Transcript Svårläkta ben-, fot - Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
1 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Lokalt vårdprogram för personal i hälso- och sjukvården inom
vårdsamverkan Södra Älvsborg
Sidan 1 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
2 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ................................................................................................................2
Inledning/Syfte ........................................................................................................................3
Vårdstandard ..........................................................................................................................3
Ansvar .....................................................................................................................................3
Läsinstruktioner för vårdprogrammet ......................................................................................4
Kontaktuppgifter för vårdprogrammet .....................................................................................4
Svårläkta ben- och fotsår .....................................................................................................5
Utredning............................................................................................................................ 6
Fastställande av sårdiagnos............................................................................................... 8
Behandlingsplaner ben- och fotsår................................................................................... 14
Trycksår ...............................................................................................................................26
Förebyggande åtgärder för riskpatient ............................................................................. 27
Behandlingsplan trycksår ................................................................................................. 30
Läkningshämmande faktorer ................................................................................................33
Specifika sårbehandlingar.....................................................................................................34
Kompressionsbehandling ................................................................................................. 34
Antibiotikabehandling vid sårinfektion .............................................................................. 38
Lokal sårbehandling ......................................................................................................... 40
Smärtbehandling .............................................................................................................. 43
Ordlista..................................................................................................................................44
Referens-/länkförteckning .....................................................................................................47
Bilagor
Bilaga 1 - Vårdstandard
Bilaga 2 - Patientinformation: Mat för dig som har bensår/trycksår
Bilaga 3 - Patientinformation: Varför ska jag linda mitt ben?
Bilaga 4 - Remissinnehåll
Bilaga 5 - RBT-skalan (RiskBedömning Trycksår)
Bilder/illustrationer
Fotografier publiceras med tillstånd av kliniker eller universitet. Upphovsrätt beskrivs
nedan och/eller vid respektive foto.
Bild nr 5, MD M. Lindgren, Hälsouniversitetet, Linköping
Bild nr 6-7, Prof T. Defloor, Ghent University, Belgium
Sidan 2 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
3 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Inledning/Syfte
Syftet med vårdprogrammet är att uppnå bästa möjliga vård och omsorg för patienten med
svårläkta sår och dennes närstående. Med svårläkta sår menas sår som inte har läkt eller
beräknas läka inom sex veckor.
För att uppnå detta krävs en behandlingsprocess där medicinsk bedömning, diagnostik,
behandling, omvårdnad, egenvård och prevention samordnas. Målgruppen för detta lokala
vårdprogram är all personal inom hälso- och sjukvård i Södra Älvsborg, d.v.s. inom
kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt specialistvård.
Vårdprogrammet är samordnat med lokala, regionala och nationella riktlinjer inom
området.
Idén till strukturen för detta vårdprogram är hämtat från Sårwebben [1], en webbplats om
sårbehandling som är publicerad av Bensårscentrum, Kärnsjukhuset i Skövde. Sårwebben
är utarbetad inom ramen för samarbetsprojektet ”EKLär - Effektiv kunskapshantering och
lärande i kunskapsintensiva verksamheter [1]”. Innan publikation av vårdprogrammet
inhämtades samtycke från Bensårscentrum, SkaS.
Vårdstandard
Målsättningen med vårdprogrammet är att patienter med sår ska få en kvalitativt god vård
oavsett vårdform. Vilka metod- och resurskrav som krävs av respektive vårdgivare för att
nå det målet framgår av fastställd vårdstandard, se bilaga 1.
Vårdprogrammet Sårbehandling har fastställts av:
Christer Wettervik
Ordförande
Vårdsamverkan ReKoSjuhärad
Ansvar
Teamarbete mellan olika yrkesprofessioner kring patienter med svår sårproblematik, har
en avgörande betydelse för ett lyckat resultat. Ofta behöver omläggningsteknik
kompletteras med medicinsk kunskap och omvårdnadskompetens.
Läkaren har det övergripande ansvaret för diagnostik, utredning, läkemedel samt
behandling av bakomliggande sjukdomar och, i samråd med övriga teamet, ordination av
lokalbehandling. Läkaren har likaså övergripande ansvar för uppföljning.
Sjuksköterskan har ansvar för patientens omvårdnad och att omvårdnadsinsatser
dokumenteras i journalen och följs upp.
Sidan 3 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
4 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Läsinstruktioner för vårdprogrammet
Vårdprogrammet beskriver endast kortfattat stegen i utredning, diagnosställande och
behandling av svårläkta ben- och fotsår samt trycksår. För fördjupning i ämnet ges
läsanvisningar under ett flertal rubriker. I möjligaste mån hänvisas till redan befintliga
riktlinjer vilket medför att du som läsare leds till olika källor på Internet. För att kunna
dra nytta av innehållet och ta del av all information behöver du därför tillgång till dator
med Internetuppkoppling vid läsning av dokumentet.
I vårdprogrammet förekommer länkar. De länkar som leder till andra webbsidor anges
med två klamrar och en siffra, exempelvis [1], och öppnas i ett nytt fönster. Ibland kan en
varningstext komma upp som lyder: ”Vissa filer kan innehålla virus eller på andra sätt
vara skadlig för datorn. Det är viktigt att länken kommer från en säker källa. Vill du
öppna filen?”. Tryck då OK för länkarna i dokumentet är kontrollerade. Övriga länkar
leder till rubriker inom dokumentet. Fungerar inte länken, pröva att hålla nere Ctrlknappen och vänster-klicka på länken med muspekaren.
Vårdprogrammets utgångspunkt är innehållsförteckningen där rubriker i fetstil, Svårläkta
ben- och fotsår och Trycksår, är startsida för respektive ämnesområde. Följ de steg som
anges på respektive startsida (inramad text) för att navigera vidare i dokumentet. Varje
avsnitt avslutas med en länk tillbaka till innehållsförteckningen.
Kontaktuppgifter för vårdprogrammet
Vid frågor om vårdprogrammet eller dess innehåll hänvisas till vårdprogrammets kontaktpersoner. För kontaktuppgifter, se ReKo Sjuhärads webbplats på adress: http://reko.vgr.se
[2] under rubrik Vårdprogram/Sårbehandling.
Övriga medarbetare
Lars Arenlind, överläkare hudmottagningen SÄS Borås
Detlef Hess, överläkare/processägare Diabetes, medicinkliniken, SÄS Borås
Christer Drott, överläkare kirurgkliniken, SÄS Borås
Rolf Jungnelius, överläkare/verksamhetschef, klinik för hud/STD, infektion, vårdhygien
och öron-näs-halssjukdomar, SÄS Borås
Richard Gunterberg, överläkare, ortopedkliniken, SÄS Borås
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 4 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
5 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Svårläkta ben- och fotsår
Vid sårbehandling av svårläkta ben- och fotsår ska orsaken till såret vara utredd.
Definitionen för svårläkta sår är sår som inte har läkt eller beräknas läka inom sex veckor.
Oavsett om såret är orsakat av yttre trauma eller underliggande sjukdom är det nödvändigt
att ställa en etiologisk diagnos. För att kunna göra detta måste en bedömning ske, inte bara
av såret, utan av hela patienten och dennes omgivning. Ställd diagnos är avgörande för
fortsatt behandlingsstrategi.
Följ rekommenderade steg för utredning och handläggning:
Diagnos/orsak till såret är inte fastställd
– Gå vidare till Utredning
Primär utredning är gjord och orsak till såret är fastställd
– Gå vidare till Behandlingsplaner
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 5 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
6 (48)
Utredning
Utredning omfattar:
Anamnes/Status
Sårstatus/Inspektion
Undersökning
Utredningen ger förutsättning för bedömning och ställande av
Fastställande av sårdiagnos
Anamnes/status
Anamnesen bör omfatta frågeställningar såsom:




















Hereditet?
Bensvullnad? Minskar den efter nattvilan?
Varicer?
Tidigare sår - vilket ben?
Orsak?
Tidigare djup ventrombos?
Tidigare benödem vid graviditet, operation eller fraktur?
Tidigare arteriell eller venös kirurgi?
Kardiell insufficiens - aktuell medicinering?
Hypertoni - aktuell medicinering?
Claudicatio intermittens?
Rökning?
Diabetes - aktuell medicinering?
Känselnedsättning?
Kollagenos, exempelvis RA?
Anemi? Malign sjukdom?
Övriga sjukdomar?
Övriga mediciner?
Kostvanor / näringsintag / viktminskning?
Medverkan, rörlighet?
Sidan 6 av 48
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
7 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Aktuellt sår
 Uppkomst? Samband m trauma, ökad svullnad eller annat?
 Duration?
 Sårutveckling?
 Smärta?
 Smärta vid högläge eller lågläge?
 Pågående behandling? Vilken?
Sårstatus/Inspektion
Vid inspektion av såret notera:








lokalisation
sårbädd - granulation, fibrin, nekros, torr
sårkant - jämn/ojämn, uppdriven, rodnad/missfärgad, underminerad, öm
sekretion - färg, lukt, mängd
omgivande hud - ödem, eksem, torr, fjällande, vätskande, maceration, rodnad,
missfärgning, lipodermatoskleros, atrofi blanche, pigmentering, värmeökning
sårstorlek
perifier kyla eller blekhet
klinisk sårinfektion?
Undersökning


Mät såret och rita av. Fotografera såret om möjlighet finns, gärna digitalt.
Palpera arteria dorsalis pedis och arteria tibialis posterior.
- Mät ankel- och armtryck [3] med ultraljudsdoppler. Beräkna ankel-armtrycksindex
[3].
- Eventuella blodprover: Hb, P-glucos, S-albumin, CRP, B-SR.
- Utför sårodling endast vid kliniska tecken på infektion.
Specifikt vid fotsår hos diabetiker:

Undersök fotstatus [4], se även checklista (pdf) (Regionintern länk) [5].
Gå vidare till Fastställande av sårdiagnos
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 7 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
8 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Fastställande av sårdiagnos
Resultatet av
Anamnes/Status, Sårstatus/Inspektion och Undersökning
ger förutsättning för bedömning och ställande av
Sårdiagnos
Kännetecken vid:
 Venöst sår
 Arteriellt sår
 Diabetiskt fotsår
 Arteriovenöst blandsår
 Övriga sår
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 8 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
9 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Kännetecken vid venöst sår
Vanligt förekommande fynd i anamnes/status
 Dov smärta som tilltar i stående.
 Ytlig venös insufficiens - varicer.
 Djup klaffinsufficiens p.g.a. tidigare trombos eller medfödd avsaknad av klaffar.
 Nedsatt rörlighet - dålig effekt av vadmuskelpump.
 Bensvullnad som minskar vid högläge.
 Järninlagring - brunaktig missfärgning på underbenet.
 Lipodermatoskleros - förhårdnad under huden distalt på underben, förlust av
elasticitet, ibland initialt röd och öm (inflammatorisk lipodermatoskleros).
 Atrofi blanche - vita ärrliknande områden.
 Torr, fjällande hud.
 Eksem (ibland vätskande) på benen.
Vanligt förekommande fynd i sårstatus
 Sår lokaliserade till nedre tredjedelen av underbenet, ofta just ovan fotknölarna.
 Stora sår, kan bli cirkumferenta (sträcka sig runt benets omfång).
 Ytliga sår, ofta fibrinbelagda.
 Sällan svarta nekroser.
Ankel-armtrycksmätning visar

Ankel/armtrycksindex normalt, d.v.s. 0,9 eller högre. Vid lägre index finns risk för att
ateroscleros ska kunna störa kompressionsbehandling och läkning.
OBS! Uttalat ödem och förhårdnad i huden kan leda till överskattning av ankeltrycket.
Om patientens status stämmer överens med ovanstående kännetecken,
se rekommenderad behandlingsplan vid:
Venöst sår
Läs mer
 Vårdhandboken [3], avsnitt Omvårdnad och behandling/Sårbehandling/Venösa bensår
 Internetmedicin - Venös insufficiens och Venösa Bensår [6]
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 9 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
10 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Kännetecken vid arteriellt sår
Vanligt förekommande fynd i anamnes/status
 Ofta anamnes på claudicatio intermittens (”fönstertittarsjuka”).
 Smärtor i liggande, symtomlindring vid sänkt extremitet.
 Hud- och muskelatrofi.
 Långsam kapillär återfyllnad vid kompression.
 Avblekning vid höjt ben.
 Svaga/inte palpabla fotpulsar.
 Observera att symtom kan vara försvagade vid diabetes.
Vanligt förekommande fynd i sårstatus
 Såren ser ofta torra och utstansade ut.
 Svarta nekroser, ibland blottade senor, ibland gangrän.
 Såren är ofta djupare än venösa sår.
 Såren sitter i allmänhet apikalt på tår men kan även vara lokaliserade till fotrygg och
underben. Ofta på utsatta ställen som är känsliga för tryck och skav.
Ankel-armtrycksmätning

Ankelarmtrycksindex mindre än 0.9, oftast mindre än 0.7.
OBS! Arterioskleros kan ge falskt höga ankeltryck p.g.a. stela kärl (ses därför ofta vid
diabetes).
Om patientens status stämmer överens med ovanstående kännetecken,
se rekommenderad behandlingsplan vid:
Arteriellt sår
Läs mer
 Vårdhandboken [3], avsnitt Omvårdnad och behandling/Sårbehandling/Arteriella
bensår
 Internetmedicin - Arteriell insufficiens [6]
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 10 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
11 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Kännetecken diabetiska fotsår
Diabetiska fotsår kan vara orsakat av neuropati och/eller angiopati. Nedan kännetecknen
förekommer därför enskilt eller i kombination.
Vanligt förekommande fynd i anamnes/status (förutom diabetes)
Neuropati
 Nedsatt sensibilitet i foten (sensorisk neuropati).
 Fotdeformitet (motorisk neuropati).
 Avsaknad av behåring, torra fötter, sprickbildning (autonom neuropati).
Angiopati
Se Kännetecken Arteriella sår.
Vanligt förekommande fynd i sårstatus
Vid neuropati
 Sår på belastade ytor så som fotsula och tår.
 Sår mellan tårna.
 Såren ofta utstansade, underminerade. Hårda sårkanter.
Vid angiopati
 Sår distalt på tår eller hälar.
 Nekros.
Ankel-armtrycksmätning
Lätt sänkt ankel-/armtrycksindex [3]
Om påtagligt sänkt ankel-/armtrycksindex betraktas såret som arteriellt.
OBS! Diabetiker kan ha falskt höga ankeltryck p.g.a. stela (inte komprimerbara) kärl.
Om patientens status stämmer överens med ovanstående kännetecken,
se rekommenderad behandlingsplan vid:
Diabetiska fotsår
Läs mer
 Regionalt vårdprogram/Riktlinjer 2008 – Diabetesfoten (pdf) [7]
 Diabeteshandboken [4]
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 11 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
12 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Kännetecken vid arteriovenöst blandsår
Vanligt förekommande fynd i anamnes/sårstatus
 Kännetecken från både arteriellt och venöst sår.
 Ödem vanligt förekommande.
 Sänkta distala tryck.
 Såret kan ha atypiskt utseende och atypisk lokalisation.
Ankel-armtrycksmätning
 Sänkt ankelarmtrycksindex, oftast 0.7 - 0.9, ibland lägre.
Om patientens status stämmer överens med ovanstående kännetecken,
se rekommenderad behandlingsplan vid:
Arteriovenösa blandsår
Läs mer
 Internetmedicin - Arteriell insufficiens [6]
 Internetmedicin - Venös insufficiens och Venösa Bensår [6]
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 12 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
13 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Övriga sår
Omfattar sår med annan orsak än rent venös/arteriell insufficiens eller neuropati. I denna
grupp ingår bland annat nedanstående:
Vaskulit (leukocytoklastisk vaskulit)
Reumatiska vaskulitsår
Pyoderma gangränosum
Necrobiosis lipoidica
Primär atrofi blanche (livedo vaskulopati)
Hypertensiva sår (angiodermitis nekrotikans, Martorell´s sår)
Cancer-sår
Sårbildande Lichen ruber
CREST-syndrom (med sår)
OBS! Många av dessa sår sköts främst av hudspecialist.
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 13 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
14 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Behandlingsplaner ben- och fotsår
För att följa en rekommenderad behandlingsplan krävs att en
Utredning gjorts samt att
fastställande av sårdiagnos
har utförts
Behandlingsplan vid:
 Venöst sår
 Arteriellt sår
 Diabetiskt fotsår
 Arteriovenöst blandsår
 Övriga sår
OBS! Patienter med bensår eller trycksår behandlas främst av distriktsläkare inom
primärvården i samverkan med distriktssköterskor inom primärvård/kommun. Följ
rekommenderade behandlingsplaner och remittera vid behov till sjukhusspecialist enligt
angivna riktlinjer.
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 14 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
15 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Behandlingsplan vid venöst sår
Behandlingsmål
Målen är att uppnå snabbast möjliga sårläkning samt långsiktig sårfrihet. Vid fullgod
kompressionsbehandling bör det venösa såret vara läkt inom 6 månader.
Åtgärd/information
 Ta ställning till vilken kompressionsbehandling som är lämplig och påbörja
behandling.
 Ta ställning till vilken lokal sårbehandling som är lämplig.
 Vidta omvårdnadsåtgärder vid venöst sår.
 Ta ställning till eventuell smärtbehandling.
 Ta ställning till om patienten ska remitteras vidare, se indikationer för remiss nedan.
Viktigt att observera vid venöst sår
 Recidivrisken är hög och alla patienter med venöst bensår bör därför bedömas utifrån
möjligheten till venös kirurgisk åtgärd. Patienten ska rekommenderas fortsatt
kompressionsbehandling med kompressionsstrumpa efter läkning för att motverka
recidiv, om inte kärlkirurgisk åtgärd har betydligt förbättrat de venösa förhållandena.
 Det går att odla fram bakterier vid alla sår, men det är sällan dessa bakterier ger
upphov till klinisk infektion vid venösa bensår. Var därför restriktiv med förskrivning
av antibiotika. Se vidare under rubriken antibiotikabehandling. Om såret vätskar
mycket beror det oftast på otillräcklig kompression.
Omvårdnadsåtgärder/egenvård
 Högläge vid vila: Motivera patienten att alltid lägga benen högt (över hjärtats nivå) på
kuddar när han/hon vilar i säng. Vid sittande bör patienten inte ha benen i kors eller
hängande. Lägg i stället upp benen så högt som möjligt på en pall, stol eller liknande.
 Aktivitet/rörelse: Att gå och röra sig är bra – då används ”vadmuskelpumpen”. Vid
stillasittande; motivera patienten att vicka på fötterna och pressa ner fotsulorna mot
golvet. Se även förslag på träningsprogram vid Bensår [8].
 Uppmuntra till rökstopp - Rökavvänjning [6].
 Hudvård. Smörj torr hud med mjukgörande kräm. Ödem i huden leder ibland till
eksemreaktion. Vid klåda kan steroidkräm behövas. Observera förändringar i
omgivande hud. Använd inte vidhäftande förband om patientens hud är skör. Fot- eller
benbad kan vara indicerat vid vätskande eksem eller vid torr, fjällande hud.
 Kostråd – se patientinformationen Mat för dig som har bensår/trycksår, bilaga 2.
Motivera patienten till följsamhet vad gäller ordinerad kompressionsbehandling.
Se patientinformation Varför ska jag linda mitt ben?, bilaga 3.
Sidan 15 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
16 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Indikationer för remiss - venöst sår
Remiss till kärlkirurg
 För bedömning av eventuell kirurgiskt behandlingsbar venös insufficiens (inte vid
djup insufficiens). Patienten ska dock:
- vara ”operabel” ur kardiopulmonell och annan synvinkel
- vara motiverad till kirurgisk intervention.
Vilka uppgifter ska remissen innehålla?
Se Remissinnehåll, bilaga 4. Remiss till kärlkirurg skrivs av läkare och skickas till:
Kirurgmottagningen
Södra Älvsborgs Sjukhus
501 82 Borås
Remiss till dermatolog
 Sår som inte visar tendens till läkning inom 3 månader trots adekvat behandling.
 Vid djup venös insufficiens med svårbehandlade ödem.
 Vid svårigheter att polikliniskt få till stånd en fungerande lokalbehandling och/eller
kompression.
 Vid sår lämpade för pinch-graft, det vill säga stillastående sår och/eller smärtsamma
sår. Såret måste dock vara rent och granulerande.
 Vid misstanke om kontaktallergi - remiss för epikutantest.
Vilka uppgifter ska remissen innehålla?
Se Remissinnehåll, bilaga 4. Remiss till hudspecialist skrivs av läkare och skickas till:
Hudmottagningen
Södra Älvsborgs Sjukhus
501 82 Borås
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 16 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
17 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Behandlingsplan vid arteriellt sår
Behandlingsmål
Snar sårläkning och bästa symtomlindring. I de fall såret inte går att läka inriktas
behandlingen på att lindra symtom.
Åtgärder/Information
 Ta ställning till om patienten ska remitteras vidare, se indikationer för remiss nedan.
 Vid eventuellt högt blodtryck, minska den antihypertensiva behandlingen så att
blodtrycket ligger på övre gränsen av det acceptabla.
 Alla patienter med arterioskleros bör ha Trombyl 75mg x 1 samt Simvastatin
40mg x 1.
 Ta ställning till smärtbehandling.
 Kontrollera blodsocker och behandla eventuell diabetes.
 Uppmuntra till rökstopp - rökavvänjning [6].
 Ta ställning till vilken lokalbehandling som är lämplig och påbörja behandling.
 Vidtag omvårdnadsåtgärder vid arteriellt sår.
Särskilt att observera vid arteriellt sår
Patient med nedsatt arteriell cirkulation får inte lindas utan läkarordination. Se vidare
under rubrik Kompressionsbehandling.
Omvårdnadsåtgärder/egenvård
 Lågläge av fotändan av sängen för att lindra nattlig vilovärk. Lågläge kan
åstadkommas genom att t.ex. sätta 10 cm klossar under huvudändans sängben.
 Fysisk aktivitet. Uppmuntra gärna patienten att, om möjligt, vara uppe och
gå/promenera. Se även förslag på träningsprogram vid Bensår [8].
 Tryckavlasta. Vid sår på fötterna kan ortopediska skor behöva prövas ut.
 Hudvård. Håll huden mjuk och smidig. God fothygien är viktig. Inspektera huden,
framför allt på fötterna, regelbundet för tidig upptäckt av eventuella nya sår. Undvik
vidhäftande förband om huden är skör.
 Kostråd - se patientinformation Mat för dig som har bensår/trycksår, bilaga 2.
Indikationer för remiss - arteriellt sår
Remiss till kärlkirurg
Patient med sår och kliniska tecken på nedsatt arteriell cirkulation bör remitteras för
kärlkirurgisk utredning. Patienten ska dock:





vara gångare eller förväntas bli gångare alternativt kunna använda benet som stöd vid
förflyttning från säng till stol
inte vara gravt demenssjuk eller sängbunden
kunna medverka till rehabilitering
vara ”operabel” ur kardiopulmonell eller annan synvinkel
själv vara motiverad att genomgå kirurgisk intervention.
Sidan 17 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
18 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Vilka uppgifter ska remissen innehålla?
Se Remissinnehåll, bilaga 4. Remiss till kärlkirurg skrivs av läkare och skickas till:
Kirurgmottagningen
Södra Älvsborgs Sjukhus
501 82 Borås
Remiss till diabetesfotmottagning
Om patient har diabetes i botten ska remiss till diabetesfotmottagning utfärdas samtidigt
som remiss skrivs till kärlkirurg. Underlag för remiss till SÄS diabetesfotmottagning finns
i primärvårdens och sjukhusens journalsystem/intranät.
Remiss skrivs av läkare och skickas till den för patienten geografiskt närmsta
mottagningen:
Diabetesfotmottagningen, Södra Älvsborgs Sjukhus, 501 82 Borås
Diabetesfotmottagningen, Södra Älvsborgs Sjukhus, 511 81 Skene
Diabetesfotmottagningen, Alingsås lasarett, 441 83 Alingsås
Remiss till Ortoped
Patient med svåra sårsmärtor och/eller fulminant gangrän där kärlkirurgisk intervention
inte är möjlig - för ställningstagande till amputation.
Vilka uppgifter ska remissen innehålla? Se Remissinnehåll (bilaga 4). Tydliggör i remiss
att kärlkirurgisk bedömning är gjord.
Remiss till ortoped skrivs av läkare och skickas till:
Ortopedmottagningen, SÄS, 501 82 Borås
Ortopedmottagningen, Alingsås lasarett, 441 83 Alingsås
Remiss till Smärtenhet
Vid svår smärta som svarar dåligt på analgetika (inkl opioider) kan remiss skrivas till
smärtenheten. Remisskrivande läkare ska vara beredd att fortsätta förskrivning av den
behandlingsregim som utprovats på smärtenheten.
Remiss till smärtenheten skrivs av läkare och skickas till:
S21 Smärtteam
Anestesiklinikens smärtenhet
Södra Älvsborgs Sjukhus
501 82 Borås
OBS!
Vid infektion och allmänpåverkan remitteras patienten akut till AVC, SÄS Borås. I övriga
fall till någon av ovanstående instanser.
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 18 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
19 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Behandlingsplan vid diabetiskt fotsår
Behandlingsmål
Målet är att uppnå snabbast möjliga sårläkning eller, där så inte är möjligt, bästa
symtomlindring.
Åtgärd/information
 Ta ställning till om patienten ska remitteras till diabetesfotmottagning, se indikationer
för remiss nedan.
 Behandla diabetessjukdomen genom fininställning av insulin (vilket ofta kräver
övergång till insulin hos tidigare tablettbehandlad diabetiker).
 Ta ställning till röntgenundersökning vid misstanke om osteomyelit. Remiss för
röntgen skrivs parallellt med remiss till diabetesfotmottagningen.
 Behandla med antibiotika vid uppenbar infektion - se val av antibiotika.
OBS!
Sårodla innan eventuell antibiotikabehandling påbörjas. Påbörjad
antibiotikabehandling korrigeras vid behov efter odlingssvar.
 Ta ställning till vilken lokalbehandling som är lämplig och påbörja behandling.
 Ta ställning till om ortopedtekniska hjälpmedel behöver utprovas och förskrivas för att
avlasta såret. Se indikationer för remiss nedan.
 Ge patientinformation: ”Ta hand om dina fötter” (regionintern länk) [5] och kostråd se patientinformationen Mat för dig som har bensår/trycksår, bilaga 2.
 Uppmuntra till rökstopp – rökavvänjning [6].
Särskilt att observera vid diabetiska fotsår
Infektionssymtom är, vid fotsår hos diabetiker, ibland mer diffusa, men måste tas på
största allvar då infektionen snabbt kan progrediera.
Smärta är oftast inget uttalat symtom. Smärta hos diabetiker med neuropati kan vara
tecken på djup infektion.
Misstänk Charcot-fot vid svullen, rodnad, smärtande fot där det inte är uppenbart att det
rör sig om en DVT, gikt eller djup infektion. Diagnosen ställs med hjälp av slätröntgen i
kombination med kliniskt status. Det är viktigt att ställa diagnosen tidigt och avlasta tidigt
för att minimera risken för framtida felställningar och handikapp.
Indikationer för remiss vid diabetiskt fotsår
Remiss till diabetesfotmottagning
Om såret inte förbättras och visar tendens till läkning inom tre veckor skriver PAL remiss
till diabetesfotmottagningen i Borås, Skene eller Alingsås. Underlag för remiss till
diabetesfotmottagningarna finns i primärvårdens och sjukhusens journalsystem/intranät.
Blankett finns även som bilaga till SÄS processriktlinje Diabetes mellitus, se rubrik ”Läs
mer” nedan.
Sidan 19 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
20 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
OBS!
 Vid misstanke om Charcot-fot skickas remiss omedelbart till diabetesfotmottagning
för snabbt omhändertagande.
 Vid djupa infektioner och gangränrisk ska patienten omgående till sjukhus för
behandling.
 Djup infektion
Kontakta infektionskliniken dagtid, övriga tider skickas patienten med akutremiss till
AVC, SÄS Borås.
 Akut benischemi:
Kontakta kirurgkliniken dagtid, övriga tider skickas patienten med akutremiss till
AVC, SÄS Borås.
 Vid misstanke om osteit ska röntgenremiss skickas parallellt med remissen till
diabetesfotmottagningen.
 Remiss skrivs av läkare och skickas till den för patienten geografiskt närmsta
mottagning:
Diabetesfotmottagningen, Södra Älvsborgs Sjukhus, 501 82 Borås
Diabetesfotmottagningen, Södra Älvsborgs Sjukhus, 511 81 Skene
Diabetesfotmottagningen, Alingsås lasarett, 441 83 Alingsås
Remiss till ortopedisk verkstad
Vid felbelastningar av fötterna kan patienten vara i behov av avlastande behandling. I
Alingsås finns OTA vissa dagar, men remiss ska alltid faxas till OTA Borås.
Underlag för remiss till OTA (pdf) finns på SÄS intranät [5]. Ange de NDR-kriterier som
nämns och förklaras i remissmallen. Remiss utfärdas av läkare och skickas till:
Ortopedteknik
Södra Älvsborgs Sjukhus
501 82 Borås
Remiss till medicinsk fotvårdsspecialist
Se lokalt vårdprogram – Diabetes, bilaga 10; Indikationer för medicinsk fotvård [2]
Remiss får utfärdas av läkare eller diabetessköterska med 10 p vidareutbildning i
diabetologi. Remissmall finns i JIII (primärvården) och Melior (sjukhus).
Kontakta respektive områdes vårdcentral för information om vilka fotvårdsterapeuter de
har avtal med.
Läs mer
 Regionalt vårdprogram/Riktlinjer 2008 - Diabetesfoten (pdf) [7]
 Diabetes mellitus-att utreda och hantera fotkomplikationer-processriktlinje (pdf) [5]
(regionintern länk)

