Transcript Konsekvenser av hedersrelaterat våld

Konsekvenser av hedersrelaterat våld -­‐särskilt om trauma Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Kroppen -­‐ mödomshinnan reglerar hela livet – för båda könen *  Flickor/kvinnor: att kroppen är min fiende, livet stängs livet av – levande död *  Bror, far, farfar ytterst ansvarig för ”mödomshinnan” Hennes kropp är hans. Om en pojke/man inte klarar av att kontrollera sin syster, dotter, maka -­‐ utan värde i andras ögon – levande död Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Flickors villkor – att bli kontrollerad – ”gamla innan unga” (Nussbaum) ”Mödomshinna” Kontroll och begränsningar Bestraffningar, ev mord Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Pojkars villkor – att kontrollera och bli kontrollerad Kontroll av närstående flickas kropp Begränsning och kontroll Risk för bestraffning Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Kärnan i det hedersrelaterade förtrycket/våldet *  Heder – att ha ett erkännande i andras ögon – har du om din syster, din dotter … är oskuld vid äktenskapets ingående och att du som gift förmår kontrollera din hustru. *  Eftersom alla människor är födda av en kvinna, behöver män kontrollera kvinnors sexualitet. Heder är i denna mening ett absolut begrepp; något en man/
släkt har eller inte har. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Mäns/släktens heder förutsätter att flickor/
kvinnor kontrolleras. *  Kontrollen kan ske på olika sätt, bl a genom en rad sociala begränsningar *  Hon bestraffas om hon överträder gränserna/reglerna eller om hon vägrar följa andras vilja vad gäller äktenskap mm. *  Könsstympning är ett sätt att kontrollera flickors/kvinnors sexualitet. *  Såväl pojkar/unga män som flickor/unga kvinnor blir bortgifta. I det vardagliga livet behöver bröder kontrollera sina systrar, vilket indirekt är en kontroll av pojkar/unga män. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Manligheten *  Den hedersrelaterade manligheten utvecklas genom kontroll av närstående kvinnors kroppar och genom lydnad mellan bröder. *  Kontroll – våld -­‐ ger positiv bekräftelse *  Hierarki ger positiv bekräftelse *  Avhumanisering *  Inom familjesystemet, få alternativa förebilder, får liten/ingen hjälp att hantera aggressivitet/våld (Schlytter och Rexvid 2013) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Flicka till kvinna *  Socialiseringen av flickor till kvinnor går ut på att hon ska lära sig förneka sin egen existens, så att denna bestäms av hennes närstående män *  Om en flicka/kvinna genom sitt beteende har vanärat sin familj/släkt kan den genom att ta bort det smutsiga bli ren Mernissi (1982) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Ett system av beroenderelationer, den enskilde ska uppfylla en rad förväntningar inom ramen för ett hierarkiskt system *  Hierarki mellan män, mellan kvinnor och män och mellan äldre och yngre. *  Helt grundläggande är hierarkin mellan kvinnor och män, om män inte förmår kontrollera kvinnors sexualitet så faller systemet samman. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Connectivity (Joseph, 1993) *  Connectivity refererar till en process genom vilken individer socialiseras i ett system som värdesätter sammankoppling, förpliktelser och sällskaplighet. *  Bror-­‐syster – dubbelkrok *  Pojkar har nyckelroll, tillgång till kvinnors och mäns världar *  Villkorad närhet Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Syskons utveckling *  Dubbelhet *  Villkorad Otrygg *  Splittrad + *  Misshandel (relation) Hon = Eget fel Han = gör rätt Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Följder för identitet Flickor *  Ser på sig själv som smutsig mm *  Svårt göra motstånd, anpassar sig *  Kroppen är min fiende Pojkar *  Kontrollen ger bekräftelse, makt, identitet *  Hennes kropp är hans (Schlytter & Rexvid 2013) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Syster-­‐bror: kärlek, makt, hat Astrid Schlytter & Devin Rexvid Båda är djupt traumatiserade *  Växt upp i Sverige med sin mor (som blir misshandlad, misshandel i uppfostran, hedersnormer) *  Far, tar dem till Irak när hon 12 och han 10 år *  Hon kontrolleras/misshandlas + bortgift i Irak *  Han kontrollerar/misshandlar (grovt) *  Hans förebild är faren *  Hennes förebild är halvsyster + halvsysterns mor (i Sverige) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet ”Krigare” – yttre hot *  Tillhör etnisk grupp med stärka hedersnormer, viktigt att överleva som grupp *  Ideologi: gruppen växer genom barnafödande, inte nya utifrån. *  Minoritetsgrupp som hotad i hemlandet, många attacker på gruppen *  Hierarkisk struktur, utöver kön, ålder, tre-­‐indelning – ej överskrida. Extremt deterministiskt *  Som att ständigt behöva föra ett krig – därför den extrema hierarkin inom gruppen? Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Inre hot – att lämna gruppen *  Lämnade Sverige när 10 år, behövde misshandla sin syster. *  Syster gjorde motstånd. Livet i Irak som hemmafru – bortgift. *  Grov misshandel mot systern – då 10 – 15 år *  Far hans förebild – extrem hård? Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Maria -­‐ att överleva *  Ser inte brodern som ”farlig”, den enda person som hon inte rädd. Trots att han misshandlat henne mycket grovt mm i Irak, även i Sverige *  Hon gör om honom *  Har mer än nog med att överleva *  Söker stöd hos socialtjänsten, som inte förstår allvaret Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Fall av kusin-­‐ och tvångsäktenskap Fall Norge *  Flickan = 13 år och Pojken = 19 år *  Växt upp tillsammans, som syskon *  Pojken på väg in i det norska samhället, arbete, bostad utanför familjen och kärleksäktenskap på gång *  Ingås i Norge Fall Sverige *  Flickan uppväxt i Irak, han i Sverige, båda myndiga *  Han självständigt liv i Sverige *  Ingås i Irak Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Traumatiseringen av de unga i fall Norge Flickan *  Första samlaget – våldtäkten, hon beskriver våldet som ofattbart, misshandlas av svärfar/svärmor, får ingen hjälp att komma ur *  Efter 3 år skriver själv ett läkarintyg, när avslöjades mycket, mycket grov misshandel *  Hjälp av det norska samhället Pojken/mannen *  Har ett eget liv utanför familjen (flickvän, arbete, eget boende) *  M ska göra kusinen gravid, gör det med våldtäkt. *  Att hon var hans egendom Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Genom våldtäkterna – utsattes han för en
omfattande mental påverkan *  Flickans försök att ta sig ur, inte vilja ha samlag mm ledde till omfattande misshandel *  Kusinen/maken ansåg att hon var hans egendom *  Han tränades till att bli en våldtäktsman. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Traumatiseringen av de unga i fall Sverige Hon vill gifta sig, traumatisering genom att lämnas ensam under flera år, steg för steg bryts ned, lever i ”fängelse”, ser på sig själv som ”levande död”. Han vill inte, omfattande vång, som planering under ett år, sen genomförande -­‐ som i fängelse – bl a kan inte ta till hem, där påverkas mentalt och fysiskt. Beroenderelationerna till närstående män viktiga Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Männen i en annan position är kvinnorna *  Riktar sin förtvivlan, kamp mot kusinen, inte mot de som står för tvånget. *  Norge: Hennes kropp är hans egendom *  Sverige: jag framställde mig som en person som gjort sitt yttersta för att vårt uppgjorda äktenskap skulle komma i hamn. Den dagen de skickade hem …/henne/.. Skulle bli den lyckligaste dagen i mitt liv Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Hans frihet förutsatte hennes ofrihet – Fall Norge: *  Han anser sig äga kusinens kropp. Genom hennes motstånd klarar han inte att bryta ned henne. Han brutaliserades av våld – våldtäkterna. (Frihet att få gifta sig med den han var kär i) Fall Sverige: *  Han vill inte äga kusinens kropp, men kom ändå att göra det. Genom att ljuga, ta ifrån henne hoppet, så bidrar han till att bryta ned henne mentalt. Den egna kampen för överlevnad. Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Vad gör ”heders” systemet med de unga männen? *  Gifter sig för att undvika smärta, förskjuten, bryts ned mm *  Norge = våldsam, våldtäktsman – 6 års fängelse *  Sverige = Få henne till Sverige = det är som att dö mentalt Låta henne dö (mentalt) = själv leva Båda brutaliseras och traumatiseras Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Tre medvetanden (Ruppert 2011 i Vea 2012) Före traumat (Sunda delen) Traumadelen Överlevardelen (undvika smärta) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Trauman ger skador i överensstämmelse med den ålder och utvecklingsfas som barnet är i. *  Om den unge utsätts för flera trauman vid olik ålder, kan den unge få en rad olika reaktioner på traumana. (Vea 2012) *  Upprepat trauma i barndomen formar och deformerar personligheten (Herman 1992). *  Upprepat trauma i vuxenlivet urholkar strukturen i den redan formade personligheten (Herman 1992) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Långdraget trauma *  De unga, i mordet, i de två äktenskapen har utsatts för multipla traumatiseringar *  Kan vara i traumat – ”fängelset” *  Likheter med ”att vara i fängelse” – PTSD komplex *  Personlighetsstrukturen påverkas – dubbeltänkande Dvs att ha två motstridiga övertygelser i medvetandet samtidigt och acceptera dem båda (Herman 1992) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Återhämtande Miller (1994) , Herman (1992), Bloom (2000), Draucker, Martsoft, Roller m fl (2011) ,Vea (2012;)
1. Inte hänt, dissociation Astrid Schlytter, Stockholms Universitet 2. Har hänt 3. Hantera effekter 4. Betydelse för livet Dissociation-­‐ tekniker: inte hänt *  Fokuserar på skolan/studier *  Religiös *  Gör sig osynlig *  Dubbelliv *  Sport (pojkar) *  Gör extra mycket husarbete (flickor) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Fel diagnos *  ADHD el liknande *  Borderline *  Mindre begåvad *  Fibramylogi Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Utgångspunkt Vea 2012 ”Fra makt til makt i eget liv. Anmeldelse av sexuelle overgrep og helse” Traumatiserande händelser Avledande tekniker Följder Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Från steg 1 till steg 2 en process i två delar *  Varför-­‐frågor kring våldet (kan ha ett barns medvetande kring våldet) Våldets syfte, karaktär, varför mig …. (Bra, nödvändigt, förtjänar det, vill mitt bästa/älskar mig – då sker inget ifrågasättande) (”stoppa min ålder!” = ett första steg Var inte mig min far älskade – utan min mödomshinna!) *  Varför-­‐frågor kring följder Svagheter hos mig? Bara jag? Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Andra delen: har hänt *  Ökad förståelse kring varför, våld/kränkningar och syftet och följder samt *  INTE MITT FEL *  Viktigt för denna insikt är att Någon säger till den utsatta att det är fel att kränka/
misshandla, och Att den utsatta orkar med att inse att hon/han kränkts/
misshandlats Draucker, Martsoft, Roller m fl (2011) ”Healing from Childhood Sexual Abuse: A theoretical Model” Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Steg 2 till 3 *  Att hantera följderna Villkor *  Att få stöd, någon är där för en *  Att ha en hållande struktur kring sig *  Att få professionell hjälp *  Att mentalt orka med att hantera insikterna *  (tidigare + Länsstyrelsen Östergötland 2011, ”Våga göra skillnad”) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Professionell terapi *  När yttre skydd, social stabilitet – behöver få kontakt med sina känslor *  Behöver känna – inte nog att prata. *  ”Känslor måste upplevas i den inre dialogen och noga artikuleras i ord för att vägen till vår sanning ska öppnas för oss.” (Alice Miller 1994) Astrid Schlytter, Stockholms Universitet Hedersrelaterat våld och PTSD *  71 % av personer i skyddat boende hade PTSD *  PTSD försvårar sannolikt möjligheten klara den omfattande livsomställningen vid flykt från familjen *  Föreslår rutinmässig screening för PTSD vid hedersrelaterat våld *  Särskilt viktigt med utbildning till personal samt professionell behandling till utsatta Stress och Trauma Länsstyrelsen Västra Götaland 2009:20 Astrid Schlytter, Stockholms Universitet FRISTAD *  Fristad förutsätter för den utsatte att hon har fysisk trygghet, dvs yttre skydd. För flickor/kvinnor oerhört centralt. Förutsättning för att kunna få kontakt med sina känslor *  Social trygghet, sociala relationer bl a lära sig att få nya vänner *  Psykisk trygghet (terapi bl a) och *  Moralisk trygghet (att vi litar på det vi gör). Bloom (2000) Creating Sanctuary: Healing from systematic abuses of power. Therapeutic Communities: The International Journal for Therapeutic and Supportive Organizations 21(2):67-­‐912.5 Astrid Schlytter, Stockholms Universitet