka soppa på en spik
stål # 3.2012
11
B
Posttidning B
Returadress:
Stena Stål AB, Box 4088
400 40 Göteborg, Sverige
Sverige
Porto betalt
Port payé
Stena Stål-kunden
Systembalkong
i Hedemora är
nischad på kompletta balkonger
med smidesräcken.
Ett trycktest på
Tekniska Högskolan
visade att konstruktionen klarade 6
tons tryck. Bostadsrättsföreningar är
stora kunder och
uppemot 80 procent av försäljningen går till befintliga
fastigheter.
Verksamhet som tål
att luta sig emot
Hedemora. Klassisk mark för
mc-tävlingar.
Men också en kommun där
industrin alltid vägt tungt.
Företaget Systembalkong
förvaltar arvet.
TEXT: Tommy Apelqvist
Jan Bergqvist är vd för
företaget som startades av hans
far för snart 20 år sedan. Då
syssel­s­satte det två personer. I
dag har 26 anställda sin utkomst
här. Betydande på en ort med
strax över 15 000 invånare.
– Placeringen är bra. Vi har billiga
lokaler på drygt 5 000 m2. Tjugo mil
längre söderut hade kostnaderna
varit skyhöga. Ändå är det bara
knappt två timmar till första rödljuset i Stockholm, säger Jan Bergqvist.
Det är där, i de svenska stor­
städerna, som merparten av
kund­kretsen finns för produkterna: balkonger, tak samt smidesoch aluminiumräcken.
Systembalkongs smidesräcken har
namn som ”Stockholmsmodellen”
och ”Göteborgsräcket Poseidon”.
– Jo, fast de togs ursprungligen
fram för kunder där. Hade kunden
funnits i Torshälla, då hade räcket
hetat så istället.
Specialiteten är varmgalvade stålbalkonger. Plåt klipps,
bockas och svetsas med reglar,
C-balkar, i ett fyrkantssystem.
Vikten, kring 80 kilo, är en tiondel
jämfört med betongbalkonger i
samma storlek. Gångytan består
av en trätrall som lyfts i ramen.
– Vikten är en fördel i Stock-
holms innerstad. Betongbalkong
kräver lyftkran. Vår lösning kan
bäras genom trapphus och vinschas upp på vanlig byggställning.
Produktionen har inte gått
för högvarv senaste tiden. Men
ingen anställd har sagts upp.
– Med lokalt ägande på en liten
ort blir ansvaret ett annat. Alla är
beroende av varandra, säger Jan
Bergqvist.
Han ser möjligheter, trots dyster världsekonomi. Ny lagstiftning
om besiktning av balkonger är ett
exempel.
– Dessutom finns det på förslag
att rotavdraget ska omfatta arbeten på lägenheternas utsida också. Det skulle vara en öppning för
oss. Och den dagen står vi beredda med full kapacitet.

Systembalkong
 Omsättning: 20–25 mkr.
 Startade:
1993 då vd
Jan Bergqvists far
och en kompanjon köpJan Bergqvist
te maskinpark och
rättigheter till en balkonglösning av företaget Dobel.
 Kapacitet: 120 balkonger
med räcken per månad.
 Största produkt: Kompletta
balkonger med smidesräcken. Aluminiumräcken har
tillkommit som komplement.
Hedemora
 Kommun i Dalarna med
cirka 15 000 invånare, hälften i tätorten. Rötter i järnoch industriproduktion. Mctävlingen TT-loppet – med
storhetstid på 50-talet –
var internationell och uppnådde VM-status.