Transcript Socialisation - träning för vuxenlivet

Vad är en grupp?
• Grupp = ital. gruppo = skara, knut
• Individer som har bestämda
relationer med varandra, ömsesidigt
beroende, interaktion
• Två eller fler personer
• Definierar sig som en grupp
och ses som en grupp av andra
Ge gruppen vad gruppen behöver!
Människan som gruppdjur!
Graden av personlig kontakt
Primärgrupp
ex. familjen
• Idéer, normer, attityder,
livsstil, levnadsvanor,
moral, värderingar
grundläggs
• Ur hälsoperspektiv tex. hur
du ser på alkohol, träning
och mat!
• Begränsad till sin storlek –
”face-to face”
• Intim, tät interaktion och
samhörighet
Sekundärgrupp tex.
fotbollslaget
• Inte lika intim, tät och
utpräglad samhörighet och
interaktion
• Mer självvald grupp –
utbytbara medlemmar
• Gemensamma normer
finns!
Gruppindelning utifrån gruppens
uppbyggnad – bestämd utifrån/inifrån
Formell grupp
• Reglerna är bestämt
uppifrån
• Tillsatt i speciellt syfte
• Relationerna i gruppen är
ordnade, och olika personer
har olika uppgifter tex.
utsedd ledare
• ”Tvingas” in i
• Har en
tillhörighet
Informell grupp
• Uppstår spontant – pga
människans sociala och
psykologiska behov
• Viktig för trivsel, effektivitet,
arbetsglädje
• Uppstår ofta inom den
formella gruppen –
personkemi!
• Väljer man själv om man vill
vara med i eller inte
• Känner en tillhörighet
Beteende i folkmassa
• En stor mängd människor samlas tex.
konsertpublik, idrottspublik!
• Delar ett gemensamt mål, intresse, känsla
och närhet under en begränsad tid
• Uppstår spontant, är lättpåverkad och råkar lätt i panik
• ”Social smitta” - Deltagarna faller offer för gruppens (+ ) eller (–)
krafter/handlingar ex. publik som gör ”vågen”
Hur och varför?
Deindividuation och identifikation med massan – individen
”drunknar” i massan och avidentifieras dvs den egna identiteten
går förlorad och ersätts av ett primitivt ”groupmind” som gör att
gruppens beteende kan bli destruktivt, regressivt och impulsstyrt.
• Anonymitet – avsaknad av individuellt
ansvar - en förutsättning för primitiva
reaktioner och deindividuation
• Suggestion - påverkan av andras
Beteenden och kommunikation tex.
kroppsspråk, mimik, röster, gester.
Massans psykologi är smittsam!
• Vid starkt känsloladdade situationer kan massan
bli irrationell och impulsstyrd och bilda en massa
som är ”dummare än den dummaste av dess
enskilda medlemmar” ex. kravaller
vid demonstration, branden i GBG,
Huliganer, Hitler.
Hissexperiment
Roll – ett förväntat beteende i en viss
given situation!
• Kan påverka vilken roll man får i en
grupp ex. vara tyst – den tysta!
• Kön, yrke, egenskaper, utseende –
påverkar ens roll ex. lärarroll,
mammaroll, mansroll, chefsroll,
komikerroll, expertroll
• Kan spela olika roller i olika grupper
• Lätt att fastna i en roll ex. Gardell
Olika roller i en grupp!
Deltagarna intar olika roller som möjliggör balans mellan individernas
funktion ex. prataren förutsätter en lyssnare
A) Rollkonflikt och B) rollkris!
A) Vi har olika roller i olika sammanhang. Det går inte alltid att uppfylla
alla de krav och förväntningar som ställs på rollen – en rollkonflikt
uppstår.
• Att uppleva rollkonflikter sliter – skapar stress och dåligt samvete.
Å ENA sidan nybliven MOR.
Å ANDRA sidan den
blodtörstigaste och
hungrigaste spindeln i hela
världen
B) Förändring gör att individen får en ny roll ex.
pensionär, vid första barnet, vid skada/olycka
• En förändrad roll kräver ny inlärning och anpassning
MAMMA???
