Transcript Stena AB Årsredovisning 2011

Affärsidé
Att med vår kompetens inom framför allt service,
handel och fartyg, tjäna pengar på affärsområdena
shipping, färjelinjer, offshore, fastigheter och finans.
Att sköta vår långsiktigt viktigaste tillgång, våra
kunder, på ett sådant sätt att vi bidrar till deras och
samhällets utveckling.
Kundrelation
• A
lltid kundens första val
• L edande i kvalitet och kvalitetssäkrande partner
• A
lltid effektiv och sparsam med våra egna såväl
som andras resurser
• Tydligt delegerat affärsmannaskap
Vi har åtagit oss att leva upp till den standard som
formulerats av Transportgruppen i World Economic
Forum.
Ansvar i våra affärsrelationer
Genom att bygga långsiktiga förhållanden med våra
kunder, leverantörer och underleverantörer har vi
åtagit oss att leverera service med hög kvalitet och
bästa service.
Vi kommer att hålla högsta standard på säkerhet
genom hela värdekedjan och sträva efter att förtro­
ende utgör basen för alla våra relationer i samhället.
Vi har åtagit oss att uppfylla våra kunders förvänt­
ningar när det gäller ansvarsfylld affärspraxis.
Vi kommer framgent att dela dessa principer för
samhällsansvar med våra affärspartners och vi kan
komma att dra oss ur affärsrelationer om vi anser att
den standard vi har inte uppfylls av en affärspartner.
Stena AB (publ)
405 19 Göteborg, Telefon 031-85 50 00
www.stena.com
Stena AB Årsredovisning 2011
omtanke
Innovation &
utförande
Stena AB
Årsredovisning 2011
Energi och
omtanke
Innehållsförteckning
Förvaltningsberättelse 1
Koncernen Resultaträkning 6
Rapport över övrigt totalresultat 7
Balansräkning 8
Förändringar i eget kapital 10
Kassaflödesanalys 11
Noter12
Moderbolaget Resultaträkning 74
Kassaflödesanalys 74
Balansräkning 75
Förändringar i eget kapital 76
Noter 77
Förslag till vinstdisposition 82
Revisionsberättelse 83
Fem år i sammandrag 84
Årsöversikten och årsredovisningen
kan beställas genom
[email protected] eller
laddas ner från www.stena.com
Solberg. Foto och bild: Katja Andersson, Dan Ljungsvik, Peter Mild, Conny Wickberg, Per-Anders Hurtigh, Johan Palmborg med flera. Tryck: Falk Graphic.
Förvaltningsberättelse
Allmänt om verksamheten
Stena koncernen är en internationell koncern som bedriver
färjeverksamhet och är verksam inom offshore, rederi, fast-
– E BITDA har ökat främst genom försäljningen av oljeborrningsriggen Stena Tay. Vinsten uppgick till SEK 1,5 miljarder.
– Omsättningen
och resultatet har påverkats negativt på
igheter och finans. Koncernen investerar också i andra verk-
grund av den starkare svenska kronan jämfört med USD
samheter som inte är direkt hänförbara till Stenas traditio-
och EUR.
nella kärnverksamheter.
Färjelinjer bedrivs via Stena Line i Skandinavien, Nordsjön
och Irländska sjön samt via Scandlines AB i Öresund och södra
Östersjön.
Offshoreverksamhet, med halvt nedsänkbara oljeborrningsriggar och oljeborrningsfartyg, bedrivs av Stena Drilling med
huvudkontor i Aberdeen och genom dess globala organisa-
–R
esultatet före skatt steg med 4% till SEK 2,8 miljarder
jämfört med SEK 2,7 miljarder 2010.
• Sund balansräkning med en skuldsättningsgrad om 55%
per 31 December 2011.
• Rörelsekapitalet minskade vilket innebar en avsevärd förbättring av vår likviditet.
• Stena Line hade ännu ett utmanande år 2011 och frakt­
tion med kontor i Houston, Norge, Cypern, Luxemburg, Västa-
volymerna har ännu inte kommit tillbaka till de nivåer som
frika, Egypten, Brasilien och Australien.
var före lågkonjunkturen. Under året har Stena Line avslutat
Rederiverksamhet bedrivs av Stena RoRo inom RoRo-,
sin största fartygsförflyttning någonsin, lagt ner olönsamma
RoPax-färjemarknaden och av Stena Bulk inom tanker- och
linjer, förvärvat två nya linjer samt öppnat en ny hamn på
LNG (Liquefied Natural Gas) marknaden. Stena RoRo har sitt
irländska sjön för att möta efterfrågan och stå bättre
huvudkontor i Göteborg. Stena Bulk har huvudkontor i
­rustade inför framtiden.
Göteborg, samt kontor i Houston, Cypern och filialkontor i
• Stena Drillings resultat ökade till följd av försäljningen av
Singapore. Rederiverksamheten omfattar även bemanning
Stena Tay och hade en fortsatt hög utnyttjandegrad av
av fartyg via Northern Marine Management med huvud-
flottan.
kontor i Glasgow och kontor i Manila, Mumbai, Singapore,
• Stena Bulk förbättrade sitt resultat jämfört med 2010 och
St Petersburg, Göteborg och Aberdeen. Tekniskt underhåll
gick in i ett JV med danska Weco. Tankermarknaden var
och utveckling görs via Stena Teknik i Göteborg.
Stena Fastigheter, med huvudkontor i Göteborg, äger
fastig­heter främst i Göteborg, Stockholm och Malmö.
Den internationella fastighetsrörelsen, med bas i Amster-
dock fortsatt svag med pressade dagrater.
• Stena Bulk trädde in på LNG marknaden, vilket visat sig
vara framgångsrikt.
• Stena RoRo uppvisade en fortsatt hög utnyttjandegrad
dam, har fastighetsinnehav i Nederländerna, Frankrike,
och Stena RoRo har under året arbetat med Stena Lines
­Luxemburg, Ungern, Tyskland, USA och Storbritannien.
många fartygsförflyttningar och ombyggnationer.
Stena Adactum, baserat i Göteborg, investerar i företag,
utanför Stenas kärnverksamhet. Stena Finans verkar från
Göteborg, Luxemburg, Cypern, Zug, Amsterdam, London
och Singapore.
Moderbolag i koncernen är Stena AB (publ), organisationsnummer 556001-0802. Bolaget bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har sitt säte i Göteborg, Sverige.
Huvudkontorets adress är Masthuggskajen, 405 19 Göteborg.
• Stena Fastigheters verksamhet var fortsatt lönsam med
mycket hög uthyrningsgrad, i snitt cirka 99% för bostäder
och 85% för kommersiella lokaler.
• Stena Adactum hade ännu ett framgångsrikt år i alla
affärsområden. Under året har bla Stena Renewable
­förvärvat ytterligare 11 vindkraftverk som producerar el.
Fortsatta investeringar är planerade.
• Tillgänglig likviditet är stark. Även koncernens kreditprofil
är stark tack vare att kreditfaciliteterna är långsiktigt säk-
Året i sammandrag
rade. Behoven av omläggning av lån under 2012 är
• Ytterligare ett år av ett mycket gott utförande av alla
begränsade och finansieringen är säkrad för huvuddelen
affärsområden.
av återstående investeringar i vårt nybyggnadsprogram.
• Fortsatt operationell tillväxt.
– Omsättningen ökade med 3% till SEK 28,0 miljarder jämfört med SEK 27,2 miljarder 2010.
– Konsoliderat EBITDA, inklusive värdering av våra förvaltningsfastigheter, ökade med 13% till SEK 8,2 miljarder
jämfört med 2010.
Stena AB 2011
1
Stena AB | För valtningsberättelse
Större affärshändelser
borrenhet Stena DrillMAX med början i direkt anslutning till
Stena Line
dess nuvarande kontrakt, dvs i början av 2012 och med en
Under 2010, ingick Stena Line at slotcharteravtal med DFDS
beräknad tid om 15–18 månader plus fyra optioner för
på linjerna Esbjerg–Harwich och Esbjerg–Immingham. Därmed
­borrning.
kan Stena Line, från Januari 2011, erbjuda fraktservice mellan
Danmark och Storbritannien.
I December 2010, förvärvade Stena Line två linjer från
DFDS på den irländska sjön: Liverpool–Belfast och Heysham–
Borrenheten Stena Spey fick ett kontrakt som påbörjades i
första kvartalet 2012 och kommer att räcka till fjärde kvar­
talet 2012.
Vi fick ett nytt kontrakt för borrenheten Stena Clyde med
Belfast. Eftersom förvärvet var villkorat ett formellt godkän-
början i första kvartalet 2012. Kontraktet förväntas sträcka
nande från de irländska och brittiska konkurrensmyndig­
sig till fjärde kvartalet 2012.
heterna, hölls dessa linjer separerade från vår vanliga
I december 2011, skrevs ett femårigt kontrakt för vårt
verksamhet tills godkännandet erhölls i slutet av juni 2011.
isklassade oljeborrningsfartyg Stena IceMAX, som leverera-
Linjerna har konsoliderats från tredje kvartalet 2011.
des i april 2012.
Från och med den 1 januari, 2011, förvärvade Stena Line
en dansk resebyrå DTF (Dansk Total Ferie), en marknadsle-
Bulk
dande reseagentur för bilsemestrar i Danmark.
Stena Bulk Denmark Aps och Dannebrog Rederi A/S skrev i
I januari 2011 och september 2011 levererades Stena
mars 2011 under ett Joint Venture avtal om ägandet i Stena
Transporter och Stena Transit, två nybyggda Ropax fartyg
Weco A/S. Det nya JV-bolaget som började sin verksamhet i
från Samsungh Heavy Industries i Korea. Fartygen går på
början av april 2011, chartrar, managerar och driver en flotta
linjen Hoek van Holland–Killingholme.
om 30–40 MR (Handy and Medium Range) fartyg.
I maj 2011 såldes tre fartyg, Stena Leader, Stena Pioneer
och Stena Seafarer, för en total vinst uppgående till MSEK 26.
I maj 2011, fastställde den engelska Court of Appeal ett
Stena Blue Sky, byggdes 2006 och är utchartrat till Gazprom
till första kvartalet 2013. Det andra och tredje fartygen,
Navy Ratings Pension Fund kan krävas av alla företag som
Stena Clear Sky och Stena Crystal Sky, är nybyggda och leve-
tidigare deltagit i fonden, inklusive företag som inte längre
rerades i maj 2011. De två är på charter till BP och British
anställer några medlemmar. Fonden har haft underskott
Gas från och med juli 2011. Vi har nyligen skrivit ett avtal
sedan slutet av 1990-talet. Stena Line har betalt in medel för
om tre år (plus option på ett år) för Stena Clear Sky som
att minska underskottet. Som ett resultat av domstolsbeslutet,
påbörjades direkt när nuvarande charter avslutades i mars
kan underskottsbetalning även krävas av de företag som inte
2012.
ningar kommer därför kraftigt att reduceras.
I juli 2011 såldes fartyget Stena Lynx för MEUR 3,8 med
leverans i oktober 2011.
I november 2011 invigdes den nya hamnen Loch Ryan in
I September 2011 levererades det nybyggda Suezmax fartyget Stena Superior från Samsung varvet i Korea. Fartyget
ingår i Stena Sonangol Suezmax poolen.
I November 2011, levererades det andra nybyggda Suez­
maxfartyget Stena Suede från Samsungvarvet I Korea. Stena
Cairnryan i Skottland. Linjen Cairnryan–Belfast trafikeras
Suede har framgångsrikt börjat i trafik för Total, som far­tyget
med två inchartrade superfastfartyg.
är kontrakterat till under fem år.
Drilling
RoRo
I mars 2011 såldes borrenheten Stena Tay, med leverans i
I februari levererades Highlanders till det kanadensiska bolaget
oktober 2011. Försäljningen genererade en vinst om SEK 1,5
Marine Atlantic Inc. på en charter på minst fem år. Highlan-
miljarder. Stena Tay började inom Stena Drilling flottan 1999
ders har genomgått samma ombyggnation som sitt syster-
och har haft verksamhet på olika ställen runt om i världen,
fartyg Blue Puttees, vilket innebär att fartyget förkortats
bland annat amerikanska gulfen i Mexiko, Brasilien, Angola
med 12 meter och att passagerarkapaciteten har ökats genom
och Nigeria.
en tillbyggnad av nya moderna passagerarutrymmen. Highlan-
Under 2011 erhölls ett antal nya charterkontrakt för våra
borrenheter. Vi erhöll framgångsrikt ett nytt kontrakt för vår
Stena AB 2011
fartyg för ett totalt pris om MUSD 667. Det första fartyget
utslag från High Court att underskottsbetalning till Merchant
tidigare har bidragit och bolagets framtida underskottsbetal-
2
I maj 2011 förvärvade vi tre LNG (Liquefied Natural Gas)-
ders skall trafikera mellan North Sydney, Nova Scotia och Port
aux Basque, Newfoundland tillsammans med Blue Puttees.
Stena RoRo har i april 2011 förvärvat ett fartyg, Dublin
Styrelsen ansvarar för bolagets interna kontroll, vars övergri-
Seaways, från DFDS för MEUR 24. Fartyget har namnändrats
pande syfte är att skydda bolagets tillgångar och där­igenom
till Stena Feronia.
ägarnas investering.
Fastigheter
kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. COSOs
Under 2011 sålde Stena Fastigheter fastigheter för MSEK 307.
ramverk, som är utgivet av ”Committee of Sponsoring
I juli 2011 förvärvades en fastighet i London för MGBP 35.
Organizations of the Treadway Commission”, utgörs av fem
Stena arbetar utifrån COSOs ramverk med den interna
olika delområden; kontrollmiljö, riskbedömning, kontroll­
Adactum
aktiviteter, information och kommunikation samt uppfölj-
Ballingslöv: Under det fjärde kvartalet 2011 förvärvade
ning. Implementeringen av COSO ramverket genomfördes
­Ballingslöv ett svenskt bolag, Macro. Bolaget tillverkar
under 2007 då Stena koncernen för första gången rapporte-
duschsystem med en årlig omsättning om ca MSEK 100 och
rade i enlighet med den amerikanska lagstiftningen ”Sarbanes-
bolaget har 40 anställda.
Oxley Act 404”.
Envac: Under 2011 tog bolaget hem ett antal prestigefulla
ordrar från Western & Fish Harbour i Helsingfors i Finland
Kontrollmiljö
och Clichy–Batignolles i Paris, Frankrike.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna
Blomsterlandet: Under första kvartalet 2011 förvärvade
­kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Kontroll-
Blomsterlandet Ella Trädgård i Stockholm med två butiker
miljön är basen för den interna kontrollen eftersom den
och en omsättning om ca MSEK 45.
innefattar den kultur som styrelse och ledning kommunicerar
Stena Renewable: Under 2011 byggdes en ny vindkrafts-
och arbetar efter. Kontrollmiljön utgörs främst av integritet,
park med 11 vindturbiner. De producerar nu el i Mjölby och
etiska värderingar, kompetens, ledningsfilosofi, organisations-
Boxholm. Stena Renewable har åtagit sig att investera i
struktur, ansvar och befogenheter, policies och riktlinjer
ytterligare tre vindkraftsparker och det finns planer för
samt rutiner.
ytterligare investeringar.
Särskilt viktigt är att styrande dokument såsom interna
policies och riktlinjer finns inom väsentliga områden och att
Händelser efter räkenskapsårets utgång
dessa ger en god vägledning till medarbetarna. Exempel på
I februari 2012 såldes Stena Navigator och i mars 2012 såldes
viktiga policies inom Stena är bl.a. ”Code of Conduct”, ”Power
Stena Carribean.
Reserved List”, ”Principer, trossatser och grund­värden för
I januari 2012 förvärvades en fastighet i London för MGBP 21.
Stena AB”, ”Finance Policy” och ”Financial Manual” som defi-
Det fjärde DrillMax fartyget Stena IceMAX levererades i
nierar redovisnings- och rapporteringsregler. Dessa styrande
april 2012.
I mars 2012, signerades ett time charter avtal med LNG
Shipping S.p.A. Timechartern avser vårt LNG fartyg, Stena
Crystal Sky och kontraktsperioden är 40 månader. LNG
Shipping S.p.A är helägt av det italienska energi bolaget ENI.
I april 2012, förvärvade vi fyra moderna RoPax fartyg,
dokument kommuniceras via fastställda informations- och
kommunikationsvägar och har därmed gjorts tillgängliga och
kända för berörd personal.
Styrelsen har även utsett ett revisionsutskott som har som
huvudsaklig uppgift att säkerställa att fastlagda principer för
den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs
Stena Mersey, Stena Lagan, Norman Voyager och Watling
samt att ändamålsenliga relationer med bolagets revisor
Street. De första två fartygen var redan på bare-boat charter
­upprätthålls.
till Stena Line och de andra två är på charter till LD Lines och
Scandlines A.G.
Riskbedömning
Stena arbetar löpande med riskbedömning där riskerna för
System för intern kontroll och riskhantering
fel inom den finansiella rapporteringen ses över. Riskbedöm-
i den finansiella rapporteringen
ningen syftar till att identifiera och utvärdera de väsentligaste
Denna beskrivning av Stenas interna kontroll och riskhante-
riskerna som påverkar den interna kontrollen avseende den
ring avseende den finansiella rapporteringen har upprättats
finansiella rapporteringen i Stena koncernens bolag och
i enlighet med årsredovisningslagen.
­processer.
Stena AB 2011
3
Stena AB | För valtningsberättelse
Under året har den övergripande riskbedömningen upp-
Internrevision
daterats för att upprätthålla en samlad bild över de största
Stena koncernens stabsfunktion ”Corporate Governance”
riskerna. För att begränsa riskerna finns det ändamålsenliga
fungerar som koncernens internrevision och rapporterar till
policies och riktlinjer samt processer och kontrollaktiviteter
revisionsutskottet och koncernens vVD. Funktionen arbetar
inom verksamheten. Riskbedömningen uppdateras årligen
med att proaktivt utveckla och förbättra den interna kontrol-
under ledning av koncernstab ”Corporate Governance” och
len avseende den finansiella rapporteringen, samt även gran-
resultatet rapporteras till revisionsutskottet.
ska att den interna kontrollen fungerar på ett tillfredsställande sätt. ”Corporate Governance” planerar sitt arbete i
Kontrollaktiviteter
samråd med revisionsutskottet och rapporterar löpande
De identifierade väsentligaste riskerna avseende den finan-
resultatet av sin granskning till utskottet. Kommunikation sker
siella rapporteringen hanteras genom olika kontrollaktivi­
även kontinuerligt med Stenas externa revisorer i frågor som
teter. Det finns ett antal kontrollaktiviteter inbyggda i varje
rör intern kontroll.
process för att säkerställa att verksamheten drivs effektivt
och att den finansiella rapporteringen ger en rättvisande
Större aktieinnehavare
bild.
Alla av de emitterade och utestående röstberättigade aktierna
Kontrollaktiviteterna, som syftar till att förebygga, upptäcka och rätta till eventuella felaktigheter består bland
annat av; kontoavstämningar, attester och månadsvisa bokslut samt analys av dessa.
Under året görs också löpande IT-revisioner för att säkerställa validiteten i Stenas IT-system avseende den finansiella
i Stena AB ägdes enligt följande den 31 december 2011:
Namn på
aktieinnehavare
Dan Sten Olsson
Madeleine Olsson Eriksson
Stefan Sten Olsson
Antal
Aktier
Ägande
i procent
25 500
12 250
12 250
51,0
24,5
24,5
rapporteringen.
Innehavarna ovan har ensam rösträtt och investeringsmakt
Information och kommunikation
över de aktier som rätteligen tillhör dem. Dan Sten Olsson,
Policies och riktlinjer är särskilt viktiga för en korrekt redovis-
Madeleine Olsson Eriksson och Stefan Olsson är syskon.
ning och rapportering och definierar även de kontroll­
Dan Sten Olsson är den enda ledande befattningshavare
aktiviteter som ska utföras. Stenas policies och riktlinjer avse-
eller direktör i Stena AB som äger röstberättigade aktier i
ende den finansiella rapporteringen uppdateras löpande och
Stena AB. Samtliga aktier i Stena AB har samma rösträtt.
finns tillgänglig för alla berörda medarbetare på Stenas
intranät. Information och kommunikation avseende den
Framtida utveckling
finansiella rapporteringen sker även genom utbildning.
Verksamheten totalt för koncernen förväntas under det
Koncern­interna seminarier och konferenser hålls med regel-
kommande året fortsätta med samma inriktning och i unge-
bundenhet där fokus på kvalitetssäkring avseende finansiell
fär samma omfattning som under 2011.
rapportering och styrmodeller utgör viktiga teman.
Forskning och utveckling
Uppföljning
Bolaget bedriver utveckling av fartygskonstruktioner inom
Styrelsen och revisionsutskottet utvärderar kontinuerligt den
Stena Teknik. Dessutom lämnas bidrag till högskolor samt
information som bolagsledningen lämnar bland annat avse-
till Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur, vars
ende den interna kontrollen. Revisionsutskottets arbete med
syfte bland annat är att främja vetenskaplig forskning och
att följa upp effektiviteten i bolagsledningens arbete avse-
utveckling.
ende den interna kontrollen är av sälskild betydelse för styrelsen. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att
Miljö
åtgärder vidtas rörande de brister och förslag till åtgärder
Koncernen driver ett stort antal miljörelaterade projekt med
som framkommit vid den interna och externa revisionen.
målsättningen att minska vår miljöpåverkan. Eftersom sjö-
Arbetet med den interna kontrollen medför att medveten-
fart utgör en stor del av Stenas verksamhet är en av våra
heten kring vikten av god intern kontroll i koncernen höjs
stora utmaningar att ta fram effektivare fartyg. Den vikti-
ytterligare och att kontinuerliga förbättringar sker.
gaste åtgärden för Stenas shippingverksamheter är att
minska energiförbrukningen i förhållande till det arbete som
4
Stena AB 2011
utförs. Miljötänkandet är mycket viktigt för Stena Fastig­
heter, som både handlar om omtanke om hyresgästerna och
Koncernens balansomslutning uppgick per 31 december
2011 till MSEK 98 596 jämfört med MSEK 94 938 per
att värna om jordens resurser. Arbete med att minska
31 december 2010. Investeringar i materiella och immate-
energi­förbrukningen fortskrider och mål har satts för varje
riella anläggningstillgångar uppgick under året till MSEK
fastighet.
10 692 (10 189). Koncernens skuldsättningsgrad, definierad
Den hamnverksamhet som Stena Line Scandinavia AB
som netto räntebärande skulder i relation till netto ränte­
bedriver har, genom införandet av miljöbalken, blivit pröv-
bärande skulder, eget kapital och uppskjutna skatteskulder,
ningspliktig för tillstånd. Dessa krav har följts.
var 55% (53%) per 31 december 2011.
Enligt upprättad koncernbalansräkning per 31 december
Finansiella risker
2011 uppgick balanserade vinstmedel till MSEK 32 547,
För finansiella risker se not 1 Redovisningsprinciper och not 31
varav MSEK 2 526 utgjorde årets nettoresultat.
Finansiella instrument.
Moderbolaget
Medarbetare
Moderbolagets omsättning uppgick till MSEK 124 (100) och
Per 31 december 2011 uppgick genomsnittligt antal
resultatet före skatt till MSEK 125 (149), varav aktieutdel-
anställda till 10 242 (9 847) personer. En avgörande faktor
ningar från dotterbolag uppgick till MSEK 190 (190) och
för att förverkliga Stenakoncernens vision är våra medarbe-
mottagna koncernbidrag uppgick till MSEK 220.
tare samt deras kunskap, engagemang och kompetens.
Stena ABs styrelse föreslår att MSEK 260 (240) lämnas som
Den framtida utvecklingen är beroende av att bolaget
utdelning till aktieägarna och att MSEK 14 (14) utnyttjas för
bibehåller sin position som en attraktiv arbetsgivare. För att
Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur samt andra
stödja detta strävar Stena efter ett arbetsklimat där energi,
allmännyttiga ändamål som gåva enligt 17 kap 5 § ABL,
passion och respekt för individen är ledstjärnor. Vart annat
­varefter resterande vinstmedel överförs i ny räkning.
år genomförs en koncernövergripande attitydundersökning
För koncernens och moderbolagets resultat, likviditet och
och enligt denna undersökning ökar antalet nöjda med­
finansiella ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat-
arbetare stadigt. Varje anställd skall ha ett utvecklingssamtal
och balansräkningar samt kassaflödesanalyser med respektive
varje år. För mer information om medarbetare, se not 33.
tillhörande bokslutskommentarer.
Omsättning och resultat
Koncernens omsättning för 2011 uppgick till MSEK 27 968
(27 150), inklusive resultat av fartygsförsäljningar om MSEK
1 577 (2) och fastighetsförsäljningar om MSEK 106 (187).
Resultatet före skatt uppgick under året till MSEK 2 779
(2 680) och nettoresultatet till MSEK 2 526 (2 566).
Finansiering och likviditet
Per 31 december 2011 uppgick likvida medel och kortfristiga placeringar till MSEK 4 255 (5 792), varav MSEK 1 736
(2 067) var disponibla. Tillsammans med långfristiga placeringar och tillgängliga kreditfaciliteter fanns per 31 december 2011 en total betalningsberedskap om SEK 15,8 miljarder (15,8).
Per 31 december 2011 var utnyttjandet av kreditfaciliteten
på USD 1 miljard MUSD 802 (909), varav MUSD 26 (25) var
spärrade för garantier. Under 2010 ingick Stena en ny kreditfacilitet om MSEK 6 660 garanterad av Svenska Exportkreditnämnden. Faciliteten var outnyttjad per 31 december 2011
och 2010. Låneamorteringar gjordes under året med totalt
MSEK 2 452 (6 491).
