Transcript Vaajma nr 2/2013

Fokus: hantverkare
i vaajma sid 16–21
Lierne i front på
strikkebølgen
Nyheter
sid 4–6
Ska bli enklare
att arbeta i flera
länder
Tidningen
Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik
Projektledaren
har ordet sid 2
”
Jobb och boende
är avgörande för att
kunna försörja sig.
nr 2/2013
Bolystprojektet ska få
folk att trivas i Lierne
fokus: Hur får vi ungdomarna att stanna i Vaajma, sid 8-13.
Tema Hantverkare i Vaajma
Vaajmabor uppvisar stor talang och entreprenörskap
sid 16–21.
Innehåll
3.
Invånarantalet ökar
i Vaajma
4.
Goda förutsättningar för
bredband
5.
Stort varsel på Gelab
i Gäddede
6. Ett väldigt lyckat
Flyktinglopp
7. Nu kan det bli
enklare att arbeta
i flera länder
8–13.
FOKUS: Hur får
vi ungdomar att
stanna i Vaajma
En stor del av ungdomarna väljer att flytta från glesbygden. Ingen större nyhet.
Så har det sett ut i årtionden och trenden verkar hålla i sig. Men många väljer också att bo kvar
i glesbygden. Vilka är drivkrafterna och vad är det som påverkar och avgör när ungdomarna gör
sina val? Är det något som kan påverkas och hur kan näringsliv, offentligheten och det ideella
underlätta och skapa möjligheter för fler att bo och verka i Vaajma? Egentligen är det rätt enkelt.
Se till att möjligheterna för unga att bo, arbeta och leva ett rikt liv är större inom området Vaajma
än utanför. Om förutsättningar och utvecklingen är starkare innanför än utanför finns ingen anledning att välja något annat alternativ. Lätt att säga, svårt att genomföra. Frågan är dock viktig
att ha med sig eftersom globaliseringen gjort att vi konkurrerar med hela världen när det gäller
platser att bo på. Med detta menar jag inte att alla ungdomar ska bo kvar i Vaajma. Jag menar att
unga lika naturligt ska vilja välja Vaajma att bo, verka och utvecklas i som någon annan plats,
och att Vaajma upplevs som attraktivt för unga som inte är uppväxta i regionen. Regionprojektet
jobbar hårt för att detta ska bli möjligt. En viktig pusselbit i det arbetet handlar om de normer,
attityder och bilder vi skapar och förmedlar till våra barn, ungdomar men även oss vuxna. Vi har
alla ett ansvar att bryta de normer och attityder som begränsar våra möjligheter, och förstärka de
attityder som hjälper oss att utvecklas.
Vaajma erbjuder ett internationellt konkurrenskraftigt liv för den som tycker om och
14. Vaajma ordnar
Fjällfiskefestival
16–21. FOKUS:
Hantverkare i
Vaajma
22.
Transitleder for
snøskoter
23.
Polaris besökte
Åkersjön
24-25.
projektledaren
har ordet
Det här är på gång i
projekten
26.
Annonser
27.
Evenemang
28.
Sørli Bygg AS - en
viktig brikke
prioriterar ett rikt natur- och friluftsliv samt de aktiviteter som kan knytas till detta. Dagens unga
anser att ”jobbet är inte allt!”. Många söker möjligheter för att leva ut sin livsstil. Därtill har vi
en hälsotrend som fortfarande är på uppgång. Arbetsgivare som erbjuder friskvård och prioriterar
sin personal och deras hälsa har goda förutsättningar att attrahera välutbildade arbetstagare
framöver. Vaajma har här stora fördelar. Natur- och friluftsprofilen är en fantastisk möjlighet
som skapar attraktion, men alla i Vaajma bär inte på ”friluftsgenen”. Många unga som väljer att
flytta gör det för att de upplever sina chanser att lyckas med de intressen och kunskaper de har
som större någon annanstans. Här måste näringsliv, offentlighet och ideella krafter samverka för
att skapa fler möjligheter för dessa. En alltför homogen befolkning riskerar att stagnera och att
utveckling uteblir.
Den generella bild jag har av ungdomarna som antingen bor i Vaajma eller som
kommer från Vaajma, är att de har en positiv bild av sin hemort! Det vill gärna få anledningar
att hålla sig i regionen och det är en grundförutsättning i sig för att alternativet att bo i området
ska vara aktuellt. Men det räcker inte. Jobb och boende är avgörande för att kunna försörja
sig och grundläggande för om man kan stanna/flytta hem eller inte. Möjligheten
till sommarjobb, helgjobb, sommarlovsentreprenör etc är därför viktiga som
ingång i en allt tuffare arbetsmarknad, likaså möjlighet till boende utifrån ungas
behov och plånböcker. Men vem är jag att påstå allt det här? Vissa kanske tycker
att jag är helt fel ute. Vad tycker du? Jag vill uppmana alla ungdomar, vuxna,
företagare, politiker, föreningar, fritidshusägare och alla som på något sätt har
ett hjärta i Vaajma att hålla dialogen levande. Det finns ett stort engagemang i
regionen och för en region med stora avstånd är nätet ett fantastiskt komplement till mötesplats med tillgänglighet dygnet runt, och här kan alla delta!
Jag ser därför fram emot att vi ses på facebook.com/vaajma.
Ullis Johansson
Delprojektledare Ungdom
Kontakt
Om Tidningen
Kjell Schive, huvudprojektledare
[email protected]
Tfn: 0047 975 23 544
Tommie Jirhed, huvudprojektledare
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 167 40
Anna Jonasson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 169 35
Micke Jonsson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)73 065 89 35
Ulrika Johansson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)70 668 76 64
Adresser
Regionprosjekt Vaajma
Lierne Kommune
7882 Nordli
Regionprojekt
Vaajma
Box 500
833 24 Strömsund
Tommy Ottosson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)70 679 72 00
Pernilla Hermansson
Erika Selander
[email protected] [email protected]
Tfn: 0046 (0)670 169 33
Tfn: 0046 (0)670 169 56
2
VAAJMA
nr 2/2013
Tidningen Vaajma ges ut av Regionprojekt Vaajma.
Total upplaga: 3 015 ex. Tryckeri: Lenanders
Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders
Andersson Grafisk formgivare: Erika Selander
Redaktör: Erika Selander Redaktion: Gerd
Sjöberg, Åsa Sjödin, Erika Selander, Lars Arne
Krukhaug, Pernilla Hermansson, Ole Harald Kveli,
Håkon Arntsen
Vissa av texterna i Tidningen Vaajma
produceras av Interreg-projektet Nyheter
och information över gränsen.
Tipsa redaktionen!
Tfn: 0670-169 33
Mail: [email protected]
Mer info:
www.vaajma.com, www.stromsund.se
www.krokom.se
www.lierne.kommune.no
www.royrvik.kommune.no
Utgivning 2013
14 februari
Deadline: 24/1
25 april
Deadline: 4/4
19 juni
Deadline: 29/5
26 september Deadline: 5/9
14 november Deadline: 24/10
Gilla oss på Facebook!
www.facebook.com/
vaajma
nyheter
Under 2012 visade statistiken att antalet invånare i Vaajma har ökat, ett resultat som glädjer många. Foto: Privat
Invånarantalet ökar
i Vaajma-området
vaajma
Vaajma ökade antalet
invånare med två personer under fjolåret.
Statistiken visar på ett
trendbrott.
– För första gången på
50 år ser vi en stabilisering i befolkningsutvecklingen, säger Kjell
Schive, norsk huvudprojektledare i Regionprojekt Vaajma.
För en tid sedan presenterade Statistiska Centralbyrån och dess norska
motsvarighet befolkningssiffrorna
för 2012. Och det ser bra ut för
Vaajmas del. Visserligen ökar inte
befolkningen med mer än två personer, men siffrorna visar ändå på ett
trendbrott.
– På norsk sida har vi sett en kontinuerlig nedgång i befolkningen sedan mitten på 1960-talet men nu kan
vi istället se en betydligt stabilare
utveckling. Det är svårt att sia om
orsakerna och om framtiden, men
nu ska vi glädjas åt de här siffrorna,
säger norske huvudprojektledaren
Kjell Schive.
I och med detta har Region-
beidet en langsiktig næringsstrategi
delmål: Att vända den negativa be-
næringslivet enda bedre rustet til å
projekt Vaajma uppfyllt ett av sina
folkningsutvecklingen och på sikt
öka invånarantalet i området.
Røyrvik är den kommun som har
fram mot 2023, med tanke på å gjøre
møte nye utfordringer, säger han och
fortsätter:
– Et tettere og godt samarbeid
bäst utveckling med nio nya invå-
med våre nabokommuner, på begge
uppväxtmiljö och prioriterar nä-
positiv utvikling og vekst i Vaajma-
nare. Här har man satsat på en trygg
ringslivsutveckling. Befolkningen i
Røyrvik minskade betydligt då gru-
sider av riksgrensen, vil bidra til en
regionen.
van i Joma lades ned 1998. Nu står
Edith Valfridsson, ny Bolystko-
chefen Ole Jørgen Rødøy.
att arbetet med att värna om befolk-
man bättre rustad, menar kommun-
– Kommunal infrastrukturbyg-
ging og satsing på en videreutvikling
av det eksisterende næringslivet har
ordinator i Lierne kommune, menar
ningen som redan finns i området
samt att arbeta för att locka nya invånare är mycket viktigt.
– Vi håller just nu på att skapa en
bidratt til en stabilisering av inn-
ny hemsida för att bättre kunna mark-
ging av økt gründer og etablerings-
Här ska alla möjligheter inom jobb
byggertallet i kommunen. Oppbygkompetanse, samt støtte til videre
kompetansebygging, har også gitt
positive virkninger. Økt fokus på
næringsutvikling koblet opp mot
kompetanse, forsknings- og utviklingsmiljø vil være viktig i den videre utvikling. Kommunen har utar-
nadsföra kommunen och området.
och boende lyftas fram. Samtidigt
vill vi etablera samarbete med andra
inflyttarprojekt i närkommunerna
för att skapa bättre förutsättningar i
vårt arbete, säger Valfridsson.
Pernilla Hermansson
FAKTA
Siffrorna kommun för kommun:
Nettoinflyttning (inflyttning
minus utflyttning) 2012
• Lierne - 1
• Røyrvik + 9
• Hotagen - 7
• Frostviken + 1
= Vaajma + 2
Dessa tal innefattar inte födda
och döda.
När det gäller befolkningsutvecklingen får vi lite olika tal
beroende på vilka perioder
som jämförs:
• Lierne 2011/2012
+6
• Lierne 2012
-5
• Røyrvik 2011/2012
+2
• Røyrvik 2012
+8
• Frostviken 2011/2012
-9
• Frostviken 2012
-2
• Hotagen 2011/2012 okänt
• Hotagen 2012
-15
Siffrorna för Hotagen inkluderar även Lillholmsjö
Källa: SCB & SSB
VAAJMA
nr 2/2013
3
nyheter
Goda förutsättningar
för bredband i Vaajma
Gelab i Gäddede har varslat stora delar av personalen och om varslet träder i kraft påverkar det hela samhället negativt. Foto: Privat
Stort varsel på Gelab
Gäddede
Den förstudie som AXEG gjort visar att det finns goda förutsättningar för utbyggnad av bredbandsnät i Vaajma.
vaajma
Det finns mycket goda
förutsättningar för en
utbyggnad av ett framtidssäkert bredbandsnät i de norra delarna
av Vaajmaområdet.
