Arsredovisning 1112 (.pdf)

Download Report

Transcript Arsredovisning 1112 (.pdf)

STENA METALLKONCERNEN
2011/2012
innehåll
2011/2012 i korthet
Stena Metallkoncernen
Koncernchefens kommentar
Marknad och priser
Vi skapar värden
flik
1
2
4
6
AFFÄRSOMRÅDEN
Återvinning
Trading & Sales
Elektronikåtervinning
Aluminium
Stål
Olja
Ekonomi & Finans
12
16
18
20
22
24
26
Stenasfären
28
EKONOMISK REDOVISNING
Förvaltningsberättelse
Koncernen
Resultaträkning
Balansräkning
Eget kapital
Kassaflödesanalys
Redovisnings- och
värderingsprinciper
Noter
Moderbolaget
Resultaträkning
Balansräkning
Kassaflödesanalys
Eget kapital
Noter
Aktier och andelar
i koncernföretag
Förslag till vinstdisposition
Revisionsberättelse
Styrelse
Adresser
32
35
36
38
39
40
43
53
54
56
57
57
60
62
63
64
65
Stanisław Buchman, skrotansvarig, Stena Recycling, Warszawa, Polen.
Materialet på omslagsbilden är en blandning av svartplåt
och galvaniserad plåt från Volvos anläggning i Olofström.
Efter behandling levereras det till köpare i USA och Asien.
VERKSAMHETSÖVERSIKT
ÅTERVINNING
STÅL
Koncernen bedriver återvinning på fem
­geografiska marknader under namnet Stena
Recycling. Avfall från hela samhället förädlas
på någon av de cirka 180 anläggningarna.
www.stenarecycling.com
Stena Stål har anläggningar i Sverige
och Norge och erbjuder ett brett sortiment
av stålprodukter samt för­behandling av
­stålprodukter och figurskuren plåt.
www.stenastal.se
TRADING & SALES
OLJA
Stena Metal International är koncernens
försäljningsbolag för de egna volymerna av
järn, metaller och rostfritt skrot. På Stena
Metal Inc. bedrivs handel med skrot, tackjärn,
järnsvamp och färdiga stålprodukter. Försäljningsbolagen bedriver verksamhet i USA,
Brasilien, Thailand och Kina.
www.stenametalinternational.com
www.stenametall.com
Stena Oil är Nordens största leverantör av
bunkerolja och bedriver ­verksamhet i Norden
samt utanför ­Västafrika.
www.stenaoil.com
ELEKTRONIKÅTERVINNING
Inom affärsområde WEEE bedrivs insamling,
bearbetning och återvinning av uttjänt
­elektronisk och elektrisk utrustning på
25 anläggningar i åtta länder.
www.stenatechnoworld.com
ALUMINIUM
Stena Aluminium är Nordens ledande
producent av aluminium genom återvinning.
Kunderna återfinns inom aluminiumgjuterioch stålindustrin.
www.stenaaluminium.com
FINANS
Affärsområde Finans bedriver finansiell
verksamhet och internbankverksamhet
inom koncernen.
www.stenametall.com
rna våra
B e s ö k gä
eter,
r för nyh
hemsido
t utförlig
a
ingar s m
n
s
lö
a
v
ti
duk ter
innova
g våra pro
n
ri
k
n
o
ti
informa
ittar du
ter. Här h
och tjäns
gif ter
ntak tupp
ock så ko
r.
kalkonto
till våra lo
ÅRET I KORTHET 2011/2012
•
En tuff, volatil råvarumarknad satte press
på våra återvinningsverksamheter.
•
Stena Recycling Sverige presenterade ett,
under omständigheterna, starkt resultat.
•
1 september 2011 förvärvades Norsk
Metallretur vilket medför att vi nu har
20 filialer i Norge.
•
Stena Aluminium gjorde ett starkt resultat.
•
Vår Chalmersprofessur inom industriell
materialåtervinning firade fem år.
•
Vi har tagit ytterligare steg mot ett breddat
produkt- och tjänsteerbjudande med ökat
kundvärde i fokus.
NYCKELTAL
MSEK
Nettoomsättning
EBITDA
Rörelseresultat
Eget kapital
Soliditet, %
Medelantal anställda
2011/2012
2010/2011
2009/2010
2008/2009
2007/2008
35.193
28.977
23.160
20.465
31.781
1.154
1.337
1.247
358
1.648
426
722
603
–338
948
4.432
4.407
4.115
3.716
4.202
34,4
33,0
38,0
32,5
28,0
3.831
3.486
3.184
3.453
3.638
STENA METALLKONCERNEN
Vår gemensamma vision är att vara en förebild och det mest innovativa företaget
inom alla våra verksamheter. Oavsett bransch vill vi vara med och skapa nytta och
värde för kunden. Vår återvinningsverksamhet sparar varje sekund de naturliga
resurser som finns i skogar, marker, gruvor och vatten. Det är värden som kommer
alla till nytta.
Dessutom förädlar och bedriver vi handel med stål och aluminium,
vi handlar med olja och metaller på den internationella marknaden
och vi bedriver finansverksamhet.
Vår koncern är en del av Stenasfären som består av
de tre moderbolagen Stena AB (publ), Stena Sessan AB
och Stena Metall AB.
å
Vi finns p
t ser
la
p
cirka 250
r.
e
i 14 länd
Stena Metallkoncernen bedriver även
verksamhet i USA, Brasilien, Thailand och Kina.
koncernchefens
kommentar
Resultatet för verksamhetsåret 2011/2012 blev 195 MSEK före skatt. Till följd av en väsentligt
tuffare marknadsutveckling med hög prisvolatilitet blev resultatet lägre än väntat. Volymutvecklingen
har dock varit god samtidigt som våra marknadsandelar för koncernen som helhet har stärkts.
Verksamhetsåret 2011/2012 kännetecknades
av en allt mer tilltagande oro för den globala
ekonomiska tillväxten. Såväl finansmarknaderna
som råvarumarknaderna uppvisade periodvis
hög volatilitet och osäkerhet vilket i sin förlängning successivt skapade en utbredd försiktighet
och kortsiktighet i beteendet hos de allra flesta
aktörer.
Trots den höga volatiliteten och en alltmer
utbredd pessimism omkring oss var volymutvecklingen för huvuddelen av Stena Metallkoncernens verksamheter fortsatt god vilket
glädjande nog betyder stärkta marknadsandelar
på de flesta håll.
Verksamheternas utveckling
I en allt mer kortsiktig och kärv marknadssituation, som den vi sett under verksamhetsåret,
ökar kraven på vår decentraliserade organisation.
Vår affärsmodell, som vilar på det delegerade
affärsmannaskapet, har satts på verkliga prov
under året. Jag är imponerad av det visade affärsmannaskapet på de allra flesta håll i koncernen
under året där tuffare marknadsförhållanden
ytterligare stärkt affärsmodellen. Samtidigt blev
det tydligt att på de platser där vi av olika anledningar avvikit från den beprövade affärsmodellen
har vi också fått det mer problematiskt.
Så har varit fallet för Stena Recycling i Finland
och Danmark där åtgärder vidtagits för att återställa affärsmannaskapet.
För att ytterligare stärka och samordna våra
2
återvinningsenheter har vi samlat dessa under en
gemensam ledning i affärsområde Återvinning.
Genom att utnyttja styrkan i den samlade
organisationen, erfarenheten från vår svenska
återvinningsverksamhet och bättre korsbefrukta
spetskompetens runt om i Stena Recyclings
organisation siktar vi på att ytterligare stärka
oss som norra Europas ledande återvinningsföretag.
Världens stålindustri är under stor press med
fallande priser som följd. För Stena Stål har det
varit ett utmanande år. Vår goda geografiska
täckning har ändå genererat stärkta marknadsandelar.
Trots stora svängningar i priser och inkommande volymer har vår elektronikåtervinningsverksamhet ytterligare stärkt positionerna på
sina tre huvudmarknader i Norden, Tyskland
och Italien.
Med nära samarbete med sina kunder kring
förbättrad produktivitet, teknikutveckling och
miljöinvesteringar fortsätter Stena Aluminium
visa starkt affärsmannaskap.
Stena Oil har ytterligare utvecklat sin verksamhet utanför Västafrika samtidigt som man
försvarat sina marknadsandelar på en krympande
skandinavisk marknad.
Vår tradingverksamhet i Stena Metal Inc. har
agerat opportunt på en volatil råvarumarknad
och levererat ett, under förutsättningarna, gott
resultat.
Stena Metall Finans fortsätter att utnyttja
finansmarknadernas svängningar på ett mycket
professionellt sätt och har bidragit väl till koncernens resultat.
Förädling i alla led
Vi strävar efter att hela tiden utveckla vår affär.
Vårt erbjudande bygger på en styrka i alla led
där hela kedjan av produkt- och materialkunskap,
leveranssäkerhet, teknik, produktion och försäljning är kvalitetssäkrad. För att möta upp
mot ny lagstiftning och nya kundkrav pågår ett
ständigt förbättringsarbete. Vår strävan inom
återvinningsverksamheten är att skapa största
möjliga värde ur avfall med hjälp av våra kunskaper om hur råmaterial utvinns, bearbetas,
används och till slut återvinns och återanvänds.
Nära samarbeten
Vårt helhetserbjudande inom återvinning, Stena
Solutions, erbjuder skräddarsydda lösningar för
alla branscher. Vi ser en ökad efterfrågan av
tjänster inom Stena Solutions där vi kan visa
på möjligheter inom, till exempel, inventering,
resursoptimering, utbildning, rapportering och
uppföljning. Med Stena Recycling verksamt i
fem länder har vi en unik position med en stark
lokal närvaro i kombination med stor geografisk
spridning, där vi kan dra fördel av en samlad
erfarenhet och kompetens såväl lokalt som över
gränserna. Det delegerade affärsmannaskapet
gör att vi finns nära våra kunder. Kunskapen om
lokala förhållanden ger oss fler möjligheter att
Nye chefen för affärsområde Återvinning, Leif Gustafsson, och koncernchefen Anders Jansson vid ett besök hos filialchef Johan Larsson på
Kretsloppsparken i Kristianstad, som togs över av Stena 2011. Det som skiljer Kretsloppsparken från övriga Stena Recycling är att anläggningen
driver kommunens största återvinningscentral för privatpersoner. Hit kommer 400 kommuninvånare varje dag.
skapa värde för kunden. Längre fram i årsredovisningen finns flera exempel på goda affärssamarbeten.
Vårt mål är att leda utvecklingen inom alla
de områden där vi är verksamma. Om vi ska
vara fortsatt framgångsrika måste vi hela tiden
ligga i framkant och spegla samhällets utveckling, självklart anpassat efter de individuella
marknaderna. I Polen har vi, som exempel,
nyligen invigt landets första publika återvinningscentral.
Vår forskning inom återvinning och miljöteknik utgör ett väsentligt stöd för hela vår
återvinningsverksamhet. Vår professur inom
industriell materialåtervinning på Chalmers är
den första i sitt slag och fyllde under verksamhetsåret fem år. Idag sysselsätter den cirka 15
forskare vars uppgift är att utveckla teknik och
kunnande, också tillsammans med kunder och
leverantörer och skapa värden för alla parter.
Som exempel gör vår erfarenhet och vårt
forskningsarbete det möjligt för oss att hitta
sätt att skapa slutna kretslopp med möjlighet
att minimera avfallet. Då kan vi i partnerskap
med kunden undersöka hur vi bäst kan utnyttja
gemensamma resurser och inte bara återvinna
utan även återanvända komponenter.
Vi finns gärna med redan i designstadiet och
delar med oss av vår kunskap kring hur material
och produkter utformas för att längre fram i
kedjan kunna återanvändas och återvinnas på
bästa sätt.
Säkerhet högst på agendan
Som ledande återvinningsföretag har vi en viktig
roll att parallellt med vår affär bidra till samhällets utveckling och vår närmiljö. Stena Aluminium
i Älmhult genomförde under året sin största
miljösatsning någonsin, bland annat med en
toppmodern rökgasrening. I samband med detta
kommer spillvärmen från smältugnarna att tas
tillvara och generera nytta i det lokala fjärrvärmenätet.
Vad gäller säkerhet så arbetar hela koncernen
målinriktat med att höja säkerheten i och kring
alla våra verksamheter. Under 2011/2012 har
vi fortsatt det målmedvetna arbetet ute på
enheterna där säkerhet och kvalitet är viktiga
och självklara delar av arbetet. Målet är att
långsiktigt förebygga och eliminera antalet
olyckor i vår verksamhet.
Fortsatt osäkerhet
I skrivande stund präglas marknaden av fortsatt
volatilitet och en ökad osäkerhet kring utvecklingen. Det är tydligt att den ekonomiska tillväxten bromsar in och att volymutvecklingen
framöver försvagas.
Med långsiktiga ägare och en stark affärsmodell baserad på ett dedikerat, lokalt affärsmannaskap har vi bra förutsättningar att fortsätta utveckla marknadens bästa lösningar även
i osäkra tider, samtidigt som vi måste vara
fortsatt beredda på att anpassa verksamheten
till rådande omständigheter.
Anders Jansson, Göteborg i oktober 2012
3
marknad och priser
Under inledningen av verksamhetsåret 2011/2012 föll priserna relativt kraftigt för flertalet av koncernens viktiga råvaror, bland
annat till följd av skuldkrisen i Europa. Utvecklingen vände under vintern och planade därefter ut. Trots återhämtningen slutar
många råvaror på lägre prisnivåer jämfört med verksamhetsårets början. Många europeiska banker kommer även fortsatt
försöka dra ned på sin exponering vilket bromsar investeringar. I motsatt riktning verkar USA, där utvecklingen går långsamt
framåt. Den kinesiska marknaden är fortsatt viktig för prisutvecklingen, inte minst för metaller. Kinas tillväxt ser dock ut att
mattas från tidigare höga nivåer. Sammantaget råder stor osäkerhet kring de närmaste årens tillväxtutsikter och inledningen
av verksamhetsåret 2012/2013.
JÄRNSKROT
Metaller
USA spädde på optimismen medan fallande kinesisk
tillväxt verkade i motsatt riktning. Från mars har
oron för Kina tillsammans med eurokris dominerat
och vi har haft i stort sett fallande LME-priser under
resten av verksamhetsåret, med en utplaning under
sommaren. Sammanfattningsvis har vi haft fallande
LME-priser sedan toppen i februari 2011. Nivåerna vi
nådde under sommaren diskonterar en mycket svag
global tillväxt med, bland annat, ett aluminiumpris
som ligger långt under produktionskostnaden för
många av världens producenter. Situationen är likartad för nickel. Kopparpriset håller sig fortsatt väl
över produktionskostnaderna, men utbudet är
begränsat och kostnaderna för ny gruvkapacitet är
mycket höga.
Avgörande för LME-priserna är den förväntade
globala tillväxten och generellt tyngs LME-priserna
fortsatt av oron för utvecklingen i Kina. Frågan om
Kina kan mjuklanda sin ekonomi och ställa om till en
tillväxt driven av inhemsk efterfrågan är avgörande
för utvecklingen av LME-priserna generellt.
Efterfrågan på koncernens metallskrot har mot
denna bakgrund varit god. Metallverken i Europa
jagar kostnader och visar ett allt större intresse för
skrot. Efterfrågan från den kinesiska marknaden
består, detsamma gäller för övriga asiatiska marknader. Lagren av skrot är generellt låga vilket har
en stabiliserande effekt på skrotpriserna.
Det har varit ett tufft år för handeln med råvaror
i stålindustrin. Priset på skrot har varit väldigt
rörligt och med negativ trend under stora delar
av året. Slutet av verksamhetsåret präglades av
fortsatt ostadiga förhållanden.
Järnmalmspriserna i Kina har sedan noteringen
i september 2011 kring 177 USD/ton tappat kontinuerligt ned mot kring 90 USD/ton i början av
september 2012; den lägsta noteringen på tre år.
Detta i kombination med fallande kokspriser och
oerhört låga fraktrater, har lett till att de kinesiska
stålverken erhållit ytterligare exportfördelar
vilket innebär allvarlig konkurrens för stålverk
utanför Asien. Detta kommer i sin tur att medföra
strukturförändringar inom stålindustrin med
förmodade neddragningar och minskad tillförsel
av modern kapacitet i Europa.
Under sommarhalvåret har den europeiska
efterfrågan på bilar minskat till den lägsta nivån
på flera år med stor överkapacitet i bilindustrin
som följd. Fallande bilproduktion har inneburit
ett lägre utbud av nytt skrot, vilket återigen har
ökat prisskillnaden jämfört med gammalt skrot.
Koppar (USD/ton), LME
Aluminium (USD/ton), LME
Järnskrot (USD/ton), fob Rotterdam
10.000
4.000
800
3.000
600
2.000
400
1.000
200
Efter relativt höga priser under sommaren 2011 inleddes
verksamhetsåret med kraftiga prisfall på London Metal
Exchange (LME) när priserna gav vika under trycket av
den massiva finansiella oron. Vi såg initiala prisfall på
över 20% för koppar, 15% för nickel och 10% för aluminium. Priserna fortsatte att vara volatila i en nedåtgående trend resten av kalenderåret. När världens
centralbanker i november tillkännagav en koordinerad
intervention för att tillföra likviditet blev resultatet en
av de kraftigaste prisrörelserna på LME någonsin då
priset på koppar steg med 10% på några få timmar.
2012 inleddes mer optimistiskt. Den relativa beslutsamheten från EUs politiker hade positiv effekt på
marknaderna och LME-priserna steg under januari och
februari med som mest cirka 15%. Positiv statistik från
Nickel (USD/ton), LME
40.000
30.000
20.000
10.000
0
09/10
10/11
11/12
8.000
6.000
4.000
2.000
09/10
4
0
0
0
10/11
11/12
09/10
10/11
11/12
09/10
10/11
11/12
Samtliga grafer på sidan avser prisutveckling under perioden
1/9 2009 till och med 28/9 2012. Alla grafer avser månadssiffror.
Källa: Reuters, MBR och Stena Metall
returpapper
OLJA
STÅL
Verksamhetsåret inleddes med en svag returpappersmarknad med fallande priser. En lägre
efterfrågan från Kina kombinerat med kraftigt
ökade transportkostnader till Kina från Europa
ökade utbudet i Europa, vilket pressade priserna.
För de flesta kvaliteter nära nog halverades priserna inom några månader. I januari 2012 vände
priserna plötsligt uppåt och fortsatte sedan att
stiga snabbt under ytterligare några månader.
Från maj 2012 och till verksamhetsårets slut
föll priserna igen och var vid verksamhetsårets
slut lägre än ett år tidigare. Samtliga returpapperskvaliteter har hela tiden kunnat avsättas men till
mycket varierande priser. Verksamhetsåret
2012/2013 har inletts med en marknad i balans
och det finns knappast anledning att tro på ytterligare stora prisfall på kort sikt, dock med en viss
reservation för avsättningen av tidningar då
tidningspappers-bruken har haft väldigt tunna
orderböcker sedan årsskiftet.
Priset på råolja WTI (Nymex) har under verksamhetsåret utvecklats från 86 USD/fat till att sluta
på 96 USD/fat. Motsvarande utveckling för brentolja är från 110 USD/fat till 114 USD/fat. Brentoljan
noterades som högst under året i nivån 127 USD/fat.
Verksamhetsårets första halvår präglades av
allt högre oljepriser till följd av bland annat Irans
befarade kärnvapenprogram och hoten om uteblivet utbud av iransk olja. Under maj 2012 inleddes
en period av fallande priser för att i slutet av året
börja stiga igen. Risken för en mellanösternkonflikt
medförde stigande priser under sommaren.
Bedömningen är att skillnaden mellan fueloil och
råolja kommer att minska när Japans elproduktion
har normaliserats.
Prisutvecklingen på stål sammanfattas med ett uppåtgående, två nedåtgående och ett oförändrat kvartal.
Sammantaget är prisnivåerna betydligt lägre i september
2012 än vad de var samma tid föregående år. De största
fallen kom under fjärde kvartalet 2011 då en försämrad
konjunktur i Europa gjorde att överkapacitet, särskilt i
södra Europa, pressade priserna löpande. Under första
kvartalet 2012 etablerades en ny nivå och priserna låg i
princip stilla.
En uppgång under andra kvartalet blev mycket kortvarig, i juni var priserna tillbaka på första kvartalets nivå.
Under sommaren förstärktes kronan både mot euro och
dollar vilket har gjort vår import billigare och sänkte
prisnivån ytterligare i augusti. När man summerar prisutvecklingen under verksamhetsåret har långa produkter
gått ned 10-13% medan spridningen på platta produkter
varit större, en nedgång på 12-18%. Priserna kommer
förmodligen att fortsätta att gå ned under sista kvartalet 2012. Malmpriserna på spotmarknaden har sjunkit
vilket efterhand får genomslag på stålpriserna.
Wellpapp (EUR/ton), Exportpriser
Olja (USD/fat), Nymex
200
130
FRAKTER
110
150
90
100
70
50
50
30
0
09/10
10/11
11/12
09/10
10/11
11/12
Fraktmarknaden har präglats av ett stort överskott
på tonnage som tillsammans med en svag fraktmarknad
hållit tillbaka rederiernas möjligheter att öka sina
intäkter. På stora tonnage som normalt fraktar skrot
mellan USA/Europa och Asien/Turkiet har marknaden
brottats med stora lönsamhetsproblem. Rederierna
lider av relativt höga bunkerpriser och ett för stort
utbud av tillgängligt tonnage. Samtidigt är nya fartyg
på väg till marknaden. Detta i kombination med
svagare kinesisk tillväxt har resulterat i en fallande
pristrend av T/C-rater.
