Transcript Nr 1 2012
Reportage
sid 15
Nyheter
sid 16
”Grannspråken
bör vi förstå”
”Dyr anslutning
med fiberkabel”
Ungdomar lär snabbt
Bynet ett alternativ?
Tidningen
Turistchef Anna Gillgren
om kurtax sid 8
”
Jag tror på kurtax. Det är
lite pengar för individen
men som i slutändan kan
göra mycket för att utveckla området Vaajma.
Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik
Takens
mäster
nr 1/2012
Foto: Johan Sävström
Reportage, sid 12-13.
Innehåll
3.
projektledaren
har ordet
Varma Vindar i
vinterkulden
4–5.
6–7.
8–9.
10–11.
12–13.
14–15.
16–17.
18–19.
20–21.
Nyheter ska färdas
över gränsen
Folkmöten i
Vaajma
Vad är kurtax
egentligen?
Äldrekooperativ
Hotagsfjärden
HANTVERKARE
I VAAJMA:
Holgerssons Plåt
Biblan i Røyrvik
MEDVETET VAL:
Rita & Reidar
FÖRETAGET:
Hönsfarm i Røyrvik
Älgfarm i Stora
Blåsjön
22–23.
Annonser &
evenemang
24.
NABON:
Carl-Gunnar
Westlund
Nu har vi bytt namn! Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt har blivit Regionprojekt
Vaajma och Gränsnytt har blivit Tidningen Vaajma. Då ville vi också passa på att förnya
tidningens utseende. Tanken var att tidningen ska kännas ny och fräsch men att läsaren
ändå ska känna igen sig. Man bör ju inte ändra ett vinnande koncept och vi hoppas ni gillar
vår nya stil.
Inom kort lanserar vi dessutom en ny hemsida på www.vaajma.com – glöm heller inte bort
att besöka oss på Facebook!
Kurtax hamnade i svenskt mediafokus för en tid. Huvudprojektledare
Tommie Jirhed intervjuades i Länstidningen om kurtax vilket senare snappades upp av andra medier. Dessvärre förvrängdes budskapet ungefär som i viskningsleken och när kurtax
hamnade på Expressens ledaresida var det inte mycket som var rätt. Inget beslut är taget
att införa kurtax på den svenska sidan och dessutom så är det helt frivilligt, både från företagens och från besökarnas sida – det finns inget som helst tvång med andra ord. Nåväl,
det finns inget sådant som dålig publicitet brukar man säga. Förhoppningsvis känner alla
svenskar nu till begreppet Vaajma.
Det finns inget sådant som dålig publicitet
brukar man säga. Förhoppningsvis känner
alla svenskar nu till begreppet Vaajma.
Styrgruppen är medveten om att flera
av projektets uppgifter inte kan lösas enbart
internt i regionen. Frågorna måste lyftas
till central nivå. Därför ska Regionprojekt
Vaajma bjuda in representanter från både
svenska riksdagen och norska stortinget
till ett regionalt möte. Syftet är att övertyga
rikspolitikerna om ett pilotområde i Vaajma.
Efter tre tidningar tackar jag för
mig. Det har varit en rolig och lärorik
tid. Inte minst har jag som skånsk
reporter lärt mig att bläckpennor är
inget att ha utomhus när det är 20
grader kallt.
Tack och lycka till Vaajma!
Johan Sävström
Redaktör
Kontakt
Om Tidningen
Utgivning 2012
Kjell Schive, huvudprojektledare
[email protected]
Tfn: 0047 975 23 544
Tidningen Vaajma ges ut av Regionprojekt Vaajma.
Total upplaga: 3 150 ex. Tryckeri: Lenanders
Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders
Andersson Redaktör/grafisk formgivare: Johan
Sävström Redaktion: Lars Arne Krukhaug, Gerd
Sjöberg, Åsa Sjödin, Johan Sävström.
23 februari
Deadline: 27/1
19 april
Deadline 23/3
19 juni
Deadline: 25/5
9 augusti
Deadline: 13/7
11 oktober
Deadline: 14/9
Tommie Jirhed, huvudprojektledare
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 167 40
Anna Jonasson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 169 35
Edith Valfridsson
[email protected]
Tfn: 0047 957 99 475
Tommy Ottosson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)7067 97200
Johan Sävström
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 169 56
2
VAAJMA
nr 1/2012
Adresser
Regionprosjekt Vaajma
Lierne Kommune
7882 Nordli
Regionprojekt
Vaajma
Box 500
833 24 Strömsund
13 december Deadline: 16/11
Tipsa redaktionen!
Tfn: 0670-169 56
Mer info:
www.gransprojekt.eu, www.stromsund.se
www.krokom.se
www.lierne.kommune.no
www.royrvik.kommune.no
Gilla oss på Facebook!
www.facebook.com/
vaajma
Varmt musikkspill
Vinteren kan være
variert i Lierne, både
i temperatur- og snøforhold, men en ting er
sikker; musikkspill i
Sørli i januar er noe som
bidrar til å gjøre dagene
lysere! Årets musikkspill, basert på sanger
av Sven-Ingvars, varmet
ekstra godt, 25. og 26.
januar på Sørli samfunnshus.
Det er lærer Ellinor Bergli som,
sammen med elevene, har arbeidet
med manus til 6 av musikkspillene
og omarbeidet/oversatt sanger til lokale forhold og tilpasset til dialekten
i Sørli.
Dette gjelder særlig for årets forestilling, basert på 16 sanger av
det svenske bandet ”Sven-Ingvars”.
Disse sanger, som i mangt og mye
handler om kjærlighet og glede, ble
Lærer Ellinor Bergli holder
styret på koret.
Foto: Sonja Gjertsås
Det er også en måte å presentere
ulike musikksjangre for elevene,
og gir dem en innblikk i en annen
tidsepoke.
Den yngste musikkgjengen. Slagverk Caspar Hartmann, gitar Daniel Bergli Formo og Sigrid Bruce Solstad, bass Charlotte Skåle.
Foto: Ellinor Bergli
så knyttet sammen med hjelp av Ellinors manus, til en forestilling med
preg av 50 - 70-tall i kostymer og
rekvisitter. Tittelen på forestillingen
ble valgt, fordi det ”varme” innholdet i tekstene ble den røde tråden.
Av sanger som ble brukt kan
nevnes , Fröken Fräken, Kristina
från Vilhelmina, Säg inte nej, Önskebrunnen, Ett litet rött paket, og
mange andre slagere.
HVERT ÅR, siden våren 2005,
har Sørli skole satt opp en forestilling etter en intensiv øveperiode.
Av forestillinger som tidligere er
satt opp kan nevnes; ”Tor og Loke”,
”Beatles”, ”Vømmølspællet” i 3 deler,” Bør Børson” og ”Ulli”. Vømmølspællet, med tekster av Hans
Rotmo, er nok kjent stoff på begge
sider grensa, men ”Ulli” krever nok
en liten oppklaring; det er helt enkelt ”Grease” men oversatt til Sørlibygg!
ELINOR SIER AT PÅ EN MÅTE
fridde de kanskje litt til besteforeldregenerasjonen med ”Varma vindar”, fordi Sven-Ingvars slo igjennom i deres ungdomstid, men fordi
dette er musikk som fenger folk i alle
aldre var det likevel et godt tema for
ett musikkspill.
I DET HELE TATT så mener skolen att ett musikkspill eller annen
form av forestiling er en god måte å gi
elevene en positiv erfaring samtidig
som det styrker det sosiale miljøet
på skolen. Basisfagene er ikke glemt
med dette prosjektet, det er bare en
annen måte og bruke dem på!
Det å stå på en scene, foran et pulikum og tørre å gi av seg selv er veldig
positive lærdommer elevene får med
seg videre. Når publikumet i tillegg
gir så positive tilbakemeldinger som
årets musikkspill fikk, så kan det vel
ikke annet enn gi mersmak!
DET VAR ELEVENE på mellom
- og ungdomstrinnet på Sørli skole
som satte opp forestillingen, godt
hjulpet av Ellinor Bergli. Dessuten
har elever, foreldre og andre bidratt
til gjennomføringen med klær, rekvisitter og kullisser, blant mye annet.
De ønsker også å takke for at det
var så mange som tok turen og så forestillingen på Sørli samfunnshus ,
begge kveldene.
Victoria Westberg
Närvård Frostviken i Hälsovalet
- en kvalitetsstämpel
Närvård Frostviken har
godkänts av Jämtlands
läns landsting och ingår
nu i Hälsovalet.
– Det känns skönt. Det är en kvalitetsstämpel att vi blivit certifierade
som ett Hälsoval, säger Ardis Lindman, ordförande i Närvårdsnämnden i Gäddede.
Ett fåtal väljer att åka till hälsocentralen i Strömsund. Men det allra
flesta i området stannar kvar på Närvård Frostviken.
SEDAN ETT ÅR TILLBAKA har
hälsocentralen i Gäddede läkarbemanning två dagar i veckan. Med
en god planering är det normalt sett
tillräckligt i Frostviken med hänsyn
till befolkningsunderlaget.
Det nya särskilda boendet Levinsgården ska tas i bruk i vår. I slutet av
mars går flyttlasset från Uddebo till
Levinsgården och någon gång under
andra halvan av april är det officiell
invigning.
– Vi har inte spikat datumet än
eftersom vi väntar på besked från
våra inbjudna gäster, säger Ardis
Lindman.
Johan Sävström
VAAJMA
nr 1/2012
3
Politiker
HörnaN!
Grenseløst samarbeid
til beste for folk
FØR JUL FIKK JEG GRÄNSNYTT fra vaajma tilsendt. Jeg
får hvert nummer, men denne gangen leste jeg med ekstra stor
interesse fordi jeg nettopp har blitt fast delegat fra Stortinget
til Nordisk Råd. Grenseprosjektet kjenner jeg godt. Både fordi
jeg var til stede under oppstartmøtet i Gäddede og fordi jeg
jevnlig har fått informasjon tilsendt samt møtt og snakket i
telefonen med Kjell Schive ved flere anledninger.
FOR MIN DEL ER JEG OPPTATT AV AT FOLK skal
kunne bo og arbeide over hele landet vårt og samtidig føle
seg trygge på at de har tilgang til gode helsetjenester, en god
skole og et kulturliv som fungerer. Jeg er en forsvarer av interkommunalt samarbeid for å få dette til. Tvangssammenslåing av kommuner tror jeg ikke fungerer. Men jeg mener at
samarbeidet skal være gjensidig forpliktende, ikke strande ved
skiftende politiske vinder og ha tillit i folket. Slik jeg opplever
Grenseprosjektet, er det av en slik karakter og dermed svært
interessant når vi skal diskutere hvordan vi skal fjerne grensehinder mellom de nordiske landene.
FØR JUL SKREV BENDIKS H. ARNESEN som er leder
for den norske delegasjonen i Nordisk Råd, en anmodning til
Regjeringen om at Statsministeren skal redegjøre for Stortinget om arbeidet med å fjerne grensehinder mellom de nordiske
landene. Planen er at det skal gis en slik redegjørelse av samtlige nordiske statsministre og at redegjørelsene skal følges opp
med en debatt. I Norge er det forslag om at debatten skal gå i
Stortinget den 24.april. Det blir en spennende debatt å følge.
For selv om vi synes det går smått og at det stadig dukker opp
nye grensehindre, så er det viktig for den videre utviklingen av
det grenseløse samarbeidet at saken løftes høyt opp på Regjeringens og Stortingets dagsorden.
MEN SAMARBEIDET OVER RIKSGRENSEN handler
om så mye annet enn tjenesteproduksjon og evige debatter om
grensehinder. Det handler mest om folket. Derfor er det gledelig for meg å lese om gränslösa ungdomar, kulturkveld i Røyrvik og mange andre gode tiltak som handler om å bryte ned
kunstige grenser mellom folket. Eller som Gunnar Heibring
fra Valsjöbyn sa det i julenummeret av Gränsnytt ”Prosjektet
har hjälpt til att avdramatisere gränsen”. Bedre blir det ikke.
Jeg ønsker lykke til med fase 2 av Grenseprosjektet. Sverige
og Norges politikere behøver dere.
Nyheter
Gränssprängande
journalistik ska bredda
nyhetsbevakningen i
Tröndelag, Jämtland
och Västernorrland.
Ökad kontakt mellan
medieföretagen i regionen får fler nyheter att
nå över gränsen. Det är
tanken i Interregprojektet ”Nyheter och Information över gränsen”
som just dragit igång
och som ska pågå i arton månader.
Mediamedarbetare i regionen ska
ges möjlighet att knyta kontakter
och lära av varandra genom ett utbytesprogram över gränsen. Dessutom kommer projektet att ordna
ett antal konferenser där strategiskt
viktiga mediafrågor ska lyftas fram.
Projektledare är journalisterna AnnLouise Rönestål Ek, Östersund och
Elin Solvang, Steinkjer, båda med
lång erfarenhet av arbete inom public service-media.
–NÅ ER VI IGANG, det betyr at vi
er klare for å utveksle journalister
og andre mediefolk over grensen.
Hvordan du som reiser vil ha det
skreddersyr vi. Du kan vaere borte
i en eller to uker, du kan reise alene
eller som en del av et team, forteller
Elin Solvang.
