Transcript Tema Föreningsliv

Nyheter
sid 26–27.
Håkan Berglund
– en armstark
världsmästare
Nyheter
sid 20–21.
Gästkrönika sid 2.
Stor framgång för
Vaajma under SM i
mathantverk
Tidningen
Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik
”
Idretten står
fortsatt sterkt i området,
noe som tyder på at det
finnes en god del ildsjeler i området.
nr 5/2013
Reportage, sid 16–17.
Stor succé för
första matresan
Foto: Mårten Wikner
Tema Föreningsliv
sid 6–15.
Eldsjälar och föreningar ger glesbygden liv
Innehåll
3.
Blir Røyrvik og Lierne
en kommune?
4–5.
5.
Barnen får åka
taxi till skolan
Gemensam
inflyttarservice
6–15.
FOKUS: Eldsjälar
och föreningsliv
16–17. Succé för Vaajmas
första matresa
18–19. Emil i
Middagsberget
20–21. Stor framgång i
SM i mathantverk
22.
23.
Steinbaks DA firar
5-årsjubileum
Skinka och julmust är
norrmännens favoriter
24–25.
IBU-president
trives i Vaajma
26–27.
Vaajmas färskaste
världsmästare
28-29.
Det här är på gång i
projekten
30.
Annonser
32.
Førjuls-martna i Lierne
Gästkrönika
Da jeg fikk forespørsel om å skrive noen ord om mine tanker omkring deltakelse og
frivillighet, var det ikke vanskelig å si ja til det. Jeg har selv nytt godt av det frivilligheten har
bidratt med under oppveksten, og ser i dag hva det betyr at folk bryr seg, og bruker sin fritid på
noe som gagner flere enn seg selv. Men deltakelse innenfor frivilligheten er stort og omfattende,
så derfor skal jeg fokusere på to arenaer som jeg har hatt en del med å gjøre opp gjennom årene.
Idretten står fortsatt sterkt i området, noe
som tyder på at det finnes en god del ildsjeler
i området.
Jeg startet med å si at jeg selv her nytt godt av frivilligheten i oppveksten, og med det
mener jeg idretten. Det å ha et aktivt idrettsmiljø, med trygge voksne med de riktige holdningene
rundt seg, gav meg som barn mange gleder. All den aktiviteten med ski, fotball og friidrett som
man fikk delta på, hadde ikke funnet sted om det ikke var noen som stod fram og tok ansvar.
Ansvar for delvis egne, men ikke minst mange andres barn, slik at de fikk være med å oppleve
gleden med mestring og fysisk aktivitet sammen med andre. Idretten står fortsatt sterkt i området, noe som tyder på at det finnes en god del ildsjeler i området som ønsker å gi både unge og
gamle et aktivitetstilbud.
Kulturarrangement samler ikke bare grenda,
men også hele kommunen
Den andre arenaen som jeg vil dra fram, er det som den første tiden gikk ut på at
en liten gjeng i Kvelia hadde et par dager med øving, og så å finne en som kunne selge billetter
til ca 100 besøkende, til å i dag være det jeg tenker på når noen nevner ordet dugnadsånd. Jeg
snakker om Pe-Torsa. Det å være fra Kvelia, ei grend med ca. 90 personer (når alle er hjemme),
og se at det i år var godt over 200 personer på dugnadslista for Pe-Torsa helga, er ikke noe annet
en rørende. Dette viser for meg at kulturarrangement samler ikke bare grenda, men også hele
kommunen. I tillegg ser vi at det kommer flere og flere dugnadshender fra nabokommunene.
Alt dette er både artig og nødvendig. Uten alle de som stiller
opp, enten om det er i 5- eller 40 timer den helga, kunne aldri
Pe-Torsa vært den suksessen den nå har blitt. Å samles på tvers
av grendegrensene, og sammen gjøre en innsats til det beste for
hele lokalsamfunnet tror jeg er både identitetsskapende, og bra
for samholdet i regionen.
Jeg håper og tror at den dugnadsånden som enkelte steder
et utryddingstruet, vil fortsette å leve her i området i beste velgående, og kanskje til og med vokse, til glede for de som bor her,
og de som ønsker å flytte hit.
Øyvind Kveli
Medarbeider i ungdomsprosjektet i
UngNT (Ung i Nord-Trøndelag)
Om Tidningen
Kontakt
Kjell Schive, huvudprojektledare
[email protected]
Tfn: 0047 975 23 544
Tommie Jirhed, huvudprojektledare
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 167 40
Anna Jonasson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 169 35
Micke Jonsson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)73 065 89 35
Adresser
Regionprosjekt Vaajma
Lierne Kommune
7882 Nordli
Regionprojekt
Vaajma
Box 500
833 24 Strömsund
Pernilla Gunnarsdotter Persson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 169 33
Erika Selander
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 169 56
2
VAAJMA
nr 5/2013
Tidningen Vaajma ges ut av Regionprojekt Vaajma.
Total upplaga: 3 015 ex. Tryckeri: Lenanders
Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders
Andersson Grafisk formgivare: Erika Selander
Redaktör: Pernilla Gunnarsdotter Persson
Redaktion: Åsa Sjödin, Erika Selander, Lars Arne
Krukhaug, Pernilla Gunnarsdotter Persson, Ole
Harald Kveli, Håkon Arntsen, Per Lindahl, Felix
Persson
Tipsa redaktionen!
Tfn: 0670-169 33
Mail: [email protected]
Mer info:
www.vaajma.com, www.stromsund.se
www.krokom.se
www.lierne.kommune.no
www.royrvik.kommune.no
Utgivning 2014
20 februari
Deadline: 31/1
24 april
Deadline: 1/4
19 juni
Deadline: 27/5
Gilla oss på Facebook!
www.facebook.com/
vaajma
Ordfører i Lierne, Alf Robert Arvasli, deler bekymringen med innbyggerne om hva som kan skje dersom Lierne blir en utkant i en
storkommune.
Foto: Håkon Arntsen
Blir Røyrvik og Lierne
en kommune?
Lierne
Norges nye regjering
vil ha større kommuner. Hva skjer da med
Lierne og Røyrvik?
Den nye Høyre-regjeringen mener
kommunene i Norge, og ikke minst
i Nord-Trøndelag, har for få innbyggere. Derfor kommer en kommunereform med mål å få vesentlig større
kommuner, omtrent slik det har funnet sted i Jämtland.
På et godt besøkt folkemøte i
Nordli, spurte derfor ordfører Alf
Robert Arvasli hva innbyggerne
ønsket av framtidens kommune. Det
var ingen begeistring for at Lierne
skal bli en del av en storkommune,
med kommunesenter enten i Grong,
Namsos eller Steinkjer.
– Vi må prøve å klare oss selv så
lenge som mulig, sa tidligere ordfører i Lierne, Arnodd Lillemark.
Mange var nok enig med Lillemark, selv om det ikke ble foretatt
noen avstemming. Det er nemlig
stor bekymring for at en kommunesammenslåing vil gi negativ effekter i Lierne, både med tanke på
servicetilbud for innbyggerne og tap
av offentlige arbeidsplasser. Ordføreren innrømmet da også at de store
investeringer kommunen har gjort i
de siste årene, i skoler og veg, delvis
er gjort for å være i forkant av « hva
som kan komme til å skje ved kommunesammenslutning».
En mulig løsning som ble foreslått blant annet av ordfører Arvasli,
var en sammenslåing av Røyrvik og
Lierne. Han mente at en slik sammenslutning kunne gi mer styrke når
det gjaldt å motstå krav om å bli en
del av en storkommune. Men ordfører i Røyrvik, Arnt Mickelsen, sier
til Vaajma, at han på det nåværende
tidspunkt ikke er rede til å gå i gang
med en sammenslåingsprosess.
Mickelsen mener en bør vente på
signaler fra den nye regjering er konkretisert, både med tanke på hvilke
oppgaver og størrelse som forventes
av de nye kommunene.
– Vi blir jo bare ca 2.000 innbyggere om Lierne og Røyrvik slås
sammen. Men dersom de sentrale
myndigheter gir klarsignal om at
det er mulighet for å danne en egen
fjellkommune i Indre Namdal, vil
saken være en helt annen. Jeg mener
imidlertid at vi må avvente tydeligere signaler før vi setter i gang arbeid med ny kommunestruktur, sier
Mickelsen.
Ordfører Alf Robert Arvasli sa
at den store taperen ved etablering av
en storkommune, er demokratiet og
politisk deltakelse.
– Lokademokratiet vil miste styrke i forhold til i dag, sa Arvasli.
Enkelte pekte på at dersom en må
kjøre mange mil for å komme på
kommunestyremøter, vil det være
få som vil delta. Fra Bergli i Sørli til
Grong er det ca 14 mil. I den sammenheng ble det vist til hva som har
skjedd i Frostviken etterat den gamle
kommunen ble en del av Strömsund
kommune. Mange frykter at det
samme vil skje i enkelte kommuner
i Namdalen dersom det etableres en
storkommune. Den politiske deltakelse fra utkantene kan bli sterkt
svekket, ble det hevdet.
Det er også uro knyttet til den nye
regjeringen om hvilke økonomiske
konsekvenser stykkprisfinasieringen vil gi i kommunener med få innbyggere. Stykkprisfinasiering betyr
statlig tilskudd per person. I dag får
alle kommuner en grunntilskudd
uavhengig av innbyggertallet, og de
små får i tillegg et ekstra småkommunetilskudd.
Håkon Arntsen
VAAJMA
nr 5/2013
3
nyheter
Nyheter
Planer på
gemensam
inflyttarservice
Vaajma
Hur kan vi skapa en väl
fungerande inflyttarservice i Vaajma?
Den frågan tittar nu
kommunernas inflyttarkoordinatorer närmare
på. Förhoppningen är
att ett givande samarbete ska skapas.
Vid två mötestillfälen, i mitten på
oktober och i början av november,
träffades inflyttarkoordinatorerna
från Krokom, Lierne och Strömsund för att tillsammans titta på hur
ett samarbete kring en gemensam
inflyttarservice i Vaajma skulle
kunna se ut.
– Det här var ett första steg då vi
informerade varandra om hur vi jobbar och hur vi ser på ett samarbete. Vi
vill alla ha fler inflyttare och kan vi
jobba gemensamt mot samma mål
är det en fördel, säger Tommie Jirhed, svensk huvudprojektledare för
Regionprojekt Vaajma.
Anita Holmberg hämtar Kasper Persson från Gravbränna.
Foto: Per Lindahl
Janne Magnusson hämtar upp Niels
som får skolskjuts till Skärvången.
och Carst Pama, som ska köras från skolan i Föllinge till Stångviken. I mitten är det Tilde Hansson
Här får barnen åka taxi till skolan
Hotagen
Thomas Jonsson har nyligen blivit ansvarig för
skolskjutsarnas verksamhet i kommunen.
Han har dessutom ansvar för trafiksäkerhet och
kommunens kollektivtrafik.
– Jag tycker att vi har ett bra samarbete med
taxiföretagen och Länstrafiken om skolskjutsarna,
konstaterar Thomas.
Reglementets många punkter styr
vilken rätt barnen har till skolskjuts.
Ett exempel är hur långt gångavstånd
barnen i olika åldrar har till skolan.
Taxi Glesbygds Sture Hernerud och Erik Eriksson får besök av
kommunens Thomas Jonsson.
4
VAAJMA
nr 5/2013
I Föllinge är det Fredrik och
Anita Holmbergs taxiföretag som
hämtar och kör hem skolbarnen.