5
vår verksamhet på en dag
VI SKAPAR NYA VÄRDEN
I morse vaknade sju miljarder människor till en ny dag. Människor som lever, reser och konsumerar i ett allt
snabbare tempo utan att vilja ge avkall på ren luft, rent vatten och andra förutsättningar för ett gott liv. För
att den ekvationen ska gå ihop krävs stora insatser på många plan. I Stena Metallkoncernen arbetar vi varje
dag, varje timma och varje sekund med att återvinna och återföra material till kretsloppet.
Hos oss får allt ett värde.
Det är drygt två miljoner år sedan den första
människan promenerade på jorden. För 100 år
sedan var vi ungefär två miljarder – idag har
antalet vuxit till sju miljarder.
En hållbar samhällsutveckling är en nödvändighet om vi ska klara av de påfrestningar som
en ökande befolkning och en generellt högre
levnadsstandard medför. Återvinning är en
viktig pusselbit.
Hos oss hamnar samhällets produktionsspill
och uttjänta produkter och vi hanterar allt från
radiostyrda bilar till dagstidningar och flygplan.
Med vår kunskap bevarar vi högsta möjliga
värde hos metallerna, plasterna och pappret så
de kan åka på ännu en resa hos nya användare.
Samhällets gemensamma utmaning
Varje dag når nya produkter med nya materialsammansättningar konsumenter världen över.
Produkter som ersätter tidigare versioner i ett
allt snabbare tempo.
Ett ökande behov av råvaror och energi ställs
dagligen mot tillgången på ändliga resurser av
metaller, olja och skog, av ren luft och rent vatten.
På flera håll har man kommit långt. Stål är världens mest återvunna material där 40 procent
av nyproduktionen kommer från återvunnet
material. Inom andra områden har världen en
stor gemensam utmaning. Plast, till exempel,
har använts i hundra år men endast fem procent
återvinns idag. Ställt mot det faktum att varje
kilo hårdplast som återvinns sparar minst en
liter olja blir det tydligt att det behövs fler
innovativa återvinningslösningar som går att
förverkliga i stor skala.
På Stena har vi återvunnit avfall sedan 1939
med målsättningen att utveckla våra processer
i takt med samhällets behov. För just plaståtervinning driver vi några av de mest framstående
anläggningarna i Europa. Ett genombrott var
tekniken för att separera plaster med och utan
bromerade flamskyddsmedel från elektronikavfall.
Framtidens återvinning
Vi arbetar proaktivt och finansierar ett stort
antal forskningsprojekt inom återvinning. För
fem år sedan tog Stena Metallkoncernen initia-
tivet till en unik professur inom industriell
materialåtervinning tillsammans med
Chalmers tekniska högskola. Idag är satsningen
världsledande. Målet är att hitta miljöriktiga
och lönsamma återvinningslösningar som
möter upp mot den allt strängare lagstiftningen.
Självklart måste framtidens lösningar också
vara affärsmässiga och ge värde till både kund
såväl som vår egen affär så att vi kan fortsätta
att investera i innovationer som sparar
samhällets resurser.
Under verksamhetsåret arbetade runt femton
forskare i projekt främst inriktade på hur vi kan
återvinna metaller som inte återvinns idag.
Ett exempel är arbetet med att hitta sätt att
återvinna de så kallade litium-jonbatterierna.
Ett annat är ett gemensamt projekt med Akzo
Nobel, världens största färgtillverkare. Tillsammans med dem undersöker vi möjligheten att
utvinna titandioxid ur färgrester. Fyndigheterna
av titandioxid blir allt mer svåråtkomliga och
ämnet går inte att tillverka på konstgjord väg.
Färgpigmentet titandioxid skapar en
vit bas i all målarfärg. Vi forskar för att
kunna återvinna färgrester.
ning
Vår forsk
n när
e
g
leder vä
i nya
a
rn
e
ri
e
batt
elbilar
s
n
e
n
o
generati
n
in as.
ska återv
7
VÅR VERKSAMHET PÅ EN DAG
VI KÄNNER VÅRA KUNDER …
Våra kunder är de vars avfall vi hämtar. Våra
kunder är också de som köper den förädlade
råvaran som kommer från vår produktion.
Men framförallt är de våra viktigaste samarbetspartners.
Våra kunder finns i samhällets alla branscher
men vår uppgift är densamma: Att skapa värde i
alla led. För att lyckas behövs kompetens inom
återvinning men också kunskap om kunderna
och deras behov.
Oavsett våra väl beprövade lösningar vet vi
att varje kund är unik. Bland alla hundratals
fraktioner och kvaliteter som återvinns, förädlas
och säljs varje dag strävar vi efter att tillgodose
varje kunds unika behov. Tillsammans skräddarsyr vi lösningar som vi sedan drar lärdomar av
och delar med resten av koncernen för största
möjliga värde. Vi nöjer oss inte heller med att
lära känna kundens verksamhet och dess avfall.
Allt oftare vägleder vi kunder redan i designstadiet där vi kan dela med oss av information
om vilka materialsammansättningar och
konstruktioner som fungerar bäst ur ett återvinningsperspektiv. Under verksamhetsåret har
vi medverkat vid workshops och skrivit produktrapporter åt flera stora företag. Ett av dem är
det internationella värmeteknikföretaget Nibe.
Som Stenakund vände de sig till oss när de ville
föra in återvinningsperspektivet redan i tillverkningsstadiet. Per-Inge Björnsson är Miljöansvarig
på Nibe.
– För oss är det naturligt att även förbättra
återvinningsbarheten för våra produkter vilket
är en pusselbit i vårt hållbarhetsarbete. Detta
är ett långsiktigt arbete där vi, till exempel, på
bästa sätt vill optimera andelen av våra produkters ingående material som kan återföras till
kretsloppet.
… OCH SÄTTER VÄRDE PÅ AVFALLET
Avfall är ingenting som uppstår lite då och då,
tvärtom behöver avfallshantering vara en integrerad del av våra kunders vardag. För att få ut
mesta möjliga nytta väljer allt fler kunder att
använda Stena för all sin avfallshantering.
Med vår helhetslösning Stena Solutions gör
vi det enklare och mer ekonomiskt, hela vägen
från inventering av kundens avfall, optimering
av resurser, utbildning och hantering samt de
viktiga delarna med rapportering och uppföljning. Vi kan idag erbjuda ett stort antal tjänster
kopplade till Stena Solutions där syftet är att
underlätta vardagen för kunden samt generera
största möjliga värde ur avfallet. Ett exempel är
Stenas kundportal. När kunden loggar in kan han
eller hon snabbt plocka fram aktuell statistik över
sitt avfall och samtidigt få hjälp med att omvandla siffrorna till användbara miljöexempel.
På försäkringsbolaget Länsförsäkringar diskuterar säkerhetsansvarig Anna-Karin Bäck med Stenas Ole Sonesson.
Förutom att Stena tar hand om elektronikskrotet tar man
även hand om och destruerar kundens minnesmedia, till
exempel hårddiskar.
DET RULLAR DYGNET RUNT
En av våra helhetskunder är Volvo
Lastvagnar i Umeå i norra Sverige.
Här tillverkas lastbilshytter som sedan
transporteras till Volvos fabriker över
hela världen. Enbart järn- och metallskrotet fyller 1 500 containrar varje år.
Anläggningen är stor, med 2 500 anställda, men ytorna för avfallshantering är
begränsade och kärl och containrar
måste hållas under konstant uppsikt.
Blir de överfulla riskerar produktionen
att stanna. Kärlen är därför försedda med
automatisk övervakning. Stenas helhetslösning med dygnet runt-service har stor
betydelse för att Volvos tillverkning ska
rulla friktionsfritt.
V i är
0
cirka 4 00
tare
medarbe
r.
i 14 lände
8
GAMMALT BLIR NYTT
Avfallshierarkin grundar sig på EU:s miljömål.
På Stena står vi i fronten för en bredare återvinningsmarknad och ökar hela tiden vårt kunnande.
I alla våra forskningsprojekt och på alla våra filialer är vårt självklara fokus att återvinna än mer
av materialet än igår.
Vi rör oss uppåt i avfallshierarkin där utgångspunkten är att behålla så mycket som möjligt av
materialets ursprungliga värde. Då skapar vi en
god affär för både våra kunder och miljön.
Stenas främsta expertis är återvinning men
vi verkar även inom återanvändning. Under
verksamhetsåret etablerade vi oss på Vestbase i
Norge, en stor servicedepå som förser oljeplattformarna på Nordsjön med den service och det
material de behöver.
Mycket av materialet Stena får in är i såpass
bra skick att det kan användas igen. Den enormt
kraftiga kätting som håller borriggar och andra
plattformar på plats kan, till exempel, kapas ner
och återvända ut på Nordsjön, nu som tyngder i
fiskebåtarnas trålar.
ÅTERVINNING I PRAKTIKEN
På våra drygt 200 återvinningsfilialer bedriver
vi återvinning i praktiken, varje dag, året runt.
Här finns allt från större fragmenteringsanläggningar där bilar och flygplansvingar mals ned,
till specialutrustade laboratorier och anläggningar där farligt avfall renas och återvinns till
nya råvaror.
Och här finns våra medarbetare.
Återvinning kräver ett enormt handlag och
expertis. Att kunna skilja fraktioner åt och
skapa mesta möjliga värde för kunden kräver sin
yrkesman. På Stena är yrkesstoltheten hög och
vi känner en glädje i att arbeta med något som
skapar nytta även för kommande generationer.
Våra kunder möts av våra lokala medarbetare
och vi tror att kunden gynnas av vårt delegerade
affärsmannaskap där personliga kontakter
bygger starka relationer och leder till initierade,
snabba beslut.
Oavsett om våra kunder gör affärer med oss
inom elektronikåtervinning i Italien, krympplast
i Polen eller övrigt verksamhetsavfall i Finland
ska man mötas av samma Stena.
Över alla våra marknader har vi en gemensam
historia att berätta och en samsyn i våra kärnvärden – enkelt, tryggt och utvecklande.
Tre hörnstenar att luta sig mot när det gäller
hur vi agerar såväl mot externa kontakter som
tillsammans med våra kollegor.
Vi förenas också i vår strävan att göra våra
arbetsplatser säkrare och utvecklar vårt säkerhetsarbete kontinuerligt. Varje timma genomförs det safety walks på någon av våra anläggningar där eventuella avvikelser rapporteras
och följs upp. Målet är: Ett Stena utan olyckor.
Evelina Ahlström i Kristianstad är en av koncernens
cirka 4 000 medarbetare.
VI DELAR GÄRNA MED OSS
Varje innovativ lösning är förstås en framgång men för att möta världens stora utmaningar
inom resurshushållning krävs mer än så. En länk i kedjan är att höja kunskapen om återvinning.
I Polen har vi nyligen invigt landets första återvinningscentral för privatpersoner. Anläggningen
som kallas Stena Ekostacja – Stena Ekostation – ligger i anslutning till en av våra filialer i
Warszawa. Här finns behållare för över 40 fraktioner och invånarna kan enkelt och kostnadsfritt lämna avfall från renoveringen därhemma, det gamla trasiga kylskåpet eller farligt avfall
från garagestädningen.
9
VÅR VERKSAMHET PÅ EN DAG
VI VILL GE VÅRA KUNDER
EN GOD NATTS SÖMN ...
Inom Stena Metallkoncernen återvinner vi samhällets avfall. Vi har även verksamheter som producerar,
köper och säljer produkter och råvaror till kunder världen över. Varje dag byggs det bilar, broar och hus
med material från Stena Aluminium och Stena Stål. Varje dag bunkrar Stena Oil båtar som fraktar råvaror
och produkter världen över.
Stena är Nordens ledande producent av aluminium genom återvinning för aluminiumgjuterioch stålindustrin. På Stena Aluminiums smältverk
i Älmhult hjälper vi våra kunder att nå framgång
genom att arbeta tätt tillsammans och med ett
långsiktigt perspektiv. Kunderna får tillgång till
vår samlade expertis och topp-utrustade laboratorium som hjälper dem att produktutveckla,
minska kassationer och öka utbytet av aluminiumprodukterna.
Miljöpåverkan minskar drastiskt då produktionen är helt baserad på återvunnen råvara.
Detta sparar 95 procent energi jämfört med
produktion av ny, jungfrulig råvara. Omfattande
miljöinvesteringar ger utrymme för bolaget att
växa kraftigt i framtiden. Också lokalsamhället
får något tillbaka. Under verksamhetsåret slöts
ett avtal med energibolaget E.ON där spillvärmen från produktionen tas tillvara i fjärrvärmenätet. Således kan motsvarande 1 200 villor
värmas med samma process som den som levererade aluminium till bilen på garageuppfarten
eller gräsklipparen i förrådet.
Håller i längden
Även Stena Stål arbetar nära sina kunder i vardagen med målsättningen att det ska vara korta
vägar mellan kunden och oss själva såväl som
mellan beställning och leverans. Våra produkter
finns i en mängd kvaliteter och utföranden vilket
våra kunder kräver. Men vi lägger också stor
vikt vid att hjälpa våra kunder att hitta rätt
tillverkningslösning, stålsort eller bearbetningsmetod. Om helheten ska bli bra är varje liten
del lika viktig.
Att anlita Stena Stål ska vara en garanti för
kvalitet och skapa värde för våra kunder. Stena
Stål arbetar konkret med att minska klimatpåverkan genom att effektivisera och minska
de dominerande källorna till utsläpp som elkonsumtion, uppvärmning och transporter. Under
verksamhetsåret har fokus legat på transportförbättringar på flera ställen.
Sparar energi jorden runt
Produkterna och råvarorna från vår återvinning,
aluminium- och stålförsäljning används i både
inhemsk och utländsk tillverkning.
Det avfall vi samlar in hos våra kunder, förädlas på våra återvinningsanläggningar och säljs
sedan i efterfrågad kvalitet till köpare världen
över. Dagligen skeppas stora mängder järn och
metaller, papper och plast till stålverk, gjuterier
och pappersbruk som kan lita på att de får just
sina specifika krav tillgodosedda. Kanske hamnar
cykeln som tillverkades i Kina och såldes i Sverige
efter nedsmältningen hos ett turkiskt stålverk
där den börjar resan som beståndsdel i en ny
produkt?
Stora delar av det vi producerar transporteras
till sjöss. I Stena Metallkoncernen ingår även
Stena Oil som i mer än trettio års tid har
bunkrat fartyg på ett säkert sätt i skandinaviska
farvatten. Sedan några år finns vi även på plats
utanför Västafrikas kust dit vi tagit med oss vårt
höga kvalitets- och säkerhetsfokus.
Det får gärna gå på räls
Flera av våra verksamheter är mycket transportintensiva och vi arbetar ständigt med förbättringar i flera led. En god förutsättning är att
vi finns på långt över 100 platser bara i Sverige.
Då blir det nära till kunden! Några goda exempel
är kameror som sätts upp så att vi endast hämtar
fulla containrar, optimerade körslingor, sparsam
körning och en målsättning att köra så mycket
skrot som möjligt med våra egna tågtransporter.
Under verksamhetsåret blev det klart med
alla tillstånd för att transportera också kylmöbler
och farligt avfall på tåg från Norrland. Långa
resor som nu kan göras på räls istället för på väg.
ge n
Tåglösnin
ad
ger minsk
erkan
miljöpåv
o c h ök ad
erhet.
trafiksäk
10
... OCH NÄSTA
GENERATION
EN MORGONDAG.
11
Stenas filial i Stavanger var en av dem som följde med förvärvet
av återvinningsbolaget Norsk Metallretur. Nu har Stena Recycling
kommit ännu närmre de norska kunderna med runt 20 filialer och
en god geografisk bredd.
i
STENA RECYCLING
Stena Recycling bedriver återvinningsverksamhet i Sverige,
Polen, Danmark, Norge och Finland med ett nätverk på runt
180 filialer. Genom innovativa och kostnadseffektiva lösningar
återvinner vi avfall från hela samhället med vår helhetslösning
Stena Solutions. I erbjudandet ingår relaterade tjänster såsom
internlogistik, utbildning, statistik och säkerhetsrådgivning.
Affärsområdeschef Leif Gustafsson (från 1 september 2012)
VD
Sverige Staffan Persson (från 1 september 2012)
Polen Fredrik Valentin
Danmark Ulf Arnesson
Norge Fredrik Eide Aass
Finland Leena Mekkonen-Leppänen
Återvinning
Breddat erbjudande
nära kunden
Återvinning, hållbarhet och resurshushållning får en allt större betydelse för att samhället ska fungera. I det
sammanhanget blir det allt viktigare att kompetens och resurser finns nära varje kund. Endast med närhet
till kunden kan vi säkerställa den bästa lösningen, i såväl uppgång som nedgång.
centernas mottagningssystem för uttjänta bilar.
Inom BilRetur finns kompetent personal som
sköter demonteringen enligt gällande lagstiftning och producenternas anvisningar. Med
BilRetur vet ägaren också att man väljer en
miljöklok lösning för återvinningen av sin bil.
Vi bearbetar materialet från de uttjänta
bilarna på våra specialutrustade anläggningar.
Tack vare innovativ teknik och god materialkännedom når vi en mycket hög återvinningsgrad och ser till att en stor del av materialet
blir ny råvara, exempelvis för produkter inom
fordonsindustrin.
Portalen ger kunden kontroll
Stena Recyclings helhetslösning Stena Solutions,
som lanserades under föregående verksamhetsår, blir ett allt mer etablerat begrepp på våra
fem återvinningsmarknader. Vi ser att fler
kunder efterfrågar en partner som kan hantera
samtliga avfallsslag och skapa enhetliga, kostnadseffektiva återvinningslösningar där man
samtidigt får full kontroll på alla avfallsflöden i
verksamheten. Med hjälp av våra lokala materialkännare tas den bästa lösningen fram utifrån
effektivitet, lönsamhet och miljöperspektiv.
Stena Solutions omfattar såväl resursoptimering
som utbildning och avfallshantering, men också
rapportering och uppföljning. Med kundportalen
kan kunden enkelt ta del av statistik över hämtade avfallsslag och volymer. Kunden kan också
läsa av miljönyttan beräknat på sparat
koldioxidutsläpp för återvunnet material.
Bland verksamhetsårets nytillkomna Stena
Solutions-kunder finns Ikea i Danmark där
Stena nu tar hand om allt avfall på samtliga fem
varuhus i landet. För Ikeas del innebär helhetslösningen att de inte längre behöver hålla kontakt
STENA RECYCLING
INTERNATIONAL
i
Stena Recycling har under verksamhetsåret blivit
en ännu mer tillgänglig partner i alla typer av
avfalls- och återvinningsfrågor. Genom förvärv
och nyetableringar har vårt nät av filialer och
produktionsanläggningar ökat till sammanlagt
cirka 180 stycken i Sverige, Norge, Danmark,
Finland och Polen. Den geografiska spridningen
innebär att vi kontinuerligt ökar våra möjligheter att skapa attraktiva återvinningslösningar
för fler och fler kunder oavsett om de bedriver
verksamhet på en lokal, regional, nationell eller
internationell marknad.
– Stena Recyclings lokala närvaro är en viktig
styrka i tider med ekonomisk oro och hög volatilitet. I såväl uppgång som nedgång är vi nära
våra kunder och säkerställer att de får den
bästa lösningen. Vi är beredda att hantera alla
situationer. Det ger också hög lojalitet från kunderna, säger Leif Gustafsson, affärsområdeschef
för Recycling från 1 september 2012.
Som ledande återvinningsbolag bidrar vi
till lösningar på några av samhällets stora
utmaningar rörande återvinning. Ett exempel
är uttjänta bilar där EU-direktivet säger att 95
procent av materialet i skrotbilarna ska gå till
återanvändning eller materialåtervinning från
2015. Ett viktigt steg på vägen mot målet på den
svenska marknaden är BilRetur, ett nytt nätverk
av bildemonterare som etablerades under verksamhetsåret. Stena Recycling är återvinningspartner i nätverket som också utgör bilprodu-
Under verksamhetsåret 2011/2012
påbörjades en omorganisation inom
Affärsområde Recycling med syfte
att skapa ännu fler synergier på våra
fem återvinningsmarknader samt ett
förstärkt ledningsteam.
Leif Gustafsson, tidigare VD för
det svenska återvinningsbolaget, är
sedan 1 september 2012 ny Affärsområdeschef. Samtidigt blev han
VD för Stena Recycling International,
där ledningen för affärsområdet
samlas. Den operativa verksamheten
bedrivs som tidigare inom respektive
marknads bolag.
– Genom att utnyttja våra styrkor
på olika marknader kan vi höja effektiviteten och ge ännu bättre service till
våra kunder, säger Leif Gustafsson.
13
ÅTERVINNING
Händelserikt år i Norge
En av de största förändringarna under verksamhetsåret skedde i Norge. På verksamhetsårets
första dag, 1 september 2011, förvärvades Norsk
Metallretur, en bolagsgrupp i återvinningsbranschen med 14 anläggningar strategiskt utspridda
längs den norska kusten. Norsk Metallretur har
byggt upp en gedigen kunskap och erfarenhet
som sträcker sig tillbaka till 1890-talet. Denna
kompetens har under året blivit en del av Stena
Recycling vilket betyder en kraftig förstärkning
och breddning av vårt erbjudande i Norge. Nu
har Stena Recycling 20 filialer och över 250
medarbetare i Norge.
