Transcript Umeå Universitet Studieguide för Bedömning för lärande F-3, 4-6

Umeå Universitet
NMD – Naturvetenskapernas och Matematikens Didaktik
Studieguide för Bedömning för lärande F-3, 4-6
Kursnamn:
Bedömning för lärande, F-3, 4-6
Termin:
H14
Kurskod:
6PE130
Anmälningskod:
61801
Kursansvarig:
Brittmari Bohm
[email protected]
090-786 60 64
Medverkande:
Torulf Palm
[email protected]
090-786 7122
[email protected]
090-786 6460
Studieadministratör: Lars Knutsson
Kursplan:
http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/kurser/kursplanesok/kursplan-detalj/?code=15143
Studieguide moment 3
Läsanvisning för denna studieguide
Denna studieguide består av tre delar. Den första delen, momentets innehåll, beskriver varför
innehållet i detta moment är viktigt att kunna för framtida lärare, det vill säga skälen till att
innehållet finns med i lärarutbildningen. Den andra delen, undervisningens upplägg och
pedagogiska idé, beskriver hur undervisningen på momentet är upplagd, och förklarar varför vi
valt just detta undervisningsupplägg. Vi har valt att beskriva detta eftersom du som går en
lärarutbildning kanske är intresserad av denna typ av undervisningsaspekter. I den tredje delen
som heter information om varje pass har vi beskrivit innehållet i respektive pass för alla dagar
under momentet, rekommenderad läsning till respektive pass, med mera.
1. Momentets innehåll
Kunskapsinnehållet i detta moment innehåller de två områdena motivation och formativ
bedömning. Motivation att lära sig är en förutsättning för lärande, och att förstå vad som stödjer
elevers motivation och vilka egenskaper i lärandemiljön som är negativa för motivationen är
därför centralt för en lärares möjligheter att på ett effektivt sätt kunna stödja elevers lärande. Det
finns ingen enhetlig teori om hur motivation fungerar utan olika motivationsteorier beskriver olika
aspekter av motivation och kompletterar därför varandra. Momentet behandlar därför flera olika
teorier och genom dessa skapas en helhetsförståelse för hur motivation fungerar och hur man
som lärare kan använda denna förståelse för att stödja elevers motivation att lära. Att förstå hur
motivation fungerar är också en förutsättning för att förstå och kunna använda formativ
bedömning på ett framgångsrikt sätt i undervisningen.
Det andra huvudområdet i detta moment är formativ bedömning som i stora
forskningssammanställningar visats vara ett av de mest effektiva sätten att öka elevers lärande. I
denna typ av undervisning gör man bedömningar med det specifika syftet att stödja lärandet.
Formativ bedömning innebär att belägg för lärande används för att justera undervisning för att
bättre möta elevernas behov, och innehåller strategier för följande områden: 1) gemensam
måltolkning; 2) identifikation av elevers kunnande; 3) feedback; 4) eleverna som
undervisningsresurser för varandra (inklusive kamratbedömning); 5) självreglerat lärande
(inkluderande självbedömning).
2. Undervisningens upplägg och pedagogiska idé
Momentet börjar med att behandla motivation. Vi börjar med motivation som helhet, och
fördjupar oss sedan i olika motivationsteorier var för sig. Vi kopplar efter det ihop dem för att se
dess likheter såväl som på vilka sätt de fokuserar på olika aspekter av motivation. Målet är att
förstå hur motivation fungerar och att kunna använda denna kunskap, dels för att kunna främja
elevers motivation i ett framtida yrkesliv som lärare och dels för att kunna använda formativ
bedömning på ett bra sätt. Denna kunskap kan också vara användbar för att på ett bra sätt förstå
och kunna stödja sin egen motivation att lära under universitetsstudierna.
Momentets andra del som fokuserar på formativ bedömning inleds med en översikt för att du ska
få en helhetsuppfattning om vad formativ bedömning innebär. De olika strategier som är viktiga
för ett framgångsrikt användande av formativ bedömning behandlas sedan strategi för strategi
även om varje strategi kontinuerligt knyts till formativ bedömnings grundläggande idé och till
varandra. För även om varje strategi kan stå för sig själv så går de delvis in i varandra och bildar
tillsammans med den grundläggande idén ett förhållningssätt till undervisning och lärande.