Stena AB 2011
5
Stena AB | Koncernen
Koncernens resultaträkning
1 januari–31 december
2010
MSEK
2011
MSEK
2011
MUSD1)
9 092
7 777
2 651
2 380
4 630
7
26 537
9 684
6 546
2 595
2 368
4 732
10
25 935
1 401
947
375
342
684
1
3 750
4
189
189
1 683
1 683
243
243
12
424
350
51
3
27 150
27 968
4 044
–7 117
–2 959
–2 517
–885
–3 306
–16 784
–7 703
–2 736
–1 895
–829
–3 381
–4
–16 548
–1 114
–396
–274
–120
–489
–1
–2 394
10 366
11 420
1 650
17
5
3
3, 33
–1 202
–1 902
–3 704
3 558
–1 298
–1 927
–3 617
4 578
–188
–278
–523
661
6
131
38
445
477
–1 798
48
–219
–878
60
64
–69
394
–1 914
36
–370
–1 799
9
9
–10
57
–277
5
–54
–261
2 680
2 779
400
–114
2 566
–253
2 526
–37
363
2 568
–2
2 566
2 476
50
2 526
356
7
363
Not
Nettoomsättning
Färjelinjer
Drilling
Rederiverksamhet
Fastighetsrörelse
Adactum
Övrigt
Total omsättning
Nettoresultat av försäljning anläggningstillgångar
Totalt övriga intäkter
Värdeförändring förvaltningsfastigheter
Totala intäkter
Direkta rörelsekostnader
Färjelinjer
Drilling
Rederiverksamhet
Fastighetsrörelse
Adactum
Koncerngemensamma kostnader
Totala direkta rörelsekostnader
Bruttoresultat
Försäljningskostnader
Administrationskostnader
Avskrivningar
Rörelseresultat
Resultat från andelar i intresseföretag
Erhållna utdelningar
Resultat från värdepapper
Ränteintäkter
Räntekostnader
Valutavinst/förlust
Övriga finansiella intäkter och kostnader
Finansnetto
7
Resultat före skatt
Skatter
Årets resultat
Årets resultat hänförligt till
Moderbolagets aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande
Årets resultat
1) O
reviderad, se not 1
6
Stena AB 2011
8
13
Rapport över övrigt totalresultat
1 januari–31 december
Årets resultat
Övrigt totalresultat
Årets förändring verkligt värdereserv, netto efter skatt
Årets förändring i kassaflödessäkringar, netto efter skatt
Årets förändring i valutaomräkningsreserv
Årets förändring av säkring i utländska dotterbolag, netto
efter skatt
Eget kapitalmetoden, netto efter skatt
Totalt övrigt totalresultat
Övrigt totalresultat hänförligt till:
moderbolagets aktieägare
innehav utan bestämmande inflytande
Totalt övrigt totalresultat
2010
MSEK
2011
MSEK
2011
MUSD1)
2 566
2 526
363
159
216
–2 450
–214
–813
–147
–31
–118
–21
191
–50
632
–96
–11
1 256
182
642
–10
632
1 264
–8
1 256
183
–1
182
1) O
reviderad, se not 1
Se även not 20 och 21
Stena AB 2011
7
Stena AB | Koncernen
Koncernens balansräkning
31 december
Not
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill
Varumärken
Distributionsavtal
Övriga immateriella anläggningstillgångar
Totala immateriella anläggningstillgångar
2011
MUSD1)
1 286
772
358
150
2 566
1 504
749
313
483
3 049
218
108
45
70
441
9
10
10
10
11
11
28 753
6 335
2 462
841
1 042
39 433
34 185
5 290
2 303
939
1 795
44 512
4 944
765
333
136
260
6 438
Förvaltningsfastigheter
12
24 354
25 753
3 724
6
13
14
15, 21
1 205
6 175
4 130
4 880
16 390
1 374
4 548
3 465
4 731
14 118
198
658
501
684
2 041
82 743
87 432
12 644
645
2 754
1 116
1 888
4 127
1 665
12 195
94 938
632
3 218
1 611
1 448
2 668
1 587
11 164
98 596
91
465
233
210
386
230
1 615
14 259
Totala anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager
Kundfordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kortfristiga placeringar
Likvida medel
Totala omsättningstillgångar
Summa tillgångar
1) Oreviderad, se not 1
Stena AB 2011
2011
MSEK
Materiella anläggningstillgångar
Fartyg
Pågående projekt
Inventarier
Byggnader och mark
Hamnar
Totala materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intressebolag
Investeringar i värdepappersfonder
Övriga långfristiga värdepapper
Övriga långfristiga tillgångar
Totala finansiella anläggningstillgångar
8
2010
MSEK
16
17
17
17
18
19
3
31 december
2010
MSEK
2011
MSEK
2011
MUSD1)
5
–1 096
27 709
2 566
29 184
264
29 448
5
–2 366
30 071
2 476
30 186
211
30 397
1
–342
4 350
356
4 365
31
4 396
21
22
23
24
13
25
26
27
4 057
1 088
1 492
38 190
5 140
6 256
1 644
946
58 813
4 248
962
1 370
38 720
4 143
6 236
1 481
1 802
58 962
614
139
198
5 600
599
902
214
261
8 527
24
26
1 649
225
1 313
130
1 024
2 336
6 677
94 938
2 842
222
1 281
92
2 175
2 625
9 237
98 596
411
32
185
13
315
380
1 336
14 259
60 439
2 510
64 117
2 663
9 273
385
Not
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Aktiekapital
Reserver
Balanserat resultat
Årets resultat
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande
Summa eget kapital
Långfristiga skulder
Uppskjutna skatteskulder
Pensioner och liknande förpliktelser
Övriga avsättningar
Skulder till kreditinstitut
Skulder i värdepappersfonder
Obligationslån
Balanserade leasingåtaganden
Övriga långfristiga skulder
Totala långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Balanserade leasingåtaganden
Leverantörsskulder
Skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Totala kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
Poster inom linjen
Ställda panter
Ansvarsförbindelser
20
28
29
29
1) Oreviderad, se not 1
Stena AB 2011
9
Stena AB | Koncernen
Koncernens eget kapital
– ­sammanställning över förändringar
Hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK
Utgående eget kapital
31 december 2009
Förvärvat innehav utan
­bestämmande inflytande
Förvärv av dotterbolag
Årets förändring omräkningsreserv
Årets förändring säkringssreserv,
netto efter skatt
– bunker
– räntesäkring
Årets förändring verkligt värde reserv,
netto efter skatt
Säkring av nettoinvestering i utländska
­dotterbolag, netto efter skatt
Eget kapital metoden
Övrigt totalresultat
Årets resultat
Summa totalresultat
Utdelning
Överföring till stiftelse
Utgående eget kapital
31 december 2010
Aktie­
kapital
5
Verkligt
värde­
reserv1)
–303
Säkringsreserv1)
52
Balan­serade
vinstmedel
Omräkinklusive
ningsårets
1)
reserv
­resultat
1 031
28 087
–2 442
153
63
5
–2 442
159
407
–2 442
–144
459
–1 411
311
29 183
–2 442
96
–133
–8
96
–133
–2 450
153
63
159
159
–50
–50
2 568
2 518
–316
–14
191
–50
–1 926
2 568
642
–316
–14
–8
–2
–10
191
–50
–1 934
2 566
632
–316
–14
30 275
29 184
264
29 448
–31
–31
–30
–30
58
–89
191
407
28 872
153
63
159
159
Summa
Försäljning av innehav utan
bestämmande inflytande
Förvärv av innehav utan
­bestämmande inflytande
Årets förändring omräkningsreserv
Årets förändring säkringssreserv,
netto efter skatt
– bunker
– räntesäkring
Årets förändring verkligt värde reserv,
netto efter skatt
Säkring av nettoinvestering i utländska
­dotterbolag, netto efter skatt
Övrigt totalresultat
Årets resultat
Summa totalresultat
Utdelning
Överföring till stiftelse
Utgående eget kapital
31 december 2011
1) Se även not 20
10
Stena AB 2011
–147
–147
–16
–797
–214
5
–214
–96
–909
–147
–214
–909
–147
–358
–450
–1 558
Innehav
utan
bestämmande Totalt eget
inflytande
kapital
–16
–797
–16
–797
–214
–214
2 526
2 526
–240
–14
–96
–1 270
2 526
1 256
–240
–14
32 547
30 186
58
–50
8
211
–96
–1 212
2 476
1 264
–240
–14
30 397
Koncernens kassaflödesanalys
1 januari–31 december
2010
MSEK
2011
MSEK
2011
MUSD1)
2 566
2 526
363
3
3 704
–424
–131
4
–189
–445
–159
–77
–449
–62
–58
4 276
3 617
–350
–60
10
–1 683
69
329
14
–168
227
178
4 709
523
–51
–9
1
–243
10
48
2
–24
33
26
679
784
–78
–62
59
162
–13
–63
5 065
–226
538
44
–218
199
–77
–74
4 895
–33
78
7
–31
29
–11
–11
707
–30
895
–10 159
–127
–41
3 593
–10 651
–186
–117
5 048
–3 056
–357
175
13
–5 579
–6
520
–1 540
–27
–17
730
–442
–52
25
2
–807
6 250
–6 491
6 245
618
–136
–688
–316
–331
5 151
3 827
–2 452
–1 375
554
–354
–199
–231
1 186
–240
–156
559
–33
172
–35
–23
82
–53
482
1 183
1 665
47
–78
1 665
1 587
–7
–11
241
230
Not
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Årets resultat
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
Avskrivningar
Värdeförändring förvaltningsfastigheter
Resultat från andelar i intresseföretag
Utdelning från intresseföretag
Resultat av försäljning anläggningstillgångar
Resultat av försäljning aktier
Valutakursdifferenser, orealiserade
Uppskjutna skatter
Avsättning till pensioner
Övriga ej likvidpåverkande poster
Förändring av omsättningsaktier
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
8
Förändring i rörelsekapital
Kundfordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Varulager
Leverantörsskulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Skatteskulder
Övriga kortfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella tillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Investeringar genom förvärv av bolag
Investeringar i intressebolag
Försäljning av aktier och andelar samt långfristiga placeringar
Investering i aktier och andelar samt långfristiga placeringar
Ökning av övriga långfristiga tillgångar
Minskning av övriga långfristiga tillgångar
Övriga investeringar m m
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Upptagande av kort- och långfristiga lån
Amortering av kort- och långfristiga lån
Förändring av checkräkningar och liknande krediter
Upptagande av leaseskulder
Amortering av leaseskulder
Förändring av spärrmedel
Utdelningar
Övriga finansieringar m m
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Omräkningsdifferens på likvida medel
Förändring av likvida medel
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
1) Oreviderad, se not 1
4
30
5 883
–5 987
–405
251
–2
–9 681
30
19
19
Stena AB 2011
11
Stena AB | Koncernen
Noter
Belopp i miljoner kronor (MSEK) om ej annat anges. Siffrorna inom parentes avser motsvarande värden föregående år.
1 Redovisnings- och värderingsprinciper
Grunden för upprättande av redovisningen
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de
Under 2011, har inga nya eller ändrade IFRS standards
haft någon särskild effekt på koncernens räkenskaper.
International Financial Reporting Standards (IFRS) som blivit
antagna av EU. Dessutom har RFR 1, kompletterande regler
Koncernredovisning
för koncerner tillämpats, utgivna av Rådet för finansiell rap-
Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med de principer
portering.
som beskrivs i IAS 27, koncernredovisning och separata
I enlighet med IAS 1 tillämpar Stena-koncernens bolag
finansiella rapporter och omfattar moderbolaget Stena AB
enhetliga redovisningsprinciper, oavsett lokal lagstiftning.
(publ) och samtliga företag, i vilka moderbolaget direkt eller
Nedanstående principer har genomgående tillämpats för
in­direkt har mer än 50% av röstetalet eller på annat sätt har
samtliga år som årsredovisningen omfattar.
ett bestämmande inflytande.
IAS 33 Resultat per aktie tillämpas ej eftersom Stena AB
inte är ett noterat bolag.
Moderbolagets redovisning är upprättad enligt samma
redovisningsprinciper som för koncernen med undantag för
vad som beskrivs i avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”.
Vad avser bolag som tillkommit eller avyttrats under året
gäller följande:
• Bolag som förvärvats under året har medtagits i koncernens resultaträkning från och med att kontroll erhållits.
• Bolag som avyttrats under året ingår i koncernens
resultat­räkning fram till dess att Stenas kontroll upphört.
Årsredovisningen och koncernredovisningen godkändes
för utfärdande av styrelsen den 27 april 2012. Balansräk-
Koncernens konsoliderade finansiella rapporter inkluderar
ningarna och resultaträkningarna kommer att fastställas av
de finansiella rapporter för moderbolaget och dess direkt
årsstämman den 27 april 2012.
eller indirekt ägda dotterbolag efter:
I samband med upprättandet av denna finansiella rapport
har företagsledningen gjort uppskattningar och antaganden
• eliminering av koncerninterna transaktioner och
• avskrivning av förvärvade övervärden.
vilka påverkar det redovisade värdet av tillgångar och skulder,
ansvarsförbindelser vid bokslutstidpunkten samt redovisade
Eget kapital i koncernen omfattar eget kapital i moder­
intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet i framtiden avse-
bolaget och den del av eget kapital i dotterföretagen som
ende vissa transaktioner kan avvika från det uppskattade
tillkommit efter förvärv.
utfallet då denna finansiella rapport upprättades. Avvikelser
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovi-
av detta slag kommer att påverka utfallet i finansiella rappor-
sas som en separat kategori i det egna kapitalet. Andelar av
ter för kommande redovisningsperioder. De områden som
förvärv av innehav utan bestämmande inflytande av årets
innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller
resultat specificeras efter årets resultat i resultaträkningen.
sådana områden där antaganden och uppskattningar är av
väsentlig betydelse för koncernredovisningen, anges i not 2.
Koncernens finansiella rapporter är baserade på anskaff-
förvärv, tidigare förvärv före 1 januari 2010 har inte
kan säljas, finansiella tillgångar och finansiella skulder samt
­omarbetats.
resultat­räkningen.
Stena AB 2011
Stena tillämpar IFRS 3, (omarbetad version 2009) Rörelse­
ningskostnad med undantag för finansiella tillgångar som
förvaltningsfastigheter värderade till verkligt värde via
12
Rörelseförvärv och goodwill
Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden.
Metoden innebär att de tillgångar och skulder samt eventual-
Enbart för läsarens vägledning har 2011 års räkenskaper
förpliktelser, som förvärvande bolag äger vid förvärvstillfället,
översatts från svenska kronor (SEK) till dollar (USD) genom att
värderas för att fastställa deras koncernmässiga anskaffnings-
använda valutakursen, som anges av den amerikanska riks-
värde. Förvärvsmetoden kräver att uppskattningar görs.
banken, USD 1,00 = 6,9146 SEK per den 31 december 2011.
Värdering av förvärvad mark, byggnader och utrustning
görs antingen av extern part eller internt baserat på tillgäng-
ackumulerade nedskrivningar. Se ”Nedskrivningar av icke-
lig information på marknaden. Redovisningen av finansiella
finansiella tillgångar, inklusive ”Goodwill” nedan. Det bok-
tillgångar och skulder, liksom varulager, baseras på tillgänglig
förda värdet ökas eller minskas därefter för att reflektera
marknadsinformation. Verkligt värde för väsentliga immate-
ägarandelen av intressebolagets vinster eller förluster efter
riella anläggningstillgångar tas fram antingen med hjälp av
förvärvet. I koncernens resultaträkning redovisas koncernens
oberoende värderingsexpert eller internt genom att allmänt
andel av intresseföretagens nettoresultat under raden
accepterade värderingsmetoder används, vilka vanligtvis
”Resultat från andelar i intresseföretag” inom finansnettot.
baseras på framtida kassaflöden.
Under ”Resultat från andelar i intresseföretag” avses strate-
Förvärv av förvaltningsfastigheter och fartyg i bolag med
endast övriga materiella tillgångar redovisas som ett tillgångs-
giska innehav. Mottagna utdelningar avräknas mot bokfört
värde av respektive andelar.
förvärv.
Om förvärvskostnaden överstiger marknadsvärdet på
Värdepappersfonder
identifierade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser
Värdepappersfonder konsolideras i koncernredovisningen i
redovisas skillnaden som goodwill.
enlighet med SIC 12 och konsolidera om värdepappersfonden
Om verkligt värde på de förvärvade nettotillgångarna
har en betydande ekonomisk påverkan. Definitionen av
överstiger förvärvskostnaden ska förvärvaren på nytt identi-
betydande ekonomisk påverkan är om koncernen står
fiera och värdera de förvärvade tillgångarna. Eventuellt
bakom majoriteten av riskerna som är relaterade till värde-
kvarstående överskott vid en omvärdering ska omedelbart
pappersfonden och dess tillgångar eller om det har rätt att
resultatföras. Förvärvsanalysen (metoden för att allokera
behålla majoriteten av vinsterna i värdepappersfonden.
anskaffningsvärdet till förvärvade identifierade nettotillgångar och goodwill) ska enligt IFRS vara slutförd inom tolv
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande
månader från förvärvsdagen. Då förvärvsanalysen har gran-
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande uppstår
skats och godkänts av ledningen, allokeras goodwill till
när mindre än 100% är förvärvat. Denna typ av förvärv är
kassa­genererande enheter och en nedskrivningsprövning görs
rapporterad som en andel av de förvärvade nettotillgångarna.
minst en gång per år från det att allokeringen är slutförd.
Förvärvet är rapporterat som en transaktion inom eget kapital
Avskrivningar görs inte på goodwill.
dvs mellan ägaren av moderbolaget och innehavet utan
Transaktionskostnader, med undantag från transaktions-
bestämmande inflytande. På så sätt uppstår ingen goodwill
kostnader som är hänförbara till eget kapital eller skuld­
vid den här typen av transaktioner. Förändringen i innehavet
instrument, rapporteras som kostnad i resultaträkningen.
utan bestämmande inflytande baseras på andelen av netto-
För förvärv innan 1 januari 2010 har transaktionskostna-
tillgångarna.
derna kapitaliserats. Villkorlig köpeskilling rapporteras enligt
verkligt värde vid förvärvstillfället. Om den villkorliga köpe-
Omräkning av utlandsverksamheter
skillingen är klassificerad som eget kapital instrument, sker
Stena AB:s och koncernens funktionella valuta är svenska
ingen omvärdering och justeringen rapporteras i eget kapi-
­kronor. Alla utländska dotterbolag rapporterar i sin funktio-
tal. För andra villkorliga köpeskillingar, omvärderas dessa
nella valuta, vilken är den valuta som används i företagets
varje kvartal och skillnaden rapporteras i resultaträkningen.
­primära ekonomiska omgivning. Vid konsolidering har alla
balansposter omräknats till svenska kronor med balansdags-
Intresseföretag och joint venture bolag
kurser. Resultatposter har omräknats med genomsnittskurser.
Företag, i vilka koncernen har mellan 20% och upp till högst
50% av röstetalet eller på annat sätt ett betydande infly-
Transaktioner i utländsk valuta
tande, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden
Transaktioner i utländsk valuta är omräknade till valutakursen
innebär att investeringen initialt redovisas till sitt anskaff-
för den funktionella valutan på transaktionsdagen. Den funk-
ningsvärde. Det redovisade värdet ökas eller minskas där­
tionella valutan är den valuta för det primära ekonomiska
efter för att avspegla ägarföretagets andel av intresseföre­
område där bolaget genererar och använder kontanter.
tagets vinster eller förluster efter förvärvet, netto efter
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta är omräk-
Stena AB 2011
13
Stena AB | Koncernen
Forts. not 1
nad till funktionell valuta enligt balansdagens kurs. Valuta-
Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas
kursdifferenser som uppstår rapporteras i resultaträkningen.
på ett tillförlitligt sätt, vilket innebär att det är sannolikt att
Icke monetära tillgångar och skulder, vilka är rapporterade till
framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget
historisk kostnad, är omvärderad till transaktionsdatum. Icke
och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncer-
monetära tillgångar och skulder som är rapporterade till verk-
nens verksamheter. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas
ligt värde är omvärderad till den funktionella valutan med
på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende för-
valutakurs för omvärderingstidpunkten.
säljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar
sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ
Segmentsrapportering
av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i
Rörelseresultatet rapporteras på ett sätt som överensstäm-
varje enskilt fall.
mer med den interna rapporteringen som lämnas till den
Koncernens omsättning från drilling – och rederiverksam-
högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkstäl-
het är hänförlig till charterkontrakt. Charterhyror redovisas
lande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för till-
linjärt över kontraktens löptid. Avsättning sker i förväg för
delning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens
eventuella förlustkontrakt.
resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som
Stena ABs styrelse, som fattar strategiska beslut.
Koncernens segment, dess affärsområden, följer den
interna styrningen och rapporteringen. Denna ligger till
Omsättningen för färjelinjer består av biljettintäkter,
ombordförsäljning och fraktverksamhet och intäktsförs när
affärshändelserna äger rum.
Kundlojalitetsprogram avser redovisningen i Stena Line,
grund för identifiering av huvudsakliga risker, och den varie-
som har kundlojalitetsprogram, under vilken kunden kan
rande avkastning som finns i verksamheten, och baseras på
tjäna poäng som kan utnyttjas mot t ex en fri eller rabatterad
de olika affärsmodellerna för koncernens slutkunder.
vara eller tjänst. Marknadsvärdet som erhålles i den initiala
­Segmenten ansvarar för rörelseresultat, EBITDA (rörelse­
försäljningstransaktionen allokeras mellan den erhållna
resultat före avskrivningar) och de tillgångar som används i
­förmånen och försäljningsvärdet av varan eller tjänsten.
deras verksamheter medan finansnetto och skatter och eget
En intäkt, som är hänförlig till de garanterade kundlojalitets-
kapital inte rapporteras per segment. Rörelseresultat och
poängen, redovisas i resultaträkningen när risken för ett
tillgångar för segmenten konsolideras enligt samma prin­
åtagande har upphört.
ciper som för koncernen totalt.
Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor och till marknadspriser. Stena koncernens affärsområden
Omsättning för fastighetsverksamheten är hänförlig till
ingångna hyresavtal och intäktsförs linjärt över hyresperioden.
Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernföre-
och därmed segment är:
tag säljer en produkt till en kund, i enlighet med försälj-
• Färjeverksamhet
ningsvillkoren. Försäljningen betalas vanligen kontant eller
• Drillingverksamhet
med kreditkort.
• Rederiverksamhet
Pågående entreprenaduppdrag, från verksamhet inom
• Fastighetsrörelse
Adactum koncernen, redovisas med successiv vinstavräkning
• Nya verksamheter – Adactum
på alla de uppdrag där utfallet kan beräknas på ett tillfredställande sätt. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträk-
Intäktsredovisning
ningen i förhållande till uppdragets färdigställandegrad.
Intäkter omfattar det verkliga värdet av vad som erhållits
­Färdigställandegraden bestäms på basis av nedlagda upp-
eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i kon-
dragskostnader i förhållande till beräknade uppdragskostna-
cernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive
der för hela uppdraget. Befarade förluster kostnadsförs
mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering
omedelbart.
av koncerninterna försäljningar.
14
Stena AB 2011
Resultat från försäljningar av fartyg och förvaltningsfas-
Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt enligt
tigheter redovisas i övriga intäkter. Intäktsredovisning sker
plan. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas
när alla väsentliga förmåner och risker överförts till köparen.
varje balansdag och justeras vid behov. Inga avskrivningar
Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med
tillämpning av effektivräntemetoden.
Utdelningsintäkter redovisas när rätten till likvid erhålles
och redovisas i finansnettot.
görs på mark.
Restvärdet har bedömts till noll. Alla tillgångar är för­
delade på komponenter.
Avskrivning sker från den tidpunkt anläggningarna kan tas
i drift och över uppskattad nyttjandeperiod enligt följande:
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen
Fartyg
när det på basis av tillgänglig information är sannolikt att
Oljeborriggar
Oljeborrningsfartyg
Tankfartyg
RoRo-fartyg
RoPax-fartyg
Superferries
LNG-fartyg
HSS-färjor och andra höghastighetsfartyg
den framtida nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller koncernen och att anskaffningsvärdet på tillgången
kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Fartyg, inventarier och rörelsefastigheter redovisas till
anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och
eventuella nedskrivningar. Anskaffningsutgiften aktiveras
vid förvärvet. Kostnader för reparation och underhåll för
materiella anläggningstillgångar belastar årets resultat.
Dockningskostnader för fartyg aktiveras och skrivs av över
tiden två till fem år.
För fartyg använder företaget fartygsvärderingar utförda
av fristående mäklare. Vid indikation om att netto bokfört
värde för en tillgång överstiger dess återvinningsvärde
används diskonterade kassaflödesberäkningar baserade på
beräknade kapitalkostnader och beräknad framtida avkastning. Som minsta kassagenererande enhet definieras de tillgångar som har ett direkt ekonomiskt samband, t ex en
fartygs­linje. Om ett nedskrivningsbehov föreligger på
balansdagen, beräknas återvinningsvärdet och nedskrivning
sker till detta värde. En nedskrivning återförs om det skett
en förändring av beräkningarna som användes för att
bestämma återvinningsvärdet.
Pågående nyanläggningar inkluderar förskott samt direkta
och indirekta projektkostnader inklusive finansiella kostnader,
vilka aktiveras baserat på verklig upplåningskostnad.
Rörelsefastigheter delas upp i byggnader och mark samt
hamnanläggningar och avser fastigheter som används i den
Övriga anläggningstillgångar
Byggnader
Hamnanläggningar
Vindkraftverk
Inventarier
15–20 år
15–20 år
20 år
20 år
20 år
20 år
20 år
10–20 år
50 år
50 år
20 år
3–10 år
Förvaltningsfastigheter
Förvaltningsfastigheter rapporteras till verkligt värde i enlighet med verkligt värde modellen i IAS 40. Förvaltningsfastigheter, det vill säga fastigheter som innehas i syfte att
generera hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa, värderas löpande enligt verkligt värde modellen (bedömt marknadsvärde). Initialt värderas fastigheterna
till anskaffningsvärdet. Verkligt värde baseras på bedömda
marknadsvärden på balansdagen, vilket innebär det värde
till vilket en fastighet skulle kunna överlåtas mellan kunniga
parter som är oberoende av varandra och som har ett
intresse av att transaktionen genomförs. Förändringar av
verkligt värde redovisas i resultaträkningen med påverkan
på värdeförändringar fastigheter.
egna verksamheten.
Stena AB 2011
15
Stena AB | Koncernen
Forts. not 1
I begreppet förvaltningsfastigheter, som huvudsakligen
antaganden gjorts avseende hyresintäktsnettot, samt
omfattar bostads- och kontorsfastigheter, ingår byggnader
vakanser. Antagandena har baserats på marknadsantagan-
och mark, markanläggningar samt byggnads- och mark­
den om dessa kassaflöden. Historiska utfall, budget samt
inventarier.
normaliserade kostnader har varit en del av dessa antagan-
Fastighetsförsäljningar och fastighetsköp redovisas i samband med att risker och förmåner som förknippas med
den. Olika avkastningskrav har använts för olika marknader
och typer av fastigheter.
äganderätten övergår till köparen eller säljaren, vilket normalt sker på tillträdesdagen såvida detta inte strider mot
Immateriella anläggningstillgångar
villkoren i försäljningskontraktet.
Goodwill
Vinst eller förlust som uppstår vid avyttring eller utrange-
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet
ring av förvaltningsfastigheter utgörs av skillnaden mellan
överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det
försäljningspris och den senaste upprättade värderingen
förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar
(redovisat värde baserat på senast upprättade omvärderingen
vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag
till verkligt värde). Resultat vid avyttring eller utrangering
redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas
redovisas i resultaträkningen under övriga rörelseintäkter som
år­ligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och
nettoresultat vid försäljning av anläggningstillgångar.
redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade
I det fall Stena nyttjar del av en fastighet för egen administration, utgör fastigheten en förvaltningsfastighet endast om
nedskrivningar.
Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust
en obetydlig del nyttjas för administrativa ändamål. I annat fall
vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat
klassificeras fastigheten som rörelsefastighet och redo­visas i
värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
enlighet med IAS 16 ”Materiella anläggningstillgångar”.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid pröv-
Tillkommande utgifter läggs till det redovisade värdet
ning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs
endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska för-
på de kassagenererande enheter fastställda i enlighet med
delar som är förknippade med tillgången kommer att
koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av
komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräk-
det rörelseförvärv där goodwillposten uppstod.
nas på ett tillförlitligt sätt. Andra utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedöm-
Varumärken
ningen när en tillkommande utgift läggs till det redovisade
Varumärken redovisas till anskaffningskostnad med avdrag
värdet är om utgiften avser utbyten av identifierade kompo-
för ackumulerad avskrivning. Avskrivningarna görs under 10
nenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras.
respektive 40 år.
Även i de fall ny komponent tillkommit läggs utgiften till det
redovisade värdet.
Vid värdering av förvaltningsfastigheterna till verkligt
Varumärken har en bestämd nyttjandeperiod och redo­
visas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade
avskrivningar. Avskrivning sker från den tidpunkt då varu-
värde (bedömt marknadsvärde) används en intern värde-
märkena förvärvats i Stena-koncernen över uppskattad nytt-
ringsmodell som kvalitetssäkrats genom, dels avstämningar
jandeperiod enligt följande:
av förutsättningarna med externa fastighetsvärderare, dels
via externt utförda värderingar. Den interna värderingen
bygger på en avkastningsvärdering, vilket innebär att varje
enskild fastighets nettohyresintäkt divideras med avkastningskravet för den aktuella fastigheten. I driftsnettot har
16
Stena AB 2011
Kvik
Ballingslöv
Sembo
40 år
40 år
10 år
IT investeringar
dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov
Förvärvade programvaror aktiveras med utgångspunkt från
grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns sepa-
förvärvs- och implementeringsutgifter. Utgiften skrivs av
rata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).
över nyttjandeperioden, som bedöms vara mellan tre och
För andra finansiella tillgångar än goodwill, som tidigare
fem år, enligt den linjära metoden. Nyttjandeperioden
skrivits ner görs per varje balansdag en prövning om åter­
omprövas årligen.
föring bör ske.
Distributionsavtal
Redovisning av statliga stöd
Distributionsavtal redovisas till anskaffningsvärde med
Eventuella statliga stöd i samband med nyanskaffning av far-
avdrag för avskrivningar. Avskrivning sker linjärt under den
tyg, fastigheter eller hamnanläggningar redovisas som minsk-
bedömda nyttjandeperioden på 10 år. Nyttjandeperioden
ning av anskaffningskostnaden medan stöd relaterade till den
omprövas årligen.
löpande verksamheten reducerar motsvarande kostnader.
Redovisning sker när stödet kan beräknas på ett tillförlitligt
Linjerättigheter
sätt. För svenskregistrerade fartyg som huvudsak­ligen
Linjerättigheter aktiveras baserat på förvärvsbeloppet och
används i utrikestrafik har koncernen erhållit sjöfartsstöd,
skrivs av under nyttjandeperioden, vilken bedöms till 20 år, i
uppgående till alla arbetsgivareavgifter och mot löner gjorda
enlighet med linjär avskrivningsmetod. Nyttjandeperioden
skatteavdrag för de anställda som arbetar ombord på ett
omprövas årligen.
sådant fartyg. Summan som har erhållits har reducerat personalkostnaderna.
Kundrelationer
Kundrelationer redovisas till anskaffningsvärde med avdrag
Anläggningstillgångar som innehas till försäljning
för avskrivningar. Avskrivning på kundrelationer sker linjärt
Anläggningstillgångar klassificeras som tillgångar som inne-
under den bedömda nyttjandeperioden på 5 år. Nyttjande-
has för försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen
perioden omprövas årligen. Nyttjandeperioder baseras på
kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion
historiska erfarenheter av nyttjande av likartade tillgångar,
och en försäljning anses mycket sannolik. Dessa redovisas
användningsområde och även andra specifika egenskaper
till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med
hos tillgången.
avdrag för försäljningskostnader, om deras redovisade värde
huvudsakligen ska återvinnas genom en försäljningstransak-
Underhållskostnader för immateriella anläggningstillgångar
tion och inte genom stadigvarande bruk.
Kostnader för underhåll av immateriella anläggningstillgångar kostnadsförs när de uppstår.
Finansiella tillgångar och skulder
Allmänt
Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar
Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upp-
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, good-
hov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell
will, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt
skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag.
nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med
Finansiella tillgångar utgörs i koncernens balansräkning av
avseende på värdenedgång närhelst händelser eller föränd-
­likvida medel, kundfordringar, övriga finansiella tillgångar,
ringar i förhållande indikerar att det redovisade värdet kan-
aktier och derivattillgångar. Finansiella skulder materialiseras
ske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det
genom krav på återbetalning av kontanter eller av andra
belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess
finansiella tillgångar. I koncernens balansräkning utgörs finan-
återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av till-
siella skulder av leverantörsskulder, lån, finansiella leasing­
gångens verkliga värde minus försäljningskostnader och
skulder, obligationer och derivatskulder.
Stena AB 2011
17
Stena AB | Koncernen
Forts. not 1
Redovisning
Klassificering av finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar och skulder redovisas i balansräkningen
Finansiella tillgångar i koncernen indelas i följande kategorier:
när koncernen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor.
• Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
Finansiella tillgångar och skulder redovisas på likviddagen
resultat­räkningen
med undantag för derivat, vilka redovisas på affärsdagen.
– innehav tillgängliga för handelsändamål
Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde
– tillgångar som vid förvärvstillfället klassificerats som
­vilket vanligtvis motsvarar anskaffningskostnad vid anskaffningstillfället. Transaktionskostnader ingår i anskaffnings­
finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över
resultaträkningen
värdet för samtliga finansiella instrument som inte värderas
• Finansiella tillgångar som hålles till förfall
till verkligt värde i resultaträkningen. Kvittning av finansiella
• L ånefordringar och kundfordringar
skulder och tillgångar sker endast när det finns en kon-
• Finansiella tillgångar som kan säljas
traktsmässig möjlighet och då avsikten är att kvitta bruttobeloppen.
Syftet med förvärvet av det finansiella instrumentet ligger
till grund för klassificeringen. Klassificeringen görs av före-
Finansiella kostnader
tagsledningen vid första redovisningstillfället.
Finansiella kostnader bokförs i den period de uppstår. Finansiella kostnader för pågående projekt av fartyg eller förvalt-
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
ningsfastigheter aktiveras som en del av förvärvskostnaden.
via resultaträkningen
Kostnader för finansiering av långfristiga lån och krediter är
Finansiella tillgångar som tillhör denna kategori värderas och
uppskjutna och avskrivna under lånets förväntade löptid.
redovisas löpande till verkligt värde via resultaträkningen.
Bortbokning från balansräkningen
Kategorin indelas i två underkategorier:
Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när de
1) innehav tillgängliga för handelsändamål och 2) sådana
avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena upphört eller
som vid förvärvstillfället klassificeras som finansiella till-
överförts samt när i allt väsentligt även de risker och för­
gångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
delar som är förknippade med ägandet av den finansiella
Finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål
tillgången överförts. Finansiella skulder bortbokas från
utgörs av finansiella tillgångar som förvärvats med huvud-
balansräkningen när de utsläcks.
syfte att säljas på kort sikt samt av sådana derivatinstrument
Realiserat resultat definieras som försäljningsintäkter med
avdrag för netto bokfört värde vid föregående årsbokslut.
där säkringsredovisning inte tillämpas. Aktier tillgängliga för
handelsändamål redovisas i balansräkningen under kortfristiga placeringar och förändringar i verkligt värde redovisas i
resultaträkningen under raden resultat från värdepapper.
Finansiella tillgångar som vid förvärvstillfället klassificerats
som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
resultaträkningen klassificeras som omsättningstillgångar
om de förväntas bli realiserade inom 12 månader från
balansdagen.
18
Stena AB 2011
Verkligt värde alternativet appliceras baserat på hur inves-
räkningen. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet
teringarna hanteras och att deras resultat utvärderas genom
anskaffningsvärde med, i förekommande fall, avdrag för
en verklig värde värdering i enlighet med koncernens inves-
kund- och kreditförluster.
teringsstrategi. Dessa tillgångar klassificeras i balansräkningen som övriga långfristiga värdepapper och förändringar
Finansiella tillgångar som kan säljas
i marknadsvärdet rapporteras i resultaträkningen under
Investeringar i vissa aktier (med undantag för andelar i
resultat från värdepapper. Internt följer koncernen upp och
­dotter-­och intresseföretag) och obligationer kategoriseras
rapporterar dessa tillgångar utifrån deras verkliga värden och
som finansiella tillgångar som är tillgängliga för handels­
anser att denna värdering och redovisning i resultat- och
ändamål. Årets förändringar i verkligt värde, undantaget
balansräkningen därför ger årsredovisningens läsare den
nedskrivningar, redovisas i övrigt totalresultat för dessa
mest relevanta informationen. Förändring i verkligt värde
instrument. När dessa finansiella instrument avyttras tas den
redovisas i resultaträkningen i finansnettot.
ackumulerade vinsten eller förlusten bort från övrigt total­
resultat och redovisas i resultaträkningen. Dessa tillgångar
Finansiella tillgångar som hålles till förfall
klassificeras som övriga långfristiga värdepapper i balansräk-
Finansiella tillgångar som hålles till förfall är finansiella till-
ningen och förändringar i marknadsvärdet rapporteras i
gångar, som inte är derivat, som har fastställda eller fast-
verkligt värde reserven i övrigt totalresultat.
ställbara betalningar och fastställd löptid och som koncernledningen har för avsikt och förmåga att inneha till förfall.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Om koncernen skulle sälja mer än ett oväsentligt belopp i
Transaktioner i utländsk valuta omvärderas enligt gällande
kategorin finansiella tillgångar som hålles till förfall, måste
valutakurser per transaktionsdag.
hela kategorin omklassificeras till kategorin finansiella till-
Fordringar och skulder, såväl i de enskilda koncernföreta-
gångar som kan säljas. Tillgångar redovisas till upplupet
gen som i koncernens bokslut, i utländsk valuta omräknas
anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som hålles till förfall
till balansdagens kurs. Relaterade kursdifferenser på
ingår i anläggningstillgångar utom i de fall då förfallotid-
löpande betalningar ingår i rörelseresultatet, medan diffe-
punkten ligger mindre än 12 månader efter balansdagen,
renser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland
då de klassificeras som omsättningstillgångar.
finansiella poster. Samtliga kursdifferenser påverkar årets
Tillgångar i denna kategori klassificeras som ”Investeringar i värdepappersfonder” i balansräkningen.
resultat. Undantag är den del som utgör en effektiv säkring
av nettoinvesteringar, där redovisning sker direkt mot övrigt
totalresultat.
Lånefordringar och kundfordringar
Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella till-
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar
gångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt
som inte betecknas som derivat och som har fastställda eller
värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen
fastställbara betalningar och som inte noteras på en aktiv
som en del av verkligt värdevinster/-förluster. Omräknings-
marknad. Fordringarna redovisas i omsättningstillgångar
differenser för icke-monetära finansiella tillgångar såsom
med undantag för fordringar med förfallodag senare än
aktier som klassificeras som finansiella tillgångar som kan
12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras om
säljas, förs till verkligt värdereserven, vilket ingår i övrigt
anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar
totalresultat.
inkluderas i övriga fordringar och kundfordringar i balans-
Stena AB 2011
19
Stena AB | Koncernen
Forts. not 1
Följande valutakurser har använts i koncernbokslutet:
Skulderna i balansräkningen, lång- och kortfristiga, skuld
till värdepappersfonder och obligationslån, rapporteras
Genomsnittskurs
USD
GBP
EUR
2010
2011
Förändring i %
7,2049
11,1256
9,5413
6,4969
10,4115
9,0335
–10
–6
–5
­initialt till verkligt värde, och därefter till amorterat belopp.
Transaktionskostnader vid upptagande av lån aktiveras och
skrivs av.
Lånebeloppen redovisas som skulder i balansräkningen,
varvid lån med löptid över 12 månader redovisas som långfristiga och övriga som kortfristiga.
Balansdagens kurs
2010
2011
Förändring i %
6,7273
10,4942
9,0089
6,8748
10,6803
8,9177
2
2
–1
Vid förtidsinlösen av lån minskas utestående låneskuld
med nominellt lånebelopp. Eventuell över- eller underkurs
USD
GBP
EUR
resultatförs.
Derivatinstrument och säkringsåtgärder
Stena-koncernen säkrar oljeprisrisk, ränterisk och valutarisk
Finansiella skulder
som är hänförbara till nettotillgångarna i utländska verk-
Finansiella skulder i koncernen indelas i följande kategorier:
samheter och transaktioner som är prognostiserade i
• Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat-
utländsk valuta. Koncernen använder optioner och andra
räkningen, innehav för handelsändamål
• Övriga finansiella skulder
derivat för att säkra ränterisk, framtida valutakontrakt för
att säkra valutarisken i den utländska verksamheten.
Derivat bokas upp enligt det värde som gällde då kontraktet
Syftet med förvärvet av det finansiella instrumentet ligger
ingicks och omvärderas till verkligt värde. Metoden för att
till grund för klassificeringen. Klassificeringen görs av före-
redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärde-
tagsledningen vid första redovisningstillfället.
ring beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som
Finansiella skulder värderade till verkligt värde
säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen;
via resultaträkningen
a) säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång
Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte
­koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen
av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.
eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring).
b) säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad
tillgång eller skuld eller en mycket sannolik prognostise-
Övriga finansiella skulder
Övriga finansiella skulder i balansräkningen består av obliga-
rad transaktion (kassaflödessäkring).
c) säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet.
tionslån, övriga långfristiga räntebärande skulder, övriga
långfristiga skulder, kortfristiga räntebärande skulder, leve-
Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållan-
rantörsskulder, skuld till värdepappersfonder och övriga
det mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten,
skulder.
liksom koncernens mål för riskhantering och riskhanterings-
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto
strategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar
efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till
också sin bedömning, både när säkringen ingås och fort­
upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan
löpande, av huruvida de derivatinstrument som används i
erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och åter-
säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att mot-
betalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat
verka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är
över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.
hänförliga till de säkrade posterna. Effektiviteten i de säkrade posterna måste vara inom spannet 80–125%.
20
Stena AB 2011
Valutaswapavtal marknadsvärderas, orealiserade valuta-
Förändringar i verkligt värde av det säkrade instrumentet
kursvinster presenteras i balansräkningen som kortfristiga
redovisas genom övrigt totalresultat och samlas i säkrings­
fordringar och orealiserade valutakursförluster presenteras
reserven. De samlade förändringarna i verkligt värde omvärde-
som kortfristiga skulder.
ras genom övrigt totalresultat till resultaträkningen i samma
Upplysningar om verkligt värde för olika derivatinstrument
som används i säkringssyften återfinns i not 31. Förändringar
i säkringsreserven i övrigt totalresultat framgår av förändringar
period som den säkrade posten redovisar vinst eller förlust
och rapporteras på samma rad som den säkrade posten.
Det är koncernens policy att löptider och förfallodagar för
i eget kapital samt rapport över totalt övrigt resultat. Hela
de finansiella instrument som innehas och som klassificeras
det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument
som hedgekontrakt för ränte- och valutaexponering i möjli-
klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld
gaste mån ska överensstämma med den underliggande
när den säkrade postens åter­stående löptid är längre än 12
exponeringens förfalloprofil.
månader.
Resultat från alla typer av finansiella derivatinstrument,
med undantag för de kontrakt som avser finansiell trading,
Kassaflödessäkring
redovisas antingen som en justering av värdet av underlig-
Den säkrade posten utgörs i detta fall av en högst sannolik
gande tillgång eller skuld eller som en justering av den
prognostiserad förbrukning av bunkerolja och den rörliga
intäkt eller kostnad för den period och för de transaktioner
räntesatsen som kontantbetalas för lån. Koncernen har en
kontrakten är avsedda att säkra.
exponering mot priset för bunkerolja för fartygsdriften och
använder fastpriskontrakt, swappar och optioner för att
När säkringsredovisningen är avslutad men den säkrade
posten förväntas inträffa, den tidigare samlade verkligt
säkra sin oljeprisrisk och ränterisk. Säkringskontrakt ingås
värde förändringarna fortsätter att redovisas i säkringsreser-
regelbundet för att matcha den underliggande kostnaden
ven tills den säkrade posten är redovisad i resultaträkningen.
för leverans av bunkerolja. Säkringsinstrumenten (oljeoptio-
Förändringen i säkringsreserven omvärderas sedan genom
ner och futures för bunkerhedgar och ränteswappar för rän-
övrigt total resultat till resultaträkningen.
tesäkringar), som är en effektiv hedge, värderas och redovi-
Om en underliggande tillgång eller skuld säljs eller inlöses
sas mot övrigt totalresultat i den sk säkringsreserven till dess
marknadsvärderas det tillhörande finansiella instrumenten
att den säkrade posten påverkar resultaträkningen dvs när
och resultatet redovisas som en justering av försäljnings-
inköpet äger rum. För Stena-koncernens säkringar av olje-
eller inlösenvärdet av den underliggande tillgången eller
prisrisker i bunkerolja sk bunkerhedgar och vissa ränte­
skulden.
swappar tillämpas säkringsredovisning. I samband med att
inköpet ägt rum flyttas då det ackumulerade verkliga värdet
Säkring av nettoinvesteringar
på säkringsinstrumenten ut från säkringsreserven och redo-
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redo­
visas i posten direkta rörelsekostnader i resultaträkningen
visas på samma sätt som kassaflödessäkringar. Den vinst
som en justering av kostnaden för bunkerolja eller som en
eller förlust som är hänförlig till den effektiva delen av säk-
del av räntekostnaden för aktuell period.
ringen, redovisas genom övrigt totalresultat och samlas i
Positiva eller negativa värden på derivaten redovisas som
omräkningsreserven. Vinst eller förlust hänförlig till den
en övrig långfristig anläggningstillgång eller en övrig lång-
ineffektiva delen av säkringen redovisas direkt i resultat­
fristig skuld. Den kortfristiga delen av den säkrade posten
räkningen som en finansiell post. Ackumulerad vinst eller
redovisas som en övriga kortfristig fordran eller skuld.
förlust omvärderas genom övrigt totalresultat och rapporte-
Redovisning av kassaflödessäkringar av ränterisk och
utländsk valuta i framtida sannolika prognostiserade trans-
ras i resultaträkningen när utlandsverksamheten, eller del
av verksamheten, avyttras.
aktioner följer samma principer som ovan beskrivna policy
för bunker hedgar.
Stena AB 2011
21
Stena AB | Koncernen
Forts. not 1
Bestämning av verkligt värde när finansiella instrument
genom att anta vad marknadspriset skulle vara om det
värderas till verkligt värde i balansräkningen
fanns en marknad dvs det beräknade marknadsvärdet är en
(i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
prognos snarare än en observation.
(nivå 1)
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv mark-
Nedskrivning av finansiella instrument
nad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgång-
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns
ens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för trans-
objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en
aktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället.
finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. När
Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv
det gäller tillgångar som klassificerats som tillgångar till-
marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga
gängliga för handelsändamål, beaktas en betydande eller
på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation,
varaktig nedgång i verkligt värde för en aktie till en nivå som
företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller till-
ligger under dess anskaffningsvärde, som en indikation på
synsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och
att nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis förelig-
regelbundet förekommande marknadstransaktioner på
ger för finansiella tillgångar som kan säljas, tas den ackumu-
affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskost-
lerade förlusten – beräknad som skillnaden mellan anskaff-
nader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder
ningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för
bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs.
eventuella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultat­
räkningen – bort från övrigt totalresultat och redo­visas i
(ii)Värderingstekniker genom att använda observerbara
resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapital­instrument,
marknadsdata (nivå 2)
vilka redovisas i resultaträkningen, återförs inte över resul-
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så
taträkningen. Återföring av nedskrivning av obligationer
tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda
redovisas i resultaträkningen på samma rad som nedskriv-
en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna byg-
ningen. Obligationer skrivs ner när motparten hamnar i
ger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter
obestånd. Återföring av nedskrivning av obligationer redovi-
och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som
sas på samma rad som nedskrivningen.
möjligt. Företaget går med regelbundna intervall igenom
värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att
Inkomstskatter
­jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från
Allmänt
observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma
Koncernens totala skatt består av aktuell skatt beräknad på
instrument. De tillämpade värderingsmodellerna stäms av så
det skattepliktiga resultatet och uppskjuten skatt. Aktuell
att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till trans-
skatt samt förändring av uppskjuten skatt redovisas via
aktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan
resultaträkningen förutom de uppskjutna skatter som redo-
löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underlig-
visas direkt mot eget kapital. Uppskjuten skatt inkluderar
gande marknadsriskparametrarna.
outnyttjade underskott vid taxeringen omräknade till gällande skattesats samt andra temporära skillnader mellan
(iii) Värderingstekniker genom att använda väsentliga
bokförda och skattemässiga restvärden. Skattevärdet av
ej observerbara data (nivå 3)
outnyttjade underskottsavdrag aktiveras i den mån det är
Om det inte finns några liknande finansiella instrument på
sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetal-
en noterad marknad och det finns ingen observerbar pris­
ningar i en nära framtid.
information från marknaden, baseras värderingen på ett
beräknat diskonterat kassaflöde. Verkligt värde bestäms
22
Stena AB 2011
Väsentliga bedömningar av ledningen krävs vid beräkning
av skatteskulder och skattefordringar och för uppskjuten
skatt för avsättningar och fordringar. Processen innebär
Varulager
bedömning av koncernens skatteexponering av aktuell skatt
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde enligt
och fastställa temporära skillnader som skapas av olika
den s.k. FIFU-principen, först in, först ut-metoden, respek-
skatte- och redovisningsregler. Ledningen bedömer särskilt
tive nettoförsäljningsvärde, med avdrag för eventuell
sannolikheten att uppskjutna skattefordringar kan avräknas
­inkurans. Anskaffningsvärdet för färdiga varor, varor under
mot överskott vid en framtida beskattning.
tillverkning och pågående arbeten består av råmaterial,
direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta
Aktuell skatt
tillverkningskostnader (baserade på normal tillverknings­
Alla företag inom koncernen beräknar inkomstskatter i
kapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet
enlighet med de skatteregler och förordningar som gäller i
är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verk-
de länder där vinsten beskattas.
samheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Varulagret består huvudsakligen av bunkerolja,
Uppskjutna skatter
reservdelar, varor som säljs ombord och produkter till barer
Koncernen använder balansräkningsmetoden för att beräkna
och restauranger ombord på fartygen samt färdigvarulager
uppskjutna skatter. Balansräkningsmetoden innebär att upp-
och varor under tillverkning. I kostnader för varulager ingår
skjutna skattefordringar och skulder ska värderas efter de på
överföringar från totalt övrigt resultat av eventuella vinster/
balansdagen beslutade eller aviserade skattesatser som för-
förluster från kassaflödessäkringar som uppfyller villkoren
väntas gälla för den period då tillgången realiseras eller skul-
för säkringsredovisning, hänförliga till inköp av råmaterial.
den regleras. Skattesatserna appliceras på de existerande
skillnaderna mellan en tillgångs eller en skulds redovisnings-
Kundfordringar
mässiga respektive skattemässiga värde, samt på under-
Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde mins-
skottsavdrag. Dessa underskottsavdrag kan utnyttjas för att
kat med eventuell reservering för värdeminskning. En reserve-
minska framtida beskattningsbara inkomster. Uppskjutna
ring för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns
skattefordringar är redovisade i den mån det är sannolikt att
objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna
tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas som
erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas
medger redovisning av sådana fordringar.
ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av
Leasing
bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv
Ett leasingavtal där de ekonomiska riskerna och förmånerna
ränta. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen.
som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren definieras som en finansiell lease.
Leverantörsskulder
­Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redo­
Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde och
visas som anläggningstillgång i koncernens balansräkning.
därefter till upplupet anskaffningsvärde.
Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas
som lång- och kortfristiga skulder. Tillgångarna skrivs av
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller
tjänster som har förvärvats i den ordinarie verksamheten
enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta
från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kort-
och amortering av skulderna.
fristiga skulder om betalningen förfaller inom ett år. Om
Övriga leasingavtal redovisas som operationella leasing­
inte redovisas leverantörsskulderna som långfristiga skulder.
avtal, vilket innebär att leasingavgiften kostnadsförs över
löptiden med utgångspunkt från nyttjandet.
Stena AB 2011
23
Stena AB | Koncernen
Forts. not 1
Likvida medel
nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och
det uppstå aktuariella vinster och förluster genom att det
övriga kortfristiga placeringar med en ursprunglig löptid av
verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet,
upp till tre månader.
eller att antaganden ändras. Koncernen tillämpar den sk
korridor­metoden vilket innebär att den del av de ackumule-
Ersättning till anställda
rade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års
Ersättningar efter avslutad anställning, såsom pensioner och
utgång, som överstiger 10% av det största av förpliktelser-
andra ersättningar, erläggs till övervägande delen genom
nas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde
fortlöpande betalningar till fristående myndigheter eller
redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga
organ som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda,
återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas
d v s genom s.k. avgiftsbestämda planer. Härvid betalar
av planen. Den beskrivna redovisningsprincipen ovan tilläm-
företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet
pas bara för koncernredovisningen. Moderbolaget och
och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter.
­dotterföretagen redovisar förmånsbestämda pensionsplaner
Koncernens resultat belastas, som administrationskostnader,
enligt lokala regler och föreskrifter i respektive land.
för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. Resterande del fullgörs genom sk förmånsbestämda planer där
Avsättningar
förpliktelserna kvarstår för bolaget. Ersättningar till
Generellt redovisas en avsättning då det finns ett åtagande
anställda och före detta anställda utgår baserat på lön vid
som följd av en inträffad händelse, där det är troligt att ett
pensioneringen och antalet tjänsteår. Företaget bär risken
utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet
för att de utfästa ersättningarna utbetalas. För förmåns­
samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
bestämda planer beräknas företagets kostnader samt värdet
Avsättning görs med det belopp som är den bästa uppskatt-
av utestående förpliktelser per balansdagen med hjälp av
ningen av det som krävs för att reglera den befintliga förplik-
aktuariella beräkningar vilka syftar till att fastställa nuvärdet
telsen på balansdagen. Då det finns en osäkerhet i uppskatt-
av utfärdade förpliktelser.
ningarna avseende kommande händelser utanför koncernens
I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde
av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgång-
balansräkningen, kan den betraktas som en eventualförplik-
siell fordran. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går
telse. Dessa förpliktelser härrör från inträffade händelser
att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som
och deras förekomst kommer att bekräftas endast av att en
företaget kan återvinna genom minskade framtida avgifter
eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger
eller återbetalningar. Kvittning av ett överskott i en plan mot
inom koncernens kontroll inträffar eller uteblir. Eventual­
ett underskott i en annan plan sker endast om företaget har
förpliktelser inkluderar även befintliga förpliktelser där ett
en rätt att använda ett överskott i en plan för att reglera ett
utflöde av resurser inte är troligt eller en tillräckligt tillförlit-
underskott i en annan plan, eller om förpliktelserna avses
lig uppskattning av beloppet inte kan göras.
Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas årligen av oberoende
aktuarier. Åtagandet utgörs av nuvärdet av de förväntade
framtida utbetalningarna. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 22. Vid fastställandet av förpliktelsens
Stena AB 2011
Då en förpliktelse inte möter kriterierna för att redovisas i
arna som antingen en avsättning eller en långfristig finan-
att regleras på nettobasis.
24
kontroll, kan det verkliga utfallet avvika väsentligt.
Nya IFRS standards, tillägg av tolkningar som ännu
Moderbolaget tillämpar RFR 2 som inkluderar undan­taget
inte trätt i kraft för räkenskapsåret 1 januari 2011 och
i tillämpningen av IAS 39 gällande redovisning och värde-
som inte införts tidigare
ring av finansiella garantier till förmån för dotterbolag och
Nedan beskrivna kommande ändringar är de ändringar som
intressebolag.
i nuläget bedöms få effekt på koncernens finansiella rapporter.
Aktier tillgängliga för försäljning redovisas enligt ÅRL
4:14d. Värdeförändringar på aktier tillgängliga för försälj-
– IAS 19, Ersättning till anställda ändrades i juni 2011 och
gäller från 1 januari 2013. Påverkan på gruppen blir följande: korridor möjligheten försvinner och samtliga aktua-
ning redovisas i resultaträkningens finansnetto.
Aktier i dotterbolag redovisas till anskaffningskostnad,
reducerat för eventuell nedskrivning.
riella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat när
Skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och skatte-
de uppstår, kostnader avseende tjänstgöring under tidigare
mässigt gjorda avskrivningar redovisas i moderbolaget som
perioder redovisas direkt, och räntekostnad och framtida
ackumulerade överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade
förväntad avkastning ersätts med diskonteringsräntan som
reserver. I koncernens balansräkning görs en uppdelning av
används för beräkning av netto skulden (tillgången) av för-
dessa mellan uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
pliktelsen. Se not 22.
Redovisning av koncernbidrag har skett i enlighet med
UFR 2. Koncernbidragen redovisas bland Eget Kapital.
– IFRS 9, Finansiella instrument, behandlar klassificeringar,
I moderbolaget rubriceras eget kapital i enlighet med
värdering och redovisning av finansiella tillgångar och finan-
­Årsredovisningslagens regler med uppdelning av bundet
siella skulder. IFRS publicerades i november 2009 och okto-
och fritt eget kapital.
ber 2010. De ersätter delar av IAS 39 som behandlar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9
kräver att finansiella tillgångar ska klassificeras i två värderingskategorier, de som värderas till verkligt värde och de
som värderas till upplupen kostnad. Klassificeringen görs vid
anskaffningstillfället. För finansiella skulder, behålls de flesta
kraven enligt IAS 39. Standarden träder i kraft 1 januari
2015 och den beräknade effekten på koncernens finansiella
resultat har inte tagits fram.
Moderbolaget redovisningsprinciper
Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och Rådet
för finansiell rapportering RFR 2, Redovisning för juridiska
personer.
Moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som
beskrivs avseende koncernredovisningen ovan. De avvikelser
som förekommer mellan moderbolagets och koncernens
principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att til�lämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen
samt i vissa fall av skattelagstiftning. De väsentligaste
av­vikelserna mellan koncernen och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Stena AB 2011
25
Stena AB | Koncernen
2 Uppskattningar i bokslutet
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och
– Väsentligt försämrad ekonomisk utveckling i omvärlden.
baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive
– Försämrat rörelseresultat jämfört med historiska och bud-
förväntningar på framtida händelser som anses rimliga
under rådande förhållanden.
geterade rörelseresultat.
Se vidare beskrivning i not 9.
Styrelsen och företagsledningen gör uppskattningar och
antaganden om framtiden vid upprättande av årsredovis-
Per den 31 december 2011 uppgår det redovisade värdet på
ningen enligt god redovisningssed. De uppskattningar för
varumärken och övriga immateriella anläggningstillgångar i
redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer,
koncernen till MSEK 1 545 (1 280).
definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en
b) Prövning av nedskrivningsbehov av fartyg
betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden
Stena gör två gånger om året, samt om indikation finns om
för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskaps-
nedskrivningsbehov, en bedömning om det föreligger ned-
period diskuteras nedan.
skrivningsbehov av fartygens värden. Se vidare beskrivning
under not 1, rubriken ”Nedskrivning av icke-finansiella till-
a) Prövning av nedskrivningsbehov för immateriella
anläggningstillgångar
gångar”.
Återvinningsbart belopp har fastställts baserat på beräk-
Enligt IFRS har immateriella anläggningstillgångar antingen
ningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från
definierats med bestämd eller obestämd livslängd. Immate-
uppskattade framtida kassaflöden.
riella anläggningstillgångar med obestämd livslängd skrivs
inte av utan eventuellt nedskrivningsbehov testas årligen.
c) Pensionsförmåner
Goodwill har, enligt IFRS, per definition, en obestämd livs-
Om den använda diskonteringsräntan skulle avvika med
längd och skrivs därmed inte av. Förvärvade varumärken har
+/–0,25% från ledningens bedömningar, skulle det redo­
bedömts ha en bestämd livslängd och skrivs av under 10
visade värdet på pensionsförpliktelserna vara uppskattnings-
respektive 40 år.
vis MSEK 349 lägre respektive MSEK 376 högre.
Tillgångar med obegränsad livslängd
d) Uppskjutna skatter
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivnings­
Vid upprättande av de finansiella rapporterna gör Stena en
behov föreligger för goodwill, i enlighet med den koncern-
beräkning av inkomstskatten för varje skatteområde där
redovisningsprincip som beskrivs i not 1. Återvinningsvärden
koncernen är verksam, liksom av uppskjutna skatter hänför-
för kassagenererande enheter har fastställts genom beräk-
liga till temporära skillnader. Uppskjutna skattefordringar
ning av nyttjandevärden. Prövningen kräver en uppskattning
som huvudsakligen är hänförliga till förlustavdrag och
av parametrar som påverkar det framtida kassaflödet samt
­temporära skillnader redovisas om skattefordringarna kan
fastställande av en diskonteringsränta, se vidare beskrivning
förväntas återvinnas genom framtida beskattningsbara
i not 9. Per den 31 december 2011 uppgår det redovisade
intäkter. Förändringar i antagandena om prognostiserade
värdet på goodwill i koncernen till MSEK 1 504 (1 286).
framtida beskattningsbara intäkter liksom förändringar av
skattesatser, kan resultera i betydande skillnader i värde-
Tillgångar med begränsad livslängd
ringen av uppskjutna skatter.
Förvärvade varumärken och andra immateriella anlägg-
26
Stena AB 2011
ningstillgångar som skrivs av testas för eventuellt nedskriv-
e) Avsättningar
ningsbehov när omständigheterna indikerar att värdet på
Generellt sett redovisas en avsättning då det finns ett åta-
den immateriella anläggningstillgången bör skrivas ner.
gande som följd av en inträffad händelse, där det är troligt
­Faktorer som anses vara av betydelse är:
att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera
åtagandet samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan
f) Verkligt värde på derivatinstrument eller andra finansiella
göras. Avsättning görs med det belopp som är den bästa
instrument
uppskattningen av det som krävs för att reglera den befint-
Koncernen beräknar diskonterade kassaflöden för olika
liga förpliktelsen på balansdagen. Då det finns en osäkerhet i
finansiella tillgångar som kan säljas, som inte handlas på en
uppskattningarna avseende kommande händelser utanför
aktiv marknad.
koncernens kontroll kan det verkliga utfallet avvika väsentligt.
Då en förpliktelse inte möter kriterierna för att redovisas i
g) Förvaltningsfastigheter
balansräkningen kan den betraktas som en eventualförplik-
En fastighets marknadsvärde kan endast fastställas då den
telse och upplyses om. Dessa förpliktelser härrör från inträf-
säljs. Fastighetsvärderingar är beräkningar gjorda enligt
fade händelser och deras förekomst kommer att bekräftas
veder­tagna principer utifrån vissa antaganden, därför är
endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som
marknadsvärdet inte ett exakt värde utan en uppskattning.
inte helt ligger inom koncernens kontroll, inträffar eller ute-
Det värdeintervall som anges vid fastighetsvärderingar i en
blir. Eventualförpliktelserna inkluderar även befintliga förplik-
fungerande marknad ligger inom +/–5–10%. I en mindre
telser där ett utflöde av resurser inte är troligt eller en till-
likvid marknad kan intervallet vara större. För Stenas del
räckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras.
innebär ett osäkerhetsintervall om +/–5% ett värdeintervall
om +/– MSEK 1 288.
3 Redovisning per rörelsesegment och geografiskt område
Stena är en internationell koncern verksam inom främst
Offshoreverksamhet bedrivs via Stena Drilling, med huvud-
färje­linjer, offshore, rederi, fastigheter, nya verksamheter –
kontor i Aberdeen, Skottland. Stena Drilling är ett av värl-
Adactum och finans. Det finns inga materiella transaktioner
dens ledande företag inom utveckling, byggnation och drift
mellan dessa operativa segment.
av oljeborrningsriggar och oljeborrnings­fartyg. Flottan består
av tre oljeborrningsfartyg för ultradjupt vatten och tre olje-
Färjelinjer bedrivs via Stena Line, Scandlines samt HH Ferries
borrningsriggar för medeldjupt vatten. Därutöver byggs f.n.
i Skandinavien, Storbritannien, Tyskland, Polen, Holland
ett oljeborrningsfartyg, med förstärkt isklass, med förväntad
samt Irland. Stena Line är en av världens ledande färje­
leverans under det första kvartalet 2012.
operatör. Verksamheten består i dagsläget av 17 strategiskt
Intäkterna består av intäkter från charterkontrakt för riggar
belägna färje­linjer, 32 fartyg och fem hamnar i Skandinavien
och fartyg. De direkta rörelsekostnaderna är främst personal­
och Storbritannien.
kostnader, bränslekostnader samt kostnader för försäkringar,
Intäkterna genereras främst från (i) biljettförsäljning,
underhåll och catering.
bestående av intäkter från biljetter för privatpersoner och
privata bilar, paket/charterresor samt hotellövernattningar;
Rederiverksamhet omfattar ägande och uthyrning av oljetank-,
(ii) ombordförsäljning, bestående främst av intäkter från
LNG (Liquefied Natural Gas)- och RoRo-fartyg. För att stödja
detaljhandel, restauranger, barer, spel samt, på linjen
verksamheten är företaget även engagerat i management och
Norge–Danmark, tax-free försäljning; och (iii) frakt­, främst
bemanning, såväl som design, inköp, försäljning och ombygg-
bestående av intäkter från gods- och långtradartrafik.
nader av sådana fartyg.
De direkta rörelsekostnaderna består i huvudsak av personal-
Stena Bulk, är en av världens ledande tankrederier. Stena
kostnader, kostnader för inköp av varor som säljs ombord,
Bulk utvecklar banbrytande tankfartyg som uppfyller kunders
bränslekostnader, fartygscharterkostnader, kommissioner,
krav på säkra transporter och innovativ logistik. Stena Bulk
paketresekostnader och andra därtill relaterade kostnader.
kontrollerar en flotta av runt 80 tankfartyg och har verk-
Stena AB 2011
27
Stena AB | Koncernen
Forts. not 3
samhet i alla segment av tankmarknaden. Stena Bulk har
Intäkterna består av hyror från hyresgäster i egna fastig-
även en Suezmax tanker under byggnad för leverans under
heter samt förvaltningsintäkter från förvaltade fastigheter.
första kvartalet 2013.
Kostnaderna avser främst underhåll, värme och personal.
Stena RoRo tillhandahåller fartyg, innovativa lösningar
och projektledning. Företagets kunder är operatörer och
Nya verksamheter omfattar finansiella engagemang och
rederier runt om i världen.
investeringar i verksamheter utanför Stenas traditionella
Northern Marine Management (NMM) är Stenas internationella företag inom ship management, med huvudkontor i
verksamhetsområden under affärsenheten Stena Adactum.
Stena Adactum är koncernens investmentbolag som
Glasgow, Skottland, med en global kundbas. Med en omfat-
investerar långsiktigt i noterade och onoterade företag.
tande kundportfölj och ett stort antal fartyg under manage-
Målet är att bygga starka och lönsamma företag som kan
ment är företaget en marknadsledare inom kvalificerad ship
utgöra plattformar för nya affärsområden inom Stena
management. Företaget driver en högteknologisk flotta av
­sfären. Stena Adactum består av fyra dotterföretag samt tre
runt 100 fartyg från sitt världsomspännande nätverk av kon-
intresseföretag (varav två är noterade).
tor i bland annat Aberdeen, Glasgow, Göteborg, Hamburg,
Houston, Mumbai, Manila, Singapore och St Petersburg.
Stena Teknik är en gemensam resurs för all maritim verksamhet inom Stena. Verksamheten består av nybyggnadsoch ombyggnadsprojekt, marinteknisk rådgivning samt upphandling, såväl som forskning och utveckling.
Intäkter från rederiverksamheten består främst av charter­
intäkter för ägda eller inchartrade fartyg samt ship manage-
De fyra helägda dotterföretagen bedriver verksamhet i
fyra olika verksamhetsgrenar:
• Blomsterlandet är en detaljhandelskedja för trädgårdsprodukter med ett av Sveriges största sortiment av inom- och
utomhusplantor.
• Envac tillhandahåller automatiserade avfallsinsamlings­
system för hushåll och städer, med verksamhet i 20 länder.
• Stena Renewable är koncernens vindkraftsföretag som
mentintäkter för fartyg under Stenas management. Direkta
framgångsrikt har drivit fram och äger Sveriges största
rörelsekostnader består främst av kostnader för fartygs­
landbaserade vindkraftspark utanför Ludvika. Parken
charter, bränsle, personal, försäkring och andra driftsrelaterade fartygs­kostnader.
består av totalt 33 vindkraftverk som nu är i drift.
• Ballingslöv är en internationell koncern inom kök, badrum
och förvaring, med ambitionen att bli en av de ledande
Fastighetsverksamhet omfattar investeringar i bostadsfastig-
aktörerna på den europeiska marknaden för dessa produkter.
heter och kommersiella fastigheter i Sverige, Nederländerna,
Företaget har en tillverkningsenhet i Ballingslöv, en i
Frankrike, Ungern, Tyskland, USA, Luxemburg och Stor­
­Storbritannien och fem i Danmark.
britannien.
Totalt äger Stena 2,4 miljoner m2, främst i Sverige, och
förvaltar ytterligare 300 000 m2 på uppdrag av närstående
företag. Innehavet består av runt 23 400 bostäder samt
Övrigt omfattar ej fördelade, centrala administrations­
kostnader.
Det främsta måttet för lönsamhet för dessa segment är
kommersiella fastigheter. Stena Fastigheter är ett av Sveriges
”rörelseresultatet” och ”EBITDA”. Dessa mått är också de
största privatägda fastighetsbolag.
som rapporterats till bolagets högsta verkställande beslutsfattare. I koncernen har bolagets styrelse, som tar alla strategiska beslut, denna funktion.
28
Stena AB 2011
Rörelseresultat per rörelsesegment
1 januari–31 december
MSEK
Färjelinjer
Färjeverksamhet
Resultat av fartygsförsäljningar
Totalt
Drilling
Drillingverksamhet
Resultat av fartygsförsäljningar
Totalt
2010
2011
–79
2
–77
–250
16
–234
2 279
1 651
1 561
3 212
2 279
Rederiverksamhet
RoRo
Totalt RoRo
Bulk
Nedskrivningar
Totalt Bulk
Övrigt
Totalt
–461
1
–425
93
93
–185
–49
–234
70
–71
Fastighetsrörelse
Fastighetsförvaltning
Värdeförändring förvaltningsfastigheter
Resultat av fastighetsförsäljningar
Totalt
1 307
424
187
1 918
1 345
350
106
1 801
210
210
268
268
–347
3 558
–398
4 578
Adactum
Rörelseresultat
Totalt Adactum
Övrigt
Totalt
35
35
–461
Nedskrivningar om totalt MSEK 49 har gjorts avseende andelar i intressebolaget Paradise under 2011. Nedskrivningen är
gjord i Stena Bulk bland operativa kostnader. Under 2010 gjordes gjordes inga nedskrivningar.
Stena AB 2011
29
Stena AB | Koncernen
Forts. not 3
Avstämning mellan EBITDA och rörelseresultat per rörelsesegment
1 januari–31 december
MSEK
2010
2011
Färjelinjer
EBITDA
Avskrivningar
Rörelseresultat
1 096
–1 173
–77
1 027
–1 261
–234
Drilling
EBITDA
Avskrivningar
Rörelseresultat
4 355
–2 076
2 279
4 916
–1 704
3 212
Rederiverksamhet
EBITDA
Avskrivningar
Rörelseresultat
–204
–221
–425
357
–428
–71
Fastighetsrörelse
EBITDA
Värdeförändring förvaltningsfastigheter
Avskrivningar
Rörelseresultat
1 496
424
–2
1 918
1 455
350
–4
1 801
Adactum
EBITDA
Avskrivningar
Rörelseresultat
425
–215
210
470
–202
268
Övrigt
Totalt
EBITDA
Avskrivningar
Rörelseresultat
EBITDA
Värdeförändring förvaltningsfastigheter
Avskrivningar
Rörelseresultat
–330
–17
–347
6 838
424
–3 704
3 558
–380
–18
–398
7 845
350
–3 617
4 578
Avskrivning per rörelsesegment
1 januari–31 december
MSEK
Färjelinjer
Drilling
Rederiverksamhet
Fastighetsrörelse
Adactum
Övrigt
Totalt
30
Stena AB 2011
RoRo
Bulk
Övrigt
Totalt
2010
2011
1 173
2 076
126
86
9
221
2
215
17
3 704
1 261
1 704
211
209
8
428
4
202
18
3 617
Avskrivningar per tillgångsslag
1 januari–31 december
2010
2011
Fartyg
Inventarier
Byggnader, mark och hamnanläggningar
Summa materiella tillgångar
3 007
481
82
3 570
2 881
485
99
3 465
Immateriella tillgångar
Totala avskrivningar
134
3 704
152
3 617
MSEK
I totala avskrivningar ingår avskrivningar på fartyg under finansiella leasingavtal med 690 respektive 756 för åren
2011 och 2010.
Investeringar i anläggningstillgångar per rörelsesegment
1 januari–31 december
MSEK
Färjelinjer
Drilling
Rederiverksamhet
Fastighetsrörelse
Adactum
Övrigt
Totalt
RoRo
Bulk
Övrigt
Totalt
2010
2011
4 058
4 030
200
336
6
542
800
357
7
9 794
1 963
1 458
435
5 140
62
5 637
1 237
436
5
10 736
Stena AB 2011
31
Stena AB | Koncernen
Forts. not 3
Tillgångar per rörelsesegment
31 december
MSEK
Färjelinjer
Drilling
Rederiverksamhet
RoRo
Bulk
Övrigt
Totalt
Fastighetsrörelse
Adactum
Övrigt
Totalt
2010
2011
14 837
25 819
2 343
2 379
189
4 911
16 130
23 933
3 404
7 568
340
11 312
26 351
6 708
16 312
94 938
27 223
7 385
12 613
98 596
Geografisk information
Koncernens rederiverksamhet inom Stena RoRo och Stena
övriga Europa. Drilling har främst verksamhet i Nordsjön
Bulk bedrivs till största delen mellan hamnar världen runt
(Skandinavien resp Övriga Europa) men även på marknader
under längre eller kortare kontrakt. Dessa verksamheter för-
utanför Europa. Värdepappersfonderna i USA inkluderas i
delas ej per geografiskt område. Affärsområdena Färjelinjer
Övriga marknader.
och Fastigheter bedriver verksamhet i Skandinavien och
Totala intäkter per geografiskt område
1 januari–31 december
MSEK
Skandinavien
Övriga Europa
Övriga marknader
Ej fördelat
Totalt
2010
2011
10 873
7 370
6 256
2 651
27 150
12 305
6 846
6 222
2 595
27 968
Tillgångar per geografiskt område
31 december
MSEK
Skandinavien
Övriga Europa
Övriga marknader
Ej fördelat
Totalt
32
Stena AB 2011
2010
2011
34 316
29 448
27 476
3 698
94 938
35 438
36 570
22 139
4 449
98 596
4 Försäljning av anläggningstillgångar
1 januari–31 december
MSEK
Fartyg
Förvaltningsfastigheter
Försäljningspris
Redovisat värde
Resultat från försäljning av fartyg
Försäljningspris
Redovisat värde
Resultat från försäljning av fastigheter
Totalt
Försäljningspris
Redovisat värde
Totalt resultat från försäljning av anläggningstillgångar
2010
2011
65
–63
2
3 249
–1 672
1 577
784
–597
187
310
–204
106
849
–660
189
3 556
–1 873
1 683
I totala försäljningspriset ingår betalda försäljningsomkostnader med 23 (18) vid jämförelse med kassaflödesanalysen,
för ovanstående tillgångsslag.
5 Administrationskostnader
I administrationskostnader inkluderas kostnader för forskning
och utveckling med 63 (56).
Ersättning till revisorer avseende revisionsuppdrag samt
övriga uppdrag framgår av tabell nedan.
1 januari–31 december
2010
2011
KPMG
Revisionsuppdrag
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag
Skatterådgivning
Övriga tjänster
21
1
25
2
25
1
21
1
Övriga revisionsbyråer
Revisionsuppdrag
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag
Totalt
2
1
52
48
MSEK
Stena AB 2011
33
Stena AB | Koncernen
6 Andelar i intresseföretag
Under denna rubrik redovisas resultat från andelar i strate-
Värdet av Stenas innehav i MPP Mediatec Group AB (org.
giska innehav. Resultat från övriga innehav, mer direkt hän-
nr 556727-6208, säte i Göteborg) uppgick per 31 december
förliga till rörelsen, redovisas under Direkta rörelsekostna-
2011 till MSEK 340 (340). Resultatandelen uppgick till MSEK
der, se även not 3.
–7 (–1). Per den 31 December 2011 innehas 42,7% av kapi-
Per 31 december 2011 innehas 23,0% av kapitalet och
24,7% av rösterna i Midsona AB (publ) (org.nr 556241-5322,
säte i Malmö). Stenas värde av Midsona AB:s börsvärde ­uppgick
till MSEK 70 (67). Resultatandelen uppgick till MSEK 7 (–15).
Per 31 december 2011 innehas 25,7% av kapitalet och
talet och rösterna i bolaget.
Andelarna i Midelfart Sonesson och Gunnebo har ställts
som säkerhet för skulder till kreditinstitut.
Under 2011 har dotterbolaget Stena Investment Sarl
­investerat i Silurian Hallwood Plc, ett oljeprospekterings­
rösterna i Gunnebo AB (publ) (org.nr 556438-2629, säte i
bolag. Investeringen uppgick till MGBP 10. Eftersom bolaget
Göteborg). Värdet av Stenas innehav av Gunnebo AB:s börs-
är ny­startat så har ingen resultatandel redovisats. Per
värde uppgick till MSEK 476 (1 034). Resultatandelen upp-
31 december 2011 innehas 20 % av kapitalet och rösterna
gick till MSEK 60 (46).
i bolaget.
Aktier och andelar i intresseföretag
31 december
MSEK
Ingående anskaffningsvärde
Förvärv
Omvärderingar
Resultatandel i intresseföretag
Omräkningsdifferenser
Övriga förändringar
Bokfört värde vid årets utgång
I posten andelar i intresseföretag ingår per 31 december
2011 goodwill med 551 (551).
34
Stena AB 2011
2010
2011
1 115
1 205
109
100
31
–2
–39
1 205
60
1 374
Koncernens andel av resultatet i intresseföretagen och dess andel av tillgångarna (inklusive goodwill)
och skulder är som följer:
Namn
2010
Midsona AB (publ)
Gunnebo AB (publ)
MPP Mediatec Group AB
Registreringsland
Tillgångar
Skulder
Intäkter
Resultat
Ägarandel
Resultatandel1)
Sverige
Sverige
Sverige
1 176
3 735
884
556
2 129
619
1 134
6 384
889
–67
178
–10
23%
26%
43%
–15
46
–1
1) Från och med 2010 avser koncernens andel av resultatet i intresseföretagen helår, dvs redovisad resultatandel avser perioden
1 januari 2010–31 december 2010.
Namn
Registreringsland
Tillgångar
Skulder
Intäkter
Resultat
Ägarandel
Resultatandel
Sverige
Sverige
Sverige
Jersey
1 176
3 965
846
139
524
2 189
608
10
1 174
5 580
902
32
230
–16
23%
26%
43%
20%
7
60
–7
2011
Midsona AB (publ)
Gunnebo AB (publ)
MPP Mediatec Group AB
Silurian Hallwood Plc
Stena AB 2011
35
Stena AB | Koncernen
7 Finansnetto
31 december
MSEK
2010
2011
Resultat från andelar i intresseföretag (se not 6)
131
60
12
26
38
21
43
64
–28
121
103
137
Erhållna utdelningar från aktieinnehav
Erhållna utdelningar från finansiella tillgångar
Erhållna utdelningar
Realiserat resultat av avyttringar av omsättningsaktier
Realiserat resultat av avyttringar av aktier tillgängliga till försäljning
Realiserat resultat från finansiella instrument värderade till marknadsvärde över
­resultaträkning
Orealiserat resultat från omsättningsaktier
Orealiserat resultat från finansiella instrument värderade till marknadsvärde över
­resultaträkning
Vinst vid terminering av leasar
Resultat från värdepapper
31
13
–41
11
217
91
445
–365
86
–69
Ränteintäkter från investeringar i värdepappersfonder
Övriga ränteintäkter
Ränteintäkter
332
145
477
270
124
394
–102
–1 696
–1 798
–53
–1 861
–1 914
13
35
48
–17
53
36
–63
–74
–34
–28
14
–221
–27
–370
–1 799
Räntekostnader från investeringar i värdepappersfonder
Övriga räntekostnader
Räntekostnader
Valutadifferenser hänförliga till handel
Valutaomräkningsdifferenser
Valutavinst/förlust
Förutbetalda finansiella kostnader
Utfästelser
Bankavgifter
Aktiverade garantikostnader
Övriga finansiella kostnader
Övriga finansiella kostnader från investeringar i värdepapperfonder
Övriga finansiella intäkter och kostnader
Finans netto
Vinst vid terminering av leasar avser finansiering av Drillmaxfartyget Stena Carron som delvis löstes upp från 2009.
Det har inte varit någon materiell ineffektivitet i våra
kassa­flödessäkringar.
