Transcript Det känns så sorgligt liksom

Estetisk- filosofiska fakulteten
Bildskapande i skola och förskola
KBGAP2, delkurs 2, 15hp
Examinationsuppgift
Marie Ehrén
Det känns så sorgligt liksom
Rapport om samtal med barn och ungdomar om bilder
Sammanfattning
Det här arbetet är en rapport från ett tillfälle där jag tillsammans med en grupp barn i år 6 i en
av de skolor där jag undervisar i bild, förde att samtal om två konstbilder från tiden runt förra
sekelskiftet som jag själv, i grupp tillsammans med andra vuxna, varit med om att försöka
tolka och analysera. Min frågeställning var hur barn ser på några av de bilder vi arbetade
med. Dels har jag varit intresserad av deras tolkningar men även hur dom diskuterat för att
komma fram till sina slutsatser och av hur de, i bild, uttrycker sina upplevelser, tankar och
känslor från mötet med bilderna. Vi arbetade under ett 120 minuters pass vid ett tillfälle och
jag hade delat upp passet i två delar, en gemensam samtalsdel om de två bilderna och en
skapande del, där var och en av eleverna jobbade med att uttrycka de tankar och upplevelser
de fått i mötet med bilderna.
Arbetspasset var väl genomtänkt, planerat och förberett vilket gjorde att arbetet blev både
fokuserat och flöt på bra.
Det var oerhört intressant, lärorikt och givande att ta del av gruppens sätt att angripa sina olika
uppgifter, inte bara för mig som pedagog utan även eleverna har i efterhand uttryckt att de
tyckt att det varit roligt och utvecklande att jobba på det här sättet och har bett om att vi ska
arbeta med den här typen av uppgifter mera fram över.
2
Innehåll
Sammanfattning
2
Innehållsförteckning
3
Fokusering
4
Metodiskt upplägg
4
Förutsättningar
5
Arbetsprocessen
5
Redovisning och diskussion av litteratur
15
Reflektioner och slutsatser
20
Referenser
21
3
Fokusering
Ett moment under den här kursen handlade om bildanalys, hur man tolkar och analyserar
bilder, och under närträff 5 fick vi en uppgift som gick ut på att, enligt Erwin Panofsky
förenklade modell (C. Elsner, Att tolka och analysera bilder1998), försöka tolka och
analysera ett antal i förväg utvalda bilder. Studiegrupp B, där jag ingick, jobbade hårt med
den här uppgiften och vi var från början mycket trevande i våra försök men lärde oss metoden
efterhand och blev bättre och bättre. Det var intressant att diskutera vad och hur vi, var och en
av oss, såg på och uppfattade bilderna och vilka olika känslor, tankar och reflektioner det
väckte hos oss. Min tanke med det här arbetet är att undersöka hur barn ser på några av de
bilder vi i studiegruppen arbetade med. Jag är dels intresserad av deras tolkningar men även
på vilket sätt dom diskuterar för att komma fram till sina slutsatser. Jag är också intresserad av
att se hur de i bild uttrycker sina upplevelser, tankar och känslor från mötet med bilderna.
Metodiskt upplägg
Elevgruppen
Elevgruppen som deltar i detta arbete är en mindre grupp ur en klass i år 6 på
Kvistbergskolan, som jag normalt undervisar i bild 60 minuter i veckan. Eleverna har själva
fått välja om dom vill delta i projektet, som ett av alternativen för ”elevens val” under 120
minuter vid ett tillfälle. Gruppen består av 9 elever, 6 pojkar och 3 flickor som jag av
sekretessjäl inte kommer att kalla för deras riktiga namn i den här rapporten. I de delar som
refererar till samtalet kommer jag att kalla mig själv för M.
Som utgångspunkt för samtalen har jag valt två bilder: Christian Krohgs( 1852-1925) Det
sjuka barnet (bild 1) och Edvard Munchs ( 1863-1944) Den sjuka flickan (Bild 2).
Jag kommer först att samla gruppen för att tillsammans, utan att tala om vad bilderna heter
och vem som har gjort dem förens efteråt, se och samtala om de två bilderna. För att gruppen
ska kunna komma ihåg vad de sagt och inte tappa tråden kommer jag att låta dem utse en i
gruppen som, med jämna mellanrum, sammanfattar det de har kommit fram till. Efter den
gemensamma diskussionen kommer jag att låta eleverna skapa egna bilder utifrån de två
målningarna vi sätt. Av dessa kommer jag sedan att välja ut några stycken som exempel på
resultatet av arbetet.
4
Förutsättningar
För att kunna genomföra arbetet behövs en lämplig sal att vara i och där faller sig bildsalen
naturlig eftersom där dels finns tillgång till ett trådlöst nätverk för datorer, tillgång till
projektorkanon så att jag via min bärbara dator kan visa bilderna i stort format. Bildsalen är
dessutom planerad, möblerad och anpassad för bildarbete, med genomtänkt struktur, ordning
och reda, som skapar fokus på de aktiviteter som ska genomföras där. Eleverna vet dessutom
väl vilka regler som gäller där och vad som krävs för att arbetet ska fungera (Hetland, Lois
m.fl. Studio Thinking, 2007).