Det framgår av den
förstudie som AXEG AB
har gjort på uppdrag av
Regionprojekt Vaajma.
Konsultföretaget AXEG AB har på
uppdrag av Regionprojekt Vaajma
gjort en förstudie där de utifrån
dagsläget undersökt de tekniska och
ekonomiska förutsättningarna för
en utbyggnad av en framtidssäker
bredbandslösning för de norra delarna av Vaajma. Det innebär området Frostvikens församling, Røyrviks kommun och norra delarna av
Lierne kommun. Flera olika förslag
på dragning av fibernät i Vaajma presenteras i förstudien.
4
VAAJMA
nr 2/2013
– Vår förstudie visar att det
finns goda förutsättningar för utbyggnad av ett fibernät i norra Vaajma. Men en utbyggnad är beroende
av flera intressenters agerande och
många faktorer är svåra att förutse,
säger Per Trostemo på AXEG AB.
Idag finns ett fast fibernät i Vaajma endast fram till Gäddede. Den
”vita fläcken” i Vaajma är området
norr om Gäddede med förhållandevis stora byar som Jorm och Stora
Blåsjön. Att förbinda Gäddede och
Klimpfjäll, en sträcka på cirka elva
mil, med fiber skulle möjliggöra ett
kraftfullt bredband till byarna längs
vägen. På den norska sidan är förutsättningarna bättre tack vare NTE:s
planerade fiberdragning.
AC Net, ett nätbolag som samägs
av kommunerna i Västerbotten, har
visat stort intresse för att knyta samman Klimpfjäll och Gäddede för att
Foto:Privat
få bättre redundans (säkerhet) i sitt
nät. Vilhelmina Minerals har också
visat intresse för detta eftersom
företaget behöver fibernät vid en
eventuell återöppning av gruvan i
Stekenjokk.
– Både AC Net och Vilhelmina
Minerals kan tänka sig att gå in finansiellt och stötta en dragning mellan Klimpfjäll och Gäddede. Men
det är många pusselbitar som måste
falla på plats innan vi har kommit så
långt. Nu är det viktigt att projektet
och kommunerna omgående tar de
beslut som behövs för att kunna fortsätta arbetet. Det är oerhört viktigt
att processen inte stannar av, säger
Trostemo.
i ServaNet, ett kommunägt stadsnät
där flera kustkommuner ingår. Kommunfullmäktige tar slutgiltigt beslut
i frågan den 24 april och det beslutet
kan bli avgörande för fiberdragningen i Vaajma.
– Att gå med i ServaNet innebär
helt nya möjligheter. Det är en stabil
och trovärdig aktör som kan öppna
nya dörrar och har bra kontakter med
bland annat Trafikverket och Postoch Telestyrelsen. För invånarnas
del skulle ett delägarskap vara det
absolut bästa eftersom ingen annan
aktör vill verka i området, säger Mattias Strömqvist.
Mattias Strömqvist, bredbandssamordnare på Strömsunds kommun arbetar nu vidare med frågan. I
slutet av mars tog kommunstyrelsen
beslut om att ansöka om delägarskap
LÄS MER: Vi lägger alltid ut senaste nytt på vaajma.com
20 av de cirka 30 anställda på Gelab i Gäddede är varslade om
uppsägning. Ett hårt
slag för samhället där
elektronikföretaget är
största arbetsgivaren.
– Om de förlorar sina
jobb påverkas inte bara
de anställda negativt
utan hela samhället i
stort kan komma att
påverkas, säger Anders
Blomberg, näringslivschef i Strömsunds kommun.
Gäddede Elektronik AB började
sin verksamhet i Frostviken 1982.
Med en specialitet inom elektronik,
kretskort, kablage och antenntillverkning var man under en period
ett av Norrlands största elektronikföretag. För ett år sedan köptes Gelab av Fredrik Dyfverman som också är vd. Sammanlagt jobbar cirka
120 personer på företaget, varav ett
30-tal i Gäddede. 20 av dessa är nu
varslade om uppsägning. Orsaken
är enligt Dyfverman att företaget
anpassar sig till en ny strategi och
siktar in sig på mindre och mellanstora kunder i Norden.
– Det råder givetvis oro på Gelab just nu. Skulle de sägas upp
är det ett hårt slag inte bara för de
anställda utan troligen för samhället i stort. Om människor tvingas
flytta från Frostviken påverkar det
samhällsstrukturen, säger Anders
Blomberg, näringslivschef i Strömsunds kommun.
Strömsunds utvecklingsbolag
håller tillsammans med kommunen
löpande kontakt med Gelab. En
handlingsplan har tagits fram, men
vad den innehåller vill Blomberg
inte närmare gå in på.
– Generellt kan man säga att ju
mer samhälliga intressen det ligger i
en näringslivsfråga ju större möjligheter har man att ifrån en kommun
stötta med direkta insatser, säger
han.
Händelser som hotar sysselsättningen i ett mindre avgränsat
område är oroande, menar Blomberg.
– Många är beroende av varandra,
inte minst av varandras näringsverksamheter. Turismen torde ha en utvecklingspotential och där vet vi att
flera jobbar i området för en positiv
utveckling. Närheten till Norge, och
de möjligheter som därigenom uppstår, är också intressant för Frostviken och kommunen i övrigt, säger
han.
Tommie Jirhed, svensk huvudprojektledare för Regionprojekt
Vaajma hoppas på en lösning.
– Gelab är oerhört viktigt för
Frostviken och hela Vaajma-området. Samtidigt måste vi komma ihåg
att vi har många företag i området
som alla tillsammans bidrar till utveckling och framtidstro. Nu måste
vi stå starka, säger han.
Pernilla Hermansson
En orkester över gränsen
Vaajma
Som en följd av gränsprojektet har en ny
orkester bildats.
Vad sägs om ”Grenslåt” med Björnar
Holand från Nordli (dragspel), Jan
Totland från Sörli (gitarr), Birger
Håpnes från Snåsa (bas) och LarsHåkan Eriksson från Norderåsen
(fiol). De spelar helst musik inspirerad av bröderna Lindqvist.
Pernilla Hermansson
Orkestern Grenslåt har bildats tack vare gränsprojektet. Foto:Privat
”Grenslåt” uppträdde första
gången på Go´fotfestivalen på Rica
Hell, Stjördal den 15–16 februari
tillsammans med Norges främsta
gammaldansorkestrar.
De kommer även att finnas med
på Gla`musikfestivalen i Hallen den
26–28 juli.
Elisabeth Björklund
kh Föllingebygdens församling
Lyssna till Grenslåt den 10 juli
kl. 9.00 på Sommarmusikcaféet i
Gunnarvattnet. Där medverkar även
Toril Gustavsen med sång och gitarr.
VAAJMA
nr 2/2013
5
Nyheter
FOKUS: gränshinder
Enklere å arbeide
i flere land
Fra starten i Nordli, et stort felt tar fatt på flere kilometer med jevn stigning.
Foto: Åse Skjelbred Hals
Lyckat Flyktinglopp
Vaajma
Årets Flyktningerenn
ble et av de mest vellykkede. Stabilt pent
vær og et uproblematisk føre gjorde turen
over Muruhatten til en
fornøyelse både lørdag
og søndag.
Lørdag fikk vi også en lokal vinner, da Ole Jørgen Bruvoll gikk
inn til en klar seier i juniorklassen.
Litt betenkelig er det dog at han var
Hjemmefavoritten Ole Jørgen
Bruvoll med seierskransen i
juniorklassen. Her med Hallvard Riseth Fjone og Jonas
Austmo.
6
VAAJMA
nr 2/2013
eneste løper fra arrangørklubbene
i den klassen. I damer, junior stilte
det 3 jenter fra Lierne IL. Veteranene
som ble presentert i forrige Vaajma,
klarte også i år brasene. Både Gunnar Elvseth og Reidar Kjeldvik gjennomførte i flott stil.
Også søndag var forholdene helt
perfekte. John Kristian Dahl gikk
store deler av løpet i front, og gikk
inn til seier. I dameklassen var Astrid Slind ganske klar vinner. Den
lokale favoritten, Laila Kveli, gikk
det 75 km lange Åreloppet dagen i
forveien, men gjennomførte i fin stil
til 3.plass.
Leder i arrangementskomiteen,
Eva Westum Kveli, kan melde om
fornøyde arrangører. Tallet på deltakere ble i underkant av 1800. Det er
litt mindre enn i fjor.
– Forsøket med å friste med gratis
startkontigent ved verving av 3 nye
løpere ga ikke den store effekten.
Ordningen vil likevel bli gjentatt
neste år, forteller Eva.
Nya regler ska göra det lättare att arbeta över gränsen.
Vaajma
Inntil 2. februar 2013 har det vært slik at personer
bosatt i et EU/EØS-land og med arbeid i to eller
flere medlemsland for forskjellige arbeidsgivere,
skulle være sosialforsikret i bostedslandet selv
om bare ”en uvesentlig del” av arbeidet ble utført i
bostedslandet.
Etter målgang blir alle løperne tatt godt imot. Blide og sevicevennlige medhjelpere deler ut drikke og tar hånd om deg.
Fine forhold sørget for at
Røde Kors-mannskapet nærmest
ble arbeidsløs. Parkeringsvaktene
ved lørdagens startområde hadde en
langt triveligere jobb i år enn under
fjorårets renn. Parkeringa og busstransporten fungerte perfekt. Den
nye speakerbua på Gäddede fungerte også bra, både som speakerbu
og som arena for premieutdelinga.
helga ble vellykket. Det er mange,
både unge og eldre, som utfører en
stor innsats.
– Vi hadde håpet på litt fullere
sal på Nordli samfunnshus under
åpninga, og fortsatt er det plass for
flere løpere i løypa, sier Eva Westum
Kveli og håper at spesielt svenskene
kan mønstre flere løpere neste år.
Arrangørene vil rette en
stor takk til alle som bidro til at hele
Ole Harald Kveli
Dette medførte at norske arbeidsgivere måtte betale svensk arbeidsgiveravgift også for den norske delen
av inntekten dersom arbeidstakeren
hadde inntekt på begge sider av grensen.
Takket være en revidering av gjeldende EU-forordning (nr. 883/2004)
er det nå enklere for personer som
er bosatt i et EU/EØS-land å ha ”en
uvesentlig del” av inntekten i bostedslandet uten å flytte sosialforsikringen fra hovedarbeidslandet til
bostedslandet. Hva som ligger i ”en
uvesentlig del” er i øyeblikket noe
uklart, men 25 prosent er antydet.
Det betyr at vedkommende
arbeidstaker kan være omfattet av
norsk lovgivning dersom arbeidsgiver har forretningsadresse i Norge.