Vi börjar med att ta upp Strategi 5 som handlar om självreglering, och innehåller kunskap som kan
användas för att hjälpa eleverna att aktivera sig själv som ägare av sitt eget lärande (tillsammans
med läraren). Elevers lärande blir mer framgångsrikt om de har ett eget ”driv”, istället för att bara
aktivera sig som en direkt respons på lärarens omedelbara agerande. Det betyder att de behöver
reglera sina tankar, känslor och beteende på ett sådant sätt att det stödjer deras lärande. Men det
betyder att många elever behöver stöd av läraren med motivationen och kunnandet att göra
detta. Denna strategi kommer först i momentet för att möjliggöra att du som student ska kunna
träna dig i att själv använda självreglerande tekniker för ditt eget lärande under momentet. Genom
att själv tillämpa dessa kunskaper ökar möjligheten att förstå dessa tankar och konkreta tekniker
på ett sådant sätt att du själv kan stödja framtida elevers användning av dem. En examinerande
uppgift under kursens gång är att beskriva sitt eget självreglerande lärande samt reflektera och
koppla denna beskrivning till teori och kurslitteratur.
De följande två strategier som behandlas är Strategi 3 och 4 som handlar om feedback respektive
elever som undervisningsresurser för varandra. Att dessa två strategier kommer tidigt i momentet
beror på att du som student ska få möjlighet att under kursen träna på att tillämpa strategier, och
upptäcka svårigheter och möjliga lösningar på dessa svårigheter för att stå väl rustad att använda
tekniker för dessa strategier i framtida undervisning i skolan. Denna tillämpning görs genom att
under kursen använda kunskaper om dessa strategier för att ge feedback och skapa
studentsamarbeten som har egenskaper som forskning visat vara mest effektiva för lärande. För
att detta ska vara möjligt är det nödvändigt att en del av lärandet under momentet sker i grupp.
Strategin om feedback kommer också före VFU-perioden vecka 42-43 så att det blir möjligt att
under denna praktik kunna reflektera över och praktisera kunskap om feedback i en skolsituation.
Efter detta följer Strategi 2 om hur frågor, uppgifter och klassrumsdiskussioner kan användas för
ett framgångsrikt lärande. Det finns då möjlighet att tillämpa denna kunskap under VFU-perioden
vecka 45-46. Efter denna VFU-period tas den första strategin upp som innehåller tekniker för hur
man kan arbeta för att närma sig en gemensam måltolkning med eleverna. Under samma vecka
återkommer vi sedan till Strategi 4 om eleverna som undervisningsresurser för varandra. Nu
tillämpas kunskaper om detta som förvärvats tidigare i momentet och som praktiserats under
kursens gång. Detta görs genom att ni som studenter beskriver, och argumenterar för, hur ni i er
framtida undervisning i skolan kan skapa elevsamarbeten som uppfyller de egenskaper som är
viktiga för att de ska bli framgångsrika.
Undervisningens olika delar
Undervisningen på kursen innehåller föreläsningar för hela gruppen, lärarledda lektioner i mindre
grupper, lärande i mindre studentgrupper samt individuellt arbete med litteraturläsning,
reflektion och utförande av individuella uppgifter. En explicit tanke har varit att föreläsningar med
ett innehåll som är lika för alla studenter, oavsett ämnes- och stadieinriktning, sker som
storföreläsning istället för i parallella föreläsningar i mindre grupper. Det frigör resurser till fler
lärarledda lektioner i mindre grupper med fokus på att diskutera oklarheter och svårigheter, och
att kunna bearbeta innehållet genom olika aktiviteter i mindre grupper med lärare. En del av
kunskapen om formativ bedömning är generell och ämnesöverskridande. En annan del kräver
ämneskunskaper, och för dessa delar sker därför ämnesspecifik undervisning.
Ett mål med det här momentet är att du ska förstå kunskapsinnehållet, som t ex teorier för hur
olika faktorer påverkar elevernas motivation, och hur formativ bedömning påverkar deras lärande.