En och samma roll innehåller oförenliga förväntningar
Andra exempel: Chefsroll, mammarollen
Konflikt mellan samtidiga roller
Andra exempel: Bror – pappa – chef, elev-syster-lagkamrat
Konflikt mellan den egna uppfattningen om rollen och
andras förväntningar på den.
Andra exempel: mansrollen då och nu!
Konflikt mellan kraven på sig själv och förmågan att uppfylla dem
Andra exempel: utmattningssyndrom?
Statushierarki inom sjukvården!
Andra exempel? Man,
Status - social ställning!
• Social prestige
• Socialt anseende
-
-
Yrke
Inkomst
Social tillhörighet
Egendom
Allmänbildning
Humor
Social
Duktig på sport
Statustoppen och statusbotten
• Statustoppen 2009:
1. Allmänbildning.
2. Vara duktig på sitt
arbete.
3. Ha arbetat ihop en
egen förmögenhet.
4. Att flytande kunna
tala många språk.
5. Vara en engagerad
och duktig förälder.
• Statusbotten 2009:
95. Bli omskriven/figurera i
kändispressen
96. Ha en minst 15 år yngre
fru
97. Äga en äkta pälskappa
98. Gå i kyrkan varje söndag
99. Ha en minst 15 år yngre
man
100. Förbättra sitt utseende
med medicinska hjälpmedel
Status (= position)och roll
• Vissa roller har hög och låg status i Sverige, vilka och varför?
• I andra länder
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Mansroll??
Expertroll?
Överklass?
Kvinnoroll
Arbetare
Barn
Invandrare
Ensamstående
En med många fruar
En som kör ferrari
De 10 mest statusfyllda jobben, 2008!
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
1. Ambassadör
2. Läkare
3. Domare
4. Professor
5. Advokat
6. Pilot
7. VD
8. Forskare
9. Civilingenjör
10. Idrottsproffs
• (Källa: "Yrke, Status & Genus" / Göteborgs universitet), 2008
Inte så hög status!
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
90. Servitör/servitris
91. Hemvårdsassistent
92. Vaktmästare
93. Hamnarbetare
94. Snabbköpskassörska
95. Parkarbetare
96. Biljettkontrollant
97. Sophämtare
98. Städerska
99. Gatuköksbiträde
100 Diskare
(Källa: "Yrke, Status & Genus" / Göteborgs universitet)
Normer – hur man uppför sig!
• Scen 1: Du kliver in en hiss där det står en annan person. Det är
gott om plats men du går och ställer dig bredvid den andra, så
nära att era ärmar nuddar vid varandra.
• Scen 2: Du sitter på en restaurang. Du ser att vid bordet bredvid
är det en person som inte har ätit upp sin mat. Han har lagt
besticken bredvid varandra på tallriken för att markera att han
ätit klart. Du går fram till honom och säger:
- Har du ätit färdigt? Då tar jag gärna din mat, för jag är så hungrig.
- Vad är din reaktion på exemplen? Skulle du kunna göra så?
- Hur skulle du reagera om någon annan gjorde så? Varför?
Normer – spelregler i gruppen!
• De delade förväntningarna om hur människor bör tänka, känna
och bete sig i gruppen – ”hur man uppför sig”
• Fungerar som ett kitt för att binda ihop gruppen och gör att
samspelet löper mer friktionsfritt
• ÄR oftast osynliga och outtalade ex. ställer dig sist i kön……
• Olika samhällen/kulturer/grupper har olika normer
• Ett samhälles normer tar tid att lära sig – en del av
socialisationsprocessen
• Normer säger inte vad som är förbjudet, otillåtet eller tillåtet, som
regler och lagar, utan de handlar om hur de flesta människor i en
grupp tycker att man bör göra.
Rätta dig efter normen - bli accepterad!
• Vad händer om du rättar dig, inte rättar dig efter normen?
Du drabbas av en SANKTION – belöning eller straff – för passa in!
Många av dessa sanktioner gör vi omedvetet ex. ler åt någon som
håller upp dörren, blänger ilsket åt någon som går före i kön.
Andra sanktioner sker medvetet – får vara med i gemenskapen alt.
Fryses ut!
Normer kan vi följa oavsett om vi tycker de är bra eller dåliga.
Normkonflikt kan uppstå ex. när man flyttar till ett annat land!
Följer du någon norm som du tycker är dålig?
• en direkt överföring av normer, idéer
värderingar, attityder, moral
• en livslång process –
där individen påverkas
mest av de
”signifikanta andra”
Tex. primärgruppen;
familjen
Social kontroll och ”jantelagen”
• I ett samhälle/grupp med stark social kontroll är toleransen
för avvikande beteende låg. Man bevakar varandra och ser
till att alla följer normerna genom starka sanktioner – hög
konformitet.
Fördel - kan upplevas som trygga av de som följer normerna
Nackdel – kan slå hårt mot de som vill göra/tänka på sitt sätt
• I ett samhälle/grupp med låg social kontroll är toleransen för
avvikande beteende hög – låg konformitet
Fördel – högt i tak – stor individuell frihet, ok med
oliktänkande
Nackdel – otrygghet, får inget gjort då alla drar åt olika håll
Konformitet – likformighet!
• En socialpsykologisk term som betecknar att en
individ ger efter för en grupps förväntningar och
uppfattningar
Solomon Asch –
konformitetsexperiment
• 7-9 manliga universitetsstuderande fick reda på att de skulle delta i
ett experiment om hur man tolkar synintryck
• 1 försöksperson, placerad näst sist!
• Vilken linje är lika lång som den
enskilda linjen?
• Ingen svår fråga!
• Frågan saknade betydelse! Inget hot!
• 75 % föll för grupptrycket!
Varför?
1. De som trodde de bedömde rätt!
2. Började tvivla på sin egen syn, ”Så många kan inte ha fel”
3. Vågade eller ville inte gå emot majoriteten.
Vi och dom! Vi mot dom?
• Ingrupp (vi) och Utgrupp (dom)
• När vi starkt identifierar oss med INGRUPPEN markerar vi
en skillnad mot UTGRUPPEN och därmed stärks
SAMMANHÅLLNINGEN i ingruppen.
• Detta är inget negativt så länge allt flyter på och vi kan
samarbeta. Och så länge behovet av att stärka sin egen
gruppidentitet inte görs på andras bekostnad ,
• Faran är att vi-identiteten blir destruktiv och går för långt
ex. Robbers cave experiment
Robbers cave experimentet,
1954 – Muzafer Sherif
• I Robbers cave – en nationalpark i Oklahoma,
1954
• 22 pojkar deltog, indelade i två grupper –
skallerormarna och örnarna – kom från samma
bakgrund och trodde de skulle åka på ett vanligt
sommarläger
Skallerormarna och örnarna
• Fas 1: Lärde känna varandra , utan vetskap om att det fanns en
grupp till. Tydliga hierarkier och normer bildades på bara
några dagar
• Fas 2: Båda grupperna möts! Det utvecklas med en gång en
fientlig inställning. Tävlingar arrangeras och fientligheten
trappas upp.
• Genom att demonisera och bekämpa den andra gruppen
förstärks gruppidentiteten ”De där jäkla skallerormarna är
fega och falska, medan vi örnarna är modiga och
smarta”
Fas tre: Försoning
• Fick avsluta fas 2 tidigare än tänkt då det höll på att urarta
ordentligt.
• I fas 3 skulle nu de två grupperna försonas och börja leva fredligt
• - Först ordnades trevliga samaktiviteter utan tävlingsmoment men de
förblev bittra fiender
• Därför försattes pojkarna i tre situationer där de tvingades samarbeta
för att uppnå ett gemensamt mål ex. skaffa vatten när vattenförrådet
hade blivit ”stulet”, eller knuffa en lastbil med mat till lägret, den
sades ha fått motorstopp.
Pojkarna var mycket motiverade att lösa dessa uppgifter – hungriga och
törstiga – och samarbetade spontant över gränserna.
Efter detta var fiendskapen bruten!
Vad har vi lärt av detta?