36
Stena AB 2011
–30
12
–13
–125
–219
–878
Upplösning av kapitaliserade finansieringskostnader avser
periodisering av kostnader för vissa långfristiga lån och
leasing­förpliktelser över resterande löptid för sådana lån.
Se not 31.
8 Skatter
Resultat före skatt fördelas geografiskt enligt följande:
1 januari–31 december
2010
2011
531
2 151
2 682
670
2 109
2 779
Aktuell skatt
Periodens skattekostnad, Sverige
Justering av skatt hänförlig till tidigare år, Sverige
Periodens skattekostnad, utanför Sverige
Justering av skatt hänförlig till tidigare år, utanför Sverige
Total aktuell skatt
–22
16
–198
13
–191
–34
0
–265
60
–239
Uppskjuten skatt
Periodens skattekostnad, Sverige
Justering av skatt hänförlig till tidigare år, Sverige
Periodens skattekostnad, utanför Sverige
Justering av skatt hänförlig till tidigare år, utanför Sverige
Total uppskjuten skatt
Total redovisad skatt
26
–2
41
12
77
–114
114
–50
–85
7
–14
–253
MSEK
Sverige
Utanför Sverige
Summa
Under året betald skatt uppgick till 264 (206).
Skillnad mellan inkomstskattesats i Sverige och effektiv skattesats %
Procent
Svensk inkomstskattesats
Effekt av andra skattesatser i utländska dotterföretag
Skatt hänförlig till tidigare år
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
Utnyttjade underskottsavdrag
Omstrukturering
Övrigt
Effektiv skattesats
1 januari–31 december
2010
2011
26
–14
2
–3
–6
–1
4
26
–17
–3
1
–3
8
–5
2
9
Anledningen till att den effektiva skattesatsen är lägre än
av värde­papper är undantaget från beskattning i många
den svenska skattesatsen 2011 och 2010 är framför allt på
länder där koncernen bedriver sin verksamhet.
grund av att shipping aktiviteter och vinster vid försäljning
Stena AB 2011
37
Stena AB | Koncernen
9 Immateriella anläggningstillgångar
MSEK
Anskaffningsvärden
Ingående balans, 1 januari 2010
Övriga investeringar
Försäljningar/utrangeringar
Överföringar
Kursdifferenser
Utgående balans,
31 december 2010
Företagsförvärv (not 30)
Övriga investeringar
Försäljningar/utrangeringar
Överföringar
Utgående balans,
31 december 2011
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans, 1 januari 2010
Kursdifferenser
Försäljningar/utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående balans,
31 december 2010
Företagsförvärv (not 30)
Kursdifferenser
Försäljningar/utrangeringar
Överföringar
Årets avskrivningar
Utgående balans,
31 december 2011
Bokfört värde, 31 december 2010
Bokfört värde,
31 december 2011
Goodwill
Varumärken
Distributionsavtal
1 464
847
540
–93
–13
9
–39
1 336
834
510
Kund­ IT investerelationer
ringar
10
–35
199
21
10
3
Linje­
rättigheter
Andra
immateriella
tillgångar
26
Totalt
575
29
–1
9
–11
–6
3 462
29
–36
18
–162
601
20
3 311
35
45
–5
5
354
354
1 556
834
513
10
681
–88
3
35
–40
–115
10
–4
–22
–47
–50
–62
–152
–2
–1
591
66
–5
5
20
3 968
–25
5
–2
–401
8
1
–63
–673
26
36
–134
–6
–455
–20
–745
–22
–22
–48
–2
5
–2
–71
–52
–85
–200
–8
–545
1 286
772
358
4
146
1 504
749
313
2
136
–9
–9
–22
–3
5
–2
–152
–20
–919
2 566
345
3 049
Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (CGU) identifierade per rörelsesegment.
En s­ ammanfattning av fördelningen av goodwill på rörelsesegmentsnivå återfinns nedan.
MSEK
Adactum
Färjelinjer
Totalt
38
Stena AB 2011
1 198
306
1 504
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen
Ett antal känslighetsanalyser har även upprättats för att
samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger.
undersöka eventuella nedskrivningsbehov. Vid dessa analyser
Återvinningsvärden för en kassagenererande enhet fastställs
beräknades värdet med användande av 1%-enhet högre
baserat på beräkningar av nyttjandevärde. De mest väsentliga
diskonteringsränta än ovan nämnda diskonteringsränta.
antagandena för att fastställa nyttjandevärdet är diskonterings­
Dessa känslighetsanalyser visade inget nedskrivningsbehov
räntan och tillväxttakten. Diskonteringsräntan före skatt var
för väsentliga kassagenererande enheter.
för Adactum 7–9%. Tillväxttakten för intäkter har inom
Adactum bedömts individuellt per bolag och år fram till år
Varumärken
2019. Under denna period varierar tillväxtakten för intäkter
Varumärken är i väsentlighet hänförligt till rörelsesegmentet
normalt mellan 2–5% men har i något fall överstigit detta
Adactum. Under 2011 har samtliga varumärken inom
intervall. För perioden därefter har tillväxttakten för intäkter
Adactum testats för eventuellt nedskrivningsbehov. Testerna
antagits till 1,5–2% vilket är baserat på ett försiktigt antagande
har utförts enligt samma tillvägagångssätt som för fastställande
och bedöms understiga respektive branschs långsiktiga tillväxt-
av nyttjandevärdet för goodwill, se närmare beskrivning ovan.
takt för intäkter. Samma principer användes föregående år.
Använd diskonteringsränta före skatt var för de enskilda
Per den 31 december 2011 befanns återvinningsvärdena
varumärkena 7,5%. Tillväxttakten för intäkter antas fram till
baserade på nyttjandevärde för de kassagenererade enheterna
år 2015 vara 3–5%. För perioden därefter har tillväxttakten
att inte i något fall understiga redovisade värden, varför
för intäkter antagits till 1%. Inget av de utförda testerna
nedskrivning av tillhörande goodwill ej var nödvändig.
påvisade något nedskrivningsbehov. Varumärken skrivs av
årligen.
Stena AB 2011
39
Stena AB | Koncernen
10 Fartyg, Pågående projekt och Inventarier
MSEK
Anskaffningsvärden
Ingående balans, 1 januari 2010
Investeringar
Försäljningar/utrangeringar
Överföringar
Kursdifferenser
Utgående balans, 31 december 2010
Investeringar
Företagsförvärv (not 30)
Försäljningar/utrangeringar
Överföringar
Kursdifferenser
Utgående balans, 31 december 2011
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans, 1 januari 2010
Företagsförvärv (not 30)
Försäljningar/utrangeringar
Kursdifferenser
Överföringar
Årets avskrivningar
Utgående balans, 31 december 2010
Försäljningar/utrangeringar
Företagsförvärv (not 30)
Kursdifferenser
Överföringar
Årets avskrivningar
Utgående balans, 31 december 2011
Bokfört värde, 31 december 2010
Bokfört värde, 31 december 2011
Försäkringsvärdet för hela fartygsflottan uppgår till 46 480
(45 274).
Pågående projekt per balansdagen inkluderar nybeställningar av två fartyg. Ett oljeborrningsfartyg är under byggnad på ett varv i Korea för leverans 2012. Ett Suezmax-fartyg
Övriga
inventarier­
Totalt
5 474
5 822
4 354
874
–189
34
–280
4 793
51 944
8 952
–774
–7
–3 986
56 129
257
52
–101
27
31
5 059
9,407
52
–4,495
–1,912
856
60 037
–2 172
–4
158
153
15
–481
–2 331
–17 031
–4
680
1 240
24
–3 488
–18 579
113
–40
–16
3
–485
–2 756
2 835
–40
–218
1 109
–3 366
–18 259
2 462
2 303
37 550
41 778
42 116
2 256
–585
4 076
–2 862
45 001
–4 117
–844
6 335
6 638
2 512
–4 394
1 772
671
49 688
–3,711
154
5 290
–14 859
522
1 087
9
–3 007
–16 248
2 722
–202
1 106
–2 881
–15 503
28 753
34 185
6 335
5 290
Kapitalisering av ränta för fartygsprojekt samt fartyg
uppgick för år 2011 till MSEK 114 och för 2010 till MSEK 145.
Ingen ränta kapitaliserades avseende nybyggnation av förvaltningsfastigheter under 2011 eller 2010.
Värderingsintyg upprättade av oberoende värderingsinstitut
per 31 december 2011 visar att fartygsflottans marknadsvärde
projekt inkluderar även investeringar i vindkraftsverk i Sverige.
överstiger det bokförda värdet med MSEK 8 058 (9 055).
Delar av ovanstående utgående redovisade värde för
varven per balansdagen till MSEK 6 917. I utgående redovisat
­fartyg avser fartyg under finansiella leasingavtal, se vidare
värde för pågående projekt ingår förskott till varven med
not 26, Leasing.
MSEK 4 018, vindkraftsprojekt med 464, kapitaliserad
ränta med MSEK 214 och övriga kapitaliserade kostnader
med MSEK 594.
Stena AB 2011
Pågående
projekt
har beställts från ett varv i Korea för leverans 2013. Pågående
Tillsammans uppgår fartygsbeställningarna gentemot
40
Fartyg
Inventarier fördelas enl följande:
MSEK
Anskaffningsvärden
Ingående balans, 1 januari 2010
Investeringar
Försäljningar/utrangeringar
Överföringar
Kursdifferenser
Utgående balans, 31 december 2010
Investeringar
Företagsförvärv (not 30)
Försäljningar/utrangeringar
Överföringar
Kursdifferenser
Utgående balans, 31 december 2011
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans, 1 januari 2010
Företagsförvärv (not 30)
Försäljningar/utrangeringar
Kursdifferenser
Överföringar
Årets avskrivningar
Utgående balans, 31 december 2010
Försäljningar/utrangeringar
Företagsförvärv (not 30)
Kursdifferenser
Överföringar
Årets avskrivningar
Utgående balans, 31 december 2011
Bokfört värde, 31 december 2010
Bokfört värde, 31 december 2011
Övriga
Inventarier
Totalt
506
187
3 848
687
–189
34
–280
4 354
874
–189
34
–280
693
4 100
4 793
693
257
52
–101
27
31
4 366
257
52
–101
27
31
5 059
6
–34
–68
–2 132
–4
158
153
9
–447
–2 263
–2 172
–4
158
153
15
–481
–2 331
–36
–104
113
–40
–16
3
–449
–2 652
113
–40
–16
3
–485
–2 756
625
589
1 837
1 714
2 462
2 303
Vindkraftverk
–40
Stena AB 2011
41
Stena AB | Koncernen
11 Byggnader och mark samt Hamnar
MSEK
Anskaffningsvärden
Ingående balans, 1 januari 2010
Investeringar
Företagsförvärv (not 30)
Kursdifferenser
Utgående balans, 31 december 2010
Stena AB 2011
1 478
39
–116
1 401
Hamnar
1 712
7
252
–161
1 810
Investeringar
Företagsförvärv (not 30)
Försäljningar/utrangeringar
Överföringar
Kursdifferenser
Utgående balans, 31 december 2011
2
1 543
789
28
2 643
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans, 1 januari 2010
Kursdifferenser
Årets avskrivningar
Utgående balans, 31 december 2010
–577
52
–35
–560
–797
77
–48
–768
Företagsförvärv (not 30)
Kursdifferenser
Årets avskrivningar
Utgående balans, 31 december 2011
–8
–1
–35
–604
–16
–64
–848
841
939
1 042
1 795
Bokfört värde, 31 december 2010
Bokfört värde, 31 december 2011
42
Byggnader
och mark
104
37
–1
16
Byggnader och mark samt Hamnar används i den egna
Hamnar avser i sin helhet hamnar i Storbritannien av det
­verksamheten. Hamnar inkluderar hamnanläggningar,
utgående redovisade värdet för byggnader och mark är 496
­terminaler m.m.
(480) MSEK hänförligt till svenska byggnader och mark.
12 Förvaltningsfastigheter
31 december
MSEK
Verkligt värde vid årets ingång
Investeringar
Omklassificering från pågående projekt
Försäljningar
Orealiserade värdeförändringar
Kursdifferenser
Verkligt värde vid årets utgång
Förvaltningsfastigheter – Pågående Projekt
Verkligt värde vid årets ingång
Investeringar
Omklassificering slutförda projekt
Verkligt värde vid årets utgång
Utgående balans
2010
2011
24 040
635
134
–597
424
–488
24 148
24 148
1 043
70
–204
350
22
25 429
175
165
–134
206
206
188
–70
324
24 354
25 753
Förvaltningsfastigheter – påverkan på periodens resultat
1 januari – 31 december
MSEK
Hyresintäkter
Direkta kostnader
Värdering av förvaltningsfastigheter
Totalt
Förvaltningsfastigheter avser koncernens kommersiella
bestånd av bostads- och kontorsfastigheter.
genom att använda direktavkastningsmetoden. Driftsöverskottet baseras på marknadsmässiga hyresintäkter minskat
med hyresvakanser på 0–1% för bostadsfastigheter och
2011
2 380
–885
424
1 919
2 368
–829
350
1 889
Vid värderingen den 31 december 2011 användes följande direktavkastningskrav.
Värdering av fastighetsbeståndet sker vid årsskiftet samt
varje kvartal. Varje enskild fastighets verkliga värde bedöms
2010
Direktavkastningskrav %
Location
Bostäder
kommersiellt
Sweden
Eurozon
3,00–6,00
n/a
5,25–8,25
6,00–12,00
0–15% för kommersiella fastigheter. Bedömning av avkast-
Det uppskattade marknadsvärdet för förvaltningsfastigheter var
ningskraven är baserad på information om marknadens
MSEK 25 753 jämfört med förra årets värde om MSEK 24 354.
förräntningskrav på köp och försäljningar av jämförbara
För att säkerställa värderingen har en extern värderingen
fastigheter i liknande områden. I bedömningen har även
utförts av DTZ Sverige och Boer Hartog Hooft i Holland.
hänsyn tagits till fastighetstyp, teknisk standard och bygg-
­Värderingen har gjorts på 20% av samtliga förvaltnings­
nadskonstruktion.
fastigheter men dessa utvalda fastigheter representerar 60%
av fastigheterna vad avser fastighetstyp, teknisk standard
och byggnadskonstruktion. Vid en jämförelse mellan de
interna och externa värderingarna ligger Stenas värderingar
inom det värdeintervall som tagits fram från den externa
­värderingen.
Stena AB 2011
43
Stena AB | Koncernen
13 Investeringar i värdepappersfonder
Företaget har sedan slutet av 2002 investerat i värdepappers­
fonderna var fullt etablerade under 2003, juni 2004 resp
fonder vilka förvaltas av det amerikanska bolaget Canyon
augusti 2006. Ytterligare en tredje CLO startades i november
Capital. Dessa värdepappersfonder har i sin tur tagit upp
2006 vilken inte blev fullt etablerad och har successivt
lån från kreditinstitut och investerat i olika högavkastande
av­vecklats.
värdepapper noterade på den amerikanska finansmarknaden.
Investeringen i CDO 2002 (”Collateral Debt Obligation”)
Lånen från kreditinstituten är säkerställda av de olika värde-
har avvecklats under år 2011 och givit en extra utdelning på
papperen. Resultatandelen av innehav utan bestämmande
ca 90 MSEK.
inflytande redovisas i övrigt totalresultat medan kapitalandelen
visas som bestämmande utan inflytande inom eget kapital.
Investeringarna i CDO (”Collateral Debt Obligation”) och
Minoritetsandelar i CLO fonderna uppgår till 15,4%, 11,3%
respektive 5%.
Tillgångar och skulder i värdepappersfonderna konsolideras
CLO (”Collateral Loan Obligation”) startade i december
i koncernens bokslut, dock är inte skulderna i värdepappers-
2002, augusti 2003 resp oktober 2005. Värdepappers­
fonderna garanterade av Stena.
Konsolideringen av de olika värdepappersfonderna innebär följande påverkan på koncernbokslutet:
1 januari–31 december
2010
2011
5
3
8
382
–42
340
6 175
405
168
6 748
4 548
133
111
4 792
Balanserat resultat
Årets resultat
Eget kapital
225
8
233
19
340
359
Bestämmande utan inflytande
Summa eget kapital
117
350
91
450
5 140
1 258
6 398
6 748
4 143
199
4 342
4 792
MSEK
Finansnetto
Andel ägd av innehavare utan bestämmande inflytande
Årets resultat
Investeringar i värdepappersfonder 1)
Kortfristiga placeringar 2)
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder i värdepappersfonder 3)
Övriga skulder
Totalt skulder
Summa eget kapital och skulder
31 december
MSEK
Investeringar i värdepappersfonder klassificeras som:
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i balansräkningen
och via omvärderingsreserv i eget kapital
Finansiella tillgångar som värderas till anskaffningsvärde i balansräkningen
Totalt
2010
2011
1 027
5 148
6 175
477
4 071
4 548
1) Innehav i obligationslån redovisas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Innehav i andra värdepapper
redovisas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över övrigt totalresultat. Förlagslån tas upp till anskaffningsvärde vilket innebär
att ingen omvärdering görs men dessa prövas vid varje rapporteringstillfälle för eventuellt nedskrivningsbehov. Marknadsvärdet på företagslånen
är 118 lägre än bokfört värde.
2) A
vser likvida medel i respektive värdepappersfond och kan inte disponeras av koncernen. Dessa behandlas därför som spärrade.
3) S kulder i värdepappersfonder avser dessa fonders lån från kreditinstitut. Dessa lån är säkerställda av de olika värdepapperen men
ej garanterade av Stena koncernen i övrigt.
44
Stena AB 2011
14 Övriga långfristiga värdepapper
31 december
MSEK
Ingående bokfört värde
Tillkommit
Avgått
Omklassificering
Förändring av orealiserat resultat över resultaträkningen
Förändring av orealiserat resultat via övrigt totalresultat
Kursdifferenser
Utgående bokfört värde
MSEK
2010
2011
2 211
4 360
–2 368
–64
152
152
–313
4 130
4 130
1 677
–2 024
176
–327
–202
35
3 465
2010
2011
2 127
2 003
4 130
2 650
815
3 465
Övriga långfristiga värdepapper klassificeras som:
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella tillgångar som kan säljas
Totalt
Övriga långfristiga värdepapper avser koncernens börsnoterade aktieinnehav, dessa redovisas till verkligt värde.
Aktier till ett värde av 0 (0) har ställts som säkerhet för skulder till kreditinstitut.
De långfristiga innehaven av börsnoterade aktier
­klassificeras enligt följande:
MSEK
Värdepappersfonder
Olja & Gas
Bank
Olja & Gas service
Kommersiell service
Fonder
Telekommunikation
Mat
Detaljhandel
Farmaci
Metall fabrikat /Hårdvara
Skogsprodukter & papper
Finansiella tjänster
Hälsoprodukter
Bokfört
värde
678
460
440
349
162
122
121
116
115
107
103
81
80
73
Bioteknologi
Gruvdrift
Internet
Kosmetika
Elektronik
Diverse tillverkning
Media
Utrustning
Investment bolag
Transport
Maskiner & konstruktion
Fastigheter
Biltillverkning
Halvledare
Totalt börsnoterade aktier
58
55
53
49
46
41
32
27
25
22
21
13
13
3
3 465
Stena AB 2011
45
Stena AB | Koncernen
15 Övriga långfristiga tillgångar
MSEK
Ingående bokfört värde 1 januari, 2010
Tillkommit
Avgått
Omvärderingar
Resultatandel
Utdelning
Omklassificering
Kursdifferenser
Utgående bokfört värde 31 December, 2010
Tillkommit
Avgått
Omvärderingar resultaträkningen
Omvärderingar totalresultat
Resultatandel
Utdelning
Omklassificering
Kursdifferenser
Utgående bokfört värde 31 December, 2011
Uppskjutna
skattefordringar
Andra
långfristiga
fordringar
Andra
långfristiga
värdepapper
532
192
–29
891
432
–155
94
2 099
146
–330
9
10
–141
564
477
–224
71
4
892
Omklassificering inkluderar nettoredovisning mot uppskjutna
skatteskulder. Se not 8.
Andra långfristiga fordringar inkluderar fordringar i samband med försäljning av dotterbolag MSEK 181 (254) och
överskott i pensionsplaner uppgående till MSEK 680 (622),
se även not 22.
Andra långfristiga värdepapper avser innehav av ej note-
46
Stena AB 2011
Aktiverade
kostnader
605
258
–12
528
55
–104
16
–14
Uppskjutna skattefordringar avser outnyttjade förlustavdrag.
rade aktier, övriga intresseföretag och fonder.
Övriga
aktier
–10
45
1 297
–3
–176
1 745
135
–163
62
–210
171
–155
14
41
16
65
6
1 192
–176
10
1 666
–61
792
3
482
119
37
–147
–66
–14
–241
14
604
5
377
Totalt
4 655
1 083
–630
103
16
–14
–3
–330
4 880
462
12
76
–393
–50
–14
–281
39
4 731
Dessa aktier redovisas som Aktier tillgängliga till försäljning
och värderas via övrigt totalresultat.
Bolag ägda mellan 20% och högst 50% och som inte
anses som strategiska innehav redovisas som övriga intresse­
företag.
Aktieinnehav i Paradise Holding har skrivits ner med MSEK
49 (MUSD 7,5).
Andel av dessa bolags resultat ingår i Övriga rörelseintäkter/
kostnader. Jämför även not 6.
Andra långfristiga värdepapper
MSEK
Antal/Andel
Moderbolagets innehav
Alligator
2 888 088
21
152 042
169
190
Holland
Holland
Kina
Sverige
Gibraltar
Luxemburg
Kina
Cayman Islands
4,8%
20,8%
4,67%
26,9%
5 000 000
2 424
11,3%
3 860 614
771
274
171
81
53
34
16
12
64
1 666
Singapore
Singapore
Norge
Norge
Marshall Islands
Marshall Islands
Marshall Islands
Libyen
Bermuda
Bermuda
Danmark
50%
50%
50%
50%
50%
50%
50%
35%
50%
49%
50%
3
Ram one
Totalt andra långfristiga värdepapper, moderbolaget
Dotterbolagens innehav
ING DUTCH OFFICE FUNDS C.V.
Airport Real Estate Basis Fonds C.V.
EQT Greater China II Limited Partnership
Gothenburg VG AB
Southern Rock
Partners Group Direct Investment
ING China Opportunity Fund Lp
Chase Private Equity Fund
Övriga
Totalt andra långfristiga värdepapper
Bokfört värde
Övriga aktier
Asahi Stena Tankers Pte Ltd
Austen Maritime Services Pte Ltd
Partrederiet SUST I DA
Partrederiet SUST III DA
Nordic Rio LLC
Stena Sonangol Suezmax pool LLC
Navion Gothenburg LLC
Paradise Holding
Glacia Limited
RoRo Partners Ltd
Stena Weco
Totalt övriga aktier
43
61
41
11
273
91
81
604
Stena AB 2011
47
Stena AB | Koncernen
16 Varulager
31 december
MSEK
2010
2011
Bunker- och smörjoljor
Försäljningsvarulager
Råvaror och förnödenheter
Varor under tillverkning
Färdiga varor
Totalt
177
175
173
32
88
645
119
179
206
36
92
632
17 Kortfristiga fordringar
31 december
2010
2011
Kundfordringar
Kundfordringar har klassificerats utifrån förfallotidpunkt
Ej förfallna
Förfallna upp till 30 dagar
Förfallna mer än 30 dagar
Totalt
2 021
262
471
2 754
2 567
231
420
3 218
Övriga fordringar
Kortfristiga fordringar, närstående bolag (not 34)
Övriga kortfristiga fordringar
Totalt
1
1 115
1 116
1
1 610
1 611
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetalda kostnader
Upplupna intäkter
Totalt
453
1 435
1 888
434
1 014
1 448
Totalt kortfristiga fordringar
5 758
6 277
MSEK
Det bokförda värdet av fordringarna är lika med det verkliga
värdet. I kundfordringar ingår reservering för osäkra fordringar med MSEK 78 (94).
48
Stena AB 2011
I försäljningskostnaderna ingår avsättning för kundförluster med MSEK 11(6).
18 Kortfristiga placeringar
31 december
MSEK
Omsättningsaktier
Spärrade medel
Totalt
Det bokförda värdet av de kortfristiga placeringarna är lika
2010
2011
403
3 724
4 127
149
2 519
2 668
Spärrade medel inkluderar MSEK 133 (405) i likvida medel
med det verkliga värdet. Omsättningsaktier ingår i kategorin
i värdepappersfonder. Se not 13. Dessa likvida medel kan
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resul-
inte disponeras av bolaget och betecknas därför som spär-
taträkningen.
rade. Övriga spärrade medel avser bankmedel som spärrats
Av det totala värdet har MSEK 883 (961) spärrats som
som säkerhet för olika långfristiga skulder och åtaganden.
säkerhet för vissa banklån. Se not 29.
19 Likvida medel
31 december
MSEK
Likvida medel
Korta placeringar
Totalt
2010
2011
1 509
156
1 665
1 537
50
1 587
Korta placeringar avser bankmedel, vars ursprungliga bindningstid uppgår till högst tre månader.
Stena AB 2011
49
Stena AB | Koncernen
20 Eget kapital
Utdelning per aktie (SEK)
2010
2011
6 320
4 800
Specifikation av reserver
MSEK
Ingående eget kapital 1 januari 2010
Årets förändring omräkningsreserv
Årets förändring säkringssreserv, netto efter skatt
– värdering av bunkersäkringar
– värdering av ränteswap säkringar
Årets förändring verkligt värde reserv, netto efter skatt
– värdering av aktier tillgängliga för försäljning
Säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag,
netto efter skatt
Utgående eget kapital 31 december 2010
Årets förändring omräkningsreserv
Årets förändring säkringssreserv, netto efter skatt
– värdering av bunkersäkringar
– värdering av ränteswap säkringar
Årets förändring verkligt värde reserv, netto efter skatt
– värdering av aktier tillgängliga för försäljning
Säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag,
netto efter skatt
Utgående eget kapital 31 december 2011
Verkligt värde
reserv
Säkringsreserv
Omräkningsreserv
Total
–303
52
1 031
780
–2 442
–2 442
153
63
153
63
159
159
191
459
–144
–1 411
191
–1 096
–147
–147
–16
–797
–16
–797
–214
–214
–358
–96
–450
–1 558
–96
–2 366
Verkligt värde reserv
Den ackumulerade uppskjutna vinsten eller förlusten redovisas
Reserven omfattar vinster och förluster som uppstår vid vär-
i resultatet i samma period eller perioder som den säkrade
dering av finansiella tillgångar som kan säljas. När en sådan
prognostiserade transaktionen påverkar resultatet.
tillgång säljs redovisas den ackumulerade vinst eller förlust
som hänför sig till omvärderingen av tillgången i resultat­
Säkringsredovisning tillämpas på våra inköp av bunker
och vissa ränteswappar.
räkningen. Ifall en tillgång som omvärderats måste skrivas
ned redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten i
Omräkningsreserv
resultaträkningen.