Men det är bara ett av två huvudmål med momentet. Ett annat huvudmål är minst lika viktigt; du
ska rent praktiskt kunna använda denna förståelse som lärare i framtida undervisningssituationer.
För att ge dig så bra förutsättningar som möjligt att kunna nå även detta mål så ingår det en hel
del praktiska övningar där du under momentets gång och i VFU får tillfälle att tillämpa
kunskapsinnehållet i momentet. Momentet innehåller en del litteratur. Mängden litteratur är inte
så omfattande, men du behöver förstå den väl och kunna använda innehållet. Istället för
omfattande litteraturstudier så innehåller undervisningen på momentet relativt många andra
lärandesituationer där du tränar dig i att tillämpa teoretisk kunskap.
Undervisningen på de olika delarna följer i huvudsak samma pedagogiska upplägg: individuell
kurslitteraturläsning, föreläsningar, gruppdiskussioner, lärarledda lektioner, individuella uppgifter
där tillämpning av teoretisk kunskap tränas, och sedan lärarledd uppföljning med feedback. Varje
del i momentet (t e x en viss Strategi i formativ bedömning) börjar oftast med tid för individuell
läsning av kurslitteraturen. Vilka sidor i litteraturen som behandlar denna strategi finns beskriven
under varje pass nedan. Litteraturen innehåller både teoretisk kunskap och konkreta tekniker som
du kan använda i klassrummet. Sedan är det oftast föreläsning som behandlar denna strategi.
Dessa föreläsningar tar delvis upp samma saker som litteraturen, men också annat. Det är alltså
inte tillräckligt att bara läsa litteraturen eller bara gå på föreläsningar. Efter föreläsningen är det
inlagt gruppdiskussioner där du tillsammans med andra studenter hjälps åt att fördjupa er kunskap
från litteraturläsningar och föreläsningar. Ni kommer att få specifika anvisningar för dessa
gruppdiskussioner. Här hjälper ni också varandra att förstå sådant som var svårt under till exempel
föreläsningar. De svårigheter ni inte lyckas lösa i dessa grupper, får ni hjälp med under lärarledda
lektioner. En tanke är här att alla svårigheter kring innehållet först diskuteras i studentgrupperna,
innan vi tar upp de kvarvarande svårigheterna på de lärarledda lektionerna. Det är också en
utgångspunkt för undervisningsupplägget (med stöd i en omfattande mängd forskning) att
grupparbeten med lämpliga egenskaper är ett väldigt framgångsrikt sätt att lära sig på. Sådana
egenskaper kommer att tas upp under momentet. Under de lärarledda lektionerna får du
möjlighet att diskutera sådant som gruppdiskussionerna inte har varit tillräckliga för. Tanken är att
det ska finnas tillräcklig tillgång till lärare att fråga och diskutera med kring sådant du tycker är
svårt, samtidigt som en utgångspunkt är att svårigheter först är diskuterade i din studentgrupp.
Lektionerna innehåller också gemensamma aktiviteter med lärare som är avsedda att fördjupa
innehållet i föreläsningarna och litteraturen. För att du ska kunna utföra aktiviteterna på ett bra
sätt under dessa lektioner behöver du ha läst tillhörande del av litteraturen, varit aktiv på den
föreläsning som föregår lektionen och deltagit i gruppdiskussionerna eftersom lektionsaktiviteten
bygger på dessa aktiviteter. Efter lektionen är det ofta inlagt en individuell uppgift där du ska
tillämpa det aktuella kunskapsinnehållet. Efter det följer lektioner där du kan få feedback på din
uppgift och vidare fördjupa din kunskap.
Avslutande ord
Att kunna använda formativ bedömning och motivera dina elever är en stor hjälp för att du ska
kunna bli en bra och uppskattad lärare och kunna hjälpa de barn och ungdomar som du kommer
att ha i dina framtida klasser till ett framgångsrikt lärande. Det är därför viktigt att du är med på
alla aktiviteter, såväl obligatoriska som icke-obligatoriska, för att kunna förvärva dessa kunskaper.
Momentet är upplagt så att föreläsningar, litteraturläsning, diskussioner och tillämpningar
kompletterar varandra, med syfte att ge dig bästa möjliga förutsättningar för lärande.
