Transcript Autism, kommunikation och AKK

Autism,
kommunikation och AKK
Gunilla Ask, Anna Carlstrand & Gunilla Thunberg
Bakgrund
Den här foldern ingår i KomkIT. KomkIT är en
idébank för den som vill prova Alternativ och
Kompletterande Kommunikation, AKK. Innehållet ska ge idéer till introduktion och vidareutveckling av kommunikationsstöd till personer
med autism. I KomkIT ingår en videofilm, ett
utbildnings-/informationsmaterial samt ett förslag på bra hjälpmedel samt anpassningar och
aktiviteter att använda dessa i.
Om autism och kommunikation
Personer med autism har ett annorlunda sätt
att tänka och förstå, vilket påverkar kommunikationen på olika sätt. Olika personer har olika
svårigheter och för många är hindren stora.
Hindren för tal, språk och kommunikation kan
finnas på olika nivåer:
• Många personer med autism har svårighet
att styra eller automatisera tal/röstmotoriken
• Ibland finns andra funktionshinder som
samtidigt försvårar för kommunikation,
till exempel hörsel-/synskada eller rörelsehinder
• När tolkningen av sinnesintryck är annorlunda påverkar det förståelse. Svårigheter
att kunna samordna olika sinnesintryck är
vanligt. Det kan till exempel vara svårt att
lyssna och titta samtidigt
• Många har svårt att tolka talat språk eller att
tolka språkmelodier, rörelser och ansiktsuttryck. Ett annorlunda urval av intryck
och tankar påverkar språktillägnande och
kommunikation.
• Förmågan att ta kontakt med andra påverkas av personens annorlunda intressen och
reaktioner
• Intresse och gott minne för detaljer kan ge
särskilda färdigheter medan svårigheter
med helheter och sammanhang kan utgöra
särskilda hinder
• En mycket konkret språkförståelse påverkar kommunikationen
• Svårigheter att förstå och hantera tidsbegrepp påverkar likaså
Personer med autism har olika kognitiv nivå,
några är gravt utvecklingsstörda, andra är normalbegåvade.
Personer med Aspergers syndrom kan, samtidigt
med en språklig och intellektuell kapacitet som
är helt normal eller över genomsnitt, ha ett stort
kommunikativt handikapp och behöva stöd av
någon form av AKK.
Om AKK och kommunikation
Det är ofta svårt att kommunicera med den som
har kommunikationshinder. Personen själv har
naturligtvis svårt att överbrygga hindren utan
hjälp. Att använda AKK gör inte i första hand
att det blir lättare att kommunicera, ibland blir
det svårare.
I gengäld ger det möjligheter till kommunikation som inte kan åstadkommas på annat sätt.
Att vara aktiv lyssnare eller aktiv talare
kräver kunskap om och engagemang
i samtalspartnerns språk och
kommunikationssätt.
Vad vet vi om
AKK och
autism?
AKK, särskilt
högteknologisk sådan, och
autism är ett
ganska nytt
område.
Man vet därför
ännu inte så
mycket om
effekterna, men
mycket spännande forskning
pågår. De resultat som hittills
finns pekar i
positiv riktning.
Vad finns?
Många olika kommunikationsstöd, både metoder och konkreta redskap, ingår i begreppet AKK.
I stor utsträckning används den egna kroppen:
naturliga reaktioner, olika signaler, gester, teckenstöd eller taktil kommunikation.
Det finns också många hjälpmedel och redskap
som öppnar möjligheter:
• Kommunikation med stöd av föremål
• Bild- och symbolsystem för kommunikation.
• Digitalkamera och foton
• Kommunikationstavlor
• Specialanpassade böcker, pärmar, mappar,
tavlor, schemahållare, magnettavlor, kalendrar för att underlätta arbetet med AKK
• Samtalsapparater, med bilder och symboler,
inspelat tal eller talsyntes (en programvara
som omvandlar text till tal)
• Kommunikation med stöd av dator och dynamiska
kommunikationsprogram,
symbolskrift, inspelat tal eller talsyntes
Hur gör man?
När man introducerar AKK används med fördel
ett familjeorienterat arbetssätt. Målsättningen
är att kommunikationsstödet ska ge en funktionellt bättre kommunikation i vardagen.
