Transcript Temaspecial bredband

nyheter
sid 4–5
Unik räddningsövning i Lierne
Nyheter
sid 29
Ny lift i
Børgefjell
Tidningen
Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik
Projektledaren
har ordet sid 2
nr 6/2012
En världsstjärna
till Valsjöbyn
Reportage, sid 18-19.
Temaspecial bredband
en viktig satsning för framtiden
”
Om vi vill ha
bredband måste vi samordna oss i byar, företag
och föreningar.
sid 6–13.
Innehåll
3. Möjlighet till fiber
4–5. Räddningsövning
i Lierne
Räddningsberedskapen
över gränsen är unik
6–13.
FOKUS:
Bredband till
Vaajma
14–15. Reportage om
filmstjärnan AnnMargret
16–19. FOKUS:
Efter ungdomskonferensen
20–21.
Norrmänn har
blivit kaxiga
22–23. Asylboende i
Gäddede
24–25.
Reportage om
regionforskning
26–27. FOKUS:
Projektnytt
28. Vrimmel - Storstilt
kultursatsing
29.
Ny lift i Børgefjell
30.
Annonser
31.
Evenemang
32.
Köpte hela Lierne
Ett annat område som kräver samarbete är utbyggnaden av bredbandsfiber. Nu när det planeras för stora insatser gäller det att alla är med. Om vi vill ha bredband måste vi samordna oss i
byar, företag och föreningar. Vill man ha fiber till sitt hem eller företag gäller det att man är med
NU när det händer. Om man går ihop är det lättare att hitta rimliga lösningar.
Vill man ha fiber till sitt hem eller företag
gäller det att man är med nu när det händer.
På ungdomskonferensen i oktober fick ungdomarna lista viktiga utvecklingsområden för att
kunna bo kvar. Där var bredband ett av önskemålen tillsammans med bättre mobiltäckning. Det är viktigt att vi nu
tänker på framtiden. Fler och fler använder smartphone/
surfplatta och tjänsterna utvecklas hela tiden. Det
räcker därför inte att fylla det behov som vi har idag
utan vi måste sikta högre.
Tänk framåt. Som en kvinna sa på ett informationsmöte nyligen, ”tänk på att barnbarnen som
kommer på besök räknar med att kunna komma
ut på internet”. Det är ett tillfälle nu att koppla in
sig på de fibernät som byggs. Om man väntar
kommer det att handla om en betydligt högre
kostnad, om det ens är möjligt att koppla
upp sig i efterhand. Man har all rätt att
vara skeptisk men ta till er den information som finns så att ni inte går miste om
en bra chans!
Anna Jonasson
Projektledare Ekonomisk tillväxt
Tidningen Vaajma ges ut av Regionprojekt Vaajma.
Total upplaga: 3 015 ex. Tryckeri: Lenanders
Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders
Andersson Grafisk formgivare: Erika Selander
Redaktör: Erika Selander Redaktion: Gerd
Sjöberg, Åsa Sjödin, Erika Selander, Lars Arne
Krukhaug, Pernilla Hermansson.
Kjell Schive, huvudprojektledare
[email protected]
Tfn: 0047 975 23 544
Tommie Jirhed, huvudprojektledare
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 167 40
Anna Jonasson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 169 35
Edith Valfridsson
[email protected]
Tfn: 0047 957 99 475
Tommy Ottosson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)70 679 72 00
Erika Selander
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 169 56
VAAJMA
Vaajma – en modern landsbygd utan gränser! Ja så lyder projektets vision som vi strävar mot.
Att landsgränsen finns där kan vi inte göra så mycket åt. Vi kan fortsätta att öka kunskapen om
att bygga ned gränshinder för näringslivet men som representanterna från tullen sa, när de besökta oss, kommer man förmodligen alltid att vilja ha koll på vad som förs över landsgränserna.
Något som vi däremot kan påverka är det gränslösa samarbetet. Nu känns det som om det är
viktigare än någonsin. Samarbetet kring besöksnäringen är viktig. Vi ska nå andra besökare än de
som kommer hit för att de har sina rötter här eller att de har fritidshus här. Vi kan ta gränshandeln
som exempel. Är det självklart att alla från Namsos ska åka till Vaajma för att inhandla julmaten? Eller konkurrerar vi med t.ex. Storlien?
13-15 december kommer flera företag i Vaajma att ta chansen att marknadsföra sig på köpcentret i Namsos. Följ med! Tillsammans blir vi starkare. Vi måste visa hela utbudet, erbjuda bäst
service och le mest av alla.
Om Tidningen
Kontakt
2
projektledaren
har ordet
nr 6/2012
Adresser
Regionprosjekt Vaajma
Lierne Kommune
7882 Nordli
Regionprojekt
Vaajma
Box 500
833 24 Strömsund
Vissa av texterna i Tidningen Vaajma
produceras av Interreg-projektet Nyheter
och information över gränsen.
Utgivning 2013
14 februari
Deadline: 24/1
25 april
Deadline: 4/4
20 juni
Deadline: 30/5
26 september Deadline: 5/9
14 november Deadline: 24/10
Tipsa redaktionen!
Tfn: 0670-169 56
Mail: [email protected]
Mer info:
www.vaajma.com, www.stromsund.se
www.krokom.se
www.lierne.kommune.no
www.royrvik.kommune.no
Gilla oss på Facebook!
www.facebook.com/
vaajma
nyheter
NTE har beslutat att bygga en ny stamfiber från Narvik till Trondheim. Fibern kommer att gå via Røyrvik och Nordli.
Bild: NTE
Vaajma utreder
möjlighet till fiber
vaajma
Regionprosjektet
Vaajma tar ansvaret og
kostnadene for å utrede
muligheter og hindringer ved å krysse riksgrensen med fiber. Dette arbeidet er igangsatt.
NTE har sammen med en rekke samarbeidspartnere besluttet å bygge en
ny stamfiber (highway) fra Narvik til
Trondheim. Stamfiberen vil gå via
Røyrvik og Nordli, og den forventes
å bli ferdig i andre halvår 2014.
På bakgrunn av dette tok Regionprosjektet Vaajma initiativ til informasjonsmøter i Nordli (31. okto-
ber), Sørli (1. november) og Røyrvik
(6. november). NTE deltok på disse
møtene for å informere om planene
og om hvilke muligheter dette åpner
for befolkningen, næringslivet og
fritidsboligene i de to kommunene.
Til sammen deltok ca. 70 personer på
de tre informasjonsmøtene.
NTE har også gjort kostnadsberegninger over hva det vil koste å bygge
ut fiber til brukerne i de to kommunene. Kostnadene er beregnet til 47
millioner kroner for 75 prosent dekning og 58 millioner kroner for 90
prosent dekning.
Det er fortsatt et stort informasjonsbehov som må dekkes før
vi kan gå ut til bedriftene og befolkningen og gjennomføre en best mulig markedsundersøkelse for å kartlegge interessen for fiberbredbånd.
De to kommunene vil være
bindeleddet mellom markedet og
utbygger (NTE). Kommunene vil
også ta rollen som pådriver og koordinator og sørge for at arbeidet blir
organisert i alle deler av kommunen.
Regionprosjektet Vaajma vil bistå
kommunene i dette arbeidet.
Regionprosjektet Vaajma
tar ansvaret og kostnadene for å utrede muligheter og hindringer ved å
krysse riksgrensen med fiber. Dette
arbeidet er igangsatt og resultatet vil
foreligge i månedsskiftet november/desember (efter denna tidnings
pressläggning, reds anm).
Det vil bli en stor utfordring å
finansiere utbyggingen. Det er allerede klart at en utbygging i Lierne og
Røyrvik vil være avhengig av statlig
finansieringsbistand.
Arbeidet med finansieringen vil
ha høy prioritet i tiden fremover.
Kjell Schive
Fotnot: Läs mer om bredband på
sidan 6-13
VAAJMA
nr 6/2012
3
nyheter
Redningsberedskapen
Øvingsleder Stor Fredriksen, Politiet i Nord Trøndelag var meget godt fornøyd med øvelsen i Lierne 18.oktober.
lierne
Vaajma-området er
stort i utstrekning og
folketallet lavt i forhold
til arealet, men beredskapen når det gjelder brann/redning og
ambulanse m.m. er helt
unik i forhold til andre
deler av Skandinavia.
Dette takket være en godt utviklet
beredskapssamarbeide over riksgrensen. Våre ca. 3500 innbyggere
dekkes bl.a. av:
- Tre ambulanser (Røyrvik, Lierne og Gäddede)
- Fem brann/redningsstasjoner,
samt tre utstyrsdepot. (Røyrvik,
Nordli, Gäddede, Sørli, Røtviken,
samt Tunnsjø, Jorm, Blåsjön)
Ambulanse-samarbeidet er grun4
VAAJMA
nr 6/2012
net en avtale mellom Helse Midt
Norge og SOS Östersund om bruk
av ambulanser over riksgrensen når
det er nødvendig, som også gjelder
vårt område.
Allerede 20. august 1993 inngikk ordførerne/kommunalrådene
i h.h.v. Lierne, Strömsund, Røyrvik og Krokom en ”Avtale mellom
kommunene om bistand i tilfeller av
ulykker eller overhengende fare for
ulykker, for å begrense skader på
mennesker, eiendom eller miljøet.”
Avtalen forutsatte at man skulle gi
all tilgjengelig bistand utifra sine
muligheter, uten opphold når en
av partene begjærte dette. Avtalen
forutsatte minst en årlig øvelse.
Denne avtalen er revidert flere
ganger, siste gang 16. februar 2012,
og er nå en avtale mellom Jämtlands
Ordfører Alf Robert Arvasli og rådmann Karl Audun
Fagerli fikk besøk fra flere obervatører, her Fylkesmann i NT Inge
Foto: Knut Ekker, HINT
Ryan og brannsjefen i Grong Kjell Brauten
over grensen er unik
før politiet tilslutt ankom og gikk inn
i rollen som Innsatseleder, med fagledere for både helse, brann og orden
underlagt seg. Flere ambulanser og
et helikopter ble brukt for å få sendt
de skadde til sykehus. Brannvesen,
Sivilforsvar og Røde kors deltok
også i redningsarbeidet. Også Sykehuset Namsos fikk øvd sine beredskapsplaner.
Siden det var ”elever” fra
skolene i Lierne med i den bussen
med flest skadde, ble også den kommunale kriseledelsen i Lierne kommune under ledelse av ordføreren
etablert, og de opprettet deretter et
Pårørendesenter på Liernehallen i
tråd med kriseplanen for kommunen. Dette senter bemannes og ledes
av POSOM i Lierne, som også fikk
utfordringen med å etablere og drifte
et Evakueringsenter for de med mindre/små skader.
Både øvingsleder Stig
Fredriksen fra Politiet i Nord Trøndelag og ordfører Alf Robert Arvasli
i Lierne kommune (som selv ble øvd)
er meget godt fornøyd med utbyttet
av øvelsen for de mange som deltok
i de mange viktig rollene som må bemannes i en slik situasjon. De retter
også en stor takk til de mange markørene som også har en viktig rolle i
slike øvelser, for at situasjonen skal
bli så reell som mulig.
Selv om man selvsagt håper at
det ikke skal skje store ulykker, så
er det ingen tvil om at de som øver,
og øver mye, er langt bedre forberedt
når ulykken er der, enn de som ikke
øver. I den forbindelse er det grunn til
å påstå at vi har en noe unik redningsberedskap i vårt grenseområde, selv
med store avstander og lavt folketall.
Karl Audun Fagerli
Foto: Bjørn Erik Øvrelid, Namdalsavisa
Räddningstjänstförbund, Røyrvik
kommune og Lierne kommune, og
er enda mere presisert når det gjelder
løpende kontakt mellom de respektive stasjoner samt øvingsplan for
flere år i gangen.
Ansvaret for redningsaksjoner
er ulikt i Norge og Sverige. I Norge
er det politiet som har hovedansvaret
og som bemanner lederrollen i felt,
som innsatsleder (skadestedsleder),
men det i Sverige er brann- og redningstjenesten som er ansvarlig på
skadestedet. Men siden det i Norge
kan være langt mellom politipatruljene på helg, kvelds- og nattetider, så
er det svært ofte at det er det lokale
brannvesnet som er først på skadestedet og der en utrykningsleder fra
norsk brannvesen blir innsatsleder
inntil politiets patrulje ankommer.
Denne ulike ansvarssituasjonen er
øvd flere ganger, ved at enten norske
mannskaper ankommer først på et
svensk skadested like over grensen,
eller at svenske mannskaper ankommer først på et norsk skadested.
Det siste var tilfelle da den lokale
redningssentral i Nord Trøndelag sitt
øvingsforum la sin årlige stor-øvelse
til Lierne 18.oktober 2012. Her var
situasjonen at en norsk og en svensk
buss med skoleelever fra området
hadde kollidert ved Kveeidet. En
buss hadde veltet og mange var hardt
skadet. Det gikk ut full alarm både
på svensk og norsk side, og svensk
ambulanse ankom først og tok innsatsledelsen, før Lierne brannvesen
ankom og overtok denne ledelsen,
Det ble mange og tunge løft for redningspersonellet for å få de
skadde ut av den veltede bussen.
