Transcript Trycksår- kostnader

VAD KOSTAR TRYCKSÅR?
KOLDING 10 OKTOBER 2011
Christina Lindholm
Leg. Sjuksköterska/ Professor
”Trycksåret är nästan läkt”
”Mamma har outhärdligt ont”
”Trycksår gör inte ont”
Hur påverkas patienterna?





”Suffering never heard of”
Minskar sociala kontakter
Påverkar kontakterna med närstående
Förändrad kroppsbild
Hopkins at al 2006
35% döda inom 3 månader
(Lindholm)
Den här patienten amputerades
Kostnad: Amputation:
”Men tryckår- det har vi
inga på vår avdelning”
Sant? Falskt?
Hur vanligt är det med
trycksår?



8,3% (Italien) 22,9% (Sverige) (Clark)
23,9 (universitetssjukhus), 13% regionalt
sjukhus, 20% äldreboende (Gunningberg)
Regionala sjukhus 15%
Kostnad, Europa, svårläkta
sår
•
•
•
•
•
•
•
•
20-50% på sjukhus har sår
55-60% är svårläkta sår
4 miljoner med sår (EU)
Årlig incidens:
Svårläkta sår
Cancersjukdomar
Diabetes
Cerebrovaskulära sjukdomar
4.0 m
3.9 m
2,0 m
3.9 m
• Posnett et al Journal of Wound Care 2009;18 (8):154
Vad kostar trycksår?
• USA 11 miljarder dollar/år
• Sverige: Jönköpings län: 53 millioner/år
Kostnader



1/3 topp-kostnader (hjärt/kärlsjukdom,
cancer, trycksår i Holland (Hallboom 1998)
5% av årliga hälso och sjukvårdskostnaderna i
Spanien
89% sjukskötersketid, 0,6% utrustning, 1%
förband (Soldeville 2007)
Kostnader för att läka trycksår
10 trycksår =
9 pacemakers +
5 knäplastiker +
6 höftplastiker eller 5 by-passoperationer
MacLeod 2007
Kan vi göra något?






Regelbunden mätning av prevalens
Tidig upptäckt av riskpatienter
Riskbedömning och hudbedömning rutin
Tidigt insatt prevention
Attityder och kunskap
Tydligt ledarskap
Prevalensstudier Akureyri
(Torfadottir Lindholm)







2005 2007
Prevalens
17%---20% (77% fötter)
Kategori 1: 88%--96%
Kategori 2: 12%-- 4%
Kategori 3-4: 0%-- 0%
Sacrum:
18%-- 6%
Nortonriskbedömning 0%--46%
Intervention: 5-punktsprogram,
trycksår (Akureyri)
• Nortonriskbedömning alla
sängliggande/rullstolsburna. Dokumentera
• Inspektion av hudkostymen vid
ankomst/regelbundet vid sänglägeDokumentera
• Översyn av prevention- OBS sittprevention
Dokumentera
• Svävande hälar Dokumentera
• Trycksårsansvariga på varje enhet
Reykjavik vs Akureyri


Reykjavik: 21,5%, Kategori 1-2,
70%
Kategori 3-4
30%
Akureyri: 20%,
Kategori 1:
Kategori 3-4
0%
96%
Vad säger prevalens om
trycksårsproblematiken på en
enhet?
Nord-och Sydatlanten
(Norra Island/Kanarieö.
Azorerna, Madeira)
• 20% prevalens vs
14,2% men…
• 96% Gr 1 (Island)
vs 15% (Sydatlanten)
• 0%Gr 3-4 (Island) vs
70%
(Sydatlanten)
Lokalisation av trycksåren,
sjukhus
•
•
•
•
•
Akureyri 2007
Sacrum 6%
Hälar 38%
Troch. 0%
Tuber 11%
Sydatlanten 2007
• Sacrum
35,5%
• Hälar
16,0%
• Troch
18,9%
• ”Annat”
29,6%
Hur kan skillnaderna
förklaras?




Syd: Svårt sjuka vårdas av anhöriga- kommer
sent in till sjukhus
Nord: Tydligt ledarskap inom nursing
Gott nutritionstillstånd- Island
Nord: Tydligt program för madrasspolicy,
riskbedömning, såransvarig, ledarskap
Ledarskap Torfadottir/Lindholm 2011
”Prevalence- just one side of the coin”




Förändringar:(Marchionni 2008)
I Organisationskultur: kunskapssökande
IITransformational leadership*
*Ledaren: ”Karismatisk, Roll-model, visionär,
respekt, konstruktiv och stödjande”
Sammanfattning





Trycksår är vanliga inom alla vårdformer
Trycksår kostar samhället stora pengar
Trycksår ger stort lidande för patient och
närstående
Trycksårs-lokalisation och -kategori speglar
vårdens kvalitet
Ledarskap och 5-punktprogram kan minska
förekomsten och spara stora pengar