Interregprojektet står för kostnader för hotell och resa samt ordnar
bokningar. Arbetsgivaren står för
lön, som vid en vanlig kurs.
I flera år har tankarna på ett projekt
Två journalister i arbete på. Lars och
för att utveckla samarbetet funnits,
bland annat hos Ann-Louise Rönestål Ek:
– Merete Verstad, nyhetschef på
NRK i Tröndelag och jag gjorde tillsammans med våra NRK- och SVTkollegor ett seriöst försök att byta
Gerd Janne Kristoffersen
Stortingsrepresentant AP
NRK:s lokalredaktion i Steinkjer. Vid nyhetsdesken görs sändningarna.
4
VAAJMA
nr 1/2012
G
.
över gränsen
Guri Øvereng jobbar på Namdalsavisa och ingår där i webbredaktionen.
nyhetsmaterial med varandra våren
2008. Men vi märkte att det blev
stressigt, det fanns aldrig tid för reflektion och utvärdering, säger hon.
Ett förprojekt genomfördes 2010
där projektledaren Håkan Larsson
reste runt till redaktioner i regionen
Foto: Ann-Louise Rönnestål-Ek
och undersökte intresset. Det visade
sig att många mediachefer såg klara
fördelar med ett större nätverk och
nya idéer.
– Därför genomför vi nu detta
projekt. Merete finns i styrgruppen,
liksom Kjell Carnbro som arbetat
många år som chefredaktör. Jag känner stark inspiration nu, äntligen får
vi möjlighet att besöka varandra, lära
av varandra och jobba tillsammans.
Det kommer att skapa nya nätverk
och idéer, säger Ann-Louise Rönestål Ek.
–VÅRE MÅL ER et inblikk i nye
arbeidsmetoder og rutiner, et utvidet
kontaktnett faglig og geografisk och
et varig samarbeid i en eller annen
grad, säger Elin Solvang.
Projektägare är Handelskammaren Mittsverige på svensk sida och
Fylkeskommunen i Nordtröndelag
på norsk sida. Regionförbundet i
Foto: Ann-Louise Rönestål Ek
Jämtlands län, EU (Interreg) står för
finansieringen, den norska delen av
projektet finansieras av Nord-Tröndelag och Sör-Tröndelag fylke samt
statliga pengar
–En fungerande nyhetsförmedling över gränsen gynnar samarbete
i hela Mittskandinavien, säger Dick
Jansson, vd på Handelskammaren
Mittsverige.
Ann-Louise Rönestål Ek
Økt satsing på
tilflytting i Lierne
Lierne Kommune har et økt satsingsområde når det gjelder tilflytting og
ønsker å legge tilrette for at interessenter skal finne kommunen attraktiv som mulig bostedskommune!
Lierne Kommunestyre vedtok 26.
januar 2012 å opprette et forprosjekt
”Innflytterkoordinator”.
Forprosjektet er berammet dette året med
en 25% midlertidig stilling. Forprosjektet skal forme innhold og strategi
for det som vil bli Lierne Kommunes
Innflytterkoordinators rolle fra og
med 2013.
HAR DU TANKER OM å flytte
til kommunen er det flere basale
forhold som er viktige som man må
få presentert og vurdert før man tar
et endelig valg. Grunnlaget for all
aktivitet er god service der man er
tilgjengelig for kontakt og kan gi
ryddig informasjon både når det
gjelder Lierne Kommunes arbeidsmuligheter, bo muligheter, muligheter innenfor skole og barnehage,
helsetilbud og fritid!
I forprosjektet er det også ønskelig å få frem innflytteres motivasjon
for å flytte til Lierne, opplevelse av
fordeler men også utfordringer ved
tilflytting kommunen. Dette for å
kunne legge forholdene til rette slik
at kommunen blir interessant, men
også for å opprettholde en god kommune å leve og bo i!
DET FØRSTE INNTRYKKET
man får er essensielt for videre valg!
Lierne Kommune ønsker å vise imøtekommenhet og inkludering gjennom å ta dette steget og satse på Innflytterkoordinator.
Edith Valfridsson er
prosjektleder. Har du
innspill til prosjektet,
ta gjerne kontakt!
74 34 34 27 eller 95 79 94 75
[email protected]
Journalisterna Elin Solvang
och Ann-Louise Rönestål Ek
är projektledare.
Tyck till på Facebook!
Hur får vi fler
människor till Vaajma?
Gå in på vår
Facebook-sida och tyck till!
VAAJMA
nr 1/2012
5
Ökat engagemang
Utvärderingen av Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt pekade på brister med förankringen. Människor upplevde att informationen och påverkansmöjligheter var knappa.
Regionprojekt Vaajma tar både utvärderingen och
befolkningen i Vaajma på stort allvar och därför
ska regelbundna folkmöten bidra till ökad insyn
och större samhörighet med projektet.
Folkemøter i Lierne
og Røyrvik
Prosjektledelsen har i løpet av januar
og februar gjennomført folkemøter på
norsk side med møter i Nordli, Sørli
og i Røyrvik. Det var svært varierende
oppmøte på møtene, men alle steder
var det gode diskusjoner og prosjektledelsen fikk med seg flere innspill til
fremtidig arbeid.
I tillegg til hovedprosjektleder deltok delprosjektlederne og kommunens
representanter i styringsgruppen.
Hensikten med disse møtene er å
FOLKMÖTET I RÖYRVIK
handlade mest om framtiden, som
också är mest intressant. Det var
långt ifrån fullsatt. Det kan ändå
tolkas positivt eftersom hade det
funnits många negativa åsikter om
projektet hade säkert fler kommit för
att uttrycka missnöje.
Tidigare styrgruppsordöranden
Hans Oskar Devik ansåg att en lärdom från fas ett är att inte jobba så
brett utan fokusera på det som har
varit lyckosamt.
I Sørli var det fina diskusioner om inflyttning och skola.
styrke kommunikasjonen mellom
prosjektet og befolkningen i region,
og prosjektledelsen ønsker å gjennomføre 2-3 slike møter årlig i hver
kommune.
I møtene orienterte prosjektledelsen
om evalueringen av fase 1 (2009 –
2012), om arbeidsplaner og satsinger i
fase 2 (2012 – 2014) og om Destinasjon
Vaajma som er reiselivssatsingen i regionen.
Det synes som om reiselivssatsingen
og utviklingen av Destinasjon Vaaj-
Vid folkmötena i både Nordli och
Röyrvik upplevde flera ”äldre” att
det fanns en stor gemenskap och
med flera anledningar att träffas.
Eftersom den generationen redan är
bekanta med varandra så kan projektet försöka skapa fler mötesplatser.
Arnt Mikkelsen betonade att människor måste förstå allvaret med områdets utflyttning, och att vi bör ”le
mot dem som flyttar in!”
– Vi talade om utvärderingen och hur vi ser på fortsättningen. Det lyftes en hel del tankar och idéer från det
dryga trettiotalet personer som kommit dit. Mötet verkade uppskattas och vi ska träffas igen i början av april.
Det är viktigt att människor blir engagerade i projektet.
VAAJMA
nr 1/2012
Befolkningen og næringslivet er
også opptatt av nedbygging av gren-
Foto: Anna Jonasson
sehinder, forbedring av rammevilkårene for befolkningen og satsingen
på innflytting. Dette er prioriterte
saker i prosjektet i fase 2.
Kjell Schive
Tyck till på Facebook!
Skapar folkmöten mer
engagemang?
Gå in på vår
Facebook-sida och tyck till!
I HOTAGEN KOM DET UPP EMOT FEMTIO personer. Det höga
deltagandet kan förklaras med att Regionprojekt Vaajmas folkmöte
samkördes med föreningen Ansättjällen samt det faktum att det var
Hotagens andra möte, de hann med ett redan ifjol.
– Det är nog bra idé att ha mötena tillsammans med andra föreningar. Vi måste hitta rätt former för folkmötena. De får heller inte
vara för ofta så att människor tröttnar på projektet, säger huvudprojektledare Tommie Jirhed.
Kurtax blev en het potatis under mötet eftersom många fått felaktig
information av svensk media.
Anna Jonasson
På Frostvikens folkmöte befann sig
kommunalrådet Gudrun Hansson
6
ma er svært godt mottatt på norsk
side. Det samme er fellesgodefinansieringen Kurtax. Både befolkningen og reiselivsaktørene synes at
dette er gode tiltak som kan bidra til å
utvikle reiselivsnæringen i regionen.
En annen viktig sak som ble tatt
opp på norsk side er videreutvikling av den videregående skolen
ved å ta i bruk det fjernundervisningsutstyret som prosjektet finansierte ved skolen i fase 1.
Lars-Gunnar Holgersson var
också på mötet i Frostviken
– Lite synd att det alltid är samma folk på mötena i Frostviken. Fler skulle behöva få en inblick
innan de uttalar sig om saker och ting, för ofta
vet de inte vad de talar om.Mötena är bra, eftersom folk måste få information om projektet
annars är det ju värdelöst.
Destination Vaajma
Foto: Pernilla Hermansson
Ett resmål i två länder och med tre kulturer
Vaajma – the heart of
Scandinavia är en turistdestination som sträcker sig över två länder
och tre kulturer; norsk,
sydsamisk och svensk.
Fyra turismorganisationer i Vaajma ska bilda
en ekonomisk förening
för att driva Destination
Vaajma.
Namnet passar bra eftersom
området Vaajma verkligen ligger i
hjärtat av Skandinavien.
– Men inte bara det. Namnet
anspelar även på att man väljer
att vistas i Vaajma av kärlek. Kärlek
till bygden, kärlek till naturen och
kärlek till människorna. Som ytterligare ett led i kärlekstemat tänker
destinationen i framtiden att erbjuda speciella bröllopsarrang-
Anna Gillgren är turistchef i Strömsunds kommun och hon är positiv
till Destination Vaajma.
– Turism och näringsliv har blivit
ekonomisk tillväxt i det nya projektet och det är precis vad allt handlar
om. Nu har man landat med konceptet och vet hur man ska jobba
vidare.
Det är ändå viktigt att de fyra
emang, säger Anna Jonasson som
är delprojektledare för ekonomisk
tillväxt.
Destination Vaajmas vision är att
göra det attraktiva området Vaajma
känt på ett naturligt och personligt
varmt sätt för både nya och gamla
gäster. Det ska man åstadkomma genom att vara en bra säljkanal för de
olika turistföretagens paketerade resor med natur och kulturupplevelser.
– VI TROR BENHÅRT på konceptet. Med fler gäster så ökar vi försäljningen och gynnar hela Vaajmas
utveckling. Syftet är att få till en bra
och hållbar utveckling för näringslivet i regionen, säger Anna Jonasson.
Tanken är att Destination Vaajma
ska vara ett skyltfönster för hela
området men även en samordningsorganisation för turismutföreningarna som ingår i Vaajma
fortsätter att jobba på hemmaplan
och utvecklar sitt eget område och
inte bara förlitar sig på Destination
Vaajma.
JAG TROR ABSOLUT att det
kommer fler turister till Vaajma med
detta koncept samt att de stannar
längre, det är ju inte så långt att resa
mellan de fyra fjällen, säger Anna
Gillgren.
vecklingen i regionen.
Destinationsbolaget ska alltså
inte konkurrera utan komplettera
de befintliga verksamheter som
redan finns. Däremot ska Destination Vaajma hjälpa till att öka turistströmmen genom att skapa nya
produkter och paketresor.
– AFFÄRSIDÉ och marknadsföring är två viktiga bitar. Det gäller
att vi snyggt paketerar och säljer våra
upplevelser inom natur, kultur och
vildmark. Det som gör Vaajma unikt
är den personliga servicen, den lokala maten och de kunniga guiderna,
avslutar Anna Jonasson.
Johan Sävström
Läs mer på webben!
www.gransprojekt.eu
Lotta Falk driver Mountain Moose och tror på
samarbete i Vaajma
– Det är ett bra namn med en bra
slogan – ett resmål, två länder och
tre kulturer. Förhoppningsvis passar våra planerade älgbröllop in i
konceptet.
Vårt problem är att vi måste göra
allting själv. Från att bygga upp rent
fysiskt till att både baka och guida.
Därför är samarbete bra.
Marknadsföring är svårt. Antingen måste man vara utbildad för att
klara det själv eller vara tillräckligt
”stor” för att ha råd att anlita professionell hjälp. Därför är vi med
i Frostviksfjäll och i Destination
Vaajma.
I framtiden vore det fint om
medlemmarna gemensamt betalade till en extern marknadsförare,
säger Lotta Falk.
VAAJMA
nr 1/2012
7
Frivillig avgift ska
Diskussionerna om Kurtax som en möjlig modell
för att få pengar till att utveckla turismen i Vaajma
har spridit sig. Det har dock uppkommit mycket
spekulationer och rena felaktigheter.
Så här menar Regionprojekt Vaajma att en frivillig
mervärdesfinansiering kan fungera.
Vi har tittat på Kurtax i alperna
som ett exempel men det är långt
ifrån något som ska kopieras här.
DET HANDLAR INTE om en skatt
utan snarare som man kallar det i Norge – ”fellesgode finansiering” som
fritt översatt till svenska blir ”allmännytta finansiering” eller ”mervärdesfinansiering”.