– Det är cirka 50 barn som vi ser
till att de kommer till skolorna i Föllinge och Laxsjö. Dessutom är det
några särskolebarn som vi också
skjutsar, berättar Fredrik och räknar
upp några av byarna där barnen ska
hämtas: Storåbränna, Ålviken, Aspås, Raftälven, Skavbränna, Störåsen,
”
– Jag
tycker vi
har ett bra
samarbete.
Ottsjön, Laxviken, Tuvattnet, Forsåsen och Gravbränna.
De ytterligare aktörer som
sköter skolskjutsarna i norra delen av Krokom är Janne och Anita
Magnusson i Skärvången, Klas och
Katarina Magnusson i Bakvattnet
och Carl-Gunnar och Malin Westlund i Valsjöbyn
– Totalt är det tio taxiföretag i
hela kommunen som sköter skolskjutsarna. Och i dagsläget är det
16 skolor i kommunen, berättar
Thomas Jonsson.
Inför ett nytt läsår sker planering av skolskjutsar.
Taxi Glesbygd, med kontor i
Krokom och som har färdtjänst och
sjukresor i sin verksamhet, är just
nu på väg att skifta chefsstol. Erik
Eriksson har skött företaget i drygt
Till kommande möten är
förhoppningen att även Røyrvik ska
finnas med i gruppen.
– Jag hoppas att vi ska kunna dra
nytta av varandra och de erfarenheter vi har, säger Jirhed.
Pernilla Gunnarsdotter Persson
20 år. Sture Hernerud är på väg att
ta över.
Erik har förstås följt utvecklingen om kommunens skolskjutsar på nära håll.
– Tyvärr har jag upplevt på senare
år att antalet skolbarn har minskat i
delar av Krokom, konstaterar han.
Jag får också en synpunkt av
Sture.
– Jag skulle önska att skoltiderna
kan ändras och utvecklas, vilket
skulle innebära att vi kan använda
våra fordon mer effektivt, avslutar
han.
tyck till på Facebook!
Vad tycker
du om ett
samarbete för
att locka fler
inflyttare?
Vad är viktigt för dig?
Var med och tyck till på vår Facebooksida du med.
facebook.com/vaajma
Dela även gärna med dig av dina
bilder från Vaajma, antingen på
Facebook eller på hemsidan genom att använda #vaajma när du
lägger ut bilder på Instagram.
Per Lindahl
VAAJMA
nr 5/2013
5
Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv
Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv
Så har föreningarna
i Vaajma växt fram
Fakta
Några av föreningarna
som bildades.
Den første sanitetsforening i Nordli ble stiftet i 1914.
Foto: Lierne kommunes fotoarkiv
Vaajma
Sist på 1800-tallet ble det etablert en rekke foreninger på begge sider av grensen. Måten man
gjorde det på var nokså forskjellig.
Jeg har tatt hovedfag (mastergrad) i
historie (1976), og masteroppgaven
var en analyse av foreningslivet i
Nordli og Frostviken fra 1875 til
1925. Både Nordli og Frostviken
var rundt 1870 i stor grad preget av
sin isolerte beliggenhet, og lange avstander til nærmeste større sted. Derfor var det nødvendig at de klarte seg
selv med det de produserte av mat og
utstyr (naturalhushold).
penger mellom hendene enn hva de
var vant med.
Både i Norge og Sverige er siste
del av 1800-tallet preget av nytenking, opplysningstid og begynnende
teknisk utvikling. Det er grotid for
fellesskapsløsninger og penger er
byttemiddelet. Innbyggerne i bygda
eller byn finner sammen for å løse
utfordringene. Foreningene eller
folkrörelsene er middelet.
Men rundt 1870–1880 kommer pengene til å spille en større
rolle for mange i de to fjellbygdene.
Svenske bolag driver omfattende uttak av skog også på norsk
side i Nordli og Sørli, især knyttet
til vassdrag som går fra norsk side
inn i Sverige. Norske skogeiere fikk
penger for salg av skogteiger, og norske og svenske skogsarbeidere, ikke
minst fra Frostviken, fikk langt mer
Den første forening i Lierne
ble etablert i 1864. Det var «Lanboforening for Lierne», og alt på
første møtet ble det bestemt å kjøpe
inn to ploger og to harver til bruk
for medlemmene. Det var bygdehøvdingen Jens Larsen Kveli som
tok initiativet. Foreningen bidro til
nytenking innen husdyravl, gjødsling, nydyrking og grøfting. Nye
husdyrarter ble importert, og kvali-
6
VAAJMA
nr 5/2013
• 1880 – Svenska kyrkans
syforening i Frostviken
• 1882 – Nordli kvinneforening
•1882 – Nordli skytterlag
• 1890 – Tunnsjø kvinneforening
• 1886 – Skjelbred ungdomslag
• 1887 ble den første losje
opprettet i Frostviken;
”Loge Frostviken nr. 1334”
• 1889 kom ”Frostviken
Blåbandforening”.
• 1894 – Gäddede forsbruksforeing
• 1897 – Frostvikens
skytteforening
•1898 – Lierne Sparebank
kom på plass i 1898, også
den etablert som en
foreningsløsning.
kasse, esperantokurs, eget bibliotek,
amatørteater og en bygdeforening.
Undersøkelsen om foreningene
kan ikke påvise til at den nære for-
bindelsen over grensene, førte til
etablering samme type foreninger.
Impulsene kom innenfra og fra eget
land.
Den tydeligste
forskjell
mellom Frostviken og Nordli an-
gående foreninger, finner en i hvem
som etablerte dem og hvem som var
ledere. I Frostviken var det nesten
uten unntak folk som kom utenfra
eller var tilflyttere, som tok initiati-
vet og ledet foreningene. Presten og
lærerne spilte helt sentral rolle, i så
måte. Eksempelvis hadde forenin-
gene blomstringstid på 1890-tallet
som følge av pastor A. Arvidsson.
I Nordli hadde nok prester og
lærere også betydning, men gårdbrukere spiller her en vesentlig
større rolle. Både i landbruksfo-
reninger og økonomiske foreninger
er det gårdbrukerne som styrer. Følteten på dyreholdet økte vesentlig.
I 1874 ble Lierne forbruksforening
ger en foreningene i begynnelsen
av 1900-tallet, ser en at til og med
dannet. Folket ville selv ha kontroll
torpare er med i styrene. Et annet
handelsmenn hadde heller ikke den
som tok initiativ eller ledet de før-
over prisene på varene. Tilreisende
interessant trekk er at barn av dem
gang det beste ryktet.
ste foreningene, ofte er å finne som
Sammenligner en foreningslivet i Nordli og Frostviken har losjen (logen) eller avholdsforeninger
hadde vesentlig større innflytelse på
svensk side. Men selv om navnet på
foreningene er forskjellig, var ofte
innholdet nokså likt. Tar en for seg
«Loge Frostviken» så bestemte de på
et møte ved Fågelberget å opprette
en egen syke- og begravingskasse.
De danner også en «sjukvärdskommittè och syforening». Noen år
senere finner vi at logen drev syke-
blir voksne. Foreningene var derfor
kommunestyremedlemmer når de
også en opplæring i demokrati.
De første foreningene hadde
svær stor betydning for utviklingen
både i Nordli og Frostviken. De
samlet folket, bygde fellesskap, kom
med nye impulser og var arena for
voksenopplæring.
De var datidens TV og internett.
Men i tillegg skapte de sosialt felleskap.
Håkon Arntsen
Ildsjel Karl Audun Fagerli. Foto: Ole Harald Kveli
Hvordan går det med ildsjelen
Lierne
Over alt der det er aktivitet, er behovet for folk
som går i spissen og drar med seg andre, av stor
betydning. Alle små og store samfunn har sine
”ildsjeler”.
Vaajma ønsker å rette søkelyset på ”ildsjeler” og
betydningen av disse.
Vi kan dele ildsjelene i to grupper:
Den ”synlige” som får med seg
folk og driver fram prosjekt og arrangement. Så har vi den gruppen
som står litt i bakgrunn og sørger
for at alt som skal ordnes blir greit.
I den siste gruppen har vi kanskje
foreldre og ektefeller.
Som representant for den
mer synlige utgaven har vi tatt
en prat med Karl Audun Fagerli i
Nordli. Han er den første til å gi
anerkjennelse for den innsatsen de
i bakgrunnen står for. Han så viktigheten av å ha en mor som tok i
mot telefoner og noterte beskjeder,
da Karl Audun som ung mann tok
på seg store oppgaver for bl.a. fotballaktivitetene i Lierne.
Dette var før mobiltelefonens tid. Karl Audun utmerket seg
i svært ung alder med stort engasjement. Han startet i skigruppa
som 16-åring og året etterpå ble
han formann i fotballgruppa med
ansvar for Li-cupen. I samme tid
ble han leder i Nordli Røde Kors.
Med unntak av tida omkring husbygginga har han vært en pådriver
innen idretten, Røde Kors og mye
mer. Uten hans stå-på-vilje hadde
nok ikke kunstgressbanen i Nordli
vært en realitet.
– Jeg deltok på en fotball-cup på
Egge en våt høstdag i 2008. Da jeg
så hvor godt kunstgressbanen der
tålte belastningen, ble jeg overbevist om at dette var tingen å satse
på, forteller Karl Audun.
Han var leder i gruppa som sto
for planlegginga av Lierne fritidsog idrettspark.
Følte du noe problem med å
arbeide for banen og samtidig
inneha rollen som rådmann for
Lierne kommune?
– All behandling av saken ble delegert til ordføreren, så for meg var
det ikke noe problem. Andre kunne
kanskje se det annerledes, sier han.
Karl Audun har innehatt job-
ben som kulturleder, helse- og sosialleder i tillegg til rådmansjobben
i Lierne Kommune. I alle disse posisjoner har han hatt et godt ståsted
for å kunne vurdere ”ildsjelene” i
bygda. Han ser ingen krise med rekrutteringa av ildsjeler.
– Vi har alltid hatt dem og når
noen har gjort sitt, dukker det opp
nye, sier han.
Det finns mange områder der
Karl Audun har vært en pådriver
som ikke blir nevnt her, men fotballen er kanskje det området som han
først og fremst forbindes med. Da
han i 2008 ble leder av nydannelsen
Lierne Fotball hadde ikke bygda
lag i kretsserien. I dag deltar det 7
lag i serien. Vi håper at både Karl
Audun og andre beholder gnisten
og sørger for stor aktivitet i årene
framover.
Ole Harald Kveli
VAAJMA
nr 5/2013
7
Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv
Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv
Gudøyvangen grendehus høye beskytter
familien åpen seter. Enda et trivselstiltak for grenda og tilreisende.
Hvordan får dere tak i premiene?
– De lager vi selv for det meste,
svare hun.
De møtes til basarveksted på
grendehuset og lager alt mulig av
saker og ting. Og om ikke lenge
står juletrefesten for tur, en tradisjon som folk setter stor pris på.
I regionen bor det få mennesker, men likevel er fritidsaktiviteten svært høy. Jorunn er en
krumtapp.
– Jeg synes det er godt å kunne
hjelpe til når noen spør, sier hun.
Det er ikke bare hun, men hele
familien slutter opp om å få til et
godt fellesskap i grenda. Da er
Gudøyvangen det naturlige samlingsstedet. Men Jorunn er likevel
bekymret for framtiden. Gudøyvangen og det trivelige miljøet
rundt grendehuset kan gå mot slutten.
– Vi har fått brev fra kommunen
hvor de sier at de ikke lenger vil
rydde snøen foran grendehuset.
Kommunen skal spare penger.
Jorunn er sint. Sint fordi lag og
foreninger i sentrum får gratis husleie, mens de må betale strøm, forsikring og vedlikehold på Gudøyvangen.
– Jeg reagerer sterkt på forskjellsbehandlingen, sier hun.
