Transcript Natalie lever med EB

SårForum
FÖR EFFEKTIV OCH SKONSAM SÅRBEHANDLING
Nummer 2 • 2010
Natalie
lever med EB
Sidan 4
INNEHÅLL:
Test av förband . . . . . . . . sid 2
Sårbehandling
med undertryck. . . . . . . . sid 3
Att leva med EB . . . . . . . sid 4
Från SSiS-konferens . . . sid 6
LEDARE
Test av förband gav goda vitsord
­ atientnyttan
P
­driver
­utvecklingen
Risken för infektion i såret efter en
operation är stor. Därför gäller det
att göra så mycket som möjligt för
att förhindra att infektion uppstår.
En viktig faktor är att välja ett bra
förband.
I detta höstnummer av SårForum får
vi träffa en riktig liten kämpe. Natalie
Tilldal har dystrofisk EB och inom
familjen skapar man rutiner och lös­
ningar som gör det möjligt att leva så
normalt som möjligt med dystrofisk
EB. En del av detta består av avan­
cerade förband och med patienten i
fokus finns ett fortsatt stort behov av
ny­utveckling av förbandslösningar
som gör livet enklare för de som lever
med sår. Inom området för nyutveck­
ling kan vi i detta nummer presentera
en ny lösning för behandling av sår
med hjälp av undertryck.
Utöver detta ges perspektiv på pro­
blemet med sårinfektion. Sårinfektion
är en stor anledning till att sår inte
läker och från SSiS konferens ”Sår­
behandling inför framtiden – alterna­
tiv när antibiotika inte räcker” finns
mycket tänkvärt kring utmaningarna
med sårinfektion.
Dags för förkovring i höstmörkret!
Fredrik Wallefors
försäljningschef, Sår
2
Catharina Johansson är operations­
sköterska. Hon har arbetat med sår efter
operationer sedan 1985. Under de här åren
har hon sett en stor utveckling av opera­
tionstekniken men också av sårbehand­
lingen efter operation:
– Från början satte vi bara på ett vanligt
enkelt förband på operationssåret och så
fick det vara bra med det. Nu vet vi mycket
mera.
Förutom infektionsrisken är ett åter­
kommande problem att huden svullnar i
och kring såret efter operationen. Det leder
till att förbandet sträcks och att blåsbild­
ning ofta uppstår på huden. Därför har
avdelningen sett sig om efter ett förband
som inte fäster för hårt i huden kring såret
och samtidigt är mjukt och följsamt och
inte behöver bytas så ofta.
Våren 2010 var Catharina med om att
genomföra en studie på förbandet ­Mepilex
Border vid operationsavdelningen på
Alingsås lasarett. Studien genomfördes på
sår efter knä- och höftledsoperationer som
oftast kräver stora förband, vanligen
10x30 cm. Sköterskorna på operations­
avdelningen fyllde i en enkät där de skulle
värdera förbandet. Även personalen på
postoperativa avdelningen och vårdavdel­
ningarna fick fylla i enkäten. De skulle ange
vilket förband som användes, vilken stor­
lek, hur det placerades, om patienten hade
normal eller skör hud och om det bildades
blåsor på patientens hud. Hanteringen av
Catharina Johansson, operations­sköterska.
förbandet bedömdes också – var det lätt att
ta av och på, fastnade det i stygn eller sår?
Sammanlagt 146 patienter deltog i studien.
– Vi är mycket nöjda med resultatet. En­
käten visar att Mepilex Border är skonsamt
mot såret och lätt att använda. Förbandet
följer med när såret svullnar och vi hade
inga problem med blåsbildning och mycket
få infektioner, säger Catharina.
Hon är särskilt nöjd med att förbandet
kan lyftas av och sättas på igen om det
kommer snett utan att fästförmågan blir
sämre.
På frågan om det är problem för avdel­
ningen att köpa in ett sådant här förhållan­
devis dyrt förband svarar hon:
– Nej, det är inte dyrt i förhållande till
vad det kostar om såret blir infekterat. Det
har våra inköpare klart för sig, säger hon.
Har Catharina då några förslag till hur
Mepilex Border skulle kunna förbättras?
– Tidigare låg förbandet i en kartong
som var svår att öppna, men det har änd­
rats, så nu är jag nöjd, avslutar hon.
