Transcript Vaajma nr 3/2012

nyheter
sid 3
Nyheter
Regler ändras
– efter artiklar
i Gränsnytt
sid 17
Hans dotter
överlevde
dåden på Utøya
Tidningen
ma
So m
rspec
nr 3/2012
!
ial
Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik
Projektledaren
har ordet sid 2
”
Just så ska
nyheter över gränsen
fungera. Man träffar
nya jobbarkompisar,
lär av varandra och
får massor av bra
nyhetstips!
– Älska er
själva, lantisar!
Foto: Ann-Louise Rönestål Ek
Möt profilen ”Håkki”, Sid 18–19.
Innehåll
3.
NYHETER:
Nya regler underlättar
Tack vare Tidningen Vaajmas
artiklar har nya regler tillkommit som underlättar finansiering
av byggnation på landsbygden.
projektledaren
har ordet
– Norge? Det är väl ingen av våra tittare bryr sig om Norge?
4–7.
FOKUS:
Gränslös kärlek
Tema kärlek ur olika
vinklar.
8–9. Nyheter över gränsen
Tv-showen Skavlan i SVT/NRK är
en rejäl tittarsuccé – och ett fint
exempel på gränsöverskridande
samarbete. Läs också om Frode
Solberg, minister på Norska
ambassaden i Stockholm.
10–11. FOKUS: Fiske
12–16. FOKUS:
Sommarevenemang
17.
Hans dotter överlevde
massakern på Utøya.
18–19.
Möt ”Håkki”!
20–21. FOKUS:
Fantastisk vildmark
22.
Stor räddningsövning.
23.
Annonser.
24.
Ny lensmann i Lierne.
Redaktören på SVT i Sundsvall kunde inte dölja sin förvåning. Vid den här tiden arbetade jag
på Mittnytt i Östersund. Vi på den jämtländska redaktionen ville testa att byta nyheter med våra
norska kollegor på vår norska motsvarighet, NRK:s Midt-Nytt.
Det här är några år sedan, mycket har hänt sedan dess. Det nordiska utbytet är hetare än
någonsin, både på politisk nivå och bland medborgarna. Tusentals svenska ungdomar flyttar
till Norge för att arbeta, gränshandeln omsätter miljarder, alltfler norrmän köper fritidshus i
Sverige. Det är bara att inse – om ”Svensson” och ”Ola Nordman” tar sig över gränsen, måste
självklart mediefolket göra samma sak! Det vinner alla på.
Tillsammans med Elin Solvang i Steinkjer leder jag Interreg-projektet ”Nyheter
och Information över gränsen” – som för övrigt samarbetar med regionprojekt Vaajma.
I vårt mediautvecklingsprojekt verkar vi för en breddad journalistisk bevakning av vårt område.
Konkret innebär det att vi ordnar utbytesresor för journalister och andra mediaarbetare, till exempel har den norska radioreportern Kaja Kristine Ness varit i Östersund en vecka under våren
och gjort nyhetsinslag för P4 Jämtland. Medan Kaja Kristine var och jobbade hos naboerne i
Jämtland hände följande: hon hörde från sin hemmaredaktion på NRK talas om den stora blöjsmugglingen över gränsen. Kaja Kristine tipsade P4 Jämtland som nämnde blöjsmugglingen
i sina nyhetssändningar. Tidningarnas telegrambyrå, TT plockade upp storyn som blev en stor
riksnyhet i Sverige. Detta tack vare en smart journalist som tänkte gränsöverskridande.
Just så ska nyheter över gränsen fungera.
Man träffar nya jobbarkompisar, lär av
varandra och får massor av bra nyhetstips!
Medielandskapet förändras snabbt och mediefolket måste förändra sitt
arbetssätt för att möta nya krav från en publik som också vill vara medskapare. Samtidigt har
resurserna krympt på många redaktioner medan publiceringskraven bara ökar. Det handlar om
deadlines dygnet runt – på många plattformar. Genom att bygga ett större nätverk geografiskt
och professionellt blir journalistiken bättre och möter de nya kraven. Plus att vi mediamänniskor har förbaskat kul tillsammans over grensa och det tror jag märks!
Så nu spänner vi bågen och siktar på att
få den allra bästa media-bevakningen i Norden
i just vårt område – Tröndelag, Jämtland,
Västernorrland.
Ann-Louise Rönestål Ek
här med Elin Solvang (till vänster)
Projektledarpar för Nyheter och
information över gränsen
PS. Kolla in www.nyheterovergransen.se
samt gilla oss på facebook.com/nyheterovergransen
Foto: Gunnar Bengtsson
Kontakt
Tommie Jirhed, huvudprojektledare
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 167 40
Anna Jonasson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 169 35
Edith Valfridsson
[email protected]
Tfn: 0047 957 99 475
Tommy Ottosson
[email protected]
Tfn: 0046 (0)70 679 72 00
Adresser
Regionprosjekt Vaajma
Lierne Kommune
7882 Nordli
Regionprojekt
Vaajma
Box 500
833 24 Strömsund
Erika Selander
[email protected]
Tfn: 0046 (0)670 169 56
2
VAAJMA
Utgivning 2012
Om Tidningen
Tidningen Vaajma ges ut av Regionprojekt Vaajma.
Total upplaga: 3 150 ex. Tryckeri: Lenanders
Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders
Andersson Grafisk formgivare: Pernilla Hemansson Redaktör: Erika Selander Redaktion: Gerd
Sjöberg, Åsa Sjödin, Erika Selander.
Kjell Schive, huvudprojektledare
[email protected]
Tfn: 0047 975 23 544
nr 3/2012
Tidningen Vaajma produceras i samarbete med Interregprojektet Information
och nyheter över gränsen.
www.nyheterovergransen.se
Tipsa redaktionen! facebook.com/nyheterovergransen
23 februari
Deadline: 27/1
3 maj
Deadline 23/3
20 juni
Deadline: 25/5
16 augusti
Deadline: 13/7
11 oktober
Deadline: 14/9
13 december Deadline: 16/11
Tfn: 0670-169 56
Mer info:
www.vaajma.com, www.stromsund.se
www.krokom.se
www.lierne.kommune.no
www.royrvik.kommune.no
Gilla oss på Facebook!
www.facebook.com/
vaajma
nyheter.
Nya möjligheter till
bostadsfinansiering
Gränsnytt belyste problemet – nu ändras regelverket
Problemet med bostadsbristen i gränsregionen
har varit ett återkommande inslag i Gränsnytt, numera Tidningen
Vaajma.
Nu ska byggandet
på landet underlättas
genom gynnsammare
villkor för statliga
kreditgarantier.
Att bygga ett nytt hus i exempelvis
Valsjöbyn har inte varit att tänka på
eftersom höga byggkostnader och
låga marknadsvärden på husen gör
att det blir svårt att få låna pengar av
banken.
Centern har kämpat i
flera år för att reglerna för finan­
siering av bostäder i glesbygd ska
ändras och den 11 juni trädde de nya
reglerna i kraft. Per Åsling, C, är en
av dem som har kämpat för att få en
förändring till stånd.
– Gränsprojektet har stor del i att
regelförändringen har blivit verklig­
het genom att sätta fokus på proble­
met i tidningen Gränsnytt (numera
FAKTA
n Nya
bestämmelser om
kreditgarantins omfattning
från och med 11 juni 2012:
”Om kostnaden för ny- eller
ombyggnaden överstiger den
ökning av marknadsvärdet
som ny- eller ombyggnaden
medför, får kreditgaranti i
stället lämnas med ett belopp
som motsvarar 90 procent av
kostnaden för ny- eller ombyggnaden. Kreditgarantin får
i dessa fall dock inte överstiga
ett belopp om 16 000 kronor
per kvadratmeter uppvärmd
boarea”.
Gynnsammare villkor ska nu göra det lättare att kunna finansiera ett husygge på landsbygden.
Foto: Pernilla Hermansson
Tidningen Vaajma, reds anm.). I och
med de nya reglerna kommer det att
bli betydligt enklare att finansiera
byggnationer på landet, exempelvis
i de kommuner som berörs av gräns­
projektet Vaajma, säger Per Åsling.
Den 11 juni trädde nya reglerna
för statliga kreditgarantier i kraft.
Förändringen innebär att den som
bygger nytt alternativt renoverar ett
gammalt hus kan få kredit motsva­
rande 90 procent av byggkostnad­
en. Tidigare baserades krediten på
marknadsvärdet vilket medförde att
de orter som var i behov av krediter
inte kom ifråga.
Enklere å arbeide i flere land
Takket være en revidering av gjeldende EUforordninger er det nå
mulig for personer som
er bosatt i et EU/EØSland å arbeide inntil
25 % ekstra i bostedslandet. Dette uten å
flytte sosialforsikringen
fra hovedarbeidslandet
til bostedslandet.
Helt fra oppstarten av Midt-Skandi­
navisk Regionprosjekt i 2009 har vi
arbeidet med forenklinger i reglene
om arbeidsgiveravgift. Hovedregel­
en har vært at arbeidstakere skal være
sosialforsikret i bostedslandet når de
arbeider i to land samtidig. I praksis
betyr det at norske arbeidsgivere har
måttet betale svensk arbeidsgiver­
avgift også for den norske delen av
inntekten til svenske arbeidstakere.
Nordisk Ministerråds
Grensehinderforum har også arbei­
det med denne problemstillingen,
og takket være en revidering av
gjeldende EU-forordninger er det
nå mulig for personer som er bosatt
i et EU/EØS-land å arbeide inntil
25 % ekstra i bostedslandet uten å
flytte sosialforsikringen fra hoved­
arbeidslandet til bostedslandet. Hit­
til har det i praksis vært umulig for
personer som bor i Sverige å arbeide
i et nordisk naboland samtidig som
man arbeider deltid i Sverige for en
annen arbeidsgiver. Dette medførte
en ekstra kostnad for norsk arbeids­
givere på ca. 25 % (forskjellen på
svensk og norsk arbeidsgiveravgift).
Vi har eksempler på at personer bo­
satt i Sverige har måtte underskrive
på at de ikke vil arbeide ekstra i Sve­
rige. I motsatt fall risikerte de ikke å
få jobb i Norge.
Som følge av endringene i EU-
– Det var ett systemfel i det gamla
regelverket som nu är åtgärdat. Att
skapa möjligheter för att bygga och
bo på landet är den allra bästa for­
men av landsbygdsutveckling och vi
är förstås jätteglada över att vi kan
medverka till det, säger Per Åsling.
Åsa Sjödin
forordningene er problemet nå løst.
Det betyr at svenske borgere som er
bosatt i Sverige og som jobber i Nor­
ge vil kunne jobbe ekstra i Sverige
uten at dette medfører ekstra kostna­
der for norsk arbeidsgiver. Dette vil
være til fordel både for arbeidstaker
og arbeidsgiver.