I mellomtiden inviteres
unge og gamle til spinning på mandag og torsdag, og Jorunn er med
på det meste. Det er utviklingslaget Fjelliv som har kjøpt inn spinningssyklene.
– Og så har vi miniatyrskyting
om fredagskveldene. Det er en altivitet både for små og store, sier
hun.
Hun reagerer også på at
kommunepolitikere ofte klager
over at staten og de sentrale politikerne gjør det vanskeligere å leve
og bo i utkantkommunene, mens de
selv opptrer akkurat like sentraliserende i egen kommune når det skal
spares.
– Vi har tenkt å protestere, men
jeg tror knapt det vil hjelpe.
Hun forteller at i påsken
er grendehuset base for barneskirenn, bingo, bilrebus, natursti, og
da serveres også herlig heimkoka
rømmegrøt. På kjøkkenet treffes
ofte Jorunn.
– Ja, jeg er ofte med på kjøkkenet
under arrangement. Det kan være
mye å gjøre, men det er også veldig
trivelig og sosialt. Vi har det kjempeartig. Det kan bli sent på kveld
før vi er ferdig, men likevel gleder
vi oss til neste gang.
Om sommeren tilbyr Jorunn og
Hva med Gudøyvangen da?
Hun virker trist for første gang.
Hennes og familiens andre hjem
kan bli stengt i store deler av året.
Hun stenger døra på Gudøyvangen. Det er grått og det regner.
– Det er jo så få som bor her, og
Gudøyvangen er så viktig for oss,
sier hun.
Og snart kommer snøen.
På måndagar och torsdagar annordnas spinning och
Jorunn är oftast med själv.
Jorunn Staldvik har under hela sitt liv varit engagerad och hjälpt till att skapa innehåll och aktivitet i Gudøyvangen, men nu är hon orolig
nu har dragit in plogningen på vägen som leder fram till Gudøyvangen. ”Vi har tenkt å protestere, men jeg tror knapt det vil hjelpe” säger
Røyrvik
Jorunn Staldvik Solberg (52) har helt siden hun
var barn stått på for å skape innhold og aktivitet i
Gudøyvangen.
Hun bor sammen med mannen Oddvar i ei lita grend, kalt Tjønnvika,
i søndre del av Røyrvik kommune.
Det er bare fem seks hus i området,
og en smal snirklete veg hvor biler helst ikke bør møtes. Jorunn og
mannen er med i en samdrift, hvor
8
VAAJMA
nr 5/2013
det produseres melk og kjøtt. I tillegg har Jorunn i 60 prosent jobb i
et firma kalt Kollektor, et datafirma
med scanning som hovedoppgave.
Jorunn og Oddvar har tre barn og et
barnebarn. Hun har tidligere vært
kommunestyremedlem, men nå
har en av hennes døtre overtatt den
oppgaven.
– Jeg var 13 år da jeg første gang
deltok i dugnad på Gudøyvangen,
og senere har jeg vært ut og inn av
komiteer og styre hele tiden. Ja,
jeg har Gudøyvangen i mitt hjerte.
Noen kaller meg for Gudeøyvangens høye beskytter, sier Jorunn, og
legger til at hun er langt fra alene
om innsats for Gudøyvangen.
Gudøyvangen ligger ved
den omtalte og kjente, kanskje litt
mystiske Gudfjelløya. Det ble bygd
på dugnad i 1974, men da lovet den
kjente ordføreren Petter Vekterli at
kommunen skulle dekke driftsutgiftene. Vaajma blir med Jorunn til
grendehuset, et lavt og langt hus,
hvor det ofte lukter god mat, er stor
aktivitet og nært fellesskap.
– Vi har nettopp hatt elgsoddkalas i forbindelse med elgjakta. Der
för framtiden. Kommunen har meddelat att de vill spara pengar och
Foto: Håkon Arntsen
hon sorgset. deltok alle, barn fra tre måneder
opp til den eldste på 87 år. Vi som
bor her ønsker åvære i lag og få til
noe sammen. Alle kan yte noe litt,
sier hun.
Men Jorunn har merket seg
at noen ikke vil delta på dugnad
lenger.
– De vil ikke gjøre noe uten at de
får betaling, sier hun trist.
Det er likevel imponerde fel-
lesskapsholdning blant beboerne.
Elgkjøttet bøle sponset av elglagene. I tillegg ble en elg solgt, og
inntektene gikk til Gudøyvangen.
9. november er det igjen full
fart. Da er det stor basar på grendehuset, og ofte strømmer folk til.
– Da er det kjempemange fine
premier, og det aller meste er gitt
til gratis. På basaren kan du også få
kjøpe herlig julemat, lokker Jorunn
Håkon Arntsen
VAAJMA
nr 5/2013
9
Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv
Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv
– Norden är unik
Dugnadsinnsatsen er fortsatt god og svært viktig for Lierne, påpeker oppvekst- og kultursjef Patrik Lundgren.
Foto: Håkon Arntsen
– Uten lag og foreninger
blir samfunnet tomt
Lierne
Oppvekst- og kultursjef
i Lierne, Patrik Lundgren, mener lag og foreninger har avgjørende
betydning, ikke minst
for små samfunn.
Han husker meget godt den første
friidrettstreningen han deltok i som
7-åring på Gäddede stadion.
– Det var tøft og skummelt å trene
sammen med de store guttene.
Patrik var som unge medlem av
Gäddede sportklubb, og drev friidrett, fotball, langrenn og alpint.
Senere var han med i sangkor,
og Fiskeforeningen, og ikke minst
i Fritidsklubben.
– Fritidsklubben hadde åpent to
ganger i uken og var et viktig tilbud
for oss unge.
Men det tok ikke lang tid før Patrik satt som leder.
– Da jeg var ca. 20 år begynte jeg
som spillende trener for Frostviken
10 VAAJMA
nr 5/2013
fotballforening. Jeg var også sekretær og styremedlem, og ble året
etter leder.
Etter lærerutdannelse i Trondheim, flyttet han til Lierne, og det
tok ikke lang tid før han satt som leder i Nordli idrettslag. Han har også
vært leder av Flyktningrennet, og i
2008 bygde han opp volleyballtilbudet, først i Sørli.
Han har hatt avgjørende betydning for den store volleyballinteressen i Lierne, både på gutte- og
jentesiden.
– Jeg er nok et ja-menneske. Jeg
svarer nesten alltid ja når jeg blir
spurt, noen ganger uten å vite hva
jeg sier ja til. Men jeg har personlig
glede av å delta og kunne påvirke,
sier Lundgren til Vaajma.
Og han trenger ikke betenkningstid for å svare på betydningen av at
det er aktive lag og foreninger.
– Lag og foreninger har svært
stor betydning, ikke minst for små
lokalsamfunn. Der er det lite som
skjer etter arbeidstid, om en ikke har
hatt tilbudene fra lag og foreninger.
Disse har stor betydning for trivsel,
tilhørighet, folkehelse og sosialt
fellesskap, både for de små, men
også for de eldre.
Hva om det ikke har vært lag og
foreninger i Lierne?
– Da ville det vært tomt. Det vil ha
kjentes som et fattig samfunn.
I dag er det ca. 30 lag og foreninger i Lierne. Idretten er størst, men
det finnes tilbud for de aller minste
til dem som må bruke rullator.
– Jeg synes dugnadsånden fortsatt er god. Men enda viktigere er
ildsjelene. De som brenner for det
de driver med.
Patrik Lundgren peker på at de
lag og foreninger som går best,
alltid har en eller flere ildsjeler
som står bak og skaper og gode fellesskapsmiljøer i grenda eller kommunen. Han viser blant annet til
ekteparet Hansen som har skapt et
unikt dansemiljø i Lierne.
Hvordan ser du på framtiden for
lag og foreninger?
– Det er utfordring for mange
voksne, inkludert ildsjelene, at vi
har det så travelt i dag. Jeg er litt
redd tidsklemma. Det virker som
mange er på jakt etter tid i vårt moderne samfunn.
Lundgren er særlig redd for
at ildsjelene kan brennes ut. Men
han synes tilbudet i Lierne fortsatt
er bra. Over tid innser han likevel
at det kan bli utfordrende å gi bredt
nok tilbud til alle aldersgrupper.
– Det er viktig at vi kan tilby mer
enn idrett både til barn og voksne.
Det er også viktig at kommunen
prøver å legge best mulig til rette
for lag og foreninger, slik at de kan
skape aktivitet og trivsel i rundt om
i kommunen, sier Lundgren.
Håkon Arntsen
Varannan vuxen svensk är på ett eller annat sätt engagerad i någon förening. Det kan till exempel handla om att skjutsa barnen
till träningar, sälja fika eller sitta i styrelser. ”Det är unikt för Norden att så många ställer upp och arbetar ideellt”, menar forskaren
Susanne Wallman Lundåsen. Foto: Edith Valfridsson
Vaajma
Det är unikt för Norden att människor engagerar
sig så mycket ideellt. Och föreningslivet är oerhört
betydelsefullt när det gäller utvecklingen i landsbygden. Det menar Susanne Wallman Lundåsen,
filosofie doktor i statsvetenskap.
För tre år sedan gjorde Susanne
Wallman Lundåsen en undersökning
för tankesmedjan Sektor3: Demokratiskola eller hälsoprojekt, forskning om föreningsliv, socialt kapital
och inflytande.
– Flera studier, både svenska och
utländska visar att de som är engagerade inom föreningslivet skattar
sin egen hälsa som betydligt bättre
än den som inte är aktiv. Det har att
göra med att de som engagerar sig
känner sig mer behövda och sedda,
säger Susanne Wallman Lundåsen,
filosofie doktor i statsvetenskap och
forskare vid Ersta Sköndal Högskola
i Stockholm.
Varannan vuxen i Sverige är
på något sätt engagerad inom föreningslivet, idrottsrörelsen är den som
har flest anhängare. Startskottet för
föreningsverksamheten var väckelserörelsen och nykterhetsrörelsen
under 1800-talet. Inspirerade av
dessa rörelser växte sakta men säkert
förening efter förening fram.
– Människor hade en stor längtan efter att själva få vara med och
bestämma och därför började de
gå samman och engagera sig. På
så vis deltog de i formandet av vår
moderna demokrati, säger Wallman
Lundåsen.
Hon menar att det är unikt för
Norden att så många engagerar sig
ideellt i olika föreningar. I andra
länder har oftast föreningarna mer
pengar att röra sig med och då är det
vanligare att människor anställs för
att göra jobbet.
– Som jag ser det är föreningslivet en nödvändighet för många
glesbygdskommuner. De tar vid
där kommunen kanske misslyckas
med att genomföra vissa saker. Det
finns många goda exempel på föreningar som åstadkommit stora förändringar. De är en viktig faktor för
utvecklingen i dessa områden, säger
Wallman Lundåsen.
Ofta finns det också fler föreningar i dessa områden än till exempel i
storstäderna.
– Politikerna i kommunerna tycker oftast att det är bra. De är måna
om att medborgarna har en aktiv och
givande fritid och lyfter fram föreningslivet som en positiv faktor när
det gäller att skapa en attraktiv plats
att bo på.
Att föreningarna spelar en avgörande roll för trivsel och utveckling i
glesbygden kan man slå fast, menar
Susanne Wallman Lundåsen.
– Absolut. Föreningarna är oerhört viktiga för glesbygden och dess
betydelse lär inte minska framöver,
säger hon.
Pernilla Gunnarsdotter Persson
VAAJMA
nr 5/2013
11
Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv
Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv
Jobbar hårt för Hotagsbygdens utveckling
Hotagen
Maritha Grelsson, eldsjäl i Rötviken, beskriver sitt paradis:
– Min drivkraft är en
obändig tro på ett fantastiskt område, rik på
lättåtkomlig vild natur,
med många glittrande,
tysta, stilla ’’vattenhål’’
för den stressade nutidsmänniskan att få landa i
och uppleva.