Foto: Bjørn Erik Øvrelid
VAAJMA
nr 6/2012
5
fokus: Bredband
Därför behövs
Att dra in fiber till huset innebär en kostnad, men satsningen höjer samtidigt värdet på huset. ”Det finns många goda exempel på byar
byggt egna fibernät”, säger Örjan Tjärnhage på konsultföretaget AXEG.
Vaajma
Att säga ja till fiberoptik och ansluta sin fastighet
till ett bynät ökar både värdet på huset och på byns
attraktivitet. Dessutom innebär det ett snabbt och
driftsäkert internet samtidigt som kostnaderna
för internet, tv och telefoni sänks. Fördelarna med
fiberoptik är många menar Örjan Tjärnhage på
konsultföretaget AXEG.
– Med tillgång till fiber kan byarna bli attraktiva
platser för inflyttning, säger han.
Avvecklingen av det traditionella
kopparnätet pågår, och kopparkablarna kommer inom en snar
framtid ersättas med ny teknik. De
människor i Sverige och Norge som
lever på landsbygden måste på eget
6
VAAJMA
nr 6/2012
initiativ stå för teknikbytet.
På svenska sidan har regeringen
förordat att 90 procent av invånarna
år 2020 ska ha möjlighet att ansluta
sig till bredband med minst 100
Mbit/s. Därför har det avsatts gan-
Att gå ihop, i till exempel en by, och tillsammans arbeta för att
förverkliga ett byanät är ett omfattande arbete. ”Men med tillgång till fiber kan byar bli attraktiva platser för inflyttning”, menar Örjan Tjärnhage på AXEG.
fibernät
Fakta
Sex steg på väg mot ett bynät
• Gör en enkel marknadsundersökning. Det finns anvisningar för hur det ska gå till. Samarbeta med grannbyarna!
• När ni fått ihop tillräckligt många intressenter, vänd er då
till er kommun för att få hjälp att bilda en förening.
• Det finns därefter goda möjligheter att få bidrag till en
förstudie, som bland annat visar hur mycket det kostar att
bygga ett gemensamt byanät. Prata med länsstyrelsen.
• Förstudien visar också på hur fiberrören ska dras, möjliga
anslutningspunkter till stamnätet och mycket annat som
behövs för att förverkliga ett byanät.
Örjan Tjärnhage, AXEG.
kontor är ett bra exempel på den utvecklingen – eller ska man kalla det
avvecklingen?
och bygder där man tillsammans
Foto: Per Trostemo
ska stora bidragsbelopp både för
kommuner att bygga stamnät och
ortsnät och till byalag för att kunna
bygga byanät.
– Snart kommer ”nätet” att vara
en lika självklar del av vår vardag
som vägar, vatten, elektricitet, TV
och telefon. Mängder av samhällstjänster, kommersiella tjänster, gemenskap och information erbjuds i
dag via “nätet”. Och än har vi bara
sett början, säger Örjan Tjärnhage
på konsultföretaget AXEG och pekar på ett annat viktigt exempel:
– Man bör också tänka på att i
framtiden kommer vissa tjänster
och information bara att erbjudas
via Internet. Indragningen av bank-
AXEG jobbar med att skapa
framtidssäkra bredbandslösningar
och tillhandahåller allt från förstudier till projektering och kontakt
med leverantörer.
– Ett fast fibernät är en överlevnadsfråga för våra bygder. Med tillgång till fiber kan byar bli attraktiva
platser för inflyttning. Med en stabil
och säker bredbandsanslutning sitter man uppkopplad hur länge man
vill, utan att behöva bekymra sig
för räkningen. Man kan också få en
betydligt lägre total abonnemangskostnad för TV, telefoni, Internet
om man tar hem allt via ”nätet”,
säger Tjärnhage.
• Det finns även bidrag att söka till detaljprojektering, upphandling samt själva byggnationen av nätet. Länsstyrelsen
vet mer.
• Om allt går i lås är det sedan dags att sätta spaden i
jorden!
Källa: AXEG
Fakta
Invånare och företag i Vaajmat
I Vaajma-området finns totalt omkring 300 företag; cirka 50
i Röyrvik, cirka 50 i Hotagen samt cirka 100 i vardera Lierne
och Frostviken.
Befolkningen i Vaajma: Ansättfjällen 466 personer, Frostviken 891 personer,
Lierne 1 412 personer och Røyrvik 495 personer.
Källa: SSB och SCB samt Näringslivskontoren i Vaajmakommunerna
Även det mobila nätet
är beroende av en utbyggnad av det
fasta fibernätet. Detta för att sändarmasterna ska kunna förses med
tillräcklig kapacitet. Det mobila nätet är också mycket viktigt för det
rörliga yrkes- och friluftslivet, till
exempel skogsbruket och turismen.
Det kan emellertid aldrig ersätta ett
fast fibernät, utan ska ses som ett
viktigt komplement.
man få ett tillräckligt kundunderlag för att intressera operatörer, och
kan man börja agera för att få igång
byggandet av byanät.
För att kunna bygga ut
ett fibernät krävs att byar och bygder går ihop och startar och driver
processen. Genom att exempelvis
bilda en ekonomisk förening kan
– Det finns många goda exempel på byar och bygder där man
tillsammans byggt egna fibernät.
Och det behöver inte alls bli så dyrt
och ska ses som en investering för
framtiden. Både i den egna fastigheten och för byns utveckling, säger
Örjan Tjärnhage.
Pernilla Hermansson
Fotnot: Här finns mer att läsa
www.bredbandskokboken.se
www.axeg.se
VAAJMA
nr 6/2012
7
fokus: Bredband
Bredbånd til Lierne
Guttorm Haugan, NTE, visar hur den nya stamfiberlinjen ska gå.
lierne
For at libyggen skal
kunne benytte seg av
bredbånd som andre
innbyggere i NordTrøndelag, må 50 millioner kroner på bordet.
I november var rådgivere fra NTE
og holdt orienteringsmøter om fiber
til Lierne. For første gang kommer
også kostnadstall på bordet. De kan
skremme både politikere og innbyggerne.
Lierne kommune har i utstrekning
et størreareal enn Vestfold fylke.
Vestfold har en befolkning på ca.
237.000, mens i Lierne bor det ca.
1.400, og de bor spredt. Regningen
for utbygging av bredband i Lierne
8
VAAJMA
nr 6/2012
blir dermed ekstremt mye høyere
per person, enn hva vestfoldingene
må ut med.
Rundt 50 millioner er prisen på det
en kaller bygdefiber. Fylkeskommunenog NTE har nemlig klart det
kunststykke å få partene som skal
legge på ny stamfiber mellom Narvik og Trondheim å legge en sløyfe
innom Røyrvik og Lierne
Ordfører Alf Robert Arvasli (Ap)
benyttet møtet til å rose fylkeskommunen og NTE for det arbeid de
har gjort slik at stamfiberlinjen legges innom fjellkommunene. Den
vil følge E6 til Namsskogan, derfra
opp til Røyrvik, Tunnsjøen, Kvelia, Sandvika og ned Sandøladalen til Grong. Stamlinja skal også
innom Ytterøy, Frosta og Leksvik
før den når Trondheim. Dermed vil
Foto: Håkon Arntsen
det være bare Flatanger og Fosnes
som mangler fibertilknytning. Den
nye stamfiberlinjen vil være ferdig
i 2014.
Rådgiver i NTE, Guttorm
Haugan tok forbehold da han orienterte libyggen, og sa at beregningene
som var gjort er foreløpige anslag.
Kommunens bidrag til stamfiberlinjen er ca. 1 million kroner. Det er
bygdefiberen som virkelig vil tynge.
– Dersom de fleste husstandene i
Lierne skal få fiber så vil kostnadene kunne komme opp i 50 millioner
kroner, sa han.
Haugen tror ikke det er realistisk
å klare utbygging av fiber til samtlige husstander i Lierne. Det blir kort
og godt for dyrt.
I beregningene er ikke fiber til
hyttefeltene eller bedriftene tatt
med.
Det er også en mulighet at
Sørli kan koble seg på fiber fra
svensk side, men Haugen mener
en slik løsning ikke ville være aktuell å bidra til fra NTEs side. Selv
om det ble mest snakk om penger
pekte også Knut Gunnar Brandsegg, NTE, at framtidsmulighetene
gjennom fiber vil bli enorme, ikke
minst innen helsesektoren.
Ordfører Alf Robert Arvasli
la ikke skjul på at 50 millioner kroner var et enormt beløp. Likevel
var han glad for at det endelig
kommer tall på bordet.
– Lierne er nødt til å være med på
utviklingen og dermed skaffe fiber,
koster 50 millioner
men vi er også nødt til å ha hjelp
for å kunne klare det. Samtidig er
det viktig å få kartlagt folks interesse for å få bygd ut fibernett, sa han
til Vaajma. I så måte var oppmøte
i Nordli lite å glede seg over med
bare 10 personer.
Arvasli advarte samtidig mot
å fortape seg i bare i kostnadene,
men heller ha fokus på hvordan en
kunne finne gode løsninger.
NTE tar ca. 50 prosent av kostnadene ved utbygging av bygdefiber, og fylkeskommunen bidrar
med, men neppe mer enn to millioner kroner.
Fylkesrådsleder Ingvild Kjerkol
(Ap) sier at Lierne må ha statlig
hjelp for å kunne klare den store
investeringen.
– Vi må finne andre løsninger
for Lierne i samarbeid med statlige
myndigheter, sier hun.
Parlamentarisk leder i Sp, Lars
Peder Brekk er av samme mening.
– Markedstenkingen
fungerer
ikke for en kommune som Lierne.
Derfor har staten bidratt og vil bidra
med store beløp til fiber i mindre
kommuner.
Håkon Arntsen
Ordfører Alf Robert Arvasli, rådmann Karl Audun Fagerli og
rådgiver Guttorm Haugan, NTE, diskuterer hvordan en kan
skaffe penger for å bygge ut bredband i Lierne.Foto: Håkon Arntsen
Viktigt med fiber till
Lierne Gjestegård
Foto: Håkon Arntsen
Lierne
Jonny Holand eier og
driver Lierne gjestegård sammen med
kona. Han er ikke i tvil
om at Lierne må bygge
ut fibernett til hus, hytter og bedrifter.
I dag har gjestegården nettverkstilknytning via radiomast.
– Vi klarer oss bra i det daglige
med kapasiteten vi har på nett, men
det koster oss 1.800 kroner i måneden, sier Holand.
Han sier dagens internettilknytning virker godt, men når det arrangeres kurs og mange mennesker
er på nett samtidig,blir det kapasitetsproblemer.
– Det er flere og flere som er online hele tiden, og noen dager merker
vi at det går tregt på nettet.
Dessuten når det er mange ungdommer på campingen, eller vi har kurs
og mange har på datamaskinene, så
kan de bli problemer.
Holand er ikke i tvil om at det
Jonny Holand tycker att det är viktigt med en utbyggnad av fibernätet i Lierne.
må bygges ut med fiber i Lierne.
– Jeg er ikke i tvil. Diskusjonen
om vi skal ha bredband, bør være
et tilbakelagt stadium. Vi må ha
det når vi ser på utviklingen og den
sterkt økende bruken av internett.
Holand peker også på når bredband bygges ut, vil radiotilknyt-
ningen neppe bli opprettholdt over
tid.
Håkon Arntsen
VAAJMA
nr 6/2012
9
fokus: bredband
Bredband på gång
i flera byar
hotagen
Bredbandet har anlänt
till byarna Åkersjön,
Bakvattnet, Rötviken
och Häggsjövik.
– Nu ser vi fram emot en säkrare
och snabbarer hantering av kundoch företagskontakter, korthantering och hotellets administration,
säger Åkersjöns fjällhotells ägare,
Kent Halvarsson.
Vad som i första hand väntar efter installationen av fibertrå-
den in till hotellet är att välja bland
ett flertal aktörer som ska leverera
TV, internet och telefoni.
– Det som blir positivt är att
personalen får en bättre hantering
av all administration i den interna
verksamheten, säger Kent.
Föreningar har bildats i norra delen av Krokoms kommun och
bredbandet är också här på väg att
etableras.
I den ekonomiska föreningen
”Fiber i Hotagsbygden” finns representanter från de fem byarna
Rörvattnet, Hotagen, Valsjöbyn,
Gunnarvattnet och Vinklumpen.
Ordförande är Örjan Sedin från
Gunnarvattnet.
– För närvande jobbar vi med en
ansökan från Länsstyrelsen om statligt bidrag. Det handlar om ett antal
miljoner, berättar Örjan.
När bidraget har anlänt väntar kostnader för privatpersonerna
och företagen i området.
– Vår nuvarande beräkning är att
kostnaden sedan kommer hamna
någonstans mellan 15 000 och 20
000 kronor per fastighet, menar
Örjan.