Diabeteshandboken, Kapitel 27, Diabetesfoten [4]
Till innehållsförteckningen>>>
Sidan 20 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
21 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Behandlingsplan vid arteriovenöst blandsår
Mål
Snar sårläkning, bromsad progress eller bästa symtomlindring. I de fall såret inte går att
läka inriktas behandlingen på att lindra symtom.
Åtgärd/information
Ta ställning till vilken sårtyp som är dominant och påbörja behandling utifrån en lämplig
kombination av behandlingsplan arteriella sår och behandlingsplan för venösa sår.
Indikationer för remiss vid arteriovenöst blandsår
Utreds i första hand av kärlkirurg.
Se respektive behandlingsplan


Indikationer för remiss Arteriella sår
Indikationer för remiss Venösa sår
Till innehållsförteckningen>>>
Sidan 21 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
22 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Övriga Sår
Vaskulit (leukocytoklastisk vaskulit)
Orsak
Vaskulit är en reaktion i kärlväggar med inflammation, ibland dessutom blödning eller
nekros. Reaktionen utlöses ibland i samband med annan sjukdom, infektion och/eller
läkemedelsintag.
Utseende
Små blödningar med ömhet symmetriskt utsått i huden, oftast på underbenen, knottror,
blåsor eller nekroser, rodnade, ömma sårkanter.
Behandling
Avlägsna utlösande faktorer, lokal eller systemisk kortisonbehandling, azathioprin eller
cyklosporin.
Indikationer för remiss Övriga sår, se nedan.
Reumatiska vaskulitsår
Orsak
Samband med svår eller långdragen reumatisk ledsjukdom.
Utseende
Enstaka smärtsamt sår på fotrygg, vrist eller underben med blåaktig kant, ofta
fibrinbeläggning på sårytan.
Behandling
Cyklosporin.
Indikationer för remiss Övriga sår, se nedan.
Pyoderma gangränosum
Orsak
Orsaken är okänd, ofta finns det ett samband med inflammatorisk
tarmsjukdom, ledsjukdom eller blodsjukdom. Ibland debuterar
tillståndet i såret efter ett kirurgiskt ingrepp.
Utseende
Kladdigt tillväxande sår, ibland flera, belägna var
som helst på kroppen. Blåsvart färg vid den
underminerade kanten.
Bild 1.
Pyoderma gangränosum
Behandling
Behandla bakomliggande sjukdom. Dessutom kan systemisk kortisonbehandling eller
cyklosporin vara av värde. Lokal behandling med kortison, eventuellt som injektioner i
sårkanten fungerar i en del fall.
Indikationer för remiss Övriga sår, se nedan.
Sidan 22 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
23 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Necrobiosis lipoidica
Orsak
Okänd. Lokal cirkulationsstörning i huden kan ha viss betydelse.
Ofta, men inte alltid, finns samband med diabetes mellitus.
Utseende
Svagt rödgula plack på underbenen, ofta med atrofi centralt.
Sår inom plack kan uppstå efter trauma eller spontant.
Behandling
Placken är svårbehandlade. Kortison under ocklusion eller
Bild nr 2
kortisoninjektion vid aktiv kant kan ha god effekt. Svåra
Necrobiosis lipoidica
sår kan läka under immunsupprimerande behandling lokalt
eller systemiskt, exempelvis i form av cyklosporin-behandling. Fuktighetsbevarande
förband är ofta bra för sårläkning.
Indikationer för remiss Övriga sår, se nedan.
Primär atrofi blanche (livedoid vaskulopati)
Orsak
Okänd. Delvis förklaras tillståndet av ocklusion av tunna blodkärl eftersom man påvisat
fibrin deponerat både i kärlväggar och inuti blodkärl. Ibland ses tillståndet i samband med
bindvävssjukdomar. Ett eventuellt samband med den mer vanliga varianten av atrofi
blanche (i samband med venös insufficiens) är ofullständigt känt.
Utseende
Återkommande smärtsamma små sår på underben och fötter med utveckling av atrofi
blanche (vitaktiga, ibland stjärnformade områden, med röda prickar), omgivet av hyperpigmentering och telangiektasier. Ibland samtidigt ett diskret blåaktigt nätverk synligt
djupt i huden (livedo reticularis).
Behandling
Svårbehandlat. Fuktighetsbevarande förband. Behandla eventuell bakomliggande
sjukdom. Kortisonbehandling systemiskt, azathioprin eller cyklofosfamid kan komma
ifråga. I svåra fall ges ibland intravenöst immunoglobuliner.
Indikationer för remiss Övriga sår, se nedan.
Hypertensiva sår
(angiodermitis nekrotikans, Martorell's sår)
Orsak
Långvarig och tveksamt behandlad hypertoni kan leda till kärlpåverkan med förtjockning och degeneration som leder till
ischemi, hudnekros och denna typ av sår.
Sidan 23 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
24 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Utseende
Ytligt. Enstaka, ibland bilateralt, ofta polycykliskt sår. Sårytan
täcks av fibrin. Sitter på framsidan av underbenet, lite högre
upp än vad som är normalt för venösa sår men ändå på nedre
tredjedelen av underbenet. Vanligare hos kvinnor än hos män.
Såret tillväxer där sårkanten är blåaktig. Smärtan är ofta svår
i förhållande till storleken.
Behandling
Behandla hypertoni noggrant, gärna med kärldilaterande
läkemedel. Ibland ges kortisoninjektion vid sårkanten. I
svåra fall överväges excision och hudtransplantation.
Indikationer för remiss Övriga sår, se nedan.
Bild nr 3
Hypertensivt sår
Cancersår
Orsak
De vanligaste elakartade hudtumörerna som orsakar sår är basaliom, skivepitelcancer,
malignt melanom och hudlymfom.
Långdragna inflammatoriska tillstånd i huden, vårtvirus och mångårig uttalad
solbestrålning kan ha betydelse för utveckling av hudcancer. Tablettbehandling för
immunsuppression, till exempel efter genomgången organtransplantation, försämrar
människans egen förmåga att försvara sig mot utveckling av hudcancer.
I ett kroniskt sår kan hudtumörer utvecklas slumpmässigt, men vanligare är att just
skivepitelcancer utvecklas till följd av mångårig inflammation (Marjolins sår). Cancerväxt i sår kan vara en orsak till att ett sår inte läker normalt. Vid misstanke om
cancerutveckling bör patienten remitteras till hudspecialist.
Utseende
Tillväxande sår, ofta med vulstig såryta eller uppdriven kant. Har ibland börjat som en
knuta i huden. Hudmetastaser av andra (invärtes) cancerformer kan bilda sår. Cancer i inre
organ kan genom tillväxt nå huden och orsaka sårbildning.
Behandling
Excision, cytostatika eller strålbehandling (enskilt eller i kombination).
Indikationer för remiss Övriga sår, se nedan.
Sårbildande lichen ruber
Orsak
Okänd. Vävnadsreaktion.
Utseende
Platta, kantiga, glansiga knottror och knutor i huden
med ytliga sårigheter, ofta på fötter och underben. Ofta
finns samtidigt förändringar i naglar, munslemhinna och
hårbotten som bifynd.
Sidan 24 av 48
Bild nr 4
Lichen-ruber
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
25 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Behandling
Kortison utvärtes eller injicerat i hudförändringar och sårkanter.
I svårare fall ges kortison i tablettform.
Indikationer för remiss Övriga sår, se nedan.
CREST-syndrom (med sår)
Orsak
Okänd orsak. CREST är en sjukdom som karakteriseras av Calcinos, Raynaud´s
fenomen, symtom från matstrupen (Esofagus) i form av sväljningssvårigheter,
Sklerodaktyli (förtjockning och nedsatt elastisitet i huden på fingrar och tår) och
Telangiektasier. CREST är en variant av systemisk skleros/sklerodermi. Såren
orsakas av ischemi. Förekomst av antikroppar mot centromerer i blodet är typiskt.
Utseende
Nekroser på fingrar och tår. Djupa, gangränösa, smärtsamma sår på fötter och distalt på
underbenen. Samtidig förekomst eller senare tillkomst av övriga symtom hörande till
CREST-syndromet.
Behandling
CREST kan behandlas vid försämring med intravenöst cyklofosfamid. Vid akut ischemi
distalt kan cirkulationen förbättras med ileoprost-infusion.
Indikationer för remiss Övriga Sår
Remiss till dermatolog
 Patienter med sår där diagnos är ofullständigt känd.
 Patienter med svårläkta sår som behöver översyn av terapi och sårläkningshämmande
faktorer.
 För diagnostik av eventuell hudcancer såsom basaliom, skivepitelcancer och
melanom. Behandling med hudkirurgi ges på hudmottagningen. Från
hudmottagningen remitteras patienter i en del fall till andra enheter, exempelvis till
kirurgmottagningen för s.k. sentinel node biopsi.
 Patient med sårbildande lymfom i huden diagnostiseras på hudmottagningen.
 Patient med cancersår i huden, där bakomliggande cancerform är okänd.
Vilka uppgifter ska remissen innehålla? Se Remissinnehåll, bilaga 1.
Remiss till hudspecialist skrivs av läkare och skickas till:
Hudmottagningen
Södra Älvsborgs Sjukhus
501 82 Borås
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 25 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
26 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Trycksår
Trycksår är en lokal skada i huden och/eller underliggande vävnad, förorsakad av störning
i blodtillförsel till området. Oftast beror detta på tryck, skjuvkrafter eller friktion, eller en
kombination av dessa. Risken för trycksår ökar om det tryckutsatta hudområdet utsätts för
fukt och temperaturförhöjning.
Många olika riskfaktorer är associerade till trycksår och en kombination av dessa avgör
om en person utvecklar trycksår. Patienter med nedsatt sensibilitet är att betrakta som en
högriskgrupp gällande trycksår.
Det är mycket viktigt för alla yrkeskategorier - oavsett var vården äger rum - att ha rutiner
för att snabbt identifiera de patienter som är i riskzonen för att utveckla trycksår.
Följande åtgärder ska ingå i ett sytematiskt arbete för att minska risken att utveckla
trycksår. Alla åtgärder ska dokumenteras fortlöpande.



