Transcript Uppdaterad kursbeskrivning

SCHEMA OCH KURSBESKRIVNING
Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning I,
CEÄK10, 10 hp,KPU och kombi, ( HT 2014)
(OBS det kan förkomma smärre ändringar av innehåll och schema).
Allmänt
Kursen introducerar tematiskt olika aspekter av den didaktiska kompetens som lärarprofession
grundar sig på. Kursens övergripande syfte är att ge er möjlighet att utveckla förtrogenhet med
denna kompetens, för att ge er förutsättningar att framöver hantera en komplex
undervisningspraktik.
Kursen utgör ett sammanhållet moment om 10 hp som examineras löpande och i sin helhet.
De frågor som tas upp under kursen är stora och kräver mycket arbete för att bli förtrogen med.
Detta är ett arbete som bara kan påbörjas under denna introduktionskurs.
I kursen behandlas följande teman:
A. Undervisningens innehåll; skolämnen och ämnesvetenskapliga sammanhang.
B. Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehåll i olika undervisningssituationer.
C. Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning.
D. Läroplansteori, betyg och bedömning.
E. Psykosociala aspekter på lärararbete.
F. Kommunikativa aspekter, tala, läsa, skriva och IKT. Möjligheter och begränsningar.
Ovanstående teman ansvara Sten Arevik. Kerstin Grenö ansvarar för momentet "Kognitivt
skrivande". Det har beröringspunkter med tema F och IKT. Viktigt är att ni har skaffat boken av
Ingegärd Sandström Madsén, "Skriva för att lära - samtala, läsa och skriva", till första
seminarietillfället i "Kognitivt skivande", den 10 september. På nedanstående adress kan du köpa
boken; http://www.hkr.se/sv/studera-pa-hkr/hjalp-och-stod/reception/. Kerstin kommer att
återkomma med mer information närmare kursstart.
Cecilia Lundholm (CLM) och Ola Halldén, professorer och forskningsansvariga på CeSam,
kommer att ha varsin föreläsning med efterföljande samtal, där de introducerar; kunskapsbildning
och kommunikation, som ett forskningsperspektiv inom ramen för den forskning som bedrivs på
CeSams. Cecilia kommer också återkomma med mer information närmare kursstart.
Om du vill börja läsa litteratur innan kursstart föreslår jag: Kveli, Carlgren och/eller Korp.
Du hittar information om litteraturen i litteraturlisan sist i denna kursbeskrivning.
Undervisningens uppläggning
Kursens innehåll behandlas tematiskt. Innehållsmässigt ligger tyngdpunkten på tema A, B,D och
E. Dessa teman kommer att inledas med föreläsningar där centralt innehåll, problem, frågor och
litteratur presenteras. Tema C, teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning,
introducerar ett antal teoritiska perspektiv: utvecklingspsykologiska, pedagogiska, sociologiska
och statsvetenskapliga som ni ska använda för att fördjupa er förståelse kring de andra temana.
De olika temana kommer att inledas med en gemensam föreläsning och innehållet i
föreläsningarna kommer sedan att bearbetas under seminarier och i mindre studiegrupper. Detta
betyder att ni måste träffas minst fyra gånger i de mindre studiegrupperna.
Kursen kräver heltidsstudier och närvaro krävs på alla delar; föreläsningar, seminarier och
studiegrupper.
Schema
Ti
2/9
12-15
F255
On 3/9
Fr 5/9
12-15
9-12
F355
E379
Kurstart/föreläsning Sten Arevik, Kerstin
Grenö
Seminarium Kerstin Grenö
Seminarium Sten Arevik
Ti 9/9
On 10/9
Fr 12/9
9-12
13-16
9-12
F379
F355
F255
Föresläsning Sten Arevik
Seminarium Kerstin Grenö
Seminarium Sten Arevik
Ti
11-14
15-17
11-14
15-17
F255
D416
F279
D416
Föreläsning Sten Arevik
Föreläsning Ola Halldén
Seminarium Kerstin Grenö
Föreläsning/seminarium Cecilia
Lundholm
Seminarium Sten Arevik
16/9
On 17/9
Fr
19/9
12-15
F379
Ti
23/9
To 25/9
9-11
11-12
9-12
F255
Hörsal 7
F255
Fr
9-12
F255
Föreläsning
Gästföreläsning, obligatorisk
Föreläsning/seminarium Cecilia
Lundholm & Caroline Ignell
Seminarium Sten Arevik
9-12
13-16
9-12
F255
F603
F255
Föreläsning Sten Arevik
Seminarium Kerstin Grenö
Seminarium Sten Arevik
F255
E379
Föreläsning Sten Arevik
Examinationsseminarium Sten Arevik
26/9
Må 29/9
Ti 1/10
To 2/10
Må 6/10 9-12
Fr 10/10 9-13
Undervisningens struktur och innehåll - översiktligt
Kursstart - Introduktionsföreläsning:
- Kursens innehåll redovisas; vad du förväntas kunna, hur du kan arbeta mot förväntade
studieresultat, hur du kan arbeta med litteraturen, hur examinationen kommer att gå till m.m.
- Didaktikbegreppet introduceras och ges ett innehåll.
- Vi kommer också att samtala om vad yrkessocialisation innebär, utifrån forskning, egna
erfarenheter och skolminnen.
- Några vardagsföreställningar om kunskap och undervisning.
Litteratur:
- Kveli, Att vara lärare. Boken introducerar på ett tillgängligt sätt en rad fenomen, problem,
utmaningar, begrepp och frågor kring läraryrket. Boken kan ge ett stöd i er egen
yrkessocialisation. Du ska ta med dig funderingar från din egen läsning av boken till din
studiegrupp. Vi kommer ge er möjlighet att lyfta fram en del av era funderingar kring boken
under seminarierna.
- Ur boken om pedagogerna: Kapitel 11, Carlgren, Vad har hänt med läraryrket. Ja vad har hänt?
Vad har Carlgren för budskap? Hur resonerar ni kring detta?
Tema A: Undervisningens innehåll; skolämnen och ämnesvetenskapliga
sammanhang
Föreläsning:
- De samhällsvetenskapliga ämnenas innehåll med fokus på strukturer, centrala begrepp,
principer, kärna, historisk framväxt, modeller, teorier och problemområden.
- Skolämnenas relation till de vetenskapliga ämnena. Vad är ett skolämne i förhållande de
vetenskapliga ämnena? Skolämnenas identitet?
- Vad är kunskap? Kunskapens olika representationsformer.
- Urvalsproblematiken.
Litteraturer:
- Arevik & Hartzell: Kvantiteter, kvaliteter och begreppsligt djup, s. 18 – 23; Praxismodellen, s
128 – 161; Samhällsämnenas objekt, kärna och struktur, s. 204 – 214.
- Läroplan och kursplan.
- Marton.
Studiegrupp:
- Litteratursamtal. Diskussion kring läsningen av den litteratur som hör till temat.
- Diskutera den bild ni nu har av ert ämne, efter en termins studier. Hur har den förändrats?
Jämför hur man inom den vetenskapliga disciplinen ser på ämnet. Jämför med läroplanens syn.
- För skolämnenas del är urvalsfrågor centrala. Vad, av allt det som det är möjligt att undervisa
om eller lära sig, skall vi välja? Och varför skall vi välja just det? Hur kan man allmänt tänka
kring dessa frågor?
Seminarium:
- Vi följer upp föreläsningen samt hur ni enskilt och i seminariegruppen arbetat med
föreläsningens innehåll, samt aktuella uppgifter eller övningar.
Tema B: Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehåll i olika
undervisningssituationer
Föreläsning:
- Realisering av undervisning. Gestaltning av ett ämnesinnehåll.
- Olika strukturerande resurser och redskap i och för undervisning.
- Några olika sätt som ett undervisningsinnehåll kan kommuniceras och gestaltas på: t.ex.
casemetodik, kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmässiga förklaringar, begreppsbaserad
undervisning, rollspel, laboration, övning, diskussion, berättelse, föreläsning.
Litteraturer:
- Säljö.
- Ur Boken om pedagogerna. Läs om en av de aktuella pedagogiska riktningar som presenteras i
del 2.
- Arevik & Hartzell:
Studiegrupp:
- Litteratursamtal. Diskussion kring läsningen av den litteratur som hör till temat.
- Hur kan man göra ett innehåll begripligt och intressant? Hur ordnar man på bästa sätt
undervisningssituationer?
- Utgå från den pedagogiska riktning du valt (I Boken om pedagogerna), vilken
undervisningsprincip, eller teori vilar deras resonemang och/eller undervisningsexempel på?
- Hur lär sig egentligen människor olika saker?
- Diskutera begreppen mediering och artefakter.
Seminarium:
- Vi följer upp föreläsningen samt hur ni enskilt och i seminariegruppen arbetat med
föreläsningens innehåll, samt aktuella uppgifter eller övningar.
Tema C: Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning
Föreläsning (Arevik, Lundholm och Halldén)
- Några centrala teorier om lärande, utveckling och kunskapsbildning – behaviorism,
konstruktivism och sociokulturell teori. Skinner, Piaget och Vygotskij.
- Förhållandet mellan teori och praktik.
- Olika teoriers implikationer för undervisning.
Litteratur:
- Jerlang: kapitel 1, Om utvecklingsbegreppet; kapitel 6, Beteendepsykologisk teori; kapitel 8,
Jean Piaget; kapitel 9 Den kulturhistoriska skolan.
- Säljö: kapitel 3, Teoretiska perspektiv på mänskligt lärande och utveckling.
- Arevik & Hartzell, Teorin bakom praktiken, s. 162 – 203.
Studiegrupp:
- Litteratursamtal. Diskussion kring läsningen av den litteratur som hör till temat.
- Diskutera de teorier som blivit presenterade. Vilka är de mest centrala tankarna? Vad är det som
särskiljer dem?
- Använd teorierna för att försöka beskriva saker i er egen undervisningserfarenhet.
- Skissa på några implikationer respektive teori kan få för undervisning.
Seminarium:
- Vi följer upp föreläsningen samt hur ni enskilt och i seminariegruppen arbetat med
föreläsningens innehåll, samt aktuella uppgifter eller övningar.
Tema D: Läroplansteori, betyg och bedömning
Föreläsning:
- Föreläsningen behandlar begrepp, problem och utmaningar som rör läroplan, läroplansteori,
betyg och bedömning.
- Skolans styrdokument introduceras. Vidare behandlas frågor kring hur styrdokument
formuleras, transformeras och realiseras.
- Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade och nya krav på skolan, samt mål och
målkonflikter introduceras.
- Principiella problem vid bedömning. Formativ och summativ bedömning
- Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.
Litteraturer:
- Korp: Kunskapsbedömning.
- Boken om pedagogerna kapitel 12: Lundgren: Den politiska styrningen av skolan.
- Arevik & Hartzell: Ytterligare en utgångspunkt: ramfaktorer, s. 33 – 47.
- Läroplan och kursplan.
Studiegrupp:
- Litteratursamtal. Diskussion kring läsningen av den litteratur som hör till temat.
- Diskutera läroplan och kursplan. Vad är det för sorts text? Ser ni några problem med den?
- Vilka är de förändrade och nya krav som har lagts på skolan? Hur påverkar detta arbetet i
skolan?
- Mål är inte bara formulerade i läroplanstexter. Det cirkulerar mängder av mål runt
undervisningspraktiken. Lärarnas enskilda mål, elevens mål, föräldrars mål, skolans mål,
kommunens mål, samhällets mål. Försök konkretisera en del av dessa mål. Ser ni några möjliga
målkonflikter?
- Försök ge konkreta exempel på vad skolkoder och ramfaktorer är och vad det innebär för
skolarbetet.
- Vilka principiella problem är förknippade med de olika faserna i läroplansarbetet; formulering,
transformering och realisering?
- Ge exempel på principiella problem vid bedömning.
- Samtala kring er nuvarande kunskapssyn, etiksyn, människosyn och samhällssyn i relation till
undervisning. Har den förändrats?
Seminarium:
- Vi följer upp föreläsningen samt hur ni enskilt och i seminariegruppen arbetat med
föreläsningens innehåll, samt aktuella uppgifter eller övningar
Tema E: Psykosociala aspekter på lärararbetet
Föreläsning:
- Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i klassrummet?
- Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det gäller psykosociala aspekter av
klassrumsarbetet.
- Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och analysera psykosociala aspekter av
klassrumsarbetet.
- Konflikter.
- Spänningen mellan individ – samhälle. Socialisation: värderingar, makt, kontroll, identitet,
disciplinering och frigörelse
Litteraturer:
- Ur kompendiet: Trondman, Om den sköra auktoritetens möjligheter;
- Gislason & Löwenborg, Samspel mellan lärare och elev.
- Elling & Hartzell, Lärande samtal i undervisning.
- Arevik & Hartzell: Kunskap och jagutveckling. S. 47 - 49
Studiegrupp:
- Litteratursamtal. Diskussion kring läsningen av den litteratur som hör till temat.
- Ni ska samtala kring vad ett professionellt ansvar för det som sker i klassrummet verkligen
innebär.
- Vad kännetecknar ett förhållningssätt som pekar mot ett gott klassrums- och
undervisningsklimat?
- Hur kan det Trondman kallar en skör auktoritet byggas upp?
- Ni ska samtala kring hur man kan analysera en klassrumssituation med stöd av egen erfarenhet,
relevant forskning och teoribildning och diskutera förslag på hur man kan hantera en
problematisk klassrumssituation
Seminarium:
- Vi följer upp föreläsningen samt hur ni enskilt och i seminariegruppen arbetet med
föreläsningens innehåll, samt aktuella uppgifter eller övningar
Tema F: Kommunikativa aspekter, tala, läsa, skriva och IKT. Möjligheter och
begränsningar
Föreläsning:
- Olika skrivstrategier, skrivprocessen.
- Dialogicitet, samtal.
- IKT:s möjligheter och begränsningar som redskap i undervisning och lärande
Litteraturer:
- Boken om pedagogerna: Kapitel 1, Sokrates och samtalskonsten.
- Säljö: Kapitel 5, kommunikation mellan och inom människor; kapitel 7, Skriftspråk som
medierande redskap; kapitel 8, Tolkning, kommunikation och lärande i skriftspråkskontexter;
kapitel 10, Lärande och nya kommunikativa praktiker.
- Janson U: Ur kompendiet, Perspektiv, aspekt och meningshorisont.
- Arevik & Hartzell: Språk och skolframgång, s 28 – 33
Studiegrupp:
- Litteratursamtal. Diskussion kring läsningen av den litteratur som hör till temat.
- Hur vill ni beskriva ett professionellt samtal?
- Betydelsen av att skriva.
- Hur förändrar IKT vår kommunikation och kunskapshantering. Vad innebär detta för
möjligheter och begränsningar? Positiva och negativa aspekter av media- och
informationssamhällets förändring.
Seminarium:
- Vi följer upp föreläsningen samt hur ni enskilt och i seminariegruppen arbetet med
föreläsningens innehåll, samt aktuella uppgifter eller övningar
Avslutning/examination
- Inlämning av examinationsuppgifter
- Muntligt seminarium kring examinationsuppgifterna
Kunskapskontroll och examination
I kursen används varierade examinationsformer med såväl fortlöpande examination samt
individuella skriftliga examinationsuppgifter.
Förväntade studieresultat
Kursens övergripande syfte är att utveckla den didaktiska kompetens som läraryrkets
professionalitet grundar sig på och därmed ge de studerande förutsättningar att behärska en
komplex och varierad undervisningspraktik.
Efter att ha genomgått kursen förväntas den studerande ha följande kunskaper, färdigheter och
förmågor:
Kunskap och förståelse
− ha grundläggande kunskap om de samhällsvetenskapliga ämnenas innehåll och struktur, samt
dessa ämnens relation till relevanta skolämnen;
− ha grundläggande kunskap om hur urval och organisering av undervisning formas av relevanta
styrdokument, ämnesvetenskapliga sammanhang, teorier om lärande och kunskapsbildning samt
ämnesdidaktiska perspektiv och begrepp;
− ha grundläggande kunskaper om några teoretiska perspektiv som kan läggas på lärande,
utveckling och kunskapsbildning
- ha grundläggande kunskap om de psykosociala sammanhang olika undervisnings- och
lärandesituationer, inklusive examinationsformer, utgör och hur dessa påverkar elevers lärande
och kunskapsbildning;
− ha grundläggande kunskap om styrdokument, betyg, bedömning samt läroplansteori;
− ha grundläggande kunskap om informations- och kommunikationsteknikens möjligheter och
begränsningar för informationssökande och kunskapsbildning.
Färdighet och förmågor
− ha förmåga att diskutera och problematisera den kunskap och förståelse som angetts ovan;
− ha förmåga att sätta sitt tänkande kring skolämnena och deras gestaltning i samband med en
förståelse för den komplexa och situationellt bundna undervisningspraktiken, baserad på
upplevelse och inlevelse i specifika undervisningssammanhang
Värderingsförmåga och förhållningssätt
− grundläggande insikter i vad som kännetecknar ett professionellt förhållningssätt till, och
ansvar för, de processer som skapas i olika undervisningssituationer;
− förmåga att reflektera över sin roll som lärare i förhållande till kollegor samt till elever,
föräldrar och andra vårdnadshavare.
Betygskriterier
Några begrepp vi använder oss när vi bedömer och söker kvaliteter i en examinationsuppgift:
Reproduktion – att återge kunskaper och resonemang från föreläsningar, seminarier och litteratur
utan att på ett rimligt sätt ha gjort kunskapen till sin egen.
Införliva i egen erfarenhet – att ha tillägnat sig kunskap och i någon mån integrerat den med sin
egen repertoar eller redskapsuppsättning så att den kan användas .
Underbyggnad – att när man påstår något eller hävdar en åsikt ange relevanta och hållbara
argument eller skäl för detta ställningstagande.
Integrering – att delarna i framställningen hänger samman i en helhet på ett tydligt sätt. Att något
är integrerat syftar dels på att det är inbördes sammanhängande och dels på att det hänger
samman med personens erfarenhetsvärld.
Perspektiv – att se saken ur flera relevanta synvinklar .
Klarhet (och tydlighet) – att disponera och formulera sin text så att resonemangen är lätta att
uppfatta för en läsare.
Komplexitet – att ta med relevanta detaljer och klargöra samband utan att förenkla eller reducera
verkligheten för mycket.
Begreppsligt djup – att använda begrepp på ett sätt som visar avancerad förståelse för begreppets
mening.
Problematisering – att föra relevanta och hållbara resonemang om de egna perspektiven och
resonemangen.
Betygskriterier
Kriterierna är kvalitativa (skall läsas som ”kännetecknas av” och inte ”finns med”). Studentens
kunskapshantering av en rimlig del av kursinnehållet ska kännetecknas av de kvaliteter som
respektive betygssteg uttrycker.
F = Studenten har inte löst uppgiften på ett tillfredsställande sätt.
Fx = Studenten visar kunskaper av huvudsakligen reproduktiv karaktär, alternativt för resonemang
eller hävdar åsikter utan tillräcklig underbyggnas
F = Studenten har börjat införliva kursens kunskapsinnehåll i sin egen erfarenhet och underbygger
huvudsakligen sina påståenden och ställningstaganden på ett rimligt sätt
D = Studenten har införlivat väsentliga delar av kursens kunskapsinnehåll och underbygger sina
påståenden och ställningstaganden på ett hållbart och relevant sätt
C = Studentens resonemang är integrerade (sammanhållna i en helhet) och visar också en ansats till att
anlägga flera perspektiv på kursens kunskapsinnehåll.
B = Studentens resonemang uppvisar klarhet i framställningen, är tydligt integrerat och anlägger flera
perspektiv, samt hanterar komplexiteten i kursens kunskapsinnehåll på ett klart och rimligt sätt.
A = Studenten för klara, väl underbyggda och väl sammanhållna resonemang utifrån flera perspektiv
och med begreppsligt djup. Dessutom visar texten kvaliteter av problematisering av de egna
ståndpunkterna på ett relevant och väl underbyggt sätt.
Kurslitteratur
Arevik S & Hartzell O (2007): Att göra tänkande synligt. Stockholm: HLS Förlag. Ca 220 s.
Forsell A (red)(2005 ): Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. Ca 60 s.
Jerlang (red.) (1908): Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber. Ca 150 s.
Korp H (2003): Kunskapsbedömning. Stockholm: Skolverket. Ca 130 s. Kommer att finnas som
länk.
Kveli, A-M (1994): Att vara lärare. Lund: Studentlitteratur. Ca 150 s.
Sandström Madsén I (2008): Samtala, läsa och skriva. Kristianstads universitet. Ca 30 s.
Marton m fl (2009): Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: AWE/Gebers.
Säljö R (2000): Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. Ca 300 s.
Kompendium ca 100 sidor. (Delas ut vid kursstart.) Utdrag ur: Linell P (1988): Människans
språk; Elling & Hartzell, Lärande samtal i undervisning; Gislason & Löwenborg (1994),
Psykologi för lärare; Trondman M (1999), Kultursociologi i praktiken – om den sköra
auktoritetens möjligheter; Janson U (2001): Perspektiv, aspekt och meningshorisont i
förskolebarns lekhandlingar; Halldén (2002) Om att förstå, missförstå och inte förstå i
Kommunicera naturvetenskap i skolan – några forskningsresultat’, (Red.) Helge Strömdahl,
57-94, Lund: Studentlitteratur.
Aktuella styrdokument (skollag, läroplan, kursplaner/ämnesplaner, finns att ladda ned på
www.skolverket.se
Valbar litteratur
Ur någon av följande böcker läses c:a 150 sidor
Alsheimer L(2004): Bildningsresan: från ensidig instrumentell utbildning till
sammanhangsskapandebildning. Stockholm: Prisma.
Andersson L(2004). Var det bra så? Stockholm: Natur och kultur.
Enkvist I (2002): Feltänkt: en kritisk granskning av idébakgrunden till svensk utbildningspolitik.
Stockholm: SNS förlag.
Heberlein A(2008): Det var inte mitt fel! om konsten att ta ansvar. Västerås: Ica.
Anderberg & Persson L (red.) (1989). Bakläxor: skolminnen. Johanneshov: Hammarström
& Åberg,
Liedman S-E (2002): Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper. Stockholm: Bonnier.
Pennac D (2000): Som en roman – Om lusten att läsa. Brombergs.