Slide 1

Heder - tvångsäktenskap
Omfång - situation - behov
Astrid Schlytter
Stockholms universitet


Slide 2

Enkätundersökningen - UNG 08
 2300 elever i årskurs 9
 36 skolor: 18 kommunala och 18 fristående
 Elever som fyllde i enkäten:

1501 kommunala skolor
791 fristående skolor
 Bortfall 17 % (16 % respektive 23 %)
 40% två utlandsfödda föräldrar medan snittet i
Stockholm stad är 30%
Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 3

Heder i möte med det moderna samhället ur flickors perspektiv

Oskuld

Pojkvän

Könssegregation

Äktenskapstraditioner

skola
fritid
hemmet

Själv välja
partner?
Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 4

Traditioner
 Flickor ska vara oskuld fram till äktenskapet

(Får inte idrotta, cykla, hopprep, inte vara glad)
 Familjen väljer partner
 Pojkar ska gifta sig med en oskuld – kontrollera
systrar
 Får inte umgås socialt med det motsatta könet
 Könsstympning

Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 5

Resultat: Enkäten - flickor
7 % + hot & våld i ett
hedersrelaterat sammanhang

11 %

+ har restriktioner skola och/eller fritid
Kategorin som har hedersrelaterade
normer och begränsningar

16 % + Får inte välja vem gifta sig med och/eller
umgås med pojkar i vänskapliga relationer
23 %
Oskuldsnormer = förväntas vara oskuld + får inte ha
pojkvän
Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 6

Etnisk bakgrund - hederskategorin
Ca en av tre flickor har två utlandsfödda
föräldrar - mer än fem gånger större
än gruppen pojkar (6%)
Andelen pojkar ändå lika stor som
andelen flickor
Inga flickor med två svenskfödda
föräldrar
Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 7

Utsatta pojkar
3%

4%

7%

+ hot & våld i ett
hedersrelaterat sammanhang

+ restriktioner skola och/eller fritid
Kategorin som har hedersrelaterade normer
och begränsningar

3 av 4 följande begränsningar:
1.vänta med sex tills de gifter sig,
2.inte ha flickvän,
3.inte umgås med jämnåriga flickor,
4.inte själv få välja vem gifta sig med

Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 8

Gift mot sin vilja (2009:5)
 Ungdomar som förväntas följa andras vilja i val av

framtida partner
 13 % av samtliga flickor
 9 % av samtliga pojkar

Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 9

Könsrollsystemet
(Mernissi 1982)

FLICKOR

POJKAR

 Att inte ha sex före

äktenskapet
 Fejkad mödomshinna

 Att ha sex före

 Trakasserier

äktenskapet
 Gifta sig med med en
oskuld
 Smutsar ned flickan +
de män som bundna till
henne

 Blir kontrollerad

 Kontrollera syster/kusin

 Blir förälskad/pojkvän

Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 10

Kollektivism och individualism
 Individualism och kollektivism refererar till det sätt

på vilket människor uppfattar sig själva i
förhållande till andra medlemmar i samhället
(Kagicibasi, 1996). Den stora majoriteten av
människor på jorden lever i kollektivistiska
kulturer.
 Hur individen (självet) definieras och hur individen
socialiseras utifrån attityder/normer som råder i
specifikt kultur.
Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 11

Individualism
 oberoende av den

grupp de tillhör
 självständighet,

självförtroende,
tävling, konkurrens
och njutning.

– Kollektivism
 samberoende av

andra, betonar
relationer mellan
människor, familjer,
klaner och nationer.
 offra sig för sin egen
grupp, acceptera order
från auktoriteter i
gruppen.
Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 12

Olika familjestrukturer
Kağıtçıbaşı C. (2007)
Moderna

Traditionell

Modern traditionell

Kärnfamilj

Utökade storfamilj

Kärnfamilj i relation till
släkten

Tillåtande föräldraskap

Auktoritärt föräldraskap

Föräldraskap med
auktoritära inslag

Kvinnor hög status

Kvinnor låg status

Kvinnor ökande status

Söner ingen särskild
preferens

Söner hög preferens

Minskande preferens
söner

Astrid Schlytter
Stockholms universitet


Slide 13

Traditionella familjen
 Agrart/landsbygd

 Lågt välstånd
 Den utökade storfamiljen
 Tillgångar går till föräldrarna
 Fertiliteten är hög
 Kvinnans status är låg
 Socialisationsvärden: familj- och grupplojaliteter
 Känslomässig och materiell investering i föräldrarna
 Ömsesidigt beroende mellan generationerna
 Hög preferens för söner - patrilineära bindningar
 Föräldraskapet auktoritärt - Värden i uppfostran av barnen är lydnad och

beroende.
Schlytter
Stockholms universitet


Slide 14

Modern, traditionell
 Urbaniserat, industrialiserat
 Ett ökande välstånd
 Kärnfamiljen står i relation till släkten
 Tillgångar går till barnen
 Fertiliteten är låg

 Kvinnor har en ökande status
 Socialisationsvärden: familj-, grupp- och individuella lojaliteter
 Känslomässig investering i föräldrarna och emotionell/materiell investering i

barnen
 Emotionella ömsesidigt beroende
 Minskande preferens för söner
 Föräldraskapet auktoritativt, familjerelationer är baserat på både kontroll och
autonomi
Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 15

Moderna familjen
 Urbaniserat, industriellt

 Högt välstånd
 Kärnfamiljskonstellationer
 Tillgångar går från föräldrar till barn

 Fertiliteten låg
 Kvinnor har hög status
 Socialisationsvärden: individuella lojaliteter
 Emotionella och materiella investeringar i barnen
 Självständighetsvärden
 Låg preferens för söner
 Föräldraskapet relativt, tillåtande

Schlytter
Stockholms universitet


Slide 16

Äktenskap
Särskilt i den traditionella familjen
har föräldrar/släkt stor makt över barnens val av
äktenskapspartner.
Äktenskapstraditionerna är en viktig
sammanhållande faktor.

Schlytter
Stockholms universitet


Slide 17

Maktstrukturer - ekonomiska
 Den ekonomiska makten hos män

Stort beroende av familjen/gruppen –
svag stat eller
ingen stat (grupper utan eget land)
 Sönerna har arvsrätt, särskild ordning mellan dem

de får inte lämnar familjen/släkten

Schlytter
Stockholms universitet


Slide 18

Maktstrukturer
 Manlig identitet – att gifta sig med oskuld, att

närstående kvinnor oskuld
 Äldre män bestämmer över yngre män
 Gifta kvinnor beroende av sina söner
 Kvinnor kontrollerar kvinnor
Schlytter
Stockholms universitet


Slide 19

Barnets – pojkars -ekonomiska värde
 Barn är en ekonomisk resurs för gruppen
 Pojkar ska föra släkten vidare
 behöver inom den egna gruppen finnas flickor

som pojkarna kan gifta sig med
 Alla människor är födda av en kvinna
 nödvändigt att kontrollera flickors/kvinnors

beteende och sexalitet
Schlytter
Stockholms universitet


Slide 20

IDEOLOGI – filosofi – födelse metafor
för skapande, ex Platon
Andelig födelse =
skapande = tänkande

Faktiskt födelse

Sker utanför kroppen

Förutsätter kropp och
sexualitet
Kvinnligt

Maskulin och asexuell
Jungfrudom – renhet och
oskuld - lyfts upp

Orent


Slide 21

Splittring av kvinnan
Jungfrun = oskuld och en yta
för spegling av manlighet
(rena, ej mens)

Kvinnan = föderskan som
förutsätter sexualitet och farlighet

Schlytter, Stockholms universitet


Slide 22

Oskuld, jungfrun
Symbol för manligheten:
Ska gifta sig med oskuld
Ska kontrollera att närstående kvinnor
(systrar/kusiner) oskuld
Bestraffas om inte gör detta

Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 23

Kvinnans överflödighet
 Platon

Gamla testamente
(900 – 160 f kr)

( ca 450 f kr)

möttes när
kristendomen började expandera
framförallt gnosticismen (160-60 f kr)
Islam

570-630 e kr


Slide 24

Kropp + medvetande = subjektet
 Flickan är av män fråntagen sin kropp
 Kroppen är min fiende

(kroppen är problematiskt)
 Män är fiender – farliga

Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 25

Övergång till puberteten
En flicka uttrycker detta som att ”kan inte någon
stoppa min ålder”
“nu var den lilla ’frihet’ som jag hade som ett barn
slut”.
“När jag hade fått mens fick mina bröder och pappa
ett konkret bevis på att jag faktiskt inte var en av
dem.”
Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 26

Vad är heder?
 Manlig egenskap:

att gifta sig med en oskuld,
att ens dotter är oskuld vid äktenskapets ingående
Omdöme i andras ögon
Kontroll av flickor/kvinnor avgörande för
mäns/familjens ställning i andras ögon
Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 27

Kontroll = kärlek
 Pojken behöver internalisera att det både är av

hänsyn till släktens intressen, som av ”omsorg
och kärlek” till hans syster som han behöver
kontrollera och även misshandla sin syster.
 Detta rör, som FN-rapportören Asma Jahangir,

beskriver själva kärnan i hedersbegreppet,
nämligen att det är som följd av något gott och
positivt – heder - som kontrollen av flickors och
kvinnors sexualitet sker.
Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 28

Pojkar -

flickor

 Flickvän, kan vara bra

 Pojkvän kan vara

 Äktenskap kan ge

enormt farligt
 Arrangerat äktenskap
– mycket negativt
 Tredje rummet =
internet, begränsat
kan vara farligt
 Flickan behöver inte
stöd hemifrån för att
satsa på skolan

status/fördelar
 Gäng, ”tredje
rummet”- kan vara bra
och dåligt
 Behöver stöd hemifrån
för satsa på skolan

Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 29

Större frihet?
 Pojkar och unga män har mindre att förlora på att

gifta sig med den familjen utser än vad fallet är för
flickor.
 Samtidigt som de har mer att förlora om de inte
gör det. Pojkar kan komma att förstärka sin
maktposition när han får ett eget hushåll och ses
som vuxen i förhållande till den egna
ursprungsfamiljen

Schlytter
Stockholms universitet


Slide 30

Möte mellan familjen och samhället
 Kollektivism

 Individualism

Hierarkiska strukturer
där detta
sammanhang viktigare
än samhället
Auktoritär
barnuppfostran

Lagstiftning
Metoder
Förhållningssätt
Tillåtande föräldraskap

Schlytter
Stockholms universitet


Slide 31

Den unge ej bo hemma
Frågar föräldrarna om de accepterar vård utanför
hemmet - SoL i stället för LVU
Ambition att påverka föräldrar genom dialog
Familjearbete

Schlytter
Stockholms universitet


Slide 32

Kollektivism
 Föräldern ingår i ett sammanhang där det

han/hon säger till oss inte spelar roll, inte det som
avgör hans/hennes status och identitet
 Auktoritär barnuppfostran (asymmetrisk,

beroende)
 Det är att hålla ord/följa kraven i släkt/grupp -

sammanhanget som är avgörande
Schlytter
Stockholms universitet


Slide 33

Barnskyddsutredningen
(SOU 2009:68)

Den sociala barnavården är familjeorienterad och
bygger på att socialtjänsten ska samarbeta med
föräldrar.
För att socialtjänsten ska se övergreppet:
att övergreppet måste vara mycket tydligt
att den unge vill ha hjälp och
att vårdnadshavaren inte vill samarbeta med
socialtjänsten
Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 34

Hur hantera ”vår” svaghet
 Handlande avgörande – inte vad föräldrar säger
 Inte vad föräldrarna säger till oss om varför
 Inte vad föräldrar säger till oss om vad de nu

tycker – vill göra
 Måste förstå sammanhanget

Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 35

Kunskap finns
 Att inte ta del av och att använda

den kunskap som finns

är att nöja sig med okunnighet

Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 36

Uppbrottet
- Från vad?
- Uppbrottet i sig

- Till vad?


Slide 37

Föräldrars tolkningsföreträde
Konflikt

Flickans skuld

Social isolering

Polarisering
Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 38

Uppbrott – från vad?
 Tvång att gifta sig, inte rätt att skilja sig, ej

kärleksförhållande
 Fysiskt och/eller psykiskt våld, mordhot


Slide 39

1.
Sammanhanget

Boende/Släkt

•VEM BOR TILLSAMMANS?
•Hur bor man? Tät kontakt
med släkten?
• Mammans ställning?
Pappans ställning?

Barnuppfostran

Oskuldstraditioner

•Auktoritär
•Aga
•Flickor och pojkar olika, båda
ha mobil och få använda
internet?
•Döttrar ta hand om sina
syskon?
•Vem får barnen umgås med?

•Arrangerade äktenskap?
•Kusinäktenskap?
•Förväntas vara oskuld?
•Ej ha pojkvän/flickvän?
•Könsstympning?
•Klädrestriktioner?

Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 40

2. Vem misshandlar?
Pappan

• Fysisk misshandel
• Psykisk misshandel
• Vill luckra upp normer

mamman

Syskon,
andra

• Fysisk misshandel
• psykisk
• Försöker luckra upp
normerna
• Positiv eller negativ
förebild?

• Bra- dålig
sammanhållning?
• Positiv - negative
förebilder?
• Kontrolleras Misshandlas
• Behöver serva syskon

Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 41

3. Flickans beteenden/strategier
skolan

• Återkommande frånvaro?
• Orolig inför sommarlovet?
• blåmärken?
• Koncentrationssvårigheter?
• Trött?
• Får inte delta i undervinsingsinslag?
• bror/kusin i klassen?
• Får inte delta i undervisningsinslag?

reaktioner

Strategier

• Självdestruktivitet?
• Stress
• Suicidal?
• Ätstörningar?
• isolerar sig?
• Missbruk?
• prositution?

• Ljuger?
• Förhandlar?
• Dubbelliv?
• Vill gå i skola annan ort?
• Gifter sig för att komma undan?

Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 42

4. Bakomliggande
Varför?

•
•
•
•

Behöver gifta sig
Har pojkvän
Misshandlas av familjen
Misshandlas av mannen

• Systematisk misshandel
• Mönster

Hur
länge
pågått?

Hur
allvarligt?

• Riskbedömning

Schlytter,
Stockholms universitet


Slide 43

Uppbrott - till vad?
 Å ena sidan utmattad – pga tvång, våld mm under

längre tid (ohälsa som följd)
 Å andra sidan – mentalt oförberedd på det nya

livet och även mentalt en del av tidigare
sammanhanget

Styrka och svaghet på samma gång
Kollaps, kris, depression = normala reaktioner


Slide 44

Nya hot och utmaningar
 Att bryta eller flytta hemifrån inte det samma som

att hot, förtryck är över
 Att bryta upp är skuld/skam,
 Leder också till längtan,

(De yngre särskilt utsatta, beroendet stort)


Slide 45

Trauma
 Våldet, hoten mm
 Att bryta upp
 Att bli ifrågasatt