Transcript Bild 1 - Hem

PRIO Stockholm
Introduktion pedagogiska framgångar
Spånga Grundskola
2013-05-16
Projektets tre faser
Kartläggning
Lokal
anpassning
Genomförande
Spånga Grundskola 16/5 2013
Här befinner vi oss nu
2
Pedagogiska framgångar
”Jag tror vi är ganska
inrutade och har en
traditionell undervisning.
Vi skulle behöva
diskutera pedagogiska
frågor och följa upp det
vi gör”
“Vi är kompetenta I våra
ämnen, kanske behöver
vi utveckla pedagogiken
också?”
”Jag hoppas detta
skall leda till en
pedagogiskt driven
organisation”
▪ Tid för pedagogiska diskussioner
har skapats
▪ Inventering av skolans samlade
kompetens och erfarenhet har
gjorts
▪ Strukturer och modeller har
utvecklats för hur vi kan sprida
pedagogiska frågor
Källa: Intervjuer och skolledningens självskattning
Tisdagskonferensen läsåret 2013-14
Möte (Tisdagar)
Syfte
1
Skolledningstid
Utvecklingsarbete
2
Pedagogiska framgångar
3
Pedagogiska framgångar
Sprida pedagogiska erfarenheter och
kunskaper i skolan
4
APT
Information
Vecka
Processbeskrivning bilder
Anna- Maija har
forskat och
tänkt utifrån
forskningen och
erfarenheter
16/5 Formativ bedömning
presenterat med bakgrund
och prövbara förslag
Spånga Grundskolas lärare
prövar i verksamheten
Nya tankar
som kan
användas i
verksamheten
Utvärderas och diskuteras
på arbetslagsmöte
Måndag den 27/5
Kunskapsbedömning
Vad, hur och varför bedömer vi?
Och: Varför pratar vi så mycket om bedömning?
Vad, hur och varför bedömer vi?
 Kontext – tid och rum.
 Några dilemman – för att problematisera!
 Summativ bedömning.
 Formativ bedömning:


Återkoppling.
Kamratbedömning.
Student learning in the past
8
B. Annan, 2012
Student learning now
Cyberspace
National Policy
Business
partnerships
Communities
Communities
Virtual
games
Families
Education
Authorities
Schools
Classrooms
International
partnerships
Iwi
Internet
Iphones/Ipads
B. Annan, 2012
Student learning in the future
B. Annan, 2012
Vad, hur och varför bedömer vi?
 Kunskaper? Lärande? Beteende? Närvaro? Mognad?
 Kunskapssyn: Fix och färdig i huvudet på eleven eller en
relation mellan individen och omgivningen. Klättra på en
stege eller orientera sig i ett landskap.
 Lärande: ”Meningsskapande i riktning mot en ökad beredskap
att engagera sig i världen med ett ökat användande av
semiotiska resurser inklusive artefakter i en disciplin, till
exempel matematik.” (Björklund Boistrup, 2010)
Vad, hur, varför bedömer vi?
 Erkännandekulturer (t.ex. Selander och Kress, 2010): Vad erkänns som




kunskap inom en disciplin?
Learning is identified as the act of recognizing the already
known (Dahlbäck, 2012).
Finns det utrymme för det okända inom ramen för Lgr 11
och andra styrdokument?
Betoning av kontroll, dokumentation och det mätbara kontra
frihet, kreativitet och bildning.
Tillit kontra disciplinering i grundskolan.
Summativ bedömning
 Bedömning av lärande, bakåtsyftande, t.ex. betygssättning.
 Bidrar inte till lärande enligt forskning (t.ex. Lundahl, 2011).
 Allt fler externa prov i Sverige. (Teaching for the test/Wash




back-effekt.)
Reliabilitet (tillförlitlighet): intresse för flervalsfrågor med
kryss.
Validitet: Bedömer/mäter vi det vi ska bedöma/mäta?
OTL: opportunity to learn: Har alla elever en möjlighet att
lära sig det som bedöms? Likvärdighetsfråga!
Överensstämmelse mellan undervisning och bedömning?
Betyg från åk 6
http://pedagogstockholmblogg.se/maxentin/
Formativ bedömning: för lärande
 I planering: Fokus på prov eller lärande? Hur kan/ska vi ta
reda på hur eleverna uppfattar undervisningens syfte och
om/vad eleverna lär sig? EXIT TICKET/LEKTIONENS
KÄRNA PÅ 30 SEK/NÅGRA I TAGET KOMMENTERAR
 Använda summativ bedömning formativt: Utvärdera
undervisning efter prov/annan bedömning.
 Bedömning som lärande:
 Bedömning som en del av undervisningen.
 Diskussioner om mål och kriterier.
 Kamrat- och självbedömning.
Fem strategier för att stärka
bedömningens roll i lärandet
1.
2.
3.
4.
5.
Tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer
Skapa synliga tecken på lärande (genom olika slags uppgifter
och aktiviteter där alla elever får visa vad de kan)
Ge återkoppling som utvecklar lärandet
Aktivera eleverna som resurser för varandra
Förmå eleverna att ta lärandet i egna händer
(Lundahl, 2011)
Samtala
 Ge exempel på återkoppling som du har gett dina elever
under läsåret!
Vad är återkoppling?
 Bra jobbat!
 C
 Du har skrivit en mycket bra text.
 23/27
 
 Okej resonemang, men det saknas röd tråd.
Återkoppling för lärande
 Ska ge svar på tre frågor:
 1. Vart är jag på väg (dvs. vad är målet)?
 2. Var befinner jag mig i förhållande till målet?
 3. Hur ska jag närma mig målet?
 Feedback på olika nivåer, olika effektiv:
 Uppgiftsnivå
 Processnivå
 Metakognitiv nivå
 Personlig nivå
(Jönsson, 2010, Hattie & Timperley, 2007)
Vad är kamratbedömning?
 Peer tutoring, peer monitoring, peer modeling
 Elev som lärare eller förebild
 Peer assessment, peer response, peer feedback
 Bedöma kvalitet på kamraters arbeten
 Formativ – styrkor, svagheter, ”lösning”
 Används under processen, snarare än i slutet
 Elever ska inte betygssätta varandra
Varför kamratbedömning?
 Ökar motivationen
 Lättare att förstå och använda