Den norska offshoreindustrin växer alltjämt
och under verksamhetsåret öppnade Stena
en filial inne på en av Europas största offshorebaser i Kristiansund.
– Här ligger vår anläggning i tät anslutning
till supply-fartygens hamnar och varv där oljeriggar och annan offshorerelaterad utrustning
ligger inne för service. Närheten gör att vi kan
erbjuda snabb och effektiv service även vid
snabba svängningar i de volymer som ska tas
om hand, säger Fredrik Eide Aass, VD Stena
Recycling i Norge.
I Danmark säkrade vi produktionskapacitet
på Jylland genom investeringen i en av landets
största fragmenteringsanläggningar. Anläggningen ligger i Grenå i direkt anslutning till egen
djuphamn. Detta är en betydande fördel vid
utlastning för export och möjliggör samlastning
med material från våra andra återvinningsmarknader.
Stena möter upp i Polen
Stena Recycling i Polen är inne i ett intensivt
förändringsarbete. Vi investerar och bygger för
att stärka vår kapacitet och gör vår kompetens
tillgänglig för en större del av polsk handel och
industri. En ny stor anläggning öppnades under
året i Wroclaw i nära anslutning till många stora
industrier. TWM-anläggningen (Total Waste
Management) invigdes med besök av Stenas
ägare Dan Sten Olsson vilket också fick publicitet i polsk media med fokus på vad svensk återvinningstradition kan erbjuda det polska samhället. Här är behovet stort av effektiva och
miljöriktiga återvinningslösningar för industrin
som är inne i en utvecklingsfas när det gäller
synen på avfallshantering och resursoptimering.
– I Polen, liksom på våra övriga återvinningsmarknader, ser vi ett ökat intresse för såväl våra
helhetslösningar som att insourca vår personal
för att sköta avfallshanteringen. Här är det ofta
stora internationella företag som är föregångare
och ser fördelarna med att ha Stena som partner
för samtliga avfallsslag, berättar Polens VD
Fredrik Valentin.
Ett exempel på ett sådant företag är H&M.
På klädföretagets stora anläggning utanför
Poznan i Polen har Stena Recycling skapat en
helhetslösning för allt avfall i det stora centrallagret och distributionscentralen för postorderutskick. Tillsammans med H&M:s experter har
Stena designat ett system som hanterar hundratals ton avfall varje månad. Det är en arbetsplats med 3 000 medarbetare, där Stena Recycling sköter den dagliga avfallshanteringen och
återvinningsverksamheten med egen personal.
Det innebär extra värde och avlastning för
H&M som kan fokusera på sin kärnverksamhet.
I Finland bygger vi en anläggning för vidareförädling av så kallad SLF, shredded light fractions, vilket gör att något som tidigare deponerats nu kan säljas som bränsle. SLF är en blandad
fraktion av småbitar som blir över efter att, till
exempel, en bil malts ned.
En del av något större
I Sverige har vi under året fortsatt att engagera
oss i Hagainitiativet tillsammans med tio andra
välkända företag inom olika branscher. Vi ser
att ett ledande klimatarbete ökar lönsamheten
genom energieffektiviseringar, minskade företagsrisker, nöjdare kunder, stoltare medarbetare
och större kundefterfrågan. I det gemensamma
klimatbokslutet redovisar vi också våra egna mål
och resultat när det gäller att minska klimatpåverkan i form av energieffektiviseringar och
minskade utsläpp av växthusgaser.
Lön för mödan hos Trelleborg Automotive
På Trelleborg Automotive i Forsheda tillverkar man antivibrationslösningar till
kunder som Scania, Volvo, Ford och GM. Produkterna monteras i till exempel
chassi, ratt och avgassystem och har en mängd ingående komponenter vilket
medför att antalet avfallsfraktioner är högt. I alla fall sedan Stena tog över som
återvinningspartner. Något Stena åtgärdade omedelbart var plastspillet som
gick till förbränning. Idag materialåtervinns plasten.
– Vi har alltid strävat efter att sortera vårt spill men vår förra leverantör var
sopåkare snarare än återvinnare. Skillnaden jämfört med Stena är enorm.
Tillsammans hittar vi nya möjligheter och det som vi förut fick betala för att bli
av med får vi nu betalt för. Det är fantastiskt för både Trelleborg och miljön,
berättar Christer Wallin, miljö- och kvalitetsansvarig på Trelleborg Automotive.
14
Henrik Celander är Stenas ansvarige säljare. Han tror att nyckeln till det goda
samarbetet stavas öppenhet.
– När vi tog över här utbildades alla i sortering. Det är Stenas jobb att hitta
den allra bästa avsättningen för materialet men då måste det vara rätt sorterat.
Blir det fel slår vi en signal och kan snabbt rätta till felet.
Hela tiden försöker man hitta förbättringar tillsammans. Christer har höga
ambitioner.
– Jag tycker fortfarande att för mycket går till
förbränning och hela anläggningen arbetar med att minimera avfallet. I och med att vi har ett så enkelt och smidigt
samarbete med Stena kan vi bolla våra idéer regelbundet.
Vi är mer som arbetskamrater.
i
med flera olika entreprenörer. Ikeas medarbetare
sparar tid och får bättre kontroll på avfallet.
Dessutom har avtalet med Stena förbättrat
Ikeas ersättning för hårdplast, tack vare våra
välutvecklade kanaler för avsättning av återvunnet material.
Henrik Celander, Stenasäljare, och Christer Wallin, miljö- och kvalitetsansvarig
på Trelleborg Automotive, träffas regelbundet på anläggningen i Forsheda.
Här diskuterar de vid en låda med produkter ämnade att minska vibrationer i
lastbilshytter. Båda framhåller den täta, öppna dialogen som anledningen till
de gemensamma framgångarna med avfallshanteringen.
15
Efter en första dellastning i Halmstad, förbereds skrot av olika kvaliteter i
Malmö Hamn. Båten Thalassini Kira gick sedan fullastad med över 50 000
ton skrot till köpare i Malaysia.
Stena Metal
International
!
Stena Metal International är koncernens försäljningsbolag av Stena Recycling-marknadernas
volymer av järn, metall och rostfritt skrot. Huvudkontoret ligger i Göteborg och ett representationskontor finns i Kina. Kunder är stål- och metallverk
över hela världen.
VD Thomas Andersson
!
Stena Metal Inc.
Stena Metal Inc. bedriver internationell handel
med skrot, tackjärn, järnsvamp (HBI) och
färdiga stålprodukter. Bolaget har kontor i USA,
Brasilien och Thailand. Från Stena Metal Inc.s
huvudkontor i Stamford, USA, får råvaruproducenter och kunder från hela världen hjälp att
hitta varandra.
VD Flemming Jensen
TRADING & SALES
KUNDANPASSADE KVALITETER
LOKAL INSAMLING OCH GLOBAL FÖRSÄLJNING
Ökade volymer, mer export utanför hemmamarknaderna och en större andel kundanpassade
leveranser. Så kan verksamhetsåret 2011/2012
sammanfattas för Stena Metal International,
koncernens försäljningsbolag för det egeninsamlade järn- och metallskrotet.
– Trots en fortsatt global ekonomisk osäkerhet med hög volatilitet har vi nått en starkare
position under året. Mer material säljs till fler
stål- och metallverk i fler länder. Vi har en
flexibel försäljningsorganisation som är beredd
att flytta fokus till nya länder när produktionstakten sjunker på befintliga marknader, säger
Thomas Andersson, VD.
Förutom våra hemmamarknader i Skandinavien och Europa har koncernen viktiga marknader i Turkiet och USA. I Kina, som är vår största
exportmarknad för metaller, har vi kontinuerlig
tillväxt. Vi är framgångsrika i Sydkorea där vi
har expanderat under året. I övriga Asien har
vi kunder i bland annat Indien, Pakistan och
Bangladesh.
Receptet på framgången är pålitlighet,
kvalitetssäkring och kundnära relationer. Vår
strävan är att alltid veta exakt vad varje enskild
kund vill ha för att kunna leverera det optimala
materialet. Genom att skräddarsy materialet
gör vi kundens produktionsprocess både enklare
och billigare. Materialet kan användas direkt,
utan dyra tillsatsämnen eller reningsprocesser.
– Vi vet också att rätt kvalitet är den parameter som värderas högst av våra kunder. Därför
är vi också stolta över höga betyg i kundundersökningar som har genomförts under året, säger
Thomas Andersson.
Ett bevis på vår kvalitet är att vi levererar
mer och mer aluminiumskrot till primärindustrin
som vanligtvis producerar ny aluminium ur
bauxit. Att använda återvunnet material gör
deras process billigare, samtidigt som det är
bättre för miljön.
LÄNKEN MELLAN RÅVARUPRODUCENTER OCH KUNDER
I koncernen bedrivs ett nära samarbete mellan
Stena Metal International och Stena Metal Inc
för att leverera de produkter som kunderna
efterfrågar. Systerbolaget Stena Metal Inc.
bedriver internationell handel inte bara med
skrot utan även med tackjärn, järnsvamp (HBI)
och färdiga stålprodukter.
Under året har bolaget expanderat container-
leveranserna av skrotråvaror till fler kunder i
Asien, vid sidan av leveranser till kunder som
vi levererat till i över 30 år.
– Vår ständiga målsättning är att förse
kunderna med den kvalitet och de materialegenskaper som krävs för deras produkter,
säger Flemming Jensen. Vårt signum är att
arbeta nära kunderna och vår förmåga att ta
snabba beslut om volymer och kvalitet i kombination med leveranser i rätt tid är viktiga och
skiljer oss från många andra aktörer.
Stena Metal Inc. har fortsatt att leverera
övriga produkter såsom tackjärn, och järnsvamp
– om än på marknader där den totala efterfrågan
minskat de senaste åren.
17
ElektronikÅtervinning
Möter upp mot branschens
utmaningar
Stena är en av Europas ledande elektronikåtervinnare. Med Stena som partner kan kunden känna sig
trygg i att elektronikavfallet hanteras på ett korrekt sätt och att så mycket som möjligt av materialet
återvinns till ny råvara. Det finns ett ökat intresse för våra unika och miljöriktiga lösningar, både hos
materialbolagen och inom industrin.
Vitvaror, tv-apparater, datorer, telefoner, leksaker,
spelkonsoler. Listan på elektriska och elektroniska
produkter som gör våra liv enklare och roligare
kan göras lång. Apparaterna blir mer och mer
komplexa samtidigt som nya modeller och uppdateringar släpps i en allt snabbare takt. Europa
går en ständigt accelererande utmaning till
mötes när det gäller att ta hand om uttjänt
elektronik på rätt sätt och återvinna en så stor
del av råvarorna som möjligt i varje eltandborste,
platt-tv och smartphone.
Med ett omarbetat WEEE-direktiv ökar också
kraven successivt på EU:s medlemsländer att
samla in mer och mer elektronikskrot. Från och
med 2016 ska EU:s medlemsländer samla in
elektronikskrot motsvarande 65 procent av all
såld elektronisk utrustning. Idag samlas, enligt
officiella siffror, 33 procent av all uttjänt elektronik in via insamlingssystem vilket innebär att det
måste ske stora förändringar framöver om målen
ska nås. Mognadsgraden varierar dessutom
mycket från land till land. Sverige och Norge
ligger nära de nya kraven. Polen, till exempel,
har betydligt längre att gå.
I dialog med kunden
Som en av Europas ledande elektronikåtervinnare spelar Stena en viktig roll i sammanhanget.
Affärsområdeschef Phär Oscár förklarar varför:
18
– Vi följer utvecklingen och utmaningarna på
varje marknad. Vi utvecklar processer som svarar
upp mot de miljökrav som gäller. Genom tät
dialog och nära samarbete med våra kunder
kan vi också erbjuda de bästa lösningarna och
underlätta i deras verksamhet.
Varje kund ska känna sig trygg med att Stena
är en innovativ och proaktiv samarbetspartner
som leder utvecklingen av elektronikåtervinningen
framåt – både när det gäller elektronikavfall
från hushåll och industrier.
Europas modernaste anläggning
Trots ett år med ekonomisk osäkerhet i Europa
ökar Stenas volymer på många håll samtidigt
som vi tar marknadsandelar i flera länder.
Stenas WEEE-verksamhet är inne i en förändringsprocess med investeringar i bland annat
Italien, Österrike, Sverige och Polen. Under
verksamhetsåret invigdes en anläggning för
återvinning av kylskåp i Tyskland. Anläggningen
blir Stenas fjärde i Tyskland och ses som en av
Europas modernaste med en kapacitet på över
360 000 kylskåp per år. Med bästa möjliga teknik
oskadliggörs de klimatstörande freongaserna i
ett slutet system. Över 97 procent av materialen
i kylskåpen återvinns och resten förädlas till
bränsle för värmekraftverk. Varje kylskåp som
återvinns skapar stor miljönytta och gör det
möjligt att undvika koldioxidutsläpp på upp
till 2 200 kilo.
Vid sidan om goda kundrelationer är kärnan
i verksamheten våra egenutvecklade, unika
processer. Tack vare lång erfarenhet och stor
kompetens ligger Stena långt framme när det
gäller avancerad teknik för att utvinna värdefullt material ur elektronikskrot. Ett exempel
är den slutna och automatiserade processen
för återvinning av LCD-baserade tv-apparater
och datorskärmar. LCD-återvinning är en av de
snabbast växande återvinningsutmaningarna i
Europa och övriga världen, med ett ständigt
ökande flöde av uttjänta platta skärmar.
Stenas process är miljöriktig, då i stort sett
allt kvicksilver tas om hand, och har hög återvinningsgrad. Den är därför en viktig styrka i
erbjudandet till våra kunder, vilket under året
har visat sig i flera kontrakt där kunden valt
oss tack vare den slutna LCD-processen.
Förnyat förtroende från kunderna
– Välutvecklade processer med hög säkerhet
och återvinningsgrad gör att vi kontinuerligt får
nya och förnyade avtal med materialbolag på
våra befintliga marknader. Det gäller inte minst
materialbolagen Elretur i Norge och Elkretsen i
Sverige, en marknad där vi är marknadsledande
med 35 procent av volymen, säger Phär Oscár.
WEEE
!
Waste of Electrical and
Electronic Equipment
Stena är en av Europas ledande elektronikåtervinnare med 25 anläggningar i åtta länder.
Sverige, Norge, Danmark, Finland, Polen, Tyskland, Österrike och Italien. Vi samlar dessutom
in material i ytterligare tiotalet länder. Stena
samlar in, bearbetar och återvinner elektronikskrot från hushåll, företag och producenter. Vi
utvecklar och säljer även ett flertal produkter
från återvunnet material.
Affärsområdeschef Phär Oscár
19
STENA ALUMINIUM
Stena Aluminium är Nordens ledande producent av
aluminium genom återvinning. Kunderna återfinns inom
aluminiumgjuteri- och stålindustrin. Man erbjuder också
teknisk support samt utbildning och tjänster inom
metallurgi, material och process.
Huvuddelen av verksamheten finns i Älmhult i Sverige
med ett säljkontor i danska Kolding.
VD Fredrik Pettersson (från 1 september 2012)
Under 2011/2012 gjorde Stena Aluminium sin största
miljöinvestering någonsin då, bland annat, ny utrustning
för rökgasrening, en efterbrännkammare samt en 75 meter
hög skorsten kom på plats.
!
Aluminium
Stor miljösatsning
i Älmhult
Det har varit ett märkesår för Stena Aluminium. Den nya rökgasreningsanläggningen i Älmhult
invigdes i maj under stor uppslutning från näringsliv, myndigheter och media. Miljöarbetet har
resulterat i ett unikt klimatavtal med Länsstyrelsen och en fin utmärkelse. Företaget har även
stärkt positionen som ledande kompetensutvecklare av nordiska aluminiumgjuterier.
Det gångna verksamhetsåret har varit rikt
på både händelser och framgångar för Stena
Aluminium.
– Vi gör vårt bästa år någonsin inom en rad
områden. Dessutom ser omvärlden att vi arbetar
långsiktigt med vårt engagemang för aluminiumbranschen och att vi menar allvar med våra miljöinvesteringar, säger avgående VD Staffan Persson.
I fokus för den positiva uppmärksamheten
från näringsliv, myndigheter och media ligger
de stora miljöinvesteringarna i Älmhult som
faktiskt minskar anläggningens totala miljöpåverkan, trots att produktionskapaciteten nära
nog kan fördubblas i framtiden. De högt ställda
miljömålen nås bland annat genom en ny rökgasreningsanläggning, en efterbrännkammare
och en 75 meter hög skorsten. Under våren kom
det slutgiltiga utslaget från Mark- och miljööverdomstolen som gav klartecken för utökad
produktion – ett väntat, men ändå efterlängtat
besked.
Stenas intensifierade miljösatsning resulterade också i ett klimatavtal med Länsstyrelsen,
det första i sitt slag, där flera offensiva klimatmål ska vara genomförda redan 2012.
Spillvärmen värmer orten
I miljösatsningen ingår också ett värmeåtervinningssystem som tar tillvara på spillvärmen från
produktionen och levererar den till Älmhults
fjärrvärmesystem. Värmeåtervinningssystemet
kommer att leverera energi i storleksordningen
25 GWh årligen, vilket motsvarar årsförbrukningen hos 1 200 villor.
En hörnsten i Stena Aluminiums erbjudande
är att utveckla långsiktiga relationer med kunder
och leverantörer. Det framgångsrika ESF-finansierade kompetensprojektet ”Gränsöverskridande
satsningar inom aluminiumbranschen” avslutades under stor uppskattning från de deltagande
företagen Lundbergs Pressgjuteri, Metallfabriken
Ljunghäll, Skoglunds Metallgjuteri, VÅ Pressgjuteri och Åges Metallgjuteri. I utvecklingsarbetet
har det nya laboratoriet spelat en viktig roll,
bland annat har nya legeringar tagits fram på
uppdrag av kunder.
Hjälp till framgång
– Som Nordens ledande leverantör är det
väldigt viktigt att vi hjälper våra kunder att bli
framgångsrika och konkurrenskraftiga. Det är
ett ansvar vi tar och ett strategiskt val vi gjort,
säger Staffan Persson.
Säkerhetsarbetet har fortsatt varit i fokus under
verksamhetsåret. Medarbetarna utbildas med
återkommande uppföljningar. Insatserna har
resulterat i en tydlig attitydförändring – bästa
utfallet har prepareringsavdelningen som har
över 1 400 dagar utan olycka med sjukfrånvaro.
Särskilt minnesvärt under året var invigningen
av den nya anläggningen i Älmhult. På plats för
att förrätta invigningen var Stenas huvudägare
Dan Sten Olsson och landshövding Kristina
Alsér. ”Kronoberg är glada och stolta över att
lyfta fram modern och högteknologisk industri”,
sade landshövdingen under invigningstalet.
Fredrik Pettersson ny VD
Efterfrågan från kunderna på de nordiska och
tyska marknaderna har varit fortsatt god, men
konjunkturutvecklingen i Sydeuropa och en viss
överkapacitet har påverkat priserna.
Under verksamhetsåret beslutades att VD
Staffan Persson går vidare till nya utmaningar
inom koncernen som VD för Stena Recycling AB
från 1 september 2012. Till hans ersättare på
VD-posten har styrelsen utsett marknadschef
Fredrik Pettersson.
– Vi är ödmjuka inför den framgång vi haft
och det goda år vi har bakom oss. Vi ska fortsätta på den inslagna vägen och utveckla marknadens bästa erbjudande. Det ligger många
intressanta och spännande utmaningar framför
oss, säger Fredrik Pettersson.
21
!
STENA STÅL
Stena Stål är en rikstäckande stålleverantör med ett
brett sortiment av balk, armering, rör, plåt, stångstål,
rostfritt, verktygsstål, legerat konstruktionsstål, smide
och gjutgods. Bolaget är ledande inom figurskärning
och CNC-bearbetning av grovplåt samt erbjuder slittning och klippning av tunn- och bandplåt från rulle.
Stena Stål har lager, produktion och försäljning på
20 platser i Sverige samt i norska Moss.
VD Jan-Erik Dahlin
Jan Ishak är lagerarbetare på Stena Stål i Västerås.
Under verksamhetsåret inleddes moderniseringen
av huvudlagret i Västerås.
Stål
Ökad kapacitet
för bättre leveranser
Under verksamhetsåret har Stena Stål ökat sin lokala närvaro genom nyförvärv och
investeringar i befintlig verksamhet. Den omfattande satsningen på huvudlagret i Västerås
ökar leveranskapaciteten och höjer kvaliteten på distributionen. Företaget har också påbörjat
certifiering enligt EN 1090-1, något som berör alla inom stålbranschen.
Stena Stål har under året flyttat fram sina positioner ytterligare när det gäller närhet till kunden,
genom att kombinera lokal närvaro med god
kännedom om den lokala stålmarknaden.
Under senare delen av verksamhetsåret
2011/2012 blev det klart med förvärv av
Handelsstål i Sundsvall AB, ett företag med
inriktning på leveranser av handelsstål och plåt.
Det är ett välrenommerat företag som profilerat
sig på närhet till kunden, flexibilitet och hög
servicegrad.
– Det är ett företag med samma värderingar
som våra. Vi ska vara lätta att nå och kunden
ska alltid vara välkommen in på en kopp kaffe,
säger VD Jan-Erik Dahlin.
Under verksamhetsåret har Stena Stål i
Värnamo öppnat ett verktygsstålcenter för att
öka servicen gentemot gamla och nya kunder
inom verktygsindustrin på den växande regionala
marknaden. Verktygsstålscentret bygger på ett
butikskoncept som ska öka tillgänglighet och
snabbhet för kunderna. Inom verktygsstål tillhör
Stena Stål de ledande leverantörerna i landet.