Det understrekes at EUforordningen må ratifiseres av norsk
myndigheter før den trer i kraft i
Norge. I følge Nordisk Ministerråds
Grensehinderforum forventes dette
å skje i løpet av kort tid.
Kjell Schive
VAAJMA
nr 3/2012
3
fokus: gränslös kärlek
Grenseløs
kjærlighet
Elna fra Valsjöbyn og Torleif fra
Sørli har vært gift i 50 år. Intet
grensehinder kan stoppe kärlek.
Ingen steder finner en så mange ek­
teskap eller samboerskap mellom
svensker og nordmenn som i Vaaj­
ma. Ingen andre steder er språket
så nært som i Lierne og Frostvik­
en-Hotagen. Det snakkes norsk
med svensk tonefall i mange hjem
i Lierne. Og i Gäddede har mange
svenske barn norsk mor eller far.
Elna Sibilla Fredriksson, Gunnar­
vatnet og Torleif Skåle, Sørli, voks
opp på hver side av grensen. Men
grensen var intet hinder.
Torleifs far, Arnt, var dro­
sjesjåfør i Sørli, og Torleif lærte tid­
lig hvordan rattet skulle håndteres.
Både titt og ofte besøkte han butikk­
en i Valsjöbyn hvor en flott jente
ekspederte. Elna Fredriksson startet
på butikken til Hermansson da hun
var 15 år. Før det hadde hun vært
gårdstaus hos familien Myhr i ett år.
Torleif ville ikke bare handle, men
han passet også på når hun dro hjem.
Med pappas bil og med brylkrem i
håret, var han ute for å imponere.
– Da kom han kjørende så sakte,
at jeg kunne sette meg utenpå bilen,
skratter Elna. Men Torleif ville ha
henne enda nærmere. Det ble mange
trivelige bilturer.
”
Elna fødte i bilen
med meg som
taxisjåfør.
4
VAAJMA
nr 3/2012
– Like før
jeg skulle inn
til 16 måneders
militærtjeneste,
forlovet vi oss, sier
Torleif og ser på Elna
med varme øyne. I 1962
ble de gift, og til nyttår kan
de feire gullbryllup. De er
bosatt på Skåle i Sørli, og
har fått tre barn. Sønnen er
gift med norsk dame og
bor i eget hus like ved Tor­
leif og Elna. Deres to døtre
har funnet seg to svenske menn, den
ene er gift og den andre lever i sam­
boerforhold, begge bor i Sverige.
Like etter krigen var det
stor handel over grensen. Sverige
hadde sluppet krigen, og hadde
varer som manglet i norske butik­
ker. Å dra på handletur til Her­
mansson var derfor stort, og Tor­
leif hadde dobbel grunn til å dra.
Etter krigen var det omfattende
skogsdrift på begge sider av gren­
sen. Det svenske firmaet Vistawarfs
drev stort både i Kvelia og Sørli, og
store mengder tømmer ble fraktet via
elvene til Sverige.
– Svenske tømmerfløtere som
kom hit om våren, husker jeg godt,
sier Torleif. Fløtingen til Sverige
varte til begynnelsen av 1960-tallet.
Svensk er derfor vanlig
og klinger godt i ørene til de norske
grenseboerne. Litt vanskeligere er
det for svenskene å forstå norsk.
– Enkelte ord og uttrykk var litt
vanskelig å forstå de første årene et­
ter at jeg flyttet til Sørli, men det var
egentlig ikke noe problem, sier Elna.
Fortsatt holder hun på
dialekten fra hjemstedet ved
Gunnarvatn. Men enkelte skikker
overrasket.
– Jeg fikk helt hakeslipp da jeg
opplevde at nordmennene satt ved
bordet og sang matverset. Vi var
strengt oppdratt til ikke å synge ved
matbordet, sier hun.
Hun ble også overrasket over at
ungdommen i Lierne var hjemme
hos familiene nyttårsaften. Da var
det alltid storfest i svenske bygder.
– Det er et veldig godt forhold
mellom oss som bor ved grensen,
både når det gjelder sosial kontakt
og jobb. Vi føler ikke at det er noe
grense, eller at vi drar til utlan­
det når vi er i Sverige, sier Torleif.
Elna og Torleif bor i eget
hus på gården der Torleif vokste
opp. Nå har sønnen overtatt. Tor­
leif drev i skogen både på svensk
og norsk side, i tillegg hadde de
kyr og sauer. Drosjeløyvet over­
tok de etter faren, noe som nå er
overført til Torleif og Elnas sønn.
Torleif er ikke den som skry­
Grensen er intet hinder når det gjelder
ter, men han har kjørt drosje og
privatbil i hele 55 år, uten å ha
skrevet en eneste skademelding.
Men da Elna skulle føde siste gang­
en, gikk det ikke helt etter planen.
”
Så här skulle ett
citat kunna se ut.
Pelle Svensson
følelser forhverandre kan Elna og Torleif Skåle bekrefte. De har vært gift i 50 år.
– Elna fødte i bilen med meg som
taxisjåfør. Heldigvis hadde vi jord­
mor med, men det var litt rart å sitte
i bilen med den nyfødte sønnen vår,
og jordmora ba meg telle fingre og
tær, sier Torleif, og smiler.
– Vi har hatt det godt. Noe
krangel har det selvsagt vært. Tre
barn har vi fått, og alle har det gått bra
med. Nå koser vi oss med barnebarna.
Elna har vært husmor, og er viden
kjent for sine bakekunster, noe
journalisten også kan bekrefte. Han
fikk smake en herlig blåbærkake.
Foto: Håkon Arntsen
Elna og Torleif har smilet på lur, og
deler gjerne artige hendelser og opp­
levelser med andre.
Håkon Arntsen
VAAJMA
nr 3/2012
5
fokus: gränslös kärlek
Flickgänget som ”gått i Kerstin Ekmans fotspår”: Britt-Mari Ekberg, Ingegerd Mahlberg, Inga-Lisa Gundersson, Barbro Uddeholt,
Marianne Jonsberg och Karin Parlander. Foto: Per Lindahl
Naturen och lugnet får dem att älska
Jag är på väg till Bågavattnet för att träffa PerGunnar och Mariana
som bor på en av de två
gårdar som finns här.
Jag har varit här
många gånger förr, men
jag blir fortfarande lika
förälskad i platsen som
första gången.
Utsikten från gården är slående
vacker och jag kan höra några små­
fåglar som kvittar och vinden som
susar i träden, i övrigt är det helt tyst
och stilla runtomkring. Ett lugn läg­
ger sig över en och det är inte svårt
att förstå varför paret kallar platsen
för Paradiset.
6
VAAJMA
nr 3/2012
Gården i Bågavattnet är en så kallad
fjällägenhet, en gård som ägs av stat­
en men drivs av en arrendator. Här
är det Per-Gunnar och Mariana som
arrenderar och driver jordbruket.
Mariana kom hit redan som 17-åring
och Per-Gunnar och hans familj har
bott här i tre generationer. Deras för­
hoppning är också att gården kom­
mer att finnas kvar inom familjen
även i framtiden. Livet på gården har
varit en gåva och de båda hoppas att
de aldrig ska behöva lämna platsen.
Under många år har de haft
flera getter och gjort egen getost på
gammalt traditionellt vis, helt utan
tillsatser. Tack vare att ängarna kring
Bågavattnet har en unik artrikedom
ängarna är därför krävande och tar
mycket tid, men bara doften av det
färdiga höet ger så mycket tillbaka.
Även gårdens ostar fick en ovanligt
god smak tack vare höet.
De betande fåren trivs i den
lugna och vackra miljön.
är de skyddade och får inte brukas
på modernt vis. Arbetet med att slå
Trots att arbetet på gård­
en många gånger har varit tungt så
tycker Per-Gunnar och Mariana att
det har varit värt det. De skulle inte
gjort något annorlunda om de hade
fått chansen. De enda gånger de känt
att de skulle velat bo närmare stad­
en var när barnen var små och blev
sjuka, men tack och lov var dessa
tillfällen få.
Mariana berättar att det bästa
med att bo här är lugnet och de här­
liga skidturerna i den vackra naturen
Utflykt i Kerstin
Ekmans fotspår
Det har blivit allt mer
populärt i turistsammanhang, att gå i en
”kändis fotspår”.
Nu har den attraktion­
en blivit verklighet i
Valsjöbyn. Nyligen kom
ett gammalt flickskolegäng från Östersund
på besök och fick en
guidad tur i ”Kerstin
Ekmans fotspår”.
De sex skolkamraterna är stora an­
hängare av Kerstin Ekmans böcker.
Efter att ha sökt kontakter i Valsjö­
byn fick de tag på Carl-Gunnar West­
lund – en mångsysslare som har sitt
hjärta i byn och som haft nära kon­
takter med Kerstin Ekman.
Flickgänget möttes av
Carl-Gunnar vid affären Valsjöbua.
Sedan guidade han sina gäster i någ­
ra timmar i de miljöer som Kerstin
Ekman levde i och inspirerades av.
Turen inleddes med ett besök till
den gård där Kerstin Ekman bodde
med sin man Börje i 23 år.
Paret Ekman kom till Hotagen
första gången på sommaren 1975.
De hade åkt till Jämtlands fjällvärld
för att fiska. och blev helt fascine­
rade av miljöerna i Hotagenbygden.
I början på 1980-talet bestämde de
sig för att köpa den vackert belägna
röda gården i Valsjöbyn.
– Jag vore en helt annan författare
om jag inte kommit till Hotagenbyg­
den, hört den genuina jämtskan och
fått uppleva det sköna, tysta landska­
pet, har hon berättat i DN.
De mest kända av Kerstin Ekmans
romaner är Händelser vid vatten och
trilogin Vargskinnet. Båda skildrar
utvecklingen i en fjällby (Valsjöbyn)
under 1900-talet.
Flickgängets nästa akti­
vitet blev ett besök till ett vindskydd
som blev en viktig plats för Kerstin
Ekman. Där satt hon ofta och tittade
ut i den vackra naturen för att finna
inspiration till sitt författande.
Kerstin och Börje sålde sin gård
några år in på 2000-talet, men har be­
hållit en fäbodvall, som ligger tvärs
över Rengen. Dit kommer de minst
Kerstin Ekman och hennes man Börje spenderade 23 år i
Valsjöbyn. Foto: Gunno Rask, ÖP
en gång varje sommar på besök.
Guiden Carl-Gunnar såg
också till att de sex damerna fick se
kortfilmen Hunden, som är efter en
novell, skriven av Kerstin Ekman
och som filmats i Valsjöbyn. CarlGunnar fick många frågor att be­
svara om Kerstin Ekmans närvaro i
Valsjöbyn.
– Hon hade väldigt fin kontakt
med byborna och samerna i den när­
liggande samebyn. Det gav förstås
många uppslag till hennes böcker.
Hon var också angelägen om att lära
sig och använda de olika dialekterna
som finns i vår bygd, berättade CarlGunnar Westlund.
