Transcript Medeltiden

Medeltiden: Ondskans problem
och den fria viljans problem
Medeltiden
Medeltiden – en mörk tid i filosofihistorien?
Kristendomen kommer att spela en väsentlig roll.
Förening av grekisk filosofi och kristen teologi.
Augustinus – påverkades av Platon och nyplatonismen
(Plotinus).
Thomas Aquinas – påverkades av Aristoteles.
Voluntarism: det är Guds vilja som är grunden för
moralen (Scotus och Ockham).
Augustinus och människans högsta
goda
Utgångspunkt: Lyckan är det mål varje människa
strävar mot.
Vad är lycka?
Vi är lyckliga om vi får det vi älskar (dvs., det vi
önskar skaffa oss).
Problem: Vi misstar oss om både medel och mål – vi
lämnas otillfredsställda
Lösning: Att inse vad lycka består i redan är något vi
har och att börja älska det!
Platons inflytande på Augustinus
Olika delar av verkligheten har olika grad av
verklighet och perfektion (jämför Platons
idélära).
Värde = grad av verklighet eller grad av
perfektion.
Den materiella världen (låg grad av perfektion).
Det goda idé (fullkomlig perfektion).
Människor: En kombination och kropp och själ.
Hur bör vi leva?
Vi bör älska det oföränderliga (=Gud).
1. Det kommer alltid finnas där.
2. Det kommer därför aldrig kunna lämna oss
otillfredsställda.
Varför: att älska det som är föränderligt kommer
lämna oss otillfredsställda, vi tar miste om medel
och mål och när vi väl prickar rätt kommer vi ändå
bli sorgsna när det föränderliga vi älskar
försvinner.
Aquinos och människans högsta goda
Delar Aristoteles teleologiska grundsyn: människans
natur är central för att förstå människans högsta
goda.
Tre slags önskningar
1. Naturliga önskningar (delas med andra varelser)
2. Sinnliga önskningar (kärlek, rädsla – delar med
djuren)
3. Rationella önskningar (de goda saker som
förnuftet plockat fram)
Hur får vi reda på vad för slags saker vi bör
eftersträva?
De eviga lagar som vi bör följa finns hos Gud. Vi
kan dessvärre inte förstå gud.
Lagarna har lyckligtvis blivit nedlagda i den
mänskliga naturen (den naturliga/eviga lagen).
Svar: Genom att reflektera över de slags
beteenden som är naturliga för oss blir vi
medvetna om vad Gud avsett för oss. Vi kan
på så sätt bli medvetna om vad idealet för oss
är.
Naturliga önskningar
Det mest grundläggande: Att önska det goda och undvika
det dåliga.
Från detta följer en princip som föreskriver oss att
eftersträva det goda och undvika det dåliga. Vi bör med
andra ord söka det goda och undvika det dåliga.
Andra lagar:
Alla människor önskar fortsätta leva: bevara livet och ta
hand om din hälsa!
Alla människor önskar att föröka sig: gift er och föröka er!
Ett bra liv är ett liv i enlighet med de naturliga lagarna!
Det goda livet
Ett bra liv är ett liv i enlighet med de naturliga
lagarna!
Det högsta goda = perfektion = liv i kontakt med
Gud
Det är i livet efter detta som vi får vara
tillsammans med Gud (det enda som är
oberoende av annat; det enda som
tillfredsställer oss)
Abelard och synden (en teori om
klander/prisvärdhet)
Vad är synd?
1. Att göra något som är fel
2. Att ha orätta önskningar
3. Att ha orätta avsikter (frivillighet: andra ordningens
önskningar).
Abelard: Vad som gör något syndigt är att man samtycker till att
göra något är opassande.
Vad gör en handling (o)rätt?
Under vilka omständigheter är klander på plats?
Voluntarism: Scotus och Ockham
Det är Guds vilja och auktoritet som är grunden
till de moraliska lagarna.
Det är i kraft av att Gud påbjuder oss att inte
döda som det är fel att döda. Guds vilja ger
upphov till våra plikter.
Kritik av de tidigare uppfattningarna att moralen
har sin grund i den mänskliga naturen.
Ondskans problem (teodicéproblemet)
Hur kan det finnas så mycket ondska i en värld
skapad av Gud?