Nu jobbar hon tillsammans med flera
andra entusiaster för Hotagbygdens
utveckling.
Redan 1989 byggde Maritha och
hennes man Göran fritidshus i Rötviken. Men den permanenta flytten
till det natursköna området dröjde
till 2003.
Maritha bodde och jobbade i
Strömsund fram till dess, men kände
att en förändring var på sin plats.
– Jag började känna att jag hade
många tecken som tydde på utbrändhet, att jag helt enkelt höll på att ’’gå
in i väggen’’.
– Samtidigt kändes det som att
jag satt fast i ett ekorrhjul och min
mans önskan var att få bo nära jakt
och fiske. Det fick oss att ta steget att
flytta hit och försöka skapa ett bättre
liv, berättar hon.
”Min stora önskan och förhoppning är att vi alla i bygden förstår vikten av samarbete. Tillsammans är man stark och kan skapa
mirakel”, säger eldsjälen Maritha Grelsson. Foto: Felix Persson
12 VAAJMA
nr 5/2013
Sedan december 2012 sköter paret Grelsson Rötvikens Camping för
andra gången.
– Vi drev också campingen
2003–2006, men på grund av min
utbrändhet och att min man jobbade
borta fanns det varken tid eller ork
för att fortsätta. Byalaget som ägde
campingen började då kolla på olika
lösningar, och sålde den då till en
entreprenör. Men i december 2012
köpte byalaget tillbaka anläggningen och då tog vi hand om skötseln av
campingen, berättar hon.
Maritha driver idag Rötvikens Camping för andra gången. ”När jag flyttade hit fick jag upp ögonen för vilket fantastiskt område Hotagsbygden är och vilken potential för områdets överlevnad
som finns i fisketurism”, säger hon.
Fakta
Namn: Maritha Grelsson
Ålder: 59
Bor: Rötviken
Familj: Man, två barn och
fyra barnbarn.
Intressen: Läsa böcker och
njuta i hemmets lugna vrå.
Och campingens placering är det
inte mycket som slår eftersom den
ligger alldeles intill sjön Hotagen.
Med över 100 fiskevatten är Ho-
tagen ett riktigt fiskeeldorado, något
som även uppmärksammats av långväga gäster.
– Det är bland annat tyskar, holländare, schweizare och belgare som
varit här. Jag har också haft det stora
nöjet att få vara med om det givande
samarbetet med flera fiskevårdsområden och Turistkompaniet som lett
fram till skapandet av Fiskevägenkortet. Det ger sportfiskaren 13 mil
fiske mellan Krokom och norska
gränsen.
– Min ’’utbrändhet’’ visade sig
vara glutenintolerans, så idag har jag
betydligt mer kraft, ork och lust än
någonsin tidigare.
Utöver campingen driver Maritha ett eget företag som jobbar
med administration, bokföring och
service åt föreningar och företag i
området. Hon är också ordförande
i Rörvattnet-Skogssjö fiskevårdsområde och arbetar även med marknadsföring av Hotagenkortet. Ett arbete hon idag kan göra med full kraft.
Till sist, varför är du en eldsjäl?
– Jag är inte viktigare än någon
annan eldsjäl, men jag tror att min
styrka är att jag är kreativ och samtidigt logisk. Jag har lätt för att se
samband och möjliga vägar framåt,
så min styrka ligger nog i att jag är
en bra ’’pusselläggare’’.
Framtiden ser Maritha ljust på.
– Folk kommer att behöva andningshål i tillvaron och här i bygden
kan man njuta av naturen, lugnet och
få uppleva en helt annan frihet än vad
man gör på många andra ställen. Här
slipper man stressen, det är livskvalitet helt enkelt.
Felix Persson
VAAJMA
nr 5/2013
13
Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv
Fokus: Eldsjälar och Föreningsliv
– Samarbete är viktigt när man bor i glesbygd
Grenskören hoppas på en
julkonsert även i år. Foto: Privat
Grenskören
söker deltagare
Vaajma
Gränskøren – lever
den?
Vi stilte spørsmålet
til Toril Totland som
fungerer som leder for
Nordli Sangkor.
Ulla Jonsson.
Foto: Pernilla Gunnarsdotter Persson
– Vi sliter litt med å få stablet nok
folk på beina for tiden, men vi har
som mål og få til en julekonsert i år
også. I Nordli er det nå ca. 10 aktive
sangere og på Gäddede er det enda
færre. Vi vil derfor oppfordre alle
som har lyst til å synge om å melde
seg. For tiden er det også litt uavklart
m.h.t. dirigent. Etter planen skal vi
komme i gang med øvinger ganske
snart, sier Torill.
Starten på samarbeidet over
grensen skjedde under et sangerstevne på Stortangen i 1975. Der deltok
kor fra hele Namdalen. Etter den tid
ble det mange felleskonserter. Ivrig
sangkormedlem, Rolf Storaunet,
mener storhetstida for Gränskören
var på 80-tallet med Margot Svanström som dirigent. Da ble det arrangert flere tema-kvelder med
bland annet Andrè Walter-låter.
Hele perioden har koret hatt årlige
oppdrag som ved åpninga av Flyktningerennet, Maj-brasan på Gäddede, advent- og julekonserter.
Gränskøren er betegnelsen på
samarbeidet mellom Nordli Sangkor
og Gäddede sangkør. Det står som et
symbol på de grenseoverskridende,
kulturelle fellesskap som er og har
vært. Vi håperde også i framtida kan
bidra med trivsel ved ulike arrangement. Da må dere melde dere til
tjeneste.
Ole Harald Kveli
14 VAAJMA
nr 5/2013
kommit in över 200 000 kronor.
– För ett par år sedan fick min lillasyster Cicci reda på att hon hade
spridd bröstcancer, även min mamma hade bröstcancer 1993. Detta har
blivit den stora drivkraften för mig
att fortsätta med just Rosa Bandet
och Emma-föreningen. Att följa
Ciccis jobbiga behandling under det
år hon var sjuk gav mig en insikt om
att det var rätt sak att jobba för, säger
Ulla.
Den 26 oktober arrangerade Ulla årets rosa fest och måndagen efter var hon specialinbjuden
gäst på TV-galan till förmån för Rosa Bandet.
helt enkelt trivsamt och att ”alla känner alla” tycker jag är härligt, vi bryr
oss om varandra, säger hon.
Rosa är den givna favoritfärgen för Ulla Jonsson i Gäddede. Hon är en av många eldsjälar i
bygden. För många känd som kvinnan bakom Rosa lördag – insamlingsfesten till förmån för
Cancerfondens Rosa Bandet-insamling. Foto: Christin Jonasson
Frostviken
Ulla Jonsson i Gäddede är en mångsysslare. För
de flesta är hon känd för sitt stora engagemang i
Rosa Bandet då hon årligen anordnar en rosa fest
i Gäddede.
– Ibland kan jag fundera över vad det är som
driver mig att hålla på med allt, men glädjen att
möta alla nöjda människor ger mig energi, säger
hon.
Ulla Jonsson kommer ursprungligen från Östersund, men lockades
till Frostviken med hjortron, kantareller och storöring för drygt 20 år
sedan. Hon har två barn på 19 och
20 år och menar att hon har funnit
sin plats på jorden. Frostviken är
hemma.
– Att bo i glesbygd är väldigt speciellt när man kommer från en stad.
Man blir uppmärksam på att man tar
mycket för självklart när man bor i
en stad, saker som man i glesbygd
måste fixa själv men det skapar en
sammanhållning och gemenskap
som är svår att hitta i en stad. Det är
Hur viktigt är det med eldsjälar
och ideellt arbete, speciellt i glesbygden?
– Det är otroligt viktigt! Ska man
få saker gjorda måste man se till att
det händer. Jag tycker inte det är
svårt att få med sig folk. Det är en
sak som jag verkligen vill framhäva.
I Frostviken är vi oerhört duktiga och
har många personer som brinner för
olika saker, säger Ulla.
Ända sedan barnsben har hon
gillat att engagera sig och vara med
där det händer. Under många år jobbade hon för Frostviksfjäll turistförening som på uppdrag av kommunen drev Turistbyrån i Gäddede.
Att marknadsföra Frostviken gentemot turister men även att informera
ortsbefolkningen om allt fantastiskt
i området var givna arbetsuppgifter.
Ulla driver också egen butik med
loppisprylar, Ullavillekulla. Men de
flesta kopplar nog ihop Ulla Jonsson
med hennes brinnande engagemang
för insamlingen till Rosa Bandet.
Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj genomförs under oktober varje
år med syfte att finansiera cancerforskning, sprida kunskap om bröstcancer och skapa opinion.
– Ibland kan jag fundera över vad
det är som driver mig att hålla på med
allt, men glädjen att möta alla nöjda
människor ger mig energi. När det
gäller att samla pengar så är det härligt att veta att det kanske kan rädda
någon, såväl människa som djur.
Jag är djungelfadder och blev även
världsförälder för några år sedan,
säger Ulla.
Sedan 2007 driver hon en egen
insamling till förmån för bröstcancerdrabbade. Första året kom det in
4000 kronor. Fem år senare har det
Idag är det flera andra i
Frostviken som skapat egna arrangemang till förmån för Rosa Bandet.
Frostviken Kultur & Musik hade en
stillsam konsertkväll där intäkterna
gick till insamlingen och Närvård
Frostviken höll öppet hus. Den 26
oktober arrangerade Ulla årets rosa
fest och måndagen efter var hon specialinbjuden gäst på TV-galan till
förmån för Rosa Bandet.
– Jag fick en inbjudan som tack för
mitt stora engagemang. Det var otroligt häftigt att få vara på plats, säger
Ulla Jonsson.
Pernilla Gunnarsdotter Persson
Mer info
Mer information om Rosa
Bandet och cancerfondens
arbete hittar du på internet.
www.cancerfonden.se
VAAJMA
nr 5/2013
15
Nyheter
nyheter
Första matresan gjorde succé
– nu blir det fortsatt satsning
Provsmakning pågår! Matstoppen under Det stora knytkalaset var uppskattade. På resan deltog bland annat en prisbelönt mat- och
vinjournalist från Australien samt
Foto: Mårten Wikner
representanter från Matakademien.
Vaajma
Det finns potential att utveckla konceptet med
matresor till Vaajma.
Det menar Manne Mosten på Kulitur Matresor
som i mitten av oktober var med och arrangerade
pilot-resan ”Det stora knytkalaset” under matdagarna Kortreist Mat i Vaajma.
– Deltagarna var eld och lågor och blev mycket
intresserade av både maten och områdets historia,
säger Mosten.
Den 18 till 20 oktober arrangerade
Regionprojekt Vaajma i samarbete
med Kulitur Matresor pilotresan
”Det stora knytkalaset” under matdagarna Kortreist Mat i Vaajma.
Resan var ett första steg i en större
satsning på paket- och konceptresor.
16 VAAJMA
nr 5/2013
– Vi ska nu utvärdera resan och se
hur vi kan jobba vidare, vad vi ska
utveckla och förändra för att möta
marknadens behov och de önskemål
som finns. Vi är duktiga på mathantverk och det vill vi gärna visa upp för
en bredare marknad, säger Anna Jo-
nasson, projektledare för delprojekt
Ekonomisk Tillväxt.
Med på resan fanns bland annat ett antal journalister och representanter från Matakademien. En
prisbelönt mat- och dryckesjournalist kom ända från Australien – och
förälskade sig i både maten och områdets fascinerande historia. Under
de tre dagarna besöktes Fågelbergets
gårdschark där korv och lufttorkade
produkter provsmakades.
