Transcript LiA Lärande ledarskap

Hans-Åke Scherp
Docent i pedagogik
Lärandebaserad
verksamhetsutveckling.
Lärglädjens förutsättningar, förverkligande
och resultat.
• Ledarskapets utformning är beroende av förståelsen av
utvecklingsprocesser dvs förståelsen av varför
medarbetare gör det de gör när det som händer händer
Olika sätt att utveckla
verksamheten
• Föreskriva eller anmoda vissa arbetssätt
• Lära av andra eller av varandra (Best
practice)
• Gemensam kunskapsbildning (Next
practice)
Variation
• Låt tusen blommor blomma
• Variation ett problem – harmoniträsk
• Variation för att förstå sin egen förståelse
och sitt eget görande
• Variation som utmaning av det egna
tänkandet eller görandet
• Variation som underlag för att upptäcka
mönster som grund för lärande
Gemensamt
skapa kunskap
Ta del av
befintlig
kunskap
Lärprocess
Definition av problem
eller lärområde
Skaffa ett tillförlitligt
underlag
 Föreläsning
 Böcker
etc.
Föreställningar
 förståelse
 lärdomar
Se mönster
Förstå varför
mönstret ser ut som
det gör  lärdomar
Handling
Hur man kan utpröva
dessa lärdomar i
praktiken
Förändringsprocesser
Implementering
• Initiering
• Implementering
• Institutionalisering
• Spridning
• Motstridiga uppfattningar
–
–
–
–
Rätt -fel
Motstånd
Bromsklossar
Bra med bromsklossar för
de får oss att tänka till en
gång till
Lärande
• Dissonans
• Avlärande
• Nylärande
• Befästande
• Motstridiga uppfattningar
– Olika uppfattningar: Bidrag
till variationen som
underlag för gemensamt
lärande
Ledarskap
• Att hantera variation i uppfattningar och
göranden
• NPM, Målrationalitet, marknadisering
• Lärande organisationer
”Hur får vi medarbetare som upplever
sig som fullärda att vilja lära nytt”
• ”Vågar du lära?” Skapa strukturer som ger
tillit till lärprocessen.
• ? -> !
• Lärande genom gemensam
kunskapsbildning. Medskapandet.
Stöd till lärledarna
–
–
–
–
Tydligt mandat från ledningen
Kontinuerliga träffar mellan lärledare och skolledare
Lärande möten mellan lärledare från olika enheter
Fortsatta möjligheter att fördjupa sitt eget lärande om
hur man leder systematisk kunskapsbildning
– Någon som visar intresse för lärandet och efterfrågar
vad vi gör och vad det leder till.
Lärprocessen i lärgrupperna
– Fredad och öronmärkt tid
– Regelbundenhet (1g/mån) minimum 2 timmar helst halvdagar.
– Ägna sig åt en och samma lärfråga under lång tid (ungefär 1 år)
– Gemensamt och angeläget lärområde som springer
ur medarbetarnas vardag
–
–
–
–
–
–
–
Frågan behöver ligga på den pedagogiska arenan
Lärfrågan ska ligga inom den egna påverkanssfären
Strukturerad lärprocess
Lärandefokus istället för görandefokus
Kontinuerlig dokumentation av lärprocessen
Fokus på sambandet mellan process och resultat
Hålla lärprocessen levande mellan träffarna genom åtaganden
såsom att samla in underlag för nästa lärgruppsmöte.
– Strukturerade lärande samtal
– Tempot. Reflektion och eftertanke kräver tid och kan inte
påskyndas hur mycket som helst
– Betydelsen av att få input som utmanar och väcker nyfikenhet
– Vad kan förklara våra olika slutsatser och erfarenheter istället för
summering av olika slutsatser och lärdomar
– Lärprocessen avslutas när man omsatt och prövat sina
formulerade lärdomar i vardagspraktiken
– Se olikhet och variation som underlag för
kunskapsbildning istället för rätt – fel
– Haka i nya lärområden och lärprocesser till tidigare lärområden
och lärdomar. Se progression i det man gör.
Kongruens i synen på ledning, styrning och
skolutveckling mellan olika nivåer i skolhierarkin
– Ledare som bär perspektivet uppåt i hierarkin
– Stöd på alla nivåer i kommunen
– På förvaltnings- och politikernivå behöver man skapa en
helhetsidé om styrning och ledning
– Inte bygga upp motstridiga parallellsystem såsom
kvalitetsarbetet som inte ligger i linje med lärandeperspektivet på
skolutveckling
– På varje nivå lär man inom sin egen nivå
istället för att kontrollera underliggande nivå
Skolledarskapet
– Ledningsfilosofin i samklang med ett
lärandeperspektiv på skolutveckling
– Synliggör de lärdomar och pågående lärprocesser
kopplat till vardagshandlingar
– Aktiv och drivande i kombination med nyfiken och
lyhörd
– Har själv ett naturligt lärande förhållningssätt i
vardagsarbetet
– Använder själv lärande samtal
– Gemensam planering med lärledarna
– Har förtroende för medarbetarnas lärande
– Deltar i analysen av resultaten tillsammans med
lärledarna eller i lärgrupperna
– Lärande medarbetarsamtal
– Följer upp lärdomar från lärgruppsarbetet vid
medarbetarsamtalen.
– Koppla ihop nya lärdomar med tidigare lärdomar så
att man får en lärspiral
– Betonar medarbetarnas inre motivation som
drivkraft i arbetet
Gemensam verksamhetsidé
– Som grund för prioriteringar av arbetsinsatser och vilka projekt
man ska gå in i
– Kontinuitetsskapande
– Kopplad till gemensam förståelse av uppdraget
– Genomtänkt gemensam helhetsidé att vila mot. Det hjälper oss
att transformera utifrånkommande utvecklingspropåer så att de
blir våra frågor och därigenom mer angelägna.
– Om den bärande idén inte finns så blir skolarenan ett öppet
slagfält för olika intressenter och även för insatser utifrån icke
uttalade motstridiga helhetsidéer. Vardagen ockuperas av
omedvetna och medvetna aktiviteter som förhindrar
skolutveckling
Kontinuitet
– Genom att dokumentera och använda centrala
begrepp så att verksamheten inte urvattnas
– Medvetandegöra och tydliggöra valet av perspektiv
kopplat till forskning.
– Fördjupa förståelsen av en lärande organisation på
samtliga nivåer.
– Saknas en övergripande organisatorisk motor (inte
eldsjälar) i organisationen stannar det.
– Genom årliga lärstämmor
Det största hindret i arbetet som
lärledare…
• Svårt att leda lärande samtal och
lärprocesser med kollegor
• Bristande stöd från skolledningen
• Bristande intresse från kollegorna
• Styrsystemet i kommunen bygger
huvudsakligen på kontroll och inte lärande
som grund för skolutveckling
• Ingen gemensam pedagogisk inriktning