Per Lindahl
runt gården. Att kunna lyssna till
tystnaden och känna ett inre lugn är
livskvalitet. Hon berättar också att
det nästan var lite jobbigt när de fick
elektricitet 1987 och skaffade mjölk­
maskin till getterna. Det brummande
ljudet från maskinerna överröstade
lugnet från de idisslande getterna.
Samtidigt var dock mjölkmaskinen
en lättnad för de slitna händerna.
Idag har mjölkmaskinerna återigen
tystnat och getterna har ersatts av
några betande får.
Även om framtiden är oviss för
statens fjällägenheter så hoppas i alla
fall jag att just denna gård kommer
att finnas kvar som den lugna och
vackra plats den är idag.
Erika Selander
Foto: Mountain Moose
Bågavattnet
Bröllop – med
älgar som vittnen
n Det par som går i giftastankar
Per-Gunnar och Mariana bor i Bågavattnet, en så kallad fjälllägenhet. ”Det bästa här är lugnet” , säger paret.
Foto: Erika Selander
kan nu slå till och låta skogens
konung vara med under ceremonin. Företaget Mountain Moose
i Stora Blåsjön erbjuder bröllop
med älgar som vittnen.
– Vi tycker det är en kul grej, säger ägarna Lotta och Mats Falk.
Kanske blir det gårdens nya kalvar,
födda 27 maj, som får det första
uppdraget?
VAAJMA
nr 3/2012
7
Projektledaren Gunilla
Nilars på SVT är en av
hjärnorna bakom
den lyckade tvsatsningen ”Skavlan”.
Foto: Ann-Louise Rönestål Ek
Det finns ett tv-program
som gjort mer för det
norsk-svenska samarbetet än alla Interregprojekt tillsammans:
Fredrik Skavlans talkshow.
År efter år lockar den
speciella mixen av
underhållning och
allvar miljonpublik.
Skavlan skapar samarbete över gränsen
En godmodig norrman
som ställer kluriga frågor och lyss­
nar på ett sätt som får gästerna att
öppna sig. Ett gäng kändisar som
visar nya sidor av sig själva och som
grädden på moset riktigt bra musik.
Så ser ”Skavlan”-mixen ut.
Projektledare för ”Skavlan” är se­
dan två säsonger Gunilla Nilars – en
SVT-legendar som med sin finger­
toppskänsla alltid lyckas nå ut till en
bred publik.
Från början producerades
programmet både i Sverige och Nor­
ge – men efterhand tyckte Fredrik
Skavlan själv att det vore bättre att
göra programmet bara i Stockholm.
Programmet görs av ett tight gäng
bestående av norska och svenska re­
searchers, norsk bildproducent och
scripta, svensk redaktör och reporter
och så då Gunilla som är spindeln i
nätet i sin roll som projektledare.
8
VAAJMA
nr 3/2012
– ”Skavlan” spelas in på torsda­
gar, sänds på fredagar. Flera i tea­
met har arbetat med Fredrik i åratal,
bland annat bildproducenten som är
mycket viktig för att upprätthålla
bildspråket som är karaktäristiskt
för Skavlan och som skapar den där
lyssnande, intima stämningen med
mycket närbilder.
När redaktionen planerar
sändningarna pratar man mycket om
gästerna – som det görs noggrann re­
search på. Tanken är att hitta det gäs­
terna har gemensamt och försöka få
till spontana samtal om det i studion.
– Eftersom showen också sänds i
Norge vill vi ha med kända norrmän,
men vi har svårt att enas ibland. Vi
känner inte alltid till varandras kän­
disar, helt enkelt, ler Gunilla.
– Men i ”Skavlan” räcker det inte
med kändisskap, det är alltid storyn
som är viktigast. Där har du fram­
gångsreceptet: storyn, Skavlans per­
sonlighet och varumärket.
”Skavlan” är en monumen­
tal framgång – sista avsnittet vårsä­
songen 2012 drog hela tre miljoner
tittare – två miljoner i Sverige och en
miljon i Norge. Beslut har tagits att
Nordens största talkshow ska fort­
sätta två år till, till hösten ska man
testa att spela in några avsnitt på
BBC i London för att kunna erbjuda
riktigt exklusiva gäster.
– En stor fördel är att vi har två
länder att gräva ur. Dessutom tycker
filmbolag, bokförlag och kända
artister att det är praktiskt att vara
med, då detta är den stora showen i
två länder. En norsk och en svensk
plattform i ett. Stjärnorna vet att vi
är etablerade. Då kommer de till oss.
Vad tror du är ditt särskilda
bidrag, Gunilla?
– Det jag bidrar med är nöjestän­
ket, fredagskvällskänslan, jag vet att
det måste glittra lite. Så tänkte jag
med ”Allsång på Skansen” och det
fungerar här också.
Språkförbistring ibland?
– Nej, väldigt sällan. Jag tycker
inte att språket är något problem alls,
vi förstår varandra bra och gentemot
tittarna kan vi ju dessutom texta.
Du har jobbat i 46 år på SVT och
har mer rutin och kunskap än de
flesta. Vad tycker du att SVT och
NRK ska samarbeta kring?
– Vi ska jobba ihop kring den här
sortens program och nyheter. Jag har
jobbat länge med Nordvisionen – det
nordiska public service-samarbetet.
Det har handlat om att köpa varan­
dras program och ibland göra ge­
mensamma. Men jag tror man kan
tänka annorlunda, vi behöver inte
alltid tänka programproduktion utan
kanske snarare på hur vi kan hjälpas
åt med kompetens och pengar. Om
+
Ökad samverkan ett
Norge och Sverige har
blivit mer likvärdiga
de senaste åren och har
mycket att ge varandra. Det tycker Frode
Solberg som är minister på Konglige Norske
Ambassaden i Stockholm och som dagligen
fokuserar på samarbete
och relationer länderna
emellan.
”
I ”Skavlan” räcker
det inte med bara
kändisskap, det är
alltid storyn som är
viktigast.
NRK och SVT tillsammans slår
pengapåsarna ihop kan vi köpa in
riktigt bra format. (Ett format är en
noggrant utvecklad mall för ett pro­
gram som kan sändas i flera länder,
”Expedition Robinson” och” Så ska
det låta” är exempel på format.)
– Vi kan dela på kostnaden för
scenografi till exempel, koppla på
ett resurstänk! En viktig sak vi redan
gör idag är att bjussa. Helt enkelt låta
grannarna använda våra framgångs­
recept. Norska ”Allsång på gränsen”
är väldigt mycket en rip-off på ”All­
sång på Skansen” Men det gör inget,
de är ju våra grannar, säger Gunilla
Nilars.
Ann-Louise Rönestål Ek
Frode Solberg växte upp i den lilla
norska orten Jessheim i kommunen
Akershus på Östlandet. En plats
som i sig visar på den norska fram­
gångssagan. När Frode var barn
bodde det 6000 personer i Jessheim,
nu närmar sig invånarantalet 20 000
och utvecklingen blomstrar. En ny
flygplats byggs, infrastrukturen för­
bättras, det tillkommer nya skolor.
Att Norge har en väldigt aktiv di­
striktspolitik är tydligt i Jessheim.
Frode minns att han redan
som lillgrabb hade en klar bild av
Sverige:
– Vi hade ju svensk tv och såg
mer på det än på norsk tv! Sverige
var spännande. Då var det envägs­
styrt, Norge var lillebror i många
avseenden men det har vänt. Vi är
intresserade av varandra på ett an­
nat sätt idag. Tänk bara på Skavlan,
säger Frode och ler.
Mellan våra länder finns en
mångfald av förbindelser och Frode
menar att det samnordiska samar­
betet fått en annan tyngd:
– Det handlar om samarbete på
både regional- och riksnivå, poli­
tiskt och mellan myndigheter. Vi
har alla spännande Interregprojekt
och en praktisk samverkan som
växer fram mellan till exempel fyl­
keskommuner och svenska kom­
muner. Jag tror att det här märks
även för vanliga medborgare, vi har
till exempel en strålande gränshan­
del värd 14 miljarder kronor. Även
om detta innebär stora utmaningar
för det norska näringslivet, ser vi
på ambassaden väldigt positivt på
utvecklingen.
Enligt Frode Solberg
präglas samarbetet mellan Sverige
och Norge av respekt och ömsesi­
Frode Solberg, minister på Konglige Ambassaden i Stockholm trivs på jobbet.
Foto: Ann-Louise Rönestål Ek
digt beroende, vi är till exempel var­
andras viktigaste handelspartners.
– Politik och näringsliv knyts
samman och gränsen är en motor!
Vi har geografin, kulturlivet, vår
gemensamma historia, vi har utbyte
ekonomiskt och mediamässigt.
Finns det inga problem alls?
– Visst, det finns några gränshin­
der kvar, kopplade till beskattning
och annat. Men inga egentligt mör­
ka skyar, säger Frode Solberg lugnt.
Våra länder är inte storebror och
lillebror längre utan mer jämbördiga sa du förut, hur menar du?
– Det är två mer likvärdiga län­
der nu än för 25 år sedan, socialt
och ekonomiskt. En tydlig trend är
också alla svenskar som väljer att
flytta till Norge för att jobba. Många
svenska ungdomar tar med en posi­
tiv bild av Sverige och svenskar till
Norge. Det skapar i sin tur förnyad
nyfikenhet hos norrmännen, de
köper fritidshus i Sverige och åker
gärna över gränsen för att shoppa.
Att så många väljer att röra sig över
gränsen är positivt. Överlag är detta
en positiv, kulturell folk-till-folkupplevelse. Realekonomiskt viktig,
dessutom – ni har överskott av unga
arbetslösa i Sverige, de behövs i
Norge – vi behöver varandra.
Fram med kristallkulan nu,
Frode – vad tror du om SverigeNorge-relationerna om tio år?
– Utifrån det jag ser nu kommer vi
att ha ett fortsatt och ökande utbyte
– vad det innebär av arbetskraft som
rör sig mellan länderna är förstås
avhängigt av ekonomin. Kanske
kommer Sverige att behöva mer av
sin unga arbetskraft, arbetskrafts­
behovet ökar i styrka i hela Europa.
Den politiska dialogen kommer att
fortsätta, få länder har så tät intensiv
dialog mellan ledande företrädare.
Men vi är med i EU, det är inte ni?
– Precis, vi är med i EES och
NATO – våra länder har valt olika
vägar utrikespolitiskt men behöver
varandra.
Du jobbar i det här mysiga huset på Gärdet mitt i Stockholm,
”the capital of Scandinavia” som
vi svenskar säger – hur trivs du i
Sverige?
Frode skiner upp:
– Jag trivs mycket bra i Stock­
holm, denna underbara stad. Nor­
ske Ambassaden är ett spännande
ställe att arbeta på. Ambassadören
Anne K Lund och vi i hennes team
möter frågor om både politik, säker­
het, näringsliv och kultur. Våra län­
der är så nära på alla områden och
jag upplever ett starkt intresse för
Sverige i Norge.