Övernattning skedde på vikingainspirerade Korpens Öga i Jorm där
deltagarna fick laga middag tillsammans med råvaror köpta under resan.
I Ankarede serverades samiskinspi-
rerad lunch innan färden fortsatte till
Skärvångens bymejeri. Under transporten mellan de olika besöksmålen
fick deltagarna spännande information om området och dess historia.
– Dagarna blev otroligt lyckade
och deltagarna var mycket nöjda.
Den här typen av paketering är lite
ovanlig och jag tror att det finns potential att utveckla detta vidare. Här
har vi möjlighet att skapa en produkt
som vi kan marknadsföra genom
både Visit Sweden och Visit Norway. Jag tror det finns möjlighet att
locka turister även från andra länder,
säger Manne Mosten.
Undersökningar visar att
mat och dryck blir allt viktigare reseanledningar. Och förklaringen till
det är enkel:
– Det är lätt att samlas kring en bit
mat och kommunicera ett områdes
Deltagarna fick smaka på många lokala delikatesser.
historia och särprägel genom måltiden. Detta tilltalar många människor, här har vi chans att åstadkomma
något unikt, säger Mosten.
Tillsammans med delprojektet
Manne Mosten, Kulitur Matresor, berättar engagerande om
områdets historia under bussresorna.
Ekonomisk Tillväxt kommer han nu
att göra en utvärdering av resan för
att se vad som behöver förbättras.
Mosten ser möjlighet att utveckla tre
olika paketresor: en konferensresa,
en matresa och en femdagarsresa
där även ett par dagar på Hurtigrutten ingår.
– En sådan resa skulle innebära
nästan hela Skandinavien i en liten
ask med både konst, musik, film,
natur, mat och dryck. Det skulle bli
fantastiskt, säger Manne Mosten.
Matresan ”Det stora knytkalaset” var ett av inslagen under matdagarna Kortreist Mat i Vaajma. Dagar
då de lokala mathantverkarna lyftes
fram lite extra. Flera av företagarna
i Vaajma nappade på idén och lyfte
in något lokalt på menyn eller anordnade något arrangemang med
anknytning till detta.
– De vi hunnit prata med är odelat
positiva till satsningen att lyfta fram
lokala delikatesser och förädlingsbara råvaror som vi har runt knuten.
Ordet ”kortreist” har många reflekterat över och tycker det är ett jättebra namn som får oss att tänka till
och känna stolthet över allt som finns
här, säger Ulla Jonsson i projektet
Ekonomisk Tillväxt.
Pernilla Gunnarsdotter Persson
VAAJMA
nr 5/2013
17
Nyheter
Nyheter
Middagsberget gav en blick in i paradiset
”
– Når det nærmer seg
tiden for elgjakt, blir jeg
så fryktelig urolig i kroppen. Jeg klarer ikke å sitte
i ro i det hele tatt. Jeg bare
må til Sørli.
Det var virkelig en stor ære at Martin garanterte for meg.
Han ble godt mottatt neste år,
og da felte han også sin første elg
i Sørli.
– Det var en kvige, og i 1982
skaut jeg en stor elgokse, sier han.
Emil har fenomenal husk. Ikke
bare minnes han hvor han skaut
elgen, og hvilket dyr det var. Han
husker også hvor på dyret skuddet
traff. Det har blitt 17 elger på Emil
i Sørli til nå.
Til Vaajma skildrer han i detalj
hvordan han beregner avstander og
hvor langt foran han må skyte når
elgen beveger seg. Han er perfeksjonist, og jakt er langt mer en hobby
for ham. Det er lidenskap.
Emil Henke (82) fra Koblenz i Tyskland, har forelsket seg i Sørli. I 33 år har han deltatt på Skogmo jaktlag, og til nå har han skutt 17 elger. Vaajma
Tyskeren Emil Henke (82) kjører hvert år 300 mil
for å jakte elg i Sørli.
Han bare MÅ se Middagsberget.
– Første gang jeg var her, tok Martin Sundvik meg med opp på Middagsberget. Det var en herlig og fin
soldag, andre uka i september. Da
jeg så ut over det fantastiske land18 VAAJMA
nr 5/2013
skapet, husker jeg at jeg sa: ”Nå har
jeg fått et blikk inn i Paradiset”.
Dette var i 1980. Åpenbaringen
var så sterk at Emil, som kommer
fra Koblenz i Sør-Tyskland, hvert
eneste år kjører 150 mil hver veg
for å komme til Sørli. For å se Middagsberget igjen og for å jakte elg
med jaktkamerater på Skogmo
jaktlag.
– Når det nærmer seg tiden for
elgjakt, blir jeg så fryktelig urolig
i kroppen. Jeg klarer ikke å sitte
i ro i det hele tatt Jeg bare må til
Sørli, smiler den usedvanlig spreke
82-åringen. I år er han her for 33året på rad.
– Jeg håper å komme tilbake
igjen neste år, sier han og klapper
kameraten, fuglehunden Georgia.
Emil møtte Martin Sundvik i
Foto: Håkon Arntsen
Kall i 1978. Martin, som nå er død,
var i Kall på elgjakt. Han inviterte
Emil hjem til seg i Sørli, og i 1980
kom han, første gang for å jakte på
storfugl. Martin ville imidlertid ha
Emil med på laget som jaktet elg.
– Oddmund Skogmo var litt
skeptisk, men Martin garanterte for
at jeg ville bli en skikkelig elgjeger.
Faren til Emil var også jeger.
– Da jeg var fire år så jeg et bilde
som pappa hadde. Det viste en elg
ved et vann og en jeger som jaktet
på dyret. Jeg spurte og grov pappa
om hva det var, og ble helt fascinert
av elg og jakt allerede den gang.
Jeg ser også for meg bildet den dag
i dag.
Alt tidlig ble han med faren, og
lærte seg jakt, enten det var på fugl,
rådyr, villsvin eller elg. Men det er
liten tvil om hvilken jakt Emil setter øverst. Han har vært i flere land
og jaktet elg, blant annet i Alaska.
– Elgjakt er fantastisk spennende. Jeg ser virkelig fram til den
hvert eneste år.
Emil er perfeksjonist. Han har
utrolig stor detaljkunnskap både
om elg, jakt og våpen. Nøyaktig-
– Mange tyskere drar til Middelhavet. Jeg foretrekker uten tvil
Skandinavia. Selv om det er lenge
siden krigen sluttet, kan det fortsatt
være et sårt emne både for tyskerne
og også dem de besøker.
– Jeg har aldri opplevd noe negativt i så måte i Norge. Men det var
to tilfeller på tur i Nord-Sverige at
de snudde ryggen til da de hørte jeg
var tysker.
Emil snakker flere språk, og
behersker norsk og svensk på en
imponerende måte. Han gikk på
kurs i Koblenz og lærte svensk og
senere norsk.
– Martin kunne ikke tysk, og jeg
var så opptatt av at vi skulle forstå
hverandre. Derfor la jeg stor vekt
på å lære meg norsk snarest mulig.
Emil Henke.
het i jakt kan ha sammenheng med
hans yrkesbakgrunn. Han var statlig ansatt kartograf, og har tegnet
en rekke topografiske kart, særlig
over Rheinland- Pfalz.
han bor i samme huset som
Martin bodde da han levde.
– Martin og jeg hadde en fantastisk kjemi, og forsto hverandre på
alle måter.
Denne gangen er han alene med
hunden. Kona ligger på sykehjem.
Men hun hadde neppe blitt med
uansett. Hun var med en gang i
1970, og da fikk hun helt hetta av
myggen.
– Vi var i Siljan, og det var flott
vær. Men på kvelden kom det litt
mygg.
Det var nok for kona, men Emil
ville tilbake. Skandinavia har alltid
lokket ham.
Han har besøkt Sverige, Finland og ikke minst Lierne. Men
han har også vandret i fjellene i
Nordland.
At Emil har satt spor etter seg i
Sørli, er det liten tvil om. Han har
fått mange venner som setter stor
pris på at han kommer og jakter
sammen med dem.
Leder for Skogmo jaktlag, Sten
Arne Skogmo, sier Emil er en svært
dyktig jeger, og en veldig god skytter.
– Han er nøyaktig i alt han foretar seg. Han er kunnskapsrik og
gir oss råd både om dyr, skyting
og ammunisjon. Vi setter stor pris
på at han har blitt fast inventar på
laget, og jeg er glad for at han sier
at han kommer også neste år, sier
Skogmo.
Håkon Arntsen
diskutera på Facebook!
Hur mycket betyder jakten för dig
och vilken typ av
jakt är din favorit?
Dela med dig på vår Facebooksida
och skicka in dina bästa jaktbilder
från Vaajma.
facebook.com/vaajma
Om du använder Instagram glöm
inte bort att tagga dina bilder med
#vaajma för att visa upp dem på vår
hemsida.
www.vaajma.com
VAAJMA
nr 5/2013
19
Fokus: Turism
Nyehter
Tor Norrman är en riktig ost-veteran med över 40 års erfarenhet av branschen. Foto: Felix Persson
Joakim Mellkvist är en av de 17 anställda på företaget.
Stora framgångar för Skärvången
– flera priser på SM i mathantverk
Hotagen
Skärvången är numera ett namn på Sverigekartan.
Tacka de delikata ostarna för det. Och guldmedaljerna fortsätter att strömma in till bymejeriet.
När SM i mathantverk nyligen avgjordes i Östersund kammades det för tredje året i rad hem fyra
guld och även det prestigefyllda priset ’’Årets
Mathjälte’’.
Varför har då byns mejeri blivit en
sådan succé? Frontfiguren Tor Norrman ger svaren.
– För det första har vi fantastiska
råvaror och en otroligt lång erfarenhet när det gäller ost-tillverkning.
20 VAAJMA
nr 5/2013
Jag själv har tillverkat ost i över 40
år, så vi vet vad vi håller på med. Sen
använder vi inte heller maskiner utan
kroppen som verktyg. Vi gör ost på
samma sätt som man gjort i över tusen år.
Tor tror också på öppenhet,
vilket speglar hur företaget tar emot
sina kunder.
– Jag brukar säga att folk får komma till Skärvången och göra vad de
vill. Hur många företag skulle släppa
in folk i sina fabriker? Då får de ju
inte någonting sålt.
– Men här får folk gå runt överallt
och se hur osten tillverkas samtidigt
som vi berättar om produktionen och
historien kring mejeriet. Det vi säljer
ska också kännas personligt. Därför
kräver vi att de som säljer våra ostar
ska ha mycket kunskap om produk-
terna. Och för det krävs utbildning
som vi erbjuder.
Han vet att bymejeriet är det allra
största turistmålet i Krokoms kommun. I somras kom 10000–14000
besökare för att få smakupplevelser.
Men det var ändå en TV-dokumentär som gav mejeriet det rejäla uppsvinget.
– SVT gjorde en dokumentär om
mejeriet 2004. Första gången som
den visades var det inför en miljon
tittare och det var nytt svenskt rekord
för en TV-dokumentär. Sommaren
innan dokumentären hade vi runt
1000 besökare, året efter var siffran
14000.
man hållt på med något annat. Utan
mejeriet hade Skärvången i dag varit
igenvuxet.
I dagsläget är det 17 anställda
på företaget, men på sommaren brukar det vara ett 30-tal. Omsättningen
förra året var 14 miljoner kronor och
cirka 90 ton ost producerades.
Tor Norrman betonar att bymejeriet startades för att bygden ska
kunna överleva.
– Vi vill kunna bo kvar på den
plats som vi älskar. Men om man
hade velat tjäna stora pengar hade
Men att driva företag i Skärvången är inte lätt.
– Det är oerhört tufft att överleva,
man har många emot sig. Men det
gäller att inte ge sig i frågorna utan
att hela tiden bita i.