Det är inte kommunerna som ska
ta ut avgiften utan lokala organisationer som brinner för utveckling av det
egna området och bibehållen service.
Varje område hittar sin modell,
men projektet har tagit fram den modell som provas i Lierne och som verkar slå väl ut där.
Avgiften ska gå till den egna kommundelen och inte till någon kollektiv kassa för Vaajma.
Avgiften ska vara frivillig och det
innebär att det måste vara starkt förankrat i området att avgiften ska tas
ut och hur. Det är enighet och syfte
som gör att pengarna trillar in.
PENGARNA SKA finansiera saker
som ger området ett mervärde. Det
kan till exempel handla om kultur,
skidspår, skoterleder, utsmyckning,
aktiviteter. Det blir ett mervärde för
gäster i området men framför allt ett
mervärde för oss som bor här.
Syftet är att hitta ett smidigt sätt
att ta betalt för att täcka utgifter som
”
Pengarna ska
finansiera saker
som ger området
ett mervärde. Det
blir ett mervärde
för gäster i området men framför
allt ett mervärde
för oss som bor
här.
Anna Jonasson
annars kräver andra former för finansiering, såsom avgifter för skidspår,
parkeringsavgifter och olika frivilliga insamlingar.
Vi har gott om så kallade kalla bäddar i området och det finns en vilja
att vara med och bidra till en positiv
utveckling av regionen.
ALLA SOM ÄR MED och tecknar
avtal om att delta i den allmännyttiga
mervärdesfinansieringen är också
med och påverkar hur pengarna ska
fördelas.
Detta är en möjlighet för lokala
entreprenörer att bedriva ideellt arbete på ett mer kommersiellt sätt.
När befolkningsantalet på fast boende minskar och fritidsboende ökar
är det svårt att hitta de krafter som
ska bibehålla service utan ersättning.
Anna Jonasson,
delprojektledare,
ekonomisk tillväxt,
Regionprojekt Vaajma
Pengar från kurtax kan bland annat se
vintersäsongen.
– JAG TROR PÅ KURTAX även om namnet inte är lyckat.
Det har i många år fungerat bra i flera alpländer, där destinationer finansierat sina marknadsföringsaktiviteter och utvecklat
saker de inte skulle klarat annars. Kurtaxpengar ger möjlighet
att göra de där lilla extra som till exempel att sätta ut blomsterarrangemang. Små saker, men som gör att våra gäster och
medborgare upplever ett område som extra trevligt och väl
värt att besöka igen.
Strömsunds turistchef Anna Gillgren inuti Korallgrottan gör tummen upp för kurtax.
Foto: Gerd Sjögren
OLYCKLIGT SOM DET FRAMSTÄLLDES I MEDIA.
Men när det lagt sig tror jag att människor inser att kurtax kan
bli något bra. Det är så lite pengar för individen, som i slutändan gör mycket för området.
Det är för en god sak och jag tror att många väljer att lägga
några slantar på detta. Fast det är viktigt att det finns tydlig
information – att folk blir upplysta om att det är frivilligt och
vad det går till – så att det inte bara är något som syns på kvittot
efteråt, då kan det bli negativt och uppstå missnöjen.
Det är ju helt och hållet frivilligt, ett val som jag gör som
privatperson. Man måste testa innan man avfärdar, säger Anna
Gillgren.
Tyck till på Facebook!
Vad tycker du om
kurtax? Håller du med
Anna Gillgren?
Gå in på vår Facebook-sida!
8
VAAJMA
nr 1/2012
ti
F
e
utveckla Vaajma
ICA MATKROKEN LIERNE har
synliggjort Kurtax med hjälp av en
informationslapp vid ingången samt
att de säljer plastpåsar för 2,50 istället för en krona. Det betyder att kurtax får 1,50 kronor från varje plastpåse som säljs i affären.
Enligt daglig leder Brit Nordbakk
har det inte varit några kritiska röster
till de dyrare plastpåsarna.
– Folk synes det er en enkel og grei
måte å kunne bidra litt på, sier hon.
Tygpåsen som hänger på väggen bakom Britt kan de välja som
inte vill köpa den dyrare plastpåsen. Det är vekstbedriften Namas
(ungefär som Samhall i Sverige)
som tillverkar tygpåsarna.
Victoria Westberg
–Synd att det skrevs
i pressen som det
gjorde. Kurtax är bara
en marginell kostnad
och egentligen inget att
bråka om.
DET ÄR SVÅRT FÖR OSS att ta
betalt för den vackra naturen och utsikten, men det behövs pengar för att
bevara den.
Skyltning och ordentliga leder är
andra saker som inte sköter sig själv
och utan kostnad, här i Stora Blåsjön
finns det inte ens en container för turister att slänga skräp i.
DÄRFÖR TROR JAG att kurtax
kan göra mycket nytta här i Vaajma,
säger Lotta Falk från Mountain
Moose i Stora Blåsjön.
till att skidspåren hålls efter under
Foto: Lennart Olsson, Jemtweb Webbyrå
Sørli fick information om kurtax
Lierne Fritid är den
samlande organisationen för turism och fritid
i Lierne kommun. Under 2011 startade Lierne
Fritid upp ett projekt,
”Ny vekst i Lierne” där
bland annat Roy-Inge
Bergli anställts som
projektledare.
Inom området reiseliv ingår bland
annat satsning på införandet av kurtax eller Fellesgodefinansiering som
man valt att kalla det i Lierne. En frivillig finansieringslösning där alla
är med och betalar för mervärden i
området som ingen idag betalar för.
Till exempel preparering av skidspår, skyltning av leder, plantering,
utsmyckning, städning på rekreationsområden, men även utökad
verksamhet på turistbyrån, marknadsföring och ersättningar för dugnad (frivilligarbete på ideell basis).
Finansieringssystemet är infört i
delar av Lierne kommun och har fal-
Läs mer på webben!
www.gransprojekt.eu
I fjolårets sista Gränsnytt
skrev vi om när Roy Inge
Bergli delade ut det första
bidraget från kurtax till Flyktningerennets Eva Westum
Kveli.
Foto:Jorunn Granheim
lit väl ut. För att kunna komma igång
med detta även i Mebygda (Sörliområdet) så bjöd Lierne Fritid in till ett
informations- och förankringsmöte
kring Kurtax på Samfundshuset i
Sörli måndag den 31 jan kl. 19:00.
Inbjudan var riktad till näringsliv,
organisationer, föreningar, lokalbefolkningen, stugägare (Hytte) och
andra intresserade.
tax? Varför vill vi införa kurtax? Hur
skall detta genomföras i praktiken?
Vad vill vi som fastboende, hytteägare och andre ha tillbaka för det införs
kurtax i Lierne?
Efter mötet överlämnades de första kurtaxpengarna till Sörli.
Mötet samlade 32 personer i cafét på samfundshuse och Roy-Inge
Bergli föredrog. Han visade ett omfattande presentationsprogram som
följdes upp av öppna diskussioner.
Slutligen utdelade Roy-Inge en
första utbetalning av kurtax medel
till Sörli Helselag på 10 000 kr. vilket
mottogs med varma applåder.
Tommie Jirhed
Temat för kvällen var: Vad är kurVAAJMA
nr 1/2012
9
Trygghet för äldre
Det har nu gått 20 år
sedan dåvarande landshövdingen i Jämtland,
Sven Heurgren anlände
till Rötviken tillsammans med två tjänstemän från Socialdepartementet. Anledningen
var att inviga ett av de
första äldrekooperativen i länet - Hotagsfjärden. Ett projekt som
fick stor uppmärksamhet.
Kooperativet, med sina åtta lägenheter, har under de 20 åren gett trygghet för
många äldre i bygden – och dessutom
skapat ett antal viktiga arbetstillfällen.
När jag anländer till Hotagsfjärden
en kall januaridag och kliver in i huset
sitter de boende tillsammans med inbjudna vänner vid bordet i samlingslokalen. Den här förmiddagen har man
en gemensam andaktsstund. Prästen
Elisabeth Björklund läser ett antal bibelavsnitt som varvas med flera trevliga
sånger.
Kooperativet har i dag sju anställda,
sex personer ansvarar för vården och
köket samt en timanställd vaktmästare.
Extra timvikarier kompletterar när det
behövs.
– På dagen finns en anställd ansvarig
för vården och en kökspersonal. Ytterligare en anställd sköter hemtjänsten för
fem personer som bor i byar i Hotagen.
Dessutom har en person kvällstjänst
och beredskap under natten från hemmet med jourtelefon, berättar Anette
Engelin.
Här de anställda Maritha Grelsson, Elenor Hammarfjäll och Anette Engelin och längst till höger
Olivia Wiklander, en eldsjäl som var med och startade Hotagsfjärden.
Foto: Per Lindahl
MED VID BORDET under andakten sitter också Olivia Wiklander,
en av de eldsjälar som var med och
startade kooperativet.
– Det var i slutet på 80-talet som några av oss i en utvecklingsgrupp fick
idén till det här kooperativet. Gruppen hade tidigare varit engagerade
och propagerat mot uranbrytningen
i kommunen. Vi åkte runt i byarna
och presenterade vår idé om ett äldreboende, berättar hon.
Flera i gruppen gick sedan kurs
Andaktsstunden med de som bor på kooperativet tillsammans
med Prästen Elisabeth Björklund.
Foto: Per Lindahl
10 VAAJMA
nr 1/2012
i Kooperativ utveckling i Ås där
de fick lära om ekonomi och vård.
Både kommun och stat kunde inledningsvis också lämna bidrag till
verksamheten.
– Men vi var naturligtvis också
tvingade att ta ett första lån på 7,5
miljoner. I dag är det lånet nere i två
miljoner, berättar Olivia stolt.
Olivia är fortsatt starkt engagerad
i verksamheten. Kooperativet har i
dag drygt 40 medlemmar. Det leds
av en styrelse och en arbetsledare.
försiktiga med våra utgifter för att
få bra kontinuitet i den ekonomiska
föreningen, menar Anita.
Anhöriga och besökande lämnar
ibland medel till de boendes trivselkassa, vilket gör att kooperativet kan
arrangera utflykter och kalas.
– Till sommaren ska vi ordna en
större fest, då firar vi 20 år, avslutar
Anita.
HUR SER DEN EKONOMISKA
situationen ut för kooperativet i dag?
–Den är stabil. Vi har samtliga åtta
lägenheter uthyrda till nio personer.
De betalar hyra för sitt boende. Vi
har dessutom en liten kö till lägenheterna i dagsläget, berättar kooperativets styrelseordförande Anita
Eriksson, som bor i Skärvången.
En betydelsefull intäkt är de vårdtjänster som kooperativet fakturerar
Krokoms kommun.
– Vårdtjänsterna utförs dels i äldrekooperativet, dels för de personerna som bor ute i byarna i Hotagsbygden och som har beviljats hjälp i sitt
vardagsliv. Trots detta måste vi vara
Den 8 december delade
Krokoms kommun ut priser
och stipendier till företag och
organisationer för ett bra arbete under 2011. Hotagsfjärden var nominerad som årets
serviceföretag med följande
motivering:
Ӏldrekooperativet startades
och drivs av några fantastiska
eldsjälar, som skapar trygghet
för de äldre och arbetstillfällen i byn. Personalen visar ett
brinnande engagemang och
är goda ambassadörer för
kooperativet och Krokoms
kommun.”
Per Lindahl
FAKTA
Tilvekst i volleyball
Fotball og ski er idretter
med mange aktive utøvere i Lierne, men det
har også vært en sterk
tradisjon for volleyball i
kommunen.
Aktiviteten var stor på 80-tallet og en
bit inn på 90-tallet, for den avtok en
periode. Takket være Tone Totland
i Sørli så fikk volleyball en nystart
i 2004, da hun kom i gang med ett
lag i divisjon 3 fra Lierne. Deretter
har aktiviteten vært økende igjen,
ikke minst grunnet Liernehallen, og
de mange aktive som stiller opp som
ledere/trenere.
Leder for volleyballgruppa i
Lierne IL, Anita L. Lundgren, kan
fortelle at de denne sesongen har 68
aktive jenter/damer og 69 gutter/herrer med på treninger og turneringer.
DE AKTIVE ER FRA 5.klasse og
oppover, og Lierne volleyball har ett
div.3-lag og ett div.2-lag for damer. Vi venter på at herrene skal få et lag
på plass også! sier Anita, og smiler.
Det har vært stor aktivitet på treninger, tirsdager i Liernehallen og
onsdager i Sørlihallen. Foran turne-
ringer har det vært fellestrening for
alle i Liernehallen. Vi spør om det
har vært vanskelig å få nok trenere,
men det sier Anita ikke har vært noe
problem
”
Vi har mange
aktive foreldre
som stiller opp og
leder treninger.
Anita Lundgren
– Vi har mange aktive foreldre og
andre aktive som stiller opp og leder
treninger, og har også nylig arrangert ett trener 2- kurs for å få enda flere
med, sier hon.
13. desember ble det arrangert
fellestrening med uhøytidlig Lucia
turnering for barn og foreldre med
57 deltakere.
Det har vært noe variert delta-
Yngste gruppa på trening. Karianne Aagård nesten framme
ved fotografen. Trener for kvelden, Edith B. Valfridsson ved
nettet i bakgrunden.