– Det är ett helt speciellt nabo­
skap, man kan inte vara annat än
glad! säger Frode Solberg.
Ann-Louise Rönestål Ek
på plats vid Ambassaden
VAAJMA
nr 3/2012
9
fokus: fiske
Det er store sjanser for å få flott fjellfisk i Lierne.
Flott fisketilbud
Fisketilbudet i Lierne
er blant landets beste.
2 000 vann og fet ørret
venter på besøk.
Det meste av Liernes bebyggelse
ligger ved en av de mange store
sjøene i kommunen. Men i fjellet
finnes det langt flere og gode sjøer
eller vann i forskjellig størrelse, og
i mange av dem er det store sjanser
for å få godt med fisk, ørret eller rør.
Det er også lagt godt til rette
for besøkende. 14 godt utstyrte
10 VAAJMA
nr 3/2012
fjellhytter er til disposisjon. Ønsker
du bare dagstur eller bruker telt, fin­
nes det en rekke båter du kan leie.
Det koster 100 kroner for å leie båt
ett døgn. Båter er plassert ved vann
både i Sørli, Nordli og Kvelia.
– Det finnes eksempelvis båter til
leie for å fiske i Blåfjellvannene, sier
Tord Åberg, Lierne fjellstyre.
Hyttene er godt utstyrt med
rikelig kjøkkenutstyr, gode møbler,
ved, propangass og solpanel for
strøm.
– Det du trenger å ta med er so­
vepose eller laken og putevar, sier
Åberg.
Tre av hyttene ligger ved veg,
hvor du kan kjøre helt fram med
bil. Ellers varierer avstanden en
må gå, fra 3 til 13 kilometer. Til
Gusslihytta må en ha båtskyss.
er todelt, 550 kroner for folk uten­
fra, og 275 kroner for libygg. Det
errelativt store hytter, varierende
med sengeplass fra 4 til 12 personer.
Tord Åberg kan fortelle at det er
svært mange som kommer igjen for
å leie hytte eller båt.
Innbyggerne i Sørli har rett
til å fiske med garn i Sørlifjellene, og
tilsvarende for innbyggerne i Nordli
kan fiske med garn i sine fjellvann.
Besøkende fra andre kommuner har
ikke rett å fiske med garn, uten spe­
sielle avtaler. Leieprisen for hyttene
– Vi har mange som kommer
år etter år til den samme hytta for å fis­
ke i vannene de har fått fisk i, sier han.
Omtrent 50 prosent av dem som går
til fjells for å fiske i Lierne, er svens­
ker, derav flere fra Sør-Sverige.
– Dersom du har spesielle øns­
Röding är en delikatess!
Foto: Privat
Bättre kvalitet
i fiskevattnen
Foto: Privat
ker, bør du være ute i god tid. Det er
allerede mange som har bestilt.
Mange hytter ligger i områ­
der hvor det år om annet kan være ri­
kelig forekomst av multer (hjortron).
En kan bestille hytte og båt gjennom
Lierne servicetorg, eller gå inn på Innatur.no. Du kan også gå på hjemme­
siden til Lierne fjellstyre for å få mer
informasjon, fjellstyreneilierne.no
Nøkkel til hyttene eller båtene kan
du få utlevert på butikkene i Sørli og
Nordli, eller ved Statoil i Nordli.
Håkon Arntsen Hotagenkortet erbjuder ett spännande
vildmarksfiske med
över 100 örings- och
rödingsvatten i
Krokom kommuns
norra delar.
Förhoppningen är
att kortet ska locka
fler sportfiskare till
området.
säljer fiskekort, turistföretagarna
och de boende i området.
– Vi har kommit en bra bit
framåt i att forma de riktlinjer och
handlingsprogram som ska ge
vårt område en förbättrad långsik­
tigt hållbar fiskevård. I dagsläget
tenderar vårt fiskevårdsarbete att
bedrivas utan systematisk plane­
ring. Det ska vi ändra på i vårt
projekt, menar Sven Ola Öhlund.
Ett projekt har nu startat som
kommer att öka kvaliteten på fis­
kevattnen i de fiskevårdsområden
som ingår i Hotagenkortet.
– En viktig förbättring är att
göra flera fiskevatten mer till­
gängliga för nya besökare och
familjer, säger Sven Ola Öhlund,
som leder projektet som har nam­
net ”Fiskekvalité i Hotagen”.
En klassificering har
också inletts om vilka vatten som
behöver en ny utsättning av fisk.
– Lika viktigt blir det att be­
stämma vilka vatten som inte
behöver en ny utsättning, säger
Sven Ola.
Men det är inte bara nya gäster
som ska komma i fokus. Sport­
fiskarna som vill fånga de stora
fiskarna måste också tillgodoses.
– Informationen om vad de
olika vattnen erbjuder blir en vik­
tig del i marknadsföringen, menar
Sven Ola.
I ett av de möten som genom­
förts fanns tre forskare på plats,
Projektet har inletts med
sex möten där alla inblandade i de
tre aktuella fiskevårdsområdena
har träffats. Deltagarna har varit
styrelseledamöter, de som sköter
bevakningen i området, de som
som har tillfört viktig kompetens
om områdets fiskevård.
En del fiskevatten har för låg
vattennivå i dag.
– En omprövning av vatten­
regleringen kommer också att bli
en viktig fråga i det fortsatta pro­
jektarbetet, säger Sven Ola, som
nämner att fiskevatten i trakten
kring Rörvattnet är exempel på
platser där vattennivån är för låg
i dagsläget.
Likaså finns ett behov av
informera om vilket fiske som re­
gelverket tillåter och inte tillåter.
– Hela projektidén ska ju leda
till att våra fiskegäster ska bli
nöjda och att det i sin tur betyder
ännu bättre goodwill till Hotagen­
bygden, säger Sven Ola Öhlund.
Per Lindahl
Ladda upp din fiskebild!
Fångat en stor fisk?
Gå in på vår Facebooksida och ladda upp en
bild på din fångst!
facebook.com/vaajma
VAAJMA
nr 3/2012
11
Fokus: sommarevenemang
Evenemang med
Mye folk på Li-Martna. Årets store nyhet for de aller minste er en oppblåsbar tunnel med innlagt hinderløype.
Foto: Jorunn Granheim
Li-Martna satser ekstra på kultur
Martnassjef Åse Skjelbred
Hals inviterer til Li-Martna,
og lover trivesel og hyggelige
opplevelser for store og små.
12 VAAJMA
Foto: Håkon Arntsen
nr 3/2012
Martnashelga 20.–22.
juli er det fest og fart i
fjellbygda. Li-Martna er
skikkelig trivelig, sier
martnassjefen.
med Estilløpet i Sørli. Men del to
av Tour de Li, starter i Sandvika
fredag. Det er det såkalte Spjett­
løpet, et terrengløp fra Sandvika
og med målgang på Skjelbred.
Fredag 20. juli er det Li-sommer­
dans utenfor Sørlihall­en. I den lyse
sommernatten skapes en spesiell
stemning med god musikk og mye
folk på dansegolvet. I år er det Conti­
ki som skal få fart på fotan. Li-som­
merdansen åpner martna, men festen
fortsetter lørdag og søndag.
Lørdag åpner bodene kl. 10
på museumsområdet i Sørli.
– Det er stor interesse for å komme
på Li-Martna i år. Over 70 utstillere
fra Norge og Sverige kommer, og
mange er nye, sier martnassjef Åse
Skjelbred Hals.
Men det er langt mer en salgstilbud fra boder som kan lokke.
– I år satser vi ekstra på kultur.
Vi arrangerer ”Talenter i Lierne”,
hvor både unge og voksne deltar. Dessuten blir det kunstutstilling på
Låven, og fjorårets suksess ”Gærne jenter” kommer igjen med nytt og
Allerede på torsdag er det
aktivitet ved Oppgården i Kve­
lia. Tour de Lier i gang med
motbakkeløp, tilpasset både ra­
cere og trimmere. Dette inngår
i løpsrunden som avsluttes søndag
spennende repertoar. På museums­
plassen blir det i tillegg allsang
med husorkesteret ”Bjørnars”.
Årets store nyhet for de aller minste
er en oppblåsbar tunnel med innlagt
hinderløype.
I år er det fjortende gang LiMartna arrangeres. Hvert år strøm­
mer besøkende til. I kommunen er
det mange hytter, og hyttefolket del­
tar gjerne. Mange utflyttede Li-folk
legger ferien til martnashelga.
– I år håper jeg dessuten at mange
svensker legger turen til Li.
Besøkende får oppleve et levende museum, med dyr og sommerlig
aktiviteter, som slåttonn, hopping
i høyet og riding. Martna avsluttes
søndag med bilbingo.
Håkon Arntsen
guldkant i Vaajma
Flyktningrittet er en riktig sykkelfest
27. og 28. juli er det
sykkelfest på grensen
både for store og små.
Flyktningrittet arrangeres for tredje gang.
Fredag 27. juli er barnas sykkeldag
med lille Flyktningrittet ved Lier­
nehallen i Nordli. Barn opp til og
med ni år er hjertelig velkommen til
sykkel og moro. I fjor møtte ca. 60
barn, og prosjektleder Inger Karine
Aagård, både håper og tror på enda
flere i sommer. Det samme gjør Me­
rete Gjertsås som er hovedansvarlig
for sykkelopplegget for de minste.
– Alle er hjertelig velkommen,
og ikke minst håper vi flere svens­
ke familier tar turen til Nordli, sier
Aagård. Barna må ha hjelm og
sykkel, enten den er på to eller tre
hjul. Det er ikke forhåndspåmel­
ding til det lille Flyktningrittet.
En sykkel blir trukket som premie til
en av deltakerne.
Lørdag er det de voksnes
tur til å prøve sine ferdigheter. Star­
ten går i Gäddede og målet ligger i
Nordli, motsatt veg av Flyktning­
rennet. Dette er tilbud for alle, uan­
sett sykkelferdighet og fysisk nivå.
De mer avanserte, med bra grunntre­
ning i kroppen, kan prøve seg på en
73 kilometer lang terrengløype.
– Det er en tøff og utfordrende
løype som går på veg og i terreng.
Jeg tror det er bra om man har syklet
litt før man gir seg i kast med den ut­
fordringen, sier Aagård med et smil.
Men fortvil ikke. En løype
på 50 kilometer er absolutt innen
rekkevidde for de fleste. Men en må
være minst 17 år for å kunne delta.
Også for trimmerne finnes det enda
en løsning. Her er det også anledning
for barn ned til 10 år til å bli med.
– Vi har et tilbud på 35 kilometer
for trimmerne. Det er en løype som
følger den asfalterte vegen fra Gäd­
dede til Nordli, og som alle kan klare.
Sykkelglede: Inger Karine Aagård, Merete Gjertsås på trehjulssykkel, og Mai Randi Grande ønsker store og små velkommen til Flyktningrittet i sommer.
