Transcript Dränering och växtnäring

Dränering och
växtnäring
Katarina Börling
Jordbruksverket
Dränering och växtnäring
›
›
›
›
›
›
Vad händer vid dålig dränering?
Denitrifikation och lustgas
Vad händer då dräneringen förbättras?
Kalkfilterdiken
Underhåll av öppna diken
Växtnäringsåtgärder och dränering
Vad händer vid dålig dränering?
Ytavrinning - erosion
Vattenmättad mark –
stående vatten
Ytavrinning - fosfor
Ytavrinning - erosion
› Mättad ytavrinning som samlas i
kanaliserade flöden → erosion
› De finaste och mest fosforrika
partiklarna följer med
› Sediment i dikena har oftast
högre P-AL än matjorden på
fälten
Diffust
flöde
Rännilar
Raviner
Ytavrinning - fosfor
Dåligt fungerande diken
mot skogen
› Vatten strömmar ut
över fältet - ytavrinning
› Marken och grödan
förmår inte hålla emot
› Erosion – partikulär
fosfor
Stående vatten – fosfor och kväve
Vattenmättad mark – stående vatten
N2,N2O
Denitrifikation
(kväve)
Leraggregat
slammas upp
Makroporflöden
(fosfor)
Stående vatten - fosfor
Leraggregat slammas
upp
› Regnvatten med låg
salthalt
› De finaste och mest
fosforrika partiklarna
slammas upp
› Risk för förluster via
dränering
Stående vatten - fosfor
Makroporflöden
› Marken vattenmättad aggregat slammas upp
› Vatten rinner undan undertryck i makroporerna
› Vattnet transporteras snabbt i
makroporerna med partiklar
och fosfor
› De små porerna är inaktiva
Stående vatten - kväve
N2,N2O
Denitrifikation
› Syremättnad ger
denitrifikation
› Önskvärt i våtmarker
› Men på åkermark
förloras värdefullt kväve
› Ofullständig
denitrifikation kan ge
lustgas (N2O)
› Lustgasbildning sker på
fler sätt...
Lustgas (N2O)
Bildas vid två olika processer:
› Nitrifikation: NH4+ → NO3 › Denitrifikation NO3 - → N2
› Vid nitrifikation bildas lustgas
om syretillgången är för låg
› Vid denitrifikationen bildas
lustgas om syre tillförs
Produktion av lustgas är som högst vid ca 60%
vattenfylld porvolym (Wesström och Joel, 2007).
› N2O är ca 300 gånger
kraftigare växthusgas än CO2
Förbättrad dränering
Fosfor
› Ökad infiltration – minskad ytavrinning och
erosion
› Minskad uppslamning av leraggregat – färre
partiklar i vattnet
› Mer vatten passerar genom en större del av
jordprofilen - ökad kontakt mellan mark och
vatten
Förbättrad dränering
Kväve
› Mer vatten går genom profilen – ökad läckagerisk
› Mer syre i profilen – ökad mineralisering
(nitrifikation)
› Mer nitratkväve i profilen – ökad läckagerisk
› Men det kan kompenseras av ökad rottillväxt –
kväveupptaget ökar
Kalkfilterdiken
› Strukturkalk i
återfyllnadsmassorna
› Infiltrationen ökar
› Aggregat stabiliseras
› Mer vatten passerar
genom jorden
› Ska ligga tvärs
lutningen för att få effekt
Film på You Tube (sök på strukturkalk)
Underhåll av öppna diken
› Inte självklart hur det
påverkar
› Vegetation i diket ger
retention och denitrifikation
› Sediment måste på sikt tas
bort
› Dräneringen måste fungera
för produktionen
› Klippning av vegetation
› Varsam rensning vid rätt
tidpunkt
Underhåll av öppna diken
Växtnäringsåtgärder och dränering
Andra växtnäringsåtgärder
som kan påverka dräneringen
› Våtmarker
› Fosfordammar
› Tvåstegsdiken
Foton i presentationen av: Katarina Börling, Janne Linder, Anuschka Heeb, Dennis Wiström, Pernilla Kvarmo, Ronny Sköller