Patienter kan lära om sår
SårForum som pdf
Nu kan patienter och allmänhet lära sig mer om
hur man behandlar olika typer av sår. På webbsidan
www.molnlycke.se/patient görs en lekfull presen­
tation av ett antal personer och deras sår. Kopplade
till varje person finns en beskrivning av personens
åkomma och om hur man bäst behandlar såret. Det
går också att navigera direkt till faktabeskrivning­
arna av sår och sårbehandling.
– Vi har fått en hel del frågor om sår till sajten
och försöker besvara dem efter hand direkt till
frågeställaren eftersom de ofta är av personlig art,
säger Daniel Berger på Mölnlycke Health Care som
är ansvarig för sidan.
Vi kommer att se över vår
distribution av SårForum och så
småningom gå över till ett mer
miljövänligt alternativ och skicka
tidningen som pdf via e-post.
För att du, när detta blir
aktuellt, ska få SårForum via
e-post måste du registrera din
e-postadress på vår hemsida. Gå
in på www.molnlycke.se Under
fliken SårForum kan du regist­
rera din adress och vara med och
spara några träd.
”Att utrustningen är så lätt och smidig är
viktigt för oss, eftersom en del patienter bär
den under lång tid”, säger läkaren Mikael
Lundsten på Norrlands universitets­sjukhus
i Umeå.
Sårbehandling med undertryck
– nytt i sortimentet hos Mölnlycke Health Care
Det ska vara ett system för alla sår. Systemet ska vara enkelt att hantera.
Utrustningen ska vara densamma hemma som på sjukhuset.
Detta var några av grundidéerna när Mölnlycke Health Care tog fram
ett nytt system för behandling av sår med hjälp av undertryck.
Systemet, som heter Avance, har ­Mölnlycke
utvecklat tillsammans med företaget
­Medela AG. Medela tillverkar själva pum­
pen som skapar ett vakuum vilket är en
förutsättning för undertryck.
För olika typer av sår
Tekniken att behandla sår med hjälp av
under­tryck har funnits i drygt tio år och
­kallas internationellt för NPWT, ­Negative
Pressure Wound Therapy. Det passar för
flera olika typer av sår, såsom venösa ben­
sår, diabetiska fotsår eller traumatiska sår.
Tekniken bygger på att en sårfyllare,
oftast skum eller gasväv, läggs i såret.
Ovanpå detta appliceras sedan en film. Via
ett drän i sårfyllaren sugs vätska ut ur såret
med hjälp av det vakuum som skapas av
pumpens undertryck under filmen.
Driftsäker
Tanken är att när de stora såren läkt ihop
och blivit mer lättbehandlade, så byter man
behandlingsmetod från NPWT till en mer
traditionell behandlingsmetod.
– Sårbehandling med undertryck är ett
komplement för oss i vår sårläkningskedja,
säger Anna Dahlberg, Business ­Manager för
NPWT på Mölnlycke Health Care i ­Norden.
Ortopedmottagningen vid Norrlands
universitetssjukhus i Umeå har använt
undertrycksbehandling i flera år.
– Avance är det bästa system vi testat.
Eftersom patienterna ska bära med sig
­pumpen i flera veckor är det viktigt att
den är liten och smidig. Pumpen är också
väldigt driftsäker, vilket är viktigt eftersom
de är igång dygnet runt. Vi har patienter
som ­väntar på en undertrycksbehandling,
så när en behandling är klar startar nästa
så pumpen är alltid igång. Resultaten av
­behandlingarna är bra och dessutom är
Avance billigare än många andra system,
säger Mikael ­Lundsten, undersköterska och
ansvarig för undertryck på ortopedmottag­
ningen i Umeå.
Smidigt och flexibelt
När Mölnlycke, tillsammans med Medela,
började utveckla Avance var tanken att
dels få ett mer komplett sårbehandlings­
program, dels att göra ett system som var
enklare, smidigare och mer flexibelt än de
som redan fanns på marknaden.
– Med vår erfarenhet av sårbehandling
som grund, ville vi utveckla NPWT ytter­
ligare. Vi ville ha ett enkelt system, med
samma pump oavsett om vården sker i
hemmet, i primärvården eller på ett sjuk­
hus, säger Anna Dahlberg.
Sverige är en av de första marknaderna
där systemet lanseras.
3
Efter beskedet om att Natalie har dystrofisk EB hade familjen Tilldal tät kontakt med sjukvården. Nu träffar de en hudläkare fyra gånger per år. De lägger
själva om Natalies sår och varje dag tvättar och smörjer de hennes hud för att hålla den så mjuk och smidig som möjligt.