Förbättringar i flera led
Stena Ståls största satsning under verksamhetsåret är utbyggnaden och moderniseringen av
huvudlagret i Västerås. Den manuella hanteringen har kompletterats med två datoriserade
höglager som betjänas av plockrobotar.
– Vi ökar kapaciteten kraftigt och höjer
kvaliteten på plockning, buntning och hantering
vilket kommer kunden till nytta i form av ökad
leveranssäkerhet. Samtidigt blir anläggningen
en säkrare arbetsplats för våra medarbetare,
säger Jan-Erik Dahlin.
Förra verksamhetsårets förvärv av AHAB
Steel i Storfors har gett ett insteg i segmentet
för tunn- och bandplåt och utvecklingen fortsätter.
Vässade interna processer
Under året har också arbetet med certifieringssystemet EN1090-1 startat. Certifieringen är
tvingande från 1 juli 2014 och berör alla aktörer
inom stålbranschen med verksamhet inom
byggsektorn. En förrevision genomfördes under
våren och certifieringen beräknas vara klar
under kalenderåret 2012.
Vidare har åtgärder vidtagits för att förbättra
de interna processerna. För att ytterligare kostnadseffektivisera och miljösäkra transporterna
har ett nytt transportplaneringssystem implementerats i organisationen.
Det har också fattats ett beslut om att
införa ett nytt affärssystem.
– Vi ska bli mera enhetliga i vårt sätt att
arbeta och uppträda mot våra kunder, säger
Jan-Erik Dahlin. Det nya affärssystemet bygger
på en effektivare, mer enhetlig och rationell
affärsprocess.
Fler säkra rundor
Säkerhetsarbetet har en fortsatt framskjuten
plats i verksamheten, bland annat genom ett
ökat antal Safety Walks som höjer säkerhetsmedvetandet i organisationen och förebygger
olyckor.
Försäljningsmässigt har det varit ett verksamhetsår med fortsatt bra volymer på Stena
Ståls marknader. Däremot har överkapacitet
och minskade volymer i Sydeuropa föranlett
en svagare prisutveckling är förväntat, vilket
medfört en del prisförluster och pressad
resultatmarginal.
23
olja
Till Västafrika
utan mellanled
Under senhösten 2011 övertog Stena Oil Dalanäs oljedepå vid hemmahamnen i Göteborg
för att säkra tillgången till tankkapacitet och ytterligare höja produktkvalitet och driftsäkerhet.
Den snabbt växande bunkerverksamheten i Västafrika har utvecklats genom att leveranserna
numera utförs utan mellanled.
Det var efterlängtat när Stena Oil senhösten
2011 tog över verksamheten på Dalanäs oljedepå från tidigare ägaren Nynäs. Affären fullbordades genom ett långsiktigt avtal med
Räddningstjänsten Göteborg som äger depåområdet i Skarvikshamnen.
– Det är en nyckelfaktor för oss att säkra tillgången till tankkapacitet i Göteborgsregionen.
Att vi tagit över depåverksamheten innebär
också att vi ytterligare kan utveckla den höga
produktkvalitet och driftsäkerhet som är ett
signum för företagets verksamhet, säger VD
Jonas Persson.
Affären i Västafrika växer
Verksamhetsåret präglades av fortsatt utveckling av Stena Oils bunkerverksamhet utanför
Västafrikas kust. En nyhet, även för branschen,
är att man under året levererar produkterna
direkt till kunderna i Västafrika utan mellanled.
– Vi transporterar olja i egen regi från Europa
till Västafrika sedan slutet av 2011. Då har vi full
kontroll över kvalitet och logistik, vilket är viktiga
faktorer för att vi ska kunna erbjuda kunderna
hög service och vara konkurrenskraftiga i Västafrika, förklarar Jonas Persson.
Till skillnad från den europeiska bunkermarknaden växer den västafrikanska och Stena Oils
24
koncept med enkelhet och trygghet för kunden
i kombination med kvalitetsprodukter har haft
god inverkan på marknadssituationen. Rederier
som slutat bunkra i Västafrika har börjat igen,
nu som kunder hos Stena Oil.
Fokus på bunkring
– Under det kommande verksamhetsåret planerar vi att ytterligare utveckla vår service
i Västafrika. Vi kommer också att undersöka
möjligheten att erbjuda våra tjänster på nya
geografiska områden och till nya typer av kunder.
Den mest uppmärksammade affären under
året var leveransen av bunkerolja till Stena
Drillings nya fartyg Stena IceMAX. Innan avfärd
mot Franska Guyana bunkrade det 228 meter
långa fartyget inte mindre än 10 000 kubikmeter
lågsvavlig gasolja. Det var Stena Oils största
enskilda gasoljeleverans någonsin och Bunker
Manager Anders Ingdell övervakade operationen
på plats.
– Det var definitivt en affär utöver det vanliga.
Bunkringen tog tre dagar i anspråk och volymen
motsvarar 213 tankbilar med släp, berättar
Anders Ingdell.
Stena Oils marina helhetslösning som innebär att man tar med sig sina nordiska kunders
spolvatten och sludge efter bunkring är mycket
uppskattad och växer stadigt. Avfallet från
fartygen ger ett utmärkt råmaterial till Stena
Recycling, som bland annat tillverkar konverterad eldningsolja för exempelvis cementindustrin.
Miljö- och säkerhetsarbetet är högt prioriterat
hos Stena Oil, bland annat genom programmet
Green Bunkering. Viktigt att framhålla är att
kraven på säkerhet och miljö ställs lika högt,
oavsett om det rör verksamhet i nordiska eller
afrikanska vatten.
Lägre bunkringsvolymer
Överkapacitet inom handelsflottorna och så
kallad slow steaming, där man sänker hastigheten för att reducera förbrukningen av bränsle,
håller fortfarande nere bunkringsvolymerna och
utvecklingen beräknas hålla i sig de närmaste
åren. Oljepriset var volatilt under första delen
av verksamhetsåret, steg kraftigt fram till mars
2012 för att sedan sjunka.
STENA OIL
!
Stena Oil är Skandinaviens ledande leverantör av
bunkerolja och marina helhetslösningar till fartyg
i Skagerak, Kattegatt och Nordsjöområdet. Sedan
2010 bunkrar man även fartyg utanför Västafrikas
kust.
VD Jonas Persson
Stena Oil bunkrar Stena IceMAX på redden i Singapore på väg till fartygets första
uppdrag i Franska Guyana. Stena IceMAX är byggt av Stena Drilling, ett av världens
ledande företag inom offshore-branschen. Fartyget är 228 meter långt, 42 meter brett
och är det första av Stena Drillings fartyg som är anpassat efter arktiska förhållanden.
25
ekonomi & finans
KONSOLIDERING PRÄGLADE ÅRET
Ur ett finansiellt perspektiv kännetecknades verksamhetsåret 2011/2012 av stor rörlighet på marknaden.
Detta påverkade den operativa såväl som den finansiella vardagen i Stena Metallkoncernen.
Jonas Höglund tillträdde som CFO den 1 september 2011. Han beskriver ett verksamhetsår
där koncernen haft ett ökat fokus på kassaflöde
och kapitalbindning. Som exempel nämner han
genomloppstider i lager.
– Ambitionen är att öka medvetenheten om
kapitalbindning i koncernen så att det blir en
naturlig del av vardagen.
Råvarumarknaden har präglats av volatila
priser i nedåtgående trend vilket påverkat affären.
– Vi har haft en relativt god volymingång
men samtidigt känt av en press nedåt på marginalerna. Framöver råder det fortsatt osäkerhet
Peter Gustafsson, Finanschef,
och Jonas Höglund, CFO.
26
i omvärlden men vi försöker ha beredskap för
snabba anpassningar, säger Jonas Höglund.
I början av verksamhetsåret genomfördes
två större affärer: Norsk Metallretur i Norge
samt en fragmenteringsanläggning i danska
Grenå vilka båda medfört omfattande
konsolideringsarbete.
Defensiva placeringar i osäker marknad
Peter Gustafsson är Finanschef med ansvar för
koncernens internbank, finansiering och förvaltning. Under våren 2012 har koncernen, genom
ett avtal med ett bankkonsortium, ingått en ny
syndikerad kreditfacilitet om 2 miljarder kronor
med en löptid på tre år.
– Detta avtal säkerställer vår likviditet och
tryggar finansieringen, säger Peter Gustafsson.
Vår finansieringsfilosofi bygger på en kombination av obligationslån via kapitalmarknaden och
bankrelaterade kreditfaciliteter. Det har visat sig
vara en bra strategi som passar oss väldigt väl.
På grund av den stora osäkerheten på marknaden har verksamheten haft en lägre riskprofil
än tidigare, en strategi som fallit väl ut.
i AB Stena Metall Finans
Stena Metall Finans bedriver finansiell verksamhet och intern bankverksamhet inom
koncernen.
att finansiera verksamheten i rätt valuta.
Övrigt prognosti­serat flöde säkras kontinuerligt via valuta­terminer.
Valutakursutveckling*
11
10
Koncernens internbank
Stena Metall Finans har rollen som koncernens internbank. Bolagets ansvarsområden
om­­fattar:
• Aktivt deltagande i analys, kvalitets­s äkring
av beslutsunderlag samt finans­i ering av
investeringsverksam­h eten.
• Säkerställa rutiner när det gäller cash
management, upphandling och utformning
av kontostrukturen samt bedriva ett aktivt
arbete med att minska koncernens rörelsekapitalbindning.
• Bidra till koncernens resultat på lång och
kort sikt genom en effektiv förvaltning av
och trading med koncernens likvida medel.
• Bevakning av de finansiella marknaderna.
• Avvägning av risknivåer när det gäller
koncernens kundkrediter samt uppföljning
av kundstocken.
• Säkerställa koncernens långsiktiga
finansiering.
HANTERING AV VALUTAKURSRISKER
Största möjliga balans eftersträvas alltid
mellan tillgångar och skulder samt mellan
intäkter och kostnader i främmande valutor.
Väsentligt för Stena Metallkoncernen är
Likviditet och finansiering
Koncernens externa finansiering sker via
kapitalmarknader och via banksystemet.
Under våren 2012 har koncernen med ett
syndikat bestående av fyra banker avtalat
om en revolverande 3-årig kredit. Rörelsekapital finansieras via nordiska banker, avtalen är bilaterala. I tillägg till sedvanlig finansiering finns behov av relativt stora limiter
för garantier då en stor del av koncernens
verksamhet är tillståndspliktig.
För finansiering är grundregeln att inga
säkerheter lämnas för tillgångar som tillhör
kärnverksamheten.
Tillsammans med våra banker har
vissa finansiella nyckeltal, så kallade covenants, överenskommits, samt regelbunden
informationsgivning som villkor för finansieringen.
Miljöförsäkring
Genom miljöförsäkring har koncernen i
likhet med tidigare år gjort erforderliga
avsättningar för att täcka framtida kostnader för återställande av mark som tidigare
förorenats.
9
8
7
EUR/SEK
6
USD/SEK
09/10
10/11
11/12
Morgan Stanley Världsindex, USD*
1.400
1.300
1.200
1.100
1.000
900
09/10
10/11
11/12
Stockholmsbörsens OMXS30 Index*
1.200
1.100
1.000
900
800
09/10
10/11
11/12
VIX, Volatilitetsindex*
50
Förfall obligationslån (MSEK)
40
1.500
30
1.200
20
900
10
09/10
10/11
11/12
600
300
0
2012
2013
1 år
2014
2 år
2015
3 år
2016
4 år
2017
5 år
*Samtliga grafer på sidan avser prisutveckling
under perioden 1/9 2009 till och med 28/9 2012.
Alla grafer avser månadssiffror.
Källa: Reuters, MBR och Stena Metall
27
stenasfären
Affärsområde*
stena AB
stena sessan ab
Färjelinjer
Omsättning MSEK 9.700
Resultat MSEK –366
Stena Line
Offshore drilling
Omsättning MSEK 8.107
Resultat MSEK 2.100
Stena Drilling
Shuttle tankers
rederi
Omsättning MSEK 3.214
Resultat MSEK –182
Stena Bulk
Stena RoRo
Stena Teknik
Northern Marine
Management
fastigheter
Omsättning MSEK 2.474
Resultat MSEK 1.286
Stena Fastigheter
Stena Realty
adactum
Omsättning MSEK 4.732
Resultat MSEK 172
Stena Adactum
finans/övrigt
Omsättning MSEK 10
Resultat MSEK 35
Stena Finans
stena metall ab
Shuttle tankers
Concordia Maritime (52%)
RoPax-fartyg
MEDA (22%)
Beijer Electronics (30%)
Stena Metall Finans
återvinning,
miljö och handel
Omsättning MSEK 35.193
Resultat MSEK 195
Stenasfären omfattar de tre av familjen
Sten A Olsson helägda moderbolagen Stena AB
(publ), Stena Sessan AB och Stena Metall AB
jämte hel- eller delägda dotterbolag till dessa.
Det delägda bolaget Concordia Maritime AB
(publ), är noterat på Nasdaq OMX Stockholm
och är till 52 procent ägt av Stena Sessan AB.
Stena Metall
Antal anställda i Stenasfären
Omsättning (MSEK)*
20.000
38.000
15.000
28.500
10.000
19.000
5.000
9.500
0
Stenasfärens totala omsättning uppgick till
60.532 MSEK*.
2008 2009 2010
2011
2012
0
Stena
AB
Stena
Metall
AB
Stena Concordia
Sessan Maritime
AB
AB
*Stena Metalls siffror avser perioden
1/9 2011–31/8 2012. För övriga bolag
avses perioden 1/1 2011–31/12 2011.
28
Björn Pettersson, lagerarbetare på Stena Ståls huvudlager i Västerås.
29
ekonomisk
redovisning
Förvaltningsberättelse
32
Koncernen
Resultaträkning
Balansräkning
Eget kapital
Kassaflödesanalys
Redovisnings- och
värderingsprinciper
Noter
40
43
Moderbolaget
Resultaträkning
Balansräkning
Kassaflödesanalys
Eget kapital
Noter
53
54
56
57
57
Aktier och andelar
i koncernföretag
Förslag till vinstdisposition
Revisionsberättelse
60
62
63
Styrelse
Adresser
64
65
35
36
38
39
31
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Stena Metall Aktiebolag,
org nr 556138-8371 med säte i Göteborg avger härmed redovisning
för verksamhetsåret 1 september 2011 till 31 augusti 2012.
Allmänt om verksamheten
Stena Metallkoncernen är ett ledande, innovativt återvinningsföretag som samlar in, förädlar och återvinner alla typer av avfall.
I koncernen ingår också produktion av aluminium från återvunnen
råvara, leveranser av stålprodukter, finansverksamhet samt internationell handel med stål, metaller och olja.
Vid slutet av verksamhetsåret 2011/2012 hade koncernen verksamheter på cirka 250 platser i Sverige, Norge, Danmark, Finland,
Polen, Schweiz, Malta, Tyskland, Österrike, Italien, USA, Brasilien,
Thailand och Kina.
Den allmänna oro och pessimism kring Europa och den globala
ekonomiska tillväxten som i stort präglade hela året skapade, för
huvuddelen av Stena Metalls verksamhet, utbredd försiktighet och
kortsiktighet i beteendet hos många aktörer. Volatiliteten i priser
på finans- såväl som råvarumarknaden har varit hög, med i huvudsak fallande priser på framför allt stål och järnskrot. Framför allt
har den alltmer utbredda oron om sämre tider bidragit till ökad
kortsiktighet och försiktighet på marknaden.
Trading & Sales
Stena Metallkoncernen bedriver handel med skrot, tackjärn,
järnsvamp och färdiga stålprodukter. Stena Metal Inc. är en länk
mellan råvaruleverantörer och stålverk i hela världen. Bolaget har
under året arbetat på en volatil råvarumarknad och uppvisar ett,
under rådande förutsättningar, gott resultat.
Verksamhetsområdets omsättning och resultat uppgick till
2.289,1 MSEK (1.866,8) respektive 22,7 MSEK (20,9).
WEEE (Waste Electric and Electronic Equipment)
Stena är en av Europas ledande elektronikåtervinnare och ligger
långt framme när det gäller avancerad teknik för att utvinna värdefullt material ur elektronikskrot. Ett exempel är en sluten och automatiserad process för återvinning av LCD-baserade tv-apparater och
datorskämar. Under året invigdes en anläggning för återvinning av
kylskåp i Tyskland där över 97% av materialet i kylskåpen återvinns
och resten förädlas till bränsle för värmekraftverk.
Trots ett år med ekonomisk osäkerhet i Europa med volatilitet i
priser och inkommande volymer har Stena stärkt sina marknadsandelar i flera länder. Omsättning och resultat uppgick till 921,0
MSEK (849,1) respektive 15,8 MSEK (4,1).
Aluminium
Marknad
Återvinningsverksamheterna
Stena Recycling bedriver återvinningsverksamhet i Sverige, Norge,
Danmark, Finland och Polen vid ca 180 filialer. För att ytterligare
stärka och samordna återvinningsenheterna samlas dessa under
en gemensam ledning i ett samlat affärsområde, Stena Recycling
International från och med den 1 september 2012.
Den 1 september 2011 förvärvades Norsk Metallretur AS, en av
Norges ledande aktörer inom järn- och metallåtervinning. Förvärvet
har inneburit en kraftig förstärkning av Stenas erbjudande i Norge.
I Danmark förvärvades en av landets största fragmenteringsanläggningar. Anläggningen ligger i Grenå i direkt anslutning till
egen djuphamn vilket är en stor fördel vid utlastning för export.
Verksamhetsområdets omsättning uppgick till 14.042,1 MSEK
(13.456,0) och resultatet var 332,5 MSEK (567,1).
32
Stena Aluminium är Nordens ledande producent av aluminium
genom återvinning för aluminiumgjuterier och stålindustrin. Stena
Aluminium har under året fortsatt att utveckla ett nära samarbete
med sina kunder kring förbättrad produktivitet, teknikutveckling
och miljöinvesteringar. Som ett led i arbetet med att uppfylla
bolagets miljömål har en ny rökgasreningsanläggning tagits i bruk.
Resultatet var starkt och uppgick till 49,7 MSEK, vilket är lika
med föregående år. Omsättningen uppgick till 896,6 MSEK
(928,6).
Stål
Stena Stål är en rikstäckande stålleverantör med ett stadigt
växande utbud av stålprodukter och tjänster. Verksamhetsåret
har inneburit fortsatt bra volymer och omsättningen uppgick till
1.978,4 MSEK (1.939,7). Stor press på världens stålindustri, vilken
medfört fallande priser har dock påverkat bolagets resultat som
uppgick till 12,2 MSEK (78,8).
Affärsområdets omsättning och resultat uppgick till 1.978,4
MSEK (1.939,7) respektive 12,2 MSEK (78,8).
Olja
Stena Oil är Skandinaviens ledande leverantör av bunkerolja och
levererar till fartyg i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjöregionen samt
utanför Västafrikas kust. Under verksamhetsåret har bolaget utökat
sin verksamhet utanför Västafrika samtidigt som man försvarat
sina marknadsandelar på en krympande skandinavisk marknad.
Omsättning och resultat uppgick till 8.116,0 MSEK (7.878,3)
respektive 40,4 MSEK (50,6).
Finansverksamheten
Under verksamhetsåret har en ny syndikerad revolver om 2,0 miljarder kronor avtalats med en grupp av nordiska banker. Kreditfaciliteten är en förlängning av tidigare avtal och är per oktober 2012
inte utnyttjad till någon del.
Förändringar i koncernens sammansättning
Per 1 september 2011 förvärvade Stena Metall AB Norsk Metallretur
AS, en av Norges ledande aktörer inom järn- och metallåtervinning.
Förvärvet har inneburit en stor expansion på den norska marknaden. Bolaget har 12 anläggningar från Tönsberg i sydost till Trondheim i norr där man bearbetar och säljer cirka 300.000 ton järn
och metaller per år.
Stena Recycling AB förvärvade den 1 september Göran Åströms
Åkeri AB i Lidköping, inklusive dotterbolaget Lidköpings Slamsugning AB. Bolaget har ca 30 anställda och erbjuder såväl avfallslösningar som transporttjänster i Skaraborg.
Koncernens bolag inom elektronikåtervinning i Rumänien,
SC Stena DTM SRL och Tjeckien, Stena Technoworld a.s. har avyttrats till externa köpare.
Miljöinformation
Huvuddelen av koncernens verksamhet omfattas av anmälningseller tillståndsplikt. I sex av de svenska bolagen inom koncernen
bedrivs verksamhet enligt 9 kap. 6 § miljöbalken (1998:808).
Totalt finns inom bolagen 119 anläggningar som är anmälningseller tillståndspliktiga. I bolagen bedrivs återvinning av järn- och
metallskrot, papper, elektronik samt framställning av aluminiumlegeringar. I verksamheterna bedrivs även insamling, mellanlagring
och behandling av avfall, farligt avfall samt lagring av bunkerolja
och förbehandling av stål.
I tre av de sex bolagen pågår revideringar eller förnyelse av
tillstånden på grund av ökade produktionsvolymer eller nyetableringar. De största miljöpåverkansfaktorerna från verksamheterna
är buller samt utsläpp till mark, luft och vatten vid hantering och
bearbetning av inkomna restprodukter. Under året har bränder
förekommit i verksamheten. För att stärka miljöskyddet arbetar
koncernbolagen utifrån en miljöpolicy och etablerade kontrollsystem. Koncernen har även en särskilt inrättad funktion för att
kontinuerligt förbättra säkerhetsarbetet. Samtliga återvinningsföretag samt stålverksamheter är certifierade enligt ISO 14001.
