Transcript Gödslingsrekommendationer till stärkelsepotatis Kvävegödsling

Datum:2011-03-07
Gödslingsrekommendationer till stärkelsepotatis
Efter en lång vinter börjar våren att göra sig påmind och det är dags att gödsla potatisfälten.
Gödslingen till stärkelsepotatis ska anpassas efter fältets avkastningspotential och om
stallgödsel används. En stor del av stärkelsepotatisens fosfor och kaliumbehov kan förses med
stallgödsel.
Från och med 1 Januari 2010 gäller nya spridningsregler för stallgödsel. När det gäller
vårspridning för Skåne, Blekinge och Hallands län gäller följande regler i korta drag.
Stallgödsel får inte spridas förrän efter 28:e februari. Stallgödsel får inte spridas på mark som
är frusen, täckt av snö eller vattenmättad/översvämmad. Stallgödsel får inte tillföras i större
mängd än vad som motsvarar 170 kg totalkväve per hektar och år. Tänk också på att mylla ner
stallgödsel inom 4 timmar, som spridits på obevuxen mark.
I reglerna står också att stallgödsel inte får spridas närmre än två meter från åkerskant som
gränsar till vattendrag eller sjö. Man får heller inte sprida gödselmedel om marken lutar mer
än 10 % mot vattendraget eller sjön. Mer information om spridningsregler för stallgödsel
hittar ni på jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se
Kvävegödsling
Rekommenderad N-giva
2011
Låg mullhalt
Låg mineralisering
Hög skördenivå
Seresta (enl. Holland)
150 kg*
Mulljord
Hög mineralisering
Mkt. stallgödsel i
växtföljden
- 10-30 kg
Obevattnat
Tidig skördetidpunkt
- 20 kg
+ 10-30 kg
* Rekommendationen gäller vid en förväntad skörd på ca 40 ton/ha.
Räknar man med att få en högre respektive lägre skörd än 40 ton/ha höjs respektive sänks
kvävegivan med 4 kg kväve per ton avvikelse i knölskörd.
Delad kvävegiva aktuell
En delad kvävegiva kan vara motiverad på lätta jordar och vid en intensiv bevattning.
En kompletteringsgiva till stärkelsepotatis bör inte köras senare än 20 Juli för att inte riskera
sänkt stärkelsehalt.
Delad kvävegiva ej aktuell
Har man däremot mulljordar, sätter sent, kör stallgödsel eller har obevattnade fält kan en
delad kvävegiva i slutändan ge sänkt stärkelsehalt. Vi ser ett starkt samband mellan sen
kvävetillförsel och sänkt stärkelsehalt.
Datum:2011-03-07
Fosfor och Kalium
En aktuell markkarteringskarta är en förutsättning för att gödslingen av fosfor och kalium ska
hamna på rätt nivå. Den allmänna rekommendationen är att förnya markkartan vart 10 år.
Fosfor
Fosfor ökar skördens avkastning genom att det påverkar knölsättningen positivt.
Mängden tillgänglig fosfor i marken är begränsad eftersom en stor del av den fosfor som finns
i marken är fastbundet. Det är därför svårt att avgöra hur mycket fosfor som frigörs, så även
om fosforvärdena i marken är väldigt höga bör lättillgängligt fosfor i form av handels- eller
stallgödsel tillföras.
Klass
P-Al
P kg/ha
II
2-4
60
III
4-8
40
IV
8-16
20
V
1610
Gödslingsrekommendationerna för fosfor gäller vid en förväntad skörd på 40 ton/ ha.
Räknar man med att få en högre respektive lägre skörd än 40 ton/ha höjs respektive sänks
fosforgivan med 0,5 kg fosfor per ton avvikelse.
Tänk på att fosforgivan räcker även till minst en efterföljande spannmålsgröda.
Kalium
Kalium ökar också avkastningen genom att ge större knölar, men vid för höga
kaliumvärden/kaliumgiva är risken stor att stärkelsehalten sänks. Kloridhaltiga
kaliumgödselmedel som tex. kalisalt ska absolut inte användas då de är direkt sänkande av
stärkelsehalten.
Klass
K-Al
K kg/ha
I
0-4
200
II
4-8
180
III
8-16
150
IV
16-32
90
V
32 50
Gödslingsrekommendationerna för kalium gäller vid en förväntad skörd på 40 ton/ ha.
Räknar man med att få en högre respektive lägre skörd än 40 ton/ha höjs respektive sänks
kaliumgivan med 4 kg kalium per ton avvikelse
Viktigt att hålla koll på K/Mg- kvoten.
Det är viktigt med en balanserad gödsling av kalium och magnesium eftersom de konkurrerar
om samma upptagningsplatser på roten. Vid kompletteringsgödsling av kalium bör man hålla
koll på K/Mg –kvoten för att välja rätt kaliumkälla.
K/Mg-kvoten ska ligga mellan 1-3. I detta intervall ska kalimagnesia tillföras vid
komplettering. Sjunker kvoten under 0,5, dvs mycket magnesium i förhållande till kalium, bör
kaliumsulfat tillföras för att inte förvärra situationen.
Datum:2011-03-07
Stallgödsel
Näringsinnehållet i stallgödseln varierar mycket beroende på djurens foderstat, gödselns
lagringssätt samt spridningsteknik. På grund av detta rekommenderas ni att analysera
näringsinnehållet i den egna stallgödseln.
För att inte riskera negativ inverkan på stärkelsehalten bör inte mer än 50 % av kvävet läggas i
form av stallgödsel. Gödsel med mycket halm bör inte användas på våren eftersom kvävet
binds och blir tillgängligt först långt senare.
Tabell 1: Schablon värden för tillgänglig växtnäring i olika stallgödselslag
Gödselslag
Växtnäring (kg/ton)
N
2,3
Flytgödsel svin
1,6
Fastgödsel svin
1,6
Svin urin
7,5
Kletgödsel höns
6,6
Slaktkyckling
3,9
Biogödsel
1,8
Flytgödsel nöt
1,4
Nöt fastgödsel
2,6
Nöt urin
0,5
Djupströbädd nöt
0,7
Hästgödsel
6,7
Minkgödsel*
* Osäker analys pga litet underlag
P
1,1
3,9
0,3
3,8
8,1
0,6
0,6
1,6
0
2
1,6
11
Näringsinnehåll i fruktsaft
Fruktsaft från Villand, Lister och Östra fabriken
Resultat från analyser hösten 2010.
Spridning av 30 m3/ha ger:
Totalt N-innehåll
114 kg/ha
NH4 (Växttillgängligt) 45 kg/ha
P
10 kg/ha
K
150 kg/ha
Fruktsaft från Nöbbelöv efter proteinutvinning
Resultat från analyser hösten 2010.
Spridning av 30 m3/ha ger:
Totalt N-innehåll
48 kg/ha
NH4 (Växttillgängligt) 19 kg/ha
P
7 kg/ha
K
126 kg/ha
Hälsningar Lyckeby Starch
Karl-Fredrik Olsson /044-286175
K
1,6
2,5
1,2
5
15,4
1,5
3,6
5
4,6
11,8
9,9
3,4