Transcript Gödslingsrekommendationer 2014 - lyckeby

Kristianstad 2014
Stärkelsepotatis
Gödslingsrekommendationer 2014
Många parametrar spelar in för att nå en lyckad gödsling, så som förfrukt, jordart, bevattning m.m.
För att nå en optimal gödsling, inte bara till stärkelsepotatis, är en korrekt markkartering ett måste.
Kväve (N)
Kväve är det näringsämnet som har störst påverkan på stärkelseskörden. Det är viktigt att
anpassa kvävegivan efter gårdens övriga förutsättningar för att nå en hög stärkelseskörd.
Grundrekommendation
Knölskörd
Kg N/ha
40 ton/ha
160 kg N/ha
45 ton/ha
180 kg N/ha
50 ton/ha
200 kg N/ha
Våra kväveförsök 2012 och 2013 har gett högst lönsamhet vid en N-giva på 145-160 kg/ha.
Försöket har då avkastat 70 ton/ha, vilket skulle motsvara drygt 50 ton i praktisk skörd. Det kan
finnas anledning och tro att val av N-giva skall göras efter plats och erfarenhet, mer än efter
förväntad skörd.
Kväveplanering
Sortval
Skillnader i N-giva baseras på sortföreträdare och
fältförsök. Observera att dessa rekommendationer endast
skall ses som en fingervisning, erfarenhet kring gårdens
potential och N-respons är mycket viktigare att väga in!
Tabellen nedan visar sammanställningen gällande N-rekommendationer från våra svenska försök
samt rekommendationer utomlands och sortföreträdare. Siffran i parentes anger hur många år
sorten varit med i försöken. Man skall inte dra allt för stora slutsatser från de sorter som enbart
varit med ett år, som Avenue.
Den egna erfarenheten väger tyngre än sortrekommendationerna!
N-giva
Kuras
Stayer
Novano
Avenue
Quadriga
Avano
Kuba
Seresta
Enligt svenska försök
Kg N/ha
150-160 (2 år)
165-175 (2 år)
Enligt sortföreträdare Kommentar
Kg N/ha
140 – 160 (Tyskland)
180 (1 år)förutsatt tidig skörd
140 – 150 (Tyskland)
140 – 160 (DE+NL)
140 – 180 (Tyskland)
220 – 250 (Holland)
180-250 (Holland)
170-180 (Tyskland)
Beroende på skördetidpunkt
Lägre givan om mullrik jord
Förfruktsvärde
Nedan anges N-effekten (efterverkan) från olika förfrukter:
Förfrukt
Ärtor
Åkerbönor
Sockerbetor
Blandvall
Gräsvall
Stråsäd
N-efterverkan
(Kg N/ha)
25
25
20
40
15
0
Blandvallar har en snabbare och säkrare N-leverans än vallar med enbart gräs.
Jordart
Mulljordar har en god kväveleverans eftersom de innehåller en högre mängd organiskt material.
Jordar med 20 % mullhalt levererar ca 30 kg N/ha.
Jordar med 10 % mullhalt levererar ca 15 kg N/ha.
Kvalitén på mullen varierar kraftigt från mulljord till mulljord – din egen erfarenhet är viktigast!
Skördetidpunkt
Tidig skörd (slutet av augusti) innebär en sänkning med ca 15-20 kg N/ha.
Delad kvävegiva
Vid delning av kvävegiva körs minst 75 % av den planerade kvävemängden ut vid sättning och
resterande mängd 3-4 veckor efter uppkomst.
Delad kvävegiva är generellt inte aktuellt vid höga stallgödselgivor eller om bevattning inte finns
att tillgå.
Nitratmätning
Under 2012-2013 har Lyckeby arbetat med att ta fram optimala nitrathalter i stärkelsepotatis. I
tabellen nedan ser ni medeltalet från två års optimala nitrathalter för Kuras och Stayer. Kontakta
gärna Lyckeby för hjälp med tolkning av mätvärden eller för att beställa en egen mätare.
Fosfor (P)
Fosfor bidrar till högre antal bildade knölar samt snabbare blastutveckling tidigt på säsongen.
Skörderesponsen är betydligt lägre än den för exempelvis kväve.
Fosforgödsling
P-klass
P-AL
Kg P/ha
II
2-4
55
III
4-8
45
IVa
8-12
35
IVb
12-16
20
V
>16
20
Rekommendationerna gäller för skördenivån 40 ton/ha. Givan justeras med 0,5 kg fosfor/ton
avvikelse. Den rekommenderade fosfortillförseln räcker till minst en efterföljande spannmålsgröda.
Stallgödsel körs till ca 95 % av all stärkelsepotatisareal. Fosforeffekten från stallgödsel beräknas
till ca 80 – 100 %.
Kälium (K)
Kaliumupptaget för potatis är stort, över 200 kg/ha. 80 % återfinns i knölarna. 50 % av
kaliumbehovet tas upp under de första 40 dagarna efter uppkomst.
En planta med god vattentillgång har betydligt effektivare kaliumupptag än en torkstressad planta.
Kalium bidrar till en högre skörd genom en ökad knöltillväxt. Kaliumgivan anpassas till markens
kaliumklass, förfrukt och jordart.
K-klass
I
II
III
IV
Kaliumgödsling
K-AL
Kg K/ha
0-4
210-190 Kg K/ha
4-8
185-170 Kg K/ha
8-16
165-130 Kg K/ha
16-32
125-50 Kg K/ha
Rekommendationerna gäller för en knölskörd på 40 ton/ha. Givan justeras med 4 kg kalium/ha för
varje ton avvikelse.
Kaliumgödsling till stärkelsepotatis skall endast ske med kloridfattiga kaliumkällor, så som
Kalimagnesia och Kaliumsulfat.
Fler parametrar att ta i akt när ni beräknar kaliumgivan:

Sockerbetor efterlämnar ca 50 kg K/ha, förutsatt att blasten lämnas kvar på fältet.

Vall tömmer nästintill marken på kalium (även på Mn och Bor), öka kaliumgivan med ca 50
kg om vall som förfrukt.

Om lågt K-HCL (<50) är skörderesponsen för kalium oftast säkrare. Förutsatt tillräckligt
med Magnesium.

Kalium från stallgödsel har samma effekt som kalium från handelsgödsel

Jordar med hög mullhalt har en lägre volymvikt än jordar med låg mullhalt. Om mullhalt
över 10 % reduceras K-AL värdet från markkarteringen med ca 35 %. Detta gäller inte bara
K-AL, utan alla näringsanalyser för din jord.
Exempel:
En jord med K-AL 15 och mullhalt 12 %. Reducera K-AL-analysen med 35 %, ”nytt” K-AL blir då
ca 10.
Kraftig kaliumbrist i potatis
Ta hänsyn till K/Mg-kvoten
Kalium och Magnesium tas upp på samma plats i plantans rotsystem.
Är kvoten under de angivna värdena kan Kaliumsulfat användas förutsatt att magnesiumtillståndet
i marken är god (minst Mg-AL 5 på lättare jordar)
Riktvärden
K-klass
I-II
K/Mg-kvoten
ska understiga
2,5
III
2,0
III-IV
1,5
Om kvoten överstiger 3 kan kaliumgödsling ge skördesänkning i de fall Magnesium inte tillförs.
Ca 80 % av magnesiuminnehållet i stallgödsel kan beräknas som växttillgängligt. Fastgödsel
innehåller ca 1 kg Magnesium/ton. Flytgödsel ca 0,6 kg/ton.
Lyckeby rekommenderar att stärkelsepotatisen gödslas med 15-20 kg Mg/ha.
Produkt
Kalimagnesia
Kaliumsulfat
Kieserit
K-innehåll (%)
25
42
0
Mg-innehåll (%)
6
0
15
Svavelinnehåll (%)
18
18
20
Ställgodsel
En stor del av stärkelsepotatisarealen gödslas med organiska gödselmedel. På nästa sida följer
en tabell med ungefärlig växtnäringseffekt för de vanligast använda organiska gödselmedlen:
1/11 – 28/2 spridningsförbud
1/8 – 31/10 endast i växande
gröda och innan höstsådd om
lerhalt över 15 %
1/3 – 31/7 Tillåten spridning
förutom på snötäckt, frusen eller
översvämmad mark.
Växttillgänglig mängd vid vårspridning, schablon enligt SJV.
Gödselslag
Flytgödsel svin (slaktsvin)(1
Fastgödsel svin (sugga)
Svin urin(2
Kletgödsel höns
Slaktkyckling
Nöt flytgödsel
Nöt fastgödsel
Nöt urin(2
Djupströbädd nöt(3
Minkgödsel (ej SJV)
Biogödsel Kstad (ej SJV)
Hästgödsel
Växtnäring (kg/ton)
N
P
K
2,3
0,7
1,5
1,0
2,5
2,5
1,5
0,2
1,0
7,0
4,0
5,0
10,0 8,0
15,0
1,5
0,6
4,0
1,0
1,5
4,0
2,5
0
5,0
0,5