Vissa av koncernens bolag bedriver verksamhet på mark vilka
har, eller kan ha, förorenats. Stena Metallkoncernen har genom
tecknande av en miljöförsäkring överfört risken för återställande
av förorenad mark till ett försäkringsbolag. Försäkringsbolagets
åtagande gäller så länge försäkringspremien betalas. Då försäkringsbolaget återförsäkrar en del av risken hos ett av koncernen
ägt försäkringsbolag redovisas i koncernredovisningen den
beräknade skulden för samtliga i koncernen ingående bolag.
Försäkringen täcker den beräknade saneringskostnaden, upptagen till det mest sannolika utfallet, för koncernens samtliga
driftställen. Premien betalas årligen och redovisas under rubriken
Kostnad för sålda varor.
Personal
Under verksamhetsåret har antalet anställda ökat till följd av
genomförda förvärv i Sverige, Norge och Danmark.
Under året avslutades det ettåriga internationella traineeprogrammet med 25 deltagare. Samtliga som deltagit i programmet
har fått kvalificerade roller som erbjuder möjlighet till fortsatt
utveckling inom koncernen. Avsikten är att rekrytera en ny traineegrupp i början av 2014.
Den första gruppen i utvecklingsprogrammet SIMP (Stena
Individual Management Program) examinerades i juni 2012.
Programmet erbjuder individuellt anpassad utveckling för
medarbetare som nominerats av ledningarna i koncernens bolag.
Satsningen på kompetens har fortsatt genom utvecklingen av
program inom områdena produkt- och materialkunskap samt
ledarskap för Affärsområde Recycling. All kompetensutveckling
inom detta område kommer att placeras i en gemensam struktur;
Stena Recycling Academy.
Sjukfrånvaron inom Stena Metallkoncernen fortsätter att
ligga på en relativt låg nivå.
Forskning och Utveckling
I koncernen bedrivs ett flertal miljöteknikprojekt, dels i egen regi,
dels i samarbete med högskolor, universitet, myndigheter, organisationer och näringsliv. Sammanlagt har under året lagts ner ca 22 (39)
MSEK på forskning och utveckling.
Redovisningsprinciper
Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder har använts
som i föregående års årsredovisning. På sidorna 40-42 redogörs för
koncernens redovisningsprinciper.
33
Förvaltningsberättelse
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Framtida utveckling
Stena Metallkoncernen är exponerat för ett antal riskfaktorer som
helt eller delvis ligger utanför bolagets kontroll, men som kan ha
en inverkan på koncernens resultat och rörelsekapital. Efterfrågan
på och inköp av bolagets produkter styrs av aktiviteter inom järnbruk, pappersbruk, byggindustri, transportsektor, tillverkning,
privatmarknad, etc. Bolaget följer upp tendenser regelbundet för
att snabbt kunna korrigera verksamheten. Se vidare not 36,
Finansiella instrument/risker.
Det råder i nuläget en stor osäkerhet kring den globala ekonomiska
tillväxten. Såväl finansmarknaderna som råvarumarknaderna präglas
av hög volatilitet och osäkerhet. Med långsiktiga ägare och en
beprövad affärsmodell som grund har bolaget dock förutsättningarna för att kunna utveckla de bästa lösningarna även i osäkra tider.
Händelser efter räkenskapsårets slut
Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets slut.
Omsättning och resultat
Koncernens omsättning uppgick till 35.192,9 MSEK (28.976,9) en
ökning med 21,5 procent jämfört med föregående verksamhetsår.
Moderbolagets omsättning var 167,6 MSEK (312,8), varav koncerninternt 154,6 MSEK (299,7).
Koncernens nettoresultat uppgick till 94,3 MSEK (336,6).
Moderbolagets resultat uppgick till 8,2 MSEK (24,1).
34
Moderbolaget
Moderbolagets huvudsakliga verksamhet består i att hyra ut
fastigheter till koncernföretagen samt tillhandahålla vissa
koncerngemensamma funktioner såsom Corporate governance,
internrevision och koncernekonomi.
Koncernen
Resultaträkning
1 september–31 augusti, MSEK
Not
2011/2012
2010/2011
Nettoomsättning
3
35.192,9
28.976,9
Kostnad för sålda varor
4
–33.224,5
–26.796,3
1.968,4
2.180,6
Bruttoresultat
4
– 706,0
–645,9
2, 4
– 915,5
–823,7
Resultat från andelar i intresseföretag
5
2,4
5,7
Övriga rörelseintäkter
6
Försäljningskostnader
Administrationskostnader
Övriga rörelsekostnader
Rörelseresultat
1, 7
99,7
13,7
– 22,8
–8,1
426,2
722,3
Ränteintäkter och liknande poster
8
144,7
103,3
Räntekostnader och liknande poster
9
–375,9
–300,5
195,0
525,1
– 99,8
–189,8
Resultat före skatt
Skatter
10
Minoritetsandel i resultat
11
Årets resultat
– 0,9
1,3
94,3
336,6
35
Koncernen
Balansräkning
31 augusti, MSEK
Not
2012
2011
Goodwill
12
1.033,8
591,2
Övriga immateriella tillgångar
13
5,9
12,7
1.039,7
603,9
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Summa immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader
14
1.199,1
960,8
Mark och övrig fast egendom
15
557,8
575,7
1.529,0
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier
Pågående nyanläggningar
16
1.674,9
17, 36
313,2
92,8
18
150,7
94,8
3.895,7
3.253,1
11,0
5,4
Summa materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar i intresseföretag
19
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Uppskjutna skattefordringar
20
Andra långfristiga fordringar
21
Summa finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
5,8
3,7
57,0
34,3
156,8
140,2
230,6
183,6
5.166,0
4.040,6
1.865,8
2.375,3
2.234,4
2.617,0
Omsättningstillgångar
Varulager
22
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Aktuella skattefordringar
Övriga fordringar
23
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
24
Summa kortfristiga fordringar
7,1
268,8
318,0
438,2
530,9
3.057,6
3.473,0
Kortfristiga placeringar
1.100,2
929,5
Kassa och bank
1.687,7
2.527,5
Summa omsättningstillgångar
7.711,3
9.305,3
12.877,3
13.345,9
SUMMA TILLGÅNGAR
36
116,2
31 augusti, MSEK
Not
2012
2011
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital 130.000 aktier
Bundna reserver
Fria reserver
Årets resultat
Summa eget kapital
Minoritetsintresse
25
13,0
13,0
319,6
320,4
4.005,3
3.736,6
94,3
336,6
4.432,2
4.406,6
0,6
8,9
Avsättningar
Avsättningar till pensioner
26
28,4
25,1
Övriga avsättningar
27
650,4
578,8
678,8
603,9
Summa avsättningar
Långfristiga skulder
Obligationslån
28
4.586,4
4.813,8
Skulder till kreditinstitut
29
258,6
74,7
Övriga skulder
Summa långfristiga skulder
10,4
12,5
4.855,4
4.901,0
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
30
Leverantörsskulder
Aktuella skatteskulder
Övriga skulder
31
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
32
Summa kortfristiga skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
194,1
255,3
1.455,3
1.799,1
38,6
165,6
257,6
220,5
964,7
985,0
2.910,3
3.425,5
12.877,3
13.345,9
Ställda säkerheter
33
291,6
208,3
Ansvarsförbindelser
33
357,9
331,2
37
Koncernen
Förändringar i eget kapital
Ingående eget kapital 2010-09-01
Aktiekapital
Bundna reserver
Fria reserver
13,0
312,0
Totalt
eget kapital
4.115,3
3.371,7
418,6
Omföring av föregående års resultat
418,6
–418,6
Utdelning
– 49,5
– 49,5
28,4
–28,4
—
–20,0
24,2
Förskjutning mellan fritt och bundet eget kapital
Omräkningsdifferenser mm
Årets resultat
Utgående eget kapital 2011-08-31
13,0
320,4
3.736,6
336,6
4.406,6
336,6
–336,6
–57,5
Omräkningsdifferenser mm
13,0
—
–57,5
37,4
–37,4
—
–38,2
27,0
–11,2
Årets resultat
Utgående eget kapital 2012-08-31
4,2
336,6
Utdelning
Förskjutning mellan fritt och bundet eget kapital
—
336,6
Omföring av föregående års resultat
319,6
4.005,3
Specifikation av bundna reserver
Kapitalandel i obeskattade reserver
94,3
94,3
94,3
4.432,2
12-08-31
11-08-31
88,1
46,6
Övriga bundna reserver
231,5
286,8
Summa
319,6
333,4
Omräkningsdifferenser mm består av årets omräkningsdifferens i utländska dotterföretag – 65,7 (– 40,8) samt omräkning av lån
vilka står som säkerhet för eget kapital i utländska dotterföretag 54,5 (45,0).
38
Nettoresultat
Koncernen
Kassaflödesanalys
1 september–31 augusti, MSEK
Not
2011/2012
2010/2011
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt
195,0
525,1
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet mm
813,7
749,6
1.008,7
1.274,7
–306,0
13,3
702,7
1.288,0
Ökning(–)/Minskning(+) av varulager
615,5
–896,2
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar
590,6
–739,9
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder
–333,1
595,4
1.575,7
247,3
–921,1
–234,4
Betald skatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterföretag och inkråm
34
Avyttring av dotterföretag
–0,7
—
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
–1,9
–2,5
–1.000,3
–478,8
88,4
14,4
–197,2
–50,3
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
Ökning av finansiella tillgångar
Minskning av finansiella tillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Kassaflöde efter investeringar
2,5
0,5
–2.030,3
–751,1
–454,6
–503,8
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån
Amortering av låneskulder
Aktieutdelning
Bidrag till stiftelse
—
2.213,8
–312,6
–773,4
–52,5
–45,0
–5,0
–4,5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
–370,1
1.390,9
Årets kassaflöde
–824,7
887,1
Likvida medel vid årets början
2.527,5
1.642,1
Kursdifferens i likvida medel
–15,1
–1,7
1.687,7
2.527,5
Likvida medel vid årets slut
34
Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalyser
34
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, mm
Resultat från andelar i intresseföretag
Av- och nedskrivning av tillgångar
Orealiserade kursdifferenser
Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar
–2,4
–5,7
727,5
614,3
82,7
111,9
–35,4
1,4
Rearesultat försäljning av dotterföretag
–11,6
—
Upplösning/avsättning till pensioner
–21,9
3,4
Övriga avsättningar
Summa
74,8
24,3
813,7
749,6
39
koncernen, redovisnings- och värderingsprinciper
Koncernen och moderbolaget
Redovisnings- och
värderingsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i miljoner kronor (MSEK) om inget
annat anges.
ingår i koncernens skattekostnader. Vinstandelar upparbetade
efter förvärven av intresseföretagen och som ännu inte realiserats
genom utdelning, ingår i koncernens bundna egna kapital.
Allmänna redovisningsprinciper
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisnings­
lagen och Redovisningsrådets rekommendationer och akutgrupps­
uttalanden.
Företagets aktier är inte föremål för allmän handel. Av denna
anledning tillämpas inte RR 18 Resultat per aktie och RR 25 Rapportering för segment – rörelsegrenar och geografiska områden.
Nedan angivna redovisningsprinciper avser både koncernen och
moderbolaget om inget annat anges.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00 Koncernredovisning.
Koncernens bokslut omfattar Stena Metall AB och de företag i
vilka moderföretaget vid räkenskapsårets slut, direkt eller indirekt,
innehar mer än 50 procent av röstetalet, eller på annat sätt har ett
bestämmande inflytande. Bolag som har förvärvats under året har
medtagits i koncernens resultaträkning från och med förvärvs­dagen.
Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner
­mellan företag i koncernen liksom internvinster elimineras vid
­konsolideringen.
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden.
Vid omräkning av de utländska dotterföretagens bokslut till
svenska kronor har omräkning skett enligt dagskursmetoden.
Dagskursmetoden innebär att samtliga tillgångar, avsättningar
och skulder omräknas till balansdagens kurs och att samtliga
­poster i resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs.
Omräkningsdifferenser förs direkt till eget kapital.
I moderföretaget redovisas aktier i dotterföretag till anskaffningsvärde med justering för eventuella upp- och nedskrivningar.
40
Fusion
Fusioner redovisas i enlighet med BFNAR 1999:1 Fusion av helägt
dotterbolag. Koncernvärdemetoden tillämpas, vilket innebär att
övertagande bolag redovisar det fusionerade dotterföretagets tillgångar och skulder till de värden dessa hade i koncernredovisningen.
Klassificering
Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består
i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller
betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.
Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom
tolv månader räknat från balansdagen.
Värderingsprinciper
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som
föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder
i utländsk valuta räknas om till den valutakurs som föreligger på
balansdagen, med undantag för långfristiga monetära mellanhavanden med bolag med självständig utlandsverksamhet där
anskaffningskurs används. Valutakursdifferenser som uppstår vid
omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar
och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället. I de fall kurssäkring skett via terminskontrakt används dock termins­­kursen.
Intresseföretag
Finansiella instrument
Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst 20 procent
och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande
inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet
på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i
intresseföretagens egna kapital samt eventuella restvärden på
koncernmässiga över- och undervärden.
I koncernens resultaträkning redovisas som ”Resultat från andelar
i intresseföretag” koncernens andel i intresseföretagens resultat
före skatt. Koncernens andel i intresseföretagens redovisade skatter
Finansiella instrument redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden.
Koncernen har följande finansiella instrument:
Långfristiga värdepappersinnehav och placeringar
I bolag som driver handel med värdepapper redovisas innehavet
som kortfristiga placeringar och redovisas i enlighet med lägsta
värdets princip. Handel med värdepapper redovisas i nettoomsättning och kostnader för sålda varor.
I övriga bolag redovisas innehavet av värdepapper som anläggningstillgångar och värderas till anskaffningsvärdet, i förekommande
fall efter nedskrivning.
Kundfordringar
Kundfordringar har efter individuell värdering upptagits till de
belopp varmed de beräknas inflyta. En stor del av koncernens
kundfordringar är kreditförsäkrade.
Likvida medel
För definition av likvida medel, se not 34 till koncernens bokslut.
Finansiella skulder
Lån samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder
värderas till anskaffningsvärde.
Derivatinstrument
Koncernen använder sig av flera olika derivatinstrument för att
minimera valutarisker avseende finansiella flöden samt tillgångar
och skulder. Därutöver används olika ränteinstrument för att
erhålla en lämplig räntenivå.
Derivatinstrument utgörs bl a av terminskontrakt, optioner
och swappar som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Derivaten redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden utom i de fall kurssäkring skett via terminskontrakt. Då används terminskursen för
värdering av den säkrade posten.
Omräkningsdifferenser från exponering av nettotillgångar i
utländska dotterbolag förs direkt till koncernens eget kapital.
Även valuta­kursdifferenser från omvärdering av upplåning i
utländsk valuta, som avser säkring av utländska tillgångar, förs
direkt till koncernens eget kapital och matchas mot omräkningsdifferenser på sådana utländska nettotillgångar.
Koncernen valutasäkrar förväntade framtida betalningsflöden. Realiserade resultat från valutatermins- eller valutaoptionskontrakt, inklusive betalda eller erhållna premier från optionskontrakt, periodiseras och redovisas som en justering av den
underliggande transaktionen när den inträffar.
Ränteswappar används som säkring av framtida räntebetalningar. Intäkts- eller kostnadsränta enligt dessa kontrakt
periodiseras och redovisas som en justering av räntekostnaden
på den underliggande skulden.
För beskrivning av koncernens finansiella risker, se not 36
till koncernens bokslut.
Immateriella anläggningstillgångar och avskrivningar
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minus
ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivning
enligt plan sker linjärt och baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med eventuella restvärden.
Goodwill (både koncerngoodwill och inkråmsgoodwill)
överstigande 5 MSEK skrivs av över en period om 10-20 år.
Goodwillbelopp understigande 5 MSEK för varje enskilt förvärv
skrivs av mot resultatet direkt (materialitetsprincipen).
Avskrivning på goodwill redovisas som försäljningskostnader.
Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs löpande i
resultaträkningen.
Materiella anläggningstillgångar och avskrivningar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när det på basis av tillgänglig information är sannolikt
att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med
innehavet tillfaller koncernen och att anskaffningsvärdet för
tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den
del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå
som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period då de
uppkommer.
Filialnätet betraktas som ett led i produktionen och dess
kostnader ingår i sin helhet i kostnad för sålda varor. Därmed
redovisas alla avskrivningar på anläggningstillgångar i filialnätet
som kostnader för sålda varor.
Övriga inventarier hänför sig till gruppen försäljnings- och
administrationskostnader.
Planenlig avskrivning sker på byggnader och markanläggningar, maskiner samt inventarier och baseras på ursprungliga
anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde i förekommande fall. Avskrivningstiden bestäms av tillgångarnas beräknade
nyttjandeperiod.
Maskiner och tekniska anläggningar samt inventarier skrivs
av på 3–20 år, byggnader på 25–50 år samt markanläggningar
på 20 år.
Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas i de enskilda företagen
som avskrivningar över plan, vilka ingår i obeskattade reserver.
Nedskrivningar
Om det finns indikation på nedskrivningsbehov beräknas berörda
tillgångars återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet
och nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet.
Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida
kassaflöden till en räntesats före skatt som är tänkt att beakta
marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med
den specifika tillgången. En tillgång som är beroende av andra
tillgångar anses inte generera några oberoende kassaflöden. En
sådan tillgång hänförs istället till den minsta kassagenererande
enhet där de oberoende kassaflödena kan fastställas.
Pågående nyanläggningar
Anskaffningsvärdet för pågående nyanläggningar beräknas enligt
samma grunder som gäller för förvärvade tillgångar. Omklassificering sker när tillgången kan tas i bruk.
41
Varulager
Varulagret har upptagits till det lägsta av anskaffningsvärdet
respektive nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats.
I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av
direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Vid värdering har hänsyn tagits till normalt
kapacitetsutnyttjande.
leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i koncernens
balansräkning. Tillgångarna skrivs av enligt plan medan leasing­
betalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Övriga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal,
vilket innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med
utgångspunkt från nyttjandet.
I moderföretaget redovisas samtliga ­leasingavtal enligt reglerna
för operationell leasing.
Fordringar
Fordringar tas efter individuell värdering upp till det belopp varmed
de beräknas inflyta.
Lånekostnader
Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför
sig oavsett hur de upplånade medlen har använts.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett formellt
eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och
det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Ersättningar till anställda
Ersättningar efter avslutad anställning, såsom pensioner och andra
ersättningar, erläggs i allt väsentligt genom fortlöpande betalningar
till fristående myndigheter eller organ som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda, det vill säga genom så kallade avgifts­
bestämda planer. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt
med att förmånerna intjänas.
Resterande del fullgörs genom så kallade förmåns­bestämda planer
där förpliktelserna kvarstår inom Stena Metallkoncernen. Förmånsbestämda planer redovisas som avsättningar och finns i Norge. För
förmånsbestämda planer beräknas företagets kostnader samt värdet
av utestående förpliktelser per balansdagen med hjälp av aktuariella
beräkningar vilka syftar till att fastställa nuvärdet av utfärdade
förpliktelser. Se även not 26.
I Sverige tryggas vissa pensioner genom försäkring i Alecta.
Dessa är till sin form förmånsbestämda planer men redovisas som
avgiftsbestämda i enlighet med UFR 6. Vissa pensionsutfästelser
är säkrade via företagsägda kapitalförsäkringar.
Intäktsredovisning
Intäkterna består huvudsakligen av varuförsäljning och redovisas
till verkligt värde när prestationen är utförd och äganderätten och
därmed risken övergått till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag
redovisas i takt med att prestationerna utförs. I de fall koncernen
utfört en tjänst och betalning erhållits innan materialet hanterats
enligt avtal med kunden, skuldförs intäkten i avvaktan på att tjänsten
skall slutföras.
Leasing
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell
eller operationell leasing. Ett leasingavtal där de ekonomiska riskerna
och förmånerna i allt väsentligt är överförda till lease­tagaren definieras som en finansiell lease. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella
42
Skatter
Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell
skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år.
Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
­Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med
utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader
beaktas ej i koncernmässig goodwill och inte heller i skillnader
hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte
förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid.
I koncernredovisningen delas obeskattade reserver upp på
uppskjuten skatteskuld och bundet eget kapital. Uppskjutna
skattefordringar i avdragsgilla temporära skillnader redovisas
endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra
lägre skatteutbetalningar i framtiden.
Koncernbidrag och aktieägartillskott
Stena Metall redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i
enlighet med uttalande URA 7.
Koncernbidrag redovisas efter sin ekonomiska innebörd, nämligen
att minimera koncernens totala skatt. Eftersom koncernbidraget
därför inte utgör vederlag för utförda prestationer, redovisas det
direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess skatte­
effekt.
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren
och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.
Ansvarsförbindelser
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande
som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas
endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns
ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på
grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer
att krävas.
