Transcript Barn och unga - Psykisk O

Vad har du varit med om?
- Vad är ett psykiskt trauma,
vad kan man göra åt det?
Anna Gerge
Fil mag, leg psykoterapeut
handledare, EMDR handledare
hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut
[email protected]
www.hypnosterapi.nu
Vad är ett psykiskt trauma?

Ett psykiskt trauma kan definieras
som eftereffekterna av en extremt
påfrestande händelse eller situation
som varken kan undflys eller
hanteras av individens tillgängliga
resurser, enligt Van der Kolk (1996)
Anknytning – biologisk
disposition

John Bowlby (1907-1990)
introducerade termen
”attachment” (anknytning) som
kom att bli grunden inom
anknytningsteorin. En grundtanke
inom anknytningsteorin är vikten av
att vuxenvärlden skyddar och ger
trygghet åt barnet: ”Det ska finnas
någon där ute som är starkare och
klokare än jag”
Trygg anknytning 60-70 %

Barn som har föräldrar som är
känslomässigt tillgängliga och
stödjande får förutsättningar att må
bra och utveckla en trygg
anknytning. Den inre
representationen av en trygg
anknytning blir en viktig grund för
psykisk hälsa. Den blir en inre
representation i både barnet och
föräldern (Bowlby, 1994)
Otrygg anknytning –
undvikande – cirka 10 %

Om barnets föräldrar är känslomässigt
otillgängliga kommer barnet att
försöka klara sig själv. Det gör
känslomässigt för ont att ta kontakt
och hela tiden bli avvisad. Ett sådant
barn kommer att skapa en berättelse
om sig själv som går ut på att jag
klarar mig själv. Barnet har fått
utveckla sina egna strategier för att
hantera ångest, oro och ängslan
Ambivalent eller ängslig
anknytning – 10 %

Barnets upplevelse av sig själv och
sina egna behov blir då väldigt
osäker och instabil. Det är mycket
förvirrande för ett litet barn att
ibland bli tröstad och att ibland inte
bli det. På detta sätt skapar
instabila föräldrar i utsatta
livssituationer instabila barn som
själva kommer att ha svårt att möta
sina egna barns behov
Desorganiserad anknytning
cirka 10 % (mer i utsatta
grupper)

Om barnet har en skrämd eller
skrämmande förälder, kan föräldern
bli själva källan till rädsla för
barnet.

Om den som ska ge tröst och skydd
är orsak till rädsla eller skräck som
man inte kan undvika uppstår en
desorganiserad anknytning

Barnets hjärna kommer dels att få
signaler för att ta sig i säkerhet från
källan till fara – det vill säga föräldern –
samtidigt som en annan del av hjärnan
skapar impulsen att söka skydd hos
samma förälder (Siegel 2007). För att
hantera det här tillståndet som är en
reaktion på en omöjlig situation,
kommer barnet att börja fragmentera
upplevelsen av sig själv, det vill säga
informationen från de egna systemen
ACE - Adverse Childhood
Experience, negativa
barndomsupplevelser
 Kvarstående
psykisk traumatisering
sedan barndomen - vanligare med
missbruk, självmordshandlingar och all
form av ohälsa. Det visar ACE-studien,
en epidemiologisk screening av mer än
17 000 personer i USA
(Felliti et al 1998 ... 2011)
ACE – negativa
barndomsupplevelser
 Jämfört
med personer med 0
ACE-poäng, som hade en förekomst av
självmordsförsök på 1,1 %, var risken
för självmordsförsök bland personer
med sju eller fler negativa erfarenheter
under barndomen 31,1 %.
 Det
innebär en nästan
300-procentig riskökning!
FN’s Barnkonvention,
artikel 19:
 Alla
barn har rätt att skyddas mot
psykiskt eller fysiskt våld hemma och
mot vanvård eller utnyttjande av
föräldrar eller andra vårdnadshavare.
 Barns
uppväxtvillkor ska i störta möjliga
mån formas så att de inte behöver
uppleva tidig relationell traumatisering
 Obearbetad
psykisk
traumatisering och sorg kommer
att följa en människa med
desorganiserad anknytning genom
livet och vidare in i kommande
generationer om hon inte får hjälp
... en barndom kan räcka i flera
generationer …
 Detta
gäller även människor med
komplex psykisk traumatisering …
 Övergrepp
och upplevelser av
våld i barndomen kommer
dessutom att flätas samman
med anknytningsskador på ett
sätt som påverkar hur
behandling och även
undervisning kan genomföras
 All
form av kvarstående psykisk
traumatisering påverkar hur
personer fungerar nu – i nuet

Den bästa traumabehandlingen är naturligtvis
den som förhindrar att psykisk traumatisering
uppstår (Gerge 2011), förebyggande arbete.
Det finns mycket att göra i detta fält!