3. UPPGIFTER
Kursens uppgifter
1. Motivation inlämning
2. Självreglerat lärande
3. Obligatoriska lektioner
4. Obligatoriska lektioner/uppgifter i ämnet (sv,ma)
5. Tenta
1/10 och redovisning 1/10
Genomgång av uppgift 2/10 inlämning
21/11
1/10, 29/10, 19/11
7/10, 8/10, 9/10, 10/10, (27/10 se guide
”Att undervisa) 18/11
25/11 Östra Paviljongen skrivsal 6
Uppgift 1
Motivation
Utveckla förslag för hur ni som lärare konkret kan arbeta/göra i er framtida undervisning som
lärare för att stödja elevers motivation. Tanken är att förslagen ska vara så specifika att ni kan ta
dem och direkt använda dem i er undervisning. Argumentera för varför dessa förslag kan vara bra
sätt att stödja elevernas motivation, både med hjälp av motivationsteorierna i litteratur och
föreläsningar, och erfarenheter av de faktorer ni upplevt stött er egen motivation. Inkludera också
möjliga svårigheter som kan dyka upp vid ett genomförande av förslagen, möjliga lösningar på
dessa svårigheter.
Uppgiften examineras med betyget U eller G.
Arbetet läggs av studenterna upp på Cambro/Forum/Motivationsuppgift i slutet av lektionen på
onsdag(1 oktober). Märk uppgiften ”Motivationsuppgift”. Skriv deltagarnas namn i dokumentet.
Redovisning sker onsdag 1/10 kl 13.00.
Uppgift 2
Självreglerat lärande
Uppgiften handlar om att du som student själv ska reglera ditt lärande under kursen och beskriva
detta i ett ca två sidor långt dokument. Dokumentet ska innehålla en beskrivning av hur du reglerat
ditt lärande under kursen. Beskrivningen ska innehålla alla de tre faserna företänksamhetsfasen,
genomförandefasen och självreflektionsfasen. Den behöver innehålla vilka mål du satt (med
argument för varför du valt just dessa mål), vilken din plan för att nå målet var, hur du genomförde
din övervakning av om du var på väg att nå målet, på vilket sätt du bedömde måluppfyllelse, vad
du bedömde var orsaker till att du nådde (eller inte nådde) målet och hur dessa orsaker kan
kategoriseras i de tre dimensionerna stabilitet, plats och kontroll (se attribution theory), hur du
reagerade på att nå (eller inte nå) målet, och hur detta sedan påverkade din motivation och tro på
att arbeta vidare mot nya mål.
Du kommer att ha olika mål under kursen och behöver bara beskriva din reglering mot ett av dem.
Du kan själv välja om du vill beskriva din självreglering mot ett mål för t ex en lektion, en vecka
eller hela momentet. Målet ska dock vara ett lärandemål.
Uppgiften har två huvudsyften. Dels är det lättare att förstå självreglerat lärande och kunna lära
eleverna att reglera sitt eget lärande om man har gjort det själv, och dels kan reflektioner över
självregleringen av ditt lärande vara en fördel för ditt eget lärande under kursen.
Uppgiften examineras med betyget U eller G.
Uppgiften märks ”Självreglerat lärande” och läggs i Cambro/inlämningsmappen senast fredag
den 21/11.
3. Obligatoriska lektioner med uppgifter
1/10: Se uppgift 1
29/10: Analys av vägvalsfrågor + genomgång av uppgift till eftermiddagen(se nedan)
Konstruera en diskussionsuppgift
Här finns tid avsatt under onsdag förmiddag(kl:10.30-12.00) för att du individuellt ska konstruera
en diskussionsuppgift, som sedan är tänkt att användas på grupparbetestiden och den
efterföljande lektionen. Syftet är att du ska få träna dig i att tillämpa kunskaper om
diskussionsfrågor för att få bättre möjligheter att kunna konstruera och använda dem i den
framtida yrkesverksamheten. Arbetsuppgiften är enligt följande
Konstruera en diskussionsuppgift i ditt ämne som är anpassad för elever på det stadium du
utbildar dig för (ev. kan kursplaner/ämnesplaner vara dig till hjälp).