Trots att mejeriet ligger i den
yttersta glesbygden röner det stort
intresse. Och utöver de höga besöksiffrorna ger nu också de sociala me-
dierna effekt.
– Efter att ha vunnit alla priser på
SM lottade vi ut ostkorgar på Facebook. Och efter bara en timme var
det 7 000 som visat intresse och efter
ett dygn hade siffran stigit till fantastiska 30000. Jag själv kan inget
om sociala medier, utan det låter jag
andra sköta, säger Tor Norrman med
ett leende.
Fakta
Namn: Tor Norrman
Ålder: 57
Bor: Skärvången
Familj: Gift med Roland
Norrman
Intressen: Trädgården och
fritidshuset på Rödön.
Felix Persson
Besök mejeriet på internet:
www.bymejeriet.se
VAAJMA
nr 5/2013
21
inför jul
inför jul
Skinka och julmust
norrmännens favoriter
Torhild Avdem og Anny Grubbmo fra bakeriet ”Steinbakst DA”. Foto: Ole Harald Kveli
Tunnsjø-damenes ”Steinbakst
DA” har 5-årsjubileum
Vaajma
I 2008 startet kvintetten Torhild Avdem, Anny
Grubbmo, Jorunn Andersson, Siv Estil og Ann-Cathrin Aasen sitt eget hobbybakeri. Firmaet ”Steinbakst DA” ble etablert, og over 100 personer fikk
med seg åpningen. Nå har de 5-årsjubileum og
trivselen er fortsatt på topp.
Dagens leder, Anny Grubbmo, forteller om starten.
– Vi begynte å være sammen med
Elen Granløv og Signe Nordbakk.
De var spesialister på Tunnsjøklenning, mjukbrød og pikkabrød. Etter
hvert innså vi betydningen av å dra
nytte av deres erfaringer og føre det
videre til nye generasjoner. Vi lærte
oss oppskriftene og metodene og
22 VAAJMA
nr 5/2013
bruker disse også i dag. Tradisjon er
viktig.
I 2008 fikk vi gunstige betingelser
for å kjøpe et hus av kommunen. Vi
dannet et eget selskap og bygde om
huset en del. Vi startet med å bygge
en skikkelig baksterovn med hjelp
av Rolv Eide, sier hun.
Drivkrafta var først og fremst
å ta vare på tradisjoner, bake til oss
selv og ha det trivelig i lag.
– Etter hvert har det blitt en del
salg. Vi deltar hvert år på Førjulsmartna, Pe-Torsa og Tunnsjødagene. Før disse arrangementene og før
jul og påske, blir det lagt litt ekstra
innsats i bakinga. Vi har også en del
bestillinger som blir imøtekommet,
sier Torhild Avdem.
De hadde som intensjon å samles for baking en gang i uka, men i
og med at alle er yrkesaktive har det
vært vanskelig å få tid til det. Den
store fortjenesten har det ikke blitt,
men de lovpriser samholdet og det
sosiale.
Noen ganger i året innbyr de til
pizza-kvelder og kaffekvelder. De
forteller om et stort vedforbruk.
Den delen faller det på ”gubbene”
å ordne. Til gjengjeld holder de en
juleavslutning for å blidgjøre dem.
Damene har også gjennomført
en studietur, til Sæterstad Gård i
Hattfjelldal. Der lærte de de å bake
brød. Den 9. november blir det jubileumskaffe for å feire 5-årsdagen.
– Vi ser fram til vi blir pensjonister, da skal det bli full fart på bakeriet, sier de glade bakerne.
Ole Harald Kveli
Sommarsäsongen är den absolut bästa säsongen för ICA Gränsbua i Gäddede. Men även julhandeln är viktig. Övervägande del
av kunderna är norrmän. ”De köper det mesta till sitt julbord hos oss”, säger Peter Hansson, en av de anställda.
Foto: Pernilla Gunnarsdotter Persson
Frostviken
Julskinka och julmust.
Det är norrmännens
favoriter när det kommer till svenska varor
på julbordet.
– Men jag tror faktiskt att de köper
det mesta till julbordet här, säger
Peter Hansson på ICA Gränsbua i
Gäddede.
I mitten och slutet av november
börjar julhandeln så smått på ICA
Gränsbua i Gäddede även om det
är sommaren som är den absoluta
högsäsongen. Norrmännen står för
den mesta handeln året om och är
viktiga kunder för butiken. Julmusten och julskinkan verkar vara två
klara favoriter på julborden i NordTrøndelag.
– Ja, julmust och skinka säljer vi
enormt mycket av. Men även allt det
andra som hör julbordet till. Jag tror
faktiskt att norrmännen köper det
mesta till julbordet här hos oss, säger
Peter Hansson, ansvarig för kolonial
och drycker på ICA Gränsbua.
Før-Julsmartna i Lierne är
lite av ett startskott för julhandeln
och drar mycket folk även till Gäddede.
– All handel är naturligtvis viktig
för oss. Överlag säljer vi mycket av
chark och tobak till norrmännen, säger Peter Hansson.
diskutera på Facebook!
Vad är viktigast för
dig att ha med på
julbordet?
Var med och diskutera på vår
Facebooksida och dela med dig av
jultips, recept och foton.
facebook.com/vaajma
Har du instagram så kan du tagga
dina bilder med #vaajma så kommer de synas på vår hemsida
www.vaajma.com
Pernilla Gunnarsdotter Persson
VAAJMA
nr 5/2013
23
reportage
nyheter
Hjälp oss att
förbättra Vaajma
Regionprojekt Vaajma börjar närma sig slutet, men än finns
det möjlighet att vara med och påverka.
Foto: Mårten Wikner
Vaajma
Du kan vara med
och påverka vad som
händer i projektet,
så hjälp oss att skapa
en modern landsbygt
utan gränser.
Anders Besseberg sammen med sine jaktkamerater. Fra venstre: Hans O. Kveli, Anders, Asbjørn Okstad og Kjell Flesaker. Foto: Ole Harald Kveli
Regionprojektets mål
är att bidra till att skapa en modern
landsbygd utan gränser.
IBU-president trives i Vaajma
I 24 år har IBA-president Anders Besseberg tatt
turen til Lierne hver høst. Sammen med en fast
gjeng har han gått i fjellet her på jakt etter ryper
og skogsfugl.
følte jeg meg helt fri. De siste åra
har vi opplevd en økning i rovviltbestanden som er bekymringsfull.
Rovfugler, rev, mår og spor av
bjørn er det mer av nå, forteller
Anders.
– Vi syns det er en fantastisk natur
her. Vi er en fast gjeng på 4–6 mann
som har denne uka her som årets
høydepunkt. Fuglebestanden har
selvfølgelig variert fra år til år. De
første åra var det bra med fugl og
vi var spreke til å gå. Det ga gode
Anders Besseberg ble president i 1992 og på den tiden lå
skiskyting internasjonalt under
moderne femkamp. I 1993 var han
med på å danne det internasjonale
skiskytterforbund (IBU). Han er
fortsatt den eneste som har hatt
Vaajma
24 VAAJMA
nr 5/2013
resultater. Etter hvert har bakkene
blitt brattere og tyngre, så innsatsen vår er vel halvert. I år med lite
fugl har vi hatt muligheten til å fiske litt så utbyttet har vært brukbart.
– De åra vi bodde inne på setra
og la igjen mobiltelefonen i bilen,
presidenttittelen i IBU, men etter
OL i 2014 er det slutt.
I hans tid som president har
sporten hatt en rivende utvikling.
Besseberg arbeidet iherdig for
å få damene med i VM- og OLsammenheng. Stadig nye øvelser
har kommet til, som jaktstart, fellesstart og mix-staffet. Nå er det
11 mesterskapsøvelser, mot 3 i den
tida han startet.
Han mener at idretten i dag holder et høyt nivå med deltakelse
fra mange land. Medaljevinnerne
kan komme fra 10–12 forskjellige
nasjoner uten at det er noen sensasjon.
Besseberg bruker mye av
sin tid på jakt. Han har jaktet en
del i mellom-Europa, Russland og
Canada.
– Jeg har skutt 4 bjørner, 3 ulver,
villsvin, gems og steinbukk, men
den morsomste jakten hadde jeg
hjemme. I 1999 ble det lisensjakt
på gaupe i heimtraktene. Etter spo-
Regionprojekt Vaajma börjar
närma sig sitt slut och i augusti
2014 kommer arbetet i projektet
att upphöra. Men än finns det tid
kvar att förbättra och påverka vad
som händer i projektet.
ring av ei gaupe i 7 timer fikk jeg
endelig has på den. Det var ei stor
opplevelse, sier Anders.
Den tradisjonelle uka i
Lierne er likevel årets høydepunkt.
Når hundene fungerer godt, været
er bra og vi koker kaffe på svartkjel, føler man virkelig at man
kobler av.
Vi håper på flere år i Liernes
fjellverden.
Ole Harald Kveli
Har du ett bra förslag som
hjälper oss att uppfylla Regionprojekt Vaajmas mål?
Ta då tillfället i akt och skicka
in ett förslag på vad du tycker projektet ska jobba med detta sista år.
Alla förslag är välkomna.
Det finns ett formulär på vår
hemsida under rubriken ”Mitt
Vaajmaförslag”. Gå in där och
skicka ditt förslag. Vi garanterar
att alla förslag blir lästa och att alla
som lämnar förslag får svar.
FAKTA
Regionprojekt Vaajma
har för perioden
2012–2014 följade mål:
n Öka
inflyttningen
till regionen.
n Öka sysselsättingen.
n Upprätthålla kvalitet,
kapacitet och kompetens i
offentlig tjänsteproduktion.
n Tillräcklig kompetens inom
privat och offentlig sektor.
n Öka livskvaliteten
för befolkningen.
n Minst 3 pilottilltag i
distriktspolitiken.
Var med och påverka.
Du kan vara med och
påverka och komma med
förslag.
Besök oss på hemsidan
och på vår Facebooksida
för få mer information
om vad som händer i
projektet.
Vaajmas hemsida
www.vaajma.com
Vaajmas facebook
facebook.com/vaajma
Erika Selander
VAAJMA
nr 5/2013
25
nyheter
nyheter
Vaajmas ferskeste verdensmester
Håkan Berglund i sitt treningsstudio på Gäddede.
Frostviken
Håkan Berglund (58) fra Gäddede sikret seg VMtittel i ”armbrytning” (handbak) for andre året på
rad. Mesterskapet foregikk i Gdyna i Polen der
1200 deltakere fra 48 nasjoner deltok. I år ble det
gull i ”venster`n” og bronse i ”høger`n”.
Håkan bor i Gussvatnet og jobber for
Länsstyrelsen i Jämtlands län. Han
betrakter seg selv som naturmenneske og har oppsyn i Frostvikens
naturområde.
Armbrytaren Håkan Berglund från Gäddede tog i år sitt andra VM-guld i armbrytning och det är hård träning som ligger bakom
succén. ”Jag tränar tre-fyra gånger i veckan och det är speciellt viktigt med träning av handlederna” säger han. Foto: Ole Harald Kveli
26 VAAJMA
nr 5/2013
Han har brukt mye tid på fjellreven og kom nettopp hjem fra Island
etter å ha deltatt på en konferanse
om fjellreven. Han har vært en ivrig
jeger og har skutt 4 bjørner og en
masse elg.
Håkan er aktivt med i Fjellräddningen som har hatt felles øvinger
med Røde Kors på norsk side. Både
gjennom arbeid og fritid blir det mye
snøscooterkjøring. Han kjører opptil
700 mil i løpet av en sesong.
I tidligere år var det en del
armbrytning når han var på norsksiden på fest. Han likte det bedre
enn dansen, og hadde mange oppgjør mot bland andre Sigvart Hals.