Natalie måste leva med EB
När Natalie var två dagar gammal upptäckte hennes föräldrar, Jenny och Darko Tilldal, att hon hade ett par
små blåsor på fingrarna. Det visade sig att Natalie hade en dystrofisk variant av den genetiska hudsjukdomen
EB, Epidermolysis bullosa.
Familjen Tilldal, som satt och väntade på
att bli utskrivna från BB på Östra sjukhuset
i Göteborg, blev istället snabbt inskrivna
på sjukhusets neonatalavdelning. Idag är
de tacksamma över att den första läkaren
de träffade gissade att det var den ovan­
liga hudsjukdomen EB som hade drabbat
Natalie.
– Vi hade en sagolik tur att vi var där
vi var. Tack vare den läkaren visste all
personal att hon ska hanteras varsamt. Vi
fick också tidigt kontakt med en sårsjuk­
sköterska, Anki Renning, som hade hjälpt
ett annat EB-barn. Hon var jätteduktig och
kom med handfasta råd, säger Jenny Tilldal
och tar bort förbandet på ett av Natalies
många sår, under tiden som Natalie tålmo­
digt sitter och väntar på skötbordet.
– Man får tidigt lära sig att att ha tåla­
mod när man är EB-barn. Eftersom hon
alltid har sår någonstans blir hon väldigt
smärttålig, säger Jenny Tilldal, sticker hål
på en blåsa, torkar rent och klipper till ett
nytt förband.
Blåsorna måste punkteras
Om blåsorna inte punkteras växer de sig
större. För att torka ut såren använder
Jenny Tilldal en salva med mycket zink
innan hon sätter på förbandet Mepilex. Om
en blåsa är punkterad kan förbandet sitta
på i upp till fem dagar, så att såret får vara
i fred.
– Vi kunde tidigt konstatera att andra
4
skadan många gånger värre än på ett barn
som inte har EB. Det innebär att Natalies
föräldrar och femårige storebror Hugo
måste tänka förebyggande hela tiden.
– Vi kan inte ta i henne hur som helst och
måste tänka oss för i varje moment. Hon är
lika känslig på hela kroppen. Hon kan vårt
hem och vet var hon ska vara försiktig, men
när vi är borta måste någon av oss vara
med henne hela tiden som en skugga.
Jenny Tilldal är tacksam över att dottern Natalie
snabbt fick rätt diagnos.
förband fastnar i såret och gör att det för­
värras. Mepilex fungerar däremot jättebra,
samtidigt som Natalie lätt får eksem om
det blir väldigt tätt, säger Jenny Tilldal.
EB innebär att Natalie, som idag är ett
och ett halvt år, får sår och blåsor av tryck
och skav. Om hon trillar och slår sig blir
Underkläder i Tubifast garment
Under sina vanliga kläder har Natalie på sig
tröja, byxor, vantar och strumpor i Tubifast
Garments, som hon har fått av Mölnlycke
Health Care. Kläderna ser ut som ett
under­ställ, men har platta sömmar som
sitter på utsidan.
– Sedan vi började använda det här
­kläderna har Natalies sår i armhålorna
läkt. Vi behöver inte heller vara lika petiga
med kläder – att hitta plagg med platta
sömmar. Visst, vi kan köpa kläder och
vända dem ut och in, men då får det inte
vara några tryck och inget påsytt. Det är
ett gissel att hitta saker som fungerar för
hennes ömtåliga hud, säger Jenny Tilldal
och berättar att Mölnlycke Health Care har
engagerat sig mycket i Natalie.
– Vi har fått ovärderlig hjälp från dem.
Vissa saker hade faktiskt inte gått utan
dem, menar hon.
EB är i dagsläget en obotlig sjukdom,
men eftersom huden utvecklas under olika
Tålamod är något som Natalie har fått lära sig tidigt i livet. Hon vet att hon måste sitta stilla när såren läggs om och att hon inte får pilla på sina sår.
Bild: Stig Hedström
perioder i livet hoppas Natalies familj att
hon kommer att bli bättre.
– Hon ser ut att klara sig bra. Hon äter
och växer, så sjukdomen har inte hämmat
hennes utveckling. Men det är en väldigt
lurig sjukdom. Ingen kan säga hur det kom­
mer att gå. Vi får vänta och se, men det är
en stor frustration att inte veta.
Sedan flera år finns EB-föreningen
som ett gemensamt forum för familjer och
vuxna med EB. Föreningen arbetar idag
tillsammans med Akademiska sjukhuset
i Uppsala för att driva forskningen om EB
framåt. Via EB-fonden kan familjer med
sjukdomen ansöka om pengar för till exem­
pel resebidrag eller speciella skor.