Foto: Victoria Westberg
kelse med antall lag fra Lierne på de
3 turneringer en har deltatt på hittil,
men på det meste var det med 7 lag,
i klassene U12, U14 og U16. Resultatene på turneringene er Anita godt
fornøyd med.
– Lørdag 11. februar arrangeres
det en turnering i Liernehallen. Det
er G16 som spiller sonemesterskap
- da ønsker vi mange publikummere
som kan heie på oss, sier Anita.
Victoria Westberg
En moderne landsbygds uten grenser
Fra 1. januar 2012 har
Midt-Skandinavisk
Regionprosjekt endret
navn til Regionprosjektet Vaajma.
Vaajma, som betyr hjerte på sørsamisk, signaliserer en varm, hjertelig og åpen region hvor menneskene bryr seg om hverandre.
Prosjektet skal være fremtidsrettet og bygge opp under en tydelig
idé om en utvikling i retning av et
økonomisk, økologisk og sosialt
bærekraftig samfunn.
Prosjektet skal samtidig være
ambisiøst og det skal bidra til å utnytte og utvikle de ressursene som
finnes i regionens mennesker og i
dens naturgitte fortrinn. Prosjektet skal være grensesprengende og
dyrke skapertrang, kreativitet og
entreprenørskap.
Vi har en visjon (en drøm) om
å utvikle en moderne landsbygd
uten grenser.
MODERNE BETYR at regionen
skal være oppdatert, fremtidsrettet
og i kontinuerlig utvikling i retning
av et samfunn hvor ny teknologi utnyttes på en økonomisk og økologisk
bærekraftig måte. Miljø, likestilling
og integrering er viktige verdier i alt
vi foretar oss.
Med landsbygd forbinder vi tradisjon, trygghet, frisk luft, rent vann
og grønt gress hvor menneskene lever i harmoni med naturen, kulturen
og med hverandre.
Og at regionen skal være uten
grenser signaliserer at vi ønsker å
bygge ned grensehinder og viske ut
riksgrensen. Det signaliserer også
at regionen skal være grenseløs med
hensyn til skapertrang, kreativitet
og entreprenørskap. Regionen skal
være grensesprengende i alle henseende. Her skal alt være mulig.
Sentrale myndigheter inviteres til
å bruke regionen som forsøksregion
for politisk entreprenørskap. Her
skal nye og uprøvde virkemidler i
region- og distriktspolitikken kunne
testes.
De neste 3 årene har vi satt oss
mål om netto innflytting, økt sysselsetting, opprettholdelse av offentlig
tjenesteproduksjon,
tilstrekkelig
tilgang på kompetanse og arbeidskraft til privat og offentlig sektor,
økt livskvalitet for befolkningen og
gjennomføring av minimum 3 pilottiltak/forsøk i distriktspolitikken.
DETTE ER FINE ORD og gode
målsettinger, men vi er realistiske og
innser at det er ingen enkel oppgave
å realisere visjon og mål. Og skal vi
nå målene, er vi avhengig av et tett
samarbeid mellom regionprosjektet,
kommunenes politiske og administrative ledelse og ikke minst med
regionens befolkning og næringsliv.
Når det gjelder rammebetingelser,
grensehinder og pilottiltak er vi også
avhengig av et samarbeid med regionale og sentrale myndigheter.
HAR DU ET GODT FORSLAG
som kan bidra til å nå målene og som
kan bidra til å skape en moderne
landsbygd uten grenser, håper vi at
du vil bruke skjemaet på side 22 i
dette nummeret av avisen Vaajma.
Vi lover at alle forslagsstillere skal
få tilbakemelding.
Kjell Schive
Läs mer på webben!
www.gransprojekt.eu
VAAJMA
nr 1/2012
11
HANTVERKARE
I VAAJMA
Lars-Gunnar Holgersson är en eldsjäl i Frostviken. Han har varit involverad i många projekt som syftat till att utveckla området.
Foto: Johan Sävström
En bygdens kämpe
Lars-Gunnar Holgersson är en av få hantverkare i Vaajma som
arbetar på båda sidor
gränsen. Han är också
en eldsjäl i bygden och
fick ifjol en utmärkelse
för hans långa engagemang i Frostvikens
utveckling.
Karriären som plåtslagare började
redan 1967. Arbetena skiljer sig
inte något nämnvärt idag från den
tiden anser Lars-Gunnar. Den stora
skillnaden är att det finns mer färdigt material att köpa nuförtiden.
förr jobbade plåtslagare sällan utomhus vintertid, utan då stod de i
verkstaden och tillverkade plåtdetaljerna inför sommarens arbeten.
NÅGON KOMPANJON har Holgersson aldrig haft.
– Jag har alltid jobbat ensam. Man
vänjer sig vid det och nu skulle det
vara svårt att säga åt någon vad han
ska göra. Då gör jag hellre det själv
och får det som precis som jag vill,
säger Lasse Holgersson.
Det finns inga speciella drömuppdrag, anser Holgersson, eftersom själva yrket är härligt och ingen
dag är den andra lik. Det bästa är att
få jobba utomhus samt att komma
ut i bygden och få träffa folk.
Sedan det blev lag på att alla rökkanaler ska besiktigas regelbundet
har Lars-Gunnar Holgersson monterat otaliga takstegar.
– Kommer sotaren för att inspekLars-Gunnar har aldrig känt
av höjdskräck. Det vore heller
ingen bra yrkesegenskap.
VAAJMA
nr 1/2012
Foto: Johan Sävström
tera och upptäcker att det inte finns
någon stege upp till skorstenen, då
ringer de till mig.
”
Man måste fajtas
för att få något
gjort. Speciellt i
glesbygden.
Lars-Gunnar Holgersson
Därför är taken Holgerssons arbetsplats. Lyckosamt nog är han
inte det minsta höjdrädd vilket inte
vore en bra yrkesegenskap. Lasse
har endast vid ett tillfälle råkat ut
för en arbetsolycka, men då var den
desto allvarligare.
– Jag hade slarvat när jag byggde
ställningen och inte satt upp ryggstöd. När jag tog ett steg bakåt
trampade jag utanför plankan och
föll fyra meter rakt ned i backen.
Det blev helikopter till Östersund
där de lappad ihop mig bäst de
kunde. Hela ryggen var förstörd
och det tog elva månader innan
jag var tillbaka i arbetet. Men idag
har jag inga men alls, säger Lasse.
Genom åren har Lars-Gunnar
haft många uppdrag på den norska
sidan gränsen. Första gången annonserade han i Namdalsavisa
och fick ett brakgenombrott direkt
med kunder som hörde av sig.
– Sedan dess har jag aldrig behövt annonsera. Nöjda kunder är
den bästa reklamen, säger LarsGunnar.
På den tiden fanns det en tullstation vid gränsen. Holgersson åkte
dit klockan åtta på morgonen och
visade upp materialet han skulle
använda i Norge, fick en stämpel
och åkte vidare för att jobba. Det
var allt som krävdes.
– DET VAR LÄTTARE DÅ. Nu
ska det skötas över internet men det
innebär inte att det är smidigare utan
tvärtom betydligt krångligare, menar Holgersson.
Nu måste de norska kunderna
vara uppkopplade och registrerade i tullverkets databas med en
egen inloggning. Annars måste
Hans Oskar Devik
takket av
På folkemøtet i Røyrvik den 7.
februar ble Hans Oskar Devik
takket for sin innsats som leder
av styringsgruppen gjennom 3
år. Han fikk overrakt et bilde som
er laget av Marlene Solberg fra
Lierne. Bildet viser to personer
som sitter på hver sin planet ute i
verdensrommet og drømmer om
bedre samarbeid og En moderne landsbygd uten grenser.
Kjell Schive
Psalmkväll i Hotagen
Runt 15 personer var den 23 januari samlade i Hotagens församlingshem för att tillsammans sjunga välkända psalmer, på ett för alla inte
lika välkänt språk, nämligen sydsamiskan. Marianne Persson, samisk
samordnare i Krokoms kommun och initiativtagare till denna kväll säger med glädje i rösten: ”varje gång språket hörs – lever det!” Psalmkvällen i Hotagen var den första av flera inplanerade under våren.
Marita Arnsäter
de ta hjälp av en deklarerare som
tar tusen kronor för besväret. Det
är bara de större firmorna som är
registrerade och det betyder att
Lars-Gunnar förlorat många privata kunder över gränsen. När han
beklagade sig för tullmyndigheten
fick han besked att köra till Storliens dygnetruntöppna tullstation.
Det är 40 mil dit enkel resa.
– Det är ett uppdrag för Regionprojekt Vaajma att få till stånd förenklingar. Tyvärr verkar inte politikerna förstå att det är ett problem,
säger Lars-Gunnar.
VISSA REGLER ÄR helt absurda.
Som att alla pallar och emballage
som far över gränsen måste vara
rökta mot ohyra.
– Min plåt levereras med färdigrökt emballage. Men det betyder
att jag inte får såga till en liten
planka att använda som pall. Samtidigt passerar dagligen otaliga timmerbilar över gränsen som är fullastade med virke. Då är det ingen
som frågar efter ohyra, säger Lasse
Holgersson.
Ifjol fick Lars-Gunnar Holgersson
Frostviksstjärnan som utdelas av
turistföreningen Frostviksfjäll. Utmärkelsen fick han för att vara en
god ambassadör och att i många
år kämpat för bygdens utveckling.
Åtskilliga timmar har vikts åt ideellt
arbete i Frostvikens många föreningar och projekt. Lars-Gunnar har
bland annat varit den lokala paraplyorganisationen Forum Frostvikens kassör i femton år.
– Varje år har jag sagt upp mig
från ämbetet. Men det är aldrig någon som bryr sig om det, skrattar
Holgersson.
En av de största utmaningarna
var att få till ett flygfält i Frostviken.
Det fanns flera flygintresserade som
länge hade velat få ett flygfält utan
att lyckats. På ett möte nämnde Holgersson att de skulle bruka allvar nu.
Då var det ingen som trodde att han
skulle klara av det, men två år senare
stod Frostlanda färdigt.
– MAN MÅSTE FAJTAS för att
kunna genomföra något. Speciellt
när man bor i glesbygd. Vi hade till
exempel aldrig haft en bilprovning
om vi inte fajtats ordentligt först. Vi
fick ligga på länge och väl men nu
har vi en mobil bilprovning i Frostviken, säger Lars Gunnar Holgersson.
Lång tid och mycket arbete lade
Holgersson ned på att få en bankomat till Gäddede.
DET TOG MER ÄN FEM år och
blev verklighet först när bankkontoret stängdes. Forum Frostviken äger
Sveriges enda privatägda bankomat
som sitter i Holgerssons verkstad.
– Det var mitt krav för att jag skulle sköta underhållet. Pengar körs
upp från Strömsund men det är
jag som byter kvittorulle och får ta
emot felanmälningar, säger Lasse.
2014 har Holgersson tänkt att gå
i pension. Han har sökt en efterträdare de senaste fem åren utan att
lyckas.
– Hittills har ingen hört av sig. Det
vore bra om jag först kan styra in en
Sedan lagen om besiktning
av rökkanaler togs i bruk
har Lars-Gunnar Holgersson
monterat otaliga takstegar i
Frostviken.
Johan Sävström
person både i yrket och i Frostviken
som jag sen lämnar över helt till, säger Lars Gunnar Holgersson.
Johan Sävström
Sosial møtesplass
Røyrvik bibliotek er
ikke som andre bibliotek. Her er den sosiale
møteplassen nesten
like viktig som utlån av
bøker og DVD. Og som
ett treffsted for bygdas
ungdom, kanskje viktigst!
Jorunn Vollmo, bibliotekets bibliotekar, har virkelig skapt en arena for
dette i lokalene på enden av Røyrvik
barne- og ungdomsskole. I åpne og
trivelige lokaler finner vi bøker i alle
sjangere, både for unge og ”gamle”.
Utvalget er rikt og stort, og skulle
ikke du finne det du søker, så søker
Jorunn på nettet, og noen få dager
senere er boka her sendt fra ett større
bibliotek.
NOE ANNET SOM SLÅR deg er
atmosfæren. Her er det ingen som
skuler på deg som ett forstyrrende
element i det du trer inn. Du finner
ingen ”vær stille” skilt hengende
som en trussel. I stedet høres det småprat og diskusjoner fra ungdom som
sitter foran pc-avdelingen og diskuterer. Hva det prates om vet ikke jeg,
kanskje er det skoleprosjekt, skooter
eller moter som engasjerer.
Småpraten og diskusjonene blir
gjerne avbrutt av gledeshyl fra spillavdelingen. Biblioteket har en egen
liten krok med både Wii og X-boks
med tilhørende spill. Og det er ikke
for utlån, nei her spilles det! Selv om
Røyrvik bibliotek er ett annerledes bibliotek. Bibliotekar Jorunn Vollmo har skapt en sosiale
Foto: Lars Arne Krukhaug
møtesplasse.
fjernkontrollen styres med hendene
må vist hele kroppen tas i bruk sammen med utbrudd som vitner om så
vel seier som tap.