Kursdifferenser som är hänförliga till omräkning av koncernens
utländska dotterbolags funktionella valutor till SEK ackumuleras
Säkringsreserv
Reserven innehåller vinster och förluster som uppstått vid
i omräkningsreserven.
Vid försäljning av en utländsk verksamhet redovisas den
omvärdering av säkringsinstrument som utgör effektiva
ackumulerade omräknade valutaeffekten som redovisats i
kassaflödessäkringar.
reserven i resultaträkningen och inkluderas i vinsten eller
förlusten vid försäljningen.
50
Stena AB 2011
21 Uppskjutna skatteskulder
31 december
MSEK
Uppskjutna skatteskulder
Materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Avsättningar
Övrigt
Uppskjutna skatteskulder, brutto
Uppskjutna skattefordringar
Materiella anläggningstillgångar
Förlustavdrag
Finansiella anläggningstillgångar
Avsättningar
Avgår ej beaktade uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar, brutto
Netto uppskjutna skatteskulder
varav redovisat som:
Uppskjutna skattefordringar (not 15)
Uppskjutna skatteskulder
2010
2011
4 336
128
268
301
5 033
4 118
41
631
51
4 841
96
2 291
169
–1 017
1 539
333
2 022
73
63
–1 006
1 485
3 493
3 356
564
4 057
892
4 248
Uppskjutna skatter har beräknats totalt per land. Netto upp-
tillgångar. Beräkning av uppskjutna skatter är baserat på
skjutna skattefordringar redovisas under övriga långfristiga
den nominela skattesatsen i respektive land.
2011
2010
MSEK
Aktuell skatt
Uppskjutna skatter
Skatter via resultaträkningen
Skatter via
eget kapital
Totala
skatter
Skatter via resultaträkningen
Skatter via
eget kapital
Totala
skatter
–191
77
–114
493
493
–191
570
379
–240
–13
–253
401
401
–240
388
148
Bolagets förlustavdrag brutto fördelas enl följande:
31 december
MSEK
Sverige
Övriga världen
Totalt
2010
2011
3 759
5 646
9 405
3 670
5 318
8 988
De flesta förlustavdrag saknar förfallodatum. Förlustavdrag på MSEK 3 114 förfaller mellan 2012 och 2020.
Stena AB 2011
51
Stena AB | Koncernen
22 Ersättning till anställda
Ersättningar efter avslutad anställning, såsom pensioner,
konsolideringsnivån till 113% (146%). Den konsoliderings­
­hälsovård och andra ersättningar, erläggs till övervägande
nivån utgörs av marknads­värdet av på Alectas tillgångar i
delen genom fortlöpande betalningar till fristående myndig­
procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas
heter eller organ som därmed övertar förpliktelserna mot de
försäkringstekniska beräknings­antaganden, vilka inte över­
anställda, d v s genom s k avgiftsbestämda planer. Resterande
ensstämmer med IAS 19.
del fullgörs genom s k förmånsbestämda planer där förpliktel­
På grund av extra inbetalningar under 2010 har några av
s­erna kvarstår inom Stena koncernen. För förmåns­bestämda
pensionsschemen ett överskott per den 31 december 2011.
planer beräknas företagets kostnader samt värdet av utestå­
Paragraf 58 i IAS 19 definierar hur överskottet skall hanteras
ende förpliktelser per balansdagen med hjälp av aktuariella
och beskriver en övre gräns för överskottet. IFRIC 14 utveck­
beräkningar vilka syftar till att fastställa nuvärdet av utfärdade
lar detta ytterligare, till att omfatta krav på lägsta fondering.
förpliktelser. De aktuariella antagandena avser diskonterings­
IFRIC 14 beskriver även ett undantag till denna regel om
ränta, inflation, löneökningar, förväntad avkastning på till­
bolaget har en obegränsad rätt till återbetalning. Vid jäm­
gångarna, antaganden för dödlighet samt andra faktorer.
förelse av stiftelsens stadgar för dessa pensionsfonder med
­Diskonteringsräntan är baserad på långfristiga företags- eller
IFRIC 14 paragraf 11 (a) och paragraf 24 är slutsatsen att
statsobligationer per bokslutsdatum. Tillgångarna består till
ingen ytterligare skuld skall uppbokas.
största del av långfristiga företagsobligationer, statsobligationer
Den engelska Court of Appeal fastställde, 2011, ett utslag
samt aktier. Fördelningen av tillgångarna för varje pensions­
från High Court, 2010, att underskottsbetalning till Mer­
plan beskrivs i en investeringspolicy. Förmånsbestämda planer
chant Navy Ratings Revision Fund kan krävas av alla företag
förekommer inom Stena koncernen framförallt i dess dotter­
som tidigare deltagit i fonden, inklusive företag som inte
företag i Storbritannien. Andra väsentliga förmåns­bestämda
längre anställer några medlemmar. Som ett resultat av dom­
planer omfattar tjänstemän i den svenska verksamheten
stolsbeslutet, kan underskottsbetalning även krävas av de
(främst PRI-planen) samt anställda i Holland.
företag som inte tidigare har bidragit och bolagets reduce­
Åtaganden för ålderspension och familjepension för
rade framtida underskottsbetalningar kommer därför kraf­
tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta.
tigt att minska och koncernens andel av underskottet har
Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering,
därför också minskat.
UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera
I tabellerna nedan lämnas upplysningar om förmåns­
arbetsgivare. För räkenskapsåret 2011 har bolaget inte haft
bestämda planer inom koncernen. Upplysningarna avser
tillgång till sådan information som gör det möjligt att redo­
tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar, redovisade
visa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensions­
kostnader under räkenskapsperioden samt värdet av för­
planen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta
pliktelser och förvaltningstillgångar vid periodens utgång.
redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter
Dessutom specificeras förändringar av värden på förpliktelser
för pensionsförsäkringar som tecknas i Alecta uppgår till
och förvaltningstillgångar under perioden samt förhållandet
54 Mkr (73 Mkr). Alectas överskott kan fördelas till
mellan verkliga värden och redovisade värden per balansdagen.
försäkrings­tagarna och /eller de försäkrade. Vid utgången
Pensionskostnaden är rapporterad bland administrations­
av 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva
kostnaderna.
Tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar, %
Sverige
Diskonteringsränta
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
Förväntad löneökningstakt
52
Stena AB 2011
Storbritannien
Övriga Europa
2010
2011
2010
2011
2010
2011
4,25
5,00
3,00
3,75
5,00
3,00
5,50
7,50
3,50
4,90
5,10
3,40
5,20
4,30
3,50
4,90
3,50
3,50
Årets pensionskostnader
MSEK
Kostnad för pensioner intjänade under året
Räntekostnader
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
Aktuariella vinster och förluster
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder
Årets pensionskostnad avseende förmånsbestämda pensionsplaner
Årets pensionskostnad avseende avgiftsbestämda pensionsplaner
Årets totala pensionskostnader
2010
2011
49
661
–560
54
–2
202
47
492
–364
71
–1
245
450
652
366
611
Förpliktelser i förmånsbaserade planer
MSEK
Förpliktelse 1 januari, 2010
Kostnad för pensioner intjänade under året
Räntekostnader
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
Aktuariella vinster och förluster
Valutakursdifferenser
Inbetalning av avgifter från företaget
Utbetalning av ersättning
Övriga avsättningar
Förpliktelser, 31 december 2010
Sverige
Storbritannien
Övriga Europa
Totalt
119
9
17
832
35
636
–8
5
8
943
49
661
–9
9
–542
45
–87
–572
–9
1
–8
347
2
–9
–560
54
–86
–595
–5
5
466
–15
–5
3
128
Kostnad för pensioner intjänade under året
Räntekostnader
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
Aktuariella vinster och förluster
Valutakursdifferenser
Inbetalning av avgifter från företaget
Övriga avsättningar
7
18
–10
13
–12
3
35
466
–346
58
9
–427
9
Förpliktelser, 31 december 2011
5
8
–8
–8
–4
47
492
–364
71
9
–447
8
147
151
–16
282
Sverige
Storbritannien
Övriga Europa
Totalt
119
418
–195
223
–95
128
458
–200
258
–111
147
832
11 047
–8 847
2 200
–1 853
347
8 908
–7 521
1 387
–1 236
151
–8
154
–169
–15
6
–9
153
–191
–38
22
–16
943
11 619
–9 211
2 408
–1 942
466
9 519
–7 912
1 607
–1 325
282
–118
265
–545
696
–17
1
–680
962
Avsättningar för pensioner
MSEK
Avsättningar netto för pensioner 2010-01-01
Nuvärde av fonderade förpliktelser
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
Avsättningar, netto
Oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (–)
Avsättningar netto för pensioner 2010-12-31
Nuvärde av fonderade förpliktelser
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
Avsättningar, netto
Oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (–)
Avsättningar netto för pensioner 2011-12-31
varav redovisade under rubriken
Övriga långfristiga tillgångar
Avsättning för pensioner
Stena AB 2011
53
Stena AB | Koncernen
Forts. not 22
Historisk Information
Nuvärde av fonderade förpliktelser
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde
Avsättningar, netto
Oredovisade aktuariella vinster och förluster
Avsättningar, netto för pensioner
2007
2008
2009
2010
2011
11 474
–10 505
969
436
1 405
9 414
–8 324
1 090
31
1 121
11 887
–9 169
2 718
–1 775
943
11 619
–9 211
2 408
–1 942
466
9 519
–7 912
1 607
–1 325
282
23 Övriga avsättningar
31 december
MSEK
Ingående bokfört värde
Tillkommit
Avgått
Valutakursdifferenser
Utgående bokfört värde
2010
2011
1 920
26
–241
–213
1 492
1 492
1
–124
1
1 370
24 Skulder till kreditinstitut
2011
2010
MSEK
Fastighetslån
Övriga banklån
Revolving Credit Facility
Övriga checkkrediter
Totalt
Kortfristiga
Långfristiga
Totalt
Kortfristiga
Långfristiga
Totalt
192
1 106
12 419
18 710
6 666
395
38 190
12 611
19 816
6 666
746
39 839
906
1 629
11 584
21 119
5 560
457
38 720
12 490
22 748
5 560
764
41 562
351
1 649
307
2 842
Avseende skuldernas förfallotid se not 31, Likviditetsrisk.
Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande
31 december
MSEK
SEK
GBP
USD
EUR
Andra valutor
Totalt
Angående ställda säkerheter, se not 29.
54
Stena AB 2011
2010
2011
12 500
292
18 231
8 279
537
39 839
12 533
450
20 622
7 396
561
41 562
25 Obligationslån
I november 2003 upptogs ett obligationslån på MUSD 175
ännu en Eurobond uppgående till MEUR 102 till en ränta om
till en ränta av 7,5%, med en löptid till och med 1 november
5,875 % och med en löptid till och med 1 februari 2019.
2013. I november 2004 upptogs ett obligationslån på MUSD
I mars 2010 upptogs en Eurobond uppgående till MEUR
250 till en ränta av 7,0% och med en löptid till och med
200 till en ränta om 7,875 % och med en löptid till och med
1 december 2016.
15 mars 2020.
I april 2010 löstes lånet med löptid till och med 2013 in till
en kurs om 102,5%, MUSD 153.
Gällande finansiella och operativa kovenanter kopplade
till obligationslånen, se not 31.
I februari 2007 slutfördes upptagandet av en Eurobond
uppgående till MEUR 300 till en ränta av 6,125% och med en
löptid till och med 1 februari 2017. I februari 2007 upptogs
Verkligt värde
31 december
Emitterat­Förfall
Redovisat värde
31 december
Nominellt
Utestående
Ränta
2010
2011
2010
2011
2004–2016
2007–2017
MUSD 250
MEUR 300
MUSD 128,8
MEUR 300
7,00%
6,125%
MUSD 121
MEUR 287
MUSD 119
MEUR 264
874
2 692
890
2 674
2007–2019
2010–2020
Totalt
MEUR 102
MEUR 200
MEUR 102
MEUR 200
5,875%
7,875%
MEUR 93
MEUR 191
MEUR 80
MEUR 168
915
1 775
6 256
909
1 763
6 236
MSEK
26 Leasing
Bolaget som leasetagare
Operationella leasar inkluderar huvudsakligen charter av tankfartyg på tidscerteparti, färjor på bareboat-charter samt inhyrda
hamnanläggningar. Dessutom leasas lokaler, bilar och kontorsutrustning.
Kostnaderna för operationella leasingavtal har utvecklats enligt följande
31 december
MSEK
Rörelsens kostnader
2010
2011
1 905
1 861
Koncernens finansiella leasar omfattar fyra RoPax-fartyg,
dagen till MSEK 7 190 (6 932) och netto bokfört värde till
två tankfartyg och ett drillingfartyg. Anskaffningsvärdet för
MSEK 5 434 (5 391).
fartyg under finansiella leasingavtal uppgick per balans­
Stena AB 2011
55
Stena AB | Koncernen
Forts. not 26
Framtida minimileaseavgifter uppgick per balansdagen till
2010
MSEK
Operationella ­leasar Finansiella leasar
2011
2012
2013
2014
2015
2016 och därfter
Summa minimileaseavgifter
1 537
719
639
607
533
1 957
5 992
225
227
223
215
193
786
1 869
Framtida minimileaseavgifter uppgick per balansdagen till
2011
MSEK
Operationella ­leasar Finansiella leasar
2012
2013
2014
2015
2016
2017 och därefter
Summa minimileaseavgifter
1 578
1 276
1 048
725
506
1 767
6 900
222
161
150
146
224
800
1 703
Bolaget som leasegivare
Bolaget hyr ut fartyg och fastigheter till externa parter under operationella leasingavtal.
Bokförda värden för fartyg och fastigheter för extern uthyrning uppgick på balansdagen till
2011
2010
Anskaffnings­
värde
Ackum.
avskrivning
Netto
bokfört värde
Anskaffnings­
värde
Ackum.
avskrivning
Netto
bokfört värde
29 031
24 354
53 385
–9 213
19 818
24 354
44 172
36 340
25 753
62 093
–11 726
–11 726
24 614
25 753
50 367
MSEK
Fartyg
Förvaltnings­
fastigheter
Totalt
2011
2012
2013
2014
2015
2016 och därefter
Summa minimileaseintäkter
3 427
1 492
1 386
917
162
67
7 451
709
590
359
214
132
223
2 227
4 136
2 082
1 745
1 131
294
290
9 678
MSEK
Fartyg
Förvaltningsfastigheter
Totalt
–9 213
Framtida minimileaseintäkter uppgick per balansdagen till
2010
56
Stena AB 2011
2011
MSEK
Fartyg
Förvaltnings­
fastigheter
2012
2013
2014
2015
2016
2017 och därefter
Summa minimileaseintäkter
459
358
283
256
163
933
2 452
737
553
415
265
159
204
2 333
Utöver intäkterna för fartyg ovan tillkommer framtida hyror
Totalt
1 196
911
698
521
322
1 137
4 785
Uppgifterna för förvaltningsfastigheter avser kontors­
för DrillMaxfartyget Stena IceMAX, vilken fortfarande är
fastigheter men exkluderar bostadsfastigheter, eftersom
under byggnad per 31 december 2011.
bostadskontrakt vanligen har en uppsägningstid på högst
3 månader.
27 Övriga långfristiga skulder
31 december
MSEK
2010
2011
Förutbetalda intäkter, långfristiga
Övriga skulder
Totalt
65
881
946
101
1 701
1 802
Förfallotid på balansdagen
MSEK
1–3 år
3–5 år
Mer än
5 år
Totalt
Förutbetalda intäkter, långfristiga
Övriga skulder
Totalt
65
1 468
1 533
165
165
36
68
104
101
1 701
1 802
Stena AB 2011
57
Stena AB | Koncernen
28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
31 december
MSEK
Upplupna kostnader
Charterhyror och driftkostnader fartyg
Räntekostnader
Personalkostnader
Övriga kostnader
Förutbetalda intäkter
Charterhyror
Förutbetalda intäkter
Totalt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2010
2011
241
401
362
731
1 735
176
464
419
983
2 042
207
394
601
2 336
97
486
583
2 625
29 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
Pantsatta tillgångar
De pantsatta tillgångarna används som säkerheter för olika finansieringar. Panterna kan endast användas av långivarna om
Stena har misslyckats i att fullgöra sina åtaganden enligt avtal eller att avtalad tid för att åtgärda problemet har löpt ut.
Följande säkerheter har ställts för skulder till kreditinstitut
31 december
2010
2011
Aktier i dotterbolag
Fartygsinteckningar
Fastighetsinteckningar
Företagsinteckningar
Andelar i intressebolag
Andra långfristiga värdepapper
Kundfordringar
Kortfristiga placeringar
Äganderättsförbehåll
Övriga pantsatta tillgångar
Totala säkerheter för egna skulder till kreditinstitut
4 272
30 092
14 853
642
1 015
1 053
336
961
52
988
54 264
4 369
34 129
15 421
710
1 027
1 045
344
883
52
1 589
59 569
Investeringar i värdepappersfonder
Totala säkerheter för skulder till kreditinstitut
6 175
60 439
4 548
64 117
Skulder till kreditinstitut inklusive leasingåtaganden
Skulder i värdepappersfonder
Totala skulder till kreditinstitut
41 708
5 140
46 848
43 265
4 143
47 408
MSEK
Dessutom är vissa försäkringsavtal pantförskrivna. Inga säkerheter har ställts för andras skulder.
58
Stena AB 2011
Åtaganden
erläggas med MSEK 1 578 under 2012 och MSEK 5 322 fr o m
Borgensförpliktelser avser i huvudsak garantier för fastighetslån,
2013. Se not 26.
fartygsprojekt i intressebolag samt garantiåtaganden för
levererad utrustning.
Utöver vad som angetts i tabellen ovan har ett antal fartyg,
hamnanläggningar mm kontrakterats, för vilka avgifter skall
Per balansdagen hade kontrakt tecknats avseende nybe­
ställningar av sex fartyg samt en hamnanläggning. Tillsam­
mans uppgick beställningssumman gentemot varven till
MSEK 6 917, varav som förskott erlagts MSEK 4 108.
Följande ansvarsförbindelser har lämnats
31 december
MSEK
Borgensförbindelser
Övriga ansvarsförbindelser
Totalt
2010
2011
1 818
692
2 510
2 078
585
2 663
Utöver ovanstående finns det skattetvister med skattemyndigheter inom koncernen.
30 Kassaflödesanalys
Förvärv av bolag
värdet överstiger det verkliga värdet av nettotillgångarna i
Stena Line Ferries Ltd
DTF-koncernen vid förvärvstillfället. Goodwill hänför sig i
Den 1 december 2010 förvärvade Stena Line 100% av
huvudsak till de möjligheter förvärvet ger att uppnå synergier
aktierna i DFDS Sea Ferries Ltd, som namnändrades till Stena
genom att integrera DTFs verksamhet med Stena Lines nuva­
Line Irish Sea Ferries Ltd. Eftersom förvärvet krävde godkän­
rande verksamhet.
nande av både de irländska samt de brittiska konkurrensmyn­
digheterna, vilket erhölls i april och juli 2011, rapporterades
Macro
detta ej under 2010 som ett förvärv av bolag. Stena Line Irish
Den 7 oktober 2011 förvärvade Ballingslöv International AB
Sea Ferries Ltd ingår i Stenas konsoliderade redovisning från
100% av aktierna i Macro International AB. Bolaget har sitt
och med den 1 juli 2011 inom affärsområdet Färjelinjer.
huvudkontor och tillverkning i Laholm och har 44 anställda.
Köpe­skillingen uppgick till MEUR 22,3 varav MEUR 22 beta­
Macro är en av de ledande aktörerna inom duschsystem i
lades 1 december 2010. Full effekt av förvärvet är inkluderat
Sverige och Norge. Köpeskillingen uppgick till MSEK 37.
i nedan tabell. Bolagets huvudkontor ligger i Belfast. Bolaget
Goodwill uppgår till MSEK 19 och utgörs av det belopp var­
trafikerar linjerna Belfast–Liverpool samt Belfast–Heysham
med anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet av
och har ca 200 anställda. Linjerättigheter uppgår till
nettotillgångarna i Macro vid förvärvstillfället.
MEUR 39,5 och utgörs av det belopp varmed anskaffnings­
värdet överstiger det verkliga värdet av Stena Line Irish Sea
Tre Trädgårdar
Ferries nettotillgångar vid förvärvstillfället.
Den 1 februari 2011 förvärvade S-Invest Trading AB, moder­
bolaget för Blomsterlandet koncernen, 100% av aktierna
DTF group
i Tre Trädgårdar AB. Tre Trädgårdar är verksamma inom
Den 1 januari 2011 förvärvade Stena Line, via dotterbolaget
blomsterhandel och har två butiker (Ella Trädgård). Bolaget
Sembo AB, 100% av aktierna i Rejser A/S, moderbolaget i
har sitt huvudkontor i Stockholm och har ca 20 anställda.
DTF koncernen. Bolaget har sitt huvudkontor i Hjörring,
Köpeskillingen uppgick till MSEK 31. Goodwill uppgår till
Danmark och har 130 anställda. DTF-koncernens verksam­
MSEK 21 och utgörs av det belopp varmed anskaffnings­
het omfattar huvudsakligen paketresor med bil och flyg.
värdet överstiger det verkliga värdet av nettotillgångarna
Köpeskillingen uppgick till MSEK 122. Goodwill uppgår till
i Tre Trädgårdar vid förvärvstillfället.
MSEK 182 och utgörs av det belopp varmed anskaffnings­
Stena AB 2011
59
Stena AB | Koncernen
Forts. not 30
Det totala värdet av de anskaffade tillgångarna och skulderna presenteras i nedan tabell. Samtliga förvärv presenteras ackumulerat då
de var för sig ej bedöms vara materiella. Alla förvärvade tillgångar och skulder har rapporterats enligt IFRS vid tidpunkten för förvärvet.
MSEK
2010
Förvärvade tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Finansiella tillgångar
Varulager
Rörelsefordringar
Likvida medel
Lån
Kortfristiga skulder
Uppskjuten skatteskuld
Förvärvade nettotillgångar
252
2
1
–4
–25
226
Goodwill
Linjerättigheter
Innehav utan bestämmande inflytande
Köpeskilling
Uppskjuten köpeskilling
Likvida medel i de förvärvade verksamheterna
Påverkan på koncernens likvida medel
2011
12
49
3
27
212
15
–69
–345
–88
–184
220
354
–98
–128
1
–127
–390
3
2
–3841
1) A
vseende förvärvet av Stena Line Irish Sea Ferries Ltd. betalades MEUR 22 vid förvärvstillfället den 1 december 2010 varför beloppet ej reflekterar påverkan på
koncernens likvida medel för 2011.
Förvärvsrelaterade utgifter uppgår totalt till MSEK 35 och redovisas som direkta rörelsekostnader.
Räntebetalningar
Finansiella aktiviteter
Under året betalda räntor uppgick till MSEK 2 028 (MSEK
I övriga finansiella aktiviteter ingår ytterligare förvärv av aktier
2 045) samt erhållna ränteinbetalningar uppgick till MSEK
i dotterbolaget Ballingslöv International AB om MSEK 53. Per
394 (MSEK 476)
den 31 december 2011 ägde Adactum 100% av Ballingslöv.
För 2010 ingick förvärv av aktier i Ballingslöv om MSEK 218.
31 Finansiella instrument
Per den 31 december 2010 ägde Adactum 96% av Ballingslöv.
Den här noten beskriver den finansiella riskhanteringen i
Finansiella riskfaktorer
Stena koncernen. Redovisningsprinciper för finansiella
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd
instrument beskrivs i not 1 och de finansiella siffrorna för
olika finansiella risker. Koncernens övergripande riskhante­
2011 och 2010 beskrivs i not 32. Andra noter som inkluderar
ringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella
information som används i not 31 och 32 är not 13 Investe­
marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella
ringar i värdepappersfonder, not 14 Övriga långfristiga värde­
ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat.
papper, not 15 Övriga långfristiga tillgångar och not 18
Kortfristiga placeringar.
Finansiella instrument i Stena koncernen består av banklån,
Stena AB 2011
Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning
derivat, finansiella lease kontrakt, leverantörsskulder, kund­
”Stena Finans” enligt policies som fastställts av styrelsen.
fordringar, obligationer, aktier och andelar samt kassa och
Stena Finans identifierar, utvärderar och säkrar finansiella
korta investeringar.
risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter.
Den primära risken som uppstår genom handel med
60
Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss
riskexponering.
Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för den över­
finansiella instrument är Marknadsrisker som inkluderar
gripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom
ränterisk, valutarisk och prisrisk, Kreditrisk och Likviditets­
valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och
risk. Alla dessa risker hanteras genom efterlevande av den
icke-derivata finansiella instrument samt placering av över­
upprättade Finanspolicyn.
likviditet.
Koncernen använder sig av finansiella instrument för att
Marknadsrisk – Valutarisker
reducera risken för större resultatpåverkan från prisföränd­
Koncernen är genom sin internationella verksamhet utsatt
ringar på valuta-, ränte- och oljemarknaderna.
för olika typer av valutarisker. En betydande del av intäkter
Som grundprincip finansieras anläggningstillgångar med
och kostnader utgörs av USD men även GBP och EUR före­
långfristig upplåning i form av obligationslån, banklån och
kommer i stor utsträckning.
leasing. Varje dotterbolags tillgångar finansieras i lokal
Valutarisker uppstår vid:
valuta och i den mån tillgångar och skulder i respektive
– omräkning av utländska dotterbolags nettotillgångar i
valuta inte kan matchas, justeras nettopositionen med hjälp
av finansiella instrument.
För att uppnå en önskad valutamix och räntebindningsprofil
används olika typer av ränteinstrument såsom swappar till fast
ränta, swappar med kombinerad valuta- och räntebindning
eller ränteoptioner som binder räntenivån inom vissa intervall.
Valutarisker uppstår dels vid omräkningen till svenska
utländsk valuta (equity exponering)
– omräkning till balansdagens kurser av respektive koncern­
bolags finansiella balansposter i utländsk valuta (balansex­
ponering)
– löpande omräkning av verksamhetens kassaflöden i
utländsk valuta till respektive bolags funktionella valuta
(transaktionsexponering).
kronor av resultat och balansposter i utländsk valuta och
dels vid omräkningen av kassaflöden i utländsk valuta.
Det är koncernens policy att valutasäkra balansexponering,
Dessa valutarisker reduceras genom säkring av valutakurser
vilken i huvudsak utgörs av upplåning i utländsk valuta (USD
med terminskontrakt eller valutaoptionskontrakt.
och EUR) i bolag med SEK som funktionella valuta. Koncer­
Prisfluktuationer på bunkerolja, vilka har störst påverkan
nen säkrar även en stor del av transaktionsexponering USD,
inom färjerörelsen, hanteras genom fastprisavtal för olika
GBP, EUR, CAD, PLN, NOK och DKK avseende framtida
typer av bunkerolja eller genom säkring i finansiella instru­
kassa­flöden i charterkontrakt och betalningar för köp av
ment avseende priset på råolja.
bunkerolja. Transaktionsexponeringen är till övervägande del
Som en del i tankverksamheten används i begränsad
hänförlig till färjedivisionen som har underliggande exponering
utsträckning också kontrakt avseende fraktrater s.k. forward
i USD för köp av bunkerolja. I koncernen hänförs EUR, CAD,
freight agreements.