Koncernen
Noter
1 P ersonal
2011/2012
Medelantal anställda
2010/2011
Totalt
Varav män
Totalt
Varav män
14
8
91
55
Moderbolaget
Sverige
Dotterbolag och representationskontor
Sverige
1.979
1.589
1.686
1.379
Danmark
442
356
403
346
Norge
262
226
156
141
Finland
133
105
130
101
197
Tyskland
243
216
221
Schweiz
3
1
3
1
Österrike
35
32
34
31
Italien
171
151
161
142
Polen
529
375
551
397
Tjeckien
12
13
14
10
Rumänien
0
0
28
24
USA
4
3
4
3
Brasilien
3
3
3
3
Thailand
Koncernen totalt
1
1
1
1
3.831
3.079
3.486
2.831
Medelantalet anställda har beräknats genom att av bolaget betalda närvarotimmar under året har ställts i relation till en inom företaget normal årsarbetstid. Styrelsen består enbart
av män i både koncern och moderföretag. Av ledande befattningshavare i Stena Metall är 0 procent kvinnor.
2011/2012
Löner, ersättningar och sociala kostnader
Moderbolaget
Löner och andra
ersättningar
2010/2011
Sociala kostnader
(varav pension)
Löner och andra
ersättningar
31,5
85,1
36,9
Sociala kostnader
(varav pension)
59,6
(20,0)
Dotterbolag
1.503,8
449,4
(31,9)
1.295,8
364,3
(152,4)
Koncernen totalt
1.540,7
480,9
(101,3)
1.380,9
423,9
(172,4)
2011/2012
Löner och andra ersättningar
(133,2)
2010/2011
Moderbolag
Dotterbolag
Moderbolag
Dotterbolag
13,9
41,0
13,0
40,9
5,2
13,7
7,2
11,2
14,3
1.398,3
56,0
1.190,6
3,5
50,8
8,9
53,1
36,9
1.503,8
85,1
1.295,8
Styrelse och VD
Löner
Tantiem
Övriga anställda
Löner
Tantiem
Koncernen totalt
Löner och ersättningar till moderbolagets VD, vice VD samt styrelse har under året uppgått till 19,1 (20,2).
Motsvarande pensionskostnader uppgår till 9,6 (8,3) och utestående pensionsförpliktelser uppgår till 58,6 (52,8).
Avtal om avgångsvederlag har träffats med VD innebärande att avgångsvederlag kan utgå med motsvarande 24 månads­löner.
Pensionsförpliktelser till bolagets grundare uppgår till 3,2 (3,5).
Stena Metallkoncernen omfattas av den kollektivt avtalade ITP-planen, inklusive alternativ ITP-pension för tjänstemän med lön överstigande 10 prisbasbelopp. För alternativ
ITP-pension ­tillämpas strikt frilagd Alecta-premie, undantaget befattningshavare i koncernledande ställning där premien är 30 procent av pensionsgrundande lön.
43
koncernen noter
2 E rsättning till revisorer
4 Rörelsens kostnader
2011/2012
2010/2011
KPMG
9,3
9,6
Avskrivningar enligt plan
­fördelade per funktion
Revisionstjänst Falkenberg AB
0,1
0,1
1,4
Revisionsarvoden
Övriga
Summa
2,1
11,5
11,1
2011/2012
2010/2011
Kostnad för sålda varor
–516,0
–438,8
Försäljningskostnader
–163,3
–133,7
Administrationskostnader
Summa
–40,5
–41,8
–719,8
–614,3
–146,4
–115,4
Skatterådgivning
KPMG
0,7
0,7
Övriga
0,7
0,6
Summa
1,4
1,3
3,8
0,7
Övriga immateriella tillgångar
Markanläggningar
Övriga
2,4
1,8
Maskiner och andra
tekniska anläggningar
Summa
6,2
2,5
Inventarier
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt
­styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det
ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som
för­anleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga
arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
Per affärsområde
–7,8
–85,1
–65,1
–6,9
–5,8
–426,5
–391,8
–47,7
–28,4
–719,8
–614,3
I rörelsens kostnader ingår avsättning för att täcka framtida kostnader för återställande
av tidigare förorenad mark. Avsättningen har gjorts med anledning av de krav som uppställs i miljöbalken. Avsättningen har skett i form av en miljöförsäkring. Se vidare not 27
Övriga avsättningar.
Maskiner och andra tekniska anläggningar har skrivits ner med 7,7 (0,0).
Beloppet har påverkat kostnad för sålda varor.
2011/2012
2010/2011
Återvinning
14.042,1
13.456,0
Aluminium
896,6
928,6
WEEE
Summa
–7,2
Nedskrivningar
3 Nettoomsättning
5 Resultat från andelar i intresseföretag
921,0
849,1
2011/2012
2010/2011
Olja
8.116,0
7.878,3
Returpapperscentralen i Uppsala HB
2,1
3,1
Stål
1.978,4
1.939,7
Övriga
0,3
—
Trading
2.289,1
1.866,8
Kretsloppsparken Kristianstad AB
—
2,6
Finans
6.885,3
2.006,7
Summa
2,4
5,7
Övrigt
64,4
51,7
35.192,9
28.976,9
2011/2012
2010/2011
27.691,4
22.503,2
7.501,5
6.473,7
35.192,9
28.976,9
Per väsentligt intäktsslag
2011/2012
2010/2011
Varuförsäljning
26.894,5
25.576,4
Tjänsteuppdrag
1.404,9
1.390,5
Summa
Per geografisk marknad
Europa
Övriga världen
Summa
Handel med värdepapper
Övrigt
Summa
Punktskatt ingår i omsättningen med 0,1 (0,1).
44
Goodwill
Byggnader
Andra uppdrag
KPMG
Avskrivningar enligt plan
­fördelade per tillgång
6.885,3
2.006,7
8,2
3,3
35.192,9
28.976,9
Under förra räkenskapsåret förvärvades resterande aktier i Kretsloppsparken Kristianstad AB
och bolaget ingår fr o m 2011-06-01 som helägt dotterföretag i Stena Metallkoncernen.
6 Övriga rörelseintäkter
2011/2012
2010/2011
Vinst vid försäljning av materiella
anläggningstillgångar
40,9
1,2
Leasingintäkter fartyg, netto
35,0
—
Återvunnen fordran
10,2
—
3,2
6,1
Hyresintäkter
1,6
0,4
Erhållna bidrag
1,4
2,0
Övrigt
7,4
4,0
99,7
13,7
Försäkringsersättningar
Summa
7 Rörelseresultat
Per affärsområde
Återvinning
Forts. not 10 Skatter
2010/2011
270,2
567,1
Avseende temporära skillnader
–18,0
4,1
Avseende underskottsavdrag
–28,5
–3,6
—
–0,6
–46,5
–0,1
Aluminium
49,7
49,7
WEEE
16,3
4,1
Olja
Uppskjuten skatt
2011/2012
40,4
Avseende skatt hänförlig till tidigare år
50,6
Summa
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader avser huvudsakligen avskrivningar
över plan på materiella anläggningstillgångar.
Stål
12,2
78,8
Trading
22,7
20,9
Finans
43,8
–30,6
Övrigt
–29,1
–18,3
Resultat före skatt
195,0
525,1
Totalt
426,2
722,3
Skatt enligt gällande skattesats för
moderbolaget (26,3%)
–51,3
–138,1
Per geografisk marknad
Europa
Övriga världen
Totalt
378,9
682,0
47,3
40,3
426,2
722,3
Avstämning redovisad skattekostnad
Effekt av andra skattesatser för
utländska dotterföretag
–2,1
–6,7
Avskrivning av ­goodwill
–32,9
–19,4
Andra ej avdragsgilla kostnader
–31,9
–15,2
Ej skattepliktiga intäkter
Valutakursdifferenser redovisade i rörelseresultatet uppgår netto till –10,3 (30,6).
8 Ränteintäkter och liknande poster
Ränteintäkter
Kursdifferenser
Summa
1,5
Utnyttjade underskottsavdrag
54,0
4,6
Ej upptagna skattefordringar på
årets förlust
–42,7
–19,1
Skatt hänförlig till tidigare år
2011/2012
2010/2011
44,8
62,8
99,9
40,6
144,7
103,3
9 Räntekostnader och liknande poster
2011/2012
2010/2011
Räntekostnader
–264,6
–162,7
Kursdifferenser
–63,5
–39,3
Övrigt
–47,8
–98,5
–375,9
–300,5
Summa
4,1
Övrigt
Redovisad skattekostnad
2011/2012
2010/2011
Aktuell skatt
–53,3
–189,7
Uppskjuten skatt
–46,5
–0,1
Summa
–99,8
–189,8
Aktuell skatt för perioden
Skatt hänförlig till
kapitalandelsmetoden
Justering av skatt för tidigare år
Summa
–52,6
–191,0
—
–0,5
1,8
–53,3
–189,7
–99,8
–189,8
12 Goodwill
12-08-31
11-08-31
1.169,4
1.054,3
Förvärv av dotterföretag och inkråm
658,5
143,8
Utrangering fullt avskriven goodwill
–67,4
–19,3
Omräkningsdifferenser
–67,7
–16,9
Övrigt
Utgående anskaffningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar
i förvärvade bolag
—
7,5
1.692,8
1.169,4
–578,2
–482,6
–39,2
—
–146,4
–115,4
Utrangering fullt avskriven goodwill
67,4
19,3
Omräkningsdifferenser
37,4
8,2
—
–7,7
Utgående ackumulerade
­avskrivningar
–659,0
–578,2
Redovisat värde
1.033,8
591,2
Årets avskrivningar
–0,7
1,4
Avser minoritetsägarnas andel av resultatet i Bilretur ABC AB (49%) – 0,2 (0,1) och Stena
Technoworld Asia Pacific Co Ltd (49%) – 0,1 (–). Stena Technoworld Srl (fd Stena S.I.A.T
som tidigare hade en minoritetsandel på 30% är nu helägt. Minoritetsägarnas andel
fram till förvärvstidpunkten ingår med – 0,6 (– 0,2). Föregående år ingick minoritetsägarnas andel i SC Stena DTM SRL (25%) med 1,4. Detta bolag har avyttrats under året.
Ingående ackumulerade avskrivningar
Aktuell skatt
1,2
3,7
11 Minoritetsandel i resultat
Ingående anskaffningsvärde
10 S katter
–0,7
Övrigt
45
koncernen noter
13 Ö vriga immateriella tillgångar
Forts. not 14 Byggnader
12-08-31
11-08-31
62,1
39,6
1,9
8,1
Utrangering fullt avskrivna tillgångar
–2,1
—
Avyttrade bolag
–5,7
—
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
49,0
50,1
—
–1,1
Omräkningsdifferenser
–3,4
—
Ingående avskrivningar
på uppskrivet belopp
–22,3
–19,3
–3,2
–3,1
—
0,1
2,2
—
22,3
26,7
Omräkningsdifferenser
–5,7
–1,5
Årets avskrivningar
på uppskrivet belopp
Övrigt
–0,3
15,9
Omklassificering
Utgående anskaffningsvärde
50,2
62,1
Omräkningsdifferenser
Ingående ackumulerade avskrivningar
Utgående ackumulerade
uppskrivningar, netto
–49,4
–25,4
–7,2
–7,8
Utrangering fullt avskrivna tillgångar
2,1
—
Ackumulerade nedskrivningar
Avyttrade bolag
5,1
—
Redovisat värde
Årets avskrivningar
Omräkningsdifferenser
4,7
1,0
Övrigt
0,4
–17,2
–44,3
–49,4
5,9
12,7
Utgående ackumulerade
­avskrivningar
Redovisat värde
Ingående anskaffningsvärde
Förvärvade bolag
Årets anskaffningar
12-08-31
11-08-31
1.612,5
1.544,7
–9,3
Övrigt
39,5
9,1
—
–0,6
1.953,7
1.612,5
Övrigt
Utgående anskaffningsvärde
Ingående ackumulerade
avskrivningar
Ingående ackumulerade
avskrivningar i förvärvade bolag
Omklassificeringar
Försäljningar och utrangeringar
Årets avskrivningar
Omräkningsdifferenser
Övrigt
Utgående ackumulerade
avskrivningar
–678,3
–593,6
–50,5
–22,8
—
–8,1
–3,6
–1,7
Utgående anskaffningsvärde
613,8
625,2
Ingående ackumulerade avskrivningar
–78,0
–65,3
Ingående ackumulerade ­­
avskrivningar i förvärvade bolag
—
–15,5
Omklassificering
—
6,2
Försäljning och utrangeringar
—
0,7
-6,9
–5,8
0,4
0,4
Årets avskrivningar
Omräkningsdifferenser
4,6
1,3
–81,9
–62,0
26,2
6,1
3,1
0,8
–776,8
–678,3
6,2
–23,0
Omräkningsdifferenser
–3,4
37,1
6,7
5,1
57,2
–20,1
588,6
12,5
–0,8
25,6
–10,5
625,2
–1,9
154,6
–75,0
11-08-31
Försäljningar och utrangeringar
232,6
Omräkningsdifferenser
12-08-31
–2,1
Årets anskaffningar
Försäljningar och utrangeringar
–0,1
960,8
Omklassificering
Förvärvade bolag
Omklassificering
–0,1
1.199,1
15 Mark och övrig fast egendom
Ingående anskaffningsvärde
14 B yggnader
46
Ingående uppskrivningar
Omklassificering
Övrigt
Utgående ackumulerade ­avskrivningar
Utgående ackumulerade
uppskrivningar, netto
Redovisat värde
Anskaffningsvärdet för mark uppgår till 430,2 (449,7).
—
1,3
–84,5
–78,0
28,5
28,5
557,8
575,7
16 Maskiner och andra tekniska a­ nläggningar
17 Inventarier
12-08-31
11-08-31
5.180,9
4.908,6
Förvärvade bolag
349,3
109,7
Förvärvade bolag
Årets anskaffningar
387,4
270,2
Årets anskaffningar
Ingående anskaffningsvärde
Omklassificering
131,9
92,7
Försäljningar och utrangeringar
–168,9
–167,0
Omräkningsdifferenser
–175,8
–53,1
–5,5
19,8
Utgående anskaffningsvärde
5.699,3
5.180,9
Ingående ackumulerade
avskrivningar
–3.629,1
–3.338,8
Övrigt
Ingående ackumulerade ­­
avskrivningar i förvärvade bolag
–185,8
–61,4
3,1
1,2
124,0
145,4
–426,5
–389,4
117,4
27,2
3,0
–13,3
–3.993,9
–3.629,1
Omklassificering
Försäljningar och utrangeringar
Årets avskrivningar
Omräkningsdifferenser
Övrigt
Utgående ackumulerade
avskrivningar
Ingående ackumulerade
nedskrivningar
Årets nedskrivningar
Utgående ackumulerade
nedskrivningar
Redovisat värde
Beträffande leasing av anläggningstillgångar, se not 35.
Ingående anskaffningsvärde
12-08-31
11-08-31
–248,6
234,8
Omklassificering
Försäljningar och utrangeringar
Omräkningsdifferenser
–0,2
3,6
279,2
45,2
6,7
0,5
–42,0
–31,4
–4,5
–1,4
0,9
–2,7
Utgående anskaffningsvärde
488,7
248,6
Ingående ackumulerade
avskrivningar
Övrigt
–155,8
–148,2
Ingående ackumulerade
avskrivningar i förvärvade bolag
0,5
–2,1
Omklassificering
–3,1
0,7
Försäljningar och utrangeringar
27,6
21,0
–47,7
–28,4
Årets avskrivningar
Omräkningsdifferenser
3,0
0,9
—
0,3
Utgående ackumulerade
avskrivningar
–175,5
–155,8
Redovisat värde
313,2
92,8
12-08-31
11-08-31
94,8
44,8
Övrigt
Beträffande leasing av anläggningstillgångar, se not 36.
–22,8
–22,8
–7,7
—
–30,5
–22,8
1.674,9
1.529,0
18 Pågående nyanläggningar
Ingående anskaffningsvärde
Förvärvade bolag
Årets anskaffningar
Omklassificering
3,4
—
238,1
162,3
–176,0
–107,4
Omräkningsdifferenser
–4,9
–1,4
Övrigt
–4,7
–3,5
150,7
94,8
Redovisat värde
47
koncernen noter
19 A ktier och andelar i intresseföretag
21 Andra långfristiga fordringar
Röstetal, %
Kapital­
andel, %
Redovisat
värde
Returpapperscentralen i Uppsala
HB, 916513-9313, Uppsala
50,0
50,0
5,3
Jern og Metallomsetning AS, Norge
50,0
50,0
5,1
Indirekt ägda
Mørlandsmoens Bilupphuggning
AS, Norge
EARN Electroaltgeräte Service
GmbH, Österrike
Sp/f Gotship, Färöarna
Kapitalförsäkringar
33,3
Övrigt
Summa
11-08-31
Ingående redovisat värde
140,2
96,8
11,0
Tillkommande fordringar
106,9
113,9
Reglerade fordringar
–80,8
–63,1
0,1
—
–7,9
Andel av årets resultat efter skatt
2,4
5,2
Utdelning/uttag ur handelsbolag
–2,0
–3,0
Omräkningsdifferens
–0,1
Utgående redovisat värde
11,0
Omräkningsdifferenser
Utgående redovisat värde
5,4
Handelsvaror, färdigvarulager
U
ppskjutna skattefordringar/
Avsättningar för uppskjutna skatter
Summa
12-08-31
11-08-31
Ingående redovisat värde
34,3
–4,3
Förvärvade bolag
79,0
41,9
Tillkommande fordringar
/i anspråktagna avsättningar
41,1
41,8
–87,6
–41,9
Omräkningsdifferenser
–9,8
–3,2
Utgående redovisat värde
57,0
34,3
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars och skulders redovisade respektive
skattemässiga värden är olika. Koncernens temporära skillnader har resulterat i uppskjutna skattefordringar/skatteskulder avseende följande poster:
12-08-31
11-08-31
–187,5
–170,1
Varulager
1,3
7,7
Fordringar
45,5
55,2
Periodiseringsfonder
—
–3,2
Pensionsavsättningar
8,3
4,9
62,7
61,9
8,9
8,1
115,1
67,3
Övrigt
2,7
2,5
Summa
57,0
34,3
Uppskjutna skattefordringar avseende skattemässigt underskottsavdrag vilka inte har
redovisats i resultat- och balansräkningarna uppgår till 490,9 (289,6). Tidsbegränsningar
i utnyttjandet finns i Danmark och Polen.
–7,4
156,8
140,2
12-08-31
11-08-31
1.572,6
1.455,4
293,2
919,9
1.865,8
2.375,3
23 Övriga kortfristiga fordringar
Mervärdeskatt
12-08-31
11-08-31
175,6
268,7
Förskott till leverantörer
3,5
4,2
Räntebärande fordringar
16,1
2,2
Övrigt
73,6
42,9
268,8
318,0
Summa
Avsättning för uppskjutna skatter
–9,5
22 Varulager
Handelsvaror, råvarulager
48
12-08-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
0,1
5,3
Förlustavdrag
14,1
140,2
0,1
Förvärvade innehav
Skulder
5,1
156,8
25,0
11,0
Övriga avsättningar
37,0
49,0
5,4
Materiella tillgångar
89,1
49,0
25,0
Ingående redovisat värde
Reglerade fordringar/avsättningar
102,7
49,0
11-08-31
20
11-08-31
0,4
12-08-31
Omförda till aktier i dotterföretag
Räntebärande fordringar
12-08-31
33,3
Summa
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ackumulerade anskaffningsvärden
Förutbetalda kostnader
24 och upplupna intäkter
Redovisat belopp består i år liksom föregående år huvudsakligen av utlevererade men
ej fakturerade varor.
25 Minoritetsintresse
Avser minoritetsägarnas andel i Bilretur ABC AB (49%) 0,3 (0,1) och Stena Technoworld
Asia Pasific Co Ltd (49%) 0,3 (0,2). Föregående år ingick minoritetsandelen i Stena Technoworld srl (fd S.I.A.T. srl) 8,6. Detta bolag ägs nu till 100%.
26 A vsättningar till pensioner
28 Obligationslån
Lånen är emitterade av AB Stena Metall Finans (publ) med borgen av moderbolaget.
Lånen löper med rörlig ränta.
12-08-31
11-08-31
Ingående redovisat värde
25,1
19,5
Förvärvade bolag
26,5
2,1
Obligationslån
Återstå­
ende löptid
12-08-31
11-08-31
5,0
4,1
Serie nr 101 2007-2014
2 år
600,0
600,0
Ianspråktagande under perioden
–14,1
–0,8
Serie nr 102 2007-2015
3 år
300,0
300,0
Inlösen av skuld
–13,2
—
Serie nr 105 2007-2013
1 år
500,0
500,0
Omräkningsdifferenser mm
–0,9
0,2
Serie nr 106 2007-2012
Utgående redovisat värde
28,4
25,1
Serie nr 107 2010-2013
1 år
Serie nr 108 2010-2015
3 år
300,0
300,0
Serie nr 109 2010-2017
5 år
400,0
400,0
Serie nr 110 2011-2016
4 år
425,0
425,0
Serie nr 111 2011-2017
5 år
300,0
300,0
Avsättningar under perioden
Förmånsbestämda planer finns i Norge. För de aktuariella beräkningarna i Norge har
en diskonteringsränta på 3,8% (4,6%) tillämpats och förväntad löneökningstakt har
beräknats till 3,25% (4,0%). Pensionsskulden avseende förmånsbestämda planer
uppgår till 24,5 (13,8).