Foto: Håkon Arntsen
I fjor var det ca. 500 deltakere til
sammen på de tre alternativene, fra
Mo i Rana i nord til Trondheim i sør.
Ca 10 prosent av deltakerne kom fra
Sverige. I sommerens Flyktningritt
kan det også bli lagt inn norsk mes­
terskap for brannmenn.
Deltakelse i Flyktningrittet,
Flyktningrennet og Portfjelløpet,
ski, løp og sykkel, vil kvalifisere til
Flyktningtrippelen. Sammenlagt­
vinneren av trippelen vil få en penge­
premie på 10 000 kroner. I fjor vant
Anders Høgberg klassen for menn
og samboeren Mai Guin, klassen for
kvinner.
For å melde seg på, gå inn på flyktningrittet.no En kan også ta kontakt
med Lierne Fritid eller Servicetorget
i Lierne kommune.
Håkon Arntsen
VAAJMA
nr 3/2012
13
Fokus: sommarevenemang
Pe-Torsa:
Ekte og underfundi
Det store høydepunktet
i Kvelia nærmer seg.
110 innbyggere skal ta
mot over 5 000 besøkende som vil uppleve
Pe-Torsa.
Fra 23. til og med 26. august er det
vild vest i Kvelia. Bygda med litt
over 100 mennesker med stort og
smått, invaderes både fra vest og
øst. I løpet av fire dager har over
5 000 mennesker besøkt Kvelia og
Oppgården for å oppleve Pe-Torsa. I
fjor var det 5 500 besøkende. Mange
har vært der før, men de kommer
igjen og igjen for å se og høre hvilke
sprell Kjell Kvetangen har funnet på.
For folk som ennå ikke har besøkt
fjellbygda, så er Kjell Kvetangen
mannen bak Pe-Torsa, og spiller selv
Pe-Torsa. Mange kjenner han faktisk
bedre som Pe-Torsa, enn som Kve­
tangen.
I år blir det seks forestil­
linger, en torsdag og en fredag, og
to forestillinger om lørdag og to om
søndag.
– Det er særlig stor rift om billet­
tene på lørdag. I fjor var det utsolgt,
og jeg anbefaler de som har spesielle
ønsker om dag å være tidlig ute for å
bestille billetter, sier Mona Aagård,
som er daglig leder for Pe-Torsadagene.
Pe-Torsa startet i år 2000
med 150 tilskuere, som ble til
300–400 året etter. Hele tid­
en
har
publikumsoppslut­
ningen økt, med topp i 2011 på
5 750. I fjor var det en liten nedgang,
noe som kan ha sammenheng med
tragedien på Utøya.
– Vi har nesten ikke markedsført
Pe-Torsa. De besøkende har vært de
beste ambassadørene, sier Aagård.
Men hun ønsker seg flere
svensker. Pe-Torsa med ekte kve­
lidialekt fra 50-tallet, vil pas­
se godt også for svenske ører.
Kjell Kvetangen skriver nytt spill
14 VAAJMA
nr 3/2012
Stolt Pe-Torsa og kona Serine på søndagstur med tohjulstraktoren.
for hvert år. Mona Aagård tror det er
grunnen til den store til-strømning­
en.
– Tidsmessig er Pe-Torsa
lagt til 50-årene. Verdensbegiven­
heter og små hendinger på gården
og i bygda blir satt opp mot hver­
andre. En høne er blitt borte og
skaper masse spetakkel, mens ra­
dioen melder om store ulykker ute
i verden. Humoren er rå og direkte,
men samtidig ekte og underfundig.
Gjennom å holde fast på
50-tallet i ord og hendinger, klær
og utstyr, blir også vår tid satt i per­
spektiv. Den første grammofonen og
tohjuls­traktoren var en storhending
den gang, og ble kanskje satt mer pris
på enn vårt moderne utstyr. Samti­
dig forteller Pe-Torsa om en levende
bygd, om optimisme og framtidstro
den gang. Derfor kjenner nok noen
litt vemod når de drar fra forestil­
lingen og ser hva som skjer med
norske og svenske bygder i dag.
Mona Aagård sier at det må til en
stab på over 200 for å gjennomføre
Pe-Torsa-dagene.
– I Kvelia må du være over 80 eller
under 11år for å slippe oppgaver når
Pe-Torsa arrangeres. Det vi har fått
til, gjør oss stolte. Mandagen etter
Pe-Torsa helga sitter vi bare og gli­
ser. Det har vært så mange godord å
Hallå där!
Vad tycker du att Sverige
och Norge ska samarbeta om?
ig show
Madeleine Aaras, Gäddede:
– Vi ska samarbeta om turism, rakt av! Här
i Gäddede har vi inga gränser, det borde
tydligt visas för turisterna. Först kan de se
Hällingsåfallet, sen kan de åka vidare till
något spännande turistmål några mil bort,
på norska sidan. Vi borde bygga vidare
på det gränslösa, bygga gemensamma
turismpaket. Sverige och Norge har så
mycket gemensamt, vi kan visa oss som ett
enda starkt område för turisterna.
Kaja Kristine Ness, journalist på NRK
i Steinkjer:
– Som journalist mener jeg at vi i mediebedrifter kan samarbeide mye mer, for
eksempel en svensk og en norsk programleder lage felles radiosendinger. Vi kan også
bli flinkere til å tipse hverandre om nyheter.
Det finnes flere store arrangement som vi
kan delta på i lag, som St.Olavsløpet og
Storsjöcupen.
(Bilden togs när hon var och jobbade på P4
Jämtland genom ett utbyte anordnat av
projektet Nyheter och information över
gränsen).
Foto: Privat
høre. Pe-Torsa betyr mye og gjør noe
med oss, sier hun.
Hvert år kommer det en kjendis
utenfra som er med i spillet.
Kan du røpe for oss hvem det blir?
– Kom å se selv, sier Mona.
Mer informasjon og bestilling av
billetter kan gjøres via Lierne ser­
vicetorg. Se også hjemmeside for
Lierne kommune.
Håkon Arntsen
Daglig leder i Pe-Torsa, Mona
Aagård, er stolt og glad over
hva bygda har fått til.
Gunnar Bengtsson, Gäddede:
– Länderna skulle behöva samarbeta tätare
inom polisväsendet och sjukvården. Här i
Gäddede till exempel skulle vi vinna mycket
på att polisen från Nordli kunde åka över
gränsen, istället för att polisen i Strömsund
eller Östersund ska åka. Det är mycket
närmare från Nordli, mer praktiskt.
VAAJMA
nr 3/2012
15
Sommarevenemang i Vaajma
gan, Røyrvik. Boder, fest, konsert,
underholdning, Bærflækkstaffetten.
byn, Rengsfallet. Iggesundsgängets Janne Krantz, Trollkarlen TRIXI
med magisk trollerishow för stora
och små, Makalaut spelar härligt
svängiga folkmusiklåtar från bla
Föllinge, Rörvattnet och Hotagen,
Sandra Östlund ung sångfågel
från Strömsund. Utlottningar och
allsång. Vid dåligt väder inomhus.
Entré 100 kr under 15 år gratis.
29 juni. Konsert m/Fjelljom,
21 juli. Trivseldag i Rörvattnet
Røyrvik Samf.hus.
(vid vändplan), start kl 10.30. Fisketävling från båt. Lagtävling max 3
personer/båt. Ta med egen båt eller
hyr båt på plats. Loppis mm. Försäljning av hamburgare, korv kaffe
och läsk. Kl 18 är alla välkomna till
trevlig samvaro i vårt stora partytält,
ta med egen picknickkorg och kom!
Info: Birgitta Eriksson 070-530 69
64 eller 063-10 69 64.
20 juni. Sommardansskolans
uppvisning kl 17–19 i Föllinge.
Information/bokning, Helen Söderqvist 073-834 68 02.
26 juni. Sommarkul på Edeval-
22 juni. Midsommarnattsvandring till Ansätten kl 18. Vandringen
startar vid Ewas pensionat, Bakvattnet. Längs leden bjuds på jämtländsk mat, kaffe och underhållning.
Vi går vidare upp på Ansättens topp
och njuter av blommor, midnattssol och medhavd matsäck. Åter i
Bakvattnet vid gryningen. Ta med
stövlar, ev. regnkläder. Guider är
Gerd Pederséhn och Rut Magnusson. Pris 450 kr. Bokas senast 18
juni. Turistbyrån 0640-164 00 eller
Rut Magnusson 0645-350 24.
www.ansattfjallen.com Välkommen!
26 juni. Turmarsj kl 18, Røyrvik.
22 juni. Midsommar på
Hembygdsgården Tunbacken
i Föllinge. Kl 11.30: Vi klär midsommarstången. Kl 12: Dans och
lekar. Servering kl 11–16. Gratis fika
samt godis till barnen.
22 juni. Midsommarfirande
i Valsjöbyn kl.13, Rengsfallet. Vi
klär stången och dansar runt den.
Kl 16: Fotboll, damer mot herrar. Klä
gärna ut er! Fotbollsplan vid skolan.
Kl 18: Vi tänder grillen vid Rengsfallet. Där träffas man och tar själv
med sig det man vill grilla. Information/Bokning: Gunnar Fahlström
070-528 96 50.
22 juni. Midsommarafton
i Åkersjön.Dans kring midsommarstången på Sågbacken kl 12
(infarten mot Önrun). Nytt för i
år: Utmana kompisgänget på en
femkamp! Samling kl 14 i Badviken.
Max 5 pers per lag. Mat och dans
till liveband i Pistgaraget, Övre
Åkersjön, start kl 19. Medtag egen
dryck. Begränsat antal platser. Anmälan är bindande, uppge namn på
samtliga till middagen vid anmälan,
middag och dans 300 kr, enbart
dans 50 kr. För femkampen uppge
lagnamn och e-post till lagkapten.
Anmälan senast den 17/6.
Info: 070-307 77 43.
23 juni. St. Hans moro kl 17.
len i Föllinge kl 19. Ständut Blakk
m fl. Information/bokning. Mats
Hurtig tel. 0640-162 72.
28 juni–1 juli. Bærflækkda-
30 juni. Blomstervandring
till Ansätten kl 10. Heldagstur,
8 timmar, 12 km. Ta med stövlar,
regnkläder och matsäck. Avgång
från Ewas Pensionat i Bakvattnet.
Guide Gerd Pederséhn. Guideavgift
150 kr. Barn under 15 år gratis. Info:
Rut Magnusson 0645-350 24.
1 juli. Fotovandring till Ansätten med Hans Tingman. Heldagstur, 8 timmar, 12 km. Ta med
stövlar, regnkläder och matsäck.
Avgång från Ewas Pensionat i Bakvattnet kl 10. Ta med egen kamera.
Guideavgift 150 kr. Barn under 15
år gratis. Info: Rut Magnusson
0645-35024.
4 juli. Guidad
blomst­e­rvandring i Forsåsens
Orkidékärr kl 18, 4 km öster
om Föllinge, följ väg 339 över
Hårkan. Information/Bokning: Curt
Lofterud Tel:0640-230 75.