Jämtkraft har klarat av att lägga
rören längs vägarna i området. Nästa steg är att teckna avtal för att få
fibern in i husen och därefter avtal
om internet, TV och telefoni.
– Vi hoppas att allt kan vara på
plats under nästa år, säger Örjan.
Han meddelar också att kontakter
har tagits med aktörer i Sörli om att
bredbandet ska fortsätta in i Norge.
Kent Halvarsson ser fram emot ett säkrare och snabbare internet nu när bredbandet är draget till Åkersjön.
10 VAAJMA
nr 6/2012
Per Lindahl
Foto: Per Lindahl
Rådmann Ole Jørgen Rødøy, Ingrid Hveding Elnan (NTE), Guttorm Haugan (NTE) og ordfører Arnt Mickelsen
Foto: Lars Arne Krukhaug
Bygdefiber – en viktig
satsing for fremtiden
Vaajmaprosjektet hadde invitert bygda
til folkemøte om kommende breibåndsdekning i den forbindelse.
Og engasjementet var der. Over 20
personer møtte fram og hørte ivrig på
Guttorm Haugan, NTE, som informerte om arbeidet med å legge stamfiber
innom Røyrvik og Lierne. Visjonen var
en moderne landsbygd uten grenser.
Og det var tre stikkord som sto fram:
n Oppdatert
n Framtidsrettet
n Ny teknologi
Telenors bredbånd 25/5 tilbyr i dag
en nedlastingshastighet på opptil 25
Mbit/s og opplastingshastighet på opptil 5 Mbit/s. Og her er det verdt å merke
seg at det er opptil. Jo flere brukere jo
mindre kapasitet kan forventes. Flaskehalsen blir gjerne opplastingshastigheten når behovet for større kapasitet
øker.
Det er dette morgendagens stamfiberkabel skal dekke/løse. NTE informerer om at deres tilbud er 25 Mbit/s
inn og ut, uansett hvor mange brukere
det er. Likens vil stabiliteten være
langt sikrere enn dagens løsninger. Og
for offentlige og private institusjoner/
bedrifter er stabilitet nesten like viktig
som kapasitet. Så kort oppsummert
gir ”Bygdafiber” løsning på dagens
og morgendagens behov, samt at det
utvider mulighetene for innovasjon og
bedre tjenestetilbud. Men det koster,
og tar tid.
Gårdagens internettbruk er hovedsaklig basert på behov for stor
kapasitet inn/nedlasting og mindre ut/
opplasting. Men dagens teknologi og
internettløsninger baserer seg mer og
mer på behov for større kapasitet ut.
Det er forventet at stamfiberkabelen gjennom Røyrvik vil være
klar om 2 til 2 ½ år. I tillegg kommer utbyggingen ut i bygda. Her er det viktig
å forstå at stamfiberkabelen er å regne
som en motorvei som går gjennom
Røyrvik
Prosjektet med stamfiberkabel mellom
Narvik og Trondheim
var opprinnelig ment å
følge E6. Imidlertid har
NTE fått lagt tilrette for
at kabelen legges via
Røyrvik og Lierne.
Røyrvik. Prosjektet ”Bygdafiber” tar
sikte på å legge tilrette mulighetene for
at hele bygda skal kunne knytte seg til
”motorveien”. Her må kommunen inn
med ett tilskudd på ca 1 million. Hovedarbeidet og kostnadene for bygda
blir å få i gang prosjekter som sørger
for kabelrør med mer fra de enkelte
boligene/grenden og inn til selve stamfiberkabelen.
Og vi snakker om flere millioner
utover kommunens bidrag for selve
stamfiberkabelen. Skal kommunen
på egenhånd dekke dette må det tas
av ordinær drift. Pga regelverket kan
ikke dette lånefinansieres. Derfor er
det to forutsetninger for at prosjektet
med fiber til ”alle” kan realiseres. Det
ene er at fylkeskommunen legger rørgatene i forbindelse med vedlikehold
av fylkesveiene. Så det vil være viktig
å utøve politisk press fra alle hold for
å få fortgang i dette. Samtidig er man
avhengig av ett engasjement blant
bygdafolket, og ikke minst dugnadsinnsats. Det må graves grøfter, legges
rør etc. Dette kan være med på å realisere drømmen om en landsbygd uten
grenser.
Det private næringsliv er avhengig av en bedre løsning en man kan
få i Røyrvik i dag. At det er viktig for
framtidig næringsutvikling i Røyrvik
er helt klart. Rune Skåren ved Kollektor forteller at dagens løsning er
tilfredsstillende men på ingen måte
framtidsrettet. Det er spesielt stabiliteten som er problemet. Kollektor er helt
avhengig av transport av stor mengder
data døgnet rundt via internett. Mister
man nettet i perioder, sier det seg selv
at det er tapt fortjeneste/økte utgifter
og i ytterste konsekvens miste kunden.
Kundetilfredshet avhenger av stabil
leveranse.
Derfor blir fiberprosjektene internt
i bygda noe som hele bygda må ta del
og engasjere seg i. De enkeltes kostnader vil være den samme om en bor
nært eller fjernt fra stamfiberkabelen,
så jo større dugnadsinnsats, jo rimeligere blir det for den enkelte og alle.
Spørsmålet er kanskje ikke om det blir
for dyrt, men om vi har råd å la vær?
Lars Arne Krukhaug
VAAJMA
nr 6/2012
11
fokus: bredband
Ny samordnare ska
ge hjälp och stöd
Strömsund
Att öka kunskapen om
fibernät hos medborgare,
företag och byar samt att
stötta dem i arbetet med
att få tillgång till den nya
tekniken. Det är en av
uppgifterna för Strömsunds kommuns nye
bredbandssamordnare.
Idag finns det begränsningar i täckning
och kapacitet både när det gäller telefoni och bredband för den kommunikation dagens och framtidens samhälle
kräver.
Den svenska regeringens målsättning är att 90 procent av alla hushåll
och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund senast
år 2020. För att nå detta mål krävs en
hel del arbete.
Sedan början av november arbetar Mattias Strömqvist som bredbandssamordnare med dessa frågor på
Strömsunds kommun. En viktig satsning menar kommunchefen Anders
Andersson.
– De kartläggningar vi har gjort
visar att 80 procent av medborgarna i
vår kommun har tillgång till internet
via ADSL, resterande part kan till
största delen nyttja mobilt bredband
men många gånger med låg kapacitet.
Därför är detta en mycket viktig framtidsfråga, säger han.
Samordnarens uppgift är bland
annat att följa utvecklingen inom området, utarbeta underlag till kommunens bredbandsstrategi samt fånga
upp enskilda, byars och företags önskemål. En viktig del är också att öka
kunskapen kring bredband och fibernät
hos invånarna samt att verka för en utbyggnad.
– Det är viktigt att visa på de fördelar och möjligheter ett fibernät innebär,
säger Andersson.
12 VAAJMA
10
nr 6/2012
Strömsunds nya bredbandssamordnare ska öka kunskapen om fibernät hos merdborgarna och
Foto:Privat
företagen i kommunen.
En nyligen gjord kartläggning visar att det finns flera fiberförbindelser i
kommunen, bland annat till Gäddede,
men att inga lokala fibernät existerar –
än så länge.
– Bredbandsstrategin som håller på
att tas fram kommer att bli en vägledning vid beslut i stöd till bredbandsutbyggnad, säger Anders Andersson.
Pernilla Hermansson
kontakt
Mattias Strömqvist
[email protected]
072-231 2950
Fakta
Det här är fibernät
Fiberoptiskt nät är i särklass den snabbaste tekniken för överföring av data. Fiberns kapacitet är näst intill obegränsad och nätet
är dessutom driftsäkert.
I sin enklaste form är ett fiberoptiskt system en kommunikationslänk, där fiberkablar (tunnare än hårstrån) har ersatt kopparkablar.
Fibern har ett skyddande hölje för att klara bland annat nedläggning i mark. Dataöverföringen sker genom att ljus leds genom
fibern.
Med ett fiberoptiskt nät går det lika fort att ta emot data som att
skicka.
Kommunikationen kan också ske i båda riktningarna samtidigt.
Fiberoptik är hållbart för framtidens växande krav på hög kapacitet. Fiberoptik ger tillgång till tv, telefoni och bredband i en
driftsäker fiberkabel som du själv äger. Detta gör att du kan sänka
dina löpande kostnader för telefoni, tv och bredband samt öka
värdet på din fastighet.
Ett exempel:
• Med ADSL och 4 Mbit/sekund tar det 3,5 timme att ladda ner
en DVD-film. Via fiber 100 Mbit/sekund tar samma sak 8 minuter
Källa: AXEG
Gelab är beroende av en snabb och säker uppkoppling och har nu själva ordnat med fiberanslutning.
Foto: Pernilla Hermansson
Fiber – ett viktigt
beslut för Gelab
Gäddede
För cirka ett år sedan drog Gelab på eget initiativ in fiber till
lokalerna i Gäddede. Ett viktigt
beslut.
– Vi behövde en snabbare och säkrare uppkoppling och vi är mycket nöjda, säger Sven-Ivar Antonsson, vikarierande IT-ansvarig.
Gelab startade 1982 och har idag totalt cirka
120 anställda i Gäddede och på Frösön. På centralkontoret i Frostviken sker tillverkning av antenner, elektromekanik samt kablage. Det är även
distributionslager för färdiga produkter. Företaget är ett av de största i Vaajma.
För ett år sedan drogs fiber in till fabriken, på eget initiativ från företagsledningen.
– Vi är beroende av bra och säker internetuppkoppling i vår verksamhet. Tidigare hade vi
”
– Vi behövde en
snabbare och
säkrare uppkoppling och vi
är mycket nöjda
ADSL, men det var inte lika driftsäkert och inte
heller lika snabbt. Fibern har fungerat i princip
problemfritt, säger Sven-Ivar Antonsson, vikarierande IT-ansvarig.
heller lika driftsäker och utvecklingsbar. Med fibernät går det i princip att få hur snabb uppkoppling som helst, säger Antonsson.
Pernilla Hermansson
Tyck till på Facebook!
Hur viktigt är bredband för dig?
Gå in på vår Facebooksida och berätta!
facebook.com/vaajma
Han är mycket nöjd med fibern och
menar att bra internetuppkoppling kan vara en
viktig faktor för att kunna utveckla en verksamhet. Det är även ett säkert val inför framtiden.
– ADSL har sina begränsningar. Den är inte
lika snabb i båda riktningarna som fiber är. Inte
VAAJMA
nr 6/2012
13
reportage
En världsstjärnas
Ann-Margret på besk i Valsjöbua i Valsjöbyn.
Valsjöbyn
För några veckor sedan
anlände världskändisen
Ann-Margret till Valsjöbyn. Där växte hon upp
under sina sex första år
innan hon flyttade till
USA.
Anledningen till besöket var att
medverka i inspelningar till en dokumentärfilm om hennes liv.
Men fanns det verkligen något boende för megastjärnan och hennes
man Roger Smith i den lilla jämtländska byn? Självklart var det
14 VAAJMA
nr 6/2012
bara ett givet alternativ som gällde
för Ann-Margret – att bo i hennes
gamla flickrum i det hus mitt i Valsjöbyn som då ägdes av föräldrarna
Anna och Gustav.
son, Verna Frimert, Monika Brännmark, Anita Fjällskog och Göte Zetterberg hade också många minnen
att berätta om hur de umgicks med
Ann-Margret.
– Det blev jättetrevliga dagar.
Kul att flera av mina gamla lekkamrater från den tiden hälsade på
i huset, berättade hon för de lokala
medierna.
Ann-Margret berättade hur pappa Kalle spelade dragspel och hon
dansade för soldaterna som bodde i
Valsjöbyn under andra världskriget.
Karl-Åke Westlund, Doris Håkans-
Huset i Valsjöbyn ägs i dag av
Lilly Lundemo-Aronsson. Hon var
gift med Kaj, som avled för några
år sedan. Kaj var kusin med AnnMargret.
– Det blev hektiska dagar under Ann-Margrets besök. Det blev
mycket att tänka på. Det var många
som kom till våra middagar och det
blev förstås långa pratstunder. Det
framgick väldigt klart att hon fortfarande har starka känslor för sin
lilla hemby, berättar Lilly.
Lilly Lundemo-Aronsson äger
idag huset i Valsjöbyn
Lilly har med sin familj besökt
Ann-Margret i USA vid flera tillfäl-
liv blir till film
Dokumentärfilm kan ge
uppsving för bygden
Vaajma
Om några månader kommer
dokumentärfilmen om AnnMargret att bli klar. Filmen
inleds med ungefär 10-12
minuter från hennes första
elva år i Valsjöbyn och fortsätter sedan med megastjärnans cirka 60 år i filmens och
underhållningens värld.
– Vår förhoppning är att den ska sändas i
någon av SVT:s kanaler under våren. Annars kommer den i någon annan kanal. säger Kay Wiestål.