”I much prefer to get help from my friends because teachers have got this
weird kind of language”
På samma nivå
”And if I haven’t understood it after the second explanation from the
teacher, I pretend I have”
Transparens beträffande mål och kriterier
Fler tillfällen för feedback
Aktivt deltagande och ansvar
Underlättar självbedömning
(t.ex. Topping & Ehly, 2001; Gielen, et al., 2010; Wiliam, 2011,)
Forskning om hur feedback används
 Kommentarer från lärare är oftast längre och innehåller mer
förklaringar, medan feedback från (flera) kamrater ofta
efterfrågar förtydliganden och utveckling.
(Gielen et al., 2010)
”Mindful reception” – man funderar, diskuterar och värderar
återkopplingen från kamrater (till skillnad från ’expert
feedback’)
(Bangert-Drowns et al., 1991)
Konkret exempel, engelska
 Bedömning som lärande
 Peer assessment in a communicative classroom: What
pupils learn from giving feedback (Jessica Berggren, ua)
 Beskriva vad elever kan lära sig genom att tillsammans arbeta
med kriterier för en specifik uppgift samt läsa och
kommentera texter skrivna av klasskamrater (peer feedback):
Vad lär sig elever genom att ge feedback?
 Läsa ett brev, läsa färdiga svarsbrev på olika nivåer, formulera
kriterier för ett bra svarsbrev, skriva ett svarsbrev, ge
feedback i grupp, skriva ett nytt svarsbrev.
Tidigare forskning (L2 writing)
 Forskning med fokus på ”bedömaren” visar att
 studenter som enbart gav feedback utvecklade sin egen
skriftliga förmåga mer än de som fick feedback (Lundstrom & Baker, 2009)
 studenter som gav feedback förbättrade helhetsaspekter av sina
uppsatser mer än detaljaspekter, samt ordförråd,
självbedömning och självförtroende (Tsui & Ng, 2000; Min, 2005;Yang,
Badger & Yu, 2006; Lundstrom & Baker, 2009)
 studenter som gav sina kamrater feedback utvecklade sitt
läsarperspektiv (audience awareness) (Berg, 1999; Tsui & Ng, 2000)
Forskning om träning för kamrat- och
självbedömning
 Man är överens om att träning är en viktig del för att
studenter ska bli goda kamrat- och självbedömare:
 träningen ska börja tidigt (t.ex. Erickson, 2004; Dragemark Oscarson, 2009)
 träningen bör inkludera coachning, samt lärardemonstrationer
och hjälpmedel som checklistor (Stanley, 1992)
 träningen ska innehålla bra exempel på elevtexter (Berg, 1999;Yang,
Badger & Yu, 2006; Cho & MacArthur, 2011)
 träningen bör fokusera på att identifiera problem, förklara
varför något är ett problem och föreslå en lösning (Stanley, 1992; Min,
2005)
Verktygslåda – aktivera eleverna som
resurs
 Revoicing
 Läraren låter eleverna i grupp diskutera fråga från student,
istället för att själv ge ett svar
 C3B4ME
 Eleverna måste fråga tre klasskamrater innan de frågar läraren
 Homework Board
 Eleverna skriver upp frågor/problem på tavlan och någon som
har lösning hjälper till
Verktygslåda – aktivera eleverna som
resurs
 Sök specifika kriterier
 Leta tecken på måluppfyllelse i exempeltext
 Gör egen kriterielista
 Med utgångspunkt i ett bra exempel formulerar studenterna
gemensamt en lista med kriterier för hur en utmärkt text är
komponerad
 Error Classification
 Stryk under grammatiska fel i en text och låt eleverna
gemensamt bestämma varför det är fel
(Wiliam, 2011)
Verktygslåda – aktivera eleverna som
resurs
 Feedback på feedback
 Den som fått feedback ger återkoppling på kommentarerna.
 Frågor/Checklistor/Matriser
 Stöd för att bedömning ska fokusera på relevanta saker.
 Two Stars and aWish
 Glöm inte den positiva feedbacken. Vad är bra och varför?
 Exit ticket
 Läraren får feedback på lektionen – var det begripligt?
 Läraren får reda på vilka som hängt med.
Exitticket - Lektionens kärna på 30 s
Som sista moment på en lektion
Elev-reflektion - hur har de uppfattat lektionens budskap?
Ställa någon av frågorna:
•Vad anser du varit lektionens kärna?
• Budskap?
•Vad har du lärt dig?
Detta kan göras på olika sätt
• en runda
• några av eleverna får kommentera, säga sin reflektion högt
• alla skriver, delger varandra, några räcker upp handen och säger högt.
• samla in allas reflektioner.
Syftet med detta är att exempelvis kolla hur eleverna har uppfattat lektionens syfte kontra vad
lärarens syfte varit - stämmer det överens?
Visar på hur eleverna uppfattar syftet med lektionen. Eller om de förstår lektionen, en hint om
vilka elever som hänger med eller ej.
För alla att pröva i undervisningen till den 27/5
Typiska reaktioner i förändringsprocesser
Kartläggning
Lokal anpassning
av arbetssätt
“Äntligen får vi
ta tag i de här
surdegarna!”
“Vad ska det här
vara bra för
egentligen?”
“Det var
kanske inte
exakt så jag
tänkte, men
okej då”
Genomförande
“Kul att
komma
igång!”
“Det är för
jobbigt att bryta
gamla mönster
och hitta rätt i
de nya
arbetssätten”
“Det
funkar
faktiskt”