En annen avdeling som interesserer er den samiske ”kroken”. Røyrvik har sammen med Snåsa lagt vekt
på å ha tilbud og kompetanse på det
samiske, og spesielt det sørsamiske.
Jorunn samarbeider med den samiske bokbussen som er innom bygda
med jevne mellomrom, så tilbudet er
stort og variert. Det er hovedsakelig
lokalbefolkningen som bruker denne avdelingen men en og annen fra
Blåsjöen og omegn tar turen innom.
SELV OM JORUNN har satset
og lagt til rette for barn og ungdom
har hun ikke glemt de ”gamle”. I
fjor startet hun opp ”seniorsurf”. Et
særs populært tiltak for den eldre generasjon som ikke har fått data inn
med morsmelka. Her har surfing på
nettet, oppretting av e-post og facebookkonto vært viktig, men også
opplæring i bruk av nettbank har stått
på pensum.
MEN OGSÅ HER ER det sosiale
ett viktig element. Det er ikke bare
ungdommen som er vanskelig å
få bort fra dataskjermen, men når
kaffen og vaflene settes på bordet
slipper de fort taket i datamusa og
trekker bort til kaffekroken. Men da
er data, for en liten stund glemt, og
kaffekosen og praten overtar.
Som sagt en spennende og allsidig
møteplass. Ikke bare ett bibliotek.
Og godt er det, vi trenger slike oaser
i ei lita bygd som Røyrvik.
VIL DU VITE MER OM biblioteket har Jorunn laget sin egen side på
kommunens hjemmeside. Les mer
om Røyrvik bibliotek på www.royrvik.kommune.no, der finner du, i tillegg til informasjon om biblioteket,
en egen ungdomsside. Velkommen
til Røyrvik bibliotek!
Lars Arne Krukhaug
Julespill med elevene fra Stortangen
I en rekke år har elevene ved Storangen skole
invitert foreldre og
andre til juleavslutning
der de viser et julespill
fra scenen på Lierne
Samfunnshus.
Før jul siste år var det stykket
”Nisse på ville veier” som stod på
programmet, og nok en gang lar vi
oss imponere at gjennomføringen.
14 VAAJMA
nr 1/2012
Alle 90 elevene ved Storangen skole deltar på julespillet.
Foto: Karl Audun Fagerli
Både fra de som har mer framtredende roller, men også fra de
som har de viktige statist- og eller
sangrollene.
Og i slutten av januar i år inviterte
elevene ved Sørli skole til sin årlige
forestilling. Etter en flott forestilling
med Bør Børsson i 2011, så slå de i
år til med Sven Ingvars-forestilling.
Også her var det mange flotte innslag, både fra enkeltutøvere med
sang og musikk, men også fra hele
gruppen samlet. Jo det blir scenevante ungdommer av slikt.
Karl Audun Fagerli
Förstå din granne
Nordspråk är en sammanslutning av föreningar med lärare
i nordiska språk. De
arrangerar kurser, uppmuntrar och visar på
undervisningsmaterial
i nordiska språk och
nordisk kultur.
En av de svenska representanterna
i Nordspråk är Lotta Storm som är
styrelseledamot i Svensklärareföreningen och lärare i Valsjönbyn.
När Lotta som student läste kursen
Svenska för blivande lärare förstod hon inte nyttan med studierna
i danska och norska. Men när hon
2001 flyttade till Valsjöbyn så var
den jämtländska dialekten inte alls
särskilt svår att begripa.
– Det var mycket tack vare mina
tidigare studier i norska. För människor som bor i Vaajma är det heller
inte alltid givet att man förstår norska
eller svenska. De familjer som talar
två språk hemma har en stor fördel.
Lotta Storm anser att folk i
Vaajma bör kunna kommunicera på eget språk även i
grannlandet.
GRÄNSPROJEKTETS FÖRSTA
tre år satsade på utbyte i skolor och
samarbete mellan lärarna på båda sidor om gränsen. Lotta Storm anser
att det bidragit till större förståelse
för varandras språk.
– Det krävs inte särskilt lång tid eller stora insatser för att barnen och
ungdomarna ska öva upp språkförståelsen. Det handlar ju inte om att
lära sig att tala ett nytt språk utan
bara att lära sig att förstå och läsa.
Att
kommunikationssvårigheter
inte står i vägen är viktigt, och det
möjliggör ett ännu bättre samarbete över gränsen, säger Lotta.
tidigare eleverna lär sig förstå grannspråken ju större möjligheter har de
att tala sitt eget språk med människor från grannländerna, säger Lotta
Storm.
Eleverna i Sørli och Valsjöbyn
gjorde ifjol en tvåspråkig
skoltidning tillsammans.
Svenska skolverket kom i fjol med
en ny läroplan som bland annat
prioriterar nordiska språk. Tidigare
var den största delen av undervisningen i nordiska språk förlagd till
gymnasiet. I den nya läroplanen ska
grannspråken studeras i grundskolan och påbörjas innan högstadiet.
– DET ÄR BRA ATT BÖRJA tidigt med grannspråksundervisning.
Dagens äldre tonåringar försöker
sällan ens att kommunicera på sitt
eget språk med andra nordbor utan
vänder sig till engelskan direkt. Ju
REGIONPROJEKT VAAJMA
trycker hårt på att vi ska kunna kommunicera med varandra över gränsen. I målsättningen står bland annat
att skolprojektet ska ”øke forståelsen
for og kjennskapet til nordisk språk
og kultur.” Det är ännu inte bestämt
exakt hur målsättningen ska infrias.
Lotta Storm tycker att det är väldigt viktigt att man fortsätter att
satsa på de yngre eleverna i gränssamarbetet. Det är där grunden
läggs.
– Om man låter barnen träffas ofta
för att ägna sig åt gemensamma skolaktiviteter där de lär känna varandra
bäddar man för mer samarbete över
gränsen i framtiden, tror Lotta.
Johan Sävström
Tyck till på Facebook!
Förstår du ditt
grannspråk?
Gå in på vår
Facebook-sida och tyck till!
Motorcrossbanan invigs till sommaren
För tillfället ligger motorcrossbanan i Gäddede under snö och därför
är det stiltje i arbetet.
Men så fort snön smälter sätter arbetet igång
igen och till sommaren
ska banan var körduglig.
– Vi kom igång sent i höstas men
hade flax att snön också var försenad. Därför har vi fått gjort en hel
del ändå. Till våren fixar vi till hoppen och andra finjusteringar, säger
Tommy Ek.
Allt arbete med att anlägga banan sköts helt ideellt av ungdomar
och deras föräldrar. Till våren kommer man att bjuda upp en motororganisation för att kika på banan
och ge råd till anläggarna.
I FÖRSTA HAND SKA banan
vara till aktiviteter för ungdomarna
i Vaajma. På andra sidan gränsen
finns också ett stort intresse för motorcrossbanan.
Vill ungdomarna sedan öka engagemanget så finns det möjligeter.
– De kan skapa en egen förening
och göra banan tillåten för riktiga
tävlingar. Men viktigast är att de
har roligt, sedan bestämmer de
själva vad de vill göra. Vi lägger
medvetet ribban lite lågt i början.
Det finns en risk i glesbygd med
få människor att intresse avtar när
man går ut för hårt. Då är det bättre
att höja ribban allteftersom intresset ökar istället, säger Tommy Ek.
Johan Sävström
Allt arbete utförs ideellt av intresserade föräldrar och ungdomar. I framtiden ska banan även kunna användas på vintern
som snöskoterbana.
Foto: Love Ek
VAAJMA
nr 1/2012
15
Gräva fiber ihop?
Människor utanför städer och tätorter har lika
stort behov av bredband
som alla andra. Leverantörer har ofta fokus
på volym och därför blir
fiberinstallation i glesbygd betydligt dyrare.
Bynet är ett bolag som
säger sig sänka kostnaderna med hjälp av engagemang från lokala
ekonomiska föreningar.
Marcus Ternstedt på Bynet säger
att deras hjälp är främst organisatorisk. De hjälper att strukturera
fiberinstallationen – sedan lämnar
Bynet.
– Det är viktigt att den lokala
föreningen är ägare. Vi har hjälpt
föreningar både där det inte funnits någon stamkabel och där som
det bara var att koppla på. I vilket
fall sänks kostnaderna betydligt,
säger han.
För 300 kronor i månaden får en
abonnent internet, telefon och tv
i hemmet. Då tillkommer anslutningskostnaden som Bynet kan
påverka.
– Vi har ett ramavtal med Telia
som sänker påkopplingskostnaden. Mest besparning görs dock på
att värva många medlemmar samt
att ägna egna arbetstimmar på arbetet, säger Marcus Ternstedt.
I Årjäng har ett projekt för att fiberansluta hela kommunen dragits
igång. Det är kommunen och åtta
lokala ekonomiska föreningar som
äger och driver projektet med visst
finansiellt stöd från EU och Region
Värmland. Bynet sköter förarbetet,
kontakter med folket och få till
markavtal samt att få igång de ekonomiska föreningarna.
– Vi kör efter Säfflemodellen
som är den kommun som kommit
längst. Där hamnade anslutningskostnaden på mellan 15 och 18
tusen kronor. På grund av svårgenomträngd terräng riskerar det att
bli dyrare här, säger Anneli Pettersson, Årjäng kommuns fiberprojektledare.
Hon menar att det lokala engagemanget är a och o för vad totalkostnaderna hamnar på. Allt som kan
göras av medlemmarna själva innan,
under och efter själva byggprojektet
håller ned kostnaderna.
– DET KRÄVS ÅTSKILLIGA
arbetstimmar. Det ska förberedas
för grävmaskin och sen återställas
efter grävning. Det är alltid svårt att
få människor att ställa upp på frivilligarbete, men det är nödvändigt om
fiber ska installeras till ett rimligt
pris, säger Anneli Pettersson.
Johan Sävström
Läs mer på webben!
Campingen i Gäddede tänker satsa på utökat trådlöst
nätverk från egen router istället
för fiber.
Lili-Marie Wassdahl anser att
fiberanslutningen är alldeles
för dyr.
Dyrt att ansluta
till fiberkabeln
Lili-Marie Wassdahl på Gäddedes
camping tackade nej till att fiberansluta efter Telias erbjudande.
– Det blev för alldeles för dyrt.
28 000 i engångskostnad och sedan
ändå höga årsavgifter, säger hon.
I dagsläget har de en router som
knappt räcker till bredbandet i receptionen. Tanken är att gräva ned kabel
runt området och montera förstärkningsantenner så att hela campingen
blir on-line ändå.
– Vi måste ju tillgodose våra kunders önskemål. Nuförtiden vill folk
kolla mejlen så fort de stannat på parkeringen. Men fibern blev för dyr, vi
måste ju kunna ta betalt för tjänsten
av våra kunder inom rimliga gränser,
säger Lili-Marie Wassdahl.
FROSTVIKSSKOLAN är däremot klart för anslutning, kablarna
är dragna och inkopplade. Det fattas bara att trycka på till-knappen
i Strömsund samt att konfigurera
systemet.
– Då kan vi utöka samarbetet med
sammanträden och undervisning
tillsammans med norska skolor via
videokonferenser. Idag räcker inte
kapaciteten och jag blir frånkopplad mest hela tiden, säger Bert-Ove
Lundberg, rektor på Frostviksskolan.
GELAB I GÄDDEDE kopplade
upp till fiberkabeln i november ifjol.
Företaget har sedan dess omstrukturerat och lagt ut IT-drift och support på entreprenad men vd Christer
Engnér har inte hört några klagomål
och antar att uppkopplingen fungerar bra.
– Telias offert var väldigt dyr från
början. Men slutpriset som vi kom
överens om är mer rimligt, säger han.
Johan Sävström
www.bynet.se
Forberedelse igang til Flytkningerennet
Leder for flyktningerennet, Eva W. Kveli kan
fortelle at de er godt
i gang, og nå er folk i
gang med å melde seg
på til årets renn.
- Akkurat nå venter vi på å få nye
startnummer på plass. Hvis folk har
muligheten til det, så er det lurt å følge med på våre hjemmesider, da kan
de også se hvilke deler avløypa som
er kjørt opp til enhver tid, sier hun.
Første utbetaling av Kurtaxmidler gikk nettopp til det formålet,
å holde flyktningerenn-løypa åpen
så tidlig som mulig.
En stor forandring i årets Flyktning16 VAAJMA
nr 1/2012
erenn er startplassen for lørdagens
renn. Den er flyttet, fra Grensrøysa
til Kveeidet. For den som ikke er så
godt kjent i Lierne, eller med rennet, betyr det at startplassen for lørdagen ligger ved Fv 74 (fylkesvei),
ca 12 km fra Gäddede, i retning mot
Nordli.
ENDRINGEN GJØR lørdagens
renn ca 3 km lenger, 18 km i stedet
for 15 km som tidligere.
-Parkering vil bli mulig på andre
siden av fylkesveien, men vi håper så
mange som mulig kan benytte seg av
tilbudet om å parkere gratis på Gäddede, siden det vil bli satt opp busser
derifra til starten, forteller Eva og
Inger videre.
Det er en provisorisk løsning på
parkeringen til årets renn. Forholdene i høst var for dårlige til å gå i
gang med grunnarbeidet for parkeringsplasser.
Victoria Westberg
Tyck till på Facebook!