Kay avslöjar också att filmen med stor
sannolikhet kommer att sändas i ett flertal
länder utanför Sverige.
I filmen kommer också flera världsartister att medverka tillsammans med AnnMargret.
– Jag är helt övertygad om att filmen
kommer det att betyda en framgångsrik
marknadsföring för Jämtland och Krokoms kommun. Aktörerna inom turismen
inom området kommer därmed kan få nya
besökare. Dessutom hoppas jag att filmen
kan ge folket i bygden en stolthet, tror Kay
Wiestål.
Anna Jonasson, projektledare för turism &
näringsliv inom Regionprojekt Vaajma håller med Wiestål.
– Filmen kommer säkert att sätta Valsjöbyn på världskartan. Vilket betyder ökad
besöksnäring. Man kan ju relatera till en
utveckling i Pajala där Mikael Niemis bok
”Populärmusik i Vittula” gav nya besökare
till bygden. Dokumentären om Ann-Margret kommer säkert också att betyda ökad
marknadsföring för att filminspelningar ska
komma till länet, kommenterar Anna.
Per Lindahl
Foto: Privat
Foto: Privat
len. Vid ett tillfälle såg de hennes
show i Las Vegas.
– Då berättade hon inför en storpublik om sina år i Sverige och hur
hon växte upp i Valsjöbyn, minns
Lilly.
Lilly berättar också att det varje
sommar är flera turister som tar kort
på ”huset där Ann-Margret bodde”.
– Hon har ju på många sätt satt
lilla Valsjöbyn på världskartan, menar Lilly.
Per Lindahl
Ann-Margret 1 år gammal i Valsjöbyn
VAAJMA
nr 6/2012
15
Fokus: efter ungdomskonferensen 2012
Årets ungdomskonferens invigdes med dansuppvisning av världsmästarna i Lindyhop. Foto: Edith Valfridsson
Lyckad konferens
Vaajma
Ungdomskonferansen
samlet 133 elever i
alderen 13-16 år og 18
politikere fra regionen
Vaajma.
Konferansen ble åpnet med flott
danseoppvisning av Pontus Spelmans og Lena Magnusson fra Ludvika. De er både svenske-, europaog verdensmestere i Lindyhop.
Randi Ness, Libygg som arbeider
som politisk rådgiver for finansminister Sigbjørn Johnsen holdt
en flott apell om hvordan hun har
arbeidet for å påvirke lokalmiljøet.
Prosessarbeidet under dagen ble
ledet av Øyvind Kveli, Birgitte Dillan (UNGINT) og Louise Öhnstedt
(Ungdomskultursamordnare i Krokoms kommune og representant i
prosjektgruppa for Ungdom) 16 VAAJMA
nr 6/2012
Ungdom og politikere ble delt
inn i grupper (to av hvert kjønn, 4
kommuner representert, 1 politiker,
totalt 7 personer pr gruppe) Deltagerne fikk presentert 3 ulike fremtidsscenario tilknyttet vår region.
Ungdommene valgte selv hvilket
scenario de skulle arbeide med.
Arbeidet som ble gjort var å lage
handlingsplaner med beskrivelse
av målsetting - tiltak - når - hvem
- økonomi slik at tiltaket og fremtidsscenarioet kan realiseres innen 2020.
Handlingsplanene ble så rangert i en
fremdriftsplan.
Resultatet viser sju områder
som ungdommene fremhever for at
vår region skal være unik i forhold
til samarbeide mellom kommunene
og over grensen, for å kunne ha medvirkning i vårt område og for at både
de selv og andre uten tilknytning til
regionen skal finne området som et
attraktivt sted å flytte til.
Infrastruktur må forbedres, dette
gjennom å arbeide med tilgang til fiber så vel som skoterled over grensen
som tilgang på transportmuligheter.
Ungdommen anser også viktighet
av å arbeide godt med digitale og sosiale media, nå ut med informasjon
om aktiviteter som skjer i vår region
slik at aktiviteten blir en mulighet for
alle. Ønske også om dialog med politikere gjennom digitale media.
Ungdom påpeker også viktigheten av arbeidsmuligheter i regionen
for å kunne ha et levebrød i kommende fremtid. Økt satsing på entreprenørskap i skolene, bedriftsetableringer og markedsføring. Ungdom
ønsker også mulighet for bosted, at
man skal tenke variasjon ved nybygg
og ved utleie.
Kunstgress oppleves også som
viktig for ungdommen. Kunstgress
ved alle skoler i regionen. Resultatet
fra dagen ble høytidelig overlevert
til deltagende politikere.
Liverten sørget for bevertning.
To talenter, ved Kristin Myrvold og
Therese Bygseth Ditløv, underholdt
oss med nydelig sang.
Ungdomsprosjektet
opplevde
stort engasjement av ungdommene
under dagen. Det var en hektisk og
flott dag!
Edith Valfridsson
Ett viktigt verktyg
Vaajma
Øyvind Kveli ser på
ungdomskonferansen
som ett viktig verktøy
for ungdommene.
Signaleffekten ved å se at ting de
interesserer seg for og tar opp bli i
en viss grad gjennomført.
Det virker positivt inn på de. På
spørsmål om årets konferanse er
Øyvind full
av lovord. Det
har vært ett
stort og godt
engasjement.
Til tross for
ung alder på
mange har de
jobbet bra og
Øyvind Kveli.
vært flinke til
å finne tiltak som absolutt er mulig
for politikerne å ta tak i.
Man må forvente at politikerne,
når de ser det engasjementet som
ungdommene legger for dagen
i løpet av konferansen, tar tak i
foreslåtte tiltak og sørger for at de
blir gjennomført.
Og det er ikke bare blant ungdommene det er engasjement,
Øyvind selv er ett levende eksem-
pel på energi og engasjement. Selv
sier han at drivkraften for han er at
han vet det nytter å bidra selv. Det
er viktig å vite at det skal handling
til, ikke bare gode ideer og forslag
til tiltak.
Noen ganger nytter det ikke å
vente på politikerne, men ta tak
i det selv og sørge for at ting blir
gjort. Og da blir det som regel
velgjort!
Vad tyckte våra politiker?
Alf Robert Arvasli, kommunalråd Lierne:
Hur upplevde
du Ungdomskonferensen
2012?
– Jeg
opplevde god
stemning og
engasjement
for de saker
som man ønsket gjennomført.
Vilka frågor anser du var viktigast under dagen?
– Kommunikasjon på mange
forskjellige måter. Både Taxi til
busspris, Webbside/facebook og
møteplasser.
Vilka frågor kommer du och
dina politikerkollegor i kommu-
nen att arbeta vidare med?
– Vanskelig å si nå, men bredband og facebook er ganske sikkert.
Kan ungdomarnas engagemang
få er att se på saker ur nya vinklar, hitta nya lösningar på gamla
”problem”?
– De setter helt klart sakene på
dagsordenen for meg som politiker.
Vad tycker du om den här typen
av ungdomskonferenser; kan
den utveckla dig som politiker på
något sätt?
– Ja, på neste konferanse så må
man svare på hva man har fått utrettet. Man får også på en ganske klar
måte innformasjon om hva unge
ønsker.
Arnt Mickelsen, kommunalråd Røyrvik:
Hur upplevde
du Ungdomskonferensen
2012?
– Opplevde
den som interessant og grei.
Men en del
spørsmål kunne være litt vanskelig for de yngste ungdommene, og
kanskje litt forskjell mellom svensk
og norsk oppfatning av hva som kan
gjøres, hvilken medvirkning de kan
ha. Det kunne synes som de svenske
ungdommene hadde mindre tro på
innvirkning.
Vilka frågor anser du var
viktigast under dagen?
– Alt var viktig da man må ha
en arena for å kunne oppfange hva
ungdommene er opptatt av og hva
de mener.
Vilka frågor kommer du och
dina politikerkollegor i kom-
munen att arbeta vidare med?
– Tar med signalene, men for tiden
jobber vi ikke med spesifikke saker.
Dvs. bredband er jo en sak som vi
arbeider med, men vil selvfølgelig
ta tid før det eventuelt blir realisert.
Kan ungdomarnas engagemang få er att se på saker ur
nya vinklar, hitta nya lösningar på gamla ”problem”?
– Ja absolutt, nye øyner gir nye
oppfattninger.
Vad tycker du om den här
typen av ungdomskonferenser; kan den utveckla dig som
politiker på något sätt?
– Alt som skjer og du for inntrykk
fra påvirker deg som politiker. Det
skaper en kompetanse som du ikke
har fra før. Det kan gjerne komme
flere konferanser, men tema må være
tilpasset ungdommene og deres alder enn som tilfellet var under årets
konferanse.
Lena Johansson, (S) Strömsund:
Hur upplevde du Ungdomskonferensen 2012?
– Ungdomskonferensen i Nordli
var för mig både trevlig och mycket intressant, satt vid ett bord med
mycket aktiva ungdomar som hade
många kreativa idéer om hur de
skulle vilja att området utformas i
framtiden.
Vilka frågor anser du var viktigast under dagen?
– De frågor som ungdomarna
diskuterade och ansåg viktiga överensstämmer väl med vad vi vuxna
tycker är viktigt i våra glesbygdskommuner, dvs bra kommunikationer (Busstrafik, bredband, mobiltäckning, bättre vägar etc)
Övriga intressanta diskussioner
var att det skulle vara lättare att
starta företag, och möjlighet till ett
bra arbete.
Tillgång till bra bostäder var också något som var angeläget.
Övriga frågor som kom upp och
som jag som ordförande i BKU
(barn, kultur och utbildningsnämnden) kan påverka i vår kommun var
skolfrågor och önskemål om förbättring av ny tekniken bl.a egen
dator på skolan.
Vilka frågor kommer du och dina
politikerkollegor i kommunen att
arbeta vidare med?
– Beträffande telefoni, mobiltäckning och bredbandsutbyggnad
så har den frågan lyfts av min partikamrat och kommunalråd Gudrun
Hansson (S) både regionalt som
nationellt i form av skrivelser och
uppvaktningar under sommar och
höst.
Frågan har även lyfts i Riksda-
gen av Marie Nordén riksdagskvinna (S) från Jämtland.
– Vad gäller skolfrågor och tillgång till den nya tekniken så har vi i
vår kommun avsatt 5 miljoner 2012
för att komplettera och stärka upp
behoven på skolorna, under hösten.
Kan ungdomarnas engagemang
få er att se på saker ur nya vinklar, hitta nya lösningar på gamla
”problem”?
– Visst tror jag att ungdomars
kreativitet att hitta nya lösningar på
problem, gör att vi som politiker
kan se på saker utifrån andra perspektiv.
Har inget konkret exempel från
min grupp.
Vad tycker du om den här typen
av ungdomskonferenser; kan
den utveckla dig som politiker på
något sätt?
– Har varit med på två ungdomskonferenser i Nordli som verkligen
har berikat mig, och framförallt är
det mötena med ungdomarna och
deras kreativitet som berört mig
mest, diskussionerna runt bordet
där var och en hade något att tillför,
utifrån sin verklighet.
Jag anser det mycket viktigt att vi
har denna dialog med ungdomarna
en eller två gånger om år för att vi
politiker ska kunna hålla oss uppdaterade på vad händer, vad är viktigt
för våra ungdomar här och nu och i
framtiden.
VAAJMA
nr 6/2012
17
Fokus: efter ungdomskonferensen 2012
Ett par veckor efter
Detta tyckte ungdomarna
Jens Engelin-Andersson, Stina Sundberg, Michaela Brantgård, Gunnel Sundvik och Patrik Engelin-Andersson
Föllinge
En dryg vecka efter
att Ungdomskonferensen genomfördes
i Nordli åker vi upp
till Cederbergssko18 VAAJMA
nr 6/2012
lan i Föllinge för att
samtala om de frågor
och idéer som togs
upp på konferensen.
Vi träffar fem av skolans högsta-
dieelever; Michaela Brandtgård,
Jens och Patrik Engelin-Andersson,
Stina Sundberg och Gunnel Sundvik. Vi samlas runt bordet på rektor
Merja Jönssons expedition.
De fem ungdomarna hade massor
Foto: Per Lindahl
av synpunkter som förhoppningsvis
kommer att bidra till att både förbättra och förnya samarbetet över
gränsen i framtiden.
Michaela inledde med ämnet mobiltäckning.
ungdomskonferensen
– Vi var helt överens i vår grupp
om att mobilernas täckning blir allt
viktigare på båda sidor gränsen, berättade hon.
En annan fråga som Michaelas
grupp diskuterade var hur ansvariga
i de fyra kommunerna ska agera för
att nya företag ska bli intresserade av
att etablera sig i regionen.
I Stinas grupp hade man också
diskuterat hur ungdomarna i större
utsträckning kan umgås och samarbeta över gränsen
– Vi pratade om att bjuda in varandra till olika evenemang. Ett sätt är
att sätta upp affischer på olika ställen i de fyra kommunerna, berättade
Stina.
I Jens grupp hade frågor om
förbättring av vägar och skolor tagits upp.