PLN, NOK och DKK till försäljning och USD, GBP och NOK
Ovannämnda finansiella risker hanteras, i enlighet med de
till inköp.
befogenhetsramar som anges i koncernens finanspolicy,
huvudsakligen av finansavdelningen i Sverige.
Omräkningsdifferenser från nettoinvesteringar
Omräkningsdifferenser från exponering av nettotillgångar i
Marknadsrisk – Ränteriskhantering
utländska dotterbolag förs direkt till koncernens egna kapi­tal.
Koncernen har tillgångar i form av fartyg och fastigheter
Resultat från omvärdering av valutaterminskontrakt eller
fördelat på valutorna USD, SEK, EUR och GBP. Skuldportföljen
valutakursdifferenser från upplåning i utländsk valuta, förs
och tillhörande ränterisk fördelas därför mellan dessa valutor
till omräkningsdifferenser i finansnettot då hedgarna inte
och i syfte att säkerställa önskvärda räntenivåer görs regel­
anses effektiva.
bundet en översyn och bedömning av koncernens ränte­
Terminsavdrag eller påslag från valutaswappar eller termins­
bindningsprofil. Denna justeras med hjälp av ränteinstrument
kontrakt redovisas som ränteintäkt eller räntekostnad i
som i största möjliga utsträckning matchas mot förfallodagarna
koncernens finansnetto.
på underliggande lån.
Finansiella instrument för ränta såsom futures, swappar
Bokfört värde på nettotillgångarna i våra dotterbolag i
utländsk valuta uppgick per 31 december 2011 till ca SEK
eller olika typer av ränteoptioner används som säkring av
19,5 miljarder. Nettotillgångarna består främst av svenska
framtida räntebetalningar. Intäkts- eller kostnadsränta under
kronor, US Dollar, Euro och brittiska pund. En förändring
dessa kontrakt periodiseras och redovisas som en justering
med 1% av värdet i SEK mot någon av de funktionella
av räntekostnaden på den underliggande skulden. Koncernen
valutorna i våra dotterbolag skulle per 31 december 2011
redovisar upplupna räntebelopp från motparter per bok­
påverka eget kapital med SEK 195 miljoner.
slutsdagen beräknade i enlighet med villkoren i kontrakten.
Generellt har underliggande skulder en längre löptid än de
Omräkningsdifferenser från balansexponering:
finansiella säkringskontrakten och periodisering av upplupna
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta som upp­
räntor görs så länge som säkringskontrakten anses utgöra en
står som en följd av bolagets verksamhet omvärderas till
effektiv del i koncernens totala ränteriskhantering.
balansdagens kurs. Derivatinstrument avseende ekonomisk
Stena AB 2011
61
Stena AB | Koncernen
Forts. not 31
säkring av värdet på dessa balansposter, såsom valutaswappar,
avdrag använts i värderingen. En total risklimit för investe­
valutatermins- eller valutaoptionskontrakt, värderas till verkligt
ringar och handel i aktier, aktieindex och obligationer har
värde vilket inkluderar en omräkning till balans­dagens kurs
godkänts av styrelsen och utnyttjande av limiter övervakas
och förändringen i verkligt värde bruttoredovisas som kurs­
dagligen. Riskmandaten allokeras per handlare/portfölj och
differenser i koncernens finansnetto där också omräkningen
reflekterar en 10% negativ prisförändring i marknaden. Som
av de monetära tillgångarna och skulderna i utländsk valuta
ett komplement till prisriskhanteringen, följs även andra
redovisas. Terminsavdrag eller påslag från valutaswappar eller
specifika risker, sektorsrisker och geografiska risker upp och
terminskontrakt redovisas som ränteintäkt eller räntekostnad
rapporteras. En viss del av de totala investeringarna ska göras
i koncernens finansnetto. Enligt koncernens finanspolicy ska
i likvida papper. Finanspolicyn styr också vilka typer av
100 % av denna exponering säkras.
finansiella instrument som är accepterade att handla i.
För att reducera kreditrisken vid investeringar i företagsobli­
Omräkningsdifferenser från transaktionsexponering:
gationer, finns det vissa godkända gränser avseende
Realiserade resultat från valutatermins- eller valutaoptions­
kredit­bedömningen av utställaren.
kontrakt, inklusive betalda eller erhållna premier från options­
kontrakt, som avser att säkra förväntade eller kon­trakterade
Vår portfölj av aktieinvesteringar är väldiversifierad både
vad gäller marknader och branscher. Investeringarna görs
framtida kassaflöden i utländsk valuta, periodise­ras och redo­
inom ramen för vår finanspolicy, både vad gäller risk- och
visas som en justering av den underliggande transaktionen
förlustmandat. Per 31 december 2011, ger en förändring av
när den inträffar. Terminsavdrag eller påslag från dessa valuta­
+/– 10% i orealiserat värde av alla aktieinvesteringar i kort­
swappar eller terminskontrakt redovisas i koncernens finans­
fristiga placeringar och övriga långfristiga värdepapper, en
netto om de inte redovisats som kassaflödessäkringar.
effekt av +/– MSEK 280 i resultat före skatt och +/– MSEK
Säkrings­kontrakten, som är en effektiv hedge, värderas och
181 i övrigt totalresultat, minus avdrag för uppskjuten skatt.
redovisas mot övrigt totalresultat. Enligt koncernens finans­
policy ska 0–100 % av denna exponering säkras.
Finansiell trading
Som en mindre del inom Stena Finans handlas valuta- och
Marknadsrisk – Prisrisk
ränteinstrument i tradingsyfte. All handel sker inom ramen för
Oljeprisrisker
riktlinjerna i koncernens finanspolicy. Alla tradingpositioner
Koncernen har en exponering mot priset för bunkerolja för
värderas till verkligt värde vid boksluten och värdeföränd­
fartygsdriften och använder fastpriskontrakt, swappar och
ringen förs till periodens resultat.
optioner för att säkra sin oljeprisrisk. Säkringskontrakt ingås
regelbundet för att matcha den underliggande kostnaden
Kreditrisker
för leverans av bunkerolja. Säkringskontrakten, som är en
I koncernens operativa verksamhet uppstår kreditrisker i form
effektiv hedge, värderas och redovisas mot övrigt totalresultat.
av kundfordringar. I färjeverksamheten kreditkontrolleras våra
Resultat från dessa kontrakt periodiseras och matchas mot
kunder löpande med hjälp av erkända kreditupplysnings­
underliggande exponering. Kontrakten avräknas månatligen
företag. Om kreditvärdigheten hos kunden inte är tillfredsstäl­
och redovisas som en justering av kostnaden för bunkerolja
lande i enlighet med vår kreditpolicy, krävs kontant betalning.
för aktuell period.
I vår Drilling-verksamhet har kunderna normalt sett en hög
Färjedivisionen har med nuvarande linjenät en årlig för­
kreditvärdighet. I vår RoRo-verksamhet är fartygen vanligtvis
brukning av bunkerolja som uppgår till cirka 300 000 ton
uthyrda på långtidskontrakt. Även om charterhyran i sådana
tjockolja och 70 000 ton dieseloljor vilket tillsammans mot­
fall betalas i förskott och vi har kontraktuell rätt att återta far­
svarar en årsvolym av cirka 2,4 miljoner fat råolja. En stor
tyget och annullera charterkontraktet, om kunden inte betalar
del av detta säkras löpande. Kontrakten avräknas månatligen
inom skälig tid, prövas ändå kundens kreditvärdighet innan ett
till en volym som svarar mot underliggande förbrukningsvolym.
charterkontrakt ingås med hjälp av erkända kreditupplysnings­
företag. Om kreditvärdigheten inte är tillräcklig, krävs en
Aktieprisrisk
Alla aktieinvesteringar i kortfristiga placeringar och övriga
62
Stena AB 2011
garanti från kunden, exempelvis en bankgaranti.
I vår tanker-verksamhet där fartygen är utchartrade på en
långfristiga värdepapper handlas på en aktiv marknad. Där­
så kallad spotcharter, analyseras kunden noggrant innan ett
för har ingen illikviditets-, motpartsrisk- eller andra osäkerhets­
kontrakt ingås, i enlighet med våra regler för kvalitetssäkring.
Om kunden inte kan klassificeras som ”first class” eller det
I vår fastighetsverksamhet betalas hyran i förskott, både
finns historiska anmärkningar vad gäller betalningsförmåga,
vad gäller lägenhets- och lokalkontrakt. Oavsett, görs alltid
kan kunden nekas att hyra fartyget, tillhandahålla en bank­
en kreditkontroll på nya hyresgäster. Hyresgäster till lokaler
garanti eller tvingas betala innan lasten är lossad. När fartygen
sätts på regelbunden kreditkontroll under hela hyresperioden.
hyrs ut på långtidskontrakt betalas hyran i förskott och om
Om en potentiell hyresgäst ej uppfyller kreditkraven enligt
den inte betalas inom skälig tid har vi kontraktuell rätt att
vår finanspolicy, kan denne antingen nekas ett kontrakt,
annullera charterkontraktet. Köp och försäljning av fartyg
betala i förskott eller tillhandahålla en bankgaranti.
regleras via ett standardiserat överlåtelseavtal (MOA) under
Alla finansiella instrument handlas med motparter som
vilket fartyget överlämnas först när köpe­skillingen finns på
bedöms ha betryggande kreditvärdighet och där villkor och
säljarens bankkonto.
avräkningsrutiner är väl dokumenterade. Normalt ställs inga
I vår fastighetsverksamhet betalas hyran i förskott, både
säkerheter från någondera parten för eventuella kreditrisker
vad gäller lägenhets- och lokalkontrakt. Oavsett, görs alltid
i finansiella instrument. Samtliga derivat handlas inom ramen
en kreditkontroll på nya hyresgäster. Hyresgäster till lokaler
för upprättade ISDA-avtal med varje motpart, där fordringar
sätts på regelbunden kreditkontroll under hela hyresperioden.
och skulder i marknadsvärden på derivat kvittas. I tabellen
Om en potentiell hyresgäst ej uppfyller kreditkraven enligt
nedan avser kreditexponering summan av positiva marknads­
vår finanspolicy, kan denne antingen nekas ett kontrakt,
värden netto per motpart.
betala i förskott eller tillhandahålla en bankgaranti.
Följande tabell ger en översikt av utestående nominella kontraktsvolymer och kreditrisker:
2011–12–31
2010–12–31
MSEK
Terminskontrakt och swappar avseende valuta
Optionskontrakt avseende valuta
Terminskontrakt och swappar avseende ränta
Optionskontrakt avseende ränta
Swappar avseende olja
Optionskontrakt avseende olja
Totalt
Nominellt
belopp
Kredit risk
19 706
45
13 195
4 135
3 096
274
40 451
265
235
500
Nominellt
belopp
Kredit risk
30 036
9
28 041
2 888
2 612
185
63 771
50
­—
—
—
158
105
313
Likviditetsrisker
bolag och på central nivå inom finansavdelningen i enlighet
Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräck­
med den praxis och de limiter som fastställts för koncernen.
ligt med likviditet i form av bankmedel och kortfristiga place­
Vidare ingår i koncernens policy för likviditetshantering att
ringar, tillgänglig finansiering genom outnyttjade kontrakte­
beräkna förväntade kassaflöden i större valutor och överväga
rade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga kortfristiga
vilken mängd likvida tillgångar som krävs för att möta dessa,
marknadspositioner i aktier och obligationer. På grund av
att övervaka balansräkningsbaserade likviditetsmått i förhål­
verksamhetens dynamiska karaktär tillgodoses behovet av
lande till interna och externa tillsynskrav och att upprätthålla
flexibiliteten i finansieringen genom att upprätthålla en del
planer för skuldfinansiering.
av upplåningen i form av kontrakterade kreditramar, under
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella
vilka det återkommande kortfristiga likviditets­behovet kan
skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen åter­
tillgodoses, s.k kreditfacilitetet (revolving credit facilities).
står fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som
Ledningen följer också noga rullande prognoser för kon­
anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassa­
cernens likviditetsreserv, baserad på förväntade kassaflöden.
flödena. Flödena i utländsk valuta är omräknade till SEK till
Detta sker både på lokal nivå i koncernens rörelsedrivande
balansdagens kurs.
Stena AB 2011
63
Stena AB | Koncernen
Forts. not 31
Per 31 december 2011
Fastighetslån
Övriga banklån
Revolving Credit Facility
Övriga checkkrediter
Obligationslån
Skulder avseende finansiell leasing
Skulder avseende
operationell leasing
Leverantörsskulder
Totalt
Mindre än
1 år
Mellan
1 och 2 år
Mellan
2 och 5 år
Mer än 5 år
12 490
22 748
5 560
764
6 236
1 703
906
1 629
1 224
4 587
902
4 375
9 458
12 157
222
161
520
6 236
800
6 900
1 281
57 682
1 578
1 281
5 923
1 276
2 279
1 767
7 248
8 076
30 418
Totalt
6 017
Fastighetslån består av inteckningslån för kommersiella fastig­
som är garanterad av EKN. Vid utgången av 2011, liksom vid
heter inom affärsområdet Stena Fastigheter och är upptagna i
ut­gången av 2010, var denna kredit outnyttjad. Övriga icke
SEK respektive EUR. Övriga lån är upptagna för att finansiera
utnyttjade checkkrediter uppgick till MSEK 8 090, (MSEK
förvärv av fartyg och andra tillgångar. Dessa lån är upptagna
7 743).
Sedan december 2004 finns en s k Revolving Credit Facility
Ej specificerat inkluderar krediter som formellt förfaller
2012. Dessa lån klassificeras som långfristiga eftersom avsik­
på MUSD 1 000. Krediten omförhandlades i januari 2006 och
ten är att omfinansiera dem och därmed förlänga löptiden.
förfaller i sin helhet i januari 2013. Lån under krediten är
”Ej specificerat” inkluderar även utnyttjande i Revolving
säkerställda främst av fartygsinteckningar. Räntan är baserad
Credit Facility.
på LIBOR plus en marginal, beroende av utnyttjandegraden
Det finns olika finansiella och operativa kovenanter kopplade
av krediten. För krediten gäller vissa relationstal mellan
till Revolving Credit Facility. Bland annat är de huvudsakliga
rörelse­kapital och likvida medel samt räntetäckningsgrad. Vid
finansiella kovenanterna (i) att vi behåller omsättningstillgångar
utgången av 2011 hade denna kredit utnyttjats med MUSD
och tillgängliga ej utnyttjade faciliteter till minst 125% av
802, varav MUSD 776 verkligen var utnyttjat samt MUSD 26
konsoliderade kortfristiga skulder, (ii) att vi och våra dotter­
spärrat för garantier. Vid utgången av 2010 hade den utnytt­
bolags likvida medel uppgår till minst USD 50 miljoner, (iii)
jats med MUSD 909, varav MUSD 884 verkligen var utnyttjat
att vår nettoskuld inte överstiger 65% av kapitalbindningen,
samt MUSD 25 spärrat för garantier. Sedan 2007 finns ytterli­
och (iv) att vi behåller ägandet av de bolag som äger de
gare en Revolving Credit Facility på MUSD 200. Vid utgången
ställda säkerheterna som vid tidpunkten för utställandet av
av 2011 hade denna kredit utnyttjats med MUSD 32 (MUSD
kreditfaciliteten ingår i Stena koncernen.
107). Sedan 2010 finns ytterligare en Revolving Credit Facility
med Svenska Handelsbanken och Nordea på MSEK 6 660
Stena AB 2011
5 560
457
307
i USD, GBP, EUR respektive SEK.
64
Ej specificerat
32 Finansiella instrument
Noten beskriver det finansiella resultatet av finansiella instrument inom Stena koncernen. Redovisningsprinciperna för finan­
siella instrument beskrivs i not 1 och Finansiell riskhantering beskrivs i not 31.
Finansiella instrument per kategori
Finansiella instrument
till verkligt värde via
resultaträkningen
MSEK
31 December 2010
Tillgångar
Övriga långfristiga
värdepapper
Övriga långfristiga tillgångar
Kundfordringar
Kortfristiga placeringar
Investering i
värdepappersfonder
Övriga fordringar
Totala tillgångar
Verkligt
värde
option
Innehav för
handels­
ändamål1
Derivat som
inne­­has i
säkrings­
syfte
Hålles till
förfall
2 127
365
Övriga
Som
Lån och finansiella
kan säljas fordringar
skulder
Skulder
Obligationslån
Övriga långfristiga
räntebärande skulder
Kortfristiga
räntebärande skulder
Leverantörsskulder
Skulder i värdepappersfonder
Övriga skulder
Totala skulder
Totalt
Verkligt
värde
2 754
3 976
4 130
1 745
2 754
4 127
4,130
1 745
2 754
4 127
6 730
6 175
554
19 485
6 088
554
19 398
6 256
6 256
5 950
39 834
39 834
39 834
1 874
1 313
5 140
1 874
1 313
5 140
93
54 510
1 874
1 313
5 140
93
54 204
3 218
2 519
3 465
1 495
3 218
2 668
3 465
1 495
3 218
2 668
5 737
4 548
341
15 735
4 431
341
15 618
6 236
6 236
5 373
40 201
40 201
40 201
3 064
1 281
4 143
3 064
1 281
4 143
1 651
56 576
3 064
1 281
4 143
1 651
55 713
2 003
1 380
151
2 492
Total
bokfört
värde
123
274
36
36
431
431
5 148
1 027
5 148
4 410
57
57
54 417
31 December 2011
Tillgångar
Övriga långfristiga
värdepapper
Övriga långfristiga tillgångar
Kundfordringar
Kortfristiga placeringar
Investering i
värdepappersfonder
Övriga fordringar
Total tillgångar
Skulder
Obligationslån
Övriga långfristiga räntebä­
rande skulder
Kortfristiga räntebärande
skulder
Leverantörsskulder
Skulder i värdepappersfonder
Övriga skulder
Totala skulder
2 650
53
815
1 442
149
2 703
2
151
280
280
339
339
1 371
1 371
4 072
477
4 072
2 734
54 925
1) Innehav för handelsändamål inkluderar valutakontrakt för säkring av balansexponering, men inte inkluderad i säkringsredovisning bland övriga skulder/fordringar,
MSEK 199 (MSEK 120) och räntederivatskontrakt för säkringar av ränta, men inte inkluderade i säkringsredovisning, bland övriga skulder, MSEK –75 (MSEK –17.)
Stena AB 2011
65
Stena AB | Koncernen
Forts. not 32
Finansiella instrument värderade till verkligt värde
det verkliga värdet baserat på tillgångens noterade aktuella
Tabellen nedan visar koncernens finansiella instrument, exkl.
köpkurs på balansdagen, utan hänsyn till transaktionskost­
investeringar i värdepappersfonder, som värderas till verkligt
nader (t ex courtage) på förvärvsdagen. I nivå 2 är det verkliga
värde per 31 december 2010 och 2011.
värdet baserat på användande av värderingsteknik. I nivå 2
De olika nivåerna indikerar till vilken nivå marknadspriser
är det verkliga värdet baserat på ett bedömt diskonterat
har använts när det verkliga värdet beräknas. I nivå 1 beräknas
kassaflöde.
30 December 2011
30 December 2010
Tillgångar
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivat
– Värdepapper
Derivat som innehas i säkringssyfte
Finansiella tillgångar som kan säljas
– Aktier
– Skuldinstrument
Totala tillgångar
Level 1
Level 2
Level 3
2 278
3
157
431
208
1 122
458
3 858
Skulder
Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivat
Derivat som innehas i säkringssyfte
Totala skulder
Total
balance
Level 1
3
2 643
431
2 799
423
2 866
517
6 460
–577
773
2 995
36
57
93
36
57
93
1 321
59
1 014 1 588
Level 2 Level 3
2
Total
balance
53
339
2
2 852
339
619 1 361
81
960 1 495
1 403
854
5 450
280
1 371
1 651
280
1 371
1 651
Specifikation av finansiella instrument i Nivå 3
Ingående balans 1 januari
Total orealiserad vinst/förlust
– redovisat i resultaträkningen
– redovisat i övrigt totalresultat
Likvid från köp och försäljningar, netto
– varav realiserat result
Omklassificering från Nivå 2
Omräkningsdifferens
Utgående balans 31 december
1 906
1 588
42
–33
–12
–20
–157
–158
1 588
22
41
10
8
–176
10
1 495
Per 31 december 2011 skulle en förändring av +/– 10% i orealiserat värde för alla tillgångar i Nivå 3, ge en effekt av +/– MSEK
16 (MSEK 21) i resultat före skatt och +/– MSEK 133 (MSEK 138) i övrigt totalresultat.
Majoriteten av de finansiella instrumenten i nivå 3 utgörs av
metrar och antaganden som använts av fondförvaltaren vid
investeringar i Private Equity-fonder. De bokförda värdena
beräkning av NAV, kan vi inte bedöma känsligheten i sådana
av dessa fonder motsvarar Net Asset Value (NAV) som
parametrar och antaganden.
erhålls av fondförvaltaren. Eftersom vi inte erhållit de para­
66
Stena AB 2011
Verkligt värde
Företagsobligationer med fast ränta klassificeras som
Nedan redovisas verkligt värde av finansiella instrument
”innehav för handelsändamål” och värderas till verkligt
avseende poster i balansräkningen i de fall detta värde avviker
värde via resultaträkningen. Fondernas banklån klassificeras
från bokfört värde samt finansiella derivatinstrument.
som ”hålles till förfall” och redovisas till upplupet anskaffnings­
Kortfristiga placeringar består av investeringen i ”CDO”
(Collateral Debt Obligation) och ”CLO” (Collateral Loan
Obligation) och klassificeras enligt följande:
värde. Värdering av företagsobligationerna görs genom att
priser från allmänt accepterade marknadskällor används.
Det verkliga värdet av Obligationslån har beräknats
genom priser i Bloomberg.
MSEK
Tillgångar
Kortfristiga placeringar
2010
Bokfört värde
2010
Verkligt värde
2011
Bokfört värde
2011
Verkligt värde
6 175
6 088
4 548
4 431
6 256
5 950
6 236
5 373
2010
Nominellt
belopp
2010
Verkligt
värde
2011
Nominellt
belopp
2011
Verkligt
värde
5 884
7 224
125
–203
1 430
25 845
32
–1 334
86
4
79
2
4 135
16
634
2
2 000
–119
Skulder
Obligationslån
Räntederivatskontrakt
Utestående räntederivatskontrakt för säkring av ränteexponering
MSEK
Kontrakt exklusive CDO/CLO
Ränteswap rörligt till fast
– positiv position
– negativ position
Ränteswap fast till rörligt
– positiv position
Räntecap
– positiv position
Räntecollar
– negativ position
Kontrakt CDO/CLO
Ränteswap rörligt till fast
– negativ position
Räntecap
– positiv position
Total
Det verkliga värdet av instrumenten i säkringsredovisningen,
673
–18
687
–17
643
2
254
1
18 645
(74)
30 929
–1 433
De underliggande obligationsportföljerna för CDO och CLO
exklusive SPE, uppgår till MSEK –1 358 (MSEK –57) och är
investerar i olika skuldinstrument (se not 13) och för att redu­
inkluderat i övriga kortfristiga skuldet mot säkrings­reserven i
cera potentiella negativa effekter på det verkliga värdet i dessa
eget kapital.
obligationsinvesteringar har ränteswapar gjorts motsvarande
den volym av obligationer som löper med fast ränta.
Stena AB 2011
67
Stena AB | Koncernen
Forts. not 32
Valutaterminskontrakt
De följande två tabellerna summerar de kontraktuella nettovärdena av bolagets termin-, swap- och optionskontrakt för att
säka balans- och transaktionsexponeringen.
Utestående valutateminskontrat för balans- och eget kapital exponering
MSEK
Valutaterminskontrakt
– positiv position
– negativ position
Valutaswapkontrakt
– positiv position
– negativ position
Totalt
2010
Nominellt
belopp
2010
Verkligt
värde
2011
Nominellt
belopp
2011
Verkligt
värde
1 649
634
79
–5
129
174
1
–1
7 672
6 214
16 169
266
–77
263
6 040
10 785
17 128
188
–400
–212
Det verkliga värdet av instrumenten i säkringsredovisningen
och är inkluderat i övriga kortfristiga skulder (fordringar)
för eget kapital exponering, uppgår till MSEK –13 (MSEK 143)
mot säkringsreserven i eget kapital.
Utestående valutaterminskontrakt för transaktionsexponering
MSEK
Valutaterminskontrakt
– positiv position
– negativ position
Valutaswapkontrakt
– positiv position
– negativ position
Valutaoptioner
– positiv position
– negativ position
Totalt
68
Stena AB 2011
2010
Nominellt
belopp
2010
Verkligt
värde
2011
Nominellt
belopp
2011
Verkligt
värde
818
1 401
19
–47
7 254
1 152
65
–24
645
514
10
–7
2 289
2 213
103
–34
–25
4
5
12 917
110
45
3 423
Det verkliga värdet av instrumenten i säkringsredovisningen
och är inkluderat i övriga kortfristiga fodringar (skulder) mot
för transaktionsexponering uppgår till MSEK 113 (MSEK –24)
säkringsreserven i eget kapital.
Tabellen nedan visar kontrakten i säkringsreserven uppdelat per valuta. Nominellt belopp är nettobelopp.
Utestående valutaterminskontrakt för säkringsredovisning av transaktionsexponering
MSEK
SEK bolag:
USD
EUR
NOK
Other
USD bolag:
GBP
NOK
AUD
EUR bolag:
USD
CAD
SEK
GBP bolag:
USD
EUR
Totalt
2010
Nominellt
belopp
2010
Verkligt
värde
2011
Nominellt
belopp
2011
Verkligt
värde
498
180
58
–32
8
3
921
865
–94
–55
70
–16
2
5
79
1 039
17
–1
1
4
769
760
–4
7
243
820
–4
3
426
–609
36
35
–17
1
252
–6
3 186
–24
646
820
4 485
32
–2
113
2010
Nominellt
belopp
2010
Verkligt
värde
2011
Nominellt
belopp
2011
Verkligt
värde
2 601
495
270
–35
2 612
158
701
880
–1 307
3 370
83
34
–62
290
716
117
–531
2 797
–12
263
Oljepriskontrakt
Utestående säkringskontrakt för exponering av bunkerolja
MSEK
Bunkerolja swap kontrakt
– positiv position
– negativ position
Bunkerolja, köpta köpoptioner
Bunkerolja, köpta säljoptioner
Bunkerolja, sålda säljoptioner
Totalt
Det verkliga värdet på ovan instrument som säkringsredovisas
och är inkluderat i övriga kortfristiga fordringar mot säk­
för exponering av bunker olja, uppgår till MSEK 226 (MSEK 179)
ringsreserven i eget kapital.
