Strukturerad feedback
Download
Report
Transcript Strukturerad feedback
Strukturerad feedback till studenter i
allmänmedicinsk praktik
tre års erfarenhet av ett bedömningsinstrument
Ann-Christin Haffling, IKVM – allmänmedicin
Anders Beckman, IKVM – allmänmedicin
Gudrun Edgren, MedCUL
Bakgrund - WPBA
Workplace-based assessment innebär
direkt observation av studenterna i deras
kliniska arbete
formativ bedömning
feedback
fokuserad på beteende
deskriptiv
specifik och konkret
relaterad till mål (för kursen och personliga)
Bakgrund - WPBA
Workplace-based assessment
har stor betydelse för studenternas utveckling (Norcini &
Burch 2007)
görs alldeles för sällan (Kogan & Hauer 2006) pga.
lågt handledarintresse (Norcini & Burch 2007) - kan öka genom
låg reliabilitet - kan stärkas genom (van der Vleuten 1996)
strukturerade bedömningsinstrument (t.ex. Mini-CEX)
handledarmedverkan vid utveckling/planering (Daelmans et al. 2006)
handledarutbildning (Shumway & Harden 2003)
bredd i kliniska problem och bedömare
kompromiss reliabilitet formativ bedömning (van der Vleuten 1996)
feedback
studenternas lärande
Bakgrund – till studien
bedömnings- och feedbackformulär
samlades in under sex terminer
analys retrospektivt
interaktiva feedbackmetoder
studenternas självvärdering
mål/handlingsplan
uppföljande feedback
Syfte – att studera
användningen av ett bedömningsinstrument i
verkligheten
under lång tid
typ och innehåll av feedback
handledarnas bedömningar
studenternas självvärderingar
handledarnas och studenternas nöjdhet
Metod
Studenter T10 ”Samhällsmedicin” Lund/Malmö
16 dagars allmänmedicinsk praktik (4 dagar v.a.v.)
50-60 vårdcentraler
Personlig handledare + övriga distriktsläkare på VC
observerar (emellanåt) anamnes, status
diskuterar hypoteser, problemlösning, utredning/ behandling
deltar i avslutande patientsamtal med information/
uppföljning
Feedback bör ges
dagligen ”på språng”
sammanfattande x 2 - efter halva tiden samt vid avslutning
Metod – obligatorisk feedback x 2
Första feedbacktillfället
student + handledare fyller i
bedömningsprotokoll
feedbacksamtal
mål och strategier för fortsatt träning på
feedbackblad
Andra feedbacktillfället
uppföljande feedback på feedbackblad
Metod - Bedömningsprotokoll
lika för studenternas självvärdering +
handledarnas bedömning
inspirerat av modifierade LAP (Leicester
Assessment Package)
8 delar /kompetenser
detaljerade beskrivningar av varje del
7-gradig skala
utvecklat i samråd med handledarna
handledarutbildning
Metod - Bedömningsprotokoll
8 olika delar/kompetenser
Samtalsmetodik
Sjukhistoria
Status
Hypotesgenerering/hypotesprövning
Problemlösning
Åtgärd/behandling
Information/ uppföljning
Uppträdande/ patientrelation/ tidsdisposition
Metod - Feedbackblad
lite olika för student och handledare
information
utrymme för att skriva
mål och strategier (första feedback)
uppföljande feedback (andra feedback)
utvärderingsfrågor till student och
handledare
Metod – Dataanalys
Kvantitativa data
Mann-Whitney U och Kruskal Wallis (SPSS)
MlWin (’multi-level’) ”upprepade mätningar”
Cronbach’s alpha (”internal consistency reliabilty”)
Spearman’s correlationskoefficient
(korrelation handledarnas bedömning och
studenternas skrivningsresultat)
Kvalitativa data (mål + feedback)
Innehållsanalys (kategorisering)
Ramverk (protokollets 8 kompetenser)
Resultat –
464 studenter
studenter och handledare
55% kvinnor
50% vikarierat, lika mellan kön
151 handledare
58% kvinnor
28% deltog i handledarutbildning
antal studenter efter 6 terminer
47 - 1 student
55 - 2-3 studenter
49 - 4-12 studenter
Resultat –
första feedbacktillfället
Bedömningsformulär
Handledaromdömen (458 studenter): medelvärde 5,3
Självvärderingar (462 studenter): medelvärde 4,5