– Om vägarna kan förbättras mellan norska och svenska sidan så att
det blir ju lättare att besöka varandra
vid olika tillfällen. Den tyckte vi var
viktigt, berättade Jens
Jens berättade också att de norska
ungdomarna hade önskemål om att
deras skolor på olika sätt borde förbättras och renoveras.
Patriks grupp hade också pratat
om att kommunikationerna över
gränsen borde förbättras.
– Om någon form av busstrafik skulle kunna starta mellan de
svenska och norska kommunerna
Hur man kan förbättra
kontakter med politikerna i regionen
diskuterades i Stinas grupp. Flera av
ungdomarna hade önskemål att få
diskutera med politikerna. Någon
föreslog att varje skola skulle utse
en kontaktperson som ansvarar för
kontakterna med politikerna.
– Att skapa en egen Facebook-sida skulle också vara ett bra sätt att nå
fram till politikerna, menade Stina.
Kontakter med politiker var också
en fråga som Gunnels grupp diskuterade.
– Vi föreslog att politikerna ska
komma regelbundet till skolorna för
att lyssna på våra åsikter, berättade
Gunnel.
Stina Sundberg och hennes grupp diskuterade hur
undomar lättare skulle kunna
umgås över gränsern.
skulle det ge bättre möjligheter för
ungdomarna på båda sidor gränsen
att besöka olika nöjes- och idrottsarrangemang, berättade Patrik.
De norska ungdomarna hade gett
ett exempel i den frågan; att de så
gärna vill besöka arrangemanget
”Dansnatta” i Föllinge.
maja amdahl,
Røyrvik barne- og
ungdomskole (10 kl)
Hva synes du om årets Ungdomskonferanse?
– Bedre enn i fjor. Synes det var
bra at vi slapp å rotere. Likens at det
var god underholdning. Også det at
det var flere og lengre pauser. Fikk
mulighet til å koble av. Kunne gjerne
gått over to dager. Da hadde vi kunnet
snakket mer og hatt bedre tid.
Synes du konferansen klarer å samle opp hva deltagerne mener?
– Jeg tror og håper det. Mener vi har stor sjanse for å bli hørt. Spesielt
håper jeg de får med seg våre ønsker om endring i skoletiden. Kunne
gjerne ha droppet leksene og istedet innført 1/2 til 1 time lengre skoledag.
Det ville gitt mer fritid. Ett annet spørsmål som er viktig er bedre veier i
regionen. Det er viktig for at vi skal kunne møtes og treffes.
Lars Arne Krukhaug
Ett annat förslag som lades fram
i Gunnels grupp var att klotterplank
skulle sättas upp på alla skolor för att
frågor och åsikter kan läsas av alla.
Gunnel ville slutligen
poängtera att de två kulturevenemangen (sång och dans) som genomfördes under konferensen gav
alla deltagarna extra energi i de fortsatta diskussionerna.
Med vid bordet satt också läraren
Urban von Siwers.
– Jag hoppas verkligen att politikerna tar ungdomarnas synpunkter
på allvar och att vi så småningom får
återkoppling vad politiker har åstadkommit, menade Urban von Siwers.
Per Lindahl
Sverre Estil,
Stortangen
skole (10.kl)
Hva synes du om årets Ungdomskonferanse?
– Egentlig et veldig fra opplegg,
selv om det i fjor var greit at vi kunne gå rundt til de andre bordene og
se hva de holdt på med. I år satt vi
på samme gruppe hele dagen, noe
som kanskje var litt uheldig. Fordelen var at vi ble bedre kjent med
ungdommer fra andre skoler, men
ulempen var at det ble litt vanskelig
å starte opp diskusjonene. Men i år fikk vi velge mellom en av tre oppgaver og fordype oss i den, og det var ganske greit.
Synes du konferansen klarer å samle opp hva deltagerne mener?
– Jeg synes prosessen var kjempebra, og at avslutningen ga et godt
bilde av forsamlingens syn. Jeg håper at det til neste konferanse er
klart for fiber-bredbånd til Lierne.
Og du skal delta neste år, selv om du da er på videregående skole?
– Ja, jeg vil prøve å få med meg neste års ungdomskonferanse også.
Karl Audun Fagerli
VAAJMA
nr 6/2012
19
fokus: gränshinder
– Nordmenn har blitt
Gäddede
Professor Marianne
Liliequist mener nordmenn på handletur i
Gäddede opptrer
som storkarer.
Marianne Liliequist er vokst opp
i Frostviken. Hun er professor ved
Universitetet i Umeå.
Professor Marianne Liliequist
sier innbyggerne i Gäddede
synes noen nordmenn kan
virke kaxiga med sine velfylte
betalingskort.
Hva synes du om nordmenn som
kommer til Gäddede?
– Jeg hører folk i Gäddede sier
at skal man få til noe i «byn», så
må det stå nordmenn bak. Jeg tror
mange innbyggere er glad for at
nordmenn kommer hit og handler
og investerer, svarer hun.
– Men det er også en annen
side. Det er flere som sier at når
nordmenn kommer og fyller opp
handlevognene sine, har de en
væremåte som kan virke kaxig.
Nordmenn legger igjen over
50 millioner koner på handel og
investering i eiendom i Gäddede
hvert år. Nå er det 20 nordmenn
som har kjøpt seg hus i Gäddede,
og på campingplassen er det stort
sett bare nordmenn som leier.
Vaajma var lørdag først i
november på reportasjetur i Gäddede. Den lørdagen hadde ca.
60–70 prosent av bilene som sto
parkert utenfor Gränsbua, norske
skilter.
Raggere
På 50- og 60-tallet var rollene
snudd helt om. Da kom svensker
til Norge, ikke minst ungdom
i flotte biler og flotte klær, og
strødde om seg med penger.
Hvem husker ikke svenske
raggere i Volvo Amazon som kjørte
svinefort på veiene og opptrådte
som kakser enten det var på fest
Nordmenn fyller opp vognene uten å tenke på prisen.
gjøre nordmenn overlegne?
eller i butikk. Den gang var inntektene vesentlig høyere i Sverige.
I Norge var det ikke fritt salg på
biler før i 1960.
Men så fant Norge olje, og
særlig etter 2000 har nordmenns
lønnsnivå ligget vesentlig høyere
enn i Sverige. I tillegg har
kronekursen vært gunstig sett fra
norsk side.
I dag er lønnsnivået i Norge
gjennomsnittlig 20–30 prosent
høyere enn på andre siden av
grensen.
Grensehindrene står fast
rene på en rekke områder. Men
det er ikke satt noe tidsfrist for når
tiltak settes i verk.
vaajma
Selv om Nordisk Råds
møte i Helsingfors i oktober hadde spesialsesjon om grensehinder,
ble ingen av dagens
grensehinder fjernet.
Selv ikke småprodusenter har anledning til å ta med seg varer for
under 3.000 kroner over grensen
for å selge på martna. Da må de
først søke eksportlisens, så importlisens, og får de ikke solgt alt, så
er det samme prosess på nytt.
Nordisk råd kom med forslag
20 VAAJMA
nr 6/2012
Leder for presidiet i Nordisk råd
for de neste to årene er Marit Nybakk, Norge.
Under Nordisk Råds möte
i Helsingfors diskuterades
gränshinder.
Foto: Magnus Fröderberg/norden.org
om et grenseløst Norden. Her anbefales at regjeringene i de nordiske landene setter i gang en lengre
prosess for å vurdere grensehind-
Håkon Arntsen
Fakta
Her følger Nordisk Råds
forslag om hva regjeringene bør jobbe med:
n Sikre at folk som bor i et
annet nordisk land kan få
stemme ved nasjonale valg.
n Sikre funksjonshemmede
å fritt bruke kjøretøy, førerhund og personlig assistent
over grensene.
n Arbeidstakere skal ikke
miste rehabilitering og førtidspensjonering om de jobber i et annet land.
kaxiga
Hallå där!
Vi frågade några personer om de
håller med om att norrmän har blivit
kaxiga.
Lierne burde ha vært fjernet. To
personer som ikke ville stå fram,
sa at de hade hørt snakk om kaxiga
nordmenn, men selv syntes de ikke
det var tilfelle.
Lars Bertil Persson, fra Jorm,
sa at han kunne forstå at noen i
Gäddede kunne føle at nordmenn
begynner å bli «stor» på det.
– Nordmenn kommer hit og
kjøper opp fine eneboliger og
bruker dem som scooterhus. Det
kan nok kjennes litt sårt for noen,
sa han.
For nordmenn med god råd er
en enebolig under 500.000 kroner,
ansett som svært rimelig. Effekten
av nordmenns kjøpeiver er at
prisene på hus i Gäddede pres�ses opp. Dermed når ikke svensk
ungdom, som ønsker å etablere seg
på hjemstedet, opp i budkonkurransen.
Jörgen Fredriksson.
– Nordmenn er trivelige. Jeg har jobbet i
servicenæringen og treffer mange nordmenn. Dessuten er bestemor min norsk.
Det er ikke mitt inntrykk at nordmenn på
besøk i Gäddede virker kaxiga.
Håkon Arntsen
Er oljepenger i ferd med å
Foto:Håkon Arntsen
Vaajma snakket med
10 svensker i Gäddede og stilte
spørsmål om nordmenn virket
kaxiga. Åtte av dem sa at de satte
stor pris på nordmenn og at de kom
for å handle. Hele fem av dem sa
at grensen mellom Frostviken og
n Partnerskap og ekteskapslovgivning bør samordnes.
n Felles krav til identitet og dokumentasjon.
n Standardisere krav innen
bygge- og anleggsbransjen.
n Samordne kravene til arbeidsledighetstrygd, slik at
rettigheter og ansiennitet sikres.
n Forskningsmidler kan anvendes til felles prosjekter over
grensene.
n Studielån og studiestøtte
skal kunne brukes over gren-
Marita Hansson.
– Jeg føler ikke at nordmenn på handletur i
Gäddede virker kaxiga. Det er slett ikke mitt
inntrykk.
sene i Norden.
Unge skal ha mulighet til
praksisplasser i andre nordiske land.
n Hindre at nye grensehindre
kommer som følge av endret
lovgivning.
n Ansvar for arbeidet med
grensehinder legges til statsministrenes kontorer.
n Innføre årlig statusrapportering til storting/riksdag.
n Klargjøre hvilke grensehindre
som ikke skal fjernes.
n
Lars Bertil Persson.
– Jeg har jobbet sammen med nordmenn,
og setter stor pris på dem. Vi er jo ett folk,
og grensen merkes ikke. Derfor synes ikke
jeg nordmenn er kaxiga. Men jeg kan forstå
at noen i Gäddede synes det når de ser at
nordmenn kjøper opp eneboliger og bruker
dem som scoooterhus.
VAAJMA
nr 6/2012
21
nyheter
Helaften
fra Lierne
lierne
18. desember blir det
fire timers fra Liernes
fantastiske natur i NRKs
«Ut i naturen».
I en uke har programlederne Kari
Toft og Ingrid Langeland Olderbakk
krysset Lierne på kryss og tvers for
opptak til den store «Ut i naturen»sendingen på førjulskvelden 18.
desember fra kl. 19.45 til midnatt.
Det vil bli en sending med innslag
fra hele landet, men det er opptakene
fra Lierne som vil binde sammen
det hele. Årets ti beste seervideoer
blir presentert, og årets seervideo vil
bli kåret.
Irma Sundvik och Elin Wiklander inspekterar biomaskinerna
inför visningen av ”Kalla mig bara Aksel”.
Foto: Lotta Storm
Språkförståelse och skolbio
Valsjöbyn
Ända sedan projektets
skolsamarbete började
har man då och då visat skolbio för Sörli och
Valsjöbyn i föreningshuset Varglyan.
Den här terminen har alla barn
fått spetsa öronen lite extra då vi
visat film med både danskt och
svenskt tal. Förra terminen valde
vi en norskspråkig film.
Att se och lyssna till film
på grannspråken, gärna med stöd
av en textremsa, tror vi är en aktivitet som gör att vi blir bättre på
att förstå varandra i Skandinavien.
Som skolbio väljer vi oftast filmer där Svenska filminstitutet har
bidragit med filmhandledningar
som ger oss hjälp med olika infallsvinklar när vi sedan i klasserna fortsätter att arbeta med och
resonera kring innehållet.
En av de filmer som vi har
visat i höst heter Kalla mig bara
Aksel.
22 VAAJMA
nr 6/2012
Det är en dansk film om ett
oskuldsfullt sökande efter en
identitet i en främmande religion.
Om att leva i ett mångkulturellt
samhälle. Om att älska sin pappa,
trots att han ständigt sviker. Och
om att bryta mot traditionella
könsrollsmönster och göra det
man bara måste.
Biomaskinerna i Valsjöbyn är gjorda för 35-millimetersfilm som levereras på stora rullar
i tunga lådor. Framtidens film är
digital och vi hoppas förstås att
så småningom få bion i Valsjöbyn
digitaliserad.