Kostnaderna för barndomstraumatisering
överstiger den sammanlagda kostnaden för HIVvård och cancerbehandling
(Dong, Anda, Felliti et al 2005)
Atia Daud (2008):
 Barn
med traumatiserade föräldrar
feldiagnosticeras som lidande av ADHD
och andra neuropsykiatriska tillstånd.
 Det
finns en transgenerationell överföring.
Obearbetade förluster leder till mer
desorganiserad anknytning
 Traumatiserade
föräldrar får
traumatiserade barn
Inre arbetsmodeller
 Vad
människor gör med en formar hur
man tänker om sig själv, hur man reagerar
på sig själv och andra. Dessa uppfattningar
kan grundas både preverbalt och uttalat
verbalt i termer som:
•
jag är dålig
•
jag är hjälplös
•
jag är hopplös
•
jag behöver andra men dom skadar mig
•
jag är maktlös, andra styr mitt liv
 Med
utgångspunkt från de mycket
starka behov på bekräftelse som
finns hos oss alla som små är
känslomässig försummelse en form
av traumatisering. Försummelsen
leder till utvecklande av inre
negativa modeller.
 Skapar
tortyr/långvariga övergrepp
i efterhand anknytningsskador?
Anknytning i förhållande till
inre upplevelser
 En
förutsättning för att barnet att börja
acceptera och förstå inre upplevelser är
en tillräckligt trygg anknytning
 Beror
av:
Förälderns förmåga att förstå och
härbärgera barnets affektiva tillstånd …
beror av att föräldern känner sig
tillräckligt trygg …
 Förvärvat
trygg anknytning uppstår när
behandlaren känslomässigt kan inrymma
patientens tillstånd, spänning och affekter
Affektteori (Silvan T. Tomkins,
Donald L. Nathanson)

Nio medfödda affekter: intresse-nyfikenhet,
glädje, förvåning, rädsla-skräck, oro-ångest,
vrede-raseri, förakt (dismell),avsky- äckel
(disgust) och skam-förnedring. Affekterna kan
ses som de motorer som driver oss.

Damasio (1999) säger att en tanke är en
beskrivning av ett tillstånd i kroppen. Om vi inte
hade våra känslor skulle vi inte få någon riktning
och ingenting att tänka kring
 Som
behandlare/socialtjänst
behöver vi skapa tillräckligt
trygga strukturer och
sammanhang för att människor
ska våga ändra sig
(ytinlärning/djupinlärning)
 Skapa
struktur … som ger
utrymme för flöde …
 Skammen
över att inte känna sig
älskad och skyddad, skammen
över att det en gång inte fanns
någon större och klokare där ute
som tog hand om patienten.
Skammen över att det är så svårt
att finna någon att ty sig till idag
och skammen över att man inte
kan ta hand om sig själv så bra
Grunden i psykoterapeutiskt arbete med
psykiskt traumatiserade människor är att
hjälpa dem att göra det förflutna till
förflutet. Då kan trygghetskänsla och den
personliga autonomin återupprättas.
Vi är här tillsammans och du kan vara
trygg…. leder till:
”…Jag vet och förstår vad det är som har
hänt med mig … jag vill/kan komma över
den här situationen…”
Anknytningsskador läks i
anknytningsarbete
Prevalence of Trauma and Probability of PTSD
40
Prevalence of Trauma
Male
Female
1
30
%
20
10
0
Witness
Accident
70
60
50
% 40
30
20
10
0
Threat w/
Weapon
Physical Molestation
Attack
Probability of PTSD
Witness
Accident
Threat w/
Weapon
Combat Rape
2
Physical Molestation Combat
Attack
1 Kessler R et al. J Clin Psychiatry. 2000;61(Suppl 5):4-14.
2 Kessler R et al. Arch Gen Psychiatry. 1995;52:1048-1060.
Rape
Vi är sociala däggdjur och
människa är mänskas vän