Håkan startet med armbrytning som
konkurransesport i 2009. Treningen
foregikk i Strömsund og han meldte
seg inn i klubben med det velklingende navnet: ”Strömbrytarna”.
I fjol gick VM i Brasilien, då blev
det 5.-plass med høger`n och guld
med venster`n. I år blev det guld og
brons i klassen Grand Master (över
50 år) .
– Jag tränar tre-fyra gånger i
veckan och det är speciellt viktigt
med träning av handlederna, forteller Håkan.
I år hadde han med seg en ”Strömbrytare” til, da Denise Backlund var
med og sikret klubben en sølv- og en
bronsemedalje.
Håkan Berglund har stått for
en helt utrolig prestasjon, men selv
med VM-titler har han ikke fått seg
noen sponsor. Han må betale alt fra
egen lomme. Også landslagsdrakten
må han betale selv. Nå er det iferd
med å vokse fram et miljø for armbrytning på Gäddede og Håkan er
trener for 10–12 talenter der. Neste
konkurranse blir SM i mars. Der kan
han kvalifisere seg til VM i Litauen
ved å bli nr 1 eller 2.
Håkan blev omnämnd i NA
1979 då han tog världsrekordet i snusspottning och vann
Kvelia Grand Pris.
Foto: Scannat från NA
Det er ikke første gang Håkan blir
”världsmästare”. I 1979 ble han den
første ”verdensmester” i snus-spytting under ”Kvelia Grand Pris”. Da
satte han ”verdenrekord” med 10.18
meter og fikk gode stilkarakterer.
– Det var en jättekul tävling. Jag
minns att jag använde ”Röda Lacket” för att sätta rekordet, sier han.
Ole Harald Kveli
VAAJMA
nr 5/2013
27
Fokus: Projektnytt
Fokus: Projektnytt
Det här är på gång i projekten
Information
Hemsidan ska fräschas
upp och ett nytt layoutförslag är nu framtaget
av informationsgruppen. Även ett förslag
till broschyr är färdigt.
I övrigt planeras också
för hur Tidningen
Vaajma ska ges ut under 2014.
Detta är sista numret av tidningen
för i år. Under 2014 planerar informationsgruppen att ge ut tre
tidningar, utgivningsdatum finns
längst fram i tidningen.
Regionprojekt Vaajma är
nu inne på sitt sista år och samtliga
delprojekt ökar tempot för att bädda för livet efter projektet. Att satsa
på ökad marknadsföring är viktigt
för att säkerställa att Destination
Vaajma får en så bra fortsättning
som möjligt när projektet tar slut
sensommaren 2014.
Därför satsar informationsprojektet nu på, att i samarbete med
turismprojektet, ta fram en informationsbroschyr om regionen
Vaajma.
Vi har haft möten och ett förslag
på layout är nu framtagen. Målet
är att broschyren ska ges ut inom
de närmaste månaderna. Den ska
vara ett stöd för befolkningen i
deras roll som ambassadörer för
området.
Skola
FAKTA
n Projektgruppen
består av:
Pernilla Gunnarsdotter
Persson (projektledare, 40
procent), Erika Selander
(biträdande projektledare),
Åsa Sjödin (Krokom), Lars
Arne Krukhaug (Røyrvik), Ole
Harald Kveli (Lierne). Externa
skribenter: Håkon Arntsen,
Per Lindahl, Felix Persson.
medarbetarna i projektet,
förutom projektledaren Tommy Ottosson, kommer att ges möjlighet
28 VAAJMA
nr 5/2013
Delprojekt skola jobbar vidare med utbytet
mellan SYV/Karriärsrådgivare. Gruppen
har också börjat titta
på en projektavslutning.
Utbytet mellan SYV/Karriärsrådgivare går vidare. Här är tanken
att utbyta erfarenheter och se över
möjligheter att jobba gränslöst
med att rådgiva elever.
Ett första möte hölls vid Rådgivarsamlingskonferensen i Åre den
24 oktober.
Inom kort kommer det också
att märkas förändringar på hemsidan, www.vaajma.com som ska få
en uppfräschning. Den ska bli mer
användarvänlig och ”säljande”.
Paketresorna ska lyftas fram och
marknadsföringen av destinationen som helhet ska intensifieras.
Även här finns nu ett färdigt layoutförslag. Så håll utkik på vår
hemsida framöver!
En gång i månaden deltar projektledaren också i Radio Krokom
och pratar om projektet.
Monika Andersson har anlitats
för att jobba med IT-pedagogik
under sista delen av projektet. Monika kommer att utbilda några pedagoger i området för att de ska bli
ännu bättre i fjärrundervisning. Vi
tror att detta arbete har en stor betydelse för att skolorna i området ska
kunna bibehålla god kvalitet samt
att man kan ha nytta av kompetens i
området, trots långa avstånd.
Här har vi varit tvungna att ändra
lite i det tänka upplägget, mer rapporter kommer längre fram.
Till sist: Ni missar väl inte att
gilla oss på Facebook? Där lägger
vi ut matnyttig information: facebook.coom/vaajmars
Delprojektet filar även på
en projektavslutning. Tanken är att
få olika skolor att arbeta med en gemensam föreställning som under
våren kommer att visas up
Pernilla Gunnarsdotter Persson
Micke Jonsson
Hälsa, sjukvård, omsorg
Den 26 september tog
styrgruppen beslut om
att delprojekt hälsa ska
avslutas från och med 1
november. Läs mer om
beslutet på sidan 31.
Ekonomisk tillväxt
att fortsätta träffas under en period.
Bland annat kommer gruppen att
göra en studieresa till Storuman för
att titta på hälsocentraler i glesbygd.
Pernilla Gunnarsdotter Persson
FAKTA
n Arbetsgruppen
består
av: Micke Jonsson (projektledare), Patrik Lundgren
(oppvekstsjef og kultursjef,
Lierne Kommune), Odd
Einar Haugen (oppvekstsjef,
Røyrvik kommune), Kajsa
Eklund (verksamhetssjef
barn- og utbildningsförvaltningen, Krokoms kommun)
og Hans Olof Carlsson
(kvalitetsutvecklare, barnoch utbildningsförvaltningen
Strömsunds kommun)
Arbetsgruppens referensgrupp består av: rektor/ass
rektor fra hver enkelt skole i
regionen.
hitta oss på Facebook!
Du har väl inte missat
att Vaajma finns på
Facebook?
Gå in på vår Facebooksida och ”gilla” så får du
alltid veta det senaste
som händer i området.
Du kan också skriva till
oss och vara med och
diskutera och dela med
dig av dina tankar.
FAKTA
Kortreist mat i Vaajma
blev namnet på dagarna
då vi lyfte vårt lokala
mathantverk. 17-20
oktober arrangerades
en matresa genom vår
bygd som blev mycket
lyckad.
n Projektet
består av:
Delprojektledare Anna
Jonasson, Anna-Carin
Svedén, Krokoms kommun, Kjell Urdshals, Lierne
Naeringsselskap, Frank
Aspnes, Røyrvik kommun,
Anna Gillgren, Strömsunds
kommun, Anders Blomberg,
Strömsunds kommun.
Vi ska utvärdera matresan ”Vaajmas
stora knytkalas” i två delar. Dels ska
resenärerna göra en utvärdering för
att vi ska kunna finslipa och göra en
ännu bättre produkt och sen ska vi
arrangörer göra en egen utvärdering.
Vi ska bland annat titta på hur vi kan
dra nytta av detta när vi nu ska sätta
ihop andra paketresor.
Arbetet för att skapa en bra
grund för destination Vaajma har
startat. Den 19/11 kommer vi att
bjuda in styrelserna i Ansättfjällen,
Lierne fritid, Tillväxt Frostviken och
Røyrvik fritid till ett möte.
Där kommer även kommunernas
näringslivsutvecklare att delta. Där
hoppas vi kunna komma fram till
hur Destination Vaajma ska komplettera föreningarna och hur vi ska
få lönsamhet i den ekonomiska föreningen.
I början av november kommer
vi att göra en utvärdering av årets
Sommarlovsentreprenör. Det ska
Referensgrupp:
Representanter från turismnäringen, utsedda av de lokala
turistorganisationerna Lierne
fritid, Ansättfjällen, Röyrvik
fritid och Frostviksfjäll.
ett leaderpreojekt som man får möjligheten att göra detta.
Ulla Jonsson och Roy Inge Bergli på Li-Vert´n i Nordli dukade
upp ett fantastiskt bord med lokala delikatesser.
Foto: Mårten Wikner
vara grunden för ett förslag på hur
man ska kunna arbeta vidare med
konceptet även efter projektet.
I Frostviken har man dragit igång
arbetet med att etablera ”kurtax”,
mervärde i Frostviken. Det är genom
Vi har fått mycket uppmärksamhet från andra destinationer som är
intresserad av att höra om den modell för mervärdesfinansiering som
vi har tagit fram. Vi har haft studiebesök från Tällberg och de kunde
även dela med sig av den studie som
de hade genomfört i mellan europa.
Anna Jonasson
facebook.com/vaajma
FAKTA
Projektgruppen består av:
Tommy Ottosson (delprojektledare)
n
Barbro Blom (chef Närvård Frostviken-Strömsunds kommun),
Cristine Persson (ordf socialnämnden Krokoms kommun),
Elin Schive (omsorgssjef Lierne kommun),
Anne Brit Röst (omsorgssjef Röyrviks kommun).
Mer information om projektet och vad som har gjorts finns att
läsa på www.vaajma.com.
Ungdom
FAKTA
Projektgruppen består av:
Ullis Johansson (delprojektledare).
n
Den 26 september tog
styrgruppen beslut om
att delprojekt ungdom
ska avslutas från och
med 1 november.
Doris Anette Fagerli Sundvik (ungdomskoordinator, Lierne kommun),
Louise Öhnstedt (ungdomskultursamordnare, Krokoms kommun),
Barbro Larbring-Rönngren (kultursekreterare, Strömsund) och
Elin Jansson Fiskum (ungdomsledare, Røyrvik kommun).
Läs mer om beslutet på
sidan 31.
Pernilla Gunnarsdotter Persson
Delprojektledare Ullis Johansson.
Foto: Tommie Jirhed
Mer information om projektet och vad som har gjorts finns att läsa
på www.vaajma.com.
VAAJMA
nr 5/2013
29
Annonser
NY HELAFTEN I LIERNE!
JULEBORD med ”3 x Kveli + 1 Kvemo”
Lierne samfunnshus lørdag 7. desember kl 20.00 - 01.00
Tradisjonelt julebord!
3 x Kveli + 1 Kvemo
leder oss igjennom kvelden med taffel,
underholdningsinnslag, allsang og dansemusikk .
Kvelden avsluttes på ekte Kvelivis med leking
og dans rundt juletreet.
FORRETT
Overraskelse!
VARMMATBUFFE







Ribbe og julepølse
Medisterkake
Pinnekjøtt og vossakorv
Lutefisk og bacon
Kålrotstappe
Rødkål og erterstuing
Potet og Julesaus
Snart är vintern här!
Vi vill därför informera om vår snöröjning, halkbekämpning och om vilket ansvar du har
som fastighetsinnehavare har. Målet är att vi ska ha en trygg och säker trafikmiljö!
Snöröjning
Kommunens ansvar:
Kommunen ansvarar för att ploga
vägar i följande ordning:
1. Gång- och cykelvägar samt
busshållplatser
2. Huvudgator
3. Bostadsgator
Inga infarter skottas vid plogning.
Isrivning
När vägen blivit ojämn och spårig
på grund av packad snö isriver
kommunen vägarna.
Då skottas även infarterna.