Dette gjelder også dersom arbeidsta-
keren har forskjellig arbeidsgiver i
bostedslandet og hovedarbeidslandet.
Foto: Erika Selander
Endringen har også bestem-
drifter og organisasjoner har arbei-
inntil 10 år for personer som var
tet engasjerte seg i saken allerede i
melser om en overgangsperiode på
berørt av den tidligere hovedregelen.
Berørte arbeidstakere kan imidlertid
søke om at overgangsperioden ikke
skal gjelde for ham/henne.
Dette gjelder spesielt for personer
som arbeider for flere arbeidsgivere
i de to land.
Reglene er enda ikke endelig
utformet, og ”Vaajma” anbefaler
det med i en årrekke. Regionprosjek-
2009, og det er gledelig at saken nå
er løst.
Endringen gjelder for hele EU/
EØS-området, og spesielt i Vaajma
vil endringen berøre en rekke ar-
beidstakere som har deltidsjobb og
inntekt for flere arbeidsgivere både i
Sverige og Norge.
Endringen betyr også at norske
berørte arbeidstakere og arbeids-
arbeidsgivere kan betale norsk ar-
nærmere informasjon om de nye
arbeidsgiveravgift. Det siste vil bety
givere å ta kontakt med NAV for
bestemmelsene. Det lokale NAV-
kontoret kan så ta konkrete saker opp
rette vedkommende i NAV.
beidsgiveravgift istedenfor svensk
en vesentlig kostnadsbesparelse for
arbeidsgiverne i regionen.
Dette er en sak som en rekke be-
Kjell Schive
VAAJMA
nr 2/2013
7
fokus: hur får vi ungdomarna att stanna i vaajma?
Ungdomsrådet på väg till Slovakien på ungdomsutbyte. I Slovakien håller man på att skapa en ”Moramodell” med bland annat en
Demokratidag efter inspiration
från staden i Dalarna. Foto: Privat
Varje år arrangerar Mora kommun en Demokratidag, där ungdomarna har möjlighet till
inflytande över viktiga frågor som rör utvecklingen i kommunen.
Bra dialog med ungdomar en överlevnadsfråga
Så jobbar Mora kommun med ungdomsfrågor
Mora
För fyra år sedan blev Mora kommun utnämnd till
Årets Ungdomskommun.
Ett hårt och målmedvetet arbete låg bakom utmärkelsen.
– Men det är absolut nödvändigt, det är lite av en
överlevnadsfråga för glesbygdskommuner. Det är
oerhört viktigt att ungdomar känner sig delaktiga
och får möjlighet att påverka sin egen framtid,
säger Åke Nyström, ungdomssamordnare i kommunen.
Sedan början av 2000-talet har Mora
kommun arbetat målinriktat med
att skapa dialog med ungdomarna
och ge dem inflytande över viktiga
frågor när det gäller kommunens
utveckling. Åke Nyström är ungdomssamordnare och den som håller i arbetet – som inte varit lätt alla
gånger. Ungdomsstyrelsens utnäm8
VAAJMA
nr 2/2013
ning till Årets Ungdomskommun
2009 gav ett kvitto på att insatserna
varit framgångsrika och lett till förändring i kommunen.
– Redan från början stod det klart
att detta inte skulle vara en förvaltningsfråga utan något som skulle beröra HELA kommunen. Alla skulle
vara delaktiga. Det har inneburit ett
delvis nytt tanke- och förhållningssätt vilket varit en utmaning för
många. Ta bara en sådan sak som att
lära sig att aktivt lyssna på ungdomarna, säger Nyström.
Framgångsreceptet har
varit att ha ett långsiktigt strategiskt tänkande. Flera olika dialogforum har skapats för att fånga upp
så många ungdomar som möjligt.
I Mora kommun finns idag mellan
4000 och 4500 personer mellan 0
och 20 år. Varje år arrangeras en Demokratidag för de mellan 9 och 19 år.
Flera Elevrådsdagar hålls också, de
ger möjlighet för alla barn och ungdomar att komma till tals i specifika
frågor.
– Det vi har märkt genom det här
arbetet är att delar man ut ansvar, då
tar ungdomarna ansvaret. Jag upplever inte att det har varit svårt att
få ungdomar att engagera sig. Men
sedan är det naturligtvis så att vissa
Åke Nyström.
frågor är mer intressanta än andra,
säger Nyström.
Han menar att det är oerhört
värdefullt att skapa utrymme för
inflytande för ungdomar. Att skapa
positiva bilder av sin hemkommun
som en bra plats att växa upp och bo
på kan vara avgörande för om man
stannar kvar eller flyttar.
– Det är absolut nödvändigt att
låta ungdomarna vara med, det är
lite av en överlevnadsfråga för glesbygdskommuner. Det är oerhört
viktigt att ungdomar känner sig delaktiga och får möjlighet att påverka
sin egen framtid. Dessutom förbättrar det kommunens eller områdets
varumärke och stärker förtroendet
för politiker och tjänstemän, säger
Nyström.
Mora kommun har märkt flera
positiva saker sedan de påbörjade
sin ungdomssatsning: Valdeltagandet bland förstagångsväljare steg
med 14 procent i förra valet, sedan
ungdomarna fått tycka till om kollektivtrafiken har resandet ökat med
11 procent vilket också inneburit att
kostnaden sjunkit.
– Genom att ge ungdomarna möjligheten att påverka har de också lärt
sig att deras engagemang gör nytta
och faktiskt kan förändra saker och
ting. Dialogen i sig kostar ingenting,
men i slutändan kan den få stora
effekter. Jag tror absolut att ungdomarna har fått en mer positiv bild av
Mora kommun, säger Åke Nyström.
Pernilla Hermansson
Fakta
Åkes bästa tips för bättre dialog med ungdomar.
1. Grunden i en bra ungdomsdialog bottnar i att politikerna
måste bestämma sig för vad de vill. Är de beredd att släppa
in ungdomarna och se vinsten med det?
2. Fråga ungdomarna hur de är villiga att engagera sig. Vilka
forum är intressanta?
3. Skapa en samsyn i verksamheten kring att detta är viktigt
att jobba med. Alla måste sträva åt samma håll.
4. Var uthålliga i ert arbete!
På www.mora.se finns det mer att läsa om Mora kommuns satsning
mot ungdomar.
En nygjord förstudie om ungdomar och vad som driver dem att stanna
kvar i hembygden eller flytta finns att läsa på regionjamtland.se.
VAAJMA
nr 2/2013
9
fokus: hur får vi ungdomarna att stanna i vaajma?
Nytt projekt ska få fler
att bo och trivas i Lierne
Jentetrioen i prosjektgruppa. Merete Gjertsås, Edith Valfridsson og Inger Karine Aagård.
Vaajma
Å få flest mulig til å bo, arbeide og trives i Vaajma-området har vært et overordna mål for området i mange
år. Ny satsning i Lierne er bolyst-prosjektet der Edith
Bruvoll Valfridsson er primus motor.
Som en forløper til bolyst-prosjektet
jobbet Edith Bruvoll Valfridsson i
2012 med forprosjektet ”Innflytterkoordinator” i en 25 % stilling i Lierne kommune. Hennes hovedoppgave der var å være i kontakt med
personer som har kommet flyttende
til bygda i perioden 2009 – 2011, og
sammen forme rollen til Bolystkoordinator. Hun gjennomførte intervju
med 32 personer i forbindelse med
dette.
Politikerne i Lierne besluttet
å søke om midler til videreføring av
10 VAAJMA
nr 2/2013
Ediths arbeid. Med 50 % tilskudd fra
Nord-Trøndelag fylkeskommune,
40 % fra kommunen og 10 % som
egeninnsats ble prosjektet ”Bolyst
Lierne” iverksatt i 2013 med Edith
som bolyst-koordinator. Sammen
med seg i prosjektgruppa har hun
Inger Karine Aagård fra Lierne fritid, Merete Gjertsås fra sevicetorget
og næringskonsulent Kjell Urshals.
Prosjektet skal gå over 2 år. I tillegg til fortsatt arbeid opp mot innflyttere skal prosjektet også ha fokus
på innbyggere i forhold til å stimulere til trivsels- og inkluderingstiltak.
Prosjektgruppen har følgende resultatmål for prosjektperioden:
• Interessenter av Lierne/ nye
innbyggere har egen kontaktperson,
Bolystkoordinator.
• Vi vil utvikle ei hjemmeside som
skal belyse muligheter ved arbeid/
bolig/ fritid/ skole og barnehage/
aktiviteter
• Vi vil gjennomføre prosessarbeide internt rundt vår rolle som serviceinstans.
• Vi ønsker å samarbeide med
næringsliv for å synliggjøre arbeidsmuligheter i Lierne, samt vise fremtidsbilde over arbeidsmuligheter.
• Vi vil utarbeide oversikt over
tilgjengelige bo-muligheter i Lierne.
• Vi vil stimulere til trivsels- og
inkluderingstiltak.
muner ifth gjensidig utveksling av
arbeids- og bomuligheter.
Edith Bruvoll Valfridsson.
• Vi vil gjennomføre tiltaket ”Bo
i Lierne?”
• Vi vil gjennomføre tiltaket
”10-årsjubileum”.
• Vi vil samarbeide med nabokom-
Edith er ansatt i 100 prosent stilling i prosjektperioden. Vi spør Edith
om hva som er de viktigste gjøremålene hennes.
– Jeg tar kontakt med alle innflyttere som kommer og kartlegger ønsker de måtte ha. Videre orienterer jeg
om de fritidsaktivitetne som finns og
i det hele synliggjøre det positive
som finns i bygda. Kartlegge behovet for språkopplæring og sette i
gang språkkurs. I disse dager er det 8
personer som starter med norskkurs.
Hun mener rollen som kontaktperson er den viktigste.
– Jeg må være oppdatert på jobber
som finns og tilgjengelige bomuligheter.
Foto: Ole Harald Kveli
Et av tiltakene er å gjennomføre ”10-årsjubileum”.
– Alle elever som gikk ut ungdomsskola i Lierne for 10 år siden
blir invitert til ei samling der det sosiale er sterkt vektlagt. Samtidig innformerer vi om arbeidmuligheter og
annet fra Lierne i håp om at det kan
øke muligheten for at de vil bosette
seg i kommunen, sier hun.
Kjell Urshals er næringskonsulent og deltaker i prosjektgruppen.
Han har vært med på flere liknende
opplegg og mener det er stimulerende for å holde trykket oppe, at slike
prosesser kjøres med jevne mellomrom. Han forteller om god stemning i
gruppa og stor vilje til å lykkes.
– Flere innbyggere vil gjøre at det
blir bedre for alle.
Rita og Reidar Rødli med barna Milla og Maiken trives godt i
Lierne.
to som har satt pris på å bli ønsket
velkommen til bygda er Rita Totsås
og Reidar Bolling Rødli. De ble presentert i Vaajma for et par år siden
og er i ferd med å bygge egen bolig
i Lierne.