Tillgång till AKK ska öka möjligheterna att kommunicera.
Man börjar med att identifiera
kommunikationssituationer som man vill ska
fungera men som inte
fungerar bra ännu.
• AKK stimulerar det egna talet och uppmuntrar till olika typer av kommunikation
• Det finns ingen risk att hämma talutvecklingen genom att använda kommunikationsstöd
• Det är viktigt att ha små konkreta målsättningar
Stor varsamhet krävs av de som väljer ut och
strukturerar AKK-stödet för någon med kommunikationshinder. Det är betydligt lättare att
ha inflytande på vad som inte kan eller inte
får sägas av en AKK-beroende ungdom, än att
kunna förhindra en vanlig ungdom från att tjata
eller svära. Inflytandet över vokabulären måste
ske med noggranna etiska överväganden.
AKK kan användas samtidigt med de flesta
metoder och pedagogiska program för personer
med autism. En del metoder är särskilt inriktade
på att träna in viss typ av AKK. PECS (Picture
Exchange Communication System) är en metod
för att lära personer med autism att kommunicera med stöd av bilder.
Kommunikationen
i de situationerna
diskuteras.
Vilka kommunik ationsmoment
finns?
Vad kan behöva
sägas? Av vem
och hur kan det
bli möjligt?
Hur vill man att
situationen
ska
se ut när kommunikationen är bra och utvecklande?
• En individuell blandning av kommunikationssätt och hjälpmedel för olika sinnen
(multimodal) väljs och utvecklas i takt med
att användaren utvecklas
• Kommunikationsstöd ska användas i naturliga situationer med den nära omgivningen.
För att AKK ska kunna fungera krävs att
omgivningen är engagerad och intresserad
• Många tillfällen till användning ökar de positiva resultaten. Ibland behövs kommunikationsstödet endast under en kortare period
eller i en viss situation. Ibland behövs AKK
livslångt och i alla situationer
Illustratör, Emelie Ask. Samtliga illustrationer
© Hjälpmedelsinstitutet & författarna
Hur får man tillgång till
kommunikationsstöd?
• För att få hjälp med AKK vänder man sig till
logoped på habiliteringen
• Vissa hjälpmedel kan förskrivas. Hjälpmedelscentralerna har ansvar för hjälpmedelsförsörjningen. På hjälpmedelscentralen och
på habiliteringen finns ofta möjlighet att
prova och titta på olika alternativ
• På regionala kommunikations- och dataresurscentra kan man få information och utbildning om kommunikationsstöd
• På ett Datatek kan man få prova och låna
olika pedagogiska datorprogram för lek och
träning
• På biblioteket finns ofta en särskild hylla/
avdelning för personer med särskilda behov
där man kan låna talböcker och enklare, anpassad litteratur och ibland även filmer och
programvaror
• Skolor och förskolor kan få stöd av Specialpedagogiska institutet
• Hjälpmedelsinstitutet som verkar på nationell nivå samlar och sprider information
om hjälpmedel
• Riksföreningen Autism utbildar, samlar kunskap och stödjer familjer och professionella.
Lokalföreningar finns också
• ISAAC är en internationell sammanslutning
för brukare, forskare och yrkesverksamma
inom området alternativ och kompletterande kommunikation
Läs mer
I KomkIT finns konkreta exempel, videofilm,
bruksanvisning, information om olika kommunikationssätt och tillbehör och tips på annan
läsning. Förslag på litteratur kan också fås från
bibliotek och på de ställen som nämnts i texten.
Ta gärna kontakt med någon av oss:
Gunilla Ask
e-post [email protected]
Anna Carlstrand
e-post [email protected]
Gunilla Thunberg
e-post [email protected]
Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom
området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med
funktionsnedsättning.
Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet
genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv
hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle.
Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar
• provning och stöd vid upphandling av hjälpmedel
• forskning och utveckling
• utredningsverksamhet
• utbildning och kompetensutveckling
• internationell verksamhet
• information och kommunikation
Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner
och Landsting.
Box 510, 162 15 Vällingby
Tfn 08-620 17 00
Fax 08-739 21 52
Texttfn 08-759 66 30
E-post [email protected]
Webbplats www.hi.se
Best nr 04350