Transcript Reumatoid artrit.pdf

Reumatiod artrit – klinik och klassifikation, läkemedel och förlopp
Saedis Saevarsdottir, reumatolog (med.dr) på reumatologen Karolinska
Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet.
Saedis Saevarsdottir började med att visa på de olika uppdelningarna som finns kring
reumatologiska sjukdomar, t ex inflammatoriska ledsjukdomar (artriter) där reuamtoid artrit
(RA) är vanligast; och reumatiska systemsjukdomar t ex SLE, där artriten kan vara en del av
sjukdomsbilden.
Beroende på hur många leder som involveras indelas i mono- (en led), oligo- (2-4 leder) och
poly- (>4 leder).
Vad det gäller tidsförloppet från kliniska symtom, sjukdomsaktivitet, träffar läkare och får
diagnos, så skiljer det för olika patienter och diagnoser.
Hon gav exempel på sjukdom med plötsliga symtom, t ex kristallartrit, sepsisartrit, reaktiv
artrit, trauma. Sjukdomar med smygande symtom är t ex RA, spondartrit och artros.
Man gör tidigt en genomgång av ledstatus.
Under inspektionen kontrollerar man missfärgningar, felställningar, rörelseinskräkningar,
ömhet, svullnad och benuppdrivningar.
Man gör en första bedömning avseende artrit eller ej artrit. Om det inte är en artrit gör man
ingen artritutredning. Atralgier, artros och kronisk värk är mycket mer vanligt.
Att känna igen nydebuterande småledsartrit kräver träning.
När man ser på äldre bilder av artritpåverkade händer, fötter osv så inser man hur illa det
kunde bli förr i tiden. De äldre patienter och behandlare som varit med då har en mycket stor
respekt för sjukdomen för man vet hur illa det kan bli. Idag vet de yngre knappt hur det kan se
ut som värst, då prevention och behandling blivit så mycket bättre generellt sett.
Reumatologer använder alltmer ultraljud i svåra fall och även för att utreda en misstänkt tidig
artrit.
Olika artriter har olika ledutbredningar (hjälpmedel vid diagnosbestämning).
Vad är då det viktigaste att komma ihåg angående kroniska artiter?
Det viktigaste: Att känna igen en kronisk artrit (oavsett att detaljdiagnosen RA är vanligast).
Det näst viktigaste: Att veta att dessa sjukdomar är behandlingsbara och att tidig
immunterapi är viktig för prognosen.
När ska man misstänka kronisk artrit?
När man får artrit utan föregående infektion eller trauma. Om man haft småledsartriter mer än
6 veckor. Om man har morgonstelhet som håller i sig mer än 60 min. Om man blir bättre av
att ta NSAID-preparat. Om man känner subfebrilitet och trötthet. Om man får
inflammationssvar på lab. Om man har inflammatorisk ryggsmärta.
Andra symptom som t ex psoriasis, vaskuliter och fjärilsexantem kan vara del av reumatisk
systemsjukdom.
Hur gör man då en basal utredning av en nydebuterad polyartrit?
Om den har hållit i sig längre än 6 veckor betraktas den som kronisk (icke spontant
övergående) artrit. Man tar rutinblodprover och serologi (reumatoid faktor och anti-CCP kan
finnas i blodet 10 år innan sjukdomsdebut - dock inget lämpligt screeningtest), rtg av handoch fotskelett, lungrtg, rökanamnes, ärftlighet, samsjuklighet, remiss till reumatolog.
Reumatoid artrit:
(RA – kronisk ledgångsreumatism)
•
Drabbar nästan 1% av befolkningen
•
Drabbar mest kvinnor i medelåldern
•
Ger obehandlad leddestruktion inom ett år hos en majoritet av de drabbade.
•
Ger snabbt arbetsoförmåga före den nu tillgängliga behandlingen.
Debutsymtom:
•
Stelhet ffa på morgonen
•
Trötthet, allmänsymtom
•
Ledsvullnader (småleder, fingrar, tår - symmetriskt)
•
Ömhet över leder
•
Rörelsesmärta
•
Funktionsnedsättning
Vad händer i leden?
•
Inflammation
•
Angrepp på benet
•
Inflammation orsakar nedbrytning av brosk.
RA kan ha symtom från andra organ:
Benmärg: blodbrist (anemi), ökat antal blodplättar (trombocytos), ökad risk för lymfom
Hud: reumatiska noduli, kärlinflammation (vaskulit)
Ögon och mun: torrhet (sekundärt Sjögrens syndrom hos ca 20%)
Benskörhet
Hjärta (ökad risk för hjärtinfarkt)
Lungor
Njurar
Allmänna: feber, trötthet, sjukdomskänsla, viktminskning
När det gäller sekundärt Sjögrens syndrom så är den lokala symtombehandlingen vatten,
saliversättningsmedel och sugtabletter. Regelbunden kariesprofylax.
Antireumatisk behandling ger inte säker effekt på glandulära symtom.
Vad det gäller tandvårdsstödet så gäller att det nya intyget avseende kronisk sjukdom kräver
svår till fullständig funktionsnedsättning eller aktivitetsbegränsning avseende rörlighet och
ledsmärta. Finmotorik i händer och gapförmåga är nedsatta.
Det är svårare för patienterna att få stöd, och det är inte populärt.
Vi fick lära oss att det finns de ”gamla” klassifikationskriterierna från 1987 och de ”nya” från
2010, men inga är väl helt optimala - men de nya används nu.
Sjukdomsutveckling och följdsjukdomar
Gener, omgivning och livsstil påverkar dessa. Följdsjukdomar kan vara t ex infektioner,
lymfom, hjärt-kärlsjukdomar, osteoporos, leddestruktion.
Man gör en bedömning utifrån utredningen. Det är viktigt att uppnå tidig kontroll av
ledinflammationen, innan skada uppstår. Exempel på mediciner är metotrexat och TNFαhämmare.
Behandling:
•
Medicinsk behandling (smärtstillande, inflammationsdämpande, kortison,
sjukdomsdämpande)
•
Sund livsstil
•
Patientkunskap
•
Arbetsterapeut
•
Sjukgymnast
•
Sjuksköterska
•
Kurator
•
Ortopedtekniker
•
Fotterapeut
•
Reumakirurg
Sjukdomsdämpande behandling RA:
Sedan 1990-talet ges kombinationer av läkemedel för vissa fall (t ex metotrexat, sulfasalazine,
anti-malaria-medel samt kortison)
Idag har de biologiska läkemedlen under 2000-talet bidragit till en revolution vad gäller
behandlingsmöjligheter (riktade behandlingar i olika stadier ges).
Man ska vara uppmärksam på att vissa antireumatiska läkemedel kan ge biverkningar på hud
eller i munslemhinnan, t ex aftös stomatit, andra munsår mm.
Prognos:
Tidigt insatt behandling påverkar:
•
Osteoporos
•
Hjärt-kärlsjukdomar
•
Infektioner
•
Risk för lymfom
•
Mortalitet
•
Funktionsnedsättning pga RA
•
Leddestruktion/funktionsnedsättning
Livsstilsråd är särskilt viktiga för RA-patienter.
Kom-i-håg
•
•
•
Mycket olika förlopp hos RA-patienter med olika inflammationsgrad
God terapi kräver individuell bedömning
Tidig diagnos och terapi avgörande för långtidsprognos
En mycket givande och bra föreläsning om ett aktuellt och intressant område.
Refererat av sjukhustandläkare Maria Wikander, Örebro