Transcript Tillståndsfrågor för vattenkraften

TILLSTÅND – EN FRÅGA SOM
DE SENASTE ÅREN BLIVIT
ALLT SVÅRARE
GUNVOR AXELSSON 6 OKTOBER 2012
ÄLDRE TILLSTÅND - VATTENDOMAR
 Enligt
1734 års lag (20 kap.
byggningabalken) fick jordägaren
utnyttja vattnet över sin mark och
grund så länge som han inte skadade
andra intressen. Någon förprövning
krävdes inte utan den enskilde fick
själv bedöma hur långt hans
rättigheter och skyldigheter sträckte
sig. Konflikter fick lösas genom
processer i de vanliga domstolarna.
ÄLDRE TILLSTÅND - VATTENDOMAR
Före år 1879
 Byggningabalken i 1734 års lag (20
kap.).
 Jordabalkens bestämmelser om
urminnes hävd.
 Särskilda bestämmelser om
kungsådra.
 Fiskerilagstiftningen i övrigt (med
början i 1766 års fiske-stadga).
 Näringsrättslig lagstiftning.

ÄLDRE TILLSTÅND - VATTENDOMAR
 Åren
1879–1918
 1879 års dikningslag.
 1880 års vattenrättsförordning.
 Fiskerilagstiftningen
 Åren 1918–1983: 1918 års
vattenlag – gamla vattenlagen.
 Åren 1983–1998 - 1983 års
vattenlag – nya vattenlagen.

Fiskelagstiftningen satte upp ytterligare
gränser för vilken exploatering som var
möjlig. Enligt bestämmelserna om
kungsådra (vissa vattendrag) skulle 1/3
av vattendraget alltid hållas öppet.
Dammanläggningar kunde alltså inte
byggas över hela vattendraget. I
vattendrag som inte hade kungsådra
skulle 1/6 hållas öppen om det krävdes av
hänsyn till ovanförliggande fiske eller till
flottled eller för att undvika
dämningsskador på mark uppströms.
MJÖL- OCH SÅGQVARNAR

För ”mjöl- och sågqvarnar” fanns regler
om särskild prövning innan de fick
anläggas, historiskt antagligen lika
mycket för skattläggningens skull som
för att undersöka om dämningen skulle
skada motstående intressen.
URMINNES HÄVD I JORDABALKEN
Reglerna i 1734 års jordabalk om
urminnes hävd innebar att anspråk på
äganderätt till fast egendom eller på en
(fastighets-rättsligt betonad) rättighet
skulle respekteras om innehavaren ”i så
lång tid okvald nyttjat och brukat
haver /rättigheten/, att ingen
minnes, eller av sanna sago vet, huru
hans förfäder, eller fångesmän först
därtill komne äro”, dvs. den hävdade
rättigheten var så gammal att det inte
gick att skönja dess uppkomst.
HÄVD FÖRSVANN ÅR 1972

Vattenrättsliga rättigheter som
uppkommit enligt äldre regler ska
enligt 34 § lag om införande av
miljöbalken fortfarande gälla. I
omprövningssammanhang kan
”tillstånd” som utgörs av sådana
rättigheter, grundade på myndighets
beslut, domar och förlikningar i
processer vid allmänna domstolar, eller
urminnes hävd förekomma.
1918: VATTENDOMSTOLARNA
1918 års vattenlag kom till mot bakgrund
av den ökande vattenkraftsutbyggnaden.
 Syftet var till stor del att skapa en
prövningsordning som kunde handskas
med stora och komplexa
kraftutbyggnader. För ändamålet
skapades de särskilda vattendomstolarna
med specialiserade ledamöter
(vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer
och vattenrättsnämndemän).

NYA VATTENLAGEN 1983-1989


1983 års vattenlag innebar inga egentliga
ändringar av prövningsorganisationen.
Vattendomstolarnas organisation och
arbetssätt blev oförändrade.
Den största förändringen gällde
tillåtlighetsreglerna. Den äldre vattenlagens
många olika bestämmelser om förutsättningar
för tillstånd fördes ihop till fyra paragrafer,
som föreskrev att företaget inte fick strida mot
allmänna planeringssynpunkter, eller mot
detaljplan, inte fick ha en oacceptabel
inverkan på allmänna intressen och måste
vara samhällsekonomiskt lönsamt.
MILJÖBALKEN
De centrala delarna i vattenlagen
integrerades i miljöbalken genom att
balken föreskriver samma hänsynsregler
för alla verksamheter.
Tillståndsprövningen sker alltså i första
hand mot 2 kap. miljöbalken. Separat
kvarstår endast den samhällsekonomiska
tillåtlighetsbestämmelsen i 11 kap. 6 §
miljöbalken.
 Prövningsorganisationen ändrades så att
de separata vattendomstolarna
ombildades till miljödomstolar.

NY PRAXIS - GISSLARBO
Domskäl:
 En verksamhetsutövare som bedriver
verksamhet som kräver tillstånd enligt
miljöbalken eller enligt föreskrifter som
har meddelats med stöd av miljöbalken
har att visa att giltigt tillstånd föreligger.
Ett tillstånd enligt tidigare lagstiftning kan
fortfarande vara gällande men även i
detta fall är det verksamhetsutövaren
som har att visa att så är fallet.

PRIVILEGIEBREV ÄR EJ MILJÖTILLSTÅND
En rätt enligt privilegiebrev utgör en
särskild rättighet att förfoga över
vattnet men kan inte jämställas med
ett tillstånd enligt miljöbalken.
 Dom om regleringslucka i damm 1959
och dom om vattenhushållning 1935
ger regleringsrätt

LAGLIGHETSPRÖVNING OCH
MILJÖTILLSTÅND

Domstolen skriver att övriga delar
skulle bli lagligförklarade vid en
laglighetsprövning enligt 1880 års
vattenrättsförordning och/eller gamla
vattenlagen.
Vid en lagligförklaring ska dock den
framtida vattenverksamheten regleras
enligt nu gällande rätt = miljöprövning