Det är i det nära relaterandet som vi lär oss
att bli de människor vi är. Familjen eller
uppväxten hos primära vårdnadsgivare
kommer att påverka hur vi kan använda vår
potential
Djupgående psykoterapi under trygga
omständigheter kan hjälpa oss att läka skador
från uppväxten och massiva trauman därefter
Ibland är placering/tvångsomhändertagande
nödvändigt för att detta ska kunna ske
Trauma Typ - I
Avgränsad psykisk traumatisering. Avser
ett enstaka trauman, t.ex. en bilolycka, svår
brännskada, misshandel eller våldtäkt
(leder till kronisk PTSD i cirka 50 % av
fallen).
Inom denna grupp ryms diagnoserna:
Akut Stressyndrom (ASD)
Posttraumatiskt Stressyndrom
(PTSD)
PTSD kan vara feldiagnostiserat som:
•Akut stressyndrom
•Anpassningsstörning
•Panikångest
•Generaliserad ångeststörning
•Egentlig depression
•ADHD/ADD
•Missbruk
•Dissociativ störning
•Beteendestörning
•Borderline- eller annan personlighetsstörning
•Schizofreni eller annan psykotisk störning
•Simulering
•Psykosomatik, funktionella symtom, pseudo-epilepsi
•Utbrändhet
•Utmattningsdepression

Om en person traumatiserats och utvecklat
PTSD, är följande samsjukligheter vanliga:

Ångest

Depression

Självmordstankar

Självskadebeteende

Ätstörningar

Tvångssyndrom

Missbruk

Somatisering/medicinskt oförklarad smärta
Trauma Typ - II
Mer generaliserad psykisk traumatisering.
Betecknar mer långvariga och upprepade
trauman, t.ex. tortyr, systematisk misshandel,
långvariga sexuella övergrepp och, en
uppväxt med stor omsorgssvikt, en
kränkande rättsprocess eller en svår
asylprocess.
Inom denna grupp ryms diagnoserna:
Komplex PTSD (Herman 1992, 1997) eller
DESNOS, (Disorder of Extreme Stress not
Otherwise Specified) (Van der Kolk 1996)
Crossing- over conditions
Innebär att trauma av Typ - I övergår i
Typ - II beroende på försvårande
omständigheter som t.ex. omsorgssvikt
eller brist på adekvat behandling.
Till exempel utdragen och plågsam
asylprocess, bli behandlad som om man
har en borderline-störning, bli
skuldbelagd i stället för att få adekvat
hjälp
Traumatisk
Händelse:
SJÄLVET
Psykisk
traumatisering
Posttraumatiska Reaktioner
•Återupplevande
•Undvikande
•Överspändhet
•Dissociation
•Funktionsförsämringar
•Affektregleringsproblem
•Aktualisering av tidigare
anknytningsproblem
•Aktualisering av tidigare
obearbetade trauma
Komplex PTSD
Vid Komplex PTSD finns det en
omfattande symtombild (utöver
PTSD symtomatologin) som många
gånger kan innebära
personlighetsförändringar och
självdestruktiva beteenden och/eller
risken för att bli skadad av andra
ökar markant
Ännu mer komplex psykisk
traumatisering
Ännu mer fragmentering av
personligheten, mer självskadande och
riskbeteenden:
Traumarelaterade
personlighetsstörningar
Dissociativ störning utan närmre
specifikation - DS-UNS
Disociativ identitetsstörning - DID
Stressorns styrka

Mild, måttlig Dödsfall (ej i familjen), ekonomi-,

Allvarlig
Dödsfall hos närstående tidigt i livet

Extrem
Olyckor, katastrofer med dödshot

Katastrofal
Våld, våldtäkt, sexuella övergrepp
gisslan, rån (dödshotet skall vara
påträngande)
hälso- och äktenskapsproblem,
arbetslöshet / utbildningsproblem
Stressorer

Hot
=>
Ångest, rädsla

Ansvar
=>
Skuldkänslor

Förlust
=>
Sorg

Kränkning
=>
Skam
Grundantaganden:
•Världen är god/ jag är osårbar
•Världen är meningsfull och därmed
kontrollerbar
•Jag är god
•Livet har en mening
Friskfaktorer som utgör ett ökat
skydd mot att utveckla PTSD är:
 att
man har eller har haft en trygg anknytning
och uppväxt
 att
man upplever stöd från sin familj eller
vänner (före och efter traumat)
 att
få stöd i en stödgrupp efter händelsen
 att
man kan känna sig nöjd med sin egen
insats under en traumatisk händelse
 att
man har förmåga att hantera (coping) det
som hänt och att man t o m kan lära sig något
av det
 att
man har förmåga att reagera och att
hantera situationen trots att man är rädd
Vill du lära dig mer?
 ESTD
The European Society for Trauma and Dissociation:
http://www.estd.org/
 27-29 mars 2014
 konferens i Köpenhamn

[email protected]
www.hypnosterapi.nu
 2014-2015 kurs med Suzette Boon:
 Behandling av kronisk traumatisering och
dissociation – fasorienterad behandling i praktiken

Klinisk hypnos med särskild inriktning på psykisk
traumatisering för legitimerade psykoterapeuter
Tack för att jag fick dela er tid!
Det
är i skydd av varandra
som vi människor lever!
Irländskt ordspråk