Transcript Finnväv nu och då – Vi väver dubbelt

Finnväv nu och då
– Vi väver dubbelt
TEXT: SUSANNE HARRYSSON
F
formgivning, nya kvaliteter och användningsområden.
Det var så spännande att komma till träffarna och se vad som
kommit fram sedan sist. Tips om garnkvaliteter, skedgrovlekar
med mera diskuterades friskt och alla delade med sig av sin kunskap. Det handlade aldrig om konkurrens eftersom var och en
har sitt eget uttryck och den ena väven kompletterar och lyfter
den andra.
av alla träffar och all vävning hemma däremellan. Vi kom överens med Bohusläns museum i Uddevalla om en finnvävsutställning hösten 2010.
Alla i gruppen tyckte att det var viktigt att visa finnväv historiskt med äldre finnvävar och nyvävda traditionella vävar som
komplement. En pedagogisk hörna med möjlighet att se och
prova på vävtekniken tyckte vi också var viktigt att ha med.
Samarbetet med Bohusläns museum i Uddevalla är mycket
givande och utställningen kompletteras med äldre traditionella
finnvävnader från museets samlingar och inlånade dekorativa
verk i finnväv/dubbelvävsteknik från olika stilperioder under
1900-talet.
Det kommer att vara intressanta föredrag och visningar i utställningen och alla vävintresserade är hjärtligt välkomna!
våren 2009 började vi se resultatet
Finnvävsutställningen visas 18 september–7 november 2010
på Bohusläns museum. Ett axplock visas på nästa uppslag.
▲
innväv, eller dubbelväv är en vävteknik som har vävts
framförallt i två områden i Sverige, i Bohuslän och i
Jämtland-Härjedalen.
I Bohuslän är vi stolta över våra fina äldre finnvävnader som
ofta användes till att bona stugan. Att ha ett finnvävstäcke överst
på den uppbäddade sängen var förr ett tecken på välstånd. Det
finns täcken som vävts på 1700-talet bevarade.
På 1970–80-talet var det populärt att lära sig finnvävstekniken
på vävkurser i länet och det gavs ut böcker om finnväv. Vi har
flera duktiga finnväverskor som väver både de gamla traditionella
mönstren och nykomponerade. Det är fantastiska vävnader både
i kvalitet och utförande och traditionen har sin styrka.
Men jag har upplevt att intresset för vepor och bonader för
väggen har minskat och därför började jag, som hemslöjdskonsulent i länet, fundera över om vi kunde hitta nya användningsområden för finnväven? Var placerar vi finnväven idag och hur ser
den ut?
Vad kan vi göra för att väcka intresset för den exotiska finnväven
i vår minimalistiska heminredning?
Visst skulle det vara roligt att se om det går att utveckla tekniken
och användningsområdena?
Våren 2008 startade jag en finnvävsgrupp. Jag bjöd in duktiga
väverskor med finnvävsintresse till att träffas regelbundet under
två års tid för att diskutera, skissa på nya idéer, väva prover och
använda gruppen som bollplank.
Det blev nio väverskor/vävare som visade intresse för att ingå i gruppen: Annika Andersson, Hans
Christensson, Ulla Feltzing, Lisbeth Granberg, Inger
Hartzell, Ann-Marie Isaksson, Anita Nilsdotter, Maria Spak och Stina Wallgren.
Några vävde traditionella finnvävar med äldre
mönster och andra ville gärna rikta in sig på modern
Fr v, Lisbeth Granberg, Maria Spak, Stina Wallgren,
Annika Andersson, Susanne Harrysson, hemslöjdskonsulent, Anita Nilsdotter, Inger Hartzell,
Ulla Feltzing, Hans Christensson, Ann Marie Isaksson.
vävmagasinet
3/10
55
v
i
v
ä
v
e
Maria Spak väver bilder där linjer och fält ger spännande möten –
en lek med ögat. En randig varp ger djup och möjlighet till olika
variationer. Kvalitén är ull och lin.
r
d
De nio vävarna i finnvävsprojektet bjuder på stor variation
av dubbelvävar, en del med starka rötter i traditionen,
andra mer experimentella.
u
b
b
Lisbeth Granbergs tre tunna yllesjalar i solvad dubbelväv är vävda i samma varp.
Kanterna i vardera sidan solvas och skedas enkelt och ger väven en fin lätthet.
Vävbeskrivning finns på sidan 54.
e
l
t
56
Den kraftigaste kvaliteten i projektet, en väggmatta i sisal. Inger Hartzell ville prova att väva så
grovt som möjligt och valde att specialbeställa
en sked med 1 rör/cm. Resultatet är en rustig
dubbelvävd matta med ett plockat geometriskt
mönster. Sisalgarnet har Inger färgat själv.
Annika Andersson har använt stjärnan som mönsterform, klart röda (garnet har infärgats flera gånger för
att ge en djup kulör) mot en botten som skiftar i blå/
grönt, även det infärgat för hand. Inspirationen är
tapetmönster. Kvaliteten är ull och mönstret är
plockat med spröt med 1 tråd rött, 1 tr blå/grönt.
Stina Wallgrens fantastiska rekonstruktioner är vävda i
tidstrogna färger, mönster och kvalitet med bragegarn
och lingarn 8/2. Mönstren plockas med plockspröt.
Täckets mått är 130x205 cm från originaltäcke 1774 Haketorp,
det s k Lejontäcket från Tjörn. Se artikel sid 52.
Anita Nilsdotters små bilder
med bokmärken är som små
smycken. Fyra trådar ullgarn
mellan varje metalltråd.
Anita väver annars sakrala
textilier där dubbelväven har
en central roll.
Ulla Feltzing är en av
veteranerna i gruppen
med många vävkurser
i finnväv och en väl använd studiebok i ämnet
i bagaget.
Hon har vävt en hel kollektion i svart och vitt
med mönster inspirerade från Peru, ett land
där dubbelväven har
starka rötter.
Trasmattan med katterna och de fågelliknande figurerna
är vävda i mattvarp
med trasor som
inslag.
Mönstret plockas
med spröt på Ullas
alldeles egna vis.
Hur det går till visas på baksidan
av diagrammet
till halsduken
”Löv” som
kommer som
bilaga i detta
nummer.
Beskrivning
sidan 59.
Hans Christensson gör sina
mönster i ett finurligt
dataprogram som han utarbetat själv. Här en känd
figur, en smiley, på en väska.
Fler figurer, på fler väskor
visas på utställningen.
Ann Marie Isakssons stiliga jackor
är vävda i samma varp. Mönstren
ritas på plastfilm och läggs över
varpen.
Kvaliteten är bomullsgarn 8/2
i varpen och viskos och pälsullgarn
som inslag, 2 inslag av det svarta och
1 vitt. Ytterkanterna som blir öppna
används som framkanter.
57