Transcript Formativ bedömning

Bedömning
Varför
Validitet
Reliabilitet
Vad
Hur
Lärande-Undervisning-Bedömning



Bra undervisning befrämjar bra lärande
Bra undervisning förutsätter bra bedömning.
Undervisning: sådana målstyrda processer som under
ledning av lärare eller förskollärare syftar till
utveckling och lärande genom inhämtande och
utvecklande av kunskaper och värden (Skollagen, 1 kap, 3§)
Viktiga egenskaper gällande bedömning och prov
Vad tycker eleverna?
Undersökning (språk): 1400 elever 13 – 18 år från 10 europeiska
länder
Vad är det som gör att en bedömning/prov är bra?
Några resultat:
 Variation
 Möjlighet att lära sig något
 Klarhet och tydlighet
 Rättvisa
 Tillräckligt med tid
 Utmaning
(Erickson och Gustafsson 2005)
Bedömning
Begrepp och benämningar


Summativ bedömning är en form av bedömning som
summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt
tillfälle. Exempel på summativ bedömning: Avslutning på en
bedömningsprocess i form av t.ex. betyg
Formativ bedömning är en sorts bedömning som syftar till att
stimulera fortsatt lärande genom att kontinuerligt lyfta fram en
person styrkor och svagheter under pågående läroprocess.
Bedömning
Begrepp och benämningar

Bedömning av kunskap - summativ

Bedömning för kunskap – formativ
Formativ bedömning
Den formativa bedömningen har varit föremål för forskning i
ett flertal länder.

Forskningen visar tydligt att om lärare har god kvalitet på
den formativa bedömningen så förbättrar eleverna sina
prestationer.
(Black & William 1998)
Bedömning
Fler begrepp och benämningar

Lärarbedömning : Den bedömning läraren gör utifrån hela
undervisningsverksamheten.

Externbedömning : Tar hjälp av nationella material och /eller tar hjälp av
externa lärare i bedömningsprocessen



Självbedömning: Den bedömda personen egna tankar om sin egen
kunskapsutvecklig. Egen feedback som kan förbättra lärandet, en förmåga
som man behöver lära sig (Topping 2003).
Kamratbedömning: Kan genomföras på olika sätt och verka som ett
verktyg för lärande, eleverna ger och får feedback på prestationer.
Kamratbedömningen kan vara ett sätt att lära sig ge feedback och ett steg
mot självbedömning (Dochy m.fl. 1999).
Bedömning och betyg
Lgr11
Skolans mål är att varje elev


utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och
ställa egen och andras bedömning i relation till de egna
arbetsprestationerna och förutsättningarna.
(Lgr11, kap 2.2)
Bedömning och betyg
Lgr11
Läraren ska (tre av fyra punkter)



genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja
elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,
utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling,
muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera
rektorn
med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och
hem om studieresultat och utvecklingsbehov
(Lgr11, kap 2.2)
Formativ bedömning och feedback
Viktigt att beakta



Eleverna behöver förstå bedömningsproceduren
och målen.
Eleverna behöver träna på att förklara sina
resonemang, gärna i grupp med kamrater, och få
feedback på sin kompetensutveckling.
Elevens eget perspektiv gällande sin
kunskapsutveckling viktig.
(Shepard 2000)
Formativ bedömning
Feedback Tre nivåer (Jönsson 2010)
Uppgiftsnivå
 Feedback och diskussion kring mål och utförande av
uppgiften, hur eleven behandlat t.ex. fakta och begrepp.
 Feedbacken ofta knuten till aktuell uppgift och inte lätt att
direkt överföra till andra uppgifter.
Feedback
Tre nivåer
Processnivå
Feedback där man diskuterar hur elevens kunskaper
kan användas och utvecklas för liknande uppgifter
som den som behandlats på uppgiftsnivå.
Feedback
Tre nivåer
Metakognitiv nivå
Konstruktiv feedback där eleverna lär sig hur man
resonerar när man bedömer samt hur man formulerar och
använder feedback. Läraren delar med sig av sina
ämnes- och bedömningskunskaper.
Feedback
Prestationer eller personer
Feedback måste kopplas till konkreta uppgifter, inte
på eleven som person.
”Sålunda framträder i forskningslitteraturen en tydlig
gräns mellan feedback som riktar sig mot
prestationer, vilket oftast ger positiva effekter, och
feedback som riktar sig mot personer, vilket ofta inte
ger någon effekt alls eller till och med negativa
effekter”
(Jönsson 2010, s.98)
Formativ bedömning
Att veta målet