Riskbedömning med RBT-skala (bilaga 5) eller Modifierad Norton-skala [3] snarast
efter ankomst till avdelningen/inskrivning i kommunal hälso- och sjukvård på alla
patienter som är sängliggande, rullstolsburna eller stillasittande stor del av dygnet samt
alla >70 år.
Riskbedömningen upprepas vid försämrat hälsotillstånd och efter större kirurgiska
ingrepp samt inför överförande till annan vårdform.
Inspektera huden snarast efter ankomst på alla patienter. Upprepa hudinspektionen
dagligen på riskpatienter och sängliggande/rullstolsburna. Vid trycksår, ange
trycksårskategori.
Vid bedömd risk för trycksår, välj – Förebyggande åtgärder för riskpatient
Vid konstaterad tryckskada/sår, välj – Behandlingsplan Trycksår
Läs mer


Vårdhandboken, avsnitt Omvårdnad och Behandling/Trycksår/Översikt och
Riskbedömning [3]
SKL´s dokument Förebygg Trycksår i samband med vård (pdf) [9]
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 26 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
27 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Förebyggande åtgärder för riskpatient
Mål
Förhindra uppkomst av trycksår.
Åtgärder/Information
 Ordinera en tryckreducerande alternativt tryckavlastande madrass, se Val av madrass.
 Bedöm behovet av tryckreducerande/avlastande sittdyna i stol eller rullstol. Vid
behov, kontakta arbetsterapeut eller sjukgymnast.
 Ta ställning till hur ofta patienten behöver hjälp med lägesändring i säng och i stol.
 Överväg om patienten behöver kudde under benet eller annat hjälpmedel för att avlasta
hälarna (”svävande hälar”).
 Håll huden torr och smidig.
 Tillgodose närings- och vätskeintag. Vid behov, kontakta dietist.
 Informera patient och närstående.
 Informera eventuell vårdgivare i nästa steg.
Dokumentera vidtagna åtgärder.
Läs mer


Vårdhandboken, avsnitt Omvårdnad och Behandling/Trycksår/Förebyggande åtgärder [3]
SKL´s dokument Förebygg Trycksår i samband med vård (pdf) [9]
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 27 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
28 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Val av madrass
Madrass väljs utifrån riskbedömning, trycksårsgrad, patientens komfort, rörelse- och
förflyttningsförmåga samt vikt och kroppsbyggnad. Nedan tabell kan dock vara
vägledande.
Typ av madrass
Indikationer
Tryckreducerande madrass
Låg/medel risk för att utveckla trycksår
eller trycksår grad 1 eller 2
Medel/hög risk för att utveckla trycksår
eller trycksår upp till grad 3
Hög risk* för att utveckla trycksår eller
trycksår grad 3 eller 4
Självreglerande madrass
Växeltrycks-/dynamisk madrass
*Hög risk enligt RBT-skala; 20 p och enligt Modifierad Norton 15 p
Anskaffning av madrass
Rutiner inom kommun
Antidecubitusmadrasser förskrivs som personligt hjälpmedel enligt Handbok för
förskrivning av personliga hjälpmedel [10], produktanvisning 043306 Madrasser och
madrassskydd avsedda för trycksårsprevention [10].
Vänd dig till sjuksköterska med förskrivningsrätt.
För information om upphandlat produktutbud, se Hjälpmedelscentralens
sortimentsöversikt [11].
Rutiner inom primärvård
Antidecubitusmadrasser förskrivs som personligt hjälpmedel enligt Handbok för
förskrivning av personliga hjälpmedel [10], produktanvisning 043306 Madrasser och
madrassskydd avsedda för trycksårsprevention [10].
Om förskrivaren är osäker på vilken typ av produkt som är lämplig kontaktas
hjälpmedelskonsulent på tfn 033 - 17 49 62.
Enklare madrasser (förebyggande/Norton 1) kan finnas rekonditionerade på primärvårdens
rehab-enheter, kontrollera därför alltid med rehab-enheterna innan beställning.
Se vidare Rutin vid förskrivning av antidecubitusmadrasser [12], primärvården Södra
Älvsborg.
Rutiner inom slutenvård
Madrass köps via Regionservice/Område inköp eller hyrs från leverantör enligt avtal.
För information om produktsortiment enligt avtal hänvisas till
Regionservice/Inköp/Beställningsportalen [13] (regionintern länk).
Sidan 28 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
29 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Särskilda rutiner vid Södra Älvsborgs Sjukhus
Antidecubitusmadrasser tillhandahålls via sängpoolen. Se interna rutiner under rubrik
Centralt förråd för madrasser [14] (regionintern länk).
Övriga hjälpmedel
Positioneringskuddar används för att avlasta eller omfördela lokalt tryck, t.ex. för 30
tiltposition, eller för att avlasta hälar; för information om upphandlat sortiment hänvisas
till Regionservice/Inköp/Beställningsportalen (slutenvård) [13] (regionintern länk).
Glidbrädor, glidmattor, draglakan och vändningsmattor används för att minska risk
för friktion och skjuv vid förflyttning. Dessa produkter kan förskrivas av arbetsterapeut
eller sjukgymnast som hjälpmedel enligt Handbok för förskrivning av personliga
hjälpmedel [10], produktanvisning 123103 Glidbrädor, glidmattor, draglakan och
vändningsmattor [10].
Ligasano är en form- och klippbar skumdyna som kan användas för tryckavlastning,
t.ex. av hälar. Se företagets klippguide [15]. Produkten finns upphandlad via
Regionservice/Område inköp och utgör bassortiment i kommunal hälso- och sjukvård.
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 29 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
30 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Behandlingsplan trycksår
En förutsättning för sårläkning är avlastning. Detta gäller alla trycksår oavsett kategori.
Använd de tryckavlastande material och hjälpmedel som behövs för en optimal tryckavlastning av sårområdet.
Behandlingsmål
Läka befintliga trycksår och förebygga att nya sår uppstår.
Åtgärd/Information


Informera patient och närstående.
Gradera och dokumentera trycksårskategori. För trycksår som kräver omläggning,
upprätta sårjournal.
 Ta ställning till vilken lokalbehandling som är lämplig och påbörja behandling.
 Smärtbedöm och smärtlindra vid behov.
 Ordinera en tryckreducerande alternativt tryckavlastande madrass, se Val av madrass.
 Bedöm behovet av tryckreducerande/avlastande sittdyna i stol eller rullstol. Vid
behov, kontakta arbetsterapeut eller sjukgymnast.
 Ta ställning till hur ofta patienten behöver hjälp med regelbunden lägesändring i
säng och i stol.
 Överväg om patienten behöver något hjälpmedel för positionering eller hälavlastning.
 Håll huden torr och smidig. Inspektera huden och andra tryckutsatta punkter dagligen.
 Tillgodose närings- och vätskeintag. Vid behov kontakta dietist.
 Informera eventuell vårdgivare i nästa steg.
 Ta ställning till om patienten behöver remitteras till specialistvård.
Dokumentera vidtagna åtgärder i omvårdnadsplan och sårjournal.
Läs mer
Vårdhandboken, avsnitt Förebyggande åtgärder [3] och Sårläkning Trycksår [3]
Remittering till specialistvård vid trycksår
Trycksårspatienter kan remitteras till:
Hudmottagningen, SÄS
För hjälp med diagnostik, åtgärder mot sårläkningshämmande faktorer och för
behandlingsplan.
Rehabiliteringskliniken, SÄS
Remissinstans för primär och sekundär trycksårsprevention för patienter som är



ryggmärgsskadade
rullstolsburna, där trycksår är kopplade till sittandet
patienter med nedsatt sensibilitet.
Sidan 30 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
31 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Infektionsmottagningen, SÄS
Då infektion misstänks vara huvudproblemet och patienten har feber eller annan
allmänpåverkan.
Kirurgkliniken, SÄS alternativt ortopedmottagningen, Alingsås
Vid behov av sårrevision och/eller ställningstagande till plastikkirurgi.
Diabetesfotmottagningen, SÄS eller Alingsås
För patient med diabetes och trycksår på fötterna och sårduration >3veckor.
Ortopedisk teknik, SÄS
Vid trycksår på fötterna med behov av avlastning. Läkare skriver det medicinska
underlaget som ortopedingenjör sedan använder vid förskrivning av ortos eller skor.
Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel [10], produktanvisning 06 Ortoser och
proteser [10].
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 31 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
32 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Trycksårskategorier
Kategori 1
Hel hud med lokaliserad rodnad som inte
bleknar vid tryck. Andra tecken som
missfärgning av huden, värmeökning, ödem
och förhårdnad av huden kan också indikera
tryckskada.
Bild nr 5.
Foto: M Lindgren
Kategori 2
Delhudsskada i överhuden (epidermis). Såret
är ytligt och kan ses som en blåsa eller
avskavning av huden.
Bild nr 6.
Foto: T Defloor
Kategori 3
Fullhudsskada som även omfattar skada på,
eller av underhudsvävnad (subcutis) och som
kan gå ned till, men inte genom, underliggande
stödjevävnad (fascia).
Bild nr 7.
Foto: T Defloor
Kategori 4
Djup vävnadsskada omfattande muskel-, beneller stödjevävnad, nekros, sårhåla.
OBS! Svart nekros eller blodblåsa bedöms
som trycksår kategori 4.
Bild nr 8.
Foto: T Defloor
OBS! Särskilj mellan fuktskada och trycksår då olika åtgärder kan behövas.
Lär mer om trycksårskategorier och differentialdiagnoser i utbildningsprogrammet
PUCLAS [2].
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 32 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
33 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Läkningshämmande faktorer
Varför läker inte såret? För att såret ska kunna läka måste nedanstående faktorer
identifieras och vid behov åtgärdas.
Faktor
Åtgärd
Bakomliggande sjukdom
Fastställ sårdiagnos och behandla den
grundläggande orsaken till det svårläkta såret.
Ödem
Identifiera orsak till ödem och behandla.
Ödem orsakat av venös insufficiens behöver
kompressionsbehandlas.
Dåligt eller lågt näringsintag
Tillgodose ett adekvat energiintag lika väl
som adekvat intag av proteiner, vitaminer
och spårämnen.
Sårinfektion
Odla vid kliniska tecken på infektion.
Systemisk antibiotikabehandling och/eller
lokal antiseptisk/antimikrobiell behandling.
Lågt vätskeintag
Bedöm och tillse det basala vätskebehovet.
Generellt räknat per dygn: vikt x 30 ml.
Kompensera för eventuell vätskeförlust.
Smärta
Smärtlindring.
Läkemedel
Fundera kring möjliga interaktioner.
Tryck
Avlägsna tryck.
Rökning
Patientundervisning, rökavvänjning [6].
Inaktivitet
Stimulera till motion, rörelse, aktivitet.
Läs mer

