Transcript Läs artikeln som publicerats i Jaktspanielklubbens tidning här

”Små sår och fattiga vänner skall man inte förakta”
Jag vet inte ens om jag minns ordspråket korrekt , men det var något liknande. Hursomhelst
denna gång skall vi avhandla sår.
Vad skall man tänka på vad gäller sår och hur behandlar man sår? För att få någon ordning på detta
ämne bör man ha klart för sig att sår indelas i olika kategorier och behandlas ofta därefter. Skärsår,
bitsår, trycksår, kirurgiskt rena sår etc, etc. För jakthunden är kanske skärsår och bitskador det man
oftast stöter på.
Allmänt kan sägas att det handlar om att få ett sår att bli rent för att optimera sårläkning. När
sårskadan upptäcks kan man genom inspektion ganska enkelt (om man nu har rätt ras som är
korthårig) lätt se om det rör sig om ett fint snitt (skärsår) eller stakningsskada som kan vara allt
från pinne i skogen till en grisbete. Man bör om hunden tillåter försöka bedöma skadans
omfattning utan att sätta dit sina smutsiga fingrar allt för mycket. Om man har problem med
denna bedömning får man uppsöka veterinär. Många eller de flesta sår kan läka av sig själv men
med rätt behandling går läkningen fortare, mer smärt- och komplikationsfritt. Risken är att man
felbedömer såret som ser ganska harmlöst ut på ytan men i själva verket har skador på djupet som
behöver veterinär vård. Därav ordspråket.
Ett fint skärsår är förhållandevis rent de första 8 timmarna dvs bakteriekolonisationen är inte
tillräckligt hög för att räknas som infektion. Ett bitsår är per definition alltid ett infekterat sår.
Munhålan hos de flesta arter är hemvist för en oändlig massa olika bakterier. Faktum är att vi idag
inte ens klassificerat hela floran i en hundmun. Ett typiskt exempel på ett sår som kanske inte ser så
farligt ut på ytan är ett bitsår. Det kanske bara är små sår i huden efter tänder men i själva verket
finns otroligt stora slitskador på djupet. Detsamma gäller stakningsskador . Det viktiga med dessa
skador är att de exploreras ordentligt för att få veta om det finns underliggande skador eller kanske
en främmande kropp kvar i sårhålan. Många gånger sätts antibiotika in i dessa fall utan att man
omedelbart ser tydliga kliniska tecken till infektion eller en bakterieodling utförts.
Antibiotika är något som man skall och bör vara restriktiv med i sitt användande. Det talas mycket
om Svin- och Fågel-influensor men mer sällan om alla de tusentals mänskliga dödsfall årligen som
orsakas av resistensproblem pga lång tids överanvändning av antibiotika. Generellt bör antibiotika
behandling föregås av en bakterieodling för att kunna styra behandlingen till rätt preparat. Nåjadet var kanske en parantes men en viktig sådan eftersom det inte allt för sällan dyker upp
hundägare som inte har förståelse för detta.
Kanske har din hund någon gång i samband med sårskada fått ett dränage. Dränage är oftast en
slang i gummimaterial som sätts in för att undvika att en infektion stängs in i en sårhåla. Ofta
används dränage i bölder som är en redan instängd infektion. Såret genomgår en rad olika faser i
läkningens olika stadier. Vi går här inte in på alla dessa faser eftersom det är lite vetenskapligt och
tråkigt. Exudationsfasen som är kroppens sätt att rena såret sätter igång ganska snabbt och såret
avger då sårsekret. Dränets uppgift är att se till att sårsekretet kommer ut och inte stannar kvar pga
att hudsåret läker ihop. Utan drän riskerar man att få en instängd infektion, en böld. Ofta tror
djurägaren att sårsekretet skall rinna genom slangen men det är mer så att det rinner längs med.
Dränage öppningen skall sitta längst ned i sårhålan vilket beror på jordens dragningskraft. Medel-
Edvard Ols väg 2
218 71 Tygelsjö
Telefon 040 6630630
Fax 040 6630639
www.veterinargruppen.se
Org. nr. 556760 5802
Bankgiro 349 -7781
tiden för dränen är 4-5 dagar men om såret vätskar mycket kan dränet sitta längre- låt din veterinär
avgöra detta.
Om man har ett sår som man låter läka per sekundum dvs öppet så går ju det utmärkt i de flesta
fall om inte skadorna är för stora då läkningen kan ta onödigt lång tid. Man skall tänka på att det
initialt kan vara bra med en antiseptisk lösning för att motverka infektion. Det man kanske inte
tänker på är att man inte skall vara allt för frenetisk med sin Alsol- eller klorhexidinsprit eftersom
spriten inte bara dödar bakterieceller utan senare även läkningsceller. Det kan ibland vara
besvärligt att se på sårsekretet om det är var eller normalt sårsekret. Skillnaden är egentligen att i
var finns döda bakterier blandat med de uttjänta vita blodcellerna. Ibland om man har mycket stora
sårskador med vävnadsförlust kan veterinären sy ihop såret efter rengöring men kanske räkna med
att det spricker- man har i vart fall vunnit lite läkning och minskning av sårets storlek. Därefter kan
olika typer av medicinska förband användas. Det finns många olika på marknaden som är bra för
olika typer av sår. De är kanske inte så lätta att få tag på utan veterinär hjälp men det är heller inget
man bör använda utan grundkunskap i hur de fungerar. Ett sår som behandlas öppet behöver i
allmänhet en viss grad av fukt för att läka men bli av med överskottssekret och föroreningar. Vissa
bandage kan via membran transportera bort överflödig fukt och bibehålla den nödvändiga vätan.
Oftast på hund ses om såret är friskt en rosa smågrynig sårbädd denna krymper i storlek vartefter
huden växer in från kanterna. Det kallas epithelialisering.
Hundar bör förhindras från att själva slicka på sitt sår. Det finns säkert gott om exempel på att
såret läkt trots att hunden slickat och smånaggat. Det finns däremot ännu fler exempel på hundar
som med sin egen mun infekterat sitt sår, slickat bort den begynnande granulationsbädden och ätit
upp stygnen. Det fördröjer sårets läkning.
Många sår behöver vara i fred under läkning. Sår på delar av kroppen där det är stor rörlighet tex
över leder läker långsammare. Dessa sår bör skyddas av ett stödbandage för att förhindra allt för
stor rörlighet och att det spricker. Jag tror att jag i en tidigare artikel tagit upp tassbandage och skall
därför inte tjata om det igen men det går bra att jaga med mindre sår om man har ett ordentligt
textillimbandage. Sår på ryggen bör skyddas med väst eller bandage om hunden skall röra sig i
buskage under jakt.
Skärsår i trampdynor och bit/skärsår på öron bör sys- de tar väldigt lång tid att läka och läker dåligt.
Henrik Merin, Leg. Vet.
Edvard Ols väg 2
218 71 Tygelsjö
Telefon 040 6630630
Fax 040 6630639
www.veterinargruppen.se
Org. nr. 556760 5802
Bankgiro 349 -7781