7 juli. Blomstervandring till
Ansätten. Heldagstur, 8 timmar,
12 km. Ta med stövlar, regnkläder
och matsäck. Avgång från Ewas
Pensionat i Bakvattnet kl 10.00.
Guide Anneli Åman. Guideavgift 150
kr. Barn under 15 år gratis. Info: Rut
Magnusson 0645-350 24.
14 juli. Blomstervandring/
Örtavandring till Ansätten.
Heldagstur, 8 timmar, 12 km. Ta
med stövlar, regnkläder och matsäck. Avgång från Ewas Pensionat
i Bakvattnet kl 10. Guide Gerd
Pederséhn. Guideavgift 150 kr.
Barn under 15 år gratis. Info: Rut
Magnusson 0645-350 24.
Gudøyvangen grendehus Røyrvik.
23 juni. Välkomna till Rötvikens båtbrygga. Vi träffas kl
14 vid bryggan och har det mysigt
tillsammans barn/vuxna. Ta med
egen picknickkorg. Vi ser gärna
att ni som har båtar i Hotagensjön
kommer till oss den här dagen.
Gåbingo, lotterier, m m. Välkomna
hälsar Rötvikens byalag.
25 juni. Turmarsj kl 18, Røyrvik.
16 VAAJMA
nr 3/2012
14 juli. Åkersjödagen med
sedvanlig kakfrossa mellan kl 11–15
på Hotell Fjällgården. På kvällen, kl
17, Stockrace vid Sågbacken med
kolbullar m m. Info: Marite Staaf
0645-420 33.
14 juli. Hem till byn-dagar i
Häggsjövik. Bygål´n – uteaktiviteter, mat och dans.
17 juli. Sommarkul i Valsjö-
21 juli. Blomstervandring/
Örtavandring till Ansätten.
Heldagstur, 8 timmar, 12 km. Ta
med stövlar, regnkläder och matsäck. Avgång från Ewas Pensionat
i Bakvattnet kl 10. Guide Gerd
Pederséhn. Guideavgift 150 kr.
Barn under 15 år gratis.
Info: Krokoms Turistbyrå
0640-164 00, www.ansattfjallen.com
22 juli. Hembygdsdag med
Hasse Thor i
Hotagen, start kl 11 med gudstjänst i Hotagens kyrka. Därefter
Hasse Thor i Hotagens församlingshem. Försäljning av Hotagenfilmer i
Helg & Söcken inspelad i Hotagsbygden åren 1950–1951. Arrangör:
Hotagens Hembygdsförening/Föllinge Församling. Info: Irja Jonsson
0645-340 25.
28 juli. Blomstervandring till
Ansätten. Heldagstur, 8 timmar, 12
km. Ta med stövlar, regnkläder och
matsäck. Avgång från Ewas Pensionat i Bakvattnet kl 10. Guide Jana
Novak. Tema: Hur växter kan användas i vardagliga livet. Guideavgift
150 kr. Barn under 15 år gratis. Info:
Rut Magnusson 0645-350 24.
29 juli. Hembygdsdagen på
Tunbacken i Föllinge. Se kommande program.
3 augusti. Dans i Rötviken
till Umbrella kl 22–02. Arrangör:
Rötvikens byalag.
4 augusti. Blomstervandring
till Ansätten. Heldagstur, 8 timmar,
12 km. Ta med stövlar, regnkläder
och matsäck. Avgång från Ewas
Pensionat i Bakvattnet kl 10. Guide
Anneli Åman. Guideavgift 150 kr.
Barn under 15 år gratis. Info: Rut
Magnusson 0645-350 24. Krokoms
Turistbyrå 0640-164 00.
www.ansattfjallen.com
4 augusti. Festivalsjöbyn.
Start kl 12 med Avloppet;
stafett löpning och cykling. Ta
kontakt med Michael Hallquist
070-351 42 61. Kl 14 öppnar
området vid Rengsfallet. Mat
och dryck säljes kl 14–01. Kl
15 kubbturnering. Kl 18–20
Fisketävling. Musikunderhållning. Info: Nina Fahlström 073832 96 85 18–20. Fri entré!
11 augusti. Brolle
Rock´n Roll On
Tour 2012 Edevallen Föllinge
kl 20–02.Stor show
med BROLLE
and the Million
Dollar Quartet.
Coverbandet
The Buddies.
Mat, pub och
fikaservering.
Pilkastning,
chokladhjul, tombola.
Information/bokning
Jan Sundberg 076-113
83 46.
Med reservation för
eventuella ändringar
Brolle spelar i Föllinge
i sommar. Foto: Baldur Bragason
Narves datter
overlevde på Utøya
nyheter.
Han rystet en hel
verden med bombeeksplosjonen i Regjeringskvartalet i Oslo og
de grufulle drapene på
Utøya. Denne våren står
Anders Behring Breivik tiltalt i en rettssak
Norge og verden ikke
har opplevd maken til,
verken i omfang eller
medieinteresse.
I den samme rettssalen og foran stor­
skjermer i tingretter landet over sitter
foreldre og overlevende. En av dem
er sjefen min, Narve Nordmelan,
kommunikasjonssjef i Nord-Trøn­
delag fylkeskommune. Hans eldste
datter Jorid overlevde massakren på
Utøya ved å gjemme seg i et låst hus.
Narve husker ikke helt hva de sa til
hverandre da de endelig fikk kontakt
på telefon den kvelden, men forteller
at hun skrev en sms til ham før poli­
tiet ankom Utøya som hun avsluttet
med ”Ikke vær redd, pappa.”
Narves journalistbakgrunn
og
kommunikasjonsjobb kommer godt
med når han gjennom styrevervet i
Støttegruppen for Utøyahendelsene
bidrar med mediehjelp og kommu­
nikasjon. Med sin bakgrunn kaller
han rettssaken en form for etterut­
danning.
– Å få være med på noe sånt er en
helt spesiell erfaring. Det enorme ap­
paratet rundt rettssaken, hvordan det
hele foregår med verdigheten i be­
hold og hva som kreves av alle invol­
verte er ekstremt interessant å følge
så tett. Det blir mye sterke følelser
også, så vi pleier å forklare at vi i
Støttegruppen tar mye på hverandre.
Det er umulig å ikke bli berørt
av de smertefulle forklaringene til
alle dem som er rammet av en manns
ondskap. Til og med aktor har tatt til
tårene i Oslo tingrett.
Narve vil også fremheve Breviks
egne forklaringer som noe av det
sterkeste han har opplevd de dagene
FAKTA
22. juli 2011
n Anders Behring Breivik
dreper 77 mennesker i
bombeeksplosjonen i Oslo
og på Utøya i Tyrifjorden der
Arbeidernes Ungdomsfylking
har sin årlige sommerleir.
Han blir arrestert på Utøya av
bevæpnet politi.
Rettssaken:
n Varer i ti uker. Går i Oslo tinghus men overføres på skjerm
til andre tingretter i landet.
Dommen er ventet før 22. juli.
han har sittet i rettssalen.
– Å høre han beskrive med egne
ord hvordan han uanfektet går rundt
og dreper barna han kaller for ”ob­
jekter” og ”legitime mål” er forfer­
delig sterkt å høre. Han forklarer
uttrykksløst om de mest morbide
detaljer fra drapene.
Føler du noe hat?
– Nei, jeg har jo sett på ham og
kjenner mest på det at jeg synes det
er noe stakkarslig over hele fremto­
ningen hans. Jeg har nesten syntes
synd på ham også.
Det vanvittige mediepresset
fra all verdens redaksjoner har gjort
at Støttegruppen har måttet finne
praktiske løsninger midt oppi alle de
vonde følelsene.
– For eksempel at vi lagde ”No
interviews, please” merker til de
pårørende som ikke orker å snakke
med journalister gjør det litt lettere
for pressen å finne intervjuobjekter
også. Hele rettsaken fremstår på et
vis som et stort idrettsarrangement
med Mixed soner, intervjufrie soner
og et hav av pressefolk.
Hvordan opplever du de utenlandske mediene?
– Det går litt i faser. Mange vest­
lige medier mener vi er for snille
med den tiltalte, mens for eksempel
østeuropeiske medier etterlyser bruk
Narve Nordmelans eldste datter Jorid overlevde massakren
på Utøya. Narves journalistbakgrunn og kommunikasjonsjobb
kommer nu godt med når han gjennom styrevervet i Støttegruppen for Utøyahendelsene bidrar med mediehjelp og
kommunikasjon.
Foto: Björn Tore Ness
av mer ekstreme bilder. Mange et­
terspør mer hat og forundrer seg nok
litt over den norske måten å sørge på
med å gå i tog, løfte roser og synge
barnesanger.
Hvordan opplever du de svenske
journalistene?
– Som veldig lik oss selv. De er
på en måte like rammet som oss og
jeg føler virkelig at vi snakker om
broderfolket. For eksempel at SVT i
likhet med NRK ikke viser de verste
bildene.
Som ung journalist dekket
Narve Scandinavian Star-ulykken
og sier han vet hvordan det oppleves
å jage pårørende.
Men, hva kan mediene lære av 22.
juli?
– Et aspekt som ikke pressetikken
dekker er mengden i medietrykket.
Selv om de fleste holder seg innenfor
de presseetiske rammene er det an­
tallet journalister og spørsmål som er
så voldsomt. Den erfaringen er i alle
fall viktig å vurdere i etterkant. En
annen ting er det at det var få ledere
på jobb på ettermiddagen 22. juli.
Det gjør det vanskeligere å styre det
journalistiske arbeidet. I en slik van­
vittig krise, med så mange drepte blir
det lett at urutinerte sommervikarer
løper litt for fort rundt, for eksempel i
forbindelse med å kontakte pårøren­
de. En slik krise krever at du tar deg
tid til å tenke, vurdere nøye hvem du
skal kontrollere og ikke ringer ukon­
trollert rundt til folk.
Elin Solvang
VAAJMA
nr 3/2012
17
nyheter.
”Håkki”: Älska er
Deltagarna i en stor
lantbrukskonferens
blinkar av trötthet. Ännu
en föreläsning väntar
innan dagen är slut.
Föreläsaren Tomas
Eriksson kliver fram.
Iförd keps, röd-svartrutig skjorta och med
uppfordrande blick.
– Men sitt inte där
och skäms för att ni är
från Norrland. Vakna
till nu! säger han på sin
sjungande Ljungaverksdialekt.
Några minuter senare spritter publik­
en av energi. Skrattsalvor och spon­
tana kommentarer bubblar i rummet.
Tomas Eriksson har satt igång tan­
keverksamheten hos grupp­en, precis
som han planerat.
Efter föreläsningen sätter vi oss en
stund. Tomas slår direkt fast att man
måste arbeta med identitet och själv­
känsla hos människor i glesbygd.