Årets pensionskostnader
Avgiftsbestämda pensionsplaner
Förmånsbestämda pensionsplaner
Årets totala pensionskostnad
12-08-31
11-08-31
146,3
109,4
5,0
4,1
151,3
113,5
12-08-31
11-08-31
376,8
321,7
Ej tryggade pensionsåtaganden
123,7
107,0
Övrigt
149,9
150,1
Summa
650,4
578,8
12-08-31
11-08-31
578,8
556,0
16,3
0,5
Ingående redovisat värde
Förvärvade bolag
Avsättningar under perioden
Ianspråktagande under perioden
Omräkningsdifferenser mm
Utgående redovisat värde
200,0
300,0
300,0
Serie nr 112 2011-2017
5 år
200,0
200,0
Serie nr 113 2011-2017
5 år
400,0
400,0
Serie nr 114 2011-2016
4 år
NOK 750
Summa
861,4
888,8
4.586,4
4.813,8
29 Långfristiga skulder till kreditinstitut
27 Ö vriga avsättningar
Framtida saneringskostnader för
förorenad mark
—
88,0
63,5
–24,6
–38,8
–8,1
–2,4
650,4
578,8
Avsättningarna förväntas huvudsakligen betalas efter mer än 12 månader.
Vissa av koncernens bolag bedriver verksamhet på mark vilka har eller kan ha förorenats. Stena Metallkoncernen har genom tecknande av en miljöförsäkring överfört risken
för återställande av förorenad mark till ett försäkringsbolag. Försäkringsbolagets åtagande gäller så länge försäkringspremien betalas. Då försäkringsbolaget återförsäkrar en
del av risken hos ett av koncernen ägt försäkringsbolag redovisas i koncernredovisningen
den beräknade skulden för samtliga i koncernen ingående bolag. Försäkringen täcker den
beräknade saneringskostnaden, upptagen till det mest sannolika utfallet, för koncernens
samtliga driftställen. Premien betalas årligen och redovisas under rubriken Kostnad sålda
varor.
12-08-31
11-08-31
Leasingskulder
81,7
35,6
Övriga skulder
176,9
39,1
258,6
74,7
Summa
Koncernen har avtal om kreditlöften om 2.000,0 (913,8), varav 2.000,0 (913,8) är ej
utnyttjade. Avtalet bygger på att finansiella nyckeltal upprätthålls.
30 Kortfristiga skulder till kreditinstitut
12-08-31
11-08-31
Utnyttjad checkräkningskredit
137,9
210,9
Leasingskulder
53,9
38,1
Övriga lån
Summa
2,3
6,3
194,1
255,3
Koncernen har avtal om checkkreditlöften om 1.058,1 (1.000,0) varav 920,2 (789,1) är ej
utnyttjade. Avtalet bygger på att finansiella nyckeltal upprätthålls.
31 Övriga kortfristiga skulder
12-08-31
11-08-31
76,3
58,8
Mervärdeskatt
106,0
83,6
Fastighetsskatt
3,4
3,3
Förskott från kunder
11,1
22,4
Personalens löner och källskatter
Övrigt
60,8
52,4
Summa
257,6
220,5
49
koncernen noter
U
pplupna kostnader
32 och förutbetalda intäkter
Upplupen varukostnad
Forts. not 34 Kassaflöde och förvärv
12-08-31
11-08-31
384,3
434,3
Upplupna löner och lönebikostnader
307,1
314,1
Räntor
30,2
44,6
Destruktionslager- och slamreserv
59,0
53,5
Övrigt
184,1
138,5
Summa
964,7
985,0
33 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
12-08-31
11-08-31
Ställda säkerheter till kreditinstitut
Fastighetsinteckningar
30,3
20,2
Företagsinteckningar
21,7
21,7
135,7
73,7
Summa
187,7
115,6
Ställda säkerheter för
övriga skulder mm
Andra långfristiga fordringar
Övrigt
1,0
3,9
102,7
88,7
0,2
0,1
Summa
103,9
92,7
Totalt ställda säkerheter
291,6
208,3
Garantiförbindelser och
övriga ansvarsförbindelser
Bolagsmannaansvar i handelsoch kommanditbolag
Totala ansvarsförbindelser
12-08-31
11-08-31
Immateriella anläggningstillgångar
619,7
147,9
Materiella anläggningstillgångar
328,2
93,9
Finansiella anläggningstillgångar
106,3
—
Varulager
114,7
21,9
Övriga tillgångar
134,3
111,8
Avsättningar
Skulder
8,9
–2,4
–47,5
–9,9
–343,5
–128,8
Tillgångar och skulder, netto
921,1
234,4
Utbetald köpeskilling
921,1
255,9
Kassa och bank i förvärvade företag
Påverkan på koncernens likvida medel
—
–21,5
921,1
234,4
35 Leasing
Koncernen som leasetagare
Ansvarsförbindelser
Borgensförbindelser
Under räkenskapsåret förvärvades företag och inkråm för sammanlagt 921,1 (255,9).
För dessa företag var det totala värdet av förvärvade tillgångar och skulder, köpeskilling
och påverkan på koncernens likvida medel enligt följande:
Minoritetsintresse
Materiella anläggningstillgångar,
leasingfinansiering
Likvida medel
med Stena Technoworld srl. Stena Technoworld srl:s moderbolag har namnändrats till
Stena Metall Holding srl.
Stena Technoworld AB:s dotterföretag i Rumänien och Tjeckien, SC Stena DTM SRL
respektive Stena Technoworld a.s. har avyttrats externt.
Per 1 september fusionerades Järn & Plåt i Lidköping AB med Stena Metall AB.
62,0
48,0
288,7
277,2
7,2
6,0
357,9
331,2
Operationella leasingkontrakt avser huvudsakligen charter av tankfartyg på timecharter
samt fartyg under bare boat-avtal. Dessutom leasas fastigheter. Årets kostnad för
operationella leasingavtal uppgick till 300,0 (153,0) och utgörs av minimileasingavgifter.
Koncernens finansiella leasingavtal omfattar maskiner och tekniska anläggningar samt
tjänstebilar. Anskaffningsvärdet för dessa uppgick per balansdagen till 271,5 (164,1) och
redovisat värde, netto till 135,3 (73,7). Se not 16 och 17.
Framtida minimileaseavgifter uppgick per balansdagen till:
Operationella
leasar
34 K assaflöde och förvärv
I kassaflödesanalysen har effekterna av förvärvade dotterföretag och affärsenheter exkluderats från övriga förändringar i balansräkningen. Summan av betalningarna för dessa
­förvärv efter avdrag för likvida medel i de förvärvade enheterna redovisas på egen rad i
kassaflödesanalysen. Också effekten av valutakursförändringar vid omräkning av utländska
koncernföretag exkluderas, eftersom dessa effekter inte påverkar kassa­flödet.
Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt
övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader.
Betalda räntor uppgick till –295,4 (–178,2) och erhållna räntor till 71,2 (88,9).
Erhållna utdelningar uppick till 14,1 (12,4).
Under året har följande förvärv och andra förändringar skett av bolag i koncernen.
Per 1 september 2011 förvärvade Stena Metall AB Norsk Metallretur AS, en av Norges ledande aktörer inom järn- och metallåtervinning. Per samma datum förvärvade
Stena Recycling AB Göran Åströms Åkeri AB. Under året förvärvades också Rossholmen
AB (fd Incentive AB).
I Italien förvärvades resterande aktier i det tidigare till 70% ägda bolaget Stena
S.I.A.T.srl. Bolaget har namnändrats till Stena Technoworld srl. Per 1 september 2011
fusionerades systerbolagen S.I.R.A. srl och MP Ambiente S.p.A. (inklusive dotterbolag)
50
Finansiella
leasar
Inom ett år
326,5
41,4
Senare än ett år men inom fem år
612,3
79,8
Senare än fem år
Summa minimileaseavgifter
538,6
1,6
1.477,4
122,8
Koncernen som leasegivare
Koncernen har under året leasat ut två fartyg under operationella leasingavtal. Leasingintäkterna redovisas linjärt över leasingperioderna, vilka i samtliga fall är 10 år.
Framtida minimileaseavgifter uppgick per balansdagen till:
Totalt
Inom ett år
Senare än ett år men inom fem år
Senare än fem år
Summa minimileaseintäkter
131,6
508,3
479,6
1.119,5
36 F inansiella instrument/risker
Stena Metallkoncernens verksamhet är exponerad för olika typer av finansiella risker.
Koncernen använder sig av finansiella instrument, i enlighet med reglerna i koncernens
finanspolicy, för att reducera risken för större resultatpåverkan från dessa risker.
Anläggningstillgångar finansieras i lokal valuta. Rörelsekapital finansieras i lokal
valuta eller i den valuta som försäljningslikvid förväntas erhållas. I den mån tillgångar
och skulder i respektive valuta inte kan matchas justeras nettopositionen med hjälp av
finansiella instrument.
Valutarisker uppstår dels vid omräkning till svenska kronor av resultat och balansposter i utländsk valuta och dels vid omräkning av kassaflöden i utländsk valuta. Dessa
valutarisker reduceras genom säkring av valutakurser med terminskontrakt eller valutaoptionskontrakt.
Dessa finansiella risker hanteras i enlighet med de befogenhetsramar som anges i
koncernens finanspolicy av finansavdelningen genom enheterna i Sverige och Schweiz
samt via rörelsedrivande enheter när det gäller lagerrisker. Alla finansiella instrument
handlas med motparter som bedöms ha betryggande kreditvärdighet och där villkor och
avräkningsrutiner är väl dokumenterade. Normalt ställs inga säkerheter från någondera
part för eventuella kreditrisker i finansiella instrument.
Valutarisker
Valutarisker i Stena Metalls verksamhet är relaterade till förändringar i värdet av kontrakterade och förväntade framtida betalningsflöden, förändringar i värdet av lån och placeringar samt förändringar i värdet av tillgångar och skulder i utländska dotterbolag.
Det är koncernens policy att valutasäkra en stor del av förväntade framtida betalningsflöden baserat på ingångna affärer. Eget kapital i utländska dotterbolag kurssäkras
från fall till fall. Detsamma gäller resultat i lokal valuta.
Följande tabell visar koncernens terminskontrakt per balansdagen.
Terminskontrakt, värde MSEK
Köpt
DKK
44,8
EUR
17,2
SEK
377,4
USD
Koncernens fordringar på motparter hanteras enligt fastlagda rutiner. Varje motpart
åsätts en limit vilken baseras på motpartens bedömda återbetalningsförmåga och vinstmarginaler.
Likviditetsrisker
För att säkerställa koncernens behov av likvida medel har avtal ingåtts med flera av de
större bankerna om kreditfaciliteter uppgående till 3,1 miljarder kronor, varav 2,9 miljarder
ej är utnyttjade. Avtalen bygger på att finansiella nyckeltal upprätthålls.
Kassaflödesrisker
Hanteras genom kreditförsäkring av kundfordringar.
Lagerrisker
För att minimera prisfallsrisker på lagertillgångar innehåller finanspolicyn direktiv om
tillåtna lägsta och maximala lagernivåer. Eventuellt prisfall redovisas löpande över
­resultatet.
Stena Oils prisexponering i varulagret reduceras genom terminskontrakt som hade ett
värde på cirka 155 TUSD per 2012-08-31. Övriga terminer är utställda för kunds räkning
med tillfredsställande säkerhet.
Elprisrisker
415,1
Nominellt
belopp
Optionskontrakt valuta
Kreditrisker
Oljerisker
25,3
PLN
Med ränterisker avses risker att ändrade räntenivåer påverkar koncernens resultat och
kassaflöde eller det verkliga värdet av finansiella tillgångar och skulder. Målet är att
minimera ränterisker i form av obalans mellan räntebärande poster i balansräkningen
med rörlig respektive fast ränta och bindningstiden för fasta räntesatser avseende en
betydande del av nettokassan (kassan reducerat med räntebärande skulder). Genom
matchning av räntebindningstiden för finansiella tillgångar och skulder minskas exponeringen för ränte­risker. Ränteswappar används för att förändra räntebindningstiden för
­koncernens finansiella tillgångar och skulder. Se också not 28-31.
Sålt
49,6
NOK
Ränterisker
—
Följande tabell visar i sammandrag de kontrakt som ingåtts som säkring av koncernens
valutakursrisker:
Stena Metall köper el på Nordpools spotmarknad motsvarande förbrukningen i Sverige
och Finland vilken under räkenskapsåret uppgick till 90 GWh. I syfte att minska exponeringen mot förändringar i elpriset säkrar koncernen elleveranserna genom att köpa terminer på elbörsen. Terminerna köps enligt ett förutbestämt rullande schema på fyra års
sikt. Per 2012-08-31 var 82% av leveranserna för det kommande året säkrade, 63% av
leveranserna för 2013-14, 43% av leveranserna för 2014-15 och 32% av leveranserna för
2015-16 säkrade.
Trading
Som en del inom finansverksamheten handlas valuta- och ränteinstrument i tradingsyfte. All handel sker inom ramen för riktlinjerna i koncernens befogenhetsramar.
Valutaswappar
Valuta
AUD
Nominellt belopp
MSEK
Löptid
2,0
13,7
2012-12-28
CHF
3,3
23,2
2012-12-28
DKK
350,0
394,5
2012-12-28
EUR
206,0
1.728,2
2012-12-28
GBP
6,2
65,7
2012-12-28
HKD
19,0
16,4
2012-12-28
NOK
67,0
76,0
2012-12-28
USD
171,0
1.141,3
2012-12-28
Finansiella instrument – marknadsvärdering
Nedan redovisas marknadsvärdet av finansiella instrument, både avseende poster i
balansräkningen och finansiella derivatinstrument utanför balansräkningen. Vid fastställandet av marknadsvärde har, där detta finns tillgängligt, i första hand använts noterade marknadspriser den 31 augusti. För vissa instrument med korta löptider, såsom likvida medel, kundfordringar, leverantörsskulder samt kortfristiga låneskulder, har bokfört
värde istället använts. Beräkningen av det uppskattade marknadsvärdet på noterade
finansiella instrument har baserats på stängningsvärdet, dvs det marknadsvärde som
skulle erhållas eller betalas vid en avveckling eller försäljning av instrumentet ifråga.
Följande tabell visar marknadsvärdet av finansiella instrument:
51
koncernen noter
Forts. not 36 Finansiella instrument/risker
Redovisat värde
2012
Verkligt värde
2012
Redovisat värde
2011
Verkligt värde
2011
Tillgångar
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Andra långfristiga fordringar
5,8
5,8
3,7
3,7
156,8
156,8
140,2
140,2
Kundfordringar
2.234,4
2.234,4
2.617,0
2.617,0
Kortfristiga placeringar
1.100,2
1.187,9
929,5
1.003,1
Likvida medel
1.687,7
1.687,7
2.527,5
2.527,5
4.586,4
4.586,4
4.813,8
4.813,8
452,7
452,7
256,3
256,3
1.455,3
1.455,3
1.799,1
1.799,1
Skulder
Obligationslån
Skulder till kreditinstitut
Leverantörsskulder
Derivat
Ränteriskhantering
Valutariskhantering
–21,4
—
14,1
10,9
Oljeriskhantering
12,1
7,0
Metallriskhantering
12,3
–2,4
Elprisriskhantering
–18,7
9,5
Derivat innehas i syfte att säkra koncernens risker. Säkringsredovisning tillämpas ej.
37 U pplysningar om närstående
38 Händelser efter räkenskapsårets slut
Stena AB
Inga väsentliga händelse har inträffat efter räkenskapsårets slut.
Stena Metalls dotterföretag Stena Oil AB säljer bunkerolja för fartygsdrift till
Stena AB-koncernen. Värdet av denna försäljning uppgick under räkenskapsåret
till 2.873,0 (2.420,7).
Till Stena Line UK har Stena Metall betalat 76,5 avseende charter av två fartyg.
Dessa fartyg har chartrats vidare till Stena Line Irish Sea för 111,4.
Stena AB-koncernen utför dessutom vissa tjänster för Stena Metall, för vilka ersättning lämnats med 3,5 (2,1).
Till Stena Line IT Services AB och Stena Line Scandinavia AB har betalats 8,2 (6,8)
avseende Stena Metallkoncernens andel av gemensamma kostnader och till Stena
Fastigheter AB har betalats 0,2 (0,2) för lokalhyror och fastighetsförvaltning.
Familjen Olsson
Stena Metall hyr kontorslokaler av familjen. Erlagda hyror uppgick till 10,0 (7,8).
Stena Metall har förbundit sig att betala livslånga indexuppräknade pensioner till
Sten A Olsson.
Samtliga transaktioner med närstående redovisas till marknadsmässiga villkor.
52
moderbolaget
Resultaträkning
1 september–31 augusti, MSEK
Not
2011/2012
2010/2011
Nettoomsättning
1
167,6
312,8
Kostnad för sålda varor
5
–34,0
–31,2
133,6
218,6
–85,8
–261,8
Bruttoresultat
Administrationskostnader
2, 3, 4, 5
Övriga rörelseintäkter
Rörelseresultat
1,2
1,3
49,0
21,1
24,6
Ränteintäkter och liknande poster
6
45,2
Räntekostnader och liknande poster
7
– 84,1
–11,1
10,1
34,6
Resultat efter finansiella poster
Bokslutsdispositioner
8
Resultat före skatt
Skatter
Årets resultat
9
1,6
–0,5
11,7
34,1
–3,5
–10,0
8,2
24,1
53
moderbolaget
Balansräkning
31 augusti, MSEK
Not
2012
2011
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader
10
267,6
266,4
Mark och övrig fast egendom
11
228,8
224,0
Maskiner och andra tekniska anläggningar
12
4,1
4,9
Inventarier
13
6,2
10,8
Pågående nyanläggningar
14
Summa materiella anläggningstillgångar
12,2
12,2
518,9
518,3
Finansiella anläggningstillgångar
Fordringar hos koncernföretag
Aktier och andelar i koncernföretag
168,7
89,9
15
1.265,8
494,6
3,0
3,0
16
105,4
96,0
1.542,9
683,5
2.061,8
1.201,8
2,6
1,5
1.165,0
1.516,6
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Andra långfristiga fordringar
Summa finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos koncernföretag
Skattefordringar
95,9
–
Övriga fordringar
5,0
4,8
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
4,5
7,4
1.273,0
1.530,3
35,5
25,0
Summa omsättningstillgångar
1.308,5
1.555,3
SUMMA TILLGÅNGAR
3.370,3
2.757,1
Summa kortfristiga fordringar
Kassa och bank
54
31 augusti, MSEK
Not
2012
2011
13,0
13,0
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital 130.000 aktier
Bundna reserver
Summa bundet eget kapital
2,6
2,6
15,6
15,6
2.282,8
2.332,1
Fritt eget kapital
Fria reserver
Årets resultat
8,2
24,1
2.291,0
2.356,2
2.306,6
2.371,8
17
7,7
9,3
1,5
1,7
18
98,0
88,8
99,5
90,5
Summa fritt eget kapital
Summa eget kapital
Obeskattade reserver
Avsättningar
Avsättningar för uppskjutna skatter
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
Långfristiga skulder
Skulder till koncernföretag
912,3
64,2
Summa långfristiga skulder
912,3
64,2
Förskott från kunder
1,4
1,4
Leverantörsskulder
6,7
7,5
—
15,4
—
151,0
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag
Skatteskuld
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
19
Summa kortfristiga skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
5,0
6,8
31,1
39,2
44,1
221,3
3.370,3
2.757,1
Ställda säkerheter
20
81,9
74,5
Ansvarsförbindelser
20
10.490,4
9.347,9
55
moderbolaget
Kassaflödesanalys
1 september–31 augusti, MSEK
Not
2011/2012
2010/2011
Resultat efter finansiella poster
10,1
34,6
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, mm
32,6
31,4
Den löpande verksamheten
42,7
66,0
Återbetald/betald skatt
– 246,3
–55,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
– 203,6
10,9
– 92,8
–51,6
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar
Ökning(+)/Minskning(–) av rörelseskulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
47,6
–1,5
– 348,8
–42,2
– 771,2
–0,1
Investeringsverksamheten
Förvärv av dotterföretag
Försäljning av dotterföretag
0,1
—
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
–51,7
–38,6
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
28,9
7,8
– 78,9
–31,3
Utlåning till koncernföretag
Förvärv av finansiella tillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–5,3
–0,5
– 878,1
–62,7
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån från koncernföretag
Aktieutdelning
Erhållna koncernbidrag
Lämnade koncernbidrag
Kassaflöde från finansierings­verksamheten
848,2
31,3
–57,5
–49,5
546,8
163,1
—
–21,3
1.237,5
123,6
18,7
Årets kassaflöde
10,6
Likvida medel vid årets början
25,0
6,3
Likvida medel vid årets slut
35,5
25,0
25,4
24,9
Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalyser
21
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, mm
Av- och nedskrivning av tillgångar
Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar
Värdeförändringar av finansiella anläggningstillgångar
Övriga avsättningar
Summa
56
0,1
0,4
–2,1
–2,5
9,2
8,6
32,6
31,4
moderbolaget
Förändringar i eget kapital
Nettoresultat
Totalt
eget kapital
1.948,8
44,7
2.009,1
44,7
–44,7
Aktiekapital
Bundna reserver
Fria reserver
13,0
2,6
Ingående eget kapital 2010-09-01
Omföring av föregående års resultat
Utdelning
–49,5
Koncernbidrag
Skatteeffekt på koncernbidrag
526,5
526,5
–138,4
–138,4
Årets resultat
Utgående eget kapital 2011-08-31
13,0
2,6
Omföring av föregående års resultat
—
–49,5
24,1
24,1
2.332,1
24,1
2.371,8
24,1
-24,1
—
Utdelning
–57,5
-57,5
Koncernbidrag
– 23,5
-23,5
Skatteeffekt på koncernbidrag
6,2
6,2
Övrigt fusion järn & plåt
1,4
Årets resultat
Utgående eget kapital 2012-08-31
13,0
2,6
2.282,8
1,4
8,2
8,2
8,2
2.306,6
moderbolaget
Noter
1 Nettoomsättning
4 Leasing
Nettoomsättningen avser huvudsakligen hyresintäkter för fastigheter uthyrda till dotterföretagen vilka i sin helhet är hänförlig till Sverige samt tillhandahållande av vissa koncerngemensamma tjänster. 12,9 (13,4) avser uthyrning av fastigheter till externa hyresgäster.