Lotta Storm
lärare på Valsjöbyns skola
– Hvert år lager vi hovedreportasjen fra et område i Norge, og i år
er det Liernes tur, sier programleder
Kari Toft, mens hun og teamet gjør
de siste opptakene i Løvsjølia.
Hva kan seerne glede seg til?
– Det vil bli veldig variert, men
med natur og dyr i fokus, svarer hun.
Et innslag vil være hvilke dyr
Arne Otto Sandnes i Lierne har
fanget inn på viltkameraet sitt.
– Han har spennende opptak både
av en bjørnefamilie og gaupe.
Rovdyr er selvsagt tema, og bjørneforsker Ole Jacob Sørensen vil
fortelle om sine erfaringer og meninger. Lierne er jo på flere måter en
Programlederne for «Ut i naturen»,
kommune i Sverige, og rovdyrbestanden er også «svensk».
Men det er ikke bare bjørn. Mange
tenker nok på rypejakt når Lierne
nevnes. Forskere har tidligere merket fjellryper, og så spørs det om
NRK-teamet klarer å finne noen
igjen.
Migrationsverket
Gäddede
Migrationsverket utreder just nu om Uddebo i
Gäddede kan bli ett nytt
asylboende. I slutet av
oktober hölls ett informationsmöte i Frostviken.
Sverige har under de senaste åren
tagit emot cirka 25 000 asylsökande varav cirka en tredjedel får
uppehållstillstånd medan resten får
återvända. Under 2012 har det skett
en dramatisk ökning av antalet sökande, prognosen pekar på minst
50 000. Detta ställer ökande krav
på asylboende där den sökande bor
innan man får uppehållstillstånd och
en kommunplacering.
Migrationsverket utreder
just nu om Uddebo i Gäddede kan
bli aktuellt som nytt asylboende. De
asylsökande som kan vara aktuella
för Uddebo är syrianer på flykt från
ett brutalt inbördeskrig. Boenden på
andra platser i kommunen kan också
vara aktuella.
– Det finns många humanitära
skäl till att även vi, i vår kommun,
Ingrid Langeland Olderbakk og Kari Toft lover fire timer magisk stemning fra Liernes natur. Et hovedinnslag fra Lierne
i førjulsendingen vil være eventyrskogen, med Per, Pål og Espen Askeladd.
– Da vi gjorde dette opptaket
var det en nydelig kveld, med fantastisk måneskinn. Det ble helt magisk stemning rundt bålet, sier Toft.
Opptaket ble gjort på Muru, hvor det
blant annet ble benyttet helikopter.
Programlederne roser naturen og
lyset i Lierne.
– Når man kommer kjørende
over fjellet til Lierne møter man forvridde furuer. De står der stille, og
så begynner de å snakke sammen.
Vi opplever fantastiske høstfarger
og ikke minst lyset her er spesielt.
Lierne er enormt stort område med
variert landskap, og nå med høstdis
over vannene morgen og kveld, sier
de to programlederne.
Så libyggen og trønderne kan
glede seg?
Foto: Håkon Arntsen
– Ikke bare folk i Lierne, men
også resten av landet. Vi tror innpakningen fra Lierne vil bli veldig
fin.
Håkon Arntsen
utreder möjligt ayslboende
Det var god uppslutning på informationsmötet i Frostviken i
oktober. Foto: Tommie Jirhed
gångar framöver räcker helt enkelt
inte arbetskraften till för de behov
som finns inom näringslivet och de
offentliga välfärdstjänsterna, säger
kommunchefen Anders Andersson.
Han menar också att det skulle te
sig märkligt om en bygd med stolta
traditioner av humanitärt mottagande och Flyktingloppet som ett
av sina viktigaste varumärken skulle
säga nej till de som söker trygghet i
vårt land.
tionsverket ett informationsmöte i
Frostviken kring det eventuella nya
boendet. Uppslutningen var god.
– Vi tittar förutom på boendet även
på förutsättningar för övrig offentlig
service som skola och hälsovård
samt i övrigt hur samhället fungerar.
Utifrån detta gör Migrationsverket
sedan en bedömning om Gäddede
och Uddebo ska bli en flyktingmottagning för asylsökande, sa Irma
Flykt på Migrationsverket.
tar emot människor på flykt. Vi har
en befolkningsstruktur som innebär
I slutet av oktober höll
Strömsunds kommun och Migra-
Pernilla Hermansson
att vi har fler äldre än yngre. Eftersom vi står inför stora pensionsav-
VAAJMA
nr 6/2012
23
nyheter och information över gränsen
Regionforskaren Johanna forskar
Vaajma
Hur många unga bor i
den nordiska landsbygden i framtiden? Hur
går flyttströmmarna?
Hur mobila är invånarna i våra länder? Det
är frågor som Johanna
Roto ständigt grunnar
på. Hon är forskare och
kartkoordinator vid
Nordregio.
Nordregio inrättades av Nordiska
Ministerrådet för femton år sedan.
De 34 anställda forskar om territoriell och regional utveckling, de gör
bland annat utredningar på uppdrag
av och finansiering från nordiska
ministerrådet, EU-kommissionen
samt nationella och regionala myndigheter i de nordiska länderna. De
vill vara ”bryggan mellan forskning
och policy” och fokuserar särskilt
på tre teman: regional utveckling,
samhälle och miljö samt territoriell
kunskapsdynamik.
Johanna och jag möts efter ett
seminarium om regional utveckling på scb, statistiska centralbyrån.
Hon har just haft föreläsning för ett
gäng statistiker och visat intressanta
kartor om bland annat befolkningsutveckling och åldersstruktur i våra
länder. Vi slår oss ner utanför konferenssalen och tar en kaffe.
I vårt område – Mittskandinavien (Jämtlands län-TröndelagVästernorrlands län) brottas
man i många kommuner med
stora demografiska problem.
Vad skulle du säga är utmärkande för denna region när det
gäller åldersstruktur/flyttströmmar/könsbalans?
– Regionen ni bor i har
stora skillnader mellan regionala centrum som turist orter och
glesbygdskommuner. Om vi räknar
bort Trondheims arbetsmarknadsregion och i viss mån Åre, så är det
fler som flyttar ut än in. Typiskt är
också att befolkningen är äldre i ert
område än det nationella genomsnittet och att det är ett tydligt
överskott av män!
Hur ser tendensen ut i Norden
24 VAAJMA
nr 6/2012
Karta över nordiska befolkningsutveckligen som Johanna gjort.
Johanna Roto är regionforskare på Nordregio.
när det gäller befolkningsutvecklingen, är det som man lätt kan tro
– Norge som är den stora landsbygdsvinnaren eller flyttar människor i lika hög grad till storstäderna där?
– Det är mer eller mindre samma
demografiska trender som pågår över
hela Norden. Befolkningen ökar
snabbast i storstadsregionerna medan mindre städer i genomsnitt har en
stabil befolkningsutveckling medan
glesbygden tappar befolkning. Men
visst kan man se skillnader mellan
länderna: Norge i genomsnitt har ju
snabbare befolkningsutveckling än
Sverige, också glesbygden i Norge
har en hyfsat stabil befolkningsutveckling. Men även om glesbygden
i Norge på nationell nivå inte tappar
befolkning, så är utvecklingen där
”den mest negativa” ur norskt perspektiv.
Vilken betydelse har den norska
landsbygdspolitiken(distriktspolitiken) för utvecklingen i dessa
områden, tror du?
– En stor betydelse, tror jag.
Finns det områden i Norden där
mindre städer och landsbygd
lyckas attrahera inflyttare och ha
en god arbetsmarknad? Vad är
det i så fall för framgångsfaktorer
dessa områden har?
– Absolut, visst finns det framgångsexempel, men jag tycker att
det är farligt att namnge dessa när det
är så lätt att ta saker bort från kontexten… vi måste se helheten, säger
Johanna och fortsätter:
– Det viktigt att tänka att nettomigrationen i Norden i genomsnitt är
0.5 procent medan var tionde människa i Norden flyttar över kommunala gränser under ett år. Så utifrån
den här logiken har alla kommuner
ju lyckats attrahera inflyttare – det
blir bara utmaning om fler flyttar
ut… och om migrationen skapar
stora förändringar i kön- och ålderstruktur, det är ju inte alltid samma
personer som flyttar in och ut.
Framgångsfaktorer då, ser du
några sådana?
– Generellt kan man nämna två
framgångsfaktorer för attraktiva
småkommuner – bra tillgänglighet
och arbetsmarknad som attraherar
också kvinnor. En god kommunal
ekonomi är ingen nackdel heller, ler
Johanna.
Jämn könsfördelning är en viktig
faktor för utvecklingsmönstret, visar
din forskning. Varför är det så? Vad
får kvinnor att vilja bo i ett område?
– Sällan flyttar man bara för att
jobba, man flyttar eller stannar för att
leva. Kvinnor i genomsnitt har högre utbildningsnivå än män. Forskningen visar att jämn könsfördelning
är en viktig faktor för utvecklings-
Johannas forskning visar att mönstret i en region – det handlar om
potentiell fertilitet, utbildningsnivå,
attraktionskraften.
Fler brudar ger mer attraktionskraft, högre utbildning och fler barn,
alltså!
En annan sak, pendlingen är stor i
våra länder har du visat. Är bättre
pendlingsmöjligheter en nyckel
för kommuner som tappar befolkning? Så att man kan bo i en kommun och pendla till jobb i en annan
kommun.
– Ja, tillgänglighet är viktigt.
Samtidigt visar studier inom Sverige
att tiden är viktigare än själva distansen vad som kommer med pendling.
Oftast är 45 minuters restid gränsen
om framtiden i gränslandet
en jämn könsfördelning är en viktig faktor för utvecklingsmönstret.
”
Fler brudar ger mer attraktionskraft, högre utbildning
och fler barn, alltså!
för vad människor accepterar.
– En annan sak att tänka på är de
krav som arbetsmarknader ställer.
Kan man hitta sätt att jobba under
sin resetid, kan man jobba på distans? Viktiga frågor för arbetsgivare
att fundera över.
Hur ser prognosen ut för våra länder jämfört med övriga Europa?
Klarar vi försörjningsbördan i
framtiden? Finns det några specifika länder i världen som har samma utmaningar som vi i Norden?
– Åldrande befolkning är speciellt
ett europeiskt problem i dag (+ Japan). Att klara försörjningsbördan är
ju ett måste, frågan är bara ”hur och
med vilka nivåer”?
– Den nordiska utmaningen jämfört med många europeiska länder
är att redan i dag finns inte så stora
skillnader mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad och därför
har Norden inte lika stor oanvänd potential som många andra europeiska
länder där få kvinnor arbetar.
– Vi pratar också ofta om de stora
åldersgrupper som strax kommer
att bli pensionärer, dessa grupper är
speciellt stora i Sverige och Finland,
men det finns också relativt många
barn i Norden, jämfört med många
europeiska länder.
Om du tittar i kristallkulan – tror
du att landsbygden kommer att
vara död i Norden om 50 år och
att alla då bor i större eller mellanstora städer?
Foto: Ann-Louise Rönestål Ek
– I viss mån, ja. Om folk får själv
välja – då kommer de nordiska länderna att vara ännu glesare medan
storstäder och regionala centrum
kommer att ha större vikt, men helt
död kommer landsbygden inte att
vara. Men sen är ju politiken är annan sak… om det inte finns förutsättningar att bo (kvar) var man vill kan
det se mörkt ut, säger Johanna Roto.
Ann-Louise Rönestål Ek
VAAJMA
nr 6/2012
25
Fokus: Projektnytt
Det här är på gång i
Information
Hur ska vi skapa en
kommersiell tidning i
Vaajma?
Det är en av frågorna
som informationsgruppen jobbar med just
nu.
Årets sista tidning är nu gjord och
planeringen inför 2013 är i full
gång. Då ges fem nummer ut. Utgivningsplanen hittar ni på sidan
två.
Hur ska vi förvandla
Tidningen Vaajma till en kommersiell tidning som lever kvar även
när projekttiden är slut? Det är en
av frågorna som projektet utreder
just nu.
Hemsidan, www.vaajma.com,
har genomgått en liten förändring
och nyhetsbreven fortsätter att
skickas ut ungefär en gång i månaden. Den som vill anmäler sitt
intresse på hemsidan och får brevet direkt till sin inkorg.
I övrigt håller vi på att utarbeta en enkät där vi hoppas få
svar på frågor kring hur tidningen
kan utvecklas och förbättras. Den
som redan nu vill tycka till gör det
snabbt och enkelt på facebook, vår
sida har nu över 200 ”likes”.
Pernilla Hermansson
FAKTA
n Delprojekt
information
består, förutom projektledaren, av en medarbetare i
Strömsund, Krokom, Lierne
och Røyrvik. Just nu är dock
positionen i Lierne vakant.
Projektgruppen består av
följade personer:
Pernilla Hermansson, delprojektledare (just nu barnledig)
Erika Selander, vikarierande
delprojektledare, Gerd Sjöberg, Strömsund, Åsa Sjödin,
Krokom, Lars Arne Krukhaug,
Røyrvik.