• Vid öppen fiendskap mellan grupper räcker det inte att
grupperna möts och lär känna varandra för att motverka
fördomar och motsättningar
• Nyckeln är att samarbeta tillsammans för ett gemensamt mål
- Uppgiften skall vara sådan att allas hjälp behövs – en grupp
ska inte kunna lösa den på egen hand.
Stereotyp – en slags tankekliché!
En stereotyp är en generalisering där en del får stå för helheten
”alla judar är giriga” och den är egentligen varken sann eller
falsk.
- Den är inte falsk eftersom den bygger på en faktisk
observation av en företeelse
- Den är inte heller riktigt sann, eftersom delen får gälla för
helheten.
Ex. ”Jag såg en polack som stod och sålde vodka på ett torg i
Malmö. Ja, alla polacker som kommer till Sverige säljer billig
sprit.”
Problemet med stereotyper är att de ofta växer ut till fördomar,
som har en tendens att fjärma sig alltmer från verkligheten tex.
”I Sverige går isbjörnar på gatorna” eller ”alla svenska flickor är
blonda”
Fördom – en felaktig, fastlåst
förutfattad mening
• Fördomar präglas ofta av en negativ,
generaliserande, och fördömande inställning,
grundad på känslor istället för fakta.
• Fördom – ”dömer en dom före”
• Fördomar behöver inte vara negativa ex. Läkare
utan gränser tillskrivs goda
egenskaper, de ses som ideal
• Problem är att man som vid
stereotyp inte bedömer de
enskilda individerna
Negrer är lata!
”I psykiskt hänseende kan negern sägas i
allmänhet stå på barnets ståndpunkt, med liflig
fantasi, brist på uthållighet och energi och ett
lättrörligt lynne… Det är nämligen träffande
anmärkt, att negern i sedligt afseende snarare
kan sägas sakna moral än vara omoralisk. I
intellektuellt hänseende står negerrasen enligt
etnografernas samstämmiga mening under
kaukasiska, mongoliska, malajiska och
amerikanska raserna.”
Ur Nordisk familjebok
Vad är det typiska för?
A: En typisk norrman?
B: En typisk boråsare?
C: En typisk bög?
D: En typisk hemmafru?
E: En typisk karriärkvinna?
F: En typisk miljöpartist?
Jane Elliot – A class divided!
• Experiment – delade in sin klass i blåögda och brunögda i syfte
att motverka att fördomar uppstod
• - ena dagen sågs de blåögda som bättre (superior), ”on top” och
favoriserades och de brunögda sågs som sämre (inferior)
• - nästa dag var det ombytta roller
• Elevernas prestation förbättrades den dag då de var ON TOP
•
”O Helige ande!
Gör så att jag inte dömer
min nästa innan jag gått
åtminstone en mil i hans
mockasiner” Sioux indian hövding)
(
• Film
Utan fördomar skulle vi bli tokiga!
• Hjärnan vill skapa sammanhang och mening och
sortera den information vi får – så vi vet hur vi ska
bete oss.
• Vi måste selektera i sinnesintrycken – för att snabbt
göra omgivningen begriplig – om vi inte hade den
förmågan skulle vi drunkna i information
• Att snabbt kunna scanna av en situation och utifrån
tidigare erfarenheter dra en slutsats om vad man kan
förvänta sig kan ha ett ÖVERLEVNADSVÄRDE
• Identitetsskapande - våra stereotyper säger kanske
mer om oss själva än om dem vi stereotypiserar
Ibland måste man ta tuffa beslut
Tänk dig att du är en av ett fåtal utvalda som ska välja en
världsledare, en president som ska styra över vår jords
alla länder och frambringa fred och välmående bland
såväl människor som djur.
Du har tre kandidater att välja emellan.
Men först vill jag att du svarar på följande fråga.
Om du kände en kvinna som var gravid och hade åtta
barn redan, varav tre utav dem är döva, två är blinda, en
var efterbliven och kvinnan själv har syfilis. Skulle du
rekommendera henne en abort?
Så vidare till de tre kandidaterna där du ska välja en
Kandidaterna - vem väljer du?
KANDIDAT 1:
Han samarbetar med mutade politiker, konsulterar
astrologer och har två älskarinnor vid sidan om. Dessutom
kedjeröker han och dricker ett tiotal glas Martini varje
dag.
KANDIDAT 2:
Han har fått sparken från två arbetsplatser, sover alltid till
klockan tolv på dagen, rökte opium under sin ungdomstid
vid universitetet och dricker en hel flaska whiskey varje
dag!
KANDIDAT 3:
Han har fått en hjälteutmärkelse av sitt land, är vegeterian,
röker inte, dricker inte och har inga skandaler bakom sig.
Tog du rätt beslut!
Kandidat 1 heter Franklin D Roosevelt.
Kandidat 2 heter Winston Churchill
Kandidat 3 heter Adolf Hitler
Man ska således inte döma folk efter
deras vanor...... Jo, en sak till. Angående
aborten, svarade du Ja? Grattis!
Då har du just tagit kol på Beethoven!
Vad ligger bakom fördomarna?
• ”Vi – dom -tänkandet” – vi ser det beteendemönster (tankar, känslor) som vi
lärt oss som ”naturligt” och ”det rätta”.
• Övertar okritiskt färdiga åsikter eller meningar från föräldrar och auktoriteter.
• Grundar sitt ställningstagande på otillräckliga fakta – man vet för lite, eller
gör ett ensidigt urval av fakta ”Saab är bra, för det har jag en”.
• Man generaliserar eller ”stoppar in folk i fack” för att det är smidigt
• Grupptryck
• Politiska och ekonomiska faktorer. I vissa länder skapar politiken otrygghet,
maktlöshet och dålig självkänsla hos många människor. Där befrämjas också
främlingsfientlighet och rasism tex. Nazityskland.
• Behov av syndabockar
Gordon & Allport, 1974 – Vem håller i kniven?
Man visade bilden
för en person, som
sedan skulle berätta
för en annan osv.
Vid 8:e berättelsen
var det den mörke
personen som höll i
kniven
Hur undviks fördomar?
• Kritisk granskande – att vi inte köper
det vi hör och ser rakt av.
• Att vi blir medvetna om våra
fördomar
• Kunskap – det som är främmande är
skrämmande
• Självkännedom – upptäcka sina egna
positiva men även svaga sidor.
• Mötas
Mördarna inom oss!
Vad är det som får oss att överge
vår moraliska övertygelse till
förmån för omoraliska handlingar?
Det går inte att peka på bara en
faktor. Istället handlar det om flera,
ofta samverkande, faktorer som
bidrar till att omvandla en helt
vanlig människa till djävulen själv.
Faktorer som påverkar!
1. Lydnad för en auktoritet
2. Konformitet och grupptryck
4. Inlärning
5. Fördomar kan föda hat, avundsjuka som leder till rasism
och våld.
6. Ideologins makt, tankebilder och vi– dom
7. Totalitära samhällens inneboende grymhet – ondska
uppstår ur situationer
8. Allas vår moraliska feghet
9. Religion
10. Åskådareffekten – lämnar över det egna ansvaret!
11. Annat???
Lydnad för en auktoritet - Millgram
• Försöksserie – 1960-talet – lydnaden för en auktoritet!
Gav falska uppgifter. Sa att det handlade
om ett inlärningsexperiment, undersöka
förhållandet mellan inlärning och
bestraffning.
Manipulerad lottdragning: läraren blev
försöksperson, eleven= skådis!
Inget hot förekom!
Samtliga delade ut
Stötar på 300 volt!
Millgram - resultat
• Av 40 st kom 25 st att ge de högsta stötarna dvs. 450 volt
• VARFÖR?
1. Opersonligt
2. Ej ansvarig själv
3. För den goda sakens skull (Martin Orne= god försöksperson)
4. De förtjänande ett straff
10% Sadister?, 10% säger ifrån, 80% Löper motvilligt med
• Kritik mot Millgram
1. Kritiseras för att vara oetiskt
2. Går ej att jämföra ett experiment med en autentisk situation
Millgram igen!
• Faktorer som påverkar lydnaden!