Årets leasingkostnad för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal inklusive
lokalhyresavtal uppgår till 10,9 (10,2).
5 Rörelsens kostnader
2 P ersonal
För uppgift om medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader för
anställda, se not 1 till Koncernens bokslut.
Kostnad för sålda varor
3 Ersättning till revisorer
2011/2012
2010/2011
–20,4
–20,5
Avskrivningar enligt plan
fördelade per funktion
Administrationskostnader
Summa
–5,0
–4,3
–25,4
–24,8
2011/2012
2010/2011
KPMG
1,8
2,0
Avskrivningar enligt plan
fördelade per tillgång
Revisionstjänst Andrésen & Ljungberg AB
0,1
0,1
Byggnader
–16,6
–16,4
2,1
Markanläggningar
–3,2
–3,2
Maskiner och andra
tekniska anläggningar
–0,8
–1,0
Inventarier
–4,8
–4,2
–25,4
–24,8
Revisionsarvoden
Summa
1,9
Andra uppdrag
KPMG
0,1
0,1
Summa
0,1
0,1
Summa
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt
­styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det
ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som för­
anleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga
arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
57
moderbolaget noter
6 Ränteintäkter och liknande poster
10 Byggnader
2011/2012
2010/2011
0,3
0,3
Ingående anskaffningsvärde
Ränteintäkter, koncernföretag
18,9
17,5
Fusionerade bolag
Kursvinster
26,0
6,8
Anskaffning från koncernföretag
Summa
45,2
24,6
Ränteintäkter, externa
Årets anskaffningar
Omklassificering
Försäljningar och utrangeringar
7 Räntekostnader och liknande poster
Räntekostnader, externa
Räntekostnader, koncernföretag
456,8
–174,0
–1,5
–0,3
—
Försäljningar och utrangeringar
1,9
—
2010/2011
Avsättning till /Upplösning av ackumulerade avskrivningar utöver plan
1,6
–0,5
Summa
1,6
–0,5
Årets avskrivningar
–16,6
–16,4
Utgående ackumulerade
avskrivningar
205,4
–190,4
Planmässigt restvärde
267,6
266,4
Avskrivningar över plan
–2,8
–2,9
264,8
263,5
Redovisat värde
11 Mark och övrig fast egendom
9 Skatter
2011/2012
2010/2011
–5,6
–14,6
2,1
4,6
–3,5
–10,0
Ingående anskaffningsvärde
–6,2
–14,6
245,5
—
Årets anskaffningar
2,2
6,9
Omklassificeringar
5,4
2,1
—
–0,1
Utgående anskaffningsvärde
262,4
254,4
–30,4
–27,2
0,6
—
Ingående ackumulerade avskrivningar
–14,6
Ingående ackumulerade avskrivningar
i fusionerade bolag
Årets avskrivningar
11,7
11-08-31
254,4
0,4
–5,6
Avstämning redovisad
­skattekostnad/skatteintäkt
12-08-31
Fusionerade bolag
Försäljningar och utrangeringar
Aktuell skatt fördelas enligt följande:
—
—
–3,2
–3,2
34,1
Utgående ackumulerade
avskrivningar
–33,6
–30,4
224,0
Skatt enligt gällande skattesats
(26,3%)
–3,1
–9,0
Planmässigt restvärde
228,8
Ej avdragsgilla kostnader
–3,4
–3,8
Avskrivningar över plan
0
–0,1
Ej skattepliktiga intäkter
0,3
0,1
228,8
223,9
Skatt hänförlig till tidigare år
0,6
—
Förändring uppskjuten skatt
2,1
2,7
–3,5
–10,0
Redovisad skatteintäkt/kostnad
Skatteposter som redovisats
direkt mot eget kapital
58
–0,5
473,0
–51,4
2011/2012
Resultat före skatt
-5,7
Utgående anskaffningsvärde
–190,4
Bokslutsdispositioner
Justering av skatt för tidigare år
0,1
0,4
Ingående ackumulerade avskrivningar
i fusionerade bolag
–9,6
Summa
6,1
12,6
Ingående ackumulerade avskrivningar
–11,1
Aktuell skatt för perioden
3,8
—
–32,4
Summa
—
—
2010/2011
–84,1
Uppskjuten skatt
453,0
3,2
–0,3
Summa
Aktuell skatt
11-08-31
456,8
2011/2012
Kursförluster
8
12-08-31
Aktuell skatt i erhållna/
lämnade koncernbidrag
–6,2
–138,4
Summa
–6,2
–138,4
Redovisat värde
Anskaffningsvärdet för mark uppgår till 180,0 (177,5).
12 Maskiner och andra tekniska anläggningar
16 Andra långfristiga fordringar
12-08-31
11-08-31
Kapitalförsäkringar
81,9
74,5
Uppskjutna skattefordringar
23,5
21,5
12-08-31
11-08-31
40,5
40,5
—
—
Försäljningar och utrangeringar
–1,9
—
Övrigt
Utgående anskaffningsvärde
38,6
40,5
–35,6
–34,6
–0,8
–1,0
1,9
—
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Utgående ackumulerade
­avskrivningar
–34,5
–35,6
Planmässigt restvärde
4,1
4,9
Avskrivningar över plan
–1,5
–4,0
Redovisat värde
2,6
0,9
Summa
—
—
105,4
96,0
17 Obeskattade reserver
Ingående balans
Årets avsättning/upplösning
Byggnader
2,9
–0,2
2,7
Markanläggningar
0,1
–0,1
0,0
Redovisat värde
Avskrivning över plan:
Maskiner och
inventarier
6,3
–1,3
5,0
Summa
9,3
–1,6
7,7
Av obeskattade reserver utgör 2,0 (2,4) uppskjuten skatt.
13 Inventarier
12-08-31
11-08-31
75,8
70,5
0,3
5,8
Försäljningar och utrangeringar
–3,9
Utgående anskaffningsvärde
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Ingående ackumulerade avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade
­avskrivningar
18 Övriga avsättningar
12-08-31
11-08-31
Ej tryggade pensionsåtaganden
81,9
74,4
–0,5
Särskild löneskatt
16,1
14,4
72,2
75,8
Summa
98,0
88,8
–65,0
–61,3
3,8
0,5
–4,8
–4,2
–66,0
–65,0
12-08-31
11-08-31
13,9
19,8
Upplupna kostnader
19 och förutbetalda intäkter
Upplupna löner
Planmässigt restvärde
10,8
Upplupna sociala kostnader
9,3
9,4
–3,5
–2,4
Övrigt
7,9
10,0
2,7
8,4
Summa
31,1
39,2
6,2
Avskrivningar över plan
Redovisat värde
20 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
14 P ågående nyanläggningar
12-08-31
12-08-31
11-08-31
Ingående anskaffningsvärde
12,2
0,5
Årets anskaffningar
43,1
22,0
Omklassificering
–18,0
–2,5
Sålda till koncernföretag
–25,1
–7,8
12,2
12,2
Redovisat värde
Ställda säkerheter
Andra långfristiga fordringar
81,9
74,5
Totalt ställda säkerheter
81,9
74,5
10.407,6
9.300,3
79,6
44,0
Ansvarsförbindelser
Borgensförbindelser för dotterbolag
Övriga borgensförbindelser
Pensionsåtagande
15 Aktier och andelar i koncernföretag
Moderföretagets och koncernens innehav av aktier och andelar specificeras på sidorna
60–61.
11-08-31
Totala ansvarsförbindelser
3,2
3,6
10.490,4
9.347,9
21 Kassaflöde
Erhållna och betalade externa räntor uppgick till 0,4 (0,3) respektive –0,3 (0,1).
59
aktier och andelar
i koncernföretag
Organisationsnummer
Säte
Innehav%
Redovisat värde
TSEK 12-08-31
Redovisat värde
TSEK 11-08-31
Stena Fragmentering AB
556012-5691
Göteborg
100
250.528
250.528
Stena Aluminium AB
556039-3075
Älmhult
100
71.400
71.400
556132-1752
Göteborg
100
45.325
45.325
Stena Regalia AB
556236-0841
Göteborg
100
30.050
30.050
Stena Miljöteknik AB
556139-0922
Göteborg
100
12.200
12.200
Förmasten AB
556308-1396
Göteborg
100
7.570
7.570
Stena Metal International AB
556732-2895
Göteborg
100
5.000
5.000
Adactum AB
556628-8246
Göteborg
100
5.000
5.000
Stena Oil AB
556236-0288
Göteborg
100
2.350
2.350
AB Stena Metall Finans
556008-2561
Göteborg
100
1.200
1.200
Stena Stål AB
556077-5925
Göteborg
100
500
500
Stena Metall Service AB
556732-2903
Göteborg
100
100
100
Stena Resurs 1 AB
556732-2887
Göteborg
100
100
100
Stena Technoworld AB
556443-2184
Göteborg
100
5
5
Brattholmen AB
556809-9146
Göteborg
100
—
50
Ormudden Invest AB
556809-9112
Göteborg
100
—
50
KB Pinnen i Göteborg
916835-1493
Göteborg
50
—
—
Stena Stål HB
916557-4246
Göteborg
50
—
—
431.328
431.428
Aktier i svenska koncernföretag
Stena Recycling AB
Summa
Aktier i utländska koncernföretag
Norge
100
771.245
—
Stena Recycling Oy
Norsk Metallretur AS
Finland
100
41.452
41.452
Stena Recyling AS
Norge
100
11.415
11.415
USA
100
10.315
10.315
Stena Metal Inc.
Summa
834.427
63.182
1.265.754
494.609
Organisationsnummer
Säte
Innehav %
SMG Glava AB
556610-2231
Göteborg
100
Rossholmen AB
556554-8269
Göteborg
100
Ormudden Invest AB
556809-9112
Göteborg
100
Dannholmen AB
556867-2918
Göteborg
100
Glumsten AB
556867-3007
Göteborg
100
Landgrund AB
556867-2991
Göteborg
100
Danmark
100
Polen
100
Ryssland
100
Totalt
Koncernföretags innehav av aktier och andelar
Stena Fragmentering AB
Stena Metall A/S
Stena Recycling Sp. z o.o.
OOO Chermet Invest
Stena Recycling AB
AB Skandinaviska Oljecentralen
556198-2744
Jönköping
100
Kretsloppsparken Kristianstad AB
556530-2816
Kristianstad
100
Göran Åströms Åkeri AB
556139-6119
Lidköping
100
Bilretur ABC AB
556814-7457
Göteborg
51
Tyskland
100
Stena Scanpaper GmbH
60
Koncernföretags innehav av aktier och andelar
Organisationsnummer
Säte
Innehav %
Stena Stål HB
916557-4246
Göteborg
50
Wockatz & Co i Göteborg AB
556155-3974
Göteborg
100
Safe Regalias Intressenter HB
916835-0727
Göteborg
50
916835-0727
Göteborg
50
916835-1493
Göteborg
50
Hong Kong
100
Göteborg
100
Schweiz
100
Malta
100
Malta
100
Stena Regalia AB
Wockatz & Co i Göteborg AB
Safe Regalias Intressenter HB
Förmasten AB
KB Pinnen i Göteborg
Stena Metal International AB
Stena Metal Asia Limited
AB Stena Metall Finans
Stena Resurs 4 AB
556732-2911
Sten Met Insurance AG
Stena Metall Holding Limited
Stena Metall Holding Limited
Stena Metall Limited
Stena Stål AB
Stena Stål Molkom AB
556065-0359
Karlstad
100
Stena Stål Nybro AB
556179-4628
Nybro
100
Stena Stål Oskarshamn AB
556348-1455
Oskarshamn
100
Stena Stål Storfors AB
556396-8295
Filipstad
100
Söderberg & Björk AB
556394-2662
Göteborg
100
Norge
100
Stena Stål Moss AS
Stena Technoworld AB
Stena Nera AB
Göteborg
100
Stena Metall Holding GmbH
Tyskland
100
Stena Technoworld GmbH
Österrike
100
Italien
100
Hong Kong
51
Griag Glasrecycling AG
Tyskland
100
Stena Technoworld GmbH
Tyskland
100
Österrike
100
Italien
100
Norge
100
Finland
100
Stena Recycling A/S
Danmark
100
Stena Technoworld A/S
Danmark
100
Tyskland
100
Stena Metall Holding srl
Stena Technoworld Asia Pacific Co Ltd
556719-5465
Stena Metall Holding GmbH
Stena Technoworld GmbH
STENA Technoworld International GmbH
Stena Metall Holding srl
Stena Technoworld srl
Stena Recycling AS
Aanerød AS
Stena Recycling Oy
Stena Technoworld Oy
Stena Metall A/S
Stena Recycling A/S
Stena Recycling GmbH
61
Förslag till vinstdisposition
Styrelsen föreslår att till års­stämmans förfogande stående vinstmedel i moder­bolaget:
Balanserad vinst
2.282.738.307
Årets resultat
8.246.494
Fritt eget kapital
2.290.984.801
disponeras enligt följande:
Till aktieägarna utdelas 153,85 kronor per aktie
20.000.000
Till Sten A. Olssons Stiftelse för Forskning och
Kultur överförs
2.000.000
I ny räkning överförs
2.268.984.801
Totalt
2.290.984.801
Göteborg den 24 oktober 2012
Dan Sten Olsson
Sten Jakobsson
Styrelsens ordförande
Lennart Jeansson
Mårten Hulterström
John Lindqvist
M Johan Widerberg
Per Kaufmann
Anders Jansson
VD och koncernchef
Tonny Fogelqvist
Arbetstagarrepresentant
Peter Ernström
Arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har avgivits den 24 oktober 2012
Cronie Wallquist
Auktoriserad revisor
62
Ulf Andrésen
Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Stena Metall AB, org. nr 556138-8371
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för
Stena Metall AB för räkenskapsåret 2011-09-01–2012-08-31.
Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta
versionen av detta dokument på sidorna 32–62.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen
och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger
en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna
kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är
nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen
enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i
Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt
planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga
felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen
och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska
utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga
felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig
dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning
beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta
för hur företaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna,
men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets
interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och
av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande
presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger
en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets
och koncernens finansiella ställning per den 31 augusti 2012 och
av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen
och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen
har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets
vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning för Stena Metall AB för räkenskapsåret 2011-09-01–
2012-08-31.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och
verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt
aktiebolagslagen.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget
till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om
förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen
enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till
dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat
styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för
detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver
vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat
väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna
bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören
är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon
styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har
handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller
bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i
förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 24 oktober 2012
Cronie Wallquist
Auktoriserad revisor
Ulf Andrésen
Auktoriserad revisor
63
Styrelse
1. Dan sten Olsson
Ordförande, Direktör, Göteborg
2. anders jansson
VD, Göteborg
3.LENNART JEANSSON
Direktör, Göteborg
1
2
3
4. m JOHAN WIDErBERG
Direktör, Göteborg
5. mårten hulterström
Advokat, Göteborg
6.John lindqvist
vVD, Göteborg
7. per kaufmann
Direktör, Feucherolles, Frankrike
8. sten jakobsson
Direktör, Västerås
4
5
6
9. GUSTAV a. ERIKSSON
Suppleant, Göteborg
10. tonny fogelqvist
Ordinarie, Oskarshamn
11. fabrice angelini
Suppleant, Göteborg
12.PETER ERNSTRÖM
Ordinarie, Göteborg
7
8
9
13. ronny persson
Suppleant, Halmstad
REVISORER
cronie wallquist
Auktoriserad revisor
ulf andrÉsen
Auktoriserad revisor
ARBETSTAGARREPRESENTANTER
10
64
11
12
13
adresser
Sverige
Stena Metall AB
Fiskhamnsgatan 8
Box 4088
400 40 Göteborg
Telefon 010-445 00 00
www.stenametall.com
AB Stena Metall
Finans (publ)
Fiskhamnsgatan 8
Box 4088
400 40 Göteborg
Telefon 010-445 00 00
www.stenametall.com
Stena Aluminium AB
Gotthards Gata 5
Box 44
343 21 Älmhult
Telefon 010-445 95 00
www.stenaaluminium.se
Stena Metal
International AB
Fiskhamnsgatan 8
Box 4088
400 40 Göteborg
Telefon 010-445 00 00
www.stenametalinternational.com
Stena Miljöteknik AB
Fiskhamnsgatan 8
Box 4088
400 40 Göteborg
Telefon 010-445 00 00
Stena Oil AB
Fiskhamnsgatan 8
Box 4088
400 40 Göteborg
Telefon 010-445 00 00
www.stenaoil.com
Stena Recycling AB
Fiskhamnsgatan 8
Box 4088
400 40 Göteborg
Telefon 010-445 00 00
www.stenarecycling.se
Stena Recycling International AB
(tidigare Stena Metall Service AB)
Fiskhamnsgatan 8
Box 4088
400 40 Göteborg
Telefon 010-445 00 00
www.stenarecycling.com
Stena Stål AB
Fiskhamnsgatan 8
Box 4088
400 40 Göteborg
Telefon 010-445 00 00
www.stenastal.se
Stena Technoworld AB
Fiskhamnsgatan 8
Box 4054
400 40 Göteborg
Telefon 010-445 00 00
www.stenatechnoworld.se
Danmark
Stena Recycling A/S
Banemarksvej 40
DK-2605 BrØndby
Danmark
Telefon +45 56 67 95 50
www.stenarecycling.dk
Stena Technoworld A/S
Banemarksvej 40
DK-2605 Brøndby
Danmark
Telefon +45 44 91 44 00
www.stenatechnoworld.dk
Norge
Stena Recycling AS
Tretjerndalsveien 70
Postboks 63
NO-2017 Frogner
Norge
Telefon +47 63 86 86 00
www.stenarecycling.no
Stena Stål Moss AS
Årvollskogen 79
Postboks 2098
NO-1521 Moss
Norge
Telefon + 47 69 23 54 00
www.stenastal.no
Finland
Stena Recycling Oy
Äyritie 8 C
FI-01510 Vantaa
Finland
Telefon +358 10 802 323
www.stenarecycling.fi
Polen
Tyskland
Stena Recycling Sp. z o.o.
Al. Krakowska 271
02-133 Warszawa
Polen
Telefon +48 22 520 27 00
www.stenarecycling.pl
Stena Technoworld GmbH
Langenhorner Chaussee 40
D-22335 Hamburg
Tyskland
Telefon +49 402 800 670
www.stenatechnoworld.de
USA
GRIAG Glasrecycling AG
Temnitz-Park-Chaussee 41
D-168 18 Werder
Tyskland
Telefon +49 33 92 05 08 0
www.stenatechnoworld.de
Stena Metal Inc.
1 Landmark Square
Suite 720
Stamford CT 06901
USA
Telefon +1 203 357 01 11
www.stenametall.com
Schweiz
Stena Metall Limited,
Zug branch
Bahnhofplatz
CH-6300 Zug
Schweiz
Telefon +41 417 28 81 21
www.stenametall.com
Österrike
Stena Technoworld GmbH
Pragerstraße 75
2000 Stockerau
Österrike
Telefon +43 (0) 2266-93052
www.stenatechnoworld.at
Stena Technoworld
International GmbH
Wiener Neustaedterstrasse 44
2603 Felixdorf
Österrike
Telefon +43 2628 93022
www.stenatechnoworld.com
Stena Recycling GmbH
Am Kaiserkai 1
D-20457 Hamburg
Tyskland
Telefon: +49 40 808074 569
www.stenarecycling.com
Italien
Stena Technoworld srl
Via Santa Maria in Campo 2
I-20873 Cavenago di Brianza (MB)
Italien
Telefon +39 02 95335374
www.stenatechnoworld.it
KINA
Stena Metal Asia Ltd
20th Floor, Central Tower
28 Queen's Road, Central
Hong Kong, Kina
Telefon +852 2159 9689
Stena Technowold APAC
Blk 7-11, 15/fl , Yale ind. Ctr.
61-63 Au pui wan st., Fotan, N.T.
Hong Kong, Kina
Telefon +852 3973 8888
Stena Technoworld Oy
Äyritie 8 C
FI-01510 Vantaa
Finland
Telefon +358 108 0188
www.stenatechnoworld.com
Tack till alla kunder, samarbetspartners och ­medarbetare
för er medverkan i årsredovisningen.
Fotografer: Pontus Almén, Lena Garnold, Nicklas Rudfell,
Mick Olsen, Carina Sundbö, Tore H Røyneland, Sebastian
Oleksik, Sisse Langfeldt, Esco Dahlman, Benjamin Yu.
Tryck: Göteborgstryckeriet. Papper/färg: Tryckt på ­ett
papper med 100% returfiber och med helvegetabilisk
tryckfärg.
Producerad av Stena Metallkoncernen och Grafipro.
Tryckt på
100%
et
återvunn
papper
Stena Metall AB
Fiskhamnsgatan 8 • Box 4088 • 400 40 Göteborg
Telefon 010-445 00 00 • www.stenametall.com