– När man får ett besked om EB vill man
veta vad det är. Där kan vi vara med och ge
praktiska råd och stöd, säger förening­
ens ordförande Therese Svedjeskog, som
förlorade sin sex månader gamla son Tille i
junktional EB.
Sprider kunskap om sjukdomen
Förra året startades EB awareness week i
Canada. I år följde EB-föreningen i Sverige
deras exempel och anordnade i slutet av
oktober Svenska EB-veckan för att göra
sjukdomen mer känd, bland annat genom
föreläsningar på vårdavdelningar och kon­
takt med media.
– Det är skönt för oss som lever med EB
om fler känner till vad det är. Folk tror ofta
att Natalie har bränt sig och då går det inte
att förklara vad hennes sjukdom innebär på
två minuter, säger Jenny Tilldal.
Fakta om EB
Epidermolysis bullosa är en ovanlig ­genetisk
hudsjukdom som kännetecknas av blås­
bildningar i huden. Sjukdomen drabbar
ungefär ett av 50 000 barn och delas in i tre
huvudgrupper:
EB simplex – Blåsor i överhudens nedre
skikt. Ger inga ärr. Besvären är ofta begrän­
sade till händer och fötter, men kan vara
utbredda på hela kroppen.
Junktional EB – Blåsor i övergången mel­
lan överhud och läderhud. Leder ibland till
utbredd hudavlossning, ger inga ärr men
huden förtunnas vid upprepad blåsbildning.
Kan vara livshotande för spädbarn.
Dystrofisk EB – Blåsor i läderhuden, strax
under överhuden. Ärrbildande, ger ofta bara
lokala besvär men kan vid en svår form bli
invalidiserande.
Läs mer om EB:
www.ebifamiljen.se, www.ebforeningen.se
5
Problemet med antibiotikaresistens växer. Och det påverkar framtidens sårbehandling.
– Infektioner med resistenta bakterier är det största hälsohotet i Europa. Vi måste ha en global
ansats på detta!
Det framhöll Johan Struwe, överläkare och docent på Smittskyddsinstitutet, under en föreläsning
på SSiS sårkonferens i Stockholm den 4 oktober.
Stort intresse för utmaningar
i framtidens sårbehandling
Konferensen ”Sårbehandling inför fram­
tiden – alternativ när antibiotika inte
räcker” arrangerades av organisationen
Sårsjuksköterskor i Sverige (SSiS). SSiS
ordförande Susanne Dufva hälsade de 230
deltagarna välkomna i den fullsatta loka­
len. Syftet med konferensen var att lyfta
fram ny kunskap om sårinfektioner och att
presentera tänkbara lokala lösningar mot
bakgrund av det växande problemet med
antibiotikaresistens.
Johan Struwe från Smittskyddsinstitutet
var först ut bland föreläsarna.
– Antibiotika har räddat många liv. Man
tyckte att man vunnit slaget mot bakterier­
na på 1970-talet och det tog ungefär 30 år
innan nya antibiotikasorter togs fram. Bak­
terierna slog tillbaka, resistensen ökade
och det blev slutet på mirakelmedicinen.
Johan Struwe, överläkare och docent på
Smittskyddsinstitutet
Bild: Magnus Pehrsson
6
Numera finns resistenta bakterier även på
vårdcentraler, konstaterade han.
De allvarligaste antibiotikaresistenta
infektionerna är anmälningspliktiga i
Sverige enligt smittskyddslagen. Det gäller
tarmbakterier med resistensmekanismen
ESBL (extended spectrum betalactamase),
MRSA (meticillinresistenta staphylococcus
aureus), PRP (penicillinresistenta pneumo­
kocker) och VRE (vancomycinresistenta
enterococcus faecalis och enterococcus
faecium).
Antibiotikaresistens är uppe på både
EU:s och WHO:s dagordning. WHO
­rekommenderar övervakning, förnuftig
antibiotika­användning, förbud mot försälj­
ning av antibiotika utan recept och fokus
på vårdhygien för att åstadkomma ökad
infektionskontroll.
– Det vi ser nu är bara toppen på
ett isberg. Resistensen ökar medan
­utvecklingen av nya antibiotika minskar.
Det är som pandemi på pandemi på
­pandemi, framhöll Johan Struwe.
Ett viktigt vapen mot resistenta bakterier
är vårdhygien. MRSA minskar på svenska
sjukhus på grund av bättre hygien men ökar
inom öppenvård och andra delar i samhället.