1. Närheten till offret
2. Närhet och legitimitet av
auktoritet ”När katten är borta dansar råttorna på
bordet”. Om två försöksledare hade olika uppfattning ökade
också olydnanden
3. Hur en annan person i samma
situation gjorde
Demografiska faktorer påverkade inte!
Aggression – medfött! Aggression är en beteendesekvens
vars mål är att skada den person den är riktad mot
Sigmund Freud
Konrad Lorenz
• En specifik drift/energi
som måste få utlopp
• Nyttig och nödvändig överlevnad
Inlärning
Systematisk träning till elitsoldat för att mörda och tortera i
krig. Avtrubbade. Har man en gång mördat……..!
TV-våld och dataspelande –
hur påverkar detta mänskligt beteende?
Ideologier – idéer om andra
• Tankar om de andra som smutsiga, fula, farliga etc. Blottar
fasansfulla möjligheter till manipulation av det mänskliga
samvetet.
• Vi-dom fenomenet
• Offer fenomenet – legitimerar övervåld på andra!
”Vi gör en god gärning om vi mördar deras barn, våldtar deras
kvinnor……!”
Tyska krigsmakten 1935 (text)
”Undermänniskan, en biologiskt sett skenbart helt
likartad naturprodukt med händer, fötter och ett
slags hjärna, med ögon och mun, är dock en helt
annan, en fruktansvärd varelse, med
människoliknande anletsdrag, men andligt och
själsligt lägre stående än djur. I denna människas
inre råder ett hemskt kaos av vilda, ohämmade
lidelser; en obeskrivlig destruktionsdrift, den
primitivaste lystnad, den mest ohöljda nedrighet.
Undermänniska – i övrigt ingenting”!
Totalitära samhällen – starka ledare!
Svagheter hos människan utvecklas lättare under
dåliga förhållanden.
Starka och dynamiska ledare – spelar på
människors instinktiva behov av trygghet,
säkerhet och gemenskap.
Ondska kommer ur situationer inte
Ur vanliga människor.
Hur uppstår ondska?
• Ondska kommer ur SITUATIONER och inte ur människor (Philip
Zimbardo).
Han menar: att det inte är främst sjuka sadistiska människor som
gör sig skyldiga till övergrepp mot andra människor. Det är friska,
normala människor som hamnat i en situation där de antingen
förlorat greppet eller gradvist vant sig vid att utöva kränkningar och
våld, eller blunda när andra gör det.
”Världen är en farlig plats. Inte på grund av dem som begår
onda gärningar utan på grund av dem som ser på men inget
gör” Albert Einstein
”The only thing necessary för evil to triumph is for good men
to do nothing” Edmund BUrke
Allas vår moraliska feghet!
• Ludvig Igra, psykoanalytiker. Skrivit boken:
”Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet”
- Vi har en potential till såväl grymhet som omsorg.
- Vi köpslår med vår moral för att tillfredsställa
Våra behov av trygghet, gemenskap och säkerhet
Stanford Prison Experiment – visar också att alla människor
besitter en kapacitet till både gott och ont!
Alla har ett ansvar!
Ludvig Igra
”Hinnan förblir tunn och vårt personliga ansvar
skrämmande och stort och ovillkorligt. Vi måste
utveckla vår förmåga att i den andre även se en
aspekt av oss själva. Igenkännandet är en av våra
viktigaste förmågor, med det krävs en stor ärlighet
för att kunna se att den andres mest motbjudande
egenskaper också är en möjlighet inom oss själva.
VI kan alltid, om vi gräver tillräckligt djupt i vårt
inre, känna igen oss i den andre. De gånger vi inte
gör det är det något som fattas i vår egen
självförståelse. Vi måste börja med oss själva men
får inte sluta där”.
Stanford Prison Experiment
• För att läsa mer: www.prisonexp.org
När? Experiment 1971
Var? På Stanford University i källaren
Vem? Psykologi professor Philip Zimbardo
var ansvarig och 24 friska, normalbegåvade
och psykiskt stabila män
Hur? Annonserade efter frivilliga unga män
som mot betalning kunde tänka sig vara
med i ett experiment; antingen som
fångare eller fångvaktare
Stanford Prison experiment
Syftet? Besvara dessa frågor!