Han tampades med den där
skämmiga ”jag-är-från-landet-för­
låt-för-att-jag-finns”-känslan under
uppväxten.
– Men det tröttade ut att gå om­
kring och tänka så. Jag bestämde mig
helt enkelt för att duga precis som jag
är. Vi som kommer från småbyar är
unika. Hur unikt är det att komma
från Stockholm? säger han tankfullt.
Idag är han en etablerad föreläsare
och konstnär, uppskattad för sin be­
friande humor, sin kärlek till lands­
bygden. Tomas pluggade på Kunstakademiet i Trondheim, att det rå­
kade bli just den staden berodde på
att han hade hört att det fanns bra
fotbollslag i Trondheim.
Tillsammans med kompisar­
na Björn-Gunnar Kowalski Hansen
och Mats Stenslet började han arbeta
för att konkretisera sina tankar.
– Vi funderade på vad det gick att
göra konstnärligt om glesbygd – det
blev t-shirtar och rykten!
Grabbarna spred ut historier om
den märklige mannen ”Håkki” – en
18 VAAJMA
nr 3/2012
”Sträck på er och var stolta för att ni kommer från landsbygd-­
en. Hur coolt är det att komma från Stockholm egentligen?”,
menar Tomas ”Håkki” Eriksson.
Foto: Ann-Louise Rönestål Ek
råbarkad typ i mustasch och hock­
eyfrisyr. En man som älskade att
dra runt på byn i gamla bilar och
tjuvskjuta älgar. Dessutom tryckte
”Håkki” egna tröjor!
– En av de första t-shirts vi gjorde
var Hydros logotype, men med tex­
ten ”Mongo” istället. De hade ju lagt
ner i Ljungaverk och det gillade vi
inte, berättar Tomas – som var den
i gänget som fick agera karaktären
”Håkki”.
Genom att sponsra coola
människor med trendkoll i Trond­
heim med t-shirts började snart
snacket att gå. Media fick nys om
den udda ”Håkki” och tröjorna.
Flera journalister lät sig luras av den
underlige mannen som muttrade och
levde upp till hela fördomsbilden av
en korkad lantis. Många fantastiska
reportage skrevs i norska tidningar.
Så spred sig ryktet och många lärde
sig älska ”Håkki”. Än idag säljer
grabbarna sina hemmagjorda tshirts, i tre butiker. Tomas beskriver
det hela som ett udda biståndsprojekt
för att stärka hembyn Ljungaverk.
Pengarna går till roliga aktiviteter i
byn.
– När jag föreläser använ­
der jag bilder, filmklipp, historier.
Spelar på myterna, ifrågasätter. Det
är viktigt att vi pratar om vår verklig­
het, känner att livet är lika viktigt i
den lilla byn som i storstaden.
Humorn verkar vara en viktig
ingrediens för dig också?
– Absolut. Med humor når man
långt, säger Tomas och visar den
egendesignade t-shirt han bär just
idag. Det står: ”Om vi nu inte får äta
djur, varför är de då gjorda av kött?”
på den.
Tomas Eriksson har många
resdagar varje år, ger ungefär 70
föreläsningar – mest i Tröndelag
och Nord-Norge. Främst arbetar
han med barn och ungdomar på små
skolor inom ramen för ”Den kultu­
relle skolesekken”, en statlig sats­
ning som ska bidra till att eleverna
i Norge får möta professionell konst
och kultur.
Känner du att du gör någon skillnad?
– Ja. Det är många som har behov
av att prata om sin identitet och sina
drömmar. Men man måste göra det
på ett sätt som fungerar för de här
ungdomarna.
Tomas anlitas regelbundet av
olika Interregprojekt, vid ett minnes­
värt tillfälle gjorde han en workshop
med åttondeklassare från Nordli och
Gäddede. De pratade om bilden man
har av sig själv, och bilden andra
har. Sedan fick de gå hem och hämta
attiraljer för att klä ut sig till dessa
fördomsbilder. Dagen efter fotogra­
Håkki fotar eleverna som gestaltar
shopen i Gäddede.
ferade Tomas de utklädda eleverna,
det blev ytterst ovanliga klasskort!
– De klädde sig i skoteroveraller,
storstövlar och tog på sig buttra mi­
ner när de skulle gestalta hur de tror
att storstadsmänniskor ser på dem.
Sedan klädde de sig som snobbiga
börsmäklare och satte näsorna i väd­
ret när de skulle visa hur de såg på
själva, lantisar!
sig själva som ”lantisar” – så som de tror att Stockholmarna ser sig. Det var en av uppgifterna de fick göra under den uppskattade workFoto: Karin Kvam
storstadsmänniskor! Det blev mas­
sor av skratt och bra diskussioner,
berättar Tomas Eriksson.
Hur tycker du det är att arbeta
med Interregprojekt?
– Det kan nog vara bra men det
måste vara mycket tydligt och kon­
kret. Skicka folk över gränsen – inte
minst ungdomar! Vuxna tjänstemän
mer info
n Tomas
”Håkki” Erikssons
hemsida:
www.hakki.se
som åker över gränsen och blir fulla
tillsammans på konferenser bygger
inget varaktigt, låt kidsen mötas och
jobba ihop, skrattar Tomas.
Det är ganska lite snack om landsbygden, åtminstone i Sverige.
Eller vad tycker du?
– Jag förstår det verkligen inte.
Ingen politisk diskusson om lands­
bygdens framtid, det är tvärtyst.
Jag hoppas att det vänder, vi kan ut­
veckla mycket nytt tillsammans och
försörja oss på hemmaplan. Jag bor
i lilla Ljungaverk och lever på mina
föreläsningar i Norge – det fungerar
perfekt.
Säger Tomas Eriksson och går ut
på stan för att spana in en traktorut­
ställning på Stortorget.
Ann-Louise Rönestål Ek
VAAJMA
nr 3/2012
19
Fokus: fantastisk vildmark
Børgefjell venter
Det virker kanskje ekstremt å ta familien med
på en tur i Børgefjell, men faktisk er det et relativt
lett terreng å gå i. Her kan du uppleve fantastisk
villmark!
Med utgangspunkt i Røyr­
vik er det enkelt å få båtskyss over
Namsvatn, og dermed er en inne i
selve nasjonalparken. En grei løs­
ning fra svensk side er å ta utgang­
spunkt i Stekenjokk eller Leipik­
vatnet.
Børgefjell er den nest eldste nasjo­
nalparken i Norge. Den ble opprettet
i 1963.
– Her finner du uberørt natur, og
stor sannsynlighet for at vil treffe
på rein. Dette er et reinbeiteområde
sommers tid. En eldgammel kultur
og tradisjon som holdes ved like, sier
turistvert Kent Mikkelsen i Røyrvik.
Børgefjell – et eldorado for fjellvandrere.
Foto: Steinar Johansen
Han driver Visit Børgefjell
(se visitborgefjell.com), og guider
også grupper inn i nasjonalparken.
Mikkelsen har hatt med seg mange
familier, og sier at barn fra seks år
klarer fint å gå turer på en–to timer.
Inne i parken kan en få leid båter eller
kano dersom en vil fiske eller bare
dra på oppdagelsesferd.
– Det er rike fiskemuligheter
for den som ønsker å prøve. Ellers
er det rik fauna og på bakken fin­
nes sjeldne fjellplanter, sier Mik­
kelsen. I Børgefjell er det fortsatt
en levedyktig bestand av fjellrev,
foruten at en blant annet kan opp­
dage kongeørn og fjellvåk.Venter du
med turen til august, vil du neppe ha
problemer med å fylle spannet med
bær. Sjansene er store for å finne så
mye multer en bare orker å bære.
Jetn­a­m­s­
klumpen (1 513m), det høyeste fjel­
let i Nord-Trøndelag har i år særde­
les mye snø. Derfor vil det være lurt å
Børgefjell
20 VAAJMA
med
nr 3/2012
Det virker kanskje ekstremt å ta familien med på en tur i
Børgefjell, men faktisk er det et relativt lett terreng å gå i.
vente til godt ut i juli før du tar turen.
– Jeg vil anbefale å vente
til midt i juli, sier Mikkelsen.
10. september starter småviltjakten.
Men det er også i september fjellet
kanskje er på sitt fineste, især når det
Foto: Trond Strømdahl
gjelder farger. Og det er ingen pro­
blemer å gå turer i fjellet selv om det
drives jakt på ryper i noen områder.
Børgefjell nasjonalpark er på hele 1
447 kvadratkilometer.
Håkon Arntsen
Turistvert Kent Mikkelsen, Visit Børge
Nye fotballdommere
i grensestrøket
på dig
Med 21 lag i jubileumsåret av Grenseliret i fotball, og hele 7 lag med
i kretsserien i fotball,
så trengs det stadig
flere fotballdommere
i grenseområdet vårt.
I mai i år arrangerte Lierne IL fot­
ball, i samarbeide med Trøndelag
Fotballkrets, et klubbdommerkurs
i fotball. Kurset bestod av en kveld
med teori og praksiskamper med
veiledning under første runde av
Grenseliret i fotball i Sørli.
Kursleder og praksisveileder var
Tore Grong fra Grong IL/Trøndelag
fotballkrets, og han kunne under før­
ste runde av Grenseliret konstatere
at de 10 deltagerne alle hadde bestått
kurset.
Dermed har Lierne IL fotball
10 nye klubbdommere, som fordeler
seg på 2 fra Sørli, 3 fra Frostviken og
5 fra Nordli. Disse må nok regne med
mye dømming i Grenseliret, i tillegg
til at de alle spiller på hvert sine lag,
men de får også dømme kamper i
kretsserien, h.h.v i klasse gutter 12
år, jenter 12 år og gutter 13 år.
Karl Audun Fagerli
Lierne IL fikk 10 nye klubbdommere etter at de fikk sin veiledede praksis under Grenseliret lørdag. F.v. Mathias Rolandssom,
Sivert Gjertsås, Jonas Aagård, Espen Kvitle, kursleder Tore
Grong, Samuel Albertsson, Henrik Fagerli, Emil Opsal, Amund
Sundvik, Linus Olsson, Aron Devi.
Meget stort interesse
for jegerprøvekurs
Hele 26 kommende
jegere, fra 14 til over
40 år, satte seg på skolebenken etter påske.
Sjelden har vel dette
kurset samlet så mange
som i år.
fjell, håper flere vil komme till nasjonalparken.
Foto: Privat
Lierne Jeger og Fiskeforening ar­
rangerer stort sett årlig Jegerprøve­
kurs i Lierne, for de som skal jakte
storvilt og/eller småvilt.
Sjelden har vel dette kurset samlet
så mange som i år, da hele 26 kom­
mende jegere, fra 14 til over 40 år,
satte seg på skolebenken etter påske,
og avsluttet med eksamen i slutten
av mai.
I tillegg til mye teori, både
hva gjelder human jakt, artskunn­
skap, bruk av våpen m.m., så fikk de
også prøve seg i praktisk skyting på
Lierne JFFs leirduebane som ligger
midt mellom Nordli og Sørli.