1. Beskriv den kunskap uppgiften avser att utveckla och/eller testa.
2. Baseras uppgiften på kända ’feltänk’, missuppfattningar och dylikt? Vilka?
3. Reflektera över hur eleverna kan komma att svara på uppgiften. Argumentera, baserat på den
reflektionen, för att det är en bra diskussionsuppgift du har konstruerat.
4. Förklara vilka egenskaper i uppgiftsformuleringen som gör att du bedömer att det kommer att
bli engagerade diskussioner mellan eleverna om det ämnesinnehåll som du tänker dig att de ska
lära sig. Ange en annan formulering av uppgiften som troligen ger mindre möjligheter för
diskussion, och förklara varför denna formulering ger mindre sannolikhet för bra diskussioner.
5. Hur du tänker dig att introducera uppgiften i klassen, och hur du tänker organisera diskussionen.
6. Hur lång tid planerar du att låta diskussionerna ta? Vad gör du om diskussionerna drar ut på
tiden? Varför det?
7. Är uppgiften sådan att elevsvaren/diskussionen troligen kommer att ge dig värdefull
information för att forma efterföljande undervisning? Vilken information är det?
8. Hur skulle du som lärare kunna forma en efterföljande undervisning baserat på den information
du får från elevernas diskussioner? Ge konkreta förslag som tar hänsyn till den specifika
information om elevernas tänkande du tror du kan få från deras elevsvar.
På grupparbetestiden klockan 13.00-14.30 (denna dag, onsdag 29/10) är tanken att ni kan hjälpa
varandra att utveckla och förbättra era uppgifter och argumentationerna för dem (punkt 1-8). På
lektionen efteråt (klockan 15.00-16.30) presenterar alla individuellt sina egna uppgifter, inklusive
argumentationer, i smågrupper och gruppen ger feedback. Grupperna delas in så att det är
ungefär en student från varje ordinarie liten grupp (dvs de smågrupper ni är indelade i på
grupparbetestiderna som ni har hjälp varandra i). Ni kommer alltså att presentera och
argumentera för er uppgift för de som inte tillhört er egen grupp och sett er uppgift förut.
19/11: Ett grupparbete i en klass
Detta pass handlar om Strategi 4 (aktivera eleverna som läranderesurser för varandra) som
handlar om kollaborativt lärande. Här är det tänkt att ni gruppvis ska planera för ett grupparbete
i en framtida tänkt klass. Utformningen av detta grupparbete, inklusive argument för dess
utformning, redovisar ni på passet klockan 15.00. Syftet är att du ska få träna dig att tillämpa
kunskaper om elevsamarbeten för att få bättre möjligheter att bidra till att sådana blir
framgångsrika för dina elevers lärande i din framtida yrkesverksamhet. Här följer först anvisningar
för er uppgift, och sedan för eftermiddagens redovisning. I slutet av dokumentet följer en
beskrivning av kopplingen till FSR. Arbetsuppgiften är enligt följande
I följande text ska termen grupparbete tolkas i vid mening som betydande alla aktiviteter där
eleverna aktiveras som lärandesresurser för varandra där gruppen består av två elever eller fler.
Detta kan göras på flera olika sätt så om ni hinner eller har gjort en liknande uppgift tidigare i
kursen så konstruerar ni nu andra aktiviteter än de ni redan gjort.
Konstruera ett grupparbete som baseras på de egenskaper som i litteratur och föreläsningar
beskrivits som fördelaktiga för framgångsrika grupparbeten. Val av utformning av grupparbetet
argumenteras för med kopplingar till litteratur och föreläsningar. Grupparbetet är tänkt att kunna
genomföras i en framtida tänkt klass i det ämne och stadium ni utbildar er för (ev. kan
kursplaner/ämnesplaner vara er till hjälp för val av ämnesinnehållet i grupparbetet). Er planering
för, och redovisning av, ert planerade grupparbete ska ta innehålla följande aspekter:
1. Beskriv den kunskap grupparbetet avser att utveckla och/eller testa. Varför är denna kunskap
viktig?
2. Vilket är ert mål med grupparbetet? Vad hoppas ni uppnå med det? Varför det?
3. Beskriv den exakta uppgiftsformuleringen som ni tänker ge till eleverna. Argumentera för att
denna formulering är bra.