– Patienterna finns överallt, inte minst
patienter med sår. Det innebär stora risker
för utbyte och spridning av resistenta bak­
terier. Därför måste ni ständigt jobba med
fungerande hygienrutiner, uppmanade
Johan Struwe.
En fara för andra
Chock och panik tillhör de reaktioner som
patienter får när de fått veta att de drab­
bats av MRSA, enligt en kvalitativ studie
som genom­förts av Helene Andersson,
­ oktorand och sjuksköterska på infektions­
d
kliniken, Danderyds sjukhus.
– Det som de intervjuade patienterna
upplevde mest var rädslan för att vara en
fara för andra. Nästan alla pratade om det,
förklarade Helene Andersson.
Det framkom också i studien att läkare i
vissa fall hade bristfällig kunskap om sjuk­
domen och att vårdpersonalen inte alltid
följde hygienrutinerna.
– Patienterna ser faktiskt vad vi gör
och de vet vad vi bör göra för att förhindra
smitta, poängterade Helene Andersson.
Agnetha Folestad, överläkare i ortopedi
vid Frölunda Specialistsjukhus i Göteborg,
poängterade att man måste ha en helhets­
syn från start till mål när man diagnostise­
rar och behandlar infektioner kopplade till
svårläkta sår.
– Patientens försvarsförmåga har stor
betydelse i förloppet, liksom mängden,
typen och kombinationen av bakterier,
konstaterade hon.
Försvaret tappar kontrollen
Inflammationsprocessen med rodnad,
svullnad och värme är naturliga reaktio­
ner på skada. Men bakterier kan få fäste
och växa till i en öppen såryta, så kallad
kolonisation. Vid en infektion har det egna
försvaret tappat kontrollen och bakterierna
invaderar individen.
– Infektion är komplext. Det är svårt att
hitta objektiva analyser för att kunna ställa
diagnos. Vi måste se till hela patienten och
hela tillståndet, inklusive bakomliggande
orsaker. Det behövs en klinisk blick, erfa­
renhet och kontinuitet i vården, förklarade
Agnetha Folestad.
Indikationer på infektion i såret är bris­
Agnetha Folestad (t v), överläkare i ortopedi vid Frölunda Specialistsjukhus i Göteborg, och David Leaper, professor vid Wound Healing Research Unit,
Cardiffs universitet, föreläste på Sårkonferensen i Stockholm. Susanne Dufva, SSiS ordförande och specialistsjuksköterska vid onkologiska kliniken,
­Karolinska Universitetssjukhuset, hälsade de 230 deltagarna välkomna. Bild: Fredrik Sandin Carlson.
tande läkning och ökad vätskning, miss­
färgning, lukt och vävnadsdöd. Tecken på
systempåverkan är nedsatt allmäntillstånd,
feber och smärta.
Agnetha Folestad menar att man måste
kartlägga var infektionen kommer ifrån och
hur den har brett ut sig.
– Det är oerhört viktigt att patienter med
svårläkta sår träffar kompetent personal.
Det hjälper inte alltid att behandla såret på
ytan utan det kan handla om en infektion
djupt in i vävnaden, framhöll hon.
Förutom optimal lokal sårbehandling,
kan även systemisk antibiotika och kirurgi
ingå i behandlingen. Bioaktiva förband,
med silver eller andra ämnen som tillförs
såret, och fluglarver är exempel på hjälp­
medel i den lokala sårbehandlingen.
Otillräckligt vetenskapligt underlag
SBU (Statens beredning för medicinsk
utvärdering) har gått igenom ett antal
studier för att kartlägga de dokumenterade
effekterna av behandling med silverförband
vid svårläkta sår.
– Det vetenskapliga underlaget var
otillräckligt och man kan därför inte dra
några slutsatser om silverförbandens
läkningseffekter och kostnadseffektivitet,
förklarade Åsa Melhus, överläkare och
universitetslektor i klinisk bakteriologi,
Uppsala universitet.
Dela kunskap inom vården
David Leaper, professor vid Wound Healing
Research Unit, Cardiffs universitet, menar
att det är fel att avråda från silverförband.
– Det finns inte tillräckligt med evidens­
baserat material inom sårbehandling efter­
som det görs för få studier som håller en
vetenskapligt hög nivå. Men vi bör använda
resultat även från mer begränsade studier.
Det är viktigt att använda sunt förnuft och
att dela med sig av kunskap och erfarenhet
inom vården, framhöll han under sårkon­
ferensen.
Silver har använts länge inom vården.
