Slide 1

Avfall på villovägar
Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning


Slide 2

”Ingenting försvinner
- och allting sprider sig”


Slide 3

PROJEKT
SCHAKTMASSOR


Slide 4

Vad händer med
schaktmassorna?
2011 startades ett statligt-kommunalt
samprojekt kring hanteringen av
schaktmassor
Frågor:
Är det alltid ok att använda schaktmassor märkta KM och
MKM för anläggnings- och andra ändamål?
Bör vi kanske använda nya synsätt, där
belastningstålighet hos recipienten inkluderas?
Kan vi testa ramarna med hjälp av juridik och
tillsynsåtgärder?
Hur kan vi mäta?


Slide 5

Projektmål

1. Myndigheterna ska få en bättre bild av hur massor för anläggningsändamål
hanteras genom att bedriva tillsyn längs hela masshanteringskedjan.
2. Myndigheterna ska tillämpa ett likvärdigt kravställande utifrån miljöbalken.
3. Spridning av erfarenheter mellan tillsynsmyndigheterna.
4. Fler tillsynsmyndigheter ska börja med systematisk tillsyn utifrån gemensamt
överenskomna riktlinjer i projektet.
5. Fler tillsynsmyndigheter ska börja kräva provtagning i förhållande till
bakgrundshalter.
6. Bättre kunskap kring enskilda verksamhetsutövare som dominerar den regionala
marknaden.
7. Verksamhetsutövarna får klara och entydiga besked om hur massorna ska hanteras.
8. Verksamhetsutövarna inom branschen genomför en bättre egenkontroll samt att
den felaktiga hanteringen av schaktmassor minskat.


Slide 6

” Tillsynsvägledande myndigheter ska aktivt
verka för samordning och samverkan i frågor
om tillsynsvägledning”
(3 kap 1 § miljötillsynsförordningen)

”Tillsynsmyndigheterna ska samordna tillsynen om det är
ändamålsenligt och möjligt. För att förebygga brott mot
miljöbalken och för att effektivt hantera sådana brott, ska
länsstyrelsen verka för samarbete mellan
polismyndigheter, åklagarmyndigheter och de myndigheter
som svarar för tillsyn enligt miljöbalken”
( 1 kap 17 § miljötillsynsförordningen)


Slide 7

Samverkansformer när vi endast ser
toppen av ett ”avfallsberg”
Handboken 2010:1 och att använda
bakgrundshalter som ”tillsynsnivå”
Naturliga halter
Provtagning och tillsynsmetodik
Avvägningsfrågor och kravställande
Tillsynshantering hela masshanteringskedjan


Slide 8

Klar framgång med avseende på följande projektmål:

”Myndigheterna får en bättre bild av hur massor för anläggningsändamål hanteras
genom att bedriva tillsyn längs hela masshanteringskedjan”.
”Bättre kunskap kring enskilda verksamhetsutövare som dominerar den regionala
marknaden. Detta är också en förutsättning för effektiv tillsyn och en bra
utgångspunkt för likvärdiga bedömningar”.
”Verksamhetsutövarna får klara och entydiga besked om hur massorna ska hanteras”.
”Genom att utveckla tillsynen gemensamt mellan myndigheter bedömer vi att vi efter
avslutat projekt kommer att ha åstadkommit en mer effektiv hantering av själva
miljöproblemet, massor för anläggningsändamål, i enlighet med Naturvårdsverkets
handbok 2010:1 ”Återvinning av avfall i anläggningsarbeten”, och därmed inlett ett
arbete med tydligt avstamp i den nya miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13)”.
För tidigt att avgöra:
”Verksamhetsutövarna inom branschen genomför en bättre egenkontroll samt att den
felaktiga hanteringen av schaktmassor minskat”. Länsstyrelsen konstaterar dock vad
det gäller samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken, att dessa möjligen minskat något i
antal.


Slide 9

Hur arbetar vi vidare?
Viktiga frågor att hantera 2012 inför en uppstart av ett nytt utvidgat projekt 2013 är
utifrån länsstyrelsens förslag bl a:

Lