Transcript Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning I, CEPÄ10

SCHEMA OCH KURSBESKRIVNING - Ämnesdidaktik,
läroplansteori, betyg och bedömning I, CEPÄ10 (VT 2015)
(OBS det kan förkomma smärre ändringar av innehåll och schema. Det kommer troligen också
kompletteras med någon gästföresläsare.)
Allmänt
Kursen introducerar tematiskt olika aspekter av den didaktiska kompetens som lärarprofession
grundar sig på. Kursens övergripande syfte är att ge er möjlighet att utveckla förtrogenhet med
denna kompetens, för att ge er förutsättningar att framöver hantera en komplex
undervisningspraktik.
Kursen utgör ett sammanhållet moment om 7,5 hp som examineras löpande och i sin helhet.
Kursen utgör en grund för fördjupningskursen, Ämnesdidaktik 2 (CEPÄ20), termin 5, då samma
teman återkommer och fördjupas.
De frågor som tas upp under kursen är stora och kräver mycket arbete för att förstå. Detta är ett
arbete som bara kan påbörjas under denna introduktionskurs.
I kursen behandlas följande teman:
A. Undervisningens innehåll; skolämnen och ämnesvetenskapliga sammanhang.
B. Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehåll i olika undervisningssituationer.
C. Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning.
D. Läroplansteori, betyg och bedömning.
E. Psykosociala aspekter på lärararbete.
F. Kommunikativa aspekter, tala, läsa, skriva och IKT. Möjligheter och begränsningar.
Ovanstående teman ansvara jag, Sten Arevik (SAK), för. Kerstin Grenö ansvarar för momentet
"Kognitivt skrivande". Det har beröringspunkter med tema F och IKT. Viktigt är att ni har skaffat
boken av Ingegärd Sandström Madsén, "Skriva för att lära -samtala, läsa och skriva" till första
tillfället seminarietillfället i "Kognitivt skivande"
På nedanstående adress kan du köpa boken.
http://www.hkr.se/sv/studera-pa-hkr/hjalp-och-stod/reception/
Cecilia Lundholm (CLM) och Caroline Ignell (CIL) kommer att ha en föreläsning med
gruppsamtal, där de introducerar; kunskapsbildning och kommunikation, som ett
forskningsperspektiv inom ramen för CeSams verksamhet.
Följande två artiklar ska ni ha läst innan föreläsningen. Ni ska även maila en sammanfattning
Cecilia innan föreläsningen. Vi återkommer med information kring den uppgiften.
*Halldén, O. (2002) Om att förstå, missförstå och inte förstå. Ett intentionellt perspektiv på
inlärningssituationen. I H. Strömdahl (red.) Kommunicera naturvetenskap i skolan - några
forskningsresultat. 57-74. Lund: Studentlitteratur. Kommer att finnas som pdf på er
Mondosida.
*Ignell, C., Davies, P. & Lundholm, C. (2013). Swedish Upper Secondary School Students’
Conceptions of Negative Environmental Impact and Pricing. Sustainability. 5, 982-996.Laddas
ned från den här adressen: http://www.mdpi.com/2071-1050/5/3/982
Om du vill börja läsa in litteratur innan kursstart föreslår jag: Kveli, Carlgren och/eller Korp. Du
hittar information om litteraturen i litteraturlisan sist i denna kursbeskrivning.
Undervisningens uppläggning
Kursens innehåll behandlas tematiskt. Tyngdpunkten kommer att ligga på tema A, B, D och E,
dessa teman kommer att inledas med seminarier där centralt innehåll, problem, frågor och
litteratur presenteras och diskuteras. De temana kommer att inledas med ett gemensamt
seminarium. Innehållet kommer sedan att bearbetas individuellt, i mindre studiegrupper och i
gemensamma övningar/uppföljningar. Detta betyder att ni måste träffas minst fyra gånger i de
mindre studiegrupperna.
OBS Det handlar om heltidsstudier - närvaro och aktivt deltagande krävs.
Schema
V7
Ti
10/2
12:00 - 15:00
F413
Sten Arevik
To
12/2
09:00 - 12:00
13:00 - 16:00
E319
F413
Sten Arevik
Kerstin Grenö
V8
Ti
17/2
09:00 - 12:00
F413
Cecilia Lundholm &
Caroline Ignell
To
19/2
13:00 - 16:00
F413
Kerstin Grenö
Fr
20/2
09:00 - 12:00
F413
Sten Arevik
v9
Må
23/2
09:00 - 12:00
E319
Sten Arevik
On
25/2
09:00 - 12:00
13:00 - 16:00
E306
F420
Sten Arevik
Kerstin Grenö
v 10
Må
2/3
09:00 - 12:00
E319
Sten Arevik
On
4/3
09:00 - 12:00
13:00 - 16:00
E319
F420
Sten Arevik
Kerstin Grenö
(To
5/3
09:00 - 12:00
E319
Sten Arevik)
v 11
Må
9/3
12:00 - 15:00
E319
Sten Arevik
On
11/3
09:00 - 13:00
F397
Sten Arevik
Undervisningens struktur och innehåll – översiktligt
Den här presentationen syftet till att ge er en uppfattning om innehållet och
vilka frågor som kan bli aktuella.
Det är omöjligt att ge en mer exakt planering – utan se det här som en skiss.
Ni är också med och bestämmer vilka övningar, samtal och vilken litteratur vi
ska fördjupa oss i.
Kursstart:
- Kursens innehåll redovisas; vad du förväntas kunna, hur du kan arbeta mot förväntade
studieresultat, hur du kan arbeta med litteraturen, hur examinationen kommer att gå till m.m.
- Didaktikbegreppet introduceras och ges ett innehåll.
- Vi kommer också att samtala om vad yrkessocialisation innebär, utifrån forskning, egna
erfarenheter och skolminnen.
- Några vardagsföreställningar om kunskap och undervisning.
Litteratur:
- Kveli, Att vara lärare. Boken introducerar på ett tillgängligt sätt en rad fenomen, problem,
utmaningar, begrepp och frågor kring läraryrket. Boken kan ge ett stöd i er egen
yrkessocialisation. Du ska ta med dig funderingar från din egen läsning av boken till din
studiegrupp. Vi kommer ge er möjlighet att lyfta fram en del av era funderingar kring boken
under seminarierna.
- Ur boken om pedagogerna: Kapitel 11, Carlgren, Vad har hänt med läraryrket. Ja vad har hänt?
Vad har Carlgren för budskap? Hur resonerar ni kring detta?
Tema A: Undervisningens innehåll; skolämnen och ämnesvetenskapliga
sammanhang
- De samhällsvetenskapliga ämnenas innehåll med fokus på strukturer, centrala begrepp,
principer, kärna, historisk framväxt, modeller, teorier och problemområden.
- Skolämnenas relation till de vetenskapliga ämnena. Vad är ett skolämne i förhållande de
vetenskapliga ämnena? Skolämnenas identitet?
- Vad är kunskap? Kunskapens olika representationsformer.
- Urvalsproblematiken.
Litteraturer:
- Arevik & Hartzell: Kvantiteter, kvaliteter och begreppsligt djup, s. 18 – 23; Praxismodellen, s
128 – 161; Samhällsämnenas objekt, kärna och struktur, s. 204 – 214.
- Läroplan och kursplan.
Studiegrupp:
- Litteratursamtal. Diskussion kring läsningen av den litteratur som hör till temat.
- Diskutera den bild ni nu har av ert ämne, efter en termins studier. Hur har den förändrats?
Jämför hur man inom den vetenskapliga disciplinen ser på ämnet. Jämför med läroplanens syn.
- För skolämnenas del är urvalsfrågor centrala. Vad, av allt det som det är möjligt att undervisa
om eller lära sig, skall vi välja? Och varför skall vi välja just det? Hur kan man allmänt tänka
kring dessa frågor?
Seminarium:
- Ett gemensamt förberett samtal; eller annan redovisning.
Tema B: Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehåll i olika
undervisningssituationer
- Realisering av undervisning. Gestaltning av ett ämnesinnehåll.
- Olika strukturerande resurser och redskap i och för undervisning.
- Några olika sätt som ett undervisningsinnehåll kan kommuniceras och gestaltas på: t.ex.
casemetodik, kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmässiga förklaringar, begreppsbaserad
undervisning, rollspel, laboration, övning, diskussion, berättelse, föreläsning.
Litteraturer:
- Säljö: Kapitel 1, Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv; kapitel 2, Kultur,
kommunikation och artefakter; kapitel 4, Mediering och artefakter;
- Ur Boken om pedagogerna. Läs om en av de aktuella pedagogiska riktningar som presenteras i
del 2.
- Arevik & Hartzell: Två undervisningsexempel, s. 214 – 240.
Studiegrupp:
- Litteratursamtal. Diskussion kring läsningen av den litteratur som hör till temat.
- Hur kan man göra ett innehåll begripligt och intressant? Hur ordnar man på bästa sätt
undervisningssituationer?
- Utgå från den pedagogiska riktning du valt (I Boken om pedagogerna), vilken
undervisningsprincip, eller teori vilar deras resonemang och/eller undervisningsexempel på?
- Hur lär sig egentligen människor olika saker?
- Diskutera begreppen mediering och artefakter.
Seminarium:
- Ett gemensamt förberett samtal; eller annan redovisning.
Tema C: Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning :
- Några centrala teorier om lärande, utveckling och kunskapsbildning – behaviorism,
konstruktivism och sociokulturell teori. Skinner, Piaget och Vygotskij.
- Förhållandet mellan teori och praktik.
- Olika teoriers implikationer för undervisning.
Litteratur:
- Jerlang: kapitel 1, Om utvecklingsbegreppet; kapitel 6, Beteendepsykologisk teori; kapitel 8,
Jean Piaget; kapitel 9 Den kulturhistoriska skolan.
- Säljö: kapitel 3, Teoretiska perspektiv på mänskligt lärande och utveckling.
- Arevik & Hartzell, Teorin bakom praktiken, s. 162 – 203.
- Halldén (2002): Om att förstå, missförstå och inte förstå i Kommunicera naturvetenskap i skolan
– några forskningsresultat. (red.) Helge Strömdahl. 57-74. Lund: Studentlitteratur
Studiegrupp:
- Litteratursamtal. Diskussion kring läsningen av den litteratur som hör till temat.
- Diskutera de tre teorier som blivit presenterade. Vilka är de mest centrala tankarna? Vad är det
som särskiljer dem?
- Använd teorierna för att försöka beskriva saker i er egen undervisningserfarenhet.
- Skissa på några implikationer respektive teori kan få för undervisning.
Seminarium:
- Ett gemensamt förberett samtal; eller annan redovisning.
Tema D: Läroplansteori, betyg och bedömning
:
- Begrepp, problem och utmaningar som rör läroplan, läroplansteori, betyg och bedömning.
- Skolans styrdokument introduceras. Vidare behandlas frågor kring hur styrdokument
formuleras, transformeras och realiseras.
- Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade och nya krav på skolan, samt mål och
målkonflikter introduceras.
- Principiella problem vid bedömning. Formativ och summativ bedömning
- Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.
Litteraturer:
- Korp: Kunskapsbedömning.
- Boken om pedagogerna kapitel 12: Lundgren: Den politiska styrningen av skolan.
- Arevik & Hartzell: Ytterligare en utgångspunkt: ramfaktorer, s. 33 – 47.
- Läroplan och kursplan.
Studiegrupp:
- Litteratursamtal. Diskussion kring läsningen av den litteratur som hör till temat.
- Diskutera läroplan och kursplan. Vad är det för sorts text? Ser ni några problem med den?
- Vilka är de förändrade och nya krav som har lagts på skolan? Hur påverkar detta arbetet i
skolan?
- Mål är inte bara formulerade i läroplanstexter. Det cirkulerar mängder av mål runt
undervisningspraktiken. Lärarnas enskilda mål, elevens mål, föräldrars mål, skolans mål,
kommunens mål, samhällets mål. Försök konkretisera en del av dessa mål. Ser ni några möjliga
målkonflikter?
- Försök ge konkreta exempel på vad skolkoder och ramfaktorer är och vad det innebär för
skolarbetet.
- Vilka principiella problem är förknippade med de olika faserna i läroplansarbetet; formulering,
transformering och realisering?
- Ge exempel på principiella problem vid bedömning.
- Samtala kring er nuvarande kunskapssyn, etiksyn, människosyn och samhällssyn i relation till
undervisning. Har den förändrats?
Seminarium:
- Ett gemensamt förberett samtal; eller annan redovisning.
Tema E: Psykosociala aspekter på lärararbetet
:
- Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i klassrummet?
- Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det gäller psykosociala aspekter av
klassrumsarbetet.
- Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och analysera psykosociala aspekter av
klassrumsarbetet.
- Konflikter.
- Spänningen mellan individ – samhälle. Socialisation: värderingar, makt, kontroll, identitet,
disciplinering och frigörelse
Litteraturer:
- Ur kompendiet: Trondman, Om den sköra auktoritetens möjligheter;
- Gislason & Löwenborg, Samspel mellan lärare och elev.
- Elling & Hartzell, Lärande samtal i undervisning.
- Arevik & Hartzell: Kunskap och jagutveckling. S. 47 - 49
Studiegrupp:
- Litteratursamtal. Diskussion kring läsningen av den litteratur som hör till temat.
- Ni ska samtala kring vad ett professionellt ansvar för det som sker i klassrummet verkligen
innebär.
- Vad kännetecknar ett förhållningssätt som pekar mot ett gott klassrums- och
undervisningsklimat?
- Hur kan det Trondman kallar en skör auktoritet byggas upp?
- Ni ska samtala kring hur man kan analysera en klassrumssituation med stöd av egen erfarenhet,
relevant forskning och teoribildning och diskutera förslag på hur man kan hantera en
problematisk klassrumssituation
Seminarium:
- Ett gemensamt förberett samtal; eller annan redovisning.
Tema F: Kommunikativa aspekter, tala, läsa, skriva och IKT. Möjligheter och
begränsningar
- Olika skrivstrategier, skrivprocessen.
- Dialogicitet, samtal.
- IKT:s möjligheter och begränsningar som redskap i undervisning och lärande
Litteraturer:
- Boken om pedagogerna: Kapitel 1, Sokrates och samtalskonsten.
- Säljö: Kapitel 5, kommunikation mellan och inom människor; kapitel 7, Skriftspråk som
medierande redskap; kapitel 8, Tolkning, kommunikation och lärande i skriftspråkskontexter;
kapitel 10, Lärande och nya kommunikativa praktiker.
- Arevik & Hartzell: Språk och skolframgång, s 28 – 33
Studiegrupp:
- Litteratursamtal. Diskussion kring läsningen av den litteratur som hör till temat.
- Hur vill ni beskriva ett professionellt samtal?
- Betydelsen av att skriva.
- Hur förändrar IKT vår kommunikation och kunskapshantering. Vad innebär detta för
möjligheter och begränsningar? Positiva och negativa aspekter av media- och
informationssamhällets förändring.
Seminarium:
Ett gemensamt förberett samtal; eller annan redovisning.
