Transcript Smakprov
Förord Det är med glädje som redaktionen kan presentera det andra dubbelnumret av Nordisk Socialrättslig Tidskrift. Det första dubbelnumret från 2010 finansierades med stöd från nop-hs, vilket är en nämnd som ingår i Nordiska ministerrådet. Redaktionen tackar varmt för denna generösa resurstilldelning. Även för 2011 års dubbelnummer sökes stöd från nop-hs. Detta nummer innehåller fem artiklar, som alla speglar olika delar av socialrätten i vidsträckt bemärkelse. Författarna kommer från Finland, Danmark och Sverige. I den första artikeln »The Principle of Equity in Finnish Social Law: Does It Exist?» för författaren Toomas Kotkas, docent och verksam vid den finska Folkpensionsanstalten, en intressant diskussion om huruvida finsk socialrätt har en rimlighetsprincip att falla tillbaka på, i den situationen att beslut skulle framstå som »sterkt urimlige», ett uttryck som används i norsk rätt. Författaren gör en ingående rättslig analys och kommer efter en övertygande argumentation fram till att finsk socialrätt inkluderar en generell rimlighets- eller billighetsprincip. Även om det är omöjligt att definiera en sådan princip utifrån tydliga avgränsningar menar han att om tillämpningen av en lagregel eller om verkställigheten av ett myndighetsbeslut skulle leda till ett orimligt resultat i ett enskilt fall, borde detta leda till att regeln inte tillämpas eller beslutet inte verkställs. Han framhåller dock att om lagfästa principer som proportionalitetsprincipen och principen om berättigade förväntningar kan åstadkomma en förbättrad rimlighet, dessa har företräde framför den icke lagreglerade rimlighetsprincipen. 1 2 • lotta vahlne westerhäll Två artiklar behandlar riskbedömningar inom lvu-området, dvs tvångsvård av unga, utifrån olika utgångspunkter och tillvägagångssätt. Den ena har en mycket konkret ansats, nämligen en analys av ett specifikt rättsfall, medan den andra har en bredare ansats. Den förra är skriven av Katarina Alexius, som är verksam som lektor vid Socialhögskolan i Stockholm, och heter »rå 2009 ref 64. Något om tvångsvårdsbedömningar rörande ett barn till en utvecklingsstörd förälder». Den senare är skriven av Gustav Svensson, docent vid Socialhögskolan i Göteborg, och heter »Högsta Förvaltningsdomstolen och lvu. Vilken betydelse har domstolens domar i ett rättssäkerhetsperspektiv?» I den förstnämnda artikeln analyseras innehållet i erfarenhetssatser och medicinska respektive socialpsykologiska bakgrunds- och prognospåståenden, som möter i rättsfallet i fråga. Författaren menar att det vore en fördel om lagstiftningen inte satte ett orealistiskt prognostiserande i centrum utan lade vikt framför allt vid sådana påståenden om barnets vårdbehov, som är möjliga att på ett tydligt sätt bevisa respektive motbevisa. Om lagtexten konstrueras så, att den juridiska bedömningen främst rör den aktuella situationen, kan det bli enklare än med nuvarande lagstiftning för både parter, myndigheter och domstolar att hålla isär argumentation, som rör omständigheter i nutid och förfluten tid från dels prognoser, dels vetenskapliga faktapåståenden. Det skulle leda till ett upprätthållande av principen att offentlig makt utövas under lagarna och inte genom skönsmässig tolkning vid sidan av lagarna. Den senare artikelns huvudfrågor rör i vilken utsträckning Högsta Förvaltningsdomstolen (hf) genom årens lopp bidragit till en precisering av innebörden av reglerna om tvångsvård av unga. Om brister i rättssäkerheten i lvu-mål kunnat iakttas, har då domstolen kunnat bidra till att avhjälpa dessa brister? I den undersökning som ligger till grund för denna artikel har en genomgång gjorts av samtliga hf:s domar angående lvu. Vad resultatet framför allt utvisar är att domstolens domar i frågor angående förutsättningarna för beredande av vård, dvs i den för lagen mest centrala frågan, inte inneburit någon nämnvärd precisering av dessa förutsättningar och detta trots att lagen har varit i kraft i 29 år. I denna fråga har alltså hf:s domar inte i någon nämnvärd utsträckning förbättrat rättssäkerheten. Vad skulle då hf med sina avgöranden i framtiden kunna bidra med i detta sammanhang? Författaren menar att det inte är en framkomlig väg att i allmänna ordalag uttala sig om vad »påtaglig risk» innebär. Att t.ex. uttala att det inte får vara fråga om någon »mindre betydande risk» är att formulera något som är lika allmänt som uttrycket »påtagnst 3–4.2011 Förord • 3 lig risk». Rekvisitet »påtaglig risk» fortsätter då att vara lika