Reidar vokste opp på Byåsen i
Trondheim, men hadde mange turer
til Lierne i barndommen. Rita hadde
hele sin oppvekst i bygda. I 2005
flyttet de sammen i Trondheim, men
hadde hele tiden et ønske om å bosette seg i Lierne.
Begge mener at oppveksten for
barn er mye bedre her. De har nå 2
barn, Milla på 3 år og Maiken på et
halvt år. Reidar har lang yrkespraksis innen økonomi og startet i 2004
”KL-regnskap, Solsiden”. Selv om
han nå har flyttet fra byen har han den
samme jobben og de samme kunde-
ne. Han driver nå sitt firma fra kontor
i 2.etage av ICA-butikken i Nordli
og mener det fungerer utmerket.
Flott natur kombinert medfølelsen
av ro er av de tingene han verdsetter
høyt. Det å ha nærhet til den flotte
naturen er viktig.
Rita har hele tiden følt seg som
vaskeekte Libygg selv om hun syntes det var fint å prøve bylivet en
periode. Hun har fått seg jobb og er
fornøyd med tilværelsen. De vil begge anbefale andre å gjøre som dem
og hadde gjerne sett at flere barnefamilier kom flyttende til Lierne. Med
dagens muligheter innen data er det
mange som kan gjøre som Reidar og
ta med seg jobben og bosette seg her.
Ole Harald Kveli
VAAJMA
nr 2/2013
11
fokus: hur får vi ungdomarna att stanna i vaajma?
Universitetsbyene
”stjeler” ungdommenne
– Med mindre det skjer en radikal
omlegging av statlig politikk vil vi
bare se en forsterket utvikling hvor
ungdom i økende grad søker de store
byene og dermed forlater bygdene.
Leirset har liten tro på at de sentrale myndigheter vil ta grep.
Han viser til at den rødgrønne
regjering nå har sittet i snart åtte
år, og likevel ikke klart å gjøre noe
med problemet. Det eneste som har
kommet av mottiltak, er et statlige
Distriktssenteret i Steinkjer.
– Tiltakene som er gjort fra denne
regjerings side, er som en dråpe i
havet, selv om Senterpartiet har hatt
kommunalministeren hele tiden, Det
er et paradoks at mens Høyre og Victor Norman satt i posisjon, så ble en
rekke statlige arbeidsplasser flyttet
ut, bl.a. Luftfartstilsynet til Bodø.
Under Stoltenberg har distriktene
blitt fratatt statlige arbeidsplasser,
eksempelvis innen skatt.
– Det er lite å stille opp så lenge
man tror at god styring best skjer
gjennom sentralisering. Vi ser det
tydelig ved at statlige arbeidsplasser flyttes ut, og legges til de store
byene, først og fremst Oslo, hevder
Leirset.
Det må til en helt annen statlig politikk om ungdom igjen skal finne interssante jobber i distriktskommunene, påpeker høyskolelektor Espen Leirset.
Foto: Håkon Arntsen
Vaajma
Ungdommen i Indre
Namdal forlater heimbygda, utdanner seg, og
blir boende i universitetsbyene, især Trondheim.
Norsk institutt for by og regionforskning har sammenlignet antall unge
mellom 16–25 år i årene 2002 og
2012. Mens Norge har en gjennomsnittlig vekst i antall unge mellom
16–25 år på 20 prosent, så har Trondheim har en vekst på hele 47 prosent
fra 2002 til 2012. Oslo og Tromsø
har begge 37 prosent økning, mens
Bergen ligger på 36 prosent.
12 VAAJMA
nr 2/2013
Utviklingen i de minste kommunene i Nord-Trøndelag er stikk
motsatt, med nedgang i ungdomskullene, og spesielt er nedgangen
stor i Indre Namdal sammenlignet
med den nasjonale veksten. Lierne
har 6 prosent færre ungdommer i aldersgruppen 16–25 i 2012 i forhold
til i 2002, men Røyrvik har hele 19
prosent færre unge. Ungdomskullet i
Namsskogan går tilbake med 14 prosent, mens Høylandet mister hele 35
prosent.
De store kommunene i NordTrøndelag har vekst, men stort sett
lavere enn landsgjennomsnittet. Levanger har pluss 24 prosent, Stjørdal
21, Steinkjer 19, Namsos 18, og Verdal 13 prosent.
Undersøkelser viser at unge ikke
bare drar til universitetene for å
utdanne seg. Hele 60 prosent tar seg
jobb og blir boende i universitetsbyene etter utdannelse.
Høyskolelektor ved Høgskolen i Nord-Trøndelag, Espen Leirset, er
sterkt bekymret for hva han ser.
– Det er veldig alvorlig utvikling.
Sjansene er liten for at de små kommunene kan klare seg i framtiden,
ikke minst gjelder det Indre Namdal,
sier Leirset. I og med at ungdommen
flytter ut, især ungdom som tar høyere utdannelse.
Han ser heller ikke noen nærliggende løsning. Lokale tiltak synes å
ha liten virkning.
Espen Leirset mener sentraliseringskreftene er enormt omfattende,
ikke bare i Norge og Sverige. Han
viser også til at studentene er langt
mer internasjonalt rettet enn hva de
var for en generasjon siden.
– Det er en sterk internasjonal bølge fra Kina til Lierne, hvor de unge
søker seg til de store byene. En student i Nord-Trøndelag i dag er derfor
mer kjent og orientert på Manhattan,
enn han er om Snåsa. Sannsynlig har
han vært på Manhattan før han har
vært i Snåsa.
Tror du kommunesammenslåing vil bremse ungdomsflukten i
Nord-Trøndelag?
– Nei. Dette er først og fremst et
spørsmål om hvor ungdom finner interessante jobber. Det vil ikke skapes
flere jobber ved kommunesammenslåing, snare tvert om, svarer Leirset.
Håkon Arntsen
Bente Estil uttrykker stor begeistring for anlegget i Lierne.
Foto: Ole Harald Kveli
Ungdomarnas önskan blir verklighet
lierne
På bakgrunn av et
gjentatt ønske fra ungdomskonferansen i 3
år om kunstgressbane
ble det i 2009 sett på
mulighetene for et slikt
anlegg ved Stortangen.
Etter en del vurderinger fram og
tilbakke kom Lierne IL fram til at
det var riktig å se på en helhetlig
anleggsplan for hele kommunen. Et
utgangspunkt var at fordelene med å
lokalisere mest mulig i nærheten av
Liernehallen var store.
Den 11.10.12. satte Lierne IL ned
en arbeidsgruppe som skulle se på en
helhetsplan for Stortangen idrettsområde inklusiv lysløypa. I tillegg
skulle man ende opp med en framdriftsplan for alle idretts- og nærmiljøanlegg for hele bygda. Gruppa
besto av: Bente Estil (ski), Karl Audun Fagerli (fotball), Lillian Bergli
(friidrett), Anita Lundgren (sandvolleyball) og Jon Pedersen ( leke- og
aktivitetsområde knyttet til skola.
Gruppa har etter 5 møter kommet
fram til følgende framdriftsplan og
tippemiddelsøknad:
Idrettsanlegg:
• Sprintløype ved Stortangen i 2013
• Kunstgressbane ved Stortangen i
2013
• Friidrettsanlegg ved Stortangen i
2013
• Lysløype ved Stortangen i 2014
• Kunstgressbane i Mebygda i 2015
• Friidrettsanlegg i Mebygda i 2015.
Nærmiljøanlegg:
• Skileikanlegg ved Stortangen i
2013
• Sandvolleyballbane ved Stortangen i 2013
• Leke- og aktivitetsområde ved
Stortangen i 2013
• Orienteringskart i Tunnsjø i 2015
• Orienteingskart ved Stortangen i
2016
Med unntak av lysløypa blir
dette kommunale anlegg, men idretten selv er ansvarlig for å skaffe midler til bygginga. Totalkostnanden for
alle anlegg blir på 16.5 mill kr.
Av dette er det søkt om spillemidler på 6,7 mill. kr. Idretten selv må
skaffe 1.9 mill. kr og vil i løpet av
april ha det på plass i følge Siw Elinor Aagård. Planene for 2013 vil ha
en kostnad på ca. 8.mill. kr. I følge
økonomisjefen i Lierne kommune
vil utgiftene for kommune inkl. rentetap bli 283,000,- kroner i 2014.
Endelig igangsettingsvedtak skal
avgjøres på kommunestyremøte den
7.mai.
Bente Estil deltok i arbeidsgruppa som representant for ski, og
uttrykker stor begeistring for anlegget.
– Det å få samlet så mange tilbud
i nærheten av Liernehallen er helt
unikt og en situasjon mange misunner oss, sier Bente.
– Der har vi både dusjmuligheter,
kjøkken og rom til disposisjon for
flere aktiviteter.
Hun er også opptatt av å få lysløypa i godkjent tilstand igjen.
Leder i Lierne IL, Siw Elinor Aagård, er opptatt av å få fram at planen
er en plan for hele bygda.
– Grunnen til at mye av planen
først blir realisert ved Stortangen er
at når man først er i gang der, vil det
være fornuftig å ta alt som berører
det området samtidig, sier hun.
Hvis disse planene lar seg realisere, i tillegg til å ha skiløypene rundt
om i bygda oppkjørte, vil kommunen
få et fantastisk godt tilbud innen idretts- og fritidsliv.
Ole Harald Kveli
Den plannerade anläggningen i Lierne.
Illustration: Privat
VAAJMA
nr 2/2013
13
Nyheter
nyheter
Gästundersökning skapar nya
möjligheter till utveckling
Vaajma lanserar en egen fiskefestival och hoppas det ska hjälpa till att utveckla besöksnäringen inom området. Foto: Svante Harström
Fiskefestival i Vaajma
Vaajma
Den 11–14 juli lanserar
Vaajma sin egen Fiskefestival.
– Vi har otroligt fina
fiskevatten och många
möjligheter att utveckla
besöksnäringen inom
det här området och
det tänker vi ta vara på,
säger Anna Jonasson i
turismprojektet.
Den 11–14 juli är det alltså premiär
för Vaajmas egen Fiskefestival. Fyra
dagar med arrangemang runt om i regionen. Tanken bakom festivalen är
att lyfta fram och marknadsföra de
fina förutsättningar som finns.
14 VAAJMA
nr 2/2013
– Vi ska gräva där vi står och
ta tillvara det som finns i området.
Här finns en stor utvecklingspoten-
Det finns många fina fiskevatten i Vaajma.
tial och både ung som gammal kan
vara med. Vi har mycket idéer och
vill satsa på detta som ett led i att öka
områdets attraktivitet, säger Anna
Jonasson, projektledare i turism- och
näringslivsgruppen.
Just nu pågår förberedelserna
och flera arrangemang i området är
redan klara. Bland annat blir det Familjedagar i både Rörvattnet och vid
Kvesjön i Kvelia. I Frostviken och
Røyrvik planeras också särskilda
arrangemang. I Hotagen blir det
invigning av ett handikappvänligt
fiskevatten.
Att fiskeupplevelser är en reseanledning för att besöka Destination
Vaajma står klart, på hemsidan finns
sedan en tid färdiga fiskepaket-resor
till området.