Ska du åka loppet?
Gå in på vår
Facebook-sida och
tyck till!
Eva och Inger har Flyktningerennets
forberedeser under kontroll.
Foto: Victoria Westberg
g
MEDVETET VAL
”Mer sentralt her”
Tidningen Vaajma har
besøkt Rita Totsås og
Reidar Rødli i Sandvika,
og spør hvorfor de valgte å flytte til Lierne?
Rita, som er født og oppvokst i Li,
tenker litt og sier.
– Jeg føler egentlig ikke att jeg har
flyttet hit, jeg har bare vært utflytta
li-bygg i noen år!
Noen år viser seg å være 9 når hun
tenker seg om. Etter videregående
skole, studerte Rita ved Mitt-Högskolan i Östersund og fikk arbeid i
Norge som sosionom etter endt utdanning.
Reidar er født og oppvokst i
Trondheim, og det var i Trondheim
de bodde før flyttlasset gikk til Lierne men det var ikke i Trondheim de
møtte hverandre.
–Nei, det var i Lars Erling og Elinor sitt bryllup i Lierne som vi møttes, sier Rita.
REIDAR ER BROR til Lars Erling
Bolling, og Lierne var ikke en ukjent
plass for ham heller, da han og Rita
flyttet til Sandvika, for snart ett år
siden.
– Nei, min oldefar var lensmann
her i Lierne for lenge siden, og min
morfar, Julius Bolling, vokste opp
i Lierne. På plassen hvor morfaren
vokste opp, hadde familien til Reidar
hytte, og han har tilbrakt mye tid i
Lierne under sin oppvekst.
Men hvorfor ønsket de å flytte til
Lierne, og ikke bare ha hytte her?
- Hvorfor ikke? sier begge to.
Ett ønske om å flytte til Lierne
hadde de hatt begge to og da Milla
kom, vokste tanken om at Lierne er
et godt sted for barn å vokse opp i. Da
så jobbmuligheten kom for Rita var
det bare å hoppe i det.
– Det ble kanskje noen år tidligere
enn planen, men det var ingen tvil
om at denne sjansen måtte vi ta! sier
Rita.
For Reidar var det heller ingen
problemer med arbeid, han har samme arbeidsgiver og jobb som før de
flyttet.
– Jeg må få lov til å skryte litt av
arbeidsgiveren min, KL regnskap
Solsiden, for måten de har tilrettelagt
for meg på!, sier han.
Firmaet leier kontorplass i andre
etasje på forbruksforeningen for
Reidar, og han er veldig fornøyd med
forholdene.
– Det er mer sentralt her enn på
Solsiden. Jeg har 3 minutters trilletur for å levere Milla i barnehagen,
og 20 sekunder til arbeidsplassen,
spøker han.
Rita har også en litt annen hverdag nå enn tidligere. Da pendlet hun
til Klæbu, hvor hun jobbet som barnevernpedagog, nå arbeider hun på
Nav Lierne i 70%.
Det er ingen pendling å snakke om
altså?
– Nei, og det er en av de tingene
som er så godt i Lierne. Det føles
trygt å la Milla vokse opp her, hvor
det er lite og oversiktlig, og hvor vi
får mulighet til å styre hverdagen litt
selv.
Mulighetene til aktivitet er store
og det er nok av tilbud i Lierne for
den som ønsker det, er de enige om.
– Vi har også gode muligheter for
Rita Totsås og Reidar Rødli med
lilla Milla.
Foto: Victoria Westberg
å dra til Trondheim, om vi ønsker
det, og det hender. Men det føles
alltid mye bedre når en er tilbake i
Lierne om søndagen, enn når en drar
til Trondheim om fredagen, smiler
Rita.
Victoria Westberg
Krångliga tullregler för gränshandel
Omständliga tullregler
är ett stort gränshinder för företagarna i
Vaajma. Oklarheter och
onödiga kostnader medför att många drar sig
för att åka över gränsen.
Arnold Westberg tvivlar
på att han gör det fler
gånger.
Arnold Westberg tyckte att det var ett
bra tillfälle att åka på förjulsmarknaden i Nordli för att visa upp affärens
nya kollektion av bambukläder.
I god tid beställde han ett lager
bambuställ från leverantören i Kinna till ett värde av 50 000 kronor.
Speditören som Arnold anlitade informerade att han då behövde föra
över14 000 kronor till tullverket i
Trondheim. Han måste dessutom
anlita två speditörer, en som tar ut
varorna ur landet och en som för in
varorna i Norge. Båda ska naturligtvis ha betalt för sina tjänster.
– Krångligast var ändå att jag
måste detaljerat beskriva varorna
i förväg. Hur många paket, vad de
innehöll och hur mycket varje paket vägde. Det var inte helt lätt eftersom jag inte visste hur de paketerade i Kinna. Alternativet var att
beställa varorna än tidigare, men
då måste jag ju ligga ute med femtiotusen längre tid. Det är inte alla
affärsinnehavare som klarar det,
säger Arnold Westberg.
Arnold Westberg tror att underställ i bambu blir en storsäljare.
NÄR ALLA FORMULÄR var
ifyllda och skickade till Norge fick
Arnold ett datum och två angivna
klockslag. Mellan dessa tider var
han tvungen att passera gränsen ifall
norska tullen bestämt sig för att kontrollera varorna.
Arnold sålde för cirka 9 000 kronor men med arbetstimmar inräknat
plus att han tvingades ha extrapersonal i butiken i Gäddede så var det
knappt värt besväret.
– Nu har jag dessutom 14 000 i Norge som jag inte fått tillbaka än. Jag
måste skicka en begäran till Trondheim för att få ut dem. Jag förstår
lite norska och har vänner som
kan hjälpa till, men hur svårt vore
det inte för en person utan någon
norsk kännedom alls, säger Arnold .
Han hoppas att Regionprojekt
Vaajma lyckas få till ett pilotområde som skulle underlätta för alla
parter.
Foto: Johan Sävström
Idag är allt för omständligt tycker
Arnold.
– Folk har sagt åt mig att ”ge
fan i och registrera varorna för det
är ändå ingen som kollar”. Säkert
skulle ingen här klandra mig men
då är risken att vi får ett laglöst land
i Vaajma. Är det så vi vill ha det, frågar Arnold Westberg?
Johan Sävström
VAAJMA
nr 1/2012
17
Vidt kulturspekter
Ungdommens kulturmønstring, UKM, avvikles lørdag 11. februar
i Lierne samfunnshus.
Det er tredje året på rad
at kommunene Røyrvik
og Lierne arrangerer en
felles lokalmønstring.
I år har 56 deltakere meldt seg på, 18
fra Røyrvik og 38 fra Lierne, og det
er et vidt spekter av sjangre representert. På scene vil det bli alt fra solosang, rockeband til hiphop-dans og
videoproduksjoner og i kunstutstillingen alt fra keramikk, blyanttegning, foto, tekstilier til festantrekk
laget av tejp!
DET STARTER FOR ungdommenes del allerede på fredag kveld,
med forberedelser, montering av
kunstutstilling, øving på scene med
lyd- og lysrigging, videoavspilling
og ikke minst felles hyggestund,
med mat og prat.
UKM som arrangement er blitt
arrangert i Norge i 27 år, og er opprinnelig en finsk idé. Ungdommene
kan delta fra de er 10 år til og med
det året de fyller 20. Det er mulig
å delta med det meste av kulturelle
uttrykk, innenfor dans, musikk,
Her er UKM-komiteen fra Lierne i sluttfasen av planlegginga av den lokale mønstringen, fra
venstre; Trygve Kveli, Åse Aspnes og kulturleder i Lierne, Øystein Moholt. Foto: Victoria Westberg
scene og kunst, og på senere år har
videoproduksjon vist en stor økning
på landsbasis. UKM deles inn i 3 nivåer, lokalmønstring i kommunene,
fylkesmønstring og til sist landsmønstring.
ALLE SOM MELDER seg på lokalmønstring får delta her (fra det
år en fyller 10) og der sendes noen
deltakere videre til fylkesmønstring,
etter gitte kriterier. Det er begrenset
med plasser på fylkesmønstringen,
derfor er det også en regel om at en
ikke kan sendes videre før det året
en fyller 13.
UKM er ingen konkurranse, selv
om en jury avgjør hvilke bidrag som
går videre til fylkesmønstring. Juryen ser på alles innslag og gir tilbakemeldinger til hver deltaker. De
ser på originalitet, kreativitet, publikumskontakt og kvalitet og de som
blir valgt ut til fylkesmønstring skal
også gjenspeile bredden i den lokale
mønstringen.
LIERNE OG RØYRVIK har arrangert den lokale mønstringen som
ett fellesprosjekt de siste årene, dels
fordi en opplever at det gir en bedre
opplevelse når en er flere deltakere,
og dels fordi det å bli kjent med andre
ungommer i regionen er et hovedmål
for både kommunene og regionprosjekt Vaajma.
Innslagene som sendes videre til
fylkesmønstringen representerer der
hver sin kommune, selv om den lokale mønstringen er felles.
Fylkesmønstringen for NordTrøndelag vil bli arrangert på Frosta,
den 23 - 25. mars.
Victoria Westberg
Julecup i volleyball i Liernehallen
Fotball og ski er idretter
med mange aktive utøvere i Lierne, men det
har også vært en sterk
tradisjon for volleyball i
kommunen.
Aktiviteten var stor på 80-tallet og en
bit inn på 90-tallet, for den avtok en
periode. Takket være Tone Totland
i Sørli så fikk volleyball en nystart
i 2004, da hun kom i gang med ett
lag i divisjon 3 fra Lierne. Deretter
har aktiviteten vært økende igjen,
ikke minst grunnet Liernehallen, og
de mange aktive som stiller opp som
ledere/trenere.
Leder for volleyballgruppa i
Lierne IL, Anita L. Lundgren, kan
fortelle at de denne sesongen har 68
aktive jenter/damer og 69 gutter/herrer med på treninger og turneringer.
De aktive er fra 5.klasse og oppover,
18 VAAJMA
nr 1/2012
Laget Limandvika med slep vant den aktive klassen med dette
laget f.v. Andreas Ravlo, Anders Gåsbakk, Anita Lillemark
Lundgren, Linda Linmo, Rolf Ole Opsal og Patrik Lundgren.
Foto: Karl Audun Fagerli
og Lierne volleyball har ett div.3-lag
og ett div.2-lag for damer.
– Vi venter på at herrene skal få
et lag på plass også, sier Anita og
smiler.
Det har vært stor aktivitet på treninger, tirsdager i Liernehallen og
onsdager i Sørlihallen. Foran turneringer har det vært fellestrening for
alle i Liernehallen.
– Vi har mange aktive foreldre og
andre aktive som stiller opp og leder
treninger, og har også nylig arrangert ett trener 2- kurs for å få enda flere
med.
13. desember ble det arrangert
fellestrening med uhøytidlig Luciaturnering for barn og foreldre med 57
deltakere. Det har vært noe variert
deltakelse med antall lag fra Lierne
på de 3 turneringer en har deltatt på
hittil, men på det meste var det med
7 lag, i klassene U12, U14 og U16.
Resultatene på turneringene er Anita
godt fornøyd med.
– Lørdag 11. februar arrangeres
det en turnering i Liernehallen. Det
er G16 som spiller sonemesterskap.
Da ønsker vi mange publikummere
som kan heie på oss, sier Anita Lundgren.
Karl Audun Fagerli
FÖRETAGET
Satsing på egg
Hvem som kom først
av hønan og egget har
vært ett evig spørsmål,
men i Namsvatnet er
svaret klart. 3. januar i
år ankom 7500 hvite italienere. Magnar Namsvatn satser stort og etter
hvert skal det rulle ut
50.000 egg i uka.
Magnar sto ved ett veiskille da han
ga seg som aktiv politiker i fjor høst.
Han hadde da drevet som eggprodusent siden 1983, men i mindre skala.
2000 høner ga 0,5 årsverk, så da han
ga seg som politiker måtte han satse
på noe annet. Regelendring i hønsehold gjorde at måten han hadde drevet på måtte endres. En ombygging
av gammelfjøsen ikke var et alternativ. Enten måtte han legge ned eller
så måtte det satses nytt og større.
Han hadde lenge tenkt på å bygge
nytt fjøs, men som 64-åring var han
i tvil. En pensjonisttilværelse var for
tidlig, men da dattera og svigersønnen flyttet tilbake til Røyrvik ble beslutningen tatt.
HER SKULLE DET SATSES nå
som yngre krefter var kommet tilbake til gårds. Planene ble lagt og
i tilknytning til ett eksisterende lager/snekkerverksted bygde han ett
hønsefjøs på 750 kvadratmeter med
plass til 7500 høner. Magnar satset
4,5 millioner men samtidig ga det en
årsverksøkning til 1,0 årsverk, så nå
var det noe å leve av.
Og med ett helautomatisk hønsefjøs er arbeidsdagen blitt en helt
annen. Foring, drikkevann, lys og
varme styrer seg selv. Men selv om
mye kan styres fra pc-en hjemme i
stua må turen innom hønsefjøset.
DYRA SKAL HA TILSYN og eggene skal tas vare på. En egen egglinje gjør at mesteparten av arbeidet
skjer ved eggsorteringsmaskinen.