1,5
10,0
3,5
11,4 2,4
2,7
0,45 1,9
0,5
1,5
10,0
1) Gäller för svinflyt 7 % ts. Svinflyt med 6 % ts = 1,5 kg N/ton. 8 % ts = 2,5 kg N/ton
2) 30 % lägre N-innehåll om lagring utan täckning
3) Färsk/ej bränd djupströgödsel kan ”kosta” kväve första året eftersom att mikroberna i
marken tar kväve från jorden för att bryta ner halmen p.g.a. hög C/N-kvot (mycket kol i
förhållande till kväve i djupströgödseln)
Anälyserä din ställgodsel
Lyckeby rekommenderar att egna stallgödselanalyser tas istället för att använda sig av
schablonvärden.
Om ni analyserar er stallgödsel kommer analyssvaret för ammoniumkväve anges i kg/ton. Hur stor
del av denna mängd som kan beräknas vara växttillgänglig beror på gödselslag,
spridningstidpunkt, spridningsteknik m.m. Nedan följer en tabell med kväveffekten från några av
våra vanligaste stallgödseltyper.
Gödselslag
Svinflyt
Nötflyt
Slaktkyckling, fast*
Biogödsel*
Övrig fastgödsel
Djupströ (halmrik)
% av NH4-N som beräknas
vara växttillgängligt till potatis
85 %
70 %
110 % (eller 40 % av tot. N)
85 %
50 %
0-30 %
* Gödselslag med höga pH (som biogödsel och kycklinggödsel) resulterar ofta i kväveförluster
p.g.a. ammoniakavgång när gödseln får tillgång till syre och högre temperatur. Risken minimeras
om gödseln brukas ner tätt inpå spridning och om spridningen görs i svalt och fuktigt klimat.
Lyckeby Orgänic
Tabellen nedan visar näringsinnehållet för Lyckeby Organic enligt analyser under kampanjen
2013:
Näringsämne
Kg/ton
Kväve, växttillgängligt*
10 kg/ton
Fosfor
4 kg/ton
Kalium
60 kg/ton
Magnesium
3 kg/ton
* Kväveeffekten från Lyckeby Organic beräknas till ca 50 % av totalkvävet.
För vidare info om produkten kontaktas Johan Biärsjö 0705-18 22 44
Fruktsäft
Nedan visas medeltal av växtnäringsanalyserna gjorda på fruktsaft under kampanjen 2013 (Östra
och Lister): Fruktsaft kan fortfarande spridas på hösten fram till 31/10 på fält som ska vårsås
oavsett lerhalt.
Tabellen anger växttillgänglig mängd vårspridning
Näringsämne
Kg/m3
30 m3 (kg/ha)
Kväve, växttillgängligt*
1,6
48 kg
Fosfor
0,4
12 kg
Kalium
5,0
150 kg
Magnesium
0,25
7,5 kg
* 40 % av totalkvävet beräknas vara växttillgängligt
Ni är välkomna att kontakta oss om frågor kring stärkelsepotatisgödsling!
Vänliga hälsningar
Lyckeby Starch AB
Henrik Knutsson
0721-94 61 55