FAKTA
n Projektet
består av:
Delprojektledare Anna
Jonasson, Anna-Carin Svedén, Krokoms kommun, Kjell
Urdshals, Lierne Naeringsselskap, Frank Aspnes,
Røyrvik kommun, Anna
Gillgren, Strömsunds kommun.
Referensgrupp:
Representanter från turismnäringen, utsedda av de
lokala turistorganisationerna
Lierne fritid, Ansättfjällen,
Röyrvik fritid och Frostviksfjäll.
Ekonomisk
tillväxt
Destination Vaajma
tar avstamp för att
möta besöksnäringen
2013.
Vi har en affärsplan för samarbetet och vi har beslutat om vilka
aktiviteter som ska marknadsföras under det kommande året.
Vaajma Fjällfiskefestival och
Oktoberfest med lokalproducerad mat är två stora dragplåster.
Vi hoppas kunna sätta Vaajma på
kartan genom att lyfta de kvaliteter som vi har.
Tillsammans med delprojekt ungdom har vi planerat för
sommarens Sommarlovsentreprenör. Vi ser fram emot att vi
detta år ska kunna fylla våra 20
platser.
Arbetsgruppen ska
samordna
bredbandsfibersatsningarna som pågår runt om i
våra kommuner. För att alla ska
komma med på den utbyggnad
som planeras krävs kartläggning,
information och samarbete.
13-15/12 marknadsför vi Vaajma
på köpcentret i Namsos, tillsammans med flera företag.
Anna Jonasson
26 VAAJMA
nr 6/2012
Ungdomskonferansen samlet 133 elever i alderen 13-16 år og
Ungdom & Skola
Ungdomsprosjektet har
utarbeidet målsetting
for 2013, der vi ønsker
å arrangere en aktivitet
for ungdom i vinterferieukene 8 (norsk side)
og 10 (svensk side).
I 2013 vil vi også gjennomføre konseptet ”Sommarlovsentreprenører”.
25.-28. juni arrangeres Kick off
(ideutviklingskurs). Vi vil komme
ut til alle skolene for å informere
ungdommene om Sommarlovsentreprenørene. Eldre ungdom inviteres også til å være Sommarlovsentreprenør. Vi har som mål å besøke
elevene fra vår region på Hjalmar
Strömerskolan og Grong Videregående skole. Vi håper at vi i 2013 får
fylt kurset med 20 ungdommer! Følg
med på Vaajmas facebook side.
Eldre ungdom (videregående
elever og opp til 25 år) vil også bli
invitert inn til et dialogmøte i mars,
FAKTA/ungdom
n Arbeidsgruppa består av
Doris Anette Fagerli Sundvik
(ungdomskoordinator, Lierne
kommune), Louise Öhnstedt
(ungdomskultursamordnare,
Krokoms kommun), Barbro
Larbring-Rönngren (kultursekreterare, Strömsund) og Elin
Jansson Fiskum (ungdomsleder, Røyrvik kommune).
Delprosjektleder er Edith
Valfridsson.
der ungdommen vil få informasjon
fra regionen samt at ungdommen vil
få mulighet til å komme med innspill. Prosjektgruppa arbeider i dialog med våre ungdomsrådgivere om
dette arrangementet.
Skoleprosjektet har hatt
fokus på felles aktivitetsdager i 2012
og vil fortsette med det i 2013. Dette
projekten
Hälsa, sjukvård, omsorg
Projektgruppen
arbetar just nu speciellt med några
framtagna områden.
n Möjligheterna till en Läkarsamverkan för i första hand området
Røyrvik-Lierne-Frostvikenområdet samt utreda möjligheterna
till läkarsamverkan inom hela
området.
n Möjligheten att samverka inom
mammografi och röntgen.
n Samverkan inom folkhälsoområdet.
Vi kommer under 2013
att utöka till att titta på
18 politikere fra regionen Vaajma.
Foto: Edith Valfridsson
FAKTA/skole
n Arbeidsgruppen
består av Patrik Lundgren (oppvekstsjef og
kultursjef, Lierne Kommune), Odd Einar Haugen (oppvekstsjef,
Røyrvik kommune), Kajsa Eklund (verksamhetssjef barn- og utbildningsförvaltningen, Krokoms kommun) og Hans Olof Carlsson
(kvalitetsutvecklare, barn- och utbildningsförvaltningen Strömsunds kommun) /Lars Boberg (förvaltningschef, Strömsunds
kommun). Arbeidsgruppas referansegruppe består av rektor/
ass rektor fra hver enkelt skole i regionen.
er viktig med tanke på relasjonsbygging og for å bryte språklige barrierer.
Prosjektgruppa vil arbeide
videre med å kartlegge kompetanse
i respektive rektorsområde. Videreutvikle muligheten til økt bruk
av videokonferanseutstyret på respektive skole har også vært tema.
Prosjektgruppa sammen med rektorene hadde i høst dialog med Mittuniversitetet i Östersund, der vi fikk
skissert innhold til kurs opplæring
av videokonferanse utstyret på et
grunnleggende nivå. Det er også viktig med spesifikk opplæring i forhold
til at undervisning skal gjøres på en
god pedagogisk måte gjennom fjernundervisning hvis ikke kompetanse
finnes fysisk på skolen. I januar vil
grunnleggende teknisk kurs gjennomføres. Målgruppe for kurset vil
være lærere og interesserte i regionen.
Edith Valfridsson
n Möjligheterna till utbyte av tjäster inom sjukvård/hemsjukvård
och hemtjänst mellan berörda
kommuner.
n Möjligheter till beredskapssamverkan för distriktssköterskor
n Möjligheter att gemensamt utnyttja sjukhemsplatser, särskilt
boende, demensplatser, pensionärslägenheter, gemensamhetsboenden och korttidsplatser i
området.
n Möjligheter till samverkan för
att klara sommarbehoven inom
vård/omsorg .
FAKTA
Projektgruppen består av:
Tommy Ottosson (delprojektledare), Barbro Blom (chef Närvård Frostviken-Strömsunds
kommun), Cristine Persson
(ordf socialnämnden Krokoms kommun), Elin Schive
(omsorgssjef Lierne kommun),
Anne Brit Röst (omsorgssjef
Röyrviks kommun).
n
Samverkan inom socialtjänsten
avseende t.ex missbruksvården,
tillämpning av skyddslagstiftningen för barn och ungdom.
n Samverkan om psykiatritjänst.
n Tillämpning av minoritetsspråken inom vårt fackområde
n Möjligheter att klara legitimationsfrågor med mera.
n
Under första projektperioden slöts som nämnts ovan avtal
om gemensamma korttidsplatser
i samarbetskommunerna. Delprojektet går vidare i sin planering.
Tommy Ottosson
Delprojektgruppen består av Elin Schive, helsesjef Lierne
kommune, Ann-Brit Røst, helsesjef Røyrvik kommune,
Cristine Persson, ordförande socialnämnden Krokoms
kommun, Barbro Blom, närvårdschef Frostviken och
Tommy Ottosson, delprojektledare. Foto: Privat
VAAJMA
nr 6/2012
27
nyheter
Vrimmel
Storstilt kultursatsing
i Indre Namdal
Indre Namdal
I uke 44 og 45 gikk en
av de største kultursatsingene i Indre Namdal av stabelen. Blant
kommunene som deltok
var Røyrvik og Lierne.
Med 160 kulturhendelser og 80 profesjonelle utøver lå det an til to storslagne uker. I tillegg til de 80 deltok
barn og unge, blant annet med konsert sammen med DDE. En hel dag
var de unge sammen og fikk nyttige
råd og tips som kommende musikkutøvere. Det hele toppet seg med
en konsert hvor DDE, utover egne
opptredener, bakket opp de lokale
bandene. I Røyrvik stilte hele fire
band opp og imponert en fullsatt
samfunnshussal.
Selv om mye var lagt opp for
de unge, fra barnehagen og oppover, var det ett allsidig program
tilpasset alle aldere. Programinnholdet varierte med konserter, verksted, bokbad, rock, jazz, pop, teater
og film. Trond Melaku Reitan (7.
klasse Røyrvik barne- og ungdomskole, RBU) var svært fornøyd med
hele opplegget. Selv om han slapp
unna en del ordinær undervisning,
mente han at han hadde lært mye.
Det sosiale var også ett viktig aspekt. Han ønsket bare at det hadde
vart lengre og at de kunne hatt flere
konserter. Derfor håpet han at det
ikke tok for lang tid før noe slikt
skjedde igjen.
Trond Melaku Reitan bak
trommene.
28 VAAJMA
nr 6/2012
DDE sammen med bandene i Røyrvik.
Odd Einar Haugen, oppvekstsjef og rektor ved RBU, trakk
også fram det sosiale. Selv om det
hadde gått utover den ordinære undervisningen måtte en se det positive i det. Slik opplegget var lagt
opp var det mulig å bake inn faglig lærdom i arrangementene. Odd
Einar konkluderte med at Vrimmel
hadde vært veldig bra og nyttig for
de unge.
For 7. klassene fra Nordli,
Sørli og Røyrvik toppet de to ukene
seg med en spøkelsesnatt på RBU.
Der holdt de hverandre i ånde til
langt ut på natten med spøkelseshistorier. Og sannelig kom det ikke
et par spøkelser på besøk. I hvertfall
var det noen skumle personer som
lusket rundt veggene på skola. Ungdommene fra Nordli og Sørli avsluttet spøkelsesnatta med ett besøk
i Villaen i Gjersvika. Anne Bjørg
E. Svedstad fortalte bakgrunnshistorien om villaen og guidet dem
rundt.
Om det var påkjenningene fra
natta i forveien som var årsaken vet
ikke jeg, men det var en lydhør og
stille forsamling som fulgte Anne
Bjørg rundt. Interessen var stor
og den steg nok noen ekstra hakk
når de kom til rom nr. 7. Her for-
Foto: Lars Arne Krukhaug
talte Anne Bjørg om tragedien som
hadde uspilt seg for nesten hundre
år siden. Kassereren som den gang
bodde på rommet hadde, under tragiske omstendigheter, gått bort. Og
det påstås at han går igjen i villaen!
Vi så han ikke, men hvem vet om
vi hadde vært der en sen natt med
fullmåne.
Lars Arne Krukhaug
Frågor om vrimmel
1. Hva synes du om Vrimmel?
2. Hva har vært mest spennende og interessant?
3. Hva har du fått ut av det?
Ida Regine Odelberg, 7. klasse Nordli skole
1. Synes det har vært bra.
2. Alt har vært interessant,
særlig spøkelsesnatta og
filmen ”Skvis”.
3. Ikke noe spesielt.
Anja Gjemse, 7. klasse Sørli skole:
1.
Det har vært artig.
2.
Spøkelsesnatta var mest
spennende.
3. Lært om Villaen i
Gjersvika og museumet i Sørli. Det var fint å lære om gammel tia.
Børgefjellsenteret.
Slalombakken i Børgefjellsenteret.
Foto: Lars Arne Krukhaug
Børgefjellsenteret
satser videre
Børgefjell
Med ny heis (lift) utvider Børgefjellsenteret sitt tilbudet til skituristene.
satt ny driftsleder, Bjørn Dahl, ny snørydder,
Torgeir Nordseth. Begge er godt i gang med
vedlikehold og forberedelser for sesongen. Foreløpig har de ikke fått formelt på plass kafedrift, men det er kandidater som vil starte.
En utfordring er trenden i samfunnet
med sterkt fokus på trimming, mere folk som
går tur på langrennski. Det på bekostning av
slalomkjøring. Men i fjor hadde Børgefjellsenteret en økning i slalombakken, så den trenden
ser ikke ut til å påvirke Børgefjellsenteret.
Reidar Nyvik berättar att det nu finns en ny lift i Børgefjell
Vi tok en prat med styreleder Reidar Nyvik.
Han forteller at de skifter ut den gamle ”barneskiheisen” med en ny begynnerheis. Den
blir litt lenger og samme type heis som hovedheisen. Man kan da bruke samme heiskort på
begge heisen.
I motsetning til hovedheisen kan farten på
nybegynnerheisen varieres, og er veldig slakk
slik at nybegynnere ikke skal ha problemer.
Samtidig har den større kapasitet.
Også den gamle heisen får sin
fornying med ny vaier og el.anlegg. Det har
også vært full gjennomgang av maskinparken,
tråkkemaskin, snøscootere mm, slik at det tek-
niske utstyret skal være ok ved oppstart. Det
vil øke både driftsikkerheten og med de to
”nye” heisene vil kapasiteten øke, og heiskø
nærmest være ett ikke-problem.
Trassene til den nye heisen har startet og
målsetning at begge heisene skal være i drift
før jul. Men det er selvfølgelig væravhengig.
Samtidig har allerede tilbudet for langrennsløperne kommet i gang. Lysløypene og veien til
Gjersvika er oppkjørt. og de første skiidrettslagene har allerede vært på treningssamling.