Stena AB 2011
69
Stena AB | Koncernen
Forts. not 32
Valutaterminskontrakt
Utestående tradingpositioner för finansiell trading
2010
Nominellt
belopp
2010
Verkligt
värde
2011
Nominellt
belopp
2011
Verkligt
värde
551
39
112
93
795
3
2
0
–3
2
443
403
120
–1
0
0
966
(1)
Totalt
varav kvinnor
Totalt
varav kvinnor
Moderbolaget:
Företagsledning
Övriga
Dotterbolag i Sverige
Totalt Sverige
3
25
4 347
4 375
15
1 720
1 735
3
23
4 324
4 350
14
1 757
1 771
Dotterbolag utomlands
Ombordanställda
Totalt utomlands
Totalt koncernen
4 246
1 226
5 472
9 847
1 107
7
1 114
2 849
4 511
1 381
5 892
10 242
1 214
10
1 224
2 995
MSEK
Valutaterminer
Valutaoptioner1
Ränteinstrument
Råvaruoptioner
Totalt
1) Utestående nominellt belopp är delta-justerat
33 Personal
Medelantal anställda:
2011
2010
70
Stena AB 2011
Ombordanställda avser drilling- och rederiverksamhet, där
har ombordanställda fördelats per land. Totalt antal ombord­
fartygen opererar internationellt. Inom färjelinjer (Stena Line)
anställda i Stena Line under 2011 var 3 742 (3 749).
Löner och andra ersättningar
2011
2010
MSEK
Moderbolaget
Dotterbolag i Sverige
Totalt Sverige
Dotterbolag utomlands
Storbritannien
Holland
Danmark
Irland
Norge
Finland
Polen
Schweiz
Spanien
Portugal
Frankrike
Luxemburg
Grönland
Kina
Singapore
Korea
USA
Brasilien
Indien
Förenade Arabemiraten
Övrigt
Ombordanställda
Totalt utomlands
Totalt koncernen
Styrelse
och VD
Övriga
anställda
Totalt
Styrelse
och VD
Övriga
anställda
Totalt
12
57
69
35
1 447
1 482
47
1 504
1 551
12
61
73
32
1 440
1 472
44
1 501
1 545
32
5
9
789
277
371
28
33
4
11
10
49
3
4
30
8
22
31
28
19
5
7
22
3
839
2 593
4 144
36
2
13
677
258
377
27
52
713
260
390
27
53
81
150
757
272
362
28
32
4
10
5
47
3
4
20
8
16
30
24
17
5
6
20
3
839
2 512
3 994
79
152
11
3
43
3
4
10
6
19
39
23
17
9
5
21
3
902
2 509
3 981
12
6
45
3
4
19
6
24
40
25
19
9
6
22
3
902
2 588
4 133
Moderbolaget
Dotterbolag
Totalt
Moderbolaget
Dotterbolag
Totalt
47
13
16
76
4 097
437
445
4 979
4 144
450
461
5 055
44
30
17
91
4 089
336
464
4 889
4 133
366
481
4 980
1
1
5
2
10
6
1
4
2
1
2
1
1
3
2
9
5
1
2
2
1
1
Totala personalkostnader
2011
2010
MSEK
Löner och andra ersättningar
Pensionskostnader
Övriga sociala kostnader
Totalt
För svenskregistrerade fartyg som huvudsakligen anänds i
utrikestrafik har koncernen i enlighet med förordningen för
konkurrensneutralitet för svensk sjöfart via avräkning i resti­
tution under 2011 erhållit 332 (406), varav Stena Line 308
(383), för mot löner gjorda skatteavdrag samt kostnader för
arbetsgivaravgifter. Erhållet belopp har minskat personal­
kostnaderna.
Stena AB 2011
71
Stena AB | Koncernen
Forts. not 33
Förmåner till ledande befattningshavare
som utgår enligt den s k ITP-planen med kompletteringar
Lön till moderbolagets VD och vVD har under året utgått
för lönedelar utöver 30 basbelopp. Uppsägningstid är 12
med MSEK 13 (12). Motsvarande pensionskostnader uppgick
månader och gäller vid ömsesidig uppsägning. Avgångs­
till MSEK 18 (2). Totala löner och andra ersättningar till
vederlag kan utgå med 24 månadslöner. Till styrelsen i
moderbolagets styrelsemedlemmar (totalt nio personer,
moderbolaget har utgått arvode om totalt TSEK 250 (250),
inklusive VD) har under året utgått med MSEK 10 (10). Av de
varav till styrelsens ordförande TSEK 50 (50) och till VD och
löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i
vVD TSEK 25 (25) vardera.
koncernen avser MSEK 37 (36) andra ledande befattnings­
havare än VD, vVD och styrelsen (totalt sju personer).
VD har pensionsavtal, som möjliggör pension från 65 års
Styrelsens ordförande har därutöver fakturerat TSEK
3 311 (2 398) för löpande konsultationer.
Könsfördelningen i styrelse är 78 (78)% män och 22 (22)%
ålder med 65% av då gällande årslön. Beträffande pensions­
kvinnor. Av övriga ledande befattningshavare är 89 (87)%
åtaganden gäller för tiden från 65 års ålder de förmåner
män och 11 (13)% kvinnor.
34 Upplysningar om närstående
Stena-koncernen har relationer med övriga företag inom
Sessan
den s k Stena Sfären, vilken omfattar de av familjen Sten A
Sedan juni 1999 är Stena manager för Sessans 50%-iga del­
Olsson helägda bolagen Stena AB (publ), Stena Sessan AB
ägande i det norska partrederi som äger shuttle-tankern
(”Sessan”) och Stena Metall AB jämte dotterbolag. Det del­
Stena Sirita, som har ett 10-årigt charteravtal med Esso i
ägda bolaget Concordia Maritime AB (”Concordia”) är noterat
Norge. Under 2003 ökades uppdraget att även omfatta Ses­
på Stockholms Fondbörs och ägs till 52% av Stena Sessan AB.
sans 50%-iga delägande i shuttle-tankern Stena Spirit, som
Betydande transaktioner mellan Stena-koncernen (”Stena”)
har ett 15-årigt charteravtal med Petrobras i Brasilien. Totalt
och dess närstående:
fick Stena ersättningar härför med MSEK 1,5 för 2010 och
2011.
Concordia
I december 2002 förvärvade Sessan 50% av RoPax-farty­
Concordia och Stena bedriver, via Stena Bulk AB, enligt avtal
get Stena Jutlandica från Stena. De första 50% förvärvades
gemensam charter- och kontraktsverksamhet. Enligt avtalet
på samma sätt 1996. Fartyget hyrs tillbaka enligt ett lång­
har Concordia rätt att för varje ny affärsmöjlighet välja om
fristigt charteravtal. För 2011 har bolaget erlagt hyror med
Concordias deltagande skall avse 100, 50 eller 0 procent av
MSEK 59 (59).
affären. Under 2010 gjordes tre mindre affärer, men under
2011 har inga gemensamma affärer gjorts. Netto har
Stena Metall
befraktningssamarbetet med Concordia jämte under året
Stena köper en betydande del av bunkerolja för fartygsdrift
ingångna och avslutade terminskontrakt gett ett resultat på
från Stena Metall. Inköpen uppgick till MSEK 2 771 (2 023).
MSEK 0 (0,7).
Concordia köper regelbundet tjänster av Stena, framför
allt av Stena Bulk AB. Samtliga transaktioner sker med
ter och Stena Mont Ventoux från Stena Metall. Bolagen för­
marknadsmässiga villkor och priser. Dessa tjänster avser
värvades till ett totalt marknadsvärde om MSEK 1 443. Efter
administration, marknadsföring, försäkringstjänster, teknisk
förvärvet hade Stena Rederi en räntebärande långfristigt
uppföljning, utveckling och kommersiell management avse­
skuld uppgående till MSEK 682 till Stena Metall. Denna
ende Concordias fartygsflotta, befraktningskommission
skuld återbetalades under 2010.
avseende Concordias ägda och inbefraktade fartyg, opera­
tion av eventuella gemensamma charterfartyg samt kontor
och kontorsservice för Concordias personal. Totalt har Con­
cordia för dessa tjänster betalat MSEK 37 för 2010 och
MSEK 31 för 2011.
72
Stena AB 2011
Den 19 december 2008, förvärvade Stena Rederi ägarbo­
lagen till fartygen Stena Nordica, Stena Carrier, Stena Freigh-
Stena utför vissa tjänster för Stena Metall, för vilket
ersättning erhållits med MSEK 1 (1).
Familjen Olsson
Stena hyr kontorslokaler från familjen. Erlagda hyror upp­
gick till MSEK 39 (24).
Stena sköter fastighetsförvaltning för ett antal av famil­
jens fastigheter. Stena fick ersättning härför uppgående till
MSEK 15 (14).
Stena har förbundit sig att betala livslånga och indexupp­
räknade pensioner till Sten A Olsson och Dan Sten Olsson.
35 Händelser efter räkenskapsårets utgång
I februari 2012 såldes Stena Navigator och i mars 2012
­såldes Stena Carribean.
I januari 2012 förvärvades en fastighet i London för
MGBP 21.
Det fjärde DrillMAX fartyget Stena IceMAX leverades i
I april 2012, förvärvade vi fyra moderna RoPax fartyg,
Stena Mersey, Stena Lagan, Norman Voyager och Watling
Street. De första två fartygen var redan på bare-boat charter
till Stena Line och de andra två är på charter till LD Lines och
Scandlines A.G.
april 2012.
I mars 2012, signerades ett time charter avtal med LNG
Shipping S.p.A. Timechartern avser vårt LNG fartyg, Stena
Crystal Sky och kontraktsperioden är 40 månader. LNG Ship­
ping S.p.A är helägt av det italienska energi bolaget ENI.
Stena AB 2011
73
Stena AB | Moderbolaget
Moderbol agets
Moderbolagets
Resultaträkning
Kassaflödesanalys
1 januari–31 december
MSEK
Nettoomsättning
Administrationskostnader
Övriga rörelseintäkter och
rörelsekostnader
Rörelseresultat
Resultat från andelar i
­koncernföretag
Resultat från övriga värde­
papper och fordringar som
är anläggningstillgångar
Övriga ränteintäkter och
­liknande poster
Räntekostnader och liknande
poster
Erhållna koncernbidrag
Finansnetto
Resultat före skatt
Skatter
Årets resultat
1 januari–31 december
Not
2010
2011
MSEK
1
2
100
–183
124
–191
Den löpande verksamheten
Årets resultat
10
–73
9
–58
3
448
116
4
401
445
5
41
54
6
7
–668
222
149
–652
220
183
125
71
220
–63
62
8
Not
Justeringar för poster som inte
ingår i kassaflödet
Orealiserad resultat för
­finansiella instrument
Valutakursdifferenser
Uppskjutna skatter
Övriga ej likvidpåverkande
poster
Kassaflöde från den löpande
­verksamheten före förändringar
av rörelsekapital
Förändring i rörelsekapital
Ökning (–)/minskning (+)
­koncernmellanhavanden
Ökning (–)/minskning (+)
­kortfristiga fordringar
Ökning (+)/minskning (–)
­kortfristiga rörelseskulder
Kassaflöde från den
löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Aktier och andelar samt långfristiga
placeringar, netto
Ökning av långfristiga fordringar,
­koncernföretag
Kassaflöde från investerings­
verksamheten
Finansieringsverksamheten
Utdelning
Upptagande av kort- och lång­
fristiga lån
Amortering av kort- och lång­
fristiga lån
Övriga finansieringar
Kassaflöde från finansierings­
verksamheten
Förändring av likvida
medel
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
74
Stena AB 2010
2010
2011
220
62
–242
–472
–70
186
127
63
24
–1 194
–540
–756
2 199
–493
73
–76
–3
123
1 729
–1 202
–750
–521
–1 010
2 428
–1 760
1 907
–330
–254
1 940
4 021
–1 111
–479
–4 216
–260
20
–709
–11
15
4
–4
4
0
Moderbol agets
Balansräkning
31 december
MSEK
Not
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Inventarier
Totalt materiella
­anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
Långfristiga fordringar,
­koncernföretag
Långfristiga värdepapper
Övriga långfristiga tillgångar
Totalt finansiella
­anläggningstillgångar
Kassa och bank
Totalt omsättnings­
tillgångar
Summa tillgångar
31 december
2011
1
1
1
1
9
13 651
15 351
9
10
10
12 371
4
600
10 254
4
500
26 626
26 109
Totalt anläggnings­
tillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar,
­koncernföretag
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
Totalt kortfristiga fordringar
2010
26 627
11
26 110
155
216
760
48
40
411
27
835
4
415
835
27 042
26 945
2010
2011
5
2
7
5
2
7
Balanserat resultat
Årets resultat
Totalt fritt eget kapital
12 862
220
13 082
12 828
62
12 890
Summa eget kapital
13 089
12 897
13
6 290
6 254
14
5 922
7
12 219
6 178
7
12 439
1 311
265
6
1 375
75
158
1 734
153
1 609
27 042
26 945
inga
20 084
inga
22 400
MSEK
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Aktiekapital, 50 000 aktier
Reservfond
Totalt bundet eget kapital
Långfristiga skulder
Obligationslån
Långfristiga skulder till
­koncernbolag
Övriga långfristiga skulder
Totalt långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skulder till koncernföretag
Övriga skulder
Upplupna kostnader och
­förutbetalda intäkter
Totalt kortfristiga skulder
Summa eget kapital
och skulder
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
Not
12
14
15
16
16
Stena AB 2010
75
Stena AB | Moderbolaget
Moderbol agets
Eget kapital – sammanställning
över förändringar
MSEK
Eget kapital 31 december 2009
Utdelning
Överföring till stiftelse
Årets resultat
Eget kapital 31 december 2010
Utdelning
Överföring till stiftelse
Årets resultat
Eget kapital 31 december 2011
76
Stena AB 2010
Aktiekapital
Bundna
reserver
5
2
5
5
Fritt eget kapital
Totalt
2
13 192
–316
–14
220
13 082
13 199
–316
–14
220
13 089
2
–240
–14
62
12 890
–240
–14
62
12 897
Moderbol agets
Noter
Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner kronor (MSEK).
Redovisningsprinciper, se not 1 till koncernens bokslut.
1 Nettoomsättning
Nettoomsättningen i moderbolaget avser främst utförda
tjänster för dotterbolag.
Moderbolagets omsättning uppgick till 124 (100), varav
97% (98%) avsåg koncernföretag.
2 Administrationskostnader
I administrationskostnaderna ingår ersättning till revisorer
bolagets revisor att utföra samt råd­givning eller annat
med totalt 17 (20) varav 6 (5) avser revision utförd av KPMG.
biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen
eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat
och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens
är andra uppdrag.
förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på
3 Resultat från andelar i koncernföretag
Under 2011 erhölls en utdelning från Stena Fastigheter AB
Under 2010 erhölls en utdelning från Stena Fastigheter
uppgående till MSEK 190. Stena AB:s innehav i aktier i dotter­
AB uppgående till MSEK 190. Stena AB:s innehav i aktier i
bolag valutasäkras och en förlust uppgående till MSEK (74)
dotterbolag valutasäkras och en vinst uppgående till MSEK
gjordes under 2011.
258 gjordes under 2010.
4 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
1 januari–31 december
MSEK
Orealiserat resultat för finansiella instrument
Realiserat resultat för finansiella instrument
Ränteintäkter
Totalt
2010
2011
1
11
400
401
434
445
Av moderbolagets ränteintäkter avser MSEK 434 (400) koncernföretag.
Stena AB 2010
77
Stena AB | Moderbolaget
5 Övriga ränteintäkter och liknande poster
Av moderbolagets ränteintäkter avser 54 (41) koncernföretag.
6 Räntekostnader och liknande poster
1 januari–31 december
MSEK
Räntekostnader
Upplösning av kapitaliserade finansieringskostnader
Kostnader för över-/underkurs vid amortering av obligationslån
Övriga finansiella kostnader
Totalt
2010
2011
–612
–17
–28
–11
–668
–631
–19
–2
–652
Av moderbolagets räntekostnader avser –157 (–146) koncernföretag.
7 Koncernbidrag
Bolaget har under 2011 mottagit koncernbidrag om MSEK 100 från Stena rederi AB och MSEK 120 från Stena Fastigheter AB.
8 Skatter
1 januari–31 december
MSEK
Resultat före skatt
Uppskjuten skatt
Total redovisad skatt
2010
2011
149
71
71
125
–63
–63
–39
–4
50
64
71
–33
–16
50
–64
–63
Skillnad mellan inkomstskattesats i Sverige och effektiv skattesats fördelas
enligt följande
Skatt enligt gällande skattesats
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter avseende erhållen utdelning
Ej skattepliktigt/avdragsgillt resultat aktier
Redovisad skatteintäkt/skattekostnad
78
Stena AB 2010
9 Andelar i koncernföretag
31 december
MSEK
Org.nr
Stena Rederi AB
AB Stena Finans
Stena Fastigheter AB
Stena Adactum AB
Stena International S.a.r.l
Totalt andelar i koncernföretag
556057-8360
556244-5766
556057-3619
556627-8155
Säte
Ägarandel %
Antal
1000-tal
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Göteborg
Luxemburg
100
100
100
100
100
25
500
119
500
4 768
Bokfört
värde
2010
Bokfört
värde
2011
590
550
1 535
1 114
9 862
13 651
590
550
2 735
1 614
9 862
15 351
Stena AB har lämnat aktieägartillskott om MSEK 500 till Stena Adactum AB och MSEK 1 200 till Stena Fastigheter AB.
Dotterföretagens innehav
i större koncernföretag
Stena Bulk AB
Stena Line Scandinavia AB
Stena Line Holding BV
Stena Holland BV
Stena Line Ltd
Stena Drilling (Holdings) Ltd
Stena Ferries Ltd
Stena Ropax Ltd
Stena Switzerland AG
Stena Maritime AG
Moderbolaget har följande långfristiga fordringar
på koncernföretag
Säte
Ägarandel
%
Göteborg
Göteborg
Holland
Holland
Storbritannien
Storbritannien
Storbritannien
Storbritannien
Schweiz
Schweiz
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
En fullständig lista över koncernens samtliga bolag inlämnas
till Bolagsverket.
31 december, 2011
Bokfört värde
Stena Rederi AB
AB Stena Finans
Stena Adactum AB
Stena DrillMax IV Ltd
Stena Spey Cyprus Ltd
Totalt långfristiga fordringar
koncernföretag
760
987
1 500
6 178
829
10 254
Ingående bokfört värde
Nyupptagna fordringar
Amorteringar
Kursdifferenser
Utgående bokfört värde
12 371
131
–2 425
177
10 254
Stena AB 2010
79
Stena AB | Moderbolaget
10 Övriga finansiella anläggningstillgångar
Långfristiga värdepapper
MSEK
Ingående bokfört värde
Utgående bokfört värde
4
4
Långfristiga värdepapper avser 110 000 aktier i det börsnoterade bolaget Vitrolife.
Övriga långfristiga tillgångar
MSEK
Ingående bokfört värde
Tillkommit
Marknadsvärdering
Avgått
Utgående bokfört värde
Uppskjutna
skattefordringar
Andra
långfristiga
fordringar
Andra
långfristiga
värdepapper
334
7
170
10
10
–60
274
7
190
Aktiverade
kostnader
89
–60
29
Totalt
600
10
10
–120
500
Andra långfristiga värdepapper avser innehav av ej noterade
kostnader periodiseras över lånens beräknade återstående
aktier, se not 15 koncernens bokslut. Aktiverade kostnader
löptid. Se not 6. Kortfristig del uppgår till MSEK 15 (33).
avser kostnader för upptagande av obligationslån. Dessa
11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
31 december
MSEK
Förutbetalda kostnader
Upplupna ränteintäkter
Övriga upplupna intäkter
Totalt
2010
2011
28
11
1
40
10
16
1
27
12 Eget kapital
För uppgift om överföring till stiftelse, se ”Koncernens egna kapital – sammanställning över förändringar”
i koncernräkenskaperna.
80
Stena AB 2010
13 Obligationslån
För uppgift om obligationslån, se not 25 koncernens bokslut.
14 Övriga långfristiga skulder och övriga kortfristiga skulder
Avser externa valutasäkringar.
15 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
31 december
MSEK
2010
2011
Upplupna räntekostnader
Upplupna semesterlöner och sociala avgifter
Övriga upplupna kostnader
Totalt
140
8
10
158
136
10
7
153
16 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
31 december
MSEK
Borgensförbindelser, dotterbolag
Borgensförbindelser, övriga
Totalt
2010
2011
19 461
623
20 084
21 822
578
22 400
17 Personal
För uppgift om medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader för anställda, se not 33
koncernens bokslut.
Stena AB 2010
81
Stena AB | Moderbolaget
Förslag till vinstdisposition
Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel (TSEK)
Balanserad vinst
Årets resultat
Fritt eget kapital
12 827 922
62 099
12 890 021
Styrelsen föreslår
att till aktieägarna utdelas
att utdela till Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur samt andra allmännyttiga
ändamål som gåva enligt 17 kap 5 § ABL
att som kvarstående vinstmedel balanseras
Totalt
260 000
14 000
12 616 021
12 890 021
Göteborg den 27 april 2012
Lennart Jeansson
Dan Sten Olsson
Åke Plyhm
Styrelsens ordförande
Gunnar Brock
Anne-Marie Pouteaux
Christian Caspar
Lars Westerberg
Jörgen Lorén
Jens Ole Hansen
Verkställande direktör
ArbetstagarrepresentantArbetstagarrepresentant
Min revisionsberättelse har avlämnats den 27 april 2012
Thomas Thiel
Auktoriserad revisor
KPMG AB
82
Stena AB 2010
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Stena AB (publ), org. nr 556001-0802
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Jag har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för
Stena AB (publ) för år 2011.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen
och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för
att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt
årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvi­
sande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom
de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna
kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är
nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovis­
ning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen
enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i
Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt
planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsre­
dovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel­
aktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisions­
bevis om belopp och annan information i årsredovisningen och kon­
cernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,
bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter
i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror
på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur
företaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för
att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder
som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte
i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna
kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamåls­
enligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimlig­
heten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i
redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presenta­
tionen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Uttalanden
Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet
med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31
december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för
året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upp­
rättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsent­
liga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning
per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden
enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits
av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig
med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen
och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen
har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bola­
gets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning för Stena AB (publ) för år 2011.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och
verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt
aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till
dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvalt­
ningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt
god revisionssed i Sverige.
Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till disposi­
tioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat styrel­
sens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för
att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver
min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen gran­
skat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att
kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direk­
tören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om
någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt
har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller
bolagsordningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Uttalanden
Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i
förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verk­
ställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Göteborg den 27 april 2012
Thomas Thiel
Auktoriserad revisor
Stena AB 2010
83
Stena AB | Moderbolaget
Fem år i sammandrag
2007
2008
2009
2010
2011
Totala intäkter
EBITDA exklusive försäljning av anläggningstillgångar
Rörelseresultat
Resultat från andelar i intresseföretag
Resultat före skatt
22 402
5 790
4 460
(61)
4 461
26 472
6 501
4 372
(80)
1 378
27 812
7 238
4 002
24
2 344
27 150
7 073
3 558
131
2 680
27 968
6 512
4 578
60
2 779
Fartyg
Förvaltningsfastigheter
Andra anläggningstillgångar
Likvida medel och kortfristiga placeringar
Andra omsättningstillgångar
15 343
22 555
32 457
3 888
7 281
24 391
23 320
33 136
6 524
9 998
27 257
24 040
28 591
4 877
7 440
28 753
24 148
29 842
5 792
6 403
34 185
25 753
27 494
4 255
6 909
Eget kapital inklusive uppskjutna skatter
Andra reserver
Andra långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
30 513
4 188
40 499
6 301
31 025
3 296
55 430
7 618
32 829
3 042
48 952
7 382
33 505
2 580
52 176
6 677
34 645
2 332
52 382
9 237
Totala tillgångar
81 524
97 369
92 205
94 938
98 596
4 586
–12 862
8 064
–176
5 381
–7 397
2 714
723
7 084
–6 456
–907
–248
5 065
–9 681
5 151
482
4 895
–5 579
559
–78
8 519
95
9 741
102
10 236
91
9 847
91
10 242
106
MSEK
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Kassaflöde från/använd i finansieringsverksamheten
Förändring av likvida medel
Antal anställda, genomsnitt
Antal fartyg1)
1) E xklusive nybyggnationer och extern shipmanagement.
84
Stena AB 2010
Innehållsförteckning
Förvaltningsberättelse 1
Koncernen Resultaträkning 6
Rapport över övrigt totalresultat 7
Balansräkning 8
Förändringar i eget kapital 10
Kassaflödesanalys 11
Noter12
Moderbolaget Resultaträkning 74
Kassaflödesanalys 74
Balansräkning 75
Förändringar i eget kapital 76
Noter 77
Förslag till vinstdisposition 82
Revisionsberättelse 83
Fem år i sammandrag 84
Årsöversikten och årsredovisningen
kan beställas genom
[email protected] eller
laddas ner från www.stena.com
Solberg. Foto och bild: Katja Andersson, Dan Ljungsvik, Peter Mild, Conny Wickberg, Per-Anders Hurtigh, Johan Palmborg med flera. Tryck: Falk Graphic.
Affärsidé
Att med vår kompetens inom framför allt service,
handel och fartyg, tjäna pengar på affärsområdena
shipping, färjelinjer, offshore, fastigheter och finans.
Att sköta vår långsiktigt viktigaste tillgång, våra
kunder, på ett sådant sätt att vi bidrar till deras och
samhällets utveckling.
Kundrelation
• A
lltid kundens första val
• L edande i kvalitet och kvalitetssäkrande partner
• A
lltid effektiv och sparsam med våra egna såväl
som andras resurser
• Tydligt delegerat affärsmannaskap
Vi har åtagit oss att leva upp till den standard som
formulerats av Transportgruppen i World Economic
Forum.
Ansvar i våra affärsrelationer
Genom att bygga långsiktiga förhållanden med våra
kunder, leverantörer och underleverantörer har vi
åtagit oss att leverera service med hög kvalitet och
bästa service.
Vi kommer att hålla högsta standard på säkerhet
genom hela värdekedjan och sträva efter att förtro­
ende utgör basen för alla våra relationer i samhället.
Vi har åtagit oss att uppfylla våra kunders förvänt­
ningar när det gäller ansvarsfylld affärspraxis.
Vi kommer framgent att dela dessa principer för
samhällsansvar med våra affärspartners och vi kan
komma att dra oss ur affärsrelationer om vi anser att
den standard vi har inte uppfylls av en affärspartner.
Stena AB (publ)
405 19 Göteborg, Telefon 031-85 50 00
www.stena.com
Stena AB Årsredovisning 2011
omtanke
Innovation &
utförande
Stena AB
Årsredovisning 2011
Energi och
omtanke