– I Hotagen vill jag lyfta fram
ett positivt samarbete och det är Hotagenkortet, ett gemensamt fiskekort
för hela området. Det är något av en
önskedröm att kunna skapa för hela
Vaajmaa-området, säger Jonasson.
Pernilla Hermansson
läs mer på Facebook!
Här lägger vi ut den
senaste informationen
om Fiskefestivalen
facebook.com/vaajma
En gästundersökning som genomförts i Ansättfjällen ska hjälpa till att utveckla området.
Hotagen
En gästundersökning har genomförts i Ansättfjällen som ska ligga till grund för det framtida
utvecklingsarbetet i området.
– Det är bra att få svart på vitt vad våra besökare
tycker är bra och dåligt. Dessutom tror jag att
svaren också ger en indikation på hur vi bör arbeta
i övriga delar av Vaajma, säger Anna Jonasson i
turismgruppen.
Regionprojekt Vaajma och Krokoms
kommun, med Turistkompaniet i
spetsen, är initiativtagare och medfinansiärer till gästundersökningen
i Ansättfjällen som innefattar Lillholmsjö till Valsjöbyn inklusive
Åkersjön, Bakvattnet och Jänsmässholmen. Insatsen är viktig för att få
klara besked kring vilka målgrupper
som besöker området och hur de ser
på aktiviteter och serviceutbud. Gästundersökning har genomförts som
en webbenkät av företaget NordAnalys.
– Vi har riktat in oss på två grupper: fritidshusägare och dagsbesökare som har fått enkäten via mejl.
Två studenter har också funnits på
strategiska platser i området för att
få kontakt med de som rest till området över dagen, säger Anneli Åman,
ansvarig för Turistkompaniet i Krokom.
Det är tio år sedan en liknande
undersökning genomfördes i området som har mellan 700 och 800 fritidshusägare.
Foto: Anneli Åman
– Idag har vi dålig koll på vilka
våra gäster är och vad de vill uppleva
i Ansätten. En sådan här undersökning ger en bra nulägesbeskrivning
och är värdefull för vårt och föreningen Ansättfjällens framtida arbete
med destinationsutveckling i området, säger Åman.
Anna Jonasson i Regionprojekt Vaajmas turismgrupp håller med
och tror samtidigt att undersökningen kan ge viktig fingervisning även
när det gäller utvecklingsarbetet i
övriga Vaajma-området.
– Här har vi mycket matnyttig information att hämta som kan bli ett
lyft och en ledstjärna för hela området, säger hon.
Pernilla Hermansson
Undersökningen är en viktig
del i utveklingsarbetet.
VAAJMA
nr 2/2013
15
Fokus: Hantverkare i Vaajma
Satsar på konstglas
Rut Magnusson är ägare till butiken
Eva Björnrun från Bakvattnet har hållit på med hantverk i många år och satsar allra mest på
konstglas av hög kvalitet.
Foto: Per Lindahl
Hotagen
Varje torsdag träffas ett
tiotal personer, unga
och gamla från byarna
Åkersjön, Bakvattnet
och Vallrun. Alla har ett
intresse av olika slags
hantverk.
En i gruppen är Eva Björnrun från
Bakvattnet. Hennes konsthantverk
har under närmare 20 år varit både
slöjd och keramik, men det som hon
satsat allra mest på är konstglas.
– Jag köper bland annat ett glas
som heter Bullseye, som ursprungligen kommer från USA, och är
både dyrt och av hög kvalité berättar Eva.
Hon har under de här åren haft
16 VAAJMA
nr 2/2013
en verkstad i Åkersjön, men är på
väg att sätta upp en ny verkstad på
familjens gård i Bakvattnet. På gården har hon en liten stuga där hon
visar upp sina verk.
– Den stugan vill jag också beteckna som en inspirationsstuga,
menar hon.
– Det enda som jag vill ha betalt
för när det gäller mina bekanta är
kostnaden för materialet som jag
använder. Men det blir förstås en
och annan direkt försäljning också.
Jag har än så länge inte satsat på reklam. Jag ligger lite lågt, säger Eva.
När man kommer in i den lilla
inspirationsstugan ser man både
konst- och bruksglas. Fat och skålar
passar nog till matborden eller som
en ostbricka. De mer eleganta glasprodukter kan nog mer passa som
konstverk i vardagsrummen.
– Jag tycker fortfarande det är
väldigt trevligt att ha det här som
en hobby, berättar Eva.
Eva berättar att hon har några
idéer för att utveckla nya produkter.
– Jag hoppas förstås att det kan
betyda ökad försäljning i framtiden.
Från gården produceras det också några andra hantverk. Maken
Krister gör trevliga solstolar.
– Nyligen sålde jag några av stolarna till ett kafé i Åre, berättar han.
De mesta av hennes glaskonst
har hittills hamnat hos släkt och
vänner.
Per Lindahl
Fjällbjörken design i Bakvattnet där hon säljer många av sina hantverk.
Foto: Per Lindahl
Populär hantverksbutik i Bakvattnet
Hotagen
Det har nu gått drygt 30
år sedan Rut Magnusson startade sin butik
Fjällbjörkens hemslöjd
i Bakvattnet.
Förutom egna textila
hantverk var det också
många slöjdares hantverk som fanns i hennes
butik under de första
åren.
I dag är det till stor del bara hennes
egna färgstarka, textila konsthantverk som finns i den trevliga butiken.
Hon har ändrat företagets namn till
Fjällbjörken design.
De färgstarka ranorna
(bildvävnader som man hänger på
väggen) i ullgarn är en av företagets mest framgångsrika produkter.
Växtfärgningen av ullgarn har ju
varit basen under många år för Ruts
produktioner.
Man kan ju undra hur många timmar hon har suttit i sin ateljé och vävt
de många ranorna.
– Jag kan fortfarande glädja mig
åt bra försäljning av mina produkter,
berättar Rut.
För några år sedan bestämde
sig Rut för att satsa på nya trender
och därmed några nya produkter.
Hon byggde upp en keramikverkstad, som nu ger nya alster i butiken.
Vaser i stengods och roliga älgar i
keramik är några av de nya trevliga
produkterna.
– Nu finns det både produkter i
lera och textil i butiken, säger Rut.
Nytt i butiken är också tyger i
olika mönster som Rut själv designat
och som trycks hos Frösö handtryck.
Flera tyger finns som metervara. En
del finns som dukar. Gardiner har
tryckts på halvlinne och finns i flera
färger. En ny produkt är också vadmalskuddar.
Under åren har hon också engagerat sig i turismens utvecklingsfrågor.
2004 blev hon Årets turistföretagare
i länet.
– En viktig uppgift för mig är att
leda guidade blomstervandringar till
Ansätten. Fjällfloran är ett stort intresse, berättar hon.
Per Lindahl
De handgjoda ranorna är en av butikens mest framgångsrika
produkter.
VAAJMA
nr 2/2013
17
FOKUS: Hantverkare i vaajma
Lierne er i front på strikkebølgen
Edel Marie Storaunet foran egetprodusert garn.
Lierne
Strikking er mer populært enn noen gang. Det har
to Lierne-jenter bidratt med i stor grad.
Edel Marie Storaunet og Ingvill Freland har hver
for seg oppnådd stor suksess.
Edel Marie Storaunet driver garn-
og strikkebutikken ”Knitting.no”
i kjelleren i ICA-butikken i Nordli
sentrum. Hun kan melde om en sta-
dig stigende interesse for strikking
og er innehaver av et av landets mest
varierte tilbud på garnfronten.
– Jeg har et rikt utvalg av garn,
og satser først og fremst på naturfiber. Noe av garnet er basert på lokal
ullproduksjon der jeg selv har vært
med hele veien. Sortering, vasking,
karding, spinning og farging før jeg
konstruerer en oppskrift og strikker
det ferdige produktet, for så å vise
det på catwalken. Det gir en god følelse, sier Edel.
18 VAAJMA
nr 2/2013
Salg av garn i butikken og på
nett er hovedgesjeften.
– Jeg var nok en av de første som
hadde garnbutikk på nett. Interessen
for strikking har jeg hatt så lenge jeg
husker. Drivkrafta er gleden med å
utfolde seg kunstnerisk, samtidig
som man ivaretar gamle tradisjoner,
sier hun.
Den som har sett både kjoler,
gensere og hodeplagg ser fort at vi
har med en kunstnersjel å gjøre. Disse spesielle produktene har vakt begeistring over hele landet. Dette har
ført til at Edel har blitt plukket ut for
å delta på den prestisjetunge ”Oslo
Fashion Awards” i 3 år. Dette er et
Foto: Ole Harald Kveli
Ingvill Freland på et av mange vakre bilder i boka ”Eventyrstrikk”.
show som viser norske motebutikker
og der en landsomfattende jury plukker ut 10 norske designere hvert år.
– Å få delta på dette er en stor ære
og det er ikke mange som har hatt
den gleden i 3 år på rad. Det er en stor
inspirasjon å få vise seg fram på en
større arena, sier Edel.
Med fem barn og mann med egen
bedrift er det nesten utrolig hva Edel
har fått tid til, og hun sier hun bruker all ledig tid på strikkebedriften
som ble etablert som egen bedrift i
2005. Etter å ha bodd på flere plasser
i oppveksten, kom hun fast til Lierne
i 2000 og følte da at hun kom heim.
Egen produksjon er det blitt mindre av enn ønskelig, men hun lager
oppskrifter som blir presentert på
egen blogg som blir sett av mange i
hele landet, og også utenom landets
grenser.
– Strikkemiljøet er spesielt trive-
realisert med å utgi en egen strikkebok: Eventyrstrikk.
Det skjedde etter mange år
med strikking og designing. Alle-
rede som 5–6-åring lærte hun seg å
bruke strikkepinnene. Læremestere
var ”gommo” Kristina og mamma.
En av flere hendige og moderne rokker som Edel tidvis
bruker.
lig og man styrer lett unna intriger
og andre problemer i kontakt med
likesinnede. I vinterhalvåret ber
jeg inn til strikkekafe et par ganger
i måneden. Jeg har vært rundt om i
Trøndelag på slike strikkekafeer og
over alt kommet til et trivelig miljø,
sier Edel Marie som håper at alle
oppskriftene en gang kan samles og
bli utgitt som egen bok. Inntil da kan
du finne mer på www.knitting.no
og blogg: http://strikkespinn.wordpress.com
I 11-årsalderen var den første selvstrikkede genseren et faktum.
– Jeg begynte tidlig å drømme om
å leve av å være kreativ, produsere
design og levere mønster. Etter å ha
vært innom flere yrkesretninger i utdanningen havnet jeg bestandig til-
Ingvill Freland med boka
”Eventyrstrikk”. Foto: Kjetil Formo
bake til det som handlet om strikking.
I 2005 var jeg med i ”Alkimisten”(Et
2-årig etablererkurs i regi av Inno-
Ingvill Freland er den andre Li-tausa som har bidratt med å
sette Lierne på strikkekartet. I november 2012 fikk hun sin store drøm
mønster for salg og etablerte bedrif-
ten: ”Strikkekista”.