Her sorteres og pakkes eggene før
de distribueres videre til kundene.
Magnar forteller at han tidligere leverte eggene til Nærengros i
Namsos som pakket og distribuerte
merkevaren ”Børgefjellegget” til
butikkene her i Namdalen. Magnar
Fotbollslaget från
hela Vaajma
Lierne IL fotball
ble stiftet 08.12.08
etter et prøveår på
dispensasjon med
lag i 5.divisjon i 2008.
Klubben består av
spillere fra Sørli,
Nordli, Frostviken og
Røyrvik.
Det er den friske og gode lufta i Børgefjell som er årsaken til
att”Børgefjellegget” har en delikat gulrød plomme.
Foto: Lars Arne Krukhaug
leverer fortsatt samme mengde til
Nærengros, men resten går via Rias
AS i Levanger til butikker i hele landet. Dessverre ikke som ”Børgefjellegget”. De ”blandes” sammen med
andre eggprodusenter og lanseres
som egg fra frittgående høner.
På spørsmål om hvor lenge hønene verper før de må skiftes ut forteller Magnar at hønene har en omløpstid på 76 uker.
HAN FÅR HØNENE 16 uker gamle, så etter 60 uker må det nye høner
til. Da har de gamle hønene gjort sitt
og ender som regel opp som dyrefor.
Magnar har levert sine til Namsskogan dyrepark hvor de har endt opp
som ulvemat!
Men nå må han finne andre løsninger i tillegg. Kanskje noen som
produserer for til andre næringer
som for eksempel pelsdyrsoppdrett.
Det er litt synd for det er ingenting i
veien for at de kunne vært brukt som
menneskeføde.
Som nevnt, Magnar har satset stort.
Den største satsinga i primærnæringa
i Røyrvik på mange år. Magnar håper
det kan gi en smitteeffekt og få andre
til å gå i gang.
MATVAREBEHOVET i verden
øker og her i Norge importerer vi mer
enn vi eksporterer. Vekstvilkårene i
Røyrvik begrenser mulighetene,
men han har vist at kraftforbasert
produksjon er mulig. Så det er bare
å tørre å satse, kanskje et grisefjøs i
storskala blir det neste. Magnar har
vist vei!
Lars Arne Krukhaug
Tyck till på Facebook!
Är Børgefjellegg
godare än andra?
Gå in på vår
Facebook-sida och tyck till!
Etter hvert er samarbeidet utvidet til
å gjelde de aldersbestemte klasser. I
2011 deltok det 5 lag fra Lierne IL
fotball i kretsserien, med lagene i
klassene gutter 12 år (2 lag), gutter
13 år, gutter 14 år og jenter 14 år.
I 2012 settes det ny rekord med hele
7 lag fra Lierne i aldersbestemte
klasser.
FOR Å KLARE DEN ØKTE aktiviteten, i tillegg til at Grenseliret i
fotball, mellom de samme områdene
i år arrangeres for 25 år på rad, så
trengs det både nye og bedre trenere.
Etter å ha gjennomført både delkurs 1,2 og 3 av trenerutdanningen
de siste årene, arrangerte Lierne
IL fotball sammen med Trøndelag
fotballkrets delkurs 4 (Ungdomsfotball) av trenerutdanningen på
Liernehallen nest siste helga i januar
2012.
Fire timer av kurset på 20
timer gikk til keepertrening
som tema. Her er kurslederne Arnstein Holmvik og Per
Olav Glømmen i aksjon.
Foto: Karl Audun Fagerli
Hele 13 deltok, fordelt med 4 fra
Røyrvik IF, 1 fra Grong IL og 8 fra
Lierne IL fotball. Av disse 13 er det
hele 8 som har fullført alle 4 delkursene og nå er godkjent som Trener
1/C-trenerlissens.
Karl Audun Fagerli
VAAJMA
nr 1/2012
19
Ny ägare på hotellet
Sten Danielsson har
sedan 1 december drivit
hotellet i Gäddede. Han
har ingen erfarenhet
av Hotell- eller restaurangverksamhet men
däremot av pilgrimsvandringar. Något som
Sten tänker ta tillvara
på i Frostviken.
Trots att Sten Danielsson inte drivit
restaurang förr har han redan hunnit med att införa några nyheter för
besökarna på Hotell Gäddede. Fredagsmys för familjer med extra aktiviteter för barnen är en sådan.
– Vi har en praktikant som lagt
upp ett paket för barnen med spel
och lekar. Tanken är att barnen inte
ska rycka föräldrarna i ärmen när de
ätit upp efter en kvart. Istället ska de
vuxna kunna äta i lugn och ro, säger
han.
Framöver ska hotellet också ha
café- och pubkväll när det är lönehelg. Det har inte funnits någon träffpunkt i Gäddede där människor kan
träffas och ta en öl på kvällen. Varje
dag serveras det dessutom ett vegetariskt alternativ till lunch.
– KOCKEN VAR OROLIG att
ingen skulle välja det. Men man behöver inte vara vegetarian för att äta
– Vandringar i vildmarksnatur gör
saker med dig som person. Man får
upp ögonen för saker, man får tid att
reflektera och man kommer ur systemet av strukturer som vi lever i varje
dag. Vi människor behöver sådana
andningshål, säger han.
Dagens besökare på Hotell Gäddede, berättar Sten, är mestadels
människor som reser i jobbet. De
vill bara ha något att äta och en
plats att sova på.
– Vi måste fortsätta att erbjuda
det. Men i framtiden vill jag öka antalet besökare som är här på fritid
och semester, som gjort ett val att
åka till Frostviken. Då måste vi erbjuda andra saker utöver mat och
sängar, säger Sten.
Sten Danielsson har stor erfarenhet av pilgrimsvandringar.
Foto: Johan Sävström
vegetariskt. Dessutom är det både
klimatsmart och bra för hälsan, säger Sten.
Det som lockar i Frostviken är
närheten till naturen. För Sten Danielsson handlar det inte om jakt
eller fiske nödvändigtvis utan att
för egen del vara i naturen. Han har
lång erfarenhet av att leda pilgrimsvandringar i Vadstena för Svenska
kyrkan.
VILDMARKSTURISTER är målet. Frostviken ligger helt rätt geografiskt med en oerhörd vildmark
och med fjäll i varje väderstreck. Det
är också enkelt att ge sig ut i vildmarken som är relativt oexploaterad
men som ändå har både människor
och serviceinrättningar tätt inpå.
– Här är det vildmarken man söker. Turister som vill åka slalom åker
till andra platser, säger Sten.
Det behövs ordnade arrangemang. Turisterna måste kunna
välja mellan färdiga, paketerade
attraktioner och resmål.
För dem som bor i området är det
inget märkvärdigt att bara gå ut
och fiska eller att ta sig upp på fjället.
”
Vandringar i
vildmarksnatur
gör saker med
dig som person.
Sten Danielsson
– För människor från andra länder eller från storstäder kan det
vara en enorm tröskel att ta sig
över. Då vill de ha lite hjälp och service. Helst vill vi ha hit hela grupper.
Det kan vara enskilda som anmäler
sig eller så är det färdiga grupper
som till exempel företag eller föreningar som vill lägga möten nära
vildmarken, säger Sten.
Den största utmaningen är
marknadsföringen för att konceptet ska bli lyckosamt. Därför är det
viktigt att turistföretagen i Vaajma
samarbetar.
– DESTINATION VAAJMA kan
vara en motor för hela gränsområdet.
Vi måste se stort och tänka utanför
boxen. Det är gästen som är viktig
och inte att turistföretagen tvunget
måste hålla sig till egen täppa och
verksamhet, säger Sten.
Sten tror på Frostviken som stor
turistdestination med fina attraktioner som Hällingsåfallet och Korallgrottan. Vildmarksvägen drar
också mycket folk, och obervatoriet och planetariet har stor potential att locka hit besökare.
– Vem vill inte sitta här en stjärnklar natt och spana ut i rymden?
Det går jag igång på, säger Sten
Danielsson.
Johan Sävström
Det är ett gott tecken att personalen äter hotellets mat med god aptit, säger Sten Danielsson.
Foto: Johan Sävström
20 VAAJMA
nr 1/2012
Älgfarm i Blåsjön
Mats och Lotta Falk i
Stora Blåsjön driver
Mountain Moose, en
älgfarm där turister kan
få klappa en livs levande älg.
De flyttade till Stora blåsjön 2004.
I Lottas fall var det tillbaka till rötterna när paret köpte huset som
hennes farfar byggt. Hon hade gått
turismutbildning och var djurintresserad, att blev just en älgfarm
var däremot en slump. Sedan dess
har Mats och Lotta byggt ett café,
en informationssal för turisterna
och ett hägn för älgarna.
– Vi har delat upp arbetet. Jag bestämmer samt gör dekorationer och
annat finlir medan Mats bygger de
stora grejorna. Det blir bäst så, säger
Lotta Falk.
MAN FÅR INTE SMYGA sig på
älgar, då blir de livrädda, utan ska
närma sig sakta och tala i normal
samtalston. Det är främst tjurarna
som är räddhågsna av sig.
– Herbert är en riktig fegis. Han
skickar alltid fram Hulda först. Det
är inte för att han är en gentleman
utan bara för att han vill se vad som
händer frun, säger Lotta Falk.
Likadant är det i ute skogen. Det
finns ingen orsak att vara rädd för
en älgtjurstöter, däremot om man
stöter på en ko med kalv kan den
gå till angrepp genom att sparka
frambenen utåt.
För turisterna som besöker
Mountain Moose är det helt riskfritt
att mata dem med favoritgodiset
banan eftersom älgar inte har tänder i överkäken och kan inte bitas.
– DET ÄR HORNENS storlek som
är avgör om kon tycker om tjuren. De
första åren var Herberts horn inget
att skryta med och det krävdes lång
övertalningen innan Hulda lät sig
betäckas. Nu är Herbert äldre och
får ståtliga horn, och då får vi kalvar
tidigare på året, säger Lotta Falk.
Herberts årshorn hänger på
vägen i salen innanför hägnet där
turisterna får mata och klappa älgarna. Där brukar Lotta berätta för
turisterna om älgar och om älgfarmen. För utländska gäster drar hon
genomgången på engelska men
många turister är tysktalande.
– JAG FUSKAR LITE med tyskan.
Egentligen kan jag inte språket men
har tränat in vissa ord som är krångliga
att förstå på engelska för att alla ska förstå
vad jag talar om, säger Lotta.
Ifjol byggde Mats en igloo i frigolit som är Sveriges enda igloo året om.
Drygt tjugo gäster kan sitta och fika
Det är Hulda som är framåt medan maken Herbert är mer avvaktande, säger Lotta Falk. Foto: Johan Sävström
därinne om det regnar ute och Lotta har
arrangerat både diskotek och konserter i
Stora Blåsjöns igloo.
Paret Falk planerar ett nytt koncept
till årets turistsäsong. De hoppas att giftaslystna som vill göra något annorlunda
ska lockas av tanken på ett älgbröllop.
– En kul grej som jag tror kan bli
framgångsrikt. Själva vigseln genomförs inne i hägnet bland älgarna som jag har pyntat speciellt
för ändamålet. Bruden har såklart
älgört i håruppsättning. Sen kan vi
bjuda på mat antingen i caféet eller
i igloon, avslutar Lotta Falk.
Johan Sävström
Läs mer på webben!
www.mountainmoose.se
Vill du
flytta hit?
LIERNE
Telefon: 74 34 34 00
www.lierne.kommune.no
[email protected]
I igloon kan Lotta och Mats anordna bröllopsmiddagar.
Foto: Johan Sävström
Julecup i fotball
Andre juledag arrangerte Lierne IL fotball julecup i fotball
med 10 deltagende lag, som først spilte i to innledende grupper.
Resultatene derfra ga videre fire lag til semifinaler og etter hvert
finale mellom det lokale laget Li-lefsas venner som møtte et
Namsos-lag. Hjemmelaget vant til slutt en jevn finale med 2-1.
Julecupen er et tilbud til fotballspillere med både aktiv og trimerfaring, og ikke alle stiller opp for å nå finalen. I fjor stilte bl.a.
Nordli taxi lag flott antrukket, mens det i år var Eidesmoen som
hadde det spenstigste antrekket med Supermann i mål.
Karl Audun Fagerli
STRÖMSUND
Telefon: 0670-161 61/167 20
www.stromsund.se
[email protected]
[email protected]
RØYRVIK
Telefon: 74 33 63 00
www.royrvik.kommune.no
[email protected]
Flott antrukket, men det holdt ikke til finale for
Eidesmo-laget. F.v. Kjetil Kvatningen, Lars Jørgen Larsen, Christian Kvatningen, Erik Larsen,
Catrine Larsen, Lars Jonar Larsen og Lisbeth
Mari Larsen.
Foto: Karl Audun Fagerli
KROKOM
Telefon: 0640–161 45
www.krokom.se
[email protected]
!
Vi hörs
VAAJMA
nr 1/2012
21
ANNONSER
Söker du lokal
eller lägenhet
i Gäddede?
Kontakta Strömsunds
Hyresbostäder AB
Vi har just nu några lediga
lägenheter – allt från ettor till
treor – där bredbands-TV är
installerat och med möjlighet
att ansluta sig till bredband.