Kursleder har vært Gunn Anita
Totland, med Ketil Kirste og Arn­
stein Kirste som medinstruktører.
Karl Audun Fagerli
VAAJMA
nr 3/2012
21
nyheter.
Redningsøvelse
på landsgrensa
I høst vil svensk og
norsk redningstjeneste
bli satt på skikkelig
prøve. De skal håndtere
en stor ”ulykke” på
grensen mellom Lierne
og Frostviken.
Den årlige redningsøvelsen er i år
lagt til grenseområde mellom Sveri­
ge og Norge. Etter planen vil øvelsen
finne sted den 18. oktober.
– I fjor var øvelsen lagt til Levanger,
hvor redningsmannskapene møtte
en bussulykke med mange hardt
skadede passasjerer.
I år vil redningsøvelsen bli lagt
til grenseområde mellom Lierne
og Sverige, sier politimester i
Nord-Trøndelag, Trond Prytz.
Han vil ikke røpe hvilken ulykke
som møter redningsmannskapene,
annet enn at det vil bli stilt store krav
til en omfattende redningsaksjon.
– Redningsapparatet både på
norsk og svensk side vil bli satt på
store utfordringer. Det gjelder politi,
brannvesen, helsetjenesten, inklu­
dert sykehusene både på norsk og
svensk side, sier politimesteren. I
tillegg vil kriseledelsen i kommu­
nene og hos fylkesmannen/lenshöv­
dingen, bli utfordret. Et betydelig antall myndighetspersoner både fra
Sverige og Norge vil også befinne
seg i området den aktuelle dagen.
– Det er svært viktig å få
øvd på alle ledd for å kunne takle
store ulykker. Her må det til nært
samarbeid mellom aktørene og
etatene. Denne gangen blir det
en ekstra utfordring når både det
svenske og norske redningsapparat
skal samordne nødvendige tiltak.
Fra ulykkesstedet vil det være er ca.
15 mil fra nærmeste sykehus, enten
det er til Östersund eller Namsos. Da
sier det seg selv at logistikken kan
bli det særdeles krevende moment
denne gangen. Høst og vær kan også
skape trøbbel i fjellområdet.
Håkon Arntsen
Politimester i Nord-Trøndelag, Trond Prytz, ser fram til en
spennende redningsøvelse hvor både det svenske og norske
redningsapparat vil bli utfordret.
Foto: Håkon Arntsen
Debatt.
Satse på et eget Vaajmakort!
Det synes å være en viss usikkerhet om
hvordan grenseprosjektet skal videreføres, eller
hvilke grep en selv har mulighet for å ta. En kan
nemlig lett bli satt ut om fokus blir ensidig på de
altfor mange grensehindre.
Selv om det er gjort flere forsøk på å få fjernet
noen av grensehindrene, virker det som de sentrale
myndigheter verken er klar over problemene el­
ler makter å gjøre noe med dem. Nå er det likevel
litt større håp. Alle nordiske nasjonalforsamlinger
har drøftet hvordan en kan redusere problemene
knyttet til riksgrensene, og til høsten er det spesi­
alsesjon i Nordisk råd hvor tema er grensehinder.
For Vaajma, er det ifølge prosjektledel­
sen, tre grensehindrene som prioriteres høyest;
lik arbeidsgiveravgiften på svensk og norsk side,
momsklarering av arbeidsmaskiner og toll på pro­
22 VAAJMA
nr 3/2012
dukter fra mindre foretak og kunstnere/håndver­
kere.
Jeg tror det kan være mulig å ta grep for å fram­
skynde prosessen. Arbeidsgiveravgiften, hvor
Sverige i dag har en arbeidsgiveravgift på 31,4
prosent, mens Lierne og Rørvik kun har 5,1 pro­
sent, tror jeg kan være svært vanskelig å endre for
svenske politikere. En kan uansett forvente at det
fortsatt vil ta lang tid.
Derimot tror jeg det er større mu­
ligheter for å få til forsøksordninger for momsog tollreglene. Utgangspunkter er at Vaajma er
en egen arbeidsmarkeds- og boregion, først og
fremst geografisk og avstandsmessig betinget.
Hvem som er innbyggerne i denne regionen må
defineres. Et eget Vaajmakort kan være en løsning.
Bare de som har bostedsadresse i Vaajma kan få
et slikt kort. Gjennom å kreve fritak for moms/
toll for arbeidsmaskiner, eksempelvis traktorer og
skogsmaskiner,og for varer knyttet til martnas­
salg og kunstnere/håndverkere, bare for personer
med Vaajmakort, vil en bokstavelig talt kunne ha
bedre kort å spille mot de sentrale myndigheter.
Ved å begrense forsøket til Vaajmaboerne og også
begrense tiden forsøket skal vare, bør det være let­
tere å vinne gehør på riksplan. Vaajmakortet kan
også gi innbyggerne andre fordeler, eksempelvis
nedsatt pris ved arrangementer i regionen.
Håkon Arntsen
Eventens betydelse för bygden
– ett seminarium med allvar och humor!
4 Vilka effekter kan man se på kommun
och näringsliv vid stora arrangemang i
Lierne?
Analys av nygjord ringverkningsanalys.
4 Regionprojekt Vaajma presenteras.
4 Benny Brovinger berättar om
Storsjöcupen.
23/8
i Kvelia
Boka din plats!
Mona Aagård
+47 95903226
Annonser.
Sommarserieturer
i Lierne
Anna Jonasson
+46 67016935
Mat och föreställningen Pe-Torsa ingår!
Alle som
deltar minst 3 ganger
i sommerserien får
årets pins!
De som deltar 6–9
ganger får årets medalje
i sølv, og de som deltar
minst 10 ganger får årets
medalje i gull. Motivet på
pins og medaljer i år er
Nye Holmenkollen.
Løypelengde:
5 km, også med
muligheter for å gå 10
km alle dager.
Start:
Kl 17.30. Fjellturene med
start kl 10.00. Startgebyr
pr tur, når registrering
ønskes er kr 20.
Det blir muligheter for
opp til 21 turer gjennom
sommer-halvåret, se
aktivitets-kalender fra
Vaajma.
Vel møtt!
Läs mer nyheter från Lierne och Røyrvik:
www.lierne.kommune.no
www.royrvik.kommune.no
Li-Nytt
/Trim- og aktivitetsgrupper
og Lierne JL (medlem av
Norges turmarsjforbund)
VAAJMA
nr 3/2012
23
Hallgeir Buran slutter som lensmann i Lierne, og ønsker arvtakeren Jørn Ove Totland velkommen etter. Begge to ser gjerne at det
blir et nærmere samarbeid mellom svensk og norsk politi.
Foto: Håkon Arntsen
Maktskifte i Lierne etter 18 år
Hallgeir Buran (59) går
av som lensmann etter 18
års tjeneste. Jørn Ove Totland (36) fra Sørli overtar.
Begge ønsker tettere
samarbeid med svensk
politi.
blant kolleger. Han er allsidig og
dyktig, med stor vilje til å hjelpe innbyggerne. Hans måte å hentere konflikten med rovdyr og snø-scooter er
forbilledlig. Buran har godt humør
og er trivelig å møte, og samtidig er
han handlingsrettet.
Den populære og anerkjente Hallgeir Buran, velger å pensjonere seg
som lensmann. I hans sted kommer den relativt unge Jørn Ove
Totland. Han voks opp i Sørli, og
etter å ha tjenestegjort som politi i
9 år i Vikna, velger han å vende nesen heim igjen. Han er gift, og kona
er også fra Sørli. Sammen har de tre
barn. Nå gleder fire besteforeldre
seg til å møte barnebarna oftere.
Kommunen holdt nylig avslutningsmarkering for den populære
lensmannen, og ordfører Alf Robert
Arvasli ga også Buran de beste skussmål. Det samme gjorde kollegene.
Selv sier Buran at det har vært en
interessant og trivelig jobb, men til
tider også krevende. Særlig har det
vært utfordrende å få til gode løsninger når det gjelder bjørn, rovdyr
og vern.
Buran kjenner folket i Lierne,
og sier lokalkunnskap er viktig for
å kunne gjøre en god jobb. Det
virker også som han har fått til.
Kriminaliteten i Lierne er vesentlig
lavere enn gjennomsnittet for landet.
– Libyggen er opptatt av rettferdighet. Det skal være rettvist, sier
Hallgeir
Buran
kom
som politi til Lierne i 1985, og
fra 1994 har han vært lensmann.
Politimester i Nord-Trøndelag,
Trond Prytz, gir Buran stor anerkjennelse for jobben han har utført.
– Buran har veldig stor respekt
Buran. Det er trygt og godt i Lierne.
– Men det kommer ikke av seg
selv. Politiet har en svært viktig rolle
som samfunnsaktør. Politiets forebyggende rolle og tilstedeværelse
i Lierne er svært viktig, sier han.
Politimesteren forsikrer også at
Lierne lensmannskontor vil bestå.
Nå overlater Buran ansvaret
til Totland.
– Jeg ønsker Totland til lykke. Jeg
er temmelig sikker på at det vil gå
godt med han som lensmann. Han er
rett type, og kjenner folket og kultur­
en i Lierne godt, sier Buran.
Det gjør godt å høre for Totland.
Selv om han har vokst opp i kommun­
en, er han ikke redd for å komme i habilitetskonflikt. Habilitet og inhabilitet er noe som sitter i ryggmargen.
– Er det spesielle saker som jeg er
usikker på, så ringer jeg Buran, sier
Totland.
Det er ønske fra både Buran og
Totland at politisamarbeidet over
grensen styrkes.
– Jeg håper vi får til et bedre og
tettere samarbeid med svensk politi.
Vi ønsker å tilby dem eget kontor
her i Nordli, sier Totland. Kontoret
i Gäddede er lagt ned, og avstanden
til nærmeste politi blir for mange
svenske grenseboere svært lang.
Også politimester Trond Prytz er
meget interessert i et samarbeid over
grensen.
– Jeg ser for meg at vi kunne ha
kjørt felles patrulje, hjulpet hverandre i daglig tjeneste, eksempelvis
ved kontroller, sier Prytz.
Buran mener folk i
Vaajma-området ikke ville reagert
negativt på om de har møtt svensk
politi i Norge eller norsk politi i Gäddede.
Selv om det fra norsk side er et
sterkt ønske om politisamarbeid
over grensen, har politiledelsen i
Jämtland til nå hatt en litt mer lunken holdning til et mer formalisert
samarbeid, ifølge Prytz.
Håkon Arntsen
Du har just läst en tidning från:
”En investering för framtiden”
Lierne
kommune
Krokoms
kommun
Røyrvik
kommune
N
T
F
Strömsunds
EUROPEISKA UNIONEN
ORDRØNDELAG
YLKESKOMMUNE
Nord Trøndelag
Sør Trøndelag
kommun
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Fylkeskommune Fylkeskommune