Varför är detta ett problem?
Om Gud skapat världen från ingenting verkar det
rimligtvis vara så att Gud är ansvarig för allt
som existerar – inklusive ondska!
Om Gud dessutom är allgod, allvetandes och
allsmäktig borde han väl veta hur man skapar
en värld utan ondska.
Ett argument for att Gud inte existerar
1. Om Gud existerar, så är Gud allvetandes, allsmäktig och
allgod.
2. Om Gud är allsmäktig, så kan Gud förhindra ondska.
3. Om Gud är allvetandes, så vet han att det finns ondska.
4. Om Gud är allgod, så skulle Gud önska eliminera all
ondska.
5. Det finns ondska.
6. Om det finns ondska och Gud existerar så har Gud inte
de egenskaper som angetts i (1).
7. Alltså, Gud existerar inte.
Stoicismens svar
Förnekar att det finns något som är ont/dåligt i
sig i vår värld.
Många av de saker som uppfattas som ont är
resultatet av att vi inte gillar den. Vi projicerar
vårt missnöje på världen.
Grundtanke: Vad som händer, händer med
nödvändighet och är av godo.
Den unge Augustinus förslag
Gud är inte ansvarig för ondskan. Det är Satan
som lägger sig i vad som händer och sker i
världen. Det är alltså Satan som är ansvarig för
ondskan i världen.
Problem: Det verkar begränsa Guds kraft.
Augustinus officiella förslag: Ondska
som frånvaro
Gud är inte ansvarig för all ondska, vi människor bär ansvaret.
Varför?
Gud skapade varelser som inte är fullkomliga, men ingen av de
positiva egenskaper vi har leder till något dåligt. Ondskan är
resultatet en negativ egenskap, dvs., av frånvaro något.
Problem 1: Långt ifrån all ondska i världen verkar vara
resultatet av mänskliga handlingar (naturkatastrofer etc).
Problem 2: Om Gud är god tycker man kanske att han i alla fall
borde skapat lite bättre förutsättningar
Determinism och den
fria viljans problem
Determinism: Allt som sker är konsekvenser av föregående
tillstånd, varur de utvecklas i enlighet med någon
uppsättning lagar – exempelvis naturlagar.
Kan vi vara fria i en deterministisk värld?
Inkompatibilism: Determinism och fri vilja är oförenliga.
Libertarianism: Vi är fria och därför kan inte allt i vår tillvaro vara
deterministiskt.
Kompatibilism: Determinism och fri vilja är förenliga.
Fri vilja
1.
2.
3.
4.
Epikuréerna: Slumpmässiga variationer.
Stoikerna/Abelard: Vi kan kontrollera våra attityder.
Augustinus och Aquinos: Gud gav oss fri vilja!
Aristoteles/Kant: Vi är ”orörliga rörare” – dvs., vårt
handlande har ingen föregående orsak.
5. Hume: Att vara fri är att äga förmågan att välja ett
handlingsalternativ som ett medel för att tillfredsställa
en önskan.
6. Hobbes: Att handla fritt är att göra vad man vill göra
(dvs., utan att hindras av något yttre).
Fri vilja och moraliskt ansvar
1. Determinism utesluter alternativa möjligheter
(det finns endast en möjlig framtid).
2. Moralisk ansvar kräver alternativa möjligheter
(dvs., möjligheten att handla annorlunda).
3. Determinism är oförenligt med moraliskt ansvar.
Vi håller varandra ansvariga; alltså måste vi anta att
vi är fria (annars skulle det vara meningslöst)
(Aquinos)
Kräver moraliskt ansvar alternativa
möjligheter?
Jones is in a voting booth deliberating whether to vote for
Bush or Kerry. Unbeknownst to Jones, a neurosurgeon,
Black has implanted a mechanism in Jones’s brain that
allows Black to monitor Jones’s neural states and alter
them if need be. Black is a diehard Democrat, and
should Black detect neural activity indicating that a
choice for Bush is forthcoming, Black is prepared to
activiate his mechanism to ensure that Jones instead
votes for Kerry. As a matter of fact, Jones chooses on
his own to vote for Kerry, so Black never intervenes
(John Martin Fischer, “Responsibility and Control”, The
Journal of Philosophy, Vol. 79, No. 1, pp. 25–26)