Vårdhandboken, avsnitt Omvårdnad och behandling/Sårbehandling [3]
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 33 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
34 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Specifika sårbehandlingar
Kompressionsbehandling
Kompressionsbehandling ordineras av läkare eller i samråd med läkare.
Motverka ödem genom att använda



kompressionsbinda - förstahandsval
pumpstövel - som komplement till strumpa eller binda
kompressionsstrumpor - bensårsprofylax.
Om inte den venösa insufficiensen kan åtgärdas kirurgiskt måste fortsatt kompression
med elastisk binda eller kompressionsstrumpa ske även efter läkning av såret för att
förhindra recidiv.
Kompressionsbehandling ska alltid kombineras med råd till patienten om fördelarna med
högläge vid vila och/eller ökad fysisk aktivitet, se vidare Omvårdnadsåtgärder vid venöst
sår.
Kompressionsbindor
Vid sår, lipodermatoskleros eller pannikulit bör benen lindas med kompressionsbinda av
person med erforderlig kunskap.
OBS! Kompressionsbehandlingen med binda bör inte påbörjas utan att arteriell
blodtrycksmätning med doppler [3] utförts och visat tillfredsställande arteriell cirkulation
(eller perifiera pulsar palperats med tillfredsställande resultat). Vid måttligt sänkta
artärtryck måste kompressionsgraden anpassas.
Smärtstillande medicinering kan vara en förutsättning för behandlingens genomförande.
Observera att smärta kan signalera för eventuell samtidigt föreliggande arteriell
insufficiens. Lindningens fasthetsgrad anpassas då efter patientens smärta.
Kompressionsbindor används generellt enligt följande:
Lågelastisk/kortsträckt binda
- Till uppegående patient.
- Vid samtidig arteriell cirkulationsnedsättning.
Lindningsteknik med kortsträckt binda (pdf) [3]
Högelastisk/långsträck binda
- Till stillasittande patient.
Lindningsteknik med långsträckt bind (pdf) [3]
Flerlagersbandage
- För kvalitetssäkrad lindning.
Självhäftande binda
- Yttre bandage till zink-salvstrumpa.
Sidan 34 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
35 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Läs mer
Applicering och sortiment av kompressionsbindor
Se Sårwebben/Kompressionsbindor [1]
Pumpstövel
Intermittent kompressionsbehandling med s.k. pumpstövel är ett effektivt komplement som kan behövas för att reducera ödem. Den tekniska utrustningen består av
kompressionsmanschett (stövel) och kompressionspump, vilka förbinds med en slang.
Indikationer och kontraindikationer
Se Sårwebben/Pumpstövelbehandling [1].
Behandlingstryck, -frekvens och -tid
Se Sårwebben/Pumpstövelbehandling, riktlinjer för behandling [1]
Förskrivning
Kompressionspump och pumpstövel finns med i Handbok för personliga hjälpmedel,
produktanvisning 040612, Kompressionsutrustningar [10] och förskrivs av läkare.
Kompressionsutrustningen kan även förskrivas av sjukgymnast vid lymfödem.
Förskrivarens ansvar [10] framgår i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel
och ska alltid respekteras.
Information om vilka produkter som är upphandlade finns på Regionservice/Område
inköps webbplats [13] (regionintern länk), under Beställningsportalen/Avtal/Hud och
sår/Kompressionspump.
Särskilda rutiner inom primärvården i Södra Älvsborg
När en patient har behov av pumpstövel ska läkare på vårdcentralen, där patienten är
listad, göra en beställning i WebSesam [11] alternativt göra en manuell hjälpmedelsorder
[11] (mot en extra kostnad) denna faxas till hjälpmedelscentralen (HMC) Skövde, fax nr
0500 - 49 56 40. Produkten hyrs och det är därför viktigt att återlämna den när behovet
upphör. Om hjälp med val av produkt behövs kan produktkonsulent på Regionservice/
Område hjälpmedel nyttjas, tfn 010 - 473 80 80. Vid övriga frågor kring hantering,
kontakta hjälpmedelssamordare på tfn 033 - 616 28 04.
Kostnad för personliga hjälpmedel i VG Primärvård debiteras ett centralt konto och
belastar inte vårdcentralerna.
Särskilda rutiner vid Södra Älvsborgs Sjukhus
När en patient har behov av pumpstövel, ska läkare på avdelning/mottagning fylla i
blanketten Förskrivning hjälpmedel vid medicinsk behandling [14] (regionintern länk)
Blanketten faxas till fax nr 05906. På blanketten ska framgå vilken typ av utrustning
patienten behöver (t.ex. 3-kammarpump, längd på stövel, antal stövlar etc.). Medicinsk
Teknik kontaktar avdelningen/mottagningen när utrustningen är klar för leverans från
dem. Vid frågor, kontakta hjälpmedelssamordnare på tfn 033 - 616 49 60.
Kostnaden debiteras ett centralt konto på SÄS.
Sidan 35 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
36 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Kompressionsstrumpor
Kompressionsstrumpor har sämre effekt än bindor och rekommenderas därför inte som
behandling vid öppna bensår. Först när såret varit läkt 4-6 veckor utprovas dessa för att
undvika recidiv om inte orsaken kan åtgärdas kirurgiskt. Undantag behandlingsstrumpa,
se nedan.
Kompressionsstrumpor provas ut på den enhet där beslut om kompressionsbehandling tas.
Läkare eller sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast i samråd med läkare är
förskrivare. Kompressionsstrumpor finns med i Handbok för förskrivning av personliga
hjälpmedel [10], produktanvisning 040606, Stödstrumpor och kompressionsstrumpor för
armar och ben och andra delar av kroppen [10]. För benstrumpor gäller att kompressionsklass II och uppåt ska vara kostnadsfria för patienten. Undantag gäller om patienten har
funktionsnedsättning som medför problem att ta på benstrumpa av kompressionsklass II.
I dessa fall kan två benstrumpor av kompressionsklass I förskrivas och användas dubbla,
vilket ger motsvarande kompression som en strumpa av klass II.
Som hjälpmedel kan även strumppådragare förskrivas av arbetsterapeut, sjukgymnast och
sjuksköterska. Strumppådragare är med i Handbok för förskrivning av personliga
hjälpmedel, produktanvisning 090903, Strumppådragare [10].
Tillvägagångssätt för beställning - primärvård
Utprovning av kompressionsstrumpor görs efter ordination av läkare.
Kompressionsstrumpor och strumppådragare beställs direkt från leverantörerna.
Regionservice/Område inköp har tecknat avtal med vissa leverantörer, vilka leverantörer
som gäller framgår i Beställningsportalen [13], under Hud och sår och vidare till Strumpor
antitrombos/kompression. Kostnad för personliga hjälpmedel i VG Primärvård debiteras
ett centralt konto och belastar inte vårdcentralerna.
Tillvägagångssätt för beställning - vid förtroendeförskrivning inom kommun
Kontakta den vårdcentral där patienten är listad för att få ett skriftligt medicinskt underlag.
Lämna uppgifter angående vilken strumpa patienten ska ha samt mått och tillverkare till
vårdcentralen, som ombesörjer beställning. Leveransen sker direkt till patienten.
Tillvägagångssätt för beställning - sjukhus
Kompressionsstrumpor och strumppådragare beställs direkt från leverantörerna.
Regionservice/Område inköp har tecknat avtal med vissa leverantörer, vilka leverantörer
som gäller framgår i Beställningsportalen [13] (regionintern länk), under Hud och sår och
vidare till Strumpor antitrombos/kompression. Kostnad för personliga hjälpmedel på SÄS
debiteras ett central konto och belastar inte klinik. Kontakta SÄS hjälpmedelssamordnare
vid behov.
Sidan 36 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
37 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Behandlingsstrumpa
Behandlingsstrumpa (en- eller tvålagerssystem) kan användas vid öppna venösa bensår, då
strumpan motsvarar kompressionsklass 3. Denna typ av strumpa finns upphandlad via
Regionservice/Område inköp och kan beställas via Beställningsportalen [13] (regionintern
länk). Behandlingsstrumpa omfattas dock inte av ovanstående produktanvisning och kan
därmed inte förskrivas som personligt hjälpmedel.
Läs mer
Val av strumpa, hjälpmedel och måttagning, se Regionservice/Område hjälpmedel/VGRs
Strumpguide [11]
Till innehållsförteckningen>>>
Sidan 37 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
38 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Antibiotikabehandling vid sårinfektion
Bakterier kan odlas fram ur alla öppna sår, men det är långt ifrån alltid som dessa bakterier
ger upphov till klinisk infektion.
Klinisk sårinfektion
Vanligaste kliniska tecknen på lokal sårinfektion är:






nytillkommen/ökad/ändrad smärtbild enligt VAS (Visuell Analog Skala)
illaluktande sår
ökad/ändrad sekretion
fördröjd sårläkning
ödem runt såret
ökad rodnad runt såret.
OBS!
För att kunna ta ställning till ovanstående är kontinuerlig och dokumenterad uppföljning
av sårläkningsprocessen av största betydelse.
Infektionssymtomen är vid fotsår hos diabetiker ibland mer diffusa, men måste tas på
största allvar då infektionen snabbt kan progrediera. Se Behandlingsplan diabetiska fotsår.
Bakterieodling och behandlingstrategi
Bakterieodling, med resistensbestämning, ska endast göras vid kliniska tecken på
infektion, då antibiotikabehandling övervägs. Följande rekommendationer gäller utifrån
odlingssvar vid prov från öppen såryta:



Betahemolytiska streptokocker gr A - behandla med antibiotika oavsett klinisk bild.
Stafylokocker (aureus) - behandla med antibiotika vid kliniska infektionstecken.
Övriga bakteriefynd såsom E.coli, Pseudomonas, enterokocker, koagulasnegativa
stafylokocker - i allmänhet inte generell antibiotikabehandling. I första hand
rekommenderas intensifierad lokal sårbehandling såsom upprensning, omslag med
antiseptisk lösning, antimikrobiellt förband och eventuell luftning (vid Pseudomonas).
Utvärdera effekten efter planerad behandlingstid (10 dagar) och ompröva
behandlingsindikationen vid utebliven förbättring.
Sidan 38 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
39 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Val av antibiotika
Vid diabetiskt fotsår
Ytlig infektion, se Regionalt Vårdprogram/Diabetesfoten (pdf, s 12) [7].
Djup infektion, kräver intravenös behandling. Se Diabetes mellitus - att utreda och
hantera fotkomplikationer – processriktlinje (pdf, s 11) [5] (regionintern länk).
Övriga sår
Se aktuell Rek-lista, avsnitt Infektion på www.vgregion.se/vardgivarstod [16].
Läs mer
 Läkemedelsverket och STRAMA (2009). Farmakologisk behandling av bakteriella
hud- och mjukdelsinfektioner - ny rekommendation (pdf) [17]
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 39 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
40 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Lokal sårbehandling
Omläggning med en frekvens om 1-2 byten/vecka bör eftersträvas. Vid luktproblem,
kraftig vätskning eller infektion krävs tätare byten.
Utvärdering
Utvärdering av behandlingsresultat måste ske kontinuerligt och bygga på noggrann
dokumentation av förändringar i patientens tillstånd och/eller sårets storlek och utseende.
Utvärderingen bör i möjligaste mån utföras både av patientansvarig sjuksköterska och av
ansvarig läkare.
Bedömning och dokumentation av såret
Se Vårdhandboken, avsnitt Sårbehandling: bedömning, dokumentation [3].
Sårrengöring
Gör rent såret innan det bedöms. Bensår och trycksår läggs om enligt ren rutin.
Se Vårdhandboken, avsnitt
 Sårbehandling: sårrengöring [3] samt omläggning med ren rutin [3]
 Trycksår: sårläkning och lokalbehandling [3].
Fot-/benbad
Lämpligt vid framför allt vätskande sår. Kaliumpermanganatlösning 3 % (3-5 msk spädes
i 5 liter vatten) är välgörande om såret är smetigt, starkt vätskande eller om patienten har
klåda. Vanligt kranvatten med tillsats av badolja är lämpligt för fotbad om huden är torr.
Fot-benbad löser dessutom upp fibrin, nekroser och annan död vävnad, som sedan lättare
kan avlägsnas med sax, pincett eller sårslev. Skölj inte benet med vatten efter badet, utan
torka enbart av huden och såret.
Principer för val av förband
Förbandsval ska ske utifrån sårstatus och med beaktande av patientens behov och
önskemål. En enda förbandstyp passar sällan under en hel läkningsperiod.
Se Förteckning av rekommenderade sårläkningsartiklar i Västra Götaland. [2]
Rutiner gällande distribution och kostandsansvar för avancerade
förband
Södra Älvsborgs Sjukhus
Ordinatören fyller i blanketten ”Förskrivning tillbehör hjälpmedel vid medicinsk
behandling (pdf)” [14] (regionintern länk). Blanketten finns tillgänglig på SÄS interna
webb (SIW) under Klinker Enheter/Rehabilitering och ortopedteknik, avdelning
Hjälpmedelssamordning.
Ordinationen ska alltid vara en engångsordination. Om behov av avancerat förband
kvarstår vid återbesök, fylls ny ordinationsblankett i. Blanketten skickas till SÄS
samordnare för hjälpmedel på faxnr 05906. Leverans sker därefter från Regionservice/
Sidan 40 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
41 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Område Inköp till valfri vårdcentral inom Södra Älvsborg eller till ordinerande klinik
(måste anges på blanketten). Vid nyttjande av denna blankett tillfaller kostnaden för
förbandet det centrala kontot för hjälpmedel och inte enskild klinik.
Alingsås lasarett
Ordinatören fyller i blanketten Förskrivning och rekvisition [18] av avancerade
förband. Ordinationen är en engångsordination. Om behovet av avancerat förband kvarstår
vid eventuellt återbesök får ny förskrivningsblankett fyllas i. Rimlig tid till återbesök och
utvärdering av förband; cirka 2veckor.
Blanketten faxas därefter till Regionservice/Område inköp varifrån materialet levereras till
önskad vårdcentral inom Mittenälvsborg. Med detta tillvägagångssätt belastas det centrala
kontot för behandlingshjälpmedel på Alingsås lasarett och inte en enskild klinik.
Ordination inom primärvård
Ordinatören lämnar ut avancerat förband till patientansvarig sjuksköterska i kommunen
eller direkt till patienten själv. Volymen på antal förband som distribueras ska motsvara
behovet fram till uppföljning/nästa återbesök. Kostnaden tillfaller den vårdcentral där
ordinatören är verksam.
OBS! Vid ordination av avancerade förband är det viktigt att förbanden beställs från
Regionservice/Område inköp, så att regionens avtalspriser erhålls.
Patienter som utför omläggningar själva i hemmet
Grundprincipen enligt avtalet är att inga patienter ska behöva bekosta några förband
själva, oavsett om patienten får hjälp av hälso- och sjukvården för omläggning eller lägger
om sitt/sina sår själv. Patienter som utför omläggningar själva i hemmet, ska erhålla
förbandsmaterial av den vårdgivare som har uppföljningsansvar för den aktuella
behandlingen. Distribution och kostnadsdebitering sker enligt de lokala rutinerna för
avancerade förband (se ovan).
Lokal antiseptisk/antimikrobiell behandling
Vid störande lukt och/eller kraftig kolonisation i sår bör lokal antiseptisk/antimikrobiell
behandling användas i första hand. Täta omläggningar (dagligen eller varannan dag), kan
fordras framför allt hos patient med arteriellt sår/diabetessår. Förbandsmaterial väljs med
hänsyn till sårstatus (sekretion, nekroser, granulation, ödem).



Såret görs vanligen rent med ljummet vatten. Steril koksaltlösning används för att
spola rent fistelgångar. Använd då gärna en tunn, mjuk kateter.
Mekanisk rengöring är viktig för att få bort nekrotiskt material och var som annars är
grogrund för bakterier. Använd sax, pincett och/eller sårslev. Fot-benbad kan användas
för att lösa upp nekrotisk vävnad.
OBS! Var dock försiktig vid arteriella sår och diabetesfotsår.
Följande antiseptiska lösningar och antimikrobiella preparat för topikalt bruk kan
prövas:
Sidan 41 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
42 (48)
Antiseptiska lösningar
Användningsområde
Kaliumpermanganat 3 %
(3-5 msk per 5 liter vatten)
Starkt vätskande sår, speciellt vid
omgivande vätskande eksem.
Bad eller omslag cirka 15 min, två till tre
gånger/vecka. Skölj ej bort.
Ättiksyrelösning 5 mg/ml
Pseudomonas aeruginosa (speciell doft plus
grön sekretion).
Lösningen appliceras på kompress och
läggs som omslag i cirka 15 min i
anslutning till omläggning. Skölj ej bort.
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Antimikrobiell behandling
Jod (Iodosorb)
Salva, kompress eller pulver. Har
upprensande effekt, t.ex. mot fibrin. Effekt
på ett flertal bakterier, exempelvis
pseudomonas, MRSA.
Kan svida - pröva lokalbedövningsgel.
Utvärdera effekt efter 2 veckor.
Silverförband
Bakteriedödande, upprensande. Endast i
särskilda fall, då andra alternativ ej står till
buds [19]. Utvärdera effekt efter 2 veckor.
Hydrofobt förband (Sorbact)
Binder till sig bakterier. Effekt även på
svamp.
Fluglarvsbehandling [20] kan vara ett alternativ för att rensa upp sår – debriderande
samt bakteriereducerande effekt, exempelvis mot MRSA. Behandlingen genomförs
huvudsakligen inom specialistsjukvården; inom SÄS vid diabetesfotmottagningen
(diabetiska fotsår) och hudmottagningen (övriga sår).
Läs mer
 Läkemedelsverket och STRAMA (2009). Farmakologisk behandling av bakteriella
hud- och mjukdelsinfektioner – ny rekommendation (pdf) [17]
 SBU-rapport (2010). Silverförband vid behandling av svårläkta sår [19]
Övriga lokala sårbehandlingsmetoder
Fluglarvsbehandling av sår (pdf), riktlinje, SÄS [20]
Undertrycksbehandling vid sår (pdf), riktlinje, SÄS [20]
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 42 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
43 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Smärtbehandling
Det är mycket vanligt med smärta vid svårläkta sår oavsett bakomliggande orsak till
såret. Smärtan kan vara förknippad med sårrengöring och omläggning, men också vara
kontinuerlig under dygnet. Smärtan kan prägla alla dagens aktiviteter och störa nattsömnen.
Mål
Beskriv mål för behandlingsåtgärderna: t.ex. god smärtlindring vid sårskötsel, ostörd
nattsömn, bibehålla dagliga aktiviteter.
Smärtanalys
Analysera smärtan avseende förekomst under dygnet, karaktär och intensitet.
Förekomst under dygnet
När på dygnet förekommer smärtan? Är den relaterad till behandlingsåtgärder
(sårrengöring/förbandsmaterial/kompression) fysisk aktivitet, läge (planläge/hängande
ben), svullnad?
Karaktär
Vilken karaktär har smärtan (molande, attackvis, huggande, bultande, brännande, ilande)?
Intensitet
Gör någon form av smärtskattning t.ex. med VAS-skala (visuell, analog skala).
Använd informationen till att optimera/variera smärtlindringen under dygnet, för
utvärdering av smärtlindringsinsatser och för värdering av eventuell neurogen komponent
(brännande, ilande smärta).
Åtgärder