abstrakt som tidigare. Om hf däremot formulerade något påstående om sannolikheten för eller i vilken utsträckning som ett visst förhållande innebär en påtaglig risk för barnets hälsa och utveckling skulle en precisering av uttrycket ha ägt rum. Framför allt handlar det om betydelsen av de risk- och skyddsfaktorer som finns i barnets omgivning och den totala effekten när ett antal risk- och skyddsfaktorer samverkar. I den därpå följande artikeln skiftas fokus i och med att frågan om »eu:s kompetens i fråga om hälsovårdstjänster» diskuteras av Max Salomon Jansson, jur. mag. från Finland. I denna artikel granskas kompetensskiftet ur ett europarättsligt perspektiv. Syftet är att undersöka hur eu lyckats i utvecklingen av regleringen av hälsovårdstjänsterna. Detta innebär för det första en analys av hur eu tagit hänsyn till olika sociala och ekonomiska värden. För det andra undersöks hur klart kompetensen och ansvaret fördelats mellan eu och dess medlemsstater. Dessutom diskuteras också hur tydligt rättsläget varit under den period eu:s kompetens utvidgats. Författaren menar att det hade varit att föredra att medlemsstaterna på ett politiskt plan tagit större initiativ för att lösa problemen kring anpassandet av hälsovården till den inre marknadens krav. Idag finns såpass mycket rättspraxis om hälsovårdstjänsternas fria rörlighet att det går att påstå att de stora linjedragningarna gjorts, trots att vissa frågor ännu är obesvarade. Särskilt svåra är frågorna kring patientens rätt att utomlands uppsöka experimentell vård samt problemen som uppstår, då de nationella bestämmelserna om ersättningsbar vård är vaga. Utvecklingen har ändå i det stora hela gått från ett Europa med isolerade nationella system med grund i territorialprincipen mot en fri inre marknad. Detta utgör en utmaning för medlemsstaterna, som måste fundera på hur de nationella systemen bäst skulle fungera inom ramen för den inre marknadens krav. Detta nummer avslutas med artikeln »Uhensigtsmaessige forsorgelsesforhold i dansk socialret» av lektorn vid Ålborg universitet Nina v. Hielmcrone. I denna artikel redogör hon för socialrättens utveckling från ett system, som byggde på civilståndsprincipen, till ett system, som är långt mer pluralistiskt och samtidigt oöverskådligt. Systemet bygger nu på en rad olika begrepp, som författaren finner svåra att definiera och som därför innebär risk för medborgarnas rättssäkerhet. Civilståndsbegreppet är klart och lätt konstaterbart, medan begrepp som samliv, äktenskapsliknande förhållande och ensamförsörjare är oklara och svåra att omsätta till konkreta situationer. nst 3–4.2011 Författaren redogör för den historiska utvecklingen och konkluderar, att regelverket inte utgör någon sammanhängande logik. Att lagstiftaren har valt att inte genomföra individualprincipen konsekvent inom hela socialrätten menar hon utan tvekan ha motiverats utifrån ekonomiska överväganden. Författaren framhåller att det är lagstiftarens uppgift att se till att det blir överensstämmelse mellan den socialrättsliga lagstiftningen och de familjepolitiska övervägandena och att det framstår som klart för både administration och enskilda medborgare vad de nämnda begreppen står för. Det nuvarande rättstillståndet är rättsosäkert, påstår författaren. Nästa dubbelnummer kommer att ha nordisk pensionsrätt som tema, nämligen Legal Sustainability of the Nordic Pension Systems. Artiklarna kommer att publiceras på engelska, då det är en stor efterfrågan på rättsvetenskaplig kunskap om detta tema i Europa. Numret är redan under planläggning med två författare från respektive land, som skriver om det egna landets pensionssystem ur olika synvinklar. Lotta Vahlne Westerhäll (huvudredaktör och ansvarig utgivare) Innehåll The Principle of Equity in Finnish Social Law: Does It Exist? • 7 toomas kotkas, LL.D., Docent, Senior Researcher, The Social Insurance Institution of Finland rå 2009 ref. 64 • 25 katarina alexius, docent, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Högsta Förvaltningsdomstolen och lvu • 53 gustav svensson, docent i socialrätt vid Socialhögskolan, Göteborgs universitet eu:s kompetens i fråga om hälsovårdstjänster • 95 max salomon jansson, juris magister vid Helsingfors universitet, ekonomie studerande vid Svenska Handelshögskolan, Helsingfors samt tjänstgörande doktorand i straff- och processrätt vid Helsingfors universitet Uhensigtsmæssige forsørgelsesforhold i dansk socialret • 129 nina v. hielmcrone, Lektor ved Juridisk Institut, Aalborg Universitet 5