Fastighetsinnehavarens ansvar:
• Klippa bort grenar som är i vägen.
• Ta bort träd och buskar som skymmer sikten.
• Avlägsna snö och is från gångbanan
utanför sin fastighet. Fastighetsinnehavares
skyldighet enligt lag 1998:814.
• Snö från tomt, gårdsinfarter eller liknande
får inte läggas ut på gatumark eller annan
allmän plats. Tänk på hur dina grannar drabbas
av ditt sätt att skotta snö! Fastighetsinnehavaren
ska själv transportera bort snö från sin tomt.
• Parkera din bil så att plogning kan ske så
smidigt som möjligt. Beroende på väderläget kan
plogning ske när som helst under dygnet.
Sandning
DESSERTER
 Ekte hjemmelaget
karamellpudding
 Riskrem
 Marinerte bær
 Mousseer og fromasjer
 Hjemmelagde kaker
 Julebakst m.m
Kuvertpris kr 495
(inklusiv aperitiff, taffel, forrett, varm julematbuffe,
dessertbord, kaffe, underholdning, allsang og dans)
KAFFE
Bar med alle rettigheter
Baren er åpen kl 19-01
PÅMELDING / BILETTBESTILLING:
Bestill billetter NÅ på tlf +47 74 34 34 95 / + 47 918 88 694
Julebordet er åpent for alle. Vi kan lage egne ”pakker” med
bl.a overnatting og andre opplevelser etc til grupper.
Ta kontakt og vi hjelper deg med å ordne ei helhelg i Lierne!
Arrangør:
t
Li-vert`n — service, stolthe
og særpreg!
Kommunens ansvar:
När det är risk för halka sandar
kommunen i följande ordning:
1. Gångvägar från kommunal gata
2. Till ytor för tillträde till
kommunala parkeringsplatser
3. Bostadsgator
Fastighetsinnehavarens ansvar:
• Sanda gångbanan utanför sin fastighet.
Behöver du sand?
Information om var fastighetsinnehavare
kan hämta gratis sand finns på
www.stromsund.se/sandning
Skador
Kommunens ansvar:
Ersätta skador som har inträffat vid
snöröjning. Kontakta snarast Kundtjänst
och berätta vad som inträffat.
Bra aTT TäNKa på:
Fastighetsinnehavarens ansvar:
• Eliminera skaderisken genom att placera
brevlådor och sopkärl inne på tomten samt
markera staket och häckar med käppar i
tomtgräns. Skador på felplacerade brevlådor
och sopkärl ersätts inte.
Vår personal tillsammans med våra
Mer information
entreprenörer måste ibland arbeta under
www.stromsund.se/
svåra väderförhållanden med sena kvällar och
snorojning
tidiga morgnar – genom att var och en tar sitt
Kundtjänst 0670-164 15
ansvar kan vi tillsammans underlätta deras arbete!
www.stromsund.se
Vinnarna i utlottningen
av boken Isvittring!
Rätt svar på frågan var:
Solveig Vidarsdotter är född och
uppvuxen i Sjoutnäset.
Följande fem läsare får hennes
debutbok Isvittring. Den skickas
till er per post.
Signe Danielsson, Föllinge
Per-Anders Persson, Stora Blåsjön
Kersti Persson, Nordli
Inger Berg, Gävle
Turid Solem, Gäddede
Grattis!
16.november 2013
i Nordli, Lierne
Bodene er åpne kl 10.00 – 16.00
For mer informasjon kontakt
Inger Karine Støvik Aagård
Telefon 74 34 34 67
Mobil 950 29 332
www.liernefritid.no
Vill du Flytta hit?
!
Vi hörs
Hus/gård till salu i Forsåsen, Föllinge i Krokoms kommun
Stort hus med verkstad, snickeri, ladugård och 8 hektar mark med jakträtt. Nära till skoterled, fjäll och vacker natur.
För mer info/bilder kontakta Johannes 070-311 2945 Mail: [email protected]
30 VAAJMA
nr 5/2013
Evenemang
För mer information kontakta turistbyråerna
Krokom 0046 640-164 00 Røyrvik 0047 74 33 57 45 Gäddede 0046 672-105 00 Lierne 0047 74 34 34 67
Marknad
16 november kl. 10.00–16.00.
Førjuls-Martna i Nordli, Lierne.
Bodene er åpne kl 10.00–16.00. For
mer informasjon kontakt Inger Karine
Støvik Aagård Telefon: 74 34 34 67
Mobil: 950 29 332, liernefritid.no.
Underhållning
30 november kl. 19.00. Country
Christmas på Laxsjö Bygdegård.
Årets Julhöjdare 2013! Boka plats för
en oförglömlig afton där du bjuds på
en kavalkad av julens populäraste
sånger i sann, härlig och svängig
countryanda.
Pris: Entré 250 kr inkl. glögg, julstut,
kaffe och kaka.
Mer information: 0645-102 70, 073045 13 16.
hamburgare att köpa, fika i
cafeterian, lotterier med fina priser.
Alla är hjärtligt välkomna hälsar
Marita, Carina och Jeanette.
Underhållning
Sport
30 november. Vi firar första advent
med mat och pub i Varglyan,
Valsjöbyn.
Marknad
1 december kl. 12.00–17.00.
Julmarknad i Hotagens
församlingshem. Många glada knallar
är på plats för att sälja allt från mat till
hantverk. För den matsugne finns
26 december. Testrenn på ski på
Kveli-fjellet. Arr: Lierne IL ski (se mer
på www.lierne-il.no) under ski.
Sport
28 december. Innendørs-cup i
fotball i Liernehallen. Se mer på
hjemmesidene til Lierne IL (www.
lierne-il.no) under fotball. Arr: Lierne
IL fotball.
Sport
29 december. Volleyball-cup i
Liernehallen. Se mer på
hjemmesidene til Lierne IL (www.
lierne-il.no) under volleyball. Arr:
Lierne IL volleyball.
Sport
2 januari kl. 18.00. Spiller- og
foreldremøte foran fotballsesongen
2014 på Liernehallen. Arr. Lierne IL
fotball.
Med reservation för
eventuella förändringar
Två delprojekt avslutas
utvikles videre. Det samme gjelder
folkehelsearbeidet. Men ansvaret
flyttes nå fra prosjektet til kommunene. Styringsgruppen finner ikke
grunn til å starte nye samarbeidstiltak innen helse på det nåværende
tidspunkt.
Vaajma
Den 26 september tog
styrgruppen beslut om
att avsluta två delprojekt: Hälsa och ungdom.
Övriga projekt drivs
vidare som planerat.
– Vi tror att de upparbetade kontakterna
kommunerna emellan
kommer att fortsätta
utan att de drivs i projektform, säger Gudrun
Hansson, s, kommunalråd i Strömsund och
styrgruppens ordförande.
Den 26. september 2013 besluttet
styringsgruppen for Regionprosjektet Vaajma å gjøre noen endringer
i prosjektets aktiviteter og organisering. Styringsgruppen gikk gjennom oppnådde resultater hittil og
prioriterte tiltak og aktiviteter frem
til prosjektslutt i august 2014. I sine
prioriteringer la styringsgruppen
avgjørende vekt på hvilke aktiviteter som kan føres videre etter at prosjektfinansieringen opphører. I dette
ligger det at merverdiene av aktivitetene må være større enn kostnadene
ved å drive aktivitetene.
Den største endringen er at to
delprosjekt avsluttes, helse og ungdom.
Delprojekt skola har anordnat tre lyckade ungdomskonferenser de senaste åren. Foto: Edith Valfridsson
– Att vi tagit beslutet att avsluta
två projekt innebär inte att vi kommer att sluta följa dessa områden.
Arbetet är mycket viktigt men inom
projektet såg vi små möjligheter att
komma vidare. Projekten har varit
viktiga för att visa på vad som kan
åstadkommas när man samarbetar.
Vi tror att de upparbetade kontakterna kommunerna emellan kommer
att fortsätta utan att de drivs i projektform, säger Gudrun Hansson, s,
kommunalråd i Strömsund och styrgruppens ordförande.
Delprosjekt helse har langt
på vei kommet i mål med sitt arbeid. Det nettverket som er etablert
mellom virksomhetslederne innen
helse og omsorg og innen folkehelse
videreføres, og det samarbeidet som
er etablert mellom legene, i hjemmesykepleie/hjemmetjeneste og om
personalressurser og kapasitet skal
Delprosjekt ungdom har
gjennomført tre ungdomskonferanser, to intervjurunder og det er
etablert flere møteplasser for barn/
unge opp til ungdomsskole/högstadie. Flere av de ønskene som ungdommene har fremmet i ungdomskonferansene og intervjurundene er
gjennomført i regi av kommunene,
idrettslag og andre.
Prosjektet har imidlertid ikke
klart å etablere tett kontakt med mer
voksen ungdom (15–25 år). Mye
av årsakene ligger i at denne gruppen befinner seg utenom regionen i
forbindelse med utdannelse og jobb.
Aktiviteter rettet mot denne gruppen
har vært enkeltstående arrangement
som har vært svært kostnadskrevende.
De andre delprosjektene, Skole,
Næringsliv og Informasjon, drives
videre i henhold til vedtatte prosjektplaner. Hovedprosjektet vil fortsatt
ha hovedfokus på grensehinder og
innflytting.
Kjell Schive
VAAJMA
nr 5/2013
31
Nyheter
Leder i ”martnaskomiteen” og Lierne Fritid som er arrangører av Førjulsmartnan, Inger Karine Aagård. Foto: Ole Harald Kveli
64 utstillere på årets
Førjuls-Martna
Lierne
Lørdag 16.november er
det igjen klart for den
tradisjonelle Førjulsmartnan i Nordli. 64
utstillere har meldt
sin ankomst. Kun 2 er
påmeldt fra svensk
side. Kronglet regelverk
begrenser innslaget av
svenske utstillere.
Kanskje burde vi ha kommet lengre
med dette etter flere års arbeid for
samordning av Vaajma-området.
Tidligere år har innslaget fra svensk
side vært større.
Det er Lierne Fritid som står som
arrangør. Daglig leder, Inger Karine
Aagård, er også leder i martnaskomiteen. Sammen med seg der har hun:
Mona Hågensen, Oddny Aagård
Aamo og Victoria Westberg.
Programmet starter egentlig
fredag kveld da Martine Grande viser film og leser fra boka si: ”Kakkerlakken med den stygge frakken...
og hovudet fullt av triste tanker”.
Dette skjer kl 18.00 på Lierne Folkebibliotek.
Lørdag åpner bodene som er
lokalisert til Liernehallen og Nordli
samfunnshus. ICA-butikken inngår
også i ruta de oppsatte bussene kjører
innom. I bodene fins det håndarbeid,
bakervarer, klær og bøker. Lokale
forfattere setter sitt preg på årets
martna. Sigmund Kveli er på plass
og forteller fra ”Pe-Torsaboka” fra
kl. 10.30.
Martine Grande har en
presentasjon av animasjonsfilmen
og boka om ”Kakkerlakken” fra kl
11.00.
I tillegg er Lillian Fredriksen til
stede med sin bok nr.2. Det blir også
muligheter til å delta på et foredrag
om grævfisk.
Dagen blir avsluttet med grævfiskaften på Li-Vert`n før det blir
dans på Lierne samfunnshus til musikk av Turkey Twisters.
Ole Harald Kveli
Du har just läst en tidning från:
”En investering för framtiden”
Lierne
kommune
Krokoms
kommun
Røyrvik
kommune
N
T
F
Strömsunds
EUROPEISKA UNIONEN
ORDRØNDELAG
YLKESKOMMUNE
Nord Trøndelag
Sør Trøndelag
kommun
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Fylkeskommune Fylkeskommune