Elever gissar alltid vad det är läraren vill veta vid en
examination av något slag (Biggs 1999).
Jönssons (2008) visar i sin avhandling att genom att på ett
tydligt sätt visa vad som förväntas av elever inför en
examination kan inriktningen på lärandet och därmed
kunskapsutvecklingen påverkas mycket positivt.
Självklart utformas examinationen på ett sådant sätt att
eleverna måste tänka själva och använda sina kunskaper på
ett tydligt sätt.
Summativ bedömning
Syfte
”Dess grundläggande syfte är att generera en så tillförlitlig bild
som möjligt av sådana kvalitativa och kvantitativa aspekter av
elevers lärande som är relevanta i förhållande till undervisningsmålen, och att värdera och tillskriva dessa någon form av betyg
eller omdöme.”
(Korp 2003, s.77)
Summativ bedömning
Betyg
Vad innebär rättvis och likvärdig betygsättning?


En rättvis betygsättning innebär att det betyg en elev fått i ett
visst ämne eller i en viss kurs ska visa elevens kunskaper och
färdigheter i det som ska ingå i kursen enligt kursplanen och
som motsvarar betygskriterierna för betyget.
Med likvärdig menas att måttstocken för bedömningen är
densamma för alla elever. Ett betyg i en klass ska motsvara ett
likadant betyg i en annan klass.
(Skolverket 2004)
Summativ bedömning
Ny betygsskala
Fler betygssteg behövs för att:



fler steg i skalan ger en rättvisare betygssättning.
fler steg ger tydligare information om hur eleverna
ligger till.
det ska vara lättare att höja betygen genom mer
ansträngning.
(OH från Regeringskansliet)
Summativ bedömning
Några faror med betyg
Studiemotivationen sjunker hos elever som får låga
betyg (Butler 1988).
”När det gäller informationsaspekten, är betyg en
väldigt komprimerad form av feedback, vilket gör det
svårt att hjälpa eleverna förbättra sina prestationer.
Informations-värdet är helt enkelt för lågt.”
(Jönsson 2010, s. 151).
Summativ och formativ bedömning





Utnyttja den styrande effekt som bedömning har för att rikta in eleverna mot målen,
kommunicera och tydliggöra målen. (Biggs 1999)
Arbeta kontinuerligt med formativ bedömning och därmed dokumentation gällande
elevernas kunskapsutveckling.
Vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i
förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av
dessa.
(Lgr11, kap 2.2)
Kommunicera bedömningsprocessen med eleverna formativt, betyget är då en
utgångspunkt för feedback kring elevernas kunskapsutveckling.
Beakta: Studier har visat att det finns en risk att eleven inte tar till sig beskrivande
feedback när den ges i samband med betyg (Black m.fl. 2004)
Nationella prov / ämnesprov
God bedömningshjälp men ej examensprov



Åk 3: Matematik, Svenska och Svenska som
andraspråk
Åk 6: Matematik, Engelska, Svenska och Svenska
som andraspråk
Åk 9: Matematik, Engelska, Bi/Fy/Ke, Svenska och
Svenska som andraspråk
Nationella prov / ämnesprov
Att beakta
Olika studier har visat att det finns flera faktorer som
påverkar elevernas förmåga att prestera utifrån sin
faktiska förmåga på prov.
Faktorerna kan vara: ”provängslan”, inre motivation,
grad av självständighet, inlärningsstil