Dessutom kan vi erbjuda
lokaler med centralt läge i
Gäddede.
Välkommen till oss!
STRÖMSUNDS HYRESBOSTÄDER AB
Kontakta oss så berättar vi mera:
0670-169 55
[email protected]
www.stromsund.se/hyresbostader
Nyhetstips?
Kontakta redaktionen!
Inbjudan till 62:a nordiska
FLYKTINGLOPPET
Långlopp på skidor • Nordli–Gäddede • 31 mars–1 april 2012
Teknik:
Klassisk stil (K)
Lördag 18 km:
D–H 17–20, D50, H60. D–HM, MUT–95 och tidigare. *
Trim 2005 och tidigare.
Söndag 44 km:
H21, D21, D35, H35, H50, H60. D–HM, –95 och tidigare.
Internetanmälan:
www.flyktingloppet.com eller www.flyktningerennet.no
Upplysningar:
0672-101 96, 070-624 47 29 eller 0047 74 34 34 83.
[email protected] eller [email protected]
Sista anmälningsdag: 20 mars.
Anm.avg före 20/3
D/H 17–20 NOK 350 :- Tävlingsklass NOK 500 :D–H Motion NOK 450 :- Trimklass lördag NOK 150 :-
Från 21/3–28/3:
200 :- tillägg, från och med onsdag 29/3 till och med
en timme före start dubbel avgift.
Välkommen att åka ett av de vackraste och tuffaste långloppen på skidor i
”Flyktings spår för frihet och fred”
LIERNE IL
Mitt
Gäddede SK
-forslag
Regionprosjektet VAAJMA (tidligere Midt-Skandinavisk
Region-prosjekt) har for perioden 2012–2014 følgende
hovedmålsettinger:
1. Netto innflytting til regionen.
2. Økt sysselsetting.
3. Opprettholde kvalitet, kapasitet og kompetanse i offentlig
tjenesteproduksjon,
4. Tilstrekkelig kompetanse til privat og offentlig sektor.
5. Økt livskvalitet for befolkningen.
6. Minst 3 pilottiltak i distriktspolitikken.
Har du et godt forslag til tiltak som kan bidra til å fremme
en eller flere av disse målsettingene?
Skriv i så fall inn ditt forslag med begrunnelse for forslaget.
Ange forslagstillers navn, adresse, e-post og telefon og send det
til en av nedenstående adresser.
Vi garanterer at alle forslag vil bli vurdert og at alle forslagstillere
vil få tilbakemelding.
Forslagsskjemæt kan hentes på servicekontoret i Lierne og
Røyrvik, på turistbyrån i Gäddede samt på affären i Valsjöbyn.
Send forslaget til en av følgende adresser:
Tommie Jirhed
Kjell Schive
Strömsunds Kommun
Lierne Kommune
Box 599, 833 24 Strömsund
7882 Nordli
[email protected] [email protected]
tlf.: +46 670 16740
tlf.: +47 9752 3544
eller lämna ditt förslag på www.gransprojekt.eu
22 VAAJMA
nr 1/2012
Fastigheter till salu i Gäddede
Strömsunds kommun bjuder ut till försäljning genom två
anbud följande fastigheter: “Gäddede 1:306 och Gäddede
1:136” samt “Gäddede 1:252”.
Anbud 1: Fastigheterna “Gäddede 1:306 och Gäddede” 1:136
ligger vackert belägna i ett naturskönt område vid Hetögeln i
sydöstra Gäddede i Strömsunds kommun. Fastigheterna har en
sammanlagd total areal om ca 24 000 m2 med två huvudbyggnader
och två mindre bostadshus.
Anbud 2: Fastigheten ”Gäddede 1:252” ligger i centrala Gäddede
i Strömsunds kommun och har en areal om ca 1 600 m2. Här finns
ett flerbostadshus med tolv lägenheter samt lokalytor.
Skriftligt förseglat anbud märkt ”Gäddede 1:306 och Gäddede
1:136” eller “Gäddede 1:252”ska vara Strömsunds kommun,
Teknik- och serviceförvaltningen, Box 500,
833 24 Strömsund, Sverige tillhanda senast
21 mars 2012.
Information/anbudsmaterial: 0670-164 15
Visning: Bengt-Arne Bengtsson 070-241 52 44
www.stromsund.se
Evenemang
För mer information kontakta turistbyråerna
Krokom 0046 640-164 00 Røyrvik 0047 74 33 57 45 Gäddede 0046 672-105 00 Lierne 0047 74 34 34 67
Sport
27 februari kl 17.30. Miniatyrskyting
Miniatyrbanen, Røyrvik skytterlag.
Sport
28 februari kl 18.00. Karusellrenn
Børgefjellsenteret, Røyrvik Idrettsforening.
Dans
28 februari kl 19.00. Seniordans
Røyrvik samf.hus, LHL/Seniordans.
Seminarium
29 feb kl 19.00 Turistbyrån Gäddede Turistbyråträff med alla som
kommer i kontakt med turismen och
gäster i Frostviken. Företagare och
turismföretagare.
”Hur ser vi till att bäst nyttja vår
turistbyrå?”
Sång
Hver onsdag er det korøvelse klokka 19.00 på Røyrvik skole-Fjelljom.
Sport
Hver tredje uke. Bassenget i
Røyrvik er ikke bare åpent for
ordinær bassengvirksomhet. Hver
tredje uke (fredag og lørdag) skrur de
opp temperaturen på vannet og
slipper til de som har behov for å
trene i litt varmere vann. Åpningstidene annonseres i ”Hi du hørd”, se
også mer på www.royrvik.kommune.
no
Sport
5 mars kl 17.30, Miniatyrskyting
Miniatyrbanen, Røyrvik skytterlag.
Sport
6 mars kl 18.00. Karusellrenn
Børgefjellsenteret, Røyrvik Idrettsforening.
Sport
12 mars kl 17.30. Miniatyrskyting/
Lagmesterskap, Miniatyrbanen,
Røyrvik skytterlag.
Sport
13 mars kl 18.00. Karusellrenn
Børgefjellsenteret, Røyrvik Idrettsforening.
Bio
16 mars kl 18.00, Kino, Røyrvik
Samf.hus Bygdakino.
Grottutforskning
17–25 mars. Bjurälvsdykningarna
2012 påbörjas. De årliga dykningarna i Bjurälven återkommer till Stora
Blåsjön. Föreläsning och bildvisning
kommer anordnas i samband med
deras besök. Mer info kommer.
Sport
Lördag 31 mars. Flyktingloppet, 18
km. Motionsloppet med start i Norge
och målgång i Sverige. Skidloppet
som följer flyktingarnas spår för frihet
och fred.
Mer info: www.flyktningerennet.no
Dans
Lördag 31 mars. Dans på Saga,
Gäddede.
Sport
Söndag 1 april. Flyktingloppet, 44
km. Mer info se ovan.
Fiske
1 april. Isfiskekonkurranse,
Lissvattnet Nyvika og Nyvikmoen
Grendelag.
Sport
13.–15.april er det Vinteridrettsleiker for funksjonshemmede i Lierne.
Bio
13 april kl 18.00. Kino
Røyrvik Samf.hus Bygdakino.
Sport
14.april. Gunnarfjellrennet i Sørli.
Med reservation för
eventuella ändringar
Magiskt norrsken lyste upp i natten
Då och då bildas kraftigt norrsken på himlen,
som natten mot den
24 januari då himlen
var så här vacker över
Frostviken. Men vad är
egentligen norrsken?
Jo, jorden omges av ett tunt gashölje,
atmosfären, och i rymden där utanför rör sig snabba laddade partiklar,
plasma. Norrsken uppkommer när
en del av dessa partiklar kommer in
i jordens atmosfär och krockar med
atomer och molekyler som finns där.
När partiklarna krockar bildas ett
ljus och det är detta ljus som kallas
norrsken.
De urbefolkningar, till exempel indianer och samer, som idag
lever i zoner där det finns norrsken
tycker att norrskenet är något man
ska visa aktning och ha respekt för.
Ju längre norrut desto lättare är
det att få se norrsken. I genomsnitt är
det norrsken i Stockholm en natt av
tjugo och i Kiruna nästan varje natt.
Så håll utkik!
Det här norrskenet är fotograferat i Frostviken natten mot
den 24 januari. Den mest intensiva delen av ett norrsken varar ofta mindre än tio minuter och oftast före midnatt så det
gäller att titta noga. Foto: Madeleine Aaras
Läs mer nyheter från Lierne och Røyrvik:
www.lierne.kommune.no
www.royrvik.kommune.no
Li-Nytt
Gränsnytt samarbetar
med Radio Krokom
Lyssna varje dag mellan
kl 9 och 11.
VAAJMA
nr 1/2012
23
NABON
Carl-Gunnar Westlund är en sann mångsysslare. Han är både egenföretagare och aktiv inom föreningslivet.
Foto: Per Lindahl
Mångsysslare med hjärtat i Valsjöbyn
I de flesta orter i vår
norrländska landsbygd
finns eldsjälar som brinner för sin bygd. En del
jobbar ideellt i föreningar
och organisationer. Andra
bedriver betydelsefulla
affärsverksamheter som
är viktiga för områdets
service och utveckling.
Det är 15 grader kallt när jag kommer
till Valsjöbyn för att träffa en framgångsrik ”glesbygdsentreprenör”,
Carl-Gunnar Westlund.
Man kan utan tvekan påstå att
Carl-Gunnar har en koncern inom
motorfordon – fast i liten skala. Taxi,
buss, bensinmack, däckförsäljning,
grävmaskin och snöröjning – det är
den service som hans företag erbjuder bygden.
Han startade sin verksamhet
för drygt 20 år sedan efter att ha bott
i Östersund några år.
– Jag flyttade hem igen och köpte
taxirörelsen av Per Jonasson. Sedan
dess har jag byggt på mitt företag
med nya verksamheter, berättar han.
När det gäller taxin är det skolskjutsarna som är den stora delen.
Sjuktransporter och färdtjänst utgör
en mindre del. De privata skjutsarna
är fåtaliga.
– Det är frugan Malin som till stor
del klarar av taxikörningarna, tillägger Carl-Gunnar.
Företagets buss går sex dagar i
veckan mellan Valsjöbyn och Östersund. Morgonbussen går klockan sju
på morgonen från Valsjöbyn och är
tillbaka igen efter lunch. En anställd
kör de flesta av bussturerna.
– Jag har ett avtal med Danielssons buss om bussturerna, tillägger
han.
Bensinmacken, som hans pap-
pa Karl-Åke ägde en gång i tiden,
köpte Carl-Gunnar loss från affären
Valsjöbua bara för några år sedan.
– Jag tycker förstås själv att det är
viktigt att bensinmacken blir kvar i
byn. Inte minst för de fast boende,
men också för genomfartstrafiken.
En stor del av bensinmackens omsättning är från timmerbilarna som
kör från Sverige till virkesanläggningen i norska Namsos.
– Mellan fem och åtta bilar passerar här varje dygn en del av året och
tankar flera hundra liter diesel varje
gång, berättar han.
Försäljning och reparation av
däck sker i Carl-Gunnars verkstad
intill bostaden.
Grävmaskinen går för
högtryck mellan maj och sen höst i
hela Hotagenbygden. Snöröjningen
har varit omfattande den här vintern.
Han har ett avtal med bybor och
sportstuge-ägare på vägen mellan
Valsjöbyn och Vin klumpen.
Utöver detta brukar Carl-Gunnar
också hjälpa Valsjöbua när det blir
akuta problem med maskinerna i affären, han sitter som kassör i Valsjöns IF och har avtal med Jämtkraft
som linjevakt.
Det är inte bara Carl-Gunnar
som bedriver affärsverksamhet i
familjen. Hans fru Malin broderar
och hennes produkter är bland annat dukar, gardiner och kläder. Hon
säljer sina broderier i första hand via
affären i Valsjöbyn.
– Dessutom finns mina saker på
den norska sidan i Lierne Galleri i
Nordli, berättar Malin.
Då blir naturligtvis följdfrågan i
vilken omfattning som Carl-Gunnar
har affärskontakter i Norge?
– I väldigt liten omfattning. Ett
problem är ju för båda sidor gränsen
med momsredovisningen. Privatpersoner från Norge köper en del
däck, likaså kommer de över gränsen och köper den miljövänliga bensinen ”Aspen”.
Avslutningsvis börjar vi
prata om alla kändisar som gett Valsjöbyn ett ansikte.
– Ann Margreth lämnade byn innan jag föddes, men min pappa minns
henne väl. Kerstin Ekman däremot
har jag träffat flera gånger. Filmen
Varg stärkte också vårt varumärke.
Jag träffade Peter Stormare under
filminspelningen, vilket färgstark
människa, berättar Carl-Gunnar
Westlund.
Per Lindahl
Du har just läst en tidning från:
”En investering för framtiden”
Lierne
kommune
Krokoms
kommun
Røyrvik
kommune
N
T
F
Strömsunds
EUROPEISKA UNIONEN
ORDRØNDELAG
YLKESKOMMUNE
Nord Trøndelag
Sør Trøndelag
kommun
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Fylkeskommune Fylkeskommune