Markedet var lite og det ble ikke
det helt store resultatet. En forespørsel til forlaget ”Cappelen” om utgivelse av bok ble avvist. De ville satse
på damestrikk og Ingvill følte da en
resingnasjon.
Tilfeldigheter førte henne
da til ”Embla Forlag” som hun opp-
daget holdt til på Steinkjer. Der var
responsen svært positiv og ved hjelp
av stor egeninnsats og mange gode
venner hadde hun etter hvert stort
nok materiale for å realisere drøm-
men om egen bok. ”Eventyrstrikk”
brukt er også lokale, og vi får et innblikk i Liernes flotte natur.
I dag er førsteopplaget på 15000
eks. snart solgt over hele landet.
Ingvill har for tiden foreldrepermisjon, men har en dag i uka på
aktivitetsentret. Det er også viktig
å få med seg strikkekveldene hver
onsdag der 6-12 strikkeglade damer
møtes og har det kjempetrivelig.
– Det virker som stikking er inn i
tiden og at stadig flere er opptatt av
å lære om stikking, sier Ingvill Freland.
sifulle og spesielle kjoler, tunikaer.
Når kommer neste bok?
– Den kommer faktisk i slutten av
2013 i samarbeid med andre i bransjen. ”Feminint tilbehør”er arbeidtittelen”.
med flotte bilder. Modellene som er
Ole Harald Kveli
ble resultatet.
Det er en meget vakker bok med
vasjon Norge).
mange kreative mønstre på fanta-
I starten satset hun mest på bar-
votter m.m. Boka er rikt illustrert
nestrikk og produserte en mengde
Foto: Privat
VAAJMA
nr 2/2013
19
Fokus: hantverkare i vaajma
Doris hantverk speglar hennes bakgrund
Doris tillverkar många olika
slags produkter. Här ses en
sittlapp i renskinn.
jag tänka lite nytt. Jag gör mycket på
beställning, bland annat gardinerna
till Sameföreningshuset i Ankarede.
Målet är att kunna leva på mitt hantverk fullt ut.
Än så länge är hon inte riktigt
där, men tycker att förutsättningarna
för att kunna lyckas som hantverkare
i Vaajma finns. Många av produk-
Doris Rensberg i Blåsjöfallet är en av få i Vaajmaområdet som producerar samiskt hantverk.
Frostviken
Doris Rensberg i Blåsjöfallet är en av många hantverkare i Vaajma.
För henne är det ett sätt att leva i harmoni med sitt
ursprung som same.
– Att jobba med hantverk är att föra traditionen
vidare och samtidigt få möjlighet att vara aktiv
inom renskötseln, säger hon.
Doris Rensberg kommer ursprungligen från Härjedalen men kärleken
förde henne till Frostviken för över
tio år sedan. Idag har hon man och tre
20 VAAJMA
nr 2/2013
barn. Långa perioder är hon ensam
med barnen då maken är borta och
sköter renarna. Tanken på att starta
något eget har funnits länge och för
en tid sedan tog hon steget.
– Jag såg en efterfrågan och sedan är det inte helt lätt att få tag på
jobb här. I min familj har vi en lång
tradition av hantverk och jag har nu
möjligheten att själv styra över när
jag arbetar och inte. Så mycket som
möjligt vill även jag vara aktiv inom
renskötseln, säger Doris.
Idag är hon relativt ensam i området om att producera samiskt hantverk. Bland annat gör hon sittdynor
Signe Jonasson från Blåsjön visar stolt upp en rosa mössa i goretex som Doris har gjort.
Foto: Anna Jonasson
Trycket med renspår är ett typiskt tecken på Doris produkter.
terna säljs inom närområdet, men
Doris har även återförsäljare i bland
annat Östersund, Jokkmokk och Funäsdalen.
– Framöver vill jag satsa på en
hemsida för att kunna marknadsföra
mig mer, säger hon.
Att föra den samiska traditionen vidare är mycket viktigt, tycker
Doris. Hemma pratas det till exempel bara samiska.
– Det ser jag som en självklarhet.
Ibland förstår inte barnen varför vi
ska prata två språk, men jag vill att
de får med sig sitt samiska ursprung,
säger Doris Rensberg.
Pernilla Hermansson
Foto: Lotta Falk
i renskinn, skoband och mössor med
foder av shetlandsull och med tryck
som till exempel djurspår, snöflingor, älgar och renar. Hon gör även örhängen, armband, skinnväskor och
vill gärna lära sig att tillverka näbbkängor. En del arbeten utförs även i
skinn och päls, Doris har gått i skola
hos Karin Vasara, sömmerska med
egen ateljé i Kiruna.
– Jag halkar in på lite olika saker. Allt jag gör har sitt ursprung i
det samiska men samtidigt försöker
Lørdag 20. juli og søndag 21. juli i Lierne.
Utstillere inviteres herved til å melde seg på årets Li-Martna!
Påmeldingsskjema og mer informasjon kan fås ved direkte henvendelse
eller på vår hjemmeside www.liernefritid.no .
Li-Martnan, Lierne Fritid 7882 Nordli
Tlf: 74 34 34 00
Faks: 74 34 34 90
E-post: [email protected]
VAAJMA
nr 2/2013
21
nyheter
nyheter
Nya transittleder
for snøscooter
Den norske regjeringen åpner for transittleder for snøscooter.
Foto: Privat
Vaajma
Den norske regjeringen åpner for transittleder for snøscooter
mellom Norge og
Sverige og mer scootertrafikk i utmark.
Dette vil bli resultatet av den
norske regjeringens forslag til ny
motorferdsellov. I tillegg til økt
rekreasjonskjøring som en del av
utmarksnæringen åpnes det for
scootersafari langs godkjente løyper.
Kommuner som grenser mot
Sverige får mulighet til å etablere
løyper som fører til løypenettet
i nabolandet. Det er en sak som
Regionprosjektet Vaajma har arbeidet med i 2 år. Prosjektet har
søkt om tre løyper fra Lierne/Røyrvik over riksgrensen. Nå synes det
som om dette vil bli en realitet.
Forslaget fra regjeringen
innebærer også at 40 kommuner
gis anledning til å opprette løyper
for rekreasjonskjøring i perioden 2014 til 2018. Kommunene
må søke om å delta i forsøksordningen, og det er en forutsetning at
kommunen ligger i det distriktspolitiske virkeområdet. Ordningen
skal evalueres i 2018.
22 VAAJMA
nr 2/2013
Kommuner som inngår i ordningen kan beslutte opprettelse av
løyper gjennom arealplanlegging
etter reglene i plan- og bygningsloven. Nærmere vilkår og rammer
for planleggingen framgår av motorferdselsregelverket. Det skal
være forbud mot løyper i bestemte
områder, for eksempel verneområder.
Vårt håp var at kommunene skulle få forvaltningsansvaret allerede
nå. Men med den nye ordningen og
åpningen mot Sverige har vi kommet et godt stykke på vei.
Ordningen vil få stor betydning for utviklingen av reiselivet
i regionen. Det vil også gi flere
mennesker adgang til naturen noe
som vil bidra positivt for innbyggernes livskvalitet.
Regjerningens forslag skal
nå på en høringsrunde før det legges frem for Stortinget. De største opposisjonspartiene har lenge
vært positive til forslaget, og når
det nå er oppnådd enighet i regjeringen, forventes det positivt vedtak i Stortinget og at ordningen trer
i kraft fra 2014.
Eierne John Olav Vestgård og Mads Håvard Fagerstrand foran
det ombygde fjøset.
Foto: Ole Harald Kveli
Lifjellet Samdrift DA ble
til Nordli Totaktservice AS
Lierne
Lierne største fjøs
ombygd til salgssted og
verksted.
Etter at storfjøset på Skjeldbred ble
tømt for kyr for et par år siden har det
stått tom. Fredag 15. mars var det duket for nytt liv i de store lokalitetene.
Mads Håvard Fagerstrand (75 %)
og John Olav Vestgård (25 %) kjøpte
bygningen av samdrifta. Etter å ha
kjøpt, innredet og bygd om lokalene
for nærmere 4 mill. kroner, står det
nå en flott butikk klar for salg av
snøscootere, snøfresere, motorsager, plenklippere og mye annet.
De satser også på salg av dekk og
batteri for de fleste kjøretøy. I tillegg
er det en stor hall til disposisjon for
egenservice på skogsmaskiner og
lastebiler.
Det er også muligheter for de med
personbiler å leie lokalene. Håpet
framover er at det skal bli lov å kjøre
snøscooter direkte fra plassen og inn
på det svenske løypenettet. Hvis det
blir tilfelle kan de ta i mot scooteren
etter en tur, oppbevare den og klargjøre den for neste tur. Både Mads
Håvard og John Olav er fornøyd med
at det igjen er ”liv” i fjøset.
Ole Harald Kveli
Polaris annordnade ett evenemang i Åkersjön där besökarna kunde provköra nästa års nya skotrar.
Skoterevent drog besökare
från hela världen
Åkersjön
Några veckor i mars i år
genomfördes ett av de
största arrangemangen
någonsin på Hotell
Fjällgården i Åkersjön.
Det internationella storföretaget
Polaris invaderade hotellet med
återförsäljare och chefer från tio länder inom snöskoterbranschen. Från
morgon till kväll handlade det om att
Kjell Schive
Melkegrava er utskiftet til utsalgssted. Her med Mads Håvard
bak skranken.
Foto: Per Lindahl
Kent Halvarsson och Espen
Skaar.
provköra nästa års nya skotrar. Konferenser och mötesplatser hölls förstås vid flera tillfällen under dagarna.
Visningarna av skotrarnas tillbehör
och kläder blev också en viktig del
av dagarna i Åkersjön.
– Vi kunde notera 800 gästnätter under de här veckorna, säger en
minst sagt glad hotellägare, Kent
Halvarsson.
Från USA kom ett 25-tal anställda
inom Polaris.
– De var verkligt intresserade av
hur vi i Skandinavien har utvecklat
våra skandinaviska skotrar. Det är
helt annorlunda förutsättningar för
skotrarna i Nordamerika, berättar
Kent.
Per Lindahl
Det fanns även några fyrhjulingar att testköra under arrangemanget på hotellet i Åkersjön.
VAAJMA
nr 2/2013
23
Fokus: Projektnytt
Det här är på gång i projekten
Ungdom
Tidigare delprojektledare för ungdom och
skola, Edith Valfridsson, har slutat i projektet och jobbar numera
med bolystfrågor i
Lierne kommun. Vi
säger grattis till Lierne
kommun och önskar
Edith all lycka till
med de frågorna som
är oerhört viktiga för
regionen.
Nya delprojektledare är Ullis
Johansson (ungdom) och Micke
Jonsson (skola). Ullis och Micke
jobbar till vardags i det egna bolaget Edge and Emotion, med fokus
på just projekt- och processledning. Båda två har lång erfarenhet
av att jobba med ungdomar och interregprojekt och driver nu sedan 1
februari i år delprojekten Ungdom
respektive Skola.