• Vad händer när du sätter goda personer i ett ”ont” (makt)
ställe? Vinner humanitet över ondska, eller triumferar
ondskan?
• Vilka psykologiska effekter uppstår genom att ta en roll;
antingen fängelsevakt eller intern.
Experimentet som skulle pågått under två veckor fick
avbrytas efter bara 6 dagar pga. situationens negativa
effekt på de som deltog. På bara ett par dagar blev
”vakterna” sadistiska och ”fångarna” deprimerade och
stressade.
Stanford prison experiment
HUR?
En ombyggd källare bli ett fängelse
Under förödmjukande former förs ”fångarna” till fängelset
Sen fortsätter förödmjukelsen (de kläs av nakna, avlusas,
håret rakas, de får en särk med sitt nummer, fingeravtryck tas)
Vakternas uppgift
UPPRÄTTHÅLLA ORDNING
Men hur skulle de göra detta?????
Och frågan var:
Skulle fångarna finna sig i detta????
Stanford jfr Abu Ghraib fängelset 2004
• Resultatet av Stanford experiment har förskräckt många –
tyvärr visar även verkliga händelser att till synes normala
människor är kapabla till rent sadistiska handlingar i vissa
situationer.
• Aby Ghraib 2004 – grova övergrepp av
amerikanska soldater mot irakiska fångar.
I båda dessa fall handlar det om relativt unga människor som
plötsligt försatt s i en situation där de har makt över andra
och där de i grupp sporrar varandra till allt grövre övergrepp.
Vägen mot ondskan är hal, det gäller att se upp
• Zimbardos sju steg mot ondska
1. Att obetänksamt ta det första lilla steget
2. Avhumanisering av andra (Robbers Cave – vidom)
3. Anonymitet
4. Överlåtande av det personliga ansvaret
5. Blind auktoritetslydnad (Millgram)
6. Okritisk anpassning till gruppnormer (ASCH)
7. Tolerans av ondska genom att förhålla sig
passiv eller inte bry sig om det som sker
Forskningsetiska principer
Forskning är viktigt och nödvändigt
för både individerna och
samhällets utveckling.
FORSKNINGSKRAVET
INIDIVISKYDDSKRAVET
Forskningskravet
• Inriktas på väsentliga frågor
• Hålla hög kvalitet
• Kunskaper utvecklas och fördjupas
• Metoder förbättras
Individskyddskravet
= innebär att samhällets medlemmar har krav
på skydd mot otillbörlig insyn i t.ex.
- Livsförhållanden
- ej utsättas för psykisk eller fysisk skada
- förödmjukelse eller kränkning.
• Varken Forskningskravet eller
Individskyddskravet är absoluta utan måste
alltid vägas mot varandra.
Individskyddskravet: 4 huvudprinciper
1. Informationskravet
- Forskaren ska informera de av forskningen berörda om den
aktuella forskningsuppgiftens syfte. Information kan vara mer
eller mindre detaljerad.
2. Samtyckeskravet
- Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över
sin medverkan
3. Konfidentialitetskravet
- Uppgifter om alla ingående personer skall ges största möjliga
konfidentialitet och personuppgifter skall förvaras på ett
sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
4. Nyttjandekravet
- Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas
för forskningsändamål
Hur långt får man gå?
Vi har tittat på en mängd olika experiment som gjorts
inom socialpsykologin.
Diskutera kring de etiska och moraliska aspekterna i
dessa experiment: Är det rätt eller fel att genomföra
dessa experiment dvs. får man utsätta människor för
vad som helst för att vinna mer kunskap om
mänskligt beteende?
Skulle dessa experiment fått godkänt av det etiska
rådet idag?
Varför? Varför inte?
Rangordna dina värderingar!
• Välj ut dina värderingar och drivkrafter. Rangordna
därefter de 5 viktigaste och reflektera omkring hur
dessa styr och inspirerar dig i ditt arbete och i din
livssituation.
• Behöver du göra några förändringar? Vilka i så fall
och hur skulle du gå tillväga?
”We make a living by what we get, but we make a
life by what we give.” Winston Churchill