Avslutning/examination
- Inlämning av examinationsuppgifter
- Muntligt seminarium kring examinationsuppgifterna
Kunskapskontroll och examination
I kursen används varierade examinationsformer med såväl fortlöpande examination samt
individuella skriftliga examinationsuppgifter.
Förväntade studieresultat
Kursens övergripande syfte är att utveckla den didaktiska kompetens som läraryrkets
professionalitet grundar sig på och därmed ge de studerande förutsättningar att behärska en
komplex och varierad undervisningspraktik.
Efter att ha genomgått kursen förväntas den studerande ha följande kunskaper, färdigheter och
förmågor:
Kunskap och förståelse
− ha grundläggande kunskap om de samhällsvetenskapliga ämnenas innehåll och struktur, samt
dessa ämnens relation till relevanta skolämnen;
− ha grundläggande kunskap om hur urval och organisering av undervisning formas av relevanta
styrdokument, ämnesvetenskapliga sammanhang, teorier om lärande och kunskapsbildning samt
ämnesdidaktiska perspektiv och begrepp;
− ha grundläggande kunskaper om några teoretiska perspektiv som kan läggas på lärande,
utveckling och kunskapsbildning
− ha grundläggande kunskap om de psykosociala sammanhang olika undervisnings- och
lärandesituationer, inklusive examinationsformer, utgör och hur dessa påverkar elevers lärande
och kunskapsbildning;
− ha grundläggande kunskap om styrdokument, betyg, bedömning samt läroplansteori;
− ha grundläggande kunskap om informations- och kommunikationsteknikens möjligheter och
begränsningar för informationssökande och kunskapsbildning.
Färdighet och förmågor
− ha förmåga att diskutera och problematisera den kunskap och förståelse som angetts ovan;
− ha förmåga att sätta sitt tänkande kring skolämnena och deras gestaltning i samband med en
förståelse för den komplexa och situationellt bundna undervisningspraktiken, baserad på
upplevelse och inlevelse i specifika undervisningssammanhang
Värderingsförmåga och förhållningssätt
− grundläggande insikter i vad som kännetecknar ett professionellt förhållningssätt till, och
ansvar för, de processer som skapas i olika undervisningssituationer;
− förmåga att reflektera över sin roll som lärare i förhållande till kollegor samt till elever,
föräldrar och andra vårdnadshavare.
Betygskriterier
Några begrepp vi använder oss när vi bedömer och söker kvaliteter i en examinationsuppgift:
Reproduktion – att återge kunskaper och resonemang från föreläsningar, seminarier och litteratur
utan att på ett rimligt sätt ha gjort kunskapen till sin egen.
Införliva i egen erfarenhet – att ha tillägnat sig kunskap och i någon mån integrerat den med sin
egen repertoar eller redskapsuppsättning så att den kan användas.
Underbyggnad – att när man påstår något eller hävdar en åsikt ange relevanta och hållbara
argument eller skäl för detta ställningstagande.
Integrering – att delarna i framställningen hänger samman i en helhet på ett tydligt sätt. Att något
är integrerat syftar dels på att det är inbördes sammanhängande och dels på att det hänger
samman med personens erfarenhetsvärld.
Perspektiv – att se saken ur flera relevanta synvinklar.
Klarhet (och tydlighet) – att disponera och formulera sin text så att resonemangen är lätta att
uppfatta för en läsare.
Komplexitet – att ta med relevanta detaljer och klargöra samband utan att förenkla eller reducera
verkligheten för mycket.
Begreppsligt djup – att använda begrepp på ett sätt som visar avancerad förståelse för begreppets
mening.
Problematisering – att föra relevanta och hållbara resonemang om de egna perspektiven och
resonemangen.
Betygskriterier
Kriterierna är kvalitativa (skall läsas som ”kännetecknas av” och inte ”finns med”). Studentens
kunskapshantering av en rimlig del av kursinnehållet ska kännetecknas av de kvaliteter som
respektive betygssteg uttrycker.
F = Studenten har inte löst uppgiften på ett tillfredsställande sätt.
Fx = Studenten visar kunskaper av huvudsakligen reproduktiv karaktär, alternativt för
resonemang eller hävdar åsikter utan tillräcklig underbyggnad.
E = Studenten har börjat införliva kursens kunskapsinnehåll i sin egen erfarenhet och
underbygger huvudsakligen sina påståenden och ställningstaganden på ett rimligt sätt
D= Studenten har införlivat väsentliga delar av kursens kunskapsinnehåll och underbygger sina
påståenden och ställningstaganden på ett hållbart och relevant sätt
C = Studentens resonemang är integrerade (sammanhållna i en helhet) och visar också en ansats
till att anlägga flera perspektiv på kursens kunskapsinnehåll.
B = Studentens resonemang uppvisar klarhet i framställningen, är tydligt integrerat och anlägger
flera perspektiv, samt hanterar komplexiteten i kursens kunskapsinnehåll på ett klart och rimligt
sätt.
A = Studenten för klara, väl underbyggda och väl sammanhållna resonemang utifrån flera
perspektiv och med begreppsligt djup. Dessutom visar texten kvaliteter av problematisering av de
egna ståndpunkterna på ett relevant och väl underbyggt sätt.
Kurslitteratur
Arevik S & Hartzell O (2007): Att göra tänkande synligt. Stockholm: HLS Förlag. Ca 150 s.
Forsell A (red) (2005): Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. Ca 60 s.
Jerlang (red.) (1908): Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber. Ca 150 s.
Kan vara svår att få tag i. Finns på danska; samt enstaka exemplar och på bibliotek. Alternativet
är en annan introduktionsbok i utvecklingspsykologi, t.ex:
Hwang & Nilsson (2011): Utvecklingspsykologi. Natur och Kultur.
Korp H (2003): Kunskapsbedömning. Stockholm: Skolverket. Ca 130 s. Kommer att finnas som
länk.
Kveli, A-M (1994): Att vara lärare. Lund: Studentlitteratur. Ca 150 s.
Sandström Madsén I (2008): Samtala, läsa och skriva. Kristianstads universitet. Ca 30 s.
Säljö R (2000): Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. Ca 200 s.
Kompendium ca 100 sidor. (Delas ut vid kursstart.)
Utdrag ur: Linell P (1988): Människans språk; Elling & Hartzell, Lärande samtal i undervisning;
Gislason & Löwenborg (1994), Psykologi för lärare; Trondman M (1999), Kultursociologi i
praktiken – om den sköra auktoritetens möjligheter; Janson U (2001): Perspektiv, aspekt och
meningshorisont i förskolebarns lekhandlingar; Halldén (2002): Om att förstå, missförstå och
inte förstå i Kommunicera naturvetenskap i skolan – några forskningsresultat. (red.) Helge
Strömdahl. 57-74. Lund: Studentlitteratur
Aktuella styrdokument (skollag, grundskole- eller gymnasieförordning, läroplan, kursplaner och
betygskriterier) finns att ladda ned på www.skolverket.se
Valbar litteratur
Ur någon av följande böcker läses c:a 150 sidor
Alsheimer L(2004): Bildningsresan: från ensidig instrumentell utbildning till
sammanhangsskapandebildning. Stockholm: Prisma.
Andersson L(2004). Var det bra så? Stockholm: Natur och kultur.
Enkvist I (2002): Feltänkt: en kritisk granskning av idébakgrunden till svensk utbildningspolitik.
Stockholm: SNS förlag.
Heberlein A(2008): Det var inte mitt fel! om konsten att ta ansvar. Västerås: Ica.
Anderberg & Persson L (red.) (1989). Bakläxor: skolminnen. Johanneshov: Hammarström
& Åberg,
Liedman S-E (2002): Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper. Stockholm: Bonnier.
Pennac D (2000): Som en roman – Om lusten att läsa. Brombergs.