I ungdomsprojektet ser
vi att fler och fler initiativ till samverkan över gränsen kommer från
er som jobbar med ungdomsverksamhet i Vaajma. Ungdomsklubb i
Lierne (8 mars), Swingkurs i Röyrvik (8 maj) och Danshelg i Gäddede (14-16 juni)!
Jättekul tycker vi från projektet! Fortsätt med det! För den som
vill ha mer information om detta,
kontakta Ullis ([email protected]) som kan koppla ihop
er med ansvarig inom respektive
aktivitet.
Under perioden januari till mars
har Mia Börjesson (handledare
och inspiratör i hälsofrämjande
psykosocialt arbete) varit i Lierne
och inspirerat både föräldrar och
skolpersonal. Deltagarna var väldigt nöjda.
I samband med Flyktinglop24 VAAJMA
nr 2/2013
FAKTA
Projektgruppen består av
Doris Anette Fagerli Sundvik
(ungdomskoordinator, Lierne
kommun), Louise Öhnstedt
(ungdomskultursamordnare,
Krokoms kommun), Barbro
Larbring-Rönngren (kultursekreterare, Strömsund) och
Elin Jansson Fiskum (ungdomsledare, Røyrvik kommun). Delprojektledare är Ullis
Johansson.
n
pet fanns arbetsgruppen för ungdom
samt politiker från kommunerna på
plats för att prata med ungdomar
med koppling till Vaajma och se om,
vad och hur de är intresserad av att ha
dialog och information om vad som
händer i Vaajmaområdet.
Det blev en mötesplats under lättsamma former där vi fick kontakt
med cirka 20–30 unga människor
som alla är positiva till sin hembygd.
För dem är det intressant att ha en
kanal in och veta vad som händer i
området. Som första ingång tänker
vi använda och marknadsföra facebook.se/vaajma för detta ändamål.
Ni som har boende, sommarjobb,
helgjobb och andra erbjudanden till
ungdomarna i regionen får gärna
berätta om detta på facebook.com/
vaajma.
Kommunerna har under perioden också följt upp de teman som
aktualiserades i samband med ungdomskonferensen i höstas. 12 april
var satt som deadline för politikerna
att återkoppla till ungdomarna vad
som gjorts sedan konferensen. Vi
får följa upp detta i nästa nummer av
Vaajma.
Resultaten kommer också att publiceras på kommunernas hemsidor
och facebook.com/vaajma.
Ullis Johansson
Ekonomisk
tillväxt
Mycket i vårt delprojekt
handlar just nu om förberedelser inför sommaren.
Inom destination Vaajma förbereder
vi för Vaajma fjällfiskefestival som
kommer att genomföras 11–14 juli.
Det kommer att vara en långhelg
fylld med aktiviteter för fiskeintresserade i alla åldrar. Familjedag i Rörvattnet och vid Kvesjön, invigning
av handikappanpassat fiskevatten
samt ett specialfiskekort i Frostviken som endast gäller den helgen.
Alla som vill delta med aktiviteter är
välkomna att höra av sig.
För att marknadsföra området
på ett bra sätt samarbetar vi med informationsprojektet. Vi ska utveckla
hemsidan och trycka en broschyr
som beskriver Vaajma. Vi har kopplat instagram till vår hemsida och
facebooksida vilket innebär att alla
kan tagga sina foton där med #vaajma. Hemsidan blir mer levande när
fler fotar, gå gärna in och titta!
Vi kommer även i år att trycka
Sommarprogrammet som presenterar aktiviteter dag för dag under
sommaren.Vi har skickat ut ett nyhetsbrev till bussresearrangörer med
tips på resor i Vaajma. Vi kommer att
följa upp nyhetsbrevet under våren.
22 augusti bjuder vi in till det andra Pe-Torsa seminariet tillsammans
med Pe-Torsa vel. Tema för årets seminarium är ”Humor och hälsa”.
Arbetsgruppen genomför
under våren intervjuer med företag
för att kunna kartlägga arbetsmarknadsläget i Vaajma. Det är en tuff tid
för flera av våra största arbetsgivare
men vi ser också att det finns möjligheter och företag som ökar och
söker speciella kompetenser. Vi har
Information
FAKTA
n Projektet
består av:
Delprojektledare Anna
Jonasson, Anna-Carin
Svedén, Krokoms kommun, Kjell Urdshals, Lierne
Naeringsselskap, Frank
Aspnes, Røyrvik kommun,
Anna Gillgren, Strömsunds
kommun, Anders Blomberg,
Strömsunds kommun.
Referensgrupp:
Representanter från turismnäringen, utsedda av de lokala
turistorganisationerna Lierne
fritid, Ansättfjällen, Röyrvik
fritid och Frostviksfjäll.
under tidigare kartläggning sett att
många av företagen är intresserade
av att anställa fler om rätt kompetens söker.
Vi ska därför försöka hitta metoder för hur vi kan knyta kontakter
mellan arbetsgivare och potentiella
inflyttare.
Inför sommaren söker vi Sommarlovsentreprenörer. Vi kommer
precis som förra året att genomföra
en liten informationsturné bland
högstadieskolorna.
Alla ungdomar 13–19 år som är
intresserade av att driva en egen
verksamhet under sommaren är
välkomna att höra av sig för mer
information. Antalet platser är begränsat.
Vaajma som vandringsdestination!?
På ett möte med dem som arbetar
med vandring och leder i Vaajma
sätter vi upp nya mål. Vi ska hitta
den röda tråden som gör att vandringsturister får tips om leder i hela
Vaajma. Tydliga beskrivningar av
leder som gör att man lätt kan rekommendera varandras utbud.
Anna Jonasson
Framtagande av informationsbroschyr, förbättringar på hemsidan
och mer aktiva insatser
på Facebook.
Det är några av aktiviteterna som pågår i
informationsprojektet
just nu.
Nästa nummer av Tidningen Vaajma
utkommer den 19 juni och fram till
dess pågår febril aktivitet med andra
saker. Bland annat håller vi på att ta
fram en informationsbroschyr om
Regionprojekt Vaajma.
Denna ska användas som en del i
marknadsföringen av området och
tanken är att den ska kunna användas
även när projektet är slut.
Förbättringar på hemsidan
är också på gång för att göra den mer
anpassad för marknadsföringen Destination Vaajma. Vi behöver lyfta
fram våra paketresor och framför
allt destinationen som helhet på ett
Hälsa, sjukvård, omsorg
bättre och mer lockande sätt.
När det gäller Facebook håller vi
på att ta fram riktlinjer för hur vi kan
använda mediet på ett bättre och mer
slagkraftigt sätt än idag för att nå ut
med vårt budskap och skapa intresse
för området.
Inom kort väntar vi också på
att utredningen kring hur Tidningen
Vaajma kan göras om till en kommersiell tidning ska bli klar.
Pernilla Hermansson
FAKTA
n Projektgruppen
består av:
Pernilla Hermansson
(projektledare, 20 procent),
Erika Selander (biträdande
projektledare), Gerd Sjöberg
(Strömsund), Åsa Sjödin (Krokom), Lars Arne Krukhaug
(Røyrvik), Ole Harald Kveli
(Lierne). Externa skribenter:
Håkon Arntsen, Per Lindahl.
Skola
Med en ny projektledare fortsätter skolprojektet att undersöka
möjligheten till distansutbildningar i Vaajma.
Gruppen har också planer på att
se över om det finns möjlighet för
syokonsulenter och karriersrådgiver att samarbeta över gränsen.
Micke Jonsson på Edge &
Emotion i Östersund är ny projektledare för skolprojektet sedan en tid
tillbaka.
Micke är rutinerad som projektledare och har jobbat med bland annat
VM och världscupen i skidskytte i
Östersund samt med destinationsutveckling av Bydalsfjällen.
– Det här är ett nytt och spän-
nande uppdrag jag ser fram emot.
Det finns många områden att arbeta
med och framför allt utveckla inom
Vaajma, säger Jonsson.
Han håller just nu på att sätta
sig in i arbetet. Bland annat kommer
skolgruppen att fortsätta undersöka
möjligheten till distansutbildningar.
Ett nytt grepp är planerna på att
försöka få till stånd ett samarbete
mellan syokonsulenter och karriersrådgiver i området.
– Ett sådant samarbete skulle på
ett tydligt sätt koppla ihop skola och
näringsliv som är två viktiga bitar
för att kunna utveckla regionen, säger Micke Jonsson.
Pernilla Hermansson
Vi arbetar oförtrutet
för att på olika sätt öka
tillgängligheten inom
sjukvård, omsorg.
Samt för att bibehålla kvaliteten på ett
så ”gränslöst” vis det
går.
Det senaste försöket att öka tillgänglighet vad gäller röntgen och
mammografi blev dock inte som vi
hoppats.
Jämtlands läns landsting, och
dess norska motsvarighet, såg
vare sig medicinska eller ekonomiska fördelar med förslaget, på
grung av det nuvarande befolkningsunderlaget. En ökad tursim i
området skulle dock kunna öppna
dörren för ett etablerande av röntgen inom Vaajma.
Folkhälsoområdet är
viktigt för vår nuvarande och
framtida hälsa och välmående.
Vi har haft möte med företrädare för samtliga kommuner vad
gäller detta och man har också från
respektive kommun tagit fram insatser man anser viktiga.
Vi möttes i mitten av april
för att se hur vi kan samverka med
bland annat olika resurser eller om
vi kan hitta insatser som kan vara
gemensamma för hela Vaajma.
Att få till en läkarsamverkan är
av stor vikt och det vi hittills fått
FAKTA
Projektgruppen består
av:
Tommy Ottosson (delprojektledare), Barbro Blom
(chef Närvård FrostvikenStrömsunds kommun),
Cristine Persson (ordf
socialnämnden Krokoms
kommun), Elin Schive (omsorgssjef Lierne kommun),
Anne Brit Röst (omsorgssjef
Röyrviks kommun).
n
fram visar att vi kan ha en fungerande form för detta under hösten
2013.
Innan sommaren startar vi även
arbetet med att hitta former för
samverkan inom hemtjänst och
hemsjukvård. Det rör sig stadigt
och tveklöst framåt.
Tommy Ottosson
Tommy Ottosson, delprojektledare. Foto: Tommie Jirhed
FAKTA
n Arbeidsgruppen
består av Micke Jonsson (projektledare),
Patrik Lundgren (oppvekstsjef og kultursjef, Lierne Kommune),
Odd Einar Haugen (oppvekstsjef, Røyrvik kommune), Kajsa Eklund
(verksamhetssjef barn- og utbildningsförvaltningen, Krokoms
kommun) og Hans Olof Carlsson (kvalitetsutvecklare, barn- och
utbildningsförvaltningen Strömsunds kommun) /Lars Boberg (förvaltningschef, Strömsunds kommun).
Arbeidsgruppas referansegruppe består av rektor/ass rektor
fra hver enkelt skole i regionen.
VAAJMA
nr 2/2013
25
Annonser
Feriearbete för ungdomar
Under sommaren erbjuds ungdomar som bor i Strömsunds kommun att
jobba inom kommunens verksamheter. I första hand ges arbete till
gymnasielever år 1–2 och i andra hand till de ungdomar som gått ut nian.