4. Beskriv exakt vilka övriga instruktioner ni tänker ge till eleverna. Dessa instruktioner kan t ex
handla om hur ni tänker er att introducera uppgiften i klassen, hur gruppindelningen ska ske, hur
ni tänker organisera grupparbetet, hur lång tid grupparbetet ska ta, om grupparbetet ska
redovisas och/eller bedömas och i så fall hur, med mera. Argumentera för varför dessa
instruktioner ges.
5. Reflektera över hur eleverna kan komma att jobba med uppgiften (kommer de t ex att dela
upp arbetet mellan sig i gruppen, kommer de troligen att hamna i djupa diskussioner om
ämnesinnehållet mm). Argumentera, baserat på den reflektionen, för att det är ett bra
grupparbete ni har konstruerat. Koppla argumentationen till era mål med grupparbetet.
6. Ange ett annat upplägg på grupparbetet med en annan formulering av uppgiften och andra
instruktioner som troligen ger mindre möjligheter att uppnå de mål ni har med grupparbetet.
7. Är uppgiften sådan att elevernas arbete troligen kommer att ge er värdefull information för
att forma efterföljande undervisning? Vilken information är det?
8. Hur skulle ni som lärare kunna forma en efterföljande undervisning baserat på den
information du får från elevernas grupparbeten? Ge konkreta förslag som tar hänsyn till den
specifika information om elevernas tänkande ni tror ni kan få från deras arbete.
9. Argumentera med hjälp av litteratur och föreläsningar för att ert grupparbete har egenskaper
som är fördelaktiga för alla elevers lärande.
På redovisningen efteråt (klockan 15.00) presenterar alla muntligt och individuellt sin grupps
konstruerade grupparbete, inklusive argumentationer, i tvärgrupper. Tvärgrupperna ger feedback.
Uppgift 4
Uppgifter i ämnet: 7/10, 8/10, 9/10, 10/10, 27/10, 18/11
7/10 13.00-14.30 Uppgift Feedback
Tid för frågor
Tydliggörande av den individuella uppgiften
Eventuellt övriga konkreta exempel på feedback i olika situationer.
Tänk dig att du är lärare i en klass där du givit dina elever nedanstående uppgift: (uppgiften finns i
bilaga). Några av dina elever har gjort de lösningar som du ser efter själva uppgiften (Elev D, E och F).
1) Ge feedback till eleverna baserat på elevlösningarna.
a) Feedbacken ska vara i form av ”två stjärnor och en önskning” (se Wiliam sid. 152).
b) Feedbacken ska också adressera de tre feedbackfrågorna ”where am I going, how am I going,
och where to next” (Hattie & Timperley).
c) Klassificera din feedback i de fyra nivåer av feedback som beskrivs i Hattie & Timperley. Ge
argument för din klassificering.
d) Argumentera för att din feedback är i linje med 7 av de 9 riktlinjer som Shute ger i Tabell 2 (de
två guidelines du inte behöver argumentera för är (”give unbiased, objective feedback, written or
via computer”, och ”provide feedback after learners have attempted a solution”).
2) Vilket är syftet med din feedback?
Hur kan du stödja eleven så att han eller hon verkligen lär sig av din feedback?
8/10 8.30–10.00 Uppgift Feedback
Diskutera i grupper den feedback som du individuellt givit och klassificerat från föregående dag i den
individuella uppgift du fick då. Diskutera varandras klassificeringar av feedbacken och argumentera för
förtjänster och svagheter i den feedback du givit samt svårigheter du haft och eventuella lösningar på
svårigheterna. Varje grupp ger sedan ett förslag (alltså ett förslag per grupp) på hur feedbacken till
eleven ska formuleras för elevlösningarna.
Feedbacken ska vara kategoriserad i Hattie och Timperleys fyra nivåer och enligt 7 av Shutes riktlinjer
(enligt hennes Tabell 2.
De två riktlinjer du inte behöver argumentera för är (”give unbiased, objective feedback, written or
via computer”, och ”provide feedback after learners have attempted a solution”).
Argument för gruppens kategorisering ska finnas med.
Den skriftliga gruppfeedback med klassifikation och argument lämnas in senast klockan 12 och bedöms
av ämnesläraren med betyget U eller G.
8/10 15.00–16.30 Uppgift Feedback
Denna lektion ska ni gruppvis reflektera över ert grupparbete på morgonen. Ni kan koppla
egenskaperna hos grupparbetet till litteraturen och föreläsningen som handlar om Strategi 4 att
aktivera eleverna som läranderesurser för varandra. Ni kan också koppla er feedback under
grupparbetet till Strategi 3 (att ge feedback som för lärandet framåt).
Grupperna redovisar muntligt.
9/10 13.00-14.30 Uppgift/ individuell uppgift
Efter dagens arbete med den del av Strategi 2 som handlar om uppgiftskonstruktion ska du få träna på
att tillämpa dina vunna kunskap om vilka egenskaper uppgifter anpassade för formativ bedömning
behöver ha. Idén är att du får träna på att konstruera vändpunktsfrågor (men att konstruera
diskussionsfrågor är också möjligt). Dessa frågor är centrala i formativ bedömning och används under
lektionen för att utgöra underlag för att forma undervisningen. De är inriktade på den kritiska kunskap
som behövs för elevens fortsatta kunskapsutveckling, och bra frågor av denna typ ger läraren
information om, inte bara vad eleverna kan eller inte, utan även om hur de har tänkt. Konstruktion av
vändpunktsfrågor bygger därför på kunskap om vanliga ”feltänk” hos eleverna och svaren indikerar
deras tankar (mer än om de fick rätt eller fel). Uppgifterna kräver, trots att de många gånger handlar
om att bedöma förståelse eller annan viktig kunskap, att de kan besvaras och bedömas snabbt. De
vändpunktsfrågor som ställs i mitten av en lektion behöver kunna besvaras av alla elever på mindre än
2 minuter och det får inte ta mer än 15-30 sekunder att bedöma alla elevers svar. De frågor som ställs
i slutet av en lektion för att bilda underlag för nästa lektion kan dock få ta lite längre tid för eleverna
att göra, och att bedöma alla elevers svar kan tillsammans få ta 5-10 minuter.
Du behöver också beskriva vilken kunskap du ämnar testa med uppgiften, när under en lektion
eleverna ska göra uppgiften, hur eleverna ska svara (t ex utgångspass, små whiteboards/skrivtavlor,
etc), och på en övergripande nivå hur läraren skulle kunna forma undervisningen baserat på elevernas
svar. En argumentation för att din uppgift uppfyller villkoren som beskrivits ovan och att de kan ge den
önskade informationen behöver finnas med.
10/10 8.30–10.00
Denna lektion ska ni redovisa era individuella uppgifter för varandra och få feedback på både din
uppgift och din argumentation av andra studenter och lärare.
Ni skall sedan i mindre grupper bestämma er för någon av uppgifterna och förbättra både den och
själva argumentationen med hjälp av diskussioner och den nyss givna feedbacken.
10.30–12.00 Grupparbete
Här finns tid för er att vid behov färdigställa er uppgift och er argumentation baserat på den feedback
ni fått under lektionen. Uppgift plus feedback redovisat på ca 1 sida (beror naturligtvis på om uppgiften
innehåller bilder etc då den då kan vara längre).
Denna gruppuppgift redovisas skriftligt och lämnas in senast klockan 13.00. Uppgiften examineras
med U eller G.
18/11 10.30-14.30 Målbeskrivning
1. Träning i att konstruera konkreta målbeskrivningar (vad det innebär att kunna någon utvald del av
ämnet, och vad som karaktäriserar olika aspekter av hur långt i kunnande man kommit) för något
moment i skolämnena matematik och svenska
2. Kritiskt granska varandras målbeskrivningar
Tekniker för hur man kan använda målbeskrivningar för att tillsammans med eleverna uppnå en
gemensam tolkning av målen.
Arbetet med uppgiften sker på arbetspasset både med att konstruera målbeskrivningar och att gå
igenom och resonera om dessa.
4. Tentamen
Tentamen kommer att genomföras i Östra Paviljongen den 25/11 kl 09.00-13.00 i sal 3.