Till skapandeprocessen har jag valt papper i olika format, blyertspennor och pastellkritor som
material att arbeta med. Jag kommer att förbereda en vagn med materialet för att dels spara tid
och dels undvika ”strul”, spring och diskussioner om vilka material och tekniker som ska
användas. Vidare behövs en bandspelare för att spela in samtalet så att jag senare, i lugn och
ro, ska kunna lyssna av och skriva ner det som sägs.
Eftersom jag tror att den förenklade analysmodell som vi, i studiegrupp B, arbetade efter
under vår workshop är lite för avancerad för elever i år 6 har jag valt att istället utgå från den
modell som författarna till Bildernas bok (Forsman, A-C och Piironen,L. 2006) kallar för
”Schema för bild- och konstanalys” som är en samman-ställning av flera olika analysmodeller
och anpassad för arbete med barn.
Jag tror inte att det kommer att gå att följa den här modellen till punkt och pricka men jag
kommer i alla fall att ha den som stöd för samtalet.
Tiden vi har till vårt förfogande är 120 minuter.
Arbetsprocess
För att bl.a. komma igång snabbt och för att underlätta övergången mellan de två delarna i
arbetet hade jag förberett klassrummet, genom att möblera med stolar för bildvisningen och
bildsamtalet, samt materialvagn och bord för det efterföljande bildarbetet, när eleverna kom.
Jag hade också kopplat in min dator till bildkanonen och förberett för att visa bild 1, Christian
Krohgs Det sjuka barnet och arrangerat bandspelare och mikrofon så att det skulle ta upp
mesta möjliga ljud.
5
Jag började med att berätta för eleverna om den kurs på universitetet som jag går och att jag
behövde deras hjälp med ett arbete på den kursen. Därefter talade jag om vad det var vi skulle
göra, att vi skulle se på två olika bilder, utan att de fick veta vilka konstnärerna var, vilka titlar
verken hade eller när de var gjorda, och att jag skulle spela in samtalet för att inte missa något
och för att kunna lyssna och skriva ner det dom sagt senare. Jag frågade också om alla hade
förstått det jag sagt och om det var ok och det tyckte alla.
Så blev det dags att sätta på bandspelaren och att visa bild 1.
Christian Krohg: Det sjuka barnet
Diskussionen om vad det var man såg tog fart omedelbart och jag lät dem vara ifred en stund
innan jag började ställa frågor om vad dom såg och hur dom tolkade det. Det tog inte lång
stund innan nästan alla var överens om en första trevande tolkning av vad det var man såg.
Mats: - Det är en som ligger där och är sjuk, en flicka tror jag, och så sitter mamman där,
eller nån, och ska ge den medicin eller nått.
M: - Hur vet ni att det är en flicka?
Mats: - Jag vet inte riktigt, på håret eller nåt. Det är liksom långt och lockigt. Eller på
ansiktet. Det ser ut som en tjejs.
M: - Vanför tror ni att hon är sjuk då?
Nina: -Alltså, hon ser inte normal ut. Som om hon ska dö.
6
Jens: -Hon ser ut som ett lik. Hon är ju knallvit, ju.
En elev var däremot inte helt överens med de andra. Han kan inte riktigt bestämma sig för vad
det är han ser och har två olika idéer och tolkningsförslag som han håller fast vid och prövar
på oss andra genom nästan hela diskussionen.
Felix: - Jag tror att det är på morgonen och när hon ska vakna så ska hon som sitter där
adoptera bort ungen.
M: - Ok, hur tänker du då?
Felix: - Jo, hon sitter där och ser ledsen ut.
M: - Vem är det då?
Felix: - Alltså, det är på morgonen, och hon som sitter där är kanske mamman och den som
ligger där kanske är dödssjuk, men jag tror att det är så att hon ska adoptera bort ungen.
Ja, jag tror att det är så, för hon ser jätte ledsen ut och bara sitter där och tittar på henne.
Det kan vara det att hon sitter där sista stunden, innan hon ska väcka henne, eller att ungen ska dö…
M: - Men hur vet du att hon ser ledsen ut? Du ser ju inte hennes ansikte, eller hur?
Felix: - Det ser jag på stilen, på hur hon sitter, så där böjd och nedsjunken. Hon sitter som om
hon har tittar på ungen jätte länge, alldeles stilla och liksom väntar.
På frågan hur gammalt dom tror att barnet i sängen är haglade förslagen. Allt ifrån 7-15 år
föreslogs, men tillslut sa en av eleverna så här:
Anders: - Nej förresten, den är så där knubbig så den är yngre, ett småbarn. Den ser ut lite
som ett spädbarn, men det är ett väldigt stort spädbarn i sånna fall. Hon kanske är 2-3 år
föresten. Inte bebis men inte så stor heller.
Kattis: - Hur ser du det?
Anders: - På proportionerna på ansiktet så där, den ser så knubbig ut. Ser du inte i ansiktet
på henne, jätte kort så här mellan hakan och munnen och ögonen. Och med alldeles runda kinder.
Felix: - Det ser verkligen ut som om det är sista gången hon ser honom.
Så gick gruppen över till att diskutera kvinnan på bilden.
Sara: - Hon ser så ung ut.
Felix: - Ja, och så klarar hon inte av att ta hand om hon, den lilla.
M: - Ok, så du är inne på adoptionsspåret igen, Felix? Eller att hon ska dö? Ser det ut som om
dom på något sätt ska skiljas åt, tycker du?
7
Felix: - Ja, något sånt måste det vara, för det känns så sorgligt liksom. Hon är väldigt ung!
Men ändå har hon barn. Förr i tiden var dom mycket yngre när dom fick barn, typ 15, och det
är därför som ”ho inte ôrk ta hand om ho”.
Anders: - Hon kanske inte är mamman heller, hon kanske är barnflicka eller piga eller nåt.
Mats: - Ja, för mamman kanske inte kan ta med henne, eller orkar med henne, typ.
M: - Hur menar du då?
Mats: Jo, om mamman jobbar eller om hon är jobbig så att nån annan får ta hand om henne.
Jens: - Hon som sitter där. Hon har en inbakad rulle i håret, en fläta.
Rickard: - Mamman kanske inte har mjölk i brösten?
Sara: - Nä, men va?
Rickard: - Ja, men det kanske hon inte har, det är det inte alla som har. Jag vet en som inte
hade det och det blev jätte knäppt. Ungen bara skrek och skrek och tillslut fick dom åka till
sjukhuset och få mjölk där. Det är många som inte har det.
M: - Vad är det för miljö som den här bilden visar?
Anders: - Det är på morgonen i alla fall. För det är mycket mörkare högst upp och då är det
förmodligen ett fönster som lyser upp på väggen lite mer till vänster.
M: - Ok. Vad är det för ett slags rum tror ni?
Rickard: - Det är ett litet rum, typ en kammare eller nått.
M: - Hur ser du det?
Rickard: - Jo, för om det var ett större rum så skulle det nog vara mycket ljusare, för då finns
det nog fler fönster i rummet. Jag tror bara det är ett fönster där, till vänster om hon som sitter.
M: - Kan ni säga något mer om rummet?
Felix: - Ja, om täcket.
M: - Ja, vad är det för täcke?
Jens: - ULL!
Olle: Det ser ut som om det är hemgjort.
M: - Hur menar du då?
Felix: - Jo, för min gammelmormor hade sånna täcken, med lakan och så, som hon gjort själv.
Nina: - Kunde dom göra sånt på den tiden? Fast så där fint brukade dom väl inte ha det? Du
ser ju så stor kudde. Det har inte ens jag!
Kattis: - Stolen ser gammal ut. Den är så där avskav därbak och nästan trasig där på sidan.
Så långt gjorde gruppen en sammanfattning av vad de kommit fram till och fortsatte sedan med
att försöka diskutera sig fram till vilken tid bilden skildrar och vilken status kvinna på bilden har.
8
Anders: - Jag tror ungen är dödssjuk och ska dö.
M: - OK…Om det nu är så att hon är döende den här ungen, vad tror ni då att hon har för
sjukdom?
Olle: - Mässlingen!
Jens: - Cancer!
Nina: - Pesten!
Anders: - Nej det var på 1300-talet eller nått, så pest är det inte…
Felix: - Men mässling dör man inte av.
Nina: - Det skulle det kunna vara, det dog barn av förr…
Anders: - Nu får man ju vaccin mot sånt tror jag, eller hur? Får man inte spruta mot det när
man är liten? När började dom med det?
Sara: - Men det tror jag inte var för så länge sedan, typ när vi var små eller nått.
Anders: - Jag tror den är gjord i slutet av 1800-talet och vad dog folk av då?
M: - Ok. Hur tänker du då? När du tror att den är gjord i slutet på 1800-talet?
Anders: - På hennes hår och på kläderna. Hon i stolen, menar jag. Men jag tror inte hon står
högst i familjen heller… Det ser ganska fattigt ut. Hon har inga jättefina kläder på sig precis.
Det är ju en väldigt enkel klänning och det är ju inga jättefina mönster eller någonting
heller… Fast det är ju lite randigt på kjolen där nere och så…
M: - Ja, vad har hon på sig?
Felix: - Typ ett förkläde. Och en tröja!
M: - Det var någon av er som var inne på den här flätan?
Jens: - Det var jag. Den är inbakad, eller så där uppsatt.
Nina: - Den är inte inbakad heller, det kunde dom inte då. Det är ju modernt nu!
M: - Vilka hade uppsatt hår, tror ni?
Nina: - Pigan?
Mats: - Kockan, för att inte få hår i maten!
Nina: Dom som var rika, kanske…
Anders: Äldre kvinnor… Hemma fruar… Gifta!!! Gifta kvinnor hade uppsatt hår, det har vi
ju läst om på SO´n.
Felix: Ja, men om hon är gift, varför skulle hon då adoptera bort unge? Hon kanske är änka?
Hon har ju svart på sig!
M: - Har hon?
Felix: - Ja, klänningen är väl svart? Eller? Nej den är kanske blå, men den har nog i alla fall
varit svart, förut. Kläder kan bli så om dom tvättas mycket. Som jeans, typ.
9
Anders: Men då skulle det ju kunna vara så att hennes man är död, men ungen är helt frisk
och bara ligger och sover, och hon är livrädd för att nått ska hända ungen också, så hon sitter
där och vaktar!
M: Mh, så skulle det ju kunna vara… Är det något mer ni vill säga om den här bilden?
Mats: - Den är fin!
Olle: - Ja, jätte fin.
Edvard Munch Den sjuka flickan
Inför mötet med bild 2, Munchs Den sjuka flickan, hade gruppen fått lite erfarenhet av
arbetssättet, blivit varma i kläderna och analysarbetet flöt på lite snabbare. Dom var dock
fortfarande inte helt överens och lite osäkra på vad det var dom såg eller vad det betydde.
Det som ställde till det för dom var flaskan som skymtar fram vid bildens vänstra kant.
Mats: - Oj! Den där flickan är sjuk, för det syns!
Felix: - Eller full, för där är spritflaskan!
Mats: - Nej hon är sjuk, ser du väl, och hon den andra är jätteledsen.
Jens: - Ja, hon ber, till gud! Att hon ska bli frisk!
Anders: - Eller så är hon bara ledsen och gråter…
Felix: - Var inte ledsen mamma, säger hon.
Mats: - Är det där mamman?
Anders: - Men hon har uppsatt hår…
Kattis: - Ja, då är hon gift!
Sara: - En gift kvinna.
Anders: - Den andra kanske är hennes syster som är ogift…? Hon har hår som bara hänger…
M: - Kan ni försöka beskriva den här bilden?
10
Anders: - Den ser väldigt dyster ut i alla fall…
Nina: - Ja, tung på något sätt
Mats: - Det är mycket grönt och grått och mörkt.
Anders: - En dödsbild känns det som liksom…
Nina: - Och suddiga människor…
Jens: - Men den är ju målad så, dom är ju inte det i verkligheten, som spöken alltså…
Anders: - Det känns väldigt bestämt att hon ska dö, hon som ligger i sängen…
Kattis - Dom har svarta klänningar på sig!
Anders: - Det är kanske någon som har dött som dom känner? Det är kanske hennes pappa,
hon den unga, och nu ska hon också dö?
Felix: - Ja, så är det nog, det är nog hans dotter och hon den gamla är hans fru och hon den
sjuka kommer också att dö och då är, hon den gamla, jätteledsen för då blir hon helt ensam.
Mats och Nina: - Ja!
M: - Vad är det vi egentligen ser på bilden?
Nina: - Vi ser två kvinnor, den ena är jätteledsen och gråter. Och så ser man ett bord och en flaska.
M: - Vad då för slags bord?
Kattis: - Ett nattduksbord!
Nina: - Ja.
M: - Vad är det för flaska?
Felix: - Sprit!
Nina: - Nej, det är medicin! Hon är ju sjuk så det är klart det är medicin.
Anders: - Hon i sängen ser så sorgsen ut, hela bilden är sorglig. Hon är så blek… Och hon ser
lite svettig ut…
M: - Hur tänker du då?
Anders: - Håret ser liksom svettigt ut, så där klistrigt och som om hon inte har tvättat och
kammat det på ett tag. Som det blir när man varit sjuk länge och inte duschat.
En av de saker gruppen inte var överens om var vad det var för slags möbel som den sjuka
flickan satt i. Flera olika sorter föreslogs, bl.a. säng, stol och fåtölj.
Felix: - Det är en kudde där så man ser inte riktigt.
Nina: - Ja, men bara för att det är en kudde behöver det inte vara en säng…
Jens: - Nej, men hon har ju ett täcke också.
Mats: - Ja men titta där bakom kudden, där sticker ju sängen upp!
Felix: - Nej, hon sitter i en gungstol!
11
Nina: - Det ser inte ut som en säng, för benen går ju ner. Man ser ju inget under benen som
ser ut som något…
Felix: - Men du ser väl, kolla här det ser mer ut som en gungstol…
Rickard: - Man ser ryggstödet där uppe.
Anders: - Ja, men det ligger ju mot väggen, ryggstödet, i så fall…
Felix: - Ja…
Anders: - På en gungstol? Nej, då skulle det ju slå i varje gång hon rör sig och om hon är sjuk
och så, då blir ju det bara jobbigt.
Mats: - Men det kanske bara ser ut som om den är nära väggen, den kanske är en liten bit bort?
Nina: - Men du ser väl att den är mot väggen?
Anders: - Är det en dörr där i stället, kanske? Men den ser lite konstig ut, i såna fall, så där rund…
Gruppen kunde helt enkelt inte reda ut vad det är flickan sitter i utan Anders sammanfattade
diskussionen så långt och fortsatte med att fundera högt över flickan.
Anders: - Fast hon som ska dö ser inte så ledsen ut, hon ser mer ut som om hon tröstar
mamman. Hon ser modig ut. Den yngre är väl säkert dödssjuk men hon oroar sig inge större,
för hon vet att det liksom redan är bestämt, hon har liksom vant sig.
M: - Du menar att den yngre kvinnan vet att hon ska dö?
Anders: - Ja, hon ser liksom lugn ut, och stark på något sätt. Som om hon inte oroar sig utan
tycker att det ska bli skönt… Det blir nog snart, för hon är väldigt blek och smal… Hon
kanske fryser, hon ser lite kall ut, och så har hon ju en filt eller vad det är på sig. Det ser ut
som om det är en gardin där så det kanske är ett fönster som står öppet där?
M: Ett fönster säger du… kommer det in ljus där ifrån menar du?
Anders: Ja, men inte så mycket… Det kanske är kväll? Eller dåligt väder?
M: - Vilket land tror ni den här bilden kommer ifrån då?
Olle: - Ryssland! Det ser ryskt ut… mörkt liksom och tungt…
Anders: Jag tror den är engelskt. Hon är ju rödhårig, och England är det enda stället jag vet
där många är så där bleka och rödhåriga.
M: - Jasså, men om man tänker så, då tänker jag på ett ställe till…
Anders: - Norge! Den kommer från Norge! Då är det säkert han den där med ansiktet på bron
som har gjort den. Det är det, va, han, vad heter han nu? Säg inte, säg inte! Det är han va?
Nina: - Ja, just det, vad heter han?
Felix: - Han som har gjort den där med ansiktet som ser ut så här (trycker handflatorna mot
kinderna och gapar med munnen).
12
Anders: - Ja, han ja! När levde han? Det var väl inte för så jätte länge sen? Typ inte hundra år
sen en gång.
Kattis: - Det kanske inte är medicin i flaskan utan sprit, och sprit var väl svindyrt. Dom
gjorde väl hembränt på den tiden… Potatisen, när kom den? Det var väl på 1700-talet eller
nått? Men då fick ju folk betalt i sprit… så det är nog fel…
Som avslutning på den här delen av arbetet bad jag gruppen att försöka jämföra de två
bilderna med varandra.
Nina: - Det är egentligen inte mycket skillnad…
Jens: - Jo, hon sitter ju upp nu…
Anders: - Jo, men den lilla ungen såg ju helt försvarslös ut, men hon den rödhåriga är ju
mycket äldre och starkare… där är det ju mamman som är svag och ledsen och på den första
bilden var det ju mamman som var stark och tapper liksom…
Mats: - Den första är mycket tydligare, det är liksom bättre grafik (dator-term) än den andra.
Den andra bilden är suddigare.
Anders: - Den andra bilden ger mer känslor, man känner direkt att det är någonting som är
fel… Det är liksom hopplöst på något sätt…
Nina: - Ja, det tycker jag med.
Anders: - Den första bilden är liksom inte lika illa, det är liksom dåligt nu men det kan bli
bra, om ett tag liksom. Inte helt kört, som på den andra bilden. Det finns lite hopp i den
liksom.
Felix: - Den andra bilden är mer sorgsen, mörkare liksom, med grönt och grått och så, den
första bilden är ganska ljus liksom, med den vita väggen där och barnet som sover så lugnt
där. Den är inte så jätte hemsk som den andra.
Sara: - Den andra familjen verkar vara mycket rikare än den första.
M: - Vilken menar du då?
Sara: - Den med den rödhåriga flickan. Det är mycket mer möbler och så på bilden menar
jag, rikare på något sätt, fast den är så mörk liksom.
Nina: - Den andra bilden ser man nog tydligare om man ser den på långt håll… Så där som
dom där vi gjorde med svampar och de efter jul då… vad hette det? Impr… nånting. Han med
näckrosorna och det.
M: - Monet, impressionisterna?
Nina: - Ja just det. Det blir nog tydligare längre ifrån liksom.
M: - Ja, kanske det. Pröva!
13
Anders: - Den första bilden är nästan som ett foto. Stolen är jätte bra! Den ser ut som en
riktig stol alltså.
Rickard: - På den andra bilden (bild 2) sitter dom bredvid varandra, i mitten, men på den
andra (bild 1) sitter hon, mamman eller vem det är, liksom framför. Det är liksom henne man
ser. Ungen syns ju knappt där under täcket.
Jag avslutade den här första delen av arbetspasset med att berätta om bilderna, konstnärerna
och den tid och de sammanhang som de var gjorda i och jubel uppstod när de insåg att de, och
framför allt Anders, hade haft rätt om att det var en Munch-målning de såg på sist.
Så gick vi över till skapande delen av arbetet. Först bad jag eleverna att utifrån bilderna vi sätt
formulera ett gemensamt tema som dom tyckte att bilderna handlade om. Efter en ganska kort
stund enades dom om ”sorg och saknad” som tema och började ta itu med att försöka göra
egna bilder utifrån det. För några gick det lätt att komma igång, dom viste direkt vad det var
dom ville göra och på vilket sätt. För andra var det svårare. Dom satt länge och funderade
innan dom började arbeta och flera av dom blev missnöjda med sina arbeten och började om.
Nedan presenterar jag dokumentations bilder från arbetet samt några av de bilder eleverna
gjorde tillsammans med deras tankar och funderingar kring dessa.
14
.
Olle
Han som ligger där har just dött av en förgiftad
pizza men hans ande blev inte mätt och nu sitter
den i taket och vill ha mer, men det får han inte
så nu kommer han att spöka. Folk gör det.
Nina
Så här känns det när någon
har dött, alldeles mörkt och
instängt. Och så är det som
om allt inuti har runnit ut.
Anders
Jag tänkte på alla grodor som dör så här års. Det
ligger döda grodor överallt på vägen hit när vi
åker till skolan. Det är sorgligt tycker jag. Dom
är fina. Jag har haft massor med grodor, men
dom har också dött, eller så har mamma släppt ut
dom. Den här har blivit överkörd och är alldeles
platt. Har grodor blod föresten?
Rickard
Så här kändes det när min katt 15
hade blivit påkörd, den dog.
Redovisning och diskussion av litteratur
Min tanke med det här arbetet var ju att undersöka hur barn ser på några av de bilder vi i
studiegrupp B arbetade med när vi försökte lära oss att tolka och analysera bilder. Dels var
jag intresserad av tolkningarna i sig, men även på vilket sätt de kom fram till sina tolkningar,
hur dom diskuterade och vilka reflektioner dom gjorde. Jag ville också se hur de, i bild,
uttrycker sina upplevelser, tankar och känslor från mötet med bilderna.
Catharina Elsner presenterar i skriften Att tolka och analysera bilder (1998), fyra olika
perspektiv utifrån vilka man kan tolka och analysera bilder.
1) Bilden som innehåll innebär att man undersöker vad en bild betonar i motiv och/eller
handling och vad det förmedlar. För att man ska kunna förmedla ett innehåll krävs
kommunikation och för att kommunikationen överhuvudtaget ska uppstå, måste det dels
finnas både en avsändare och en mottagare och ett gemensamt språk att referera till, d v s
förutbestämda ”koder” som båda kan och vet vad de betyder. Vi kommunicerar innehållet i en
bild med hjälp av färger och former som väcker tankar och känslor, fantasier och
associationer, som i sin tur leder oss i en viss riktning, d v s motivet eller temat för bilden
(C Elsner.1998).
Forskaren Erwin Panofsky utvecklade konsthistorikern Aby Warburgs idéer om vikten av
motivens historia och det kulturella mönster där ett konstverk ingår, för förståelsen av ett
konstverks betydelse för samtiden, till en tolkningsmetod som kallas ikonologi och som syftar till
att försöka kartlägga problemen kring bilders betydelse och mening och hur vi förstår vad vi ser.
Panofsky kom fram till att förståelsen ligger på tre plan:
Beskriva (motiv), Berätta (tema) och Uttrycka djupare mening (uttryck), innehållet och
inre mening (C Elsner. 1998).
”Med denna tolkningsmetod går ytförståelsen mot djupförståelsen av bilden med att först analysera
former och färger som objekt, för att i nästa steg ge en tolkning mot bakgrund av tidens och
kulturens traditioner och konventioner, för att till sist kommer fram till en djupare mening, till de
kvaliteter som ligger under det synliga, till essensen och principer som kräver syntetisk intuition
(C. Elsner, 1998)” (Studiegrupp B, Ehrén m.fl., inlämningsuppgift 5: Att tolka och analysera
bilder, 2011).
16
Det var enligt den här metoden som vi i studiegrupp B arbetade när vi försökte tolka och analysera
Krohgs och Munchs målningar.
2) Bilden som form Det sena 1800-talets mest inflytelserika teoretiker var Alois Riegel
och Heinrich Wölffin. Båda försökte hitta analysformer och metoder för att särskilja och
karaktärisera olika stilar genom tiderna. Riegel menade att det finns två sätt att gestalta
verkligheten och att de två bygger på helt olika formprinciper. Haptiskform, handlar om
egenskaper hos föremål som vi kan uppfatta med känselsinnet. Optiskform handlar om sådant
som vi kan uppfatta med synsinnet och som inte har några tydliga gränser och som inte går att
ta på. Wöllfin utvecklade Riegels tankar och menade att varje tid i varje kultur har sina
typiska drag och att de är uttryck för hur man föreställer sig och förhåller sig till verkligheten
och att de i konsten motsvaras av ett antal grundbegrepp med vilkas hjälp man kan skilja de
olika stilarna och epokerna åt (C Elsner. 1998).
Med utgångspunkt i studier av renässansens och barockens konst ställde Wöllfin upp fem
kontrasterande men samtidigt komplimenterande begreppspar som han menade visar de
formmässiga skillnaderna mellan de två epokernas konst:
1) Lineär - Målerisk 2) Yta – Djup 3) Sluten form - Öppen form
4) Mångfaldig enhet - Enhetlig enhet 5) Klarhet - Oklarhet
3) Med Bilden som uttryck kan man se konst som uttryck för bl.a. tidsanda och
upplevelse (Dilthey, Dewey m fl.), personlighet ( Freud och Jung) eller som självständig och
meningsfull form (Langer). Wilhelm Dilthey lade ett sociologiskt perspektiv på uttrycket och
menade att ett konstverk kunde betraktas som ett uttryck för en tidsanda och att dess
utformning är ett uttryck för en världsåskådning som kan förstås genom den mening och
innebörd som sammanhang och helhet ger (C.Elsner,1998).
Dilthy menade också att kostverk blir till efter att konstnären upplevt något betydelsefullt och att
en betydelsefull upplevelse är ”de ögonblick i tillvaron som för oss öppnar en ny sida av livet, eller
visar ett nytt utsnitt av verkligheten som vi förr inte sett på samma sätt” (C.Elsner,1998, s 30).
Freud menade att ett konstverk är ett uttryck för personlighet, en inre själslig konflikt som
kommer till uttryck hos individen, konstnären, vars drifter kanske inte skulle accepteras av om
givningen om den kom till uttryck på något annat sätt. Han menade också att den konstnärliga
formen fyller en dubbelfunktion eftersom även betraktaren kan få utlopp för hämliga tankar och
känslor. Jung menade att konst framför allt har en helande funktion som bro mellan dröm och
verklighet, det medvetna och det omedvetna, det rationella och det orationella (C.Elsner,1998).
17
Enligt Suzanne Langer är språk, konst och myter ett sätt för oss att bemästra tillvaron, att
bearbeta och ventilera känslor, i dess vidare bemärkelse, och erfarenheter. Skillnaden mellan
språk och bild ligger i dess struktur där språkets uppbyggnad är logisk och på varandra följande
(diskursiv), medan vi uppfattar bilden i dess helhet omedelbart ( simultan).
Enligt Langer, utrycker konstnären inte sina tankar och känslor utan vad han vet om dom, de är
en sorts metaforer för hans upplevelse och hon kallar det ”signifikant form” då känslans uttryck
bärs av en gestalt, ” bilden ser så att säga ut som en känsla känns” (C.Elsner,1998, s 33).
4) Bilden som språk. En bild kan betraktas som en språklig handling i och med att den har en
avsändare (konstnären) och en mottagare (betraktaren) och har ett innehåll och ett uttryck. Bilden
upplevs subjektiv av båda parter men det tecken som en bild kan sägas vara, är faktiskt, objektivt
och analyserbart. Alla tecken är ett slags koder med mening och innebörd som vi kommit
överens om och en bild är alltså ett slags kodat meddelande, som kan stå för sig självt, illustrera,
komplettera och/eller förtydliga en annan språklig handling (C.Elsner,1998). .
Den analysmetod som jag valde att istället utgå från, kallas för ”Schema för bild- och
konstanalys” och är en sammanställning av flera olika analysmodeller och är anpassad för
arbete med barn. Modellen är uppdelad i tre olika avdelningar:
A) Frågor om bilden eller konstverket
1) Personlig upplevelse
5) Formanalys
2) Beskrivning
6) Skillnader i upplevelse av bilden
3) Personliga associationer
beroende på hur och var den visas
4) Materialanalys
B) Frågor om konstnären
1) Vem gjorde bilden?
2) Under hurdana omständigheter? 3) Vilka konstnärens avsikter var?
C) Frågor kring bildens kontext
1) I vilken tid föddes bilden och var?
4) Fanns det någon beställare till bilden
2) I vilken stil?
5) Har bilden fått en annan funktion än
3) Hurdan var världen då?
vad som ursprungligen var meningen
(Forsman, A-C och Piironen,L. Bildernas bok, 2006)
I stort sätt var det på det här sättet som eleverna tolkade och analyserade bilderna alldeles på egen
hand. Inte med alla delar och inte i den ordningen, men de angrep, funderade och reflekterade,
spontant, enligt det här analysschemat.
18
Brit Paulsen (Estetik i förskolan, 1994) tar upp vikten av ”synliggörande samtal” och hur
man ”laddar” den kreativa processen med kunskaper, upplevelser, tankar och känslor och
poängterar att rätt förkunskaper och förtrogenhet med både uttrycksformer, material, verktyg
och teknik är en förutsättning för att lyckas nå det tänkta resultatet i en skapande process.
Om man känner att man behärskar det man håller på med rent praktiskt kan man fokusera på det
man vill utrycka och slutresultatet blir så mycket bättre, vilket fortsättningsvis är kul och
inspirerande och en drivkraft som är viktig att hantera varsamt och med stor lyhördhet som lärare.
Jag valde teknik och material, som eleverna arbetat mycket med tidigare, just av den anledningen.
Brit Paulsen presenterar en bild av Malcolm Ross modell för de pedagogiska
förutsättningarna för den kreativa processen.
Ross menar att det är leken, ”det kreativa sättet
att förhålla sig till omgivningen”, som omgärdar
den kreativa processen som är ”den grundläggande
betingelse som måste genomströmma de andra
förutsättningarna”
(Paulsen, B. Estetik i förskolan, 1994, s.102 och 103)
Ross försöker tillsammans med Robert Witkins beskriva de olika leden i den kreativa
processens förlopp i en modell.
Förnimmelse
→ Inre struktur → Impuls → Hypotes-Medium → Form
Att lyckas i en kreativprocess är lustfyllt och inspirerande och föder nya inre strukturer, göder
vår fantasi och skapar nya impulser som i sin tur sätter i gång nya kreativa processer o s v.
(Paulsen, B. Estetik i förskolan.1994)
Anna-Christina Forsman ställer upp ett antal mål för oss som pedagoger att
nå med våra samtal om bilder med barn ”…att i möte med eleven och med utgångspunkt i
dennes erfarenheter/upplevelser föra in denna i den bildskapande processen genom olika slags
synliggörande interaktioner” (Forsman A-C, sammanfattning, 1997). Hon betonar vikten av
att under själva arbetsprocessen ”vid behov synliggöra element i den enskilda elevens eller
gruppens delresultat genom att ta upp goda lösningar och eventuella problem antingen
individuellt eller inför klassen” (Forsman, A-C. Sammanfattning, 1997).
19
Ett annat mål är ”att öka elevernas insikt om det konstnärliga uttryckssättets olika möjligheter
och därigenom uppmuntra till fortsatt visuellt experimenterande samt att genom bildinnehållet
fördjupa kunskaper om världen” (Forsman, A-C. Sammanfattning, 1997).
Mål att nå i den avslutande delen av processen är enligt Forsman bl.a. ”att öka elevernas
insikt om det konstnärliga uttryckssättets olika möjligheter och därigenom uppmuntra till
fortsatt visuellt experimenterande samt att genom bildinnehållet fördjupa kunskaper om
världen” (Forsman, A-C, sammanfattning, 1997).
Reflektioner och slutsatser
Arbetet med den här gruppen tycker jag har varit mycket intressant, lärorikt och givande på
många sätt. Jag tycker att mitt upplägg för arbetet fungerade bra med det antal elever som
deltog både när det gäller ”bildtolkningsdelen” och den skapande delen av arbetet. Jag är inte
säker på att det hade fungerat lika bra om gruppen hade varit större då risken att det blivit
rörigt, och att alla inte hade kommit till tals och blivit lyssnade på, varit större och att det inte
hade blivit lugn och ro runt skapandeprocesserna för var och en. När jag lyssnat igenom
bandupptagningen av vårat samtal slås jag av hur fokuserat och reflekterande dom givit sig i
kast med uppgiften. När jag har lyssnat har jag också blivit medveten om min egen roll i
sammanhanget och hur förhållandevis lite jag la mig samtalet vilket jag, i efterhand är väldigt
glad för. Jag tycker själv att jag, de gånger jag lagt mig i med frågor, mer har guidat än styrt i
processen (Bendroth Karlsson, M.1998).
Tidsmässigt tror jag att 120 min var precis lagom för den här uppgiften. Med kortare tid hade
vi nog inte hunnit med lika bra och med längre tid tror jag att eleverna helt enkelt hade
tröttnat och tappat fokus på uppgiften.
Att dokumentera arbetet, både med ljud, foto och med anteckningar har varit värdefullt både
för mig och för eleverna eftersom det dels synliggjort hela processen både för mig och
eleverna, rätt ut en del frågetecken som kommit i efterhand och naturligtvis fungerat som
material i mitt arbete med den här rapporten. Delar av dokumentationen kommer dessutom att
ingå som en del av en utställning på skolan sista veckan på terminen där gruppens bilder
kommer att visas (Lenz Taguchi, H, Varför pedagogisk dokumentation.1997).
Min slutsats av det här arbetet är att barn och ungdomar både kan och tycker att det är roligt att
tolka och analysera bilder. Eleverna lyckades, trots sina begränsade erfarenheter av mötet med
20
konstbilder och för den delen, pga. sin ålder, av livet i stort, i det närmaste komma fram till samma
slutsatser som vi vuxna i studiegrupp B gjorde.
På ett spontant och omedvetet sätt använde dom det analysschema om finns angivet i Bildernas
bok (Forsman, A-C och Piironen, L 2006) och dom reflekterade över det dom såg och upplevde
relaterade det till sina egna och varandras kunskaper och erfarenheter på ett klokt, insiktsfullt och
respektfullt sätt. Jag kan också konstatera att analysdelen av arbetet verkligen ”laddade” den
efterföljande skapandeprocessen vilket resulterade i många starka och uttrycksfulla bilder.
Referenser
Elsner, Catharina., Att tolka och analysera bilder, Didaktiska studier 68.
Stockholm: HLS förlag, 1998.
Hetland, Lois m.fl. Studio Thinking. New York: Teachers College Press, 2007.
Forsman, A-C och Piironen, L, Bildernas bok, Hälsingfors: Schildts förlag, 2006
Paulsen, B, Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur, 1996.
Forsman, A-C, Att initiera visuellt tänkande – en klasslärares interaktion under lektioner i
teckning. Licentiatavhandling, Konstindustriella Högskolan, Avdelningen för
bildundervisning, Helsingfors, 1997
Bendroth Karlsson, Marie: Bildskapande i förskola och skola, Lund: Studentlitteratur AB,1998
Lenz Taguchi, H, Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS Förlag, 1997
Bilderna på Kroghs och Munchs målningar är hämtade från bildspelet ”Modern och barnet”,
publicerat på its.kau.se under kursen ”Bildskapande i skola och förskola” ht10-vt11 av
Arno Saarnak.
21