Höggradigt signifikant skillnad i alla delar
Handledare
högst: samtalsmetodik + uppträdande/patientrelation
lägst: hypoteser + åtgärd/behandling
Studenter
högst: samtalsmetodik + anamnes
lägst: hypoteser + åtgärd/behandling
Resultat – första feedbacktillfället
Bedömningsformulär
Manliga och kvinnliga studenter
Manliga studenter signifikant högre i
hypoteser, problemlösning, åtgärd/behandling
Handledarna: ingen skillnad
Vikariat eller ej
Studenter som vikarierat signifikant högre i
status, problemlösning och åtgärd/behandling
Handledarna: status, åtgärd/behandling, information/uppföljning
Antal använda omdömen (7-gradig skala)
Studenter oftast 3 olika (47%)
Handledare oftast 2 olika (56%)
Resultat – första feedbacktillfället
Mål för fortsatt träning
Mål för fortsatt träning
88% specifika mål
6% generella mål
6% inga mål
Specifika mål
Medel 2,7 kompetenser/student
Kompetenser (process)
Samtalsmetodik (46% av studenter)
Information/ uppföljning (40% av studenter)
Varierade omdömen signifikant fler
Kvinnliga studenter med kvinnlig handledare
signifikant fler
Resultat – Andra feedbacktillfället
Uppföljande feedback
58% specifik feedback
32% av dessa även tips för framtiden
21% generell feedback
21% ingen feedback
Specifik feedback
Medel 2,8 kompetenser/student
Kompetenser (process)
Samtalsmetodik (55% av studenter)
Information och uppföljning (43% av studenter)
Resultat –
Studenternas utvärdering
Svarsfrekvens 89-93%
Handledaren korrekt identifierat studentens
styrkor/svagheter
Specifika råd om hur förbättra konsultationerna
77% helt, 20% delvis
Studenter som fick specifika mål var signifikant mer nöjda
70% helt, 26% delvis
Effektiv uppföljande feedback
77% helt, 17% delvis
Studenter som fick specifik uppföljande feedback var
signifikant mer nöjda
Resultat –
Handledarnas utvärdering
” Tycker du att bedömningsprotokollet
bidragit till en förbättrad struktur i
bedömningen av studentens
konsultationer?”
Efter 6 terminer:
Svarsfrekvens 97%
76% helt nöjda, 23% delvis, 1% missnöjda
Flera blev alltmer positiva genom åren
Resultat – Tid och erfarenhet
Specifika mål
Specifik feedback
ökade signifikant från de tre första till de tre sista terminerna
Handledarnas erfarenhet
ökade signifikant från de tre första till de tre sista terminerna
studenter med handledare, som använde instrumentet för 4:e-6:e
terminen fick lägre betyg än de, vars handledare använde det för
2:a-3:e och 1:a terminen
men specifika mål/feedback ökade inte med erfarenhet
Handledarnas ”nöjdhet” efter 6 terminer
var signifikant större beroende på hur många studenter man
handlett 4-12, 2-3 resp. 1 student
Resultat – Reliabilitet
”Internal consistency reliability”
Cronbach’s alpha för varje termin 0,94-0,96;
hela perioden 0,95
Interbedömarreliabilitet
omöjligt att beräkna pga. sammanfattande
feedback av personlig handledare
Resultat – Validitet
”Face” validity
Content validity
medverkan av handledare i utveckling av
bedömningsformuläret
överensstämde med mål för praktiken
Concurrent validity
korrelation med skrivningen
Spearman’s korrelationskoefficient 0.16; ökande
till 0,34 om bara de 10% med lägst bedömning
analyserades
Slutsatser
Sammanfattande bedömning och feedback
fungerar
vid längre tids placering
personlig ansvarig handledare
99% studenter bedömda efter protokollet
88% fick specifika mål dokumenterade och
58% fick specifik feedback dokumenterad
men inom andra kompetenser än de som bedömts
som sämst
Slutsatser
Utvärderingar positiva
Med tid och erfarenhet
av studenter – föredrog specifika mål/feedback
och handledare
fick större andel studenter specifika mål
och specifik feedback
handledarna blev ”strängare”
men också nöjdare med strategin
Förbättrad ”feedbackkultur” på vårdcentralen