Det har även klorhexidin.
– Hittills har ingen resistens utvecklats.
Hur skulle vi klara oss utan silverförband och
andra antiseptiska medel som klor­hexidin?
Vi bör inte använda dem för allting men
risken är att infektionerna ökar om vi överger
dem helt, konstaterade David Leaper.
David Leaper menar också att uppfölj­
ning efter operationer är viktigt för att
spåra patienter som har fått en infektion till
följd av ett kirurgiskt ingrepp. Det räcker
inte med ett telefonsamtal eller brev, utan
vårdpersonal bör kolla patienten ungefär
30 dagar efter operationen.
Infektioner orsakar stort lidande. Dess­
utom kostar de pengar som skulle kunna
användas till annat inom vården.
– Ungefär 30 miljoner kirurgiska ingrepp
genomförs per år i Europa. Man räknar
med att en patient som drabbas av en
infektion i samband med ett sådant ingrepp
behöver stanna på sjukhus 7-14 dagar
­extra. Kostnaden uppskattas till någon­
stans mellan 1,4 och 19,1 miljarder euro
per år, förklarade David Leaper.
7
B
Snabbare läkning, minskad smärta för patienten, lättare hantering för sjukvårdspersonalen och minskade
medicinska kostnader – det är fördelar med att använda förbandet Mepilex Ag på delhudsbrännskador,
enligt en nyligen avslutad studie i USA.
Amerikansk studie visar att Mepilex Ag
förbättrar sårbehandlingen vid brännskador
Mepilex Ag:s effekt testades i
en jämförande RCT-studie på
100 personer med delhuds­
brännskador. Patienter från tio
olika centra runt om i USA in­
gick i studien och behandlades
antingen med Mepilex Ag eller
Silvadene, en vanligen använd
salva som innehåller svavel och
silver.
Studien leddes av doktor
Paul Silverstein, professor i
plastikkirurgi vid universitetet i
Oklahoma.
Överträffade förväntningarna
Studien jämförde behandlingen
av de två grupperna, mätte sår­
läkning, den smärta patienten
upplevde, totala behandlings­
kostnaden och synpunkter från
patienter och vårdpersonal som
gjorde behandlingen.
Jämfört med Silvaden-
Doktor Paul Silverstein.
behandlingen och täckande
förband hade Mepilex Ag en
högre styckkostnad. Trots detta
visade studien att behandlingen
med Mepilex Ag blev mer eko­
nomisk, eftersom man slapp
byta förband så ofta.
– Resultatet för gruppen
som behandlades med Mepilex
Ag överträffade vida våra
förväntningar, säger doktor
SårForum
Mölnlycke Health Care AB
Box 13080
402 50 Göteborg
8
­ ilverstein. Vi fann inga nackde­
S
lar med denna behandling.
De patienter som fick
behandling med Mepilex Ag
behövde bara byta förband var
5-7:e dag, medan gruppen som
fick Silvadene salva tvättade
av salvan och fick nytt förband
minst en gång om dagen.
Patienterna som behandlades
med Mepilex Ag hade kortare
behandlingstid på sjukhuset
och deras sår läkte snabbare
än den andra patientgruppens.
Lägre smärtvärden
Gruppen som behandlades
med Mepilex Ag rapporterade
30 procent lägre värden på
smärtskalan när de hade för­
bandet på och 50 procent lägre
vid förbandsbyte. Som en följd
blev kostnaderna för smärt­
lindring omkring en fjärdedel.
Tel: 031-722 30 00
[email protected]
www.molnlycke.se
www. molnlycke.se/patient
Läkarna rapporterade också att
förbandet med Mepilex Ag var
mer flexibelt, hållbart och lät�­
tare att sätta på och ta av.
Studien beräknade totala
behandlingskostnader och fann
att medelkostnaden per bränn­
skada som behandlats med
Mepilex Ag var 40 procent lägre,
huvudsakligen för att patien­
terna skrevs ut snabbare och
behövde mindre smärtlindring.
– Mepilex Ag vidhäftar med
Safetac och är särskillt lätt att
applicera och ta bort, säger
doktor Silverstein. Förband
med Safetac är skonsamma
och kan avlägsnas med mini­
mal påverkan på omgivande
hud. Om man jämför behand­
lingen med Mepilex Ag med den
med Silvadene är den förra ett
steg framåt vad gäller behand­
ling av delhudbrännskador.
Ansvarig utgivare: Fredrik Wallefors
Redaktör: Daniel Berger
Produktion: Cohn & Wolfe