Är utredningen komplett avseende arteriell insufficiens eller vaskulit?
Använd lokalbedövning med lidocain/prilocain kräm minst 30 minuter före
sårbehandling, alternativt lidocaingel 2 % (inverkningstid 5 minuter). Överväg
alternativa behandlingsmetoder, t.ex. förbandsmaterial, se Förteckning av
rekommenderade sårläkningsartiklar i Västra Götaland [2], med gelberedning
(hydrokolloidplattor, hydrogel, hydrofiber), intermittent pumpstövelkompression,
pinchgraft-transplantation.
TENS kan provas i vissa fall. Förskrivning sker som hjälpmedel, se Handbok för
förskrivning av personliga hjälpmedel under 042706 Stimulatorer för smärtlindring
[10].
Erbjud smärtlindrande behandling med läkemedel, se Läkemedelshandboken, avsnitt
Smärtbehandling [21].
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 43 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
44 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Ordlista
A
Adhesiv
Vidhäftande
Anemi
Blodbrist
Arteriell insufficiens
Otillräcklig artärfunktion.
Aseptisk
Förfarande vid operativa ingrepp och
sårbehandling som förhindrar förorening med
bakterier.
Atrophie blanche
Vita ”ärrliknande” områden i huden.
Mikrocirkulationen i dessa områden är mycket
dålig.
Autolys
Kroppens naturliga nedbrytning av död vävnad.
C
Charcot-fot
Sjukliga förändringar i fotens ben och leder
relaterat till långt gången skada på perifiera nerver.
D
Debridering
Borttagning av död vävnad eller fibrin från såret.
Decubitus
Trycksår
Devitaliserad
Död vävnad
Dilatation
Vidgning
E
Eliminera
Avlägsna
Epitelskikt
Det ytliga cellskikt som täcker hud och slemhinnor.
Excision
Kirurgiskt avlägsnande av vävnad.
Exsudat
Vävnadsvätska
F
Fagocytos
Biologisk rening av såret genom att de vita
blodkropparna eliminerar bakterier.
Farmakodynamik
Läran om läkemedlens verkningar.
Fibrin
Trådformigt protein som bildar ett gulaktigt
lager/nätverk vid blodkoagulationen. Finns ofta i
sår.
Fulminant
Något som kommer plötsligt, stormigt förlopp.
Sidan 44 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
45 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
G
Gangrän
Kallbrand
Granulation
Kärlrik bindväv vid sårläkning med kornig yta.
H
Hemosiderin
Järnhaltig pigmentering.
Hereditet
Ärftlighet
Hudgraft
Hudtransplantat
Hypergranulation
Granulationsvävnad som växer högre än hudplanet,
s.k. svallkött.
I
Immobilisering
Orörlighet i en led t.ex. genom operation eller med
gips som låser leden i ett visst läge.
Immunsuppression
Hämning av immunförsvaret.
Ischemi
Syrebrist
K
Kapillärer
Den finaste typen av blodkärl som förbinder det
arteriella blodsystemet med det venösa.
Keloid
Överskott på ärrbildande, kärlrik bindväv som inte
drar ihop sig utan bildar en kvarstående frambuktande ärr massa. Tillståndet är svårbehandlat.
Kohesiv binda
”Självhäftande” binda som enbart fäster i sig själv.
Kolonisation
Ansamling av bakterier, här i sår.
Konstriktion
Tillsnörning, sammandragning, hopdragning.
Kontamination
Förorening av mikroorganismer eller främmande
partiklar, här i sår.
L
Lipodermatoskleros
En hård ”platta” av fibrotisk vävnad som ersätter
den normala fettväven i benen. Orsakas av
långvarigt ökat ventryck där polysackarider och
fibrinogen pressas ut ur kärlen.
M
Maceration
Uppluckrad hud orsakat av sårvätska.
Mediascleros
Kalkinlagring i mellersta kärlväggslagret.
Sidan 45 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
46 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
N
Nekros
Lokal cell eller vävnadsdöd.
Neuropati
Nervskada som bl.a. kan leda till känselbortfall
eller muskelförtvining.
O
Ocklusiv
Lufttät
P
Palpera
Känna av.
Pannikulit
Inflammation i underhudsfettväven.
Preferens
Företräde, något man föredrar.
Prob
”Avkännare”, här dopplerinstrumentets handtag
som känner av flödet.
Progredierar
Något som utvecklas, tillväxer eller framåtskrider.
Profylax
Förebyggande
Pseudomonas
En bakterie som, vid kolonisation och infektion,
avger en specifik lukt och färgar förbandet grönt.
Pus
Var (infektiöst eller sterilt).
R
Recidiv
Återfall
V
VAS-skala
Visuell Analog Skala (Smärtgradering mellan 1-10
där 10 är lika med värsta tänkbara smärta).
Vasodilatation
Kärlvidgning
Venös insufficiens
Reflux av venöst blod vilket orsakar venös
hypertension. Oftast beroende på klaffinsufficiens.
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 46 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
47 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
Referens-/länkförteckning
1. Sårwebben. Skaraborgs Sjukhus
www.vgregion.se/Skaraborgs-sjukhus/Skaraborgs-sjukhus/HemsidorSkaS/Sarwebben/
2. Lokala vårdprogram. ReKo Sjuhärad, http://reko.vgr.se
- Samverkansprojekt/Förbättringsteam
- Lokalt vårdprogram Diabetes
- Lokalt vårdprogram Sårbehandling
3. Vårdhandboken
www.vardhandboken.se, område Omvårdnad och behandling, avsnitt
- Sårbehandling
- Trycksår
4. Diabeteshandboken
http://diabeteshandboken.se, avsnitt
- Kapitel 27, Diabetesfoten
5. Processen "att vårda, samt stödja egenvård för patienter med diabetes mellitus”. Södra
Älvsborgs Sjukhus
http://intrasas.vgregion.se (regionintern länk)
6. Internetmedicin
www.internetmedicin.se, avsnitt
- Arteriell insufficiens
- Venös insufficiens
- Venösa bensår
- Rökavvänjning
7. Regionalt vårdprogram - Diabetesfoten (2008). Västra Götalandsregionen
www.vgregion.se/sv/Regionkansliet/Halso--och-sjukvardsavdelningen/Strategiskutvecklingsenhet/Vardprogram/Regionala-vardprogram/Antagna-vardprogram/
8. Träningsprogram vid bensår, centrala sjukgymnastiken, Borås. Södra Älvsborgs
Sjukhus
http://sas.vgregion.se/sv/Sodra-Alvsborgs-Sjukhus/Kliniker-Enheter/Enhet-forrehabilitering-och-ortopedteknik/Sjukgymnastik-central/Behandling-ochrehabilitering/
9. Förebygg trycksår i samband med vård (2008). Nationell satsning för säker vård.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
www.skl.se
10. Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Västra Götalandsregionen
www.vgregion.se/Ovriga-sidor/Handbok-for-forskrivning-av-personliga-hjalpmedel/,
produktanvisning
- 043306 Madrasser och madrassskydd avsedda för trycksårsprevention
- 123103 Glidbrädor, glidmattor, draglakan och vändningsmattor
- 06 Ortoser och proteser
- 040612 Kompressionsutrustningar
- 040606 Stödstrumpor och kompressionsstrumpor för armar och ben och andra delar
av kroppen
Sidan 47 av 48
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo:
Faställt av KOLA
2004-01-19
2003-10-08
Ansvarig utgivare:
Vårdsamverkan Södra Älvsborg
Dokumentbenämning:
Svårläkta ben-, fot- och trycksår
Gäller inom:
Styrdokument
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Revideringsdatum:
2010-12-08
Utgåva nr:
4
Antal sidor:
48 (48)
Dnr:
28-2010
Antal bilagor:
5
- 090903 Strumppådragare
- 042706 Stimulatorer för smärtlindring
- Förskrivarens ansvar
11. Hjälpmedelsförvaltningen. Västra Götalandsregionen
www.vgregion.se/hjalpmedelsforvaltningen
- Hjälpmedelscentralernas sortimentsöversikter
- WebSesam
12. Rutin vid förskrivning av antidecubitusmadrasser. Primärvården Södra Älvsborg
www.vgregion.se/sv/Primarvarden--Sodra-Alvsborg/Ovrigverksamhet/Hjalpmedel/Rutiner-Primarvarden-Sodra-Alvsborg/
13. Beställningsportalen, Regionsservice/Område inköp. Västra Götalandsregionen
http://intra.vgregion.se/inkop (regionintern länk)
14. Enhet för rehabilitering och ortopedteknik, avdelning hjälpmedelssamordning. Södra
Älvsborgs Sjukhus. http://intrasas.vgregion.se (regionintern länk)
- Centralt förråd av madrasser och vissa hjälpmedel
- Blankett: Förskrivning hjälpmedel vid medicinsk behandling
- Blankett: Förskrivning tillbehör hjälpmedel vid medicinsk behandling
15. Ligasano klippguide. HARTMANN-ScandiCare AB
www.hartmann.se/images/17_Ligasanofolder_klipp.pdf
16. Rekommenderade läkemedel, terapiråd och upphandlade läkemedel i Västra
Götalandsregionen
www.vgregion.se/vardgivarstod
17. Farmakologisk behandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner, ny
rekommendation (2009). Läkemedelsverket och STRAMA
www.lakemedelsverket.se
18. Sjukhusövergripande uppdrag, sårbehandling. Alingsås lasarett (regionintern länk)
http://intra.vgregion.se/sv/Alingsas-lasarett/Sjukhusovergripande-uppdrag/Sarbehandling/
19. Silverförband vid behandling av svårläkta sår (2010). SBU-kunskapscentrum för
hälso- och sjukvården www.sbu.se
20. Riktlinjer/Lokala anvisningar. Medicinska styrgruppen, Södra Älvsborgs Sjukhus
http://sas.vgregion.se/sas
- Fluglarvsbehandling vid sår
- Undertrycksbehandling vid sår
21. Läkemedelsboken (2009/2010), avsnitt Smärtbehandling. Apoteket Farmaci.
www.apoteketfarmaci.se/NyheterOchFakta/Farmaci%20Lkemedelsboken/Sma¦êrtbeha
ndling.pdf
22. Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och
sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
http://intra.vgregion.se/sv/intravgregionse-ny-webbplats/Hitta-ratt-omrade/Halso--ochsjukvard/Avtal/Avtal-mellan-Vastra-Gotalandsregionen-och-kommunerna/Rutiner-iVastra-Gotaland/
Till innehållsförteckning>>>
Sidan 48 av 48