Børgefjellsenteret satser på å legge til rette
for gode forhold i langrennsløypene også.
Ikke bare maskinparken er fornyet. De har an-
Reidar forteller at det har vært en
utfordring å få økonomien til å gå i balanse.
En stor oppryding regnskapsmessig har vært
nødvendig. Han er litt spent på den politiske
behandlingen av mellomværet mellom Børgefjellsenteret og kommunen.
Det har vært en lang prosess som har vart
i flere år, men Reidar håper på en positiv behandling, slik at driften økonomisk skal bli
mindre utfordrende. Det for å få ett grunnlag
for å kunne drive forsvarlig framover.
Avslutningsvis vil Reidar berømme
dugnadsinnsatsen i høst. Folk fra bygda har i
høst ryddet traseer slik at man nå kan starte
sesongen med litt mindre snø enn før.
Reidar mener Børgefjellsenteret har stor
betydning for kommunen. Derfor viktig at det
blir drevet slik at folk utenfra ønsker å leie evt.
kjøpe hytter i senteret. Det er viktig for infrastrukturen og gir ringvirkninger for hele kommunen.
Og med flere ledige hyttetomter innefor eksisterende reguleringsplan, gir det ekspansjonsmuligheter.
Lars Arne Krukhaug
VAAJMA
nr 6/2012
29
Annonser
Välkommen
till en rolig
kväll !
PilgrimsHotellet i Gäddede:
14 december. Danskväll med Dj för musikhjälpen! Inträde 100 kr, hela
summan går till att ge barnen i slummen rent vatten!
Julbord för 245 kr, 15 och 22 december! Boka bord sittningar kl. 15 & 18.
www.nordicoutback.eu eller ring 0672-104 20.
Hemvändarkväll! 26 december annandag jul, 20 - 01.00.
31 december. Nyårssupè, boka bord! Fyrverkeri vid tolvslaget.
----------------------------------------------------------------------------------------Skoter & isfiske
Starta din skoterfärd eller pimpeltur vid PilgrimsHotellet!
Bra helgerbjudanden finns för dig som vill bo här på hotellet.
APOTEKET
Bastu och carport ingår, god mat och fulla rättigheter i restaurangen.
Öppettider
Fjällämmeln FJÄLLÄMMELN
Måndag - Fredag
PilgrimsHotellet
en
oas,
en
plats
att
fylla
på
med
nyGÄDDEDE
energi
för en&
kortare
eller längre
Gäddede
9-12
13-17
period. Vi har 60 bäddar i enkel-, dubbelrum, stugor & lägenheter.
(stängt aftnar och helgdagar under helgerna)
Vi har även handikappanpassade och djurtillåtna rum.
VÄLKOMMEN TILL DITT NÄRMASTE
I restaurang Pilgrim strävar vi efter att servera lokalproducerade läckerheter med
omtanke till miljö, natur och glada
djur.
APOTEK!
Välkommen till ditt närmaste apotek
ÖPPETTIDER:
MÅNDAG-FREDAG
HÄLSOCENTRALEN)
Tel. 0771-450 450, direkt 010-447 6882, 072-244
43 61, Mail:
[email protected]
9-12
13-17
beläget i
beläget(Är
i hälsocentralen
www.apoteket.se
(Stängt aftnar och helgdagar under
helgerna)
Välkomna till Blåsjöns Skidanläggning!
Tel. 0771-450 450, direkt 010-4476882, 072-2444361 [email protected]
Gunilla på apoteket
Lördagen den 2 februari öppnar vi för
säsongen och liftarna går varje dag
9.30 - 16.30 fram till den 28 april
(eller så länge det finns snö).
Vid tillräcklig snömängd har vi även öppet på helgerna i januari.
Restaurang Fjällripan är också öppen under säsongen.
Ring 0672-211 99 för mer information
Håll dig uppdaterad på www.blasjon.com
30 VAAJMA
nr 6/2012
Revysupè
kl. 17.30
med
REVY
på
SAGA
3/1
19.00
Revy och
revysupé på
Saga i
Gäddede
3/1.
Förköp på Billisten.
Enbart revybiljett går
att köpa vid ingången
Du vet väl att
Regionprojekt
Vaajma även finns
på nätet?
www.vaajma.com
facebook.com/vaajma
Evenemang
För mer information kontakta turistbyråerna
Krokom 0046 640-164 00 Røyrvik 0047 74 33 57 45 Gäddede 0046 672-105 00 Lierne 0047 74 34 34 67
Bingo
Julbord
Underhållning
Julbord
13 december. Lucia-Bingo Kl. 19:00
Saga, Gäddede.
14 december kl.17.00. Lucia-fest
för hela familjen i Jormstugan med
tomtegröt, luciatåg och julpaket.
Underhållning
14 december kl. 21.00-01.00.
Danskväll med DJ på PilgrimsHotellet
i Gäddede.
Julbord
14 december. Julbord på Ewas Pensionat i Bakvattnet. Ring Ewa och Anders tel. 0645-35018.
Film
14 december kl. 18.00. Kino på
Samf.huset Røyrvik.
Julbord
15 december. Julbord på Ewas Pensionat i Bakvattnet. Ring Ewa och Anders tel. 0645-35018.
Julbord
15 december. Julbord på PilgrimsHotellet i Gäddede. Två sittningar, kl.
15 eller 18. Boka bord!
15 december. Hemlagat julbord Hotell Fjällgården i Åkersjön.
15-16 december. Rörvattnets Fjällhotell serverar ett hemlagat julbord
med inslag av vilt. Ring 0645-330 90.
Kyrkligt
Dans
Sport
Sport
Underhållning
26 december kl. 21.00-02.00 Dansa till Jannez och Umbrella på annandag jul i Laxsjö bygdegård.
26 december. Julecup i fotball for
voksne i Liernehalllen. Se nærmere
info på: www.lierne-il.no
16 december kl. 16.00. Gudstjeneste v/sokneprest Bodil Schmidt på
ROS i Røyrvik.
Underhållning
Kyrkligt
Natur
16 december kl. 19.00. Lysmesse
v/sokneprest Bodil Schmidt i Røyrvik
kirke.
Julbord
22 december. Julbord på PilgrimsHotellet i Gäddede, två sittningar, kl.
15 eller 18. Boka bord!
Kyrkligt
25 december kl. 11.00. Gudstjeneste v/sokneprest Bodil Schmidt i
Røyrvik kirke.
Underhållning
26 december 20.00-01.00. Hemvändarkväll på PilgrimsHotellet i Gäddede. Ring 0672-104 20.
27 december kl. 13.00. Juletrefest
på Gudøyvangen grendehus i Rørvik.
28 december. Månskenstur på skidor eller till fots. Åkersjöns Camping.
Underhållning
31 december. Nyårssupé och nyårsfirande på PilgrimsHotellet i Gäddede.
Ring 0672-104 20.
Kyrkligt
31 december kl. 16.00. Samling i
Røyrvik kirke.
Underhållning
31 december kl. 19.00-02.00. Nyårsfirande i Stora Blåsjöns Folkets
hus med tre rätters meny och premiär
av bandet SAME SAME. Bokning
076-128 60 83.
1 januari kl. 18.00. Spiller- og foreldremøte foran fotballsesongen 2013
på Liernehallen.
3 januari kl. 19.00. Revy på Saga i
Gäddede. Förköp Bilisten Gäddede,
eller direkt på Saga. Även Revysupè
kl. 17.30. Förköp på Bilisten.
Underhållning
5 januari kl. 17.00-23.00 Trettondagsafton på Restaurang Varglyan i
Valsjöbyn. Pizza/paj-buffé, fiskdamm
för barnen, tombola och pub.
Underhållning
8 januari kl. 17.00. Juletrefest for beboere, ansatte og pårørende på ROS
i Røyrvik.
Kultur
12 januari. Kulturkveld på Samf.hus
Røyrvik. Se Hi du hørd for klokkeslett.
Underhållning
25-27 januari. Skoterns julafton i
Åkersjön med amatörskotertävling,
skotervisning, afterskoter, underhållning med mera.
4 om sine juleforberedelser
Øyvind Kveli, Lierne
Har vel ingen spesielle juleforberedelser i
utgangspunktet, etter som jeg er så heldig
at jeg kan komme hjem til mor og far og
alt er klart. Da jeg var liten var det viktigste før jul å gå gjennom alle lekene til
juletrefesten. Dette var goffa (bestefar) en
sterk pådriver for, og når lekene satt, da
var vi klare for jul. Etter som jeg selv har
en sønn nå, og juletrefesten i Kvelia fortatt
er en sterk tradisjon, så ser jeg ikke bort
fra at nettopp gjennomgangen av juletrefestlekene vil bli noe som kommer høyt på
lista over forberedelser i åra framover.
Øyvind Kveli.
Hanne Vilja Sagmo, Grong
Skjalg Åkerøy, Grong
Mine viktigste juleforberedelser er som
ordfører i Grong å få landet et positivt og
godt kommunebudsjett for 2013. Utfordringene er mange men det viktigste er å
kunne tilby våre innbyggere et fortsatt
godt tjenestetilbud. På det private plan er
min hovedoppgave å få juletreet på plass
både hos oss selv og hos min mor. Julegaveinnkjøpene er det min bedre halvdel
som tar seg av.
Skjalg Åkerøy.
Halldis Skagmo, Skorovatn
Det er å ta fram julepynt fra esker, skuffer
og skap. Vi starter tidlig med å pynte huset til jul- Det gir en god stemning i mørke
desemberdager og skaper en forventning
til juledagene. Vi er opptatt av å lage julestemning både inne og utenfor huset vårt,
møte familien og kose oss med god mat og
drikke.
Min viktigste juleforberedelse er å lage
leverpostei med min gode venninne Tone
i Namsos. Da blander vi alt godt av lever, flesk, løk + div godsaker- Så steker
posteien, som vi nyter med grovt brød, øl
og akevitt til etterpå. Når vi er ferdig med
all maten- går vi i badstua og ender opp
med et snøbad på terrassen. Da kan resten av juleforberedelsene komme, så som
pepperkakehus, juletrehogst og snølykter.
Hjemmelaget leverpostei er også verdens
fineste julegave.
Hanne Vilja.
Halldis Skagmo.
VAAJMA
nr 6/2012
31
1728 köpte Hans Horneman hela Lierne av den dansk-norske kungen Frederich den 4:e
Foto: Lierne kommune
Kjøpte hele Lierne for 280 riksdaler
Lierne
Norge var i union med
Danmark i nesten 400
år, fram til 1814. Da
gikk Norge i union med
Sverige, en union som
varte fram til 1905.
Især under dansketiden var det
kongens ord som gjaldt. Slik var
det også i 1728. Da var den dansk
-norske kongen Frederich den 4. ute
etter å skaffe mer penger til hoffet.
i København. Kongen ville derfor
selge Lierne, den gang kalt Nordre
og Søndre Finnlierne. Dette foregikk som auksjon, og høystbydende
var en rik kjøpmann fra Trondheim,
Hans Horneman. Etter å ha bydd
280 riksdaler, fikk han tilslaget på
hele Lierne
I rettsprotokollen heter det:» Auctiones Forretning
udviiser at Hans Horneman er bleven høystbydende paa Nordre og
Søndre Finlie Gaarder». Det heter
videre at Hans Horneman og hans
arvinger har odelsretten på Lierne
til evig tid, uten noen form for begrensninger. Ikke bare eide de gårdene og jorda, men også all skog,
alle fiskevann, elver og all jakteller fangstrettigheter.
Rettsprotokollen viser at det var
11 gårder i Lierne i 1728, nemlig Skjelbred, Leirbakk, Bratland,
Sandvik, Kvelia, to gårder på Holand, Ness, Totsås, Inderdal og
«Setter».
Men det gikk ikke så bra
med Hans Hornemans arvinger.
En av dem, justisråd Henrik Hornemann, var nok nidkjær i å tilse
at andre fulgte kongens lover, mens
han selv tok snarveier. Han drev
nemlig stort i saging av tømmer, og
hadde tre vannsager i Namdalen, en
på Flakk i Fosnes, og to i Overhalla,
på Rosset og Øye.
For å kunne drive med tømmersaging, måtte en ha kongens godkjenning eller konsesjon. Men det
så Hornemann bort fra.
Det var kanskje ikke så lurt, for
han ble anmeldt og stilt for retten i
1795. Der fikk han en kjempebot
på hele 674 riksdaler, altså langt
mer en forfedrene hans måtte betale
for Lierne.
I 1814 ble danskekongens avtaler
med personer i Norge, kjent ugyldig. Det gjaldt også eiendomssalget
av Lierne.
Håkon Arntsen
Du har just läst en tidning från:
”En investering för framtiden”
Lierne
kommune
Krokoms
kommun
Røyrvik
kommune
N
T
F
Strömsunds
EUROPEISKA UNIONEN
ORDRØNDELAG
YLKESKOMMUNE
Nord Trøndelag
Sør Trøndelag
kommun
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Fylkeskommune Fylkeskommune