Ansökan senast 30 april på www.stromsund.se/feriearbeten eller på den
ansökningsblankett som delats ut på skolorna. Besked om platser meddelas
senast 30 maj.
Information: Jessica Lindholm 0670-167 45 eller Kundtjänst 0670-164 15.
Ansökan skickas till: Strömsunds kommun, Kundtjänst, Feriearbeten,
Box 500, 833 24 Strömsund.
Nya regler för
Befrielse av sopavgift
Strömsunds kommun har antagit nya renhållningsföreskrifter som börjar
gälla 1 april 2013. I och med detta införs nya regler för befrielse från
grundavgift för en fastighet.
Befrielse beviljas endast för fastighet som bedöms som otjänlig att
användas för boende och där inget hushållsavfall uppkommer.
Ansökan ska skriftligen lämnas till kommunstyrelsen minst en månad
innan befrielsen ska börja gälla och medges för maximalt tre år i taget.
Beviljad befrielse från grundavgift som medgetts före 1 april 2013 påverkas
inte av dessa föreskrifter.
Renhållningsordningen med föreskrifter finns
att läsa på vår hemsida www.stromsund.se/144.html.
Det skjer i Røyrvik 2013
21. - 24. Februar
Røyrvikhælg
- Vinterferie
25. - 28. April
Røyrvikhælg
- Vintersesongslutt
28. - 30. Juni
Bærflækkdagan
9. August
Børgefjell
Nasjonalpark 50 år
5. - 8. September
Røyrvikhælg
- Jakt, fiske og friluftsliv
21. - 24. November
Røyrvikhælg
- Førjulsmarked
Ansökan ska skickas till
Teknik- och serviceförvaltningen, Box 500,
833 24 Strömsund.
www.stromsund.se
(DANCE IT)
PilgrimsHotellet i Gäddede:
Ann Kvemo: 070-2584121 / +46 702 58 4121
Ann Öhlén: 073-0632815 / +46 730 63 2815
- Valborgsfirande 30 april! Dj Mats Almegård, från radioprogrammet
Elektroniskt i SR2. Fri entré! Stanna på Hotellet för 200 kr/natt inkl. frukost!
- Musikfest: Electric Pilgrim 14 - 15 juni, Gudrun Gut, Systraskap samt
medverkande från Electrotribe i Berlin!
Förköp: webb, PilgrimsHotellet eller Turistbyrån.
----------------------------------------------------------------------------------------TV3 programmet från Hotellgäddede-tiden visas 25/4! Förra sommaren
bytte vi namn till PilgrimsHotellet. Efter det har detta hänt:
* Svenska Dagbladet har skrivit om PilgrimsHotellet som en av sju
upptäckter i sommar Sverige 2013.
* Friskis & Svettis lanserar resepaket till Gäddede, PilgrimsHotellet.
* Ett ökat antal resenärer söker sig hit för en inre och yttre pilgrimsvandring,
i ett oexploaterat vildmarksområde, Vaajma!
* Restaurantgäster som återkommer för perfekt tillagad röding & renfilé och
för god service.
oppgi navn, alder og hjemkommune
- Varje gästnatt & besökare i Vaajma betyder något för alla som bor och
besöker området. Vad tycker du? Svara gärna på vår facebook.
Dansehelg i gäddede For dansere 1.-10.klasse
streetdance og hiphop
instruktører fra namsos under ledelse av koreograf ina dahl
Gratis
ring eller send sms for påmelding
innen onsdag 8.mai
Oppmøte i Saga – Gäddede lørdag 11.mai kl: 11.00
Danseklasser: lørdag kl: 11.00-16.00
søndag kl: 11.00-16.00
åpen visning i Saga søndag kl: 16.00
PilgrimsHotellet - Vägen är målet.
Vi har 60 bäddar i enkel-, dubbelrum, stugor & lägenheter.
Vi har även handikappanpassade och djurtillåtna rum.
I restaurang Pilgrim strävar vi efter att servera lokalproducerade läckerheter med
omtanke till miljö, natur och glada djur.
Tfn: +46 (0)672-104 20
E-post: [email protected]
Facebook: www.facebook.com/PilgrimsHotellet
Webb: www.pilgrimshotellet.se
Välkommen till Gäddede
26 VAAJMA
nr 2/2013
Evenemang
För mer information kontakta turistbyråerna
Krokom 0046 640-164 00 Røyrvik 0047 74 33 57 45 Gäddede 0046 672-105 00 Lierne 0047 74 34 34 67
Underhållning
Underhållning
25–28 april. Røyrvik helg, sesongavslutning.
30 april kl. 21.00. Offentlig fest,
Gudøyvangen grendehus.
Underhållning
Underhållning
30 april. Valborgsmässofirande i
Valsjöbyn med majbrasa, mat och
pub i Varglyan. Information/Bokning
Maritha Grelson 070-2988218.
4 maj kl. 09.00–19.00. Retreat på
Häggblomman i Häggsjövik
Information info@haggblomman.
com.
Auktion
Underhållning
30 april. Valborgsmässofirande i
Frostviken. Gäddede, Jorm, Blåsjön.
4 maj kl.10.00. Auksjon, Gudøyvangen grendehus.
30 april kl. 19.00. Traditionsenligt
valborgsfirande i Flykälen. Majbrasa i
skön gemenskap! Vi startar med
mat, lotterier, och lite musik. Brasan
tänds kl. 21.00.
Film
26 april. Kino, Røyrvik Samfunnshus.
10 maj kl. 16.00. Gudstjeneste,
Røyrvik kirke.
Underhållning
12 maj kl. 18.30. Pårørende/vennekveld, Røyrvik.
Kyrkligt
Underhållning
25 maj kl. 11.00. Konfirmasjonsgudstjeneste, Røyrvik kirke.
21 juni. Midsommarfirande i
Frostviken. Gäddede, Jormvattnet,
Stora Blåsjön.
Kyrkligt
Natur
2 juni kl. 11.00. Gudstjeneste,
Røyrvik kirke.
21 juni. Midsommarnattsvandring
Ansätten. Bokas i förväg. Rut
Magnusson 070-6584112.
Kyrkligt
11 juni kl. 16.00. Gudstjeneste,
Røyrvik omsorgssenter.
Marknad
28–30 juni. Bærflækkdagan 2013.
Sport
Kyrkligt
Underhållning
Kyrkligt
17 maj kl. 10.00. Gudstjeneste,
Røyrvik kirke.
Med reservation för
eventuella förändringar
16 juni. Folkrace-tävling i Föllinge.
Information/Bokning Lennart Dahlin
070 303 50 30
Underhållning
21 juni. Midsommarfirande
Valsjöbyn. Midsommarafton med
fotboll och grillning vid Rengsfallet.
Information/Bokning Maritha Grelson
tel 070-2988218
Vilken service tycker du är viktigast att värna i vårt område?
Renate Greiner, Namskogen
Emma-Karin Broman, Nordli
– Jeg handlar på Gäddede idag og syns det
er viktig med olike typer av butikker. Restauranger som man kan spise på er også
viktig. Plus mulighet att tank opp bilen,
mackarna må bli kvar!
– Jag har just flyttat till Nordli från
Göteborg. Min mamma bor i Nordli, så
jag tänkte att jag provar att flytta dit jag
med. Hittills trivs jag väldigt bra!
Viktig service för mig i den här bygden
är att det finns både svenska och norska
bibliotek inom räckhåll. Jag har just
fixat lånekort här på Gäddede bibliotek,
här kommer jag nog att bli stammis!
Renate Greiner.
Emma-Karin Broman.
Thomas Karlsson, Strömsund
Tore Johansen, Abelvaer
– Jag jobbar här under veckorna med
skogsavverkning åt Holmen Skog, men
bor i Ström. När man är här i Gäddede
finns det inget matställe som har öppet
rätt tider. Det vore perfekt med något
som öppnar klockan 9, då vill folk som
jag äta lunch. Men det klart, det hänger
ju på kundunderlaget. Campingen finns
ju alltid, där kan de som tur är fixa det
mesta. Annars tänker jag att viktig
service i glesbygd är att det finns en
mack och att det fungerar med
bussgods.
– Jeg trenger bankomat, det er viktig
her og hjemme!
Tyck till på Facebook!
Vad är viktig för dig?
Gå in på vår Facebooksida och berätta!
facebook.com/vaajma
Thomas Karlsson.
Läs mer nyheter från Lierne och Røyrvik:
www.lierne.kommune.no
www.royrvik.kommune.no
Tore Johansen.
Li-Nytt
Tidningen samarbetar
med Radio Krokom
VAAJMA
nr 2/2013
27
Morten Elvseth og Svein Gjertsås foran firmabygget. Foto: Ole Harald Kveli
Sørli Bygg – en viktig
brikke i området
Lierne
Bolyst-prosjektet har
som et av målene å tilby
bomuligheter for nye
innflyttere. Sørli Bygg
AS kan ordne tomter
både for fast boliger og
fritidsboliger.
– Vi har fått regulert et boligfelt i
Sørli med tomter som kan benyttes
både til boligformål og til hyttebygging, forteller daglig leder Svein
Gjertsås.
– I dette feltet, som heter Hovden,
er det også mulig og forandre bruken
fra fritidsbolig til bolig, og omvendt.
Vi disponerer også et hyttefelt på
Eidesmoen og er behjelpelig med å
ordne byggesøknad og tegninger for
de som ønsker å realisere sine byggeplaner, sier han.
Sørli Bygg AS startet sin virksomhet i Støvika i 1986 med Sigbjørn Gjertsås som deleier og daglig
leder. I 1998 ble hele bedriften flyttet
til tomta til Mørkved-saga ved Eidet
og et nytt bygg ble satt opp. I 2008
ble Lierne Mesterbygg AS, som består av Morten Elvseth, Terje Homo
og Svein Gjertsås, eier av aksjene.
De fortsatte med omsetning av
alle slags byggevarer og har nå utvidet virksomheten med å selge
hvitevarer. De har også et utvalg av
jakt- og fritidsklær. I tillegg til salgsvirksomheten sysselsetter bedriften
10 – 12 snekkere, som tar på seg både
store og små byggeprosjekter
.
Morten Elvseth påpeker
viktigheten av å stadig være i utvikling. Både hytteeiere og fastboende
har hatt stor nytte av virksomheten
til Sørli Bygg.
– Vi merker stor interesse for en
del varer også fra svensk side. Det er
først og fremst gass og maling som
er populært for de fra den andre siden
av grensen, forteller Morten.
Han håper alle med byggeplaner
i området kommer innom og ser hva
de har å tilby.
Ole Harald Kveli
Butikksjef Bjørn Ove Bergli
foran avdelingen for fritidsklær.
Du har just läst en tidning från:
”En investering för framtiden”
Lierne
kommune
Krokoms
kommun
Røyrvik
kommune
N
T
F
Strömsunds
EUROPEISKA UNIONEN
ORDRØNDELAG
YLKESKOMMUNE
Nord Trøndelag
Sør Trøndelag
kommun
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Fylkeskommune Fylkeskommune