Transcript Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar

Vuxna barn som vårdar och
hjälper sjuka föräldrar
Margareta Grafström
Professor i vårdvetenskap
• Att vara i den fasen i livet att man själv
eller ens nära anhörig kommer i behov av
hjälp kan bli en påfrestande förändring.
Äldre människor har tyvärr en lägre
maktstatus i västvärlden och blir inte alltid
behandlade med respekt när det gäller
offentlig vård och omsorg. Familjen måste
stärka deras position i kontakter med vård
och service och gör oftast detta.
Familje-system-teori
• Familjen är ett system som är mer än
summan av delarna i konstant interaktion
med samhället.
• Subsystem i familjen:
• Make/maka, föräldrar, barn, syskon
• Alla med specifika funktioner i familjen.
• Utvidgad familj i form av andra anhöriga
blir också adderade i systemet.
Familjens roll
• Familjen har rollen av att representera, skydda,
initiera, i kontakten med hälso-och sjukvården.
• Familjen får då representera både den äldre
närstående och sig själv som hjälpare i hemmet.
• Det blir ett ökat tryck på främst de vuxna barnen
och hur desa upplever sina
hanteringsmekanismer påverkar deras attityder i
mötet med biståndsbedömare och hemtjänsten
samt även den egna familjen.
Transitionsteori
• När en persons realistiska värld blir avbruten
genom stora förändringar eller stora beslut.
• Teorin om transition handlar om den process
som hjälper personen att överbrygga från den
sönderslagna tidigare verkligheten till en ny
konstruktion av ett annorlunda sätt att leva.
Detta händer när en äldre närstående kommer i
situationen att han/hon behöver hjälp och stöd
och betraktas som en av de största
transitionsprocesserna i livet
Transition in i hjälparrollen
• Transitionsprocessen hindras eller
befrämjas av personliga, omgivnings-och
sociala faktorer.
• Från att ha levt ett eget liv halkar den
anhörige in i en roll av hjälpare, vårdare
utan att kanske inte riktigt märka när det
började. Betyder känslomässiga
påfrestningar och stress och även mer
insatser i hjälpandet
• I Sverige och västvärlden i stort blir
familjen i ökande grad involverade i
omsorg pga den ökande skaran av äldre,
reducerad ekonomi i samhället, och
beslutet att äldre ska få möjlighet att bo
kvar i sitt egna hem så länge som möjligt,
detta trots att de har ökande behov av
vård och social service. Men hjälp och
vård efterfrågas oftast inte förrän situation
är omöjlig att hantera för familjen ensam.
Familjen - samhället
• I forskning om kontakten mellan
biståndsbedömare och familjen sägs att
känslomässiga och psykosociala aspekter
hos anhöriga blir negligerade och att de
saknar möjlighet att tala om sig själva och
sociala och emotionella behovsaspekter
relaterade till deras hjälp-roll. (Janlöf 2006)
Kvinnors roll
•
•
•
•
Självklart att kvinnor ger omsorg i familjen
Socialisationsprocesser styr
Generationsbanden är starka
Det är troligen så att rollen som hjälpare
bland syskonen bestäms tidigt och
implicit, omedvetet, det är inte utsagt. Den
ensamstående, som bor geografiskt nära
och är kvinna (även om det finns söner
också) vårdar oftast.
Barnen har ett stort ansvar i
omsorgen
• De vuxna barnen får oftast en mycket stor
omsorgsroll då en eller båda föräldrarna är
svaga och bräckliga
Vilket av barnen vårdar?
• Döttrar och söner har likartade känslor för
de gamla föräldrarna och skiljer sig inte
märkbart åt i känslor och attityder i
omsorgsrelationen men döttrar vårdar i
avsevärt högre grad än söner (88%).
• Det finns en skillnad mellan
vårdinsatserna som söner respektive
döttrar ger
Varför vårdar de vuxna barnen
sina sjuka föräldrar?
• Solidaritet, utbytestanken . att ge tillbaka
är starkt styrande och de starkaste skälen
till att barnen vårdar sina föräldrar.
Vem vårdar?
• Självklart att kvinnor ger mest omsorg i
familjen
• Döttrar har den högsta bördan oavsett
hjälpbehov – dement eller inte dement
• Socialisationsprocesser styr
• Generationsbanden är starka
Anpassningsstrategier
• Ett vanligt handlingsmönster hos kvinnor
som växer fram som en anpassning till
strukturella förhållanden
• Kvinnorna väljer att jämka, att ställa upp,
att se till att livet omkring dem flyter.
Denna strategi är tydlig och gör att det
trots allt fungerar. De som drabbas är
döttrarna själva
Anpassning
• Kvinnorna anpassar sig inte bara till
strukturella förhållanden på
arbetsmarknaden utan också till sin familj
och de krav som ställs på dem som
hustrur, mödrar och omsorgsgivare till flera
gamla svaga släktingar.
Förändring
• Input från samhället och feed back genom
interaktionen inom familjen och mot
samhället är viktigt.
• Anhöriga önskar matchad och mer flexibel
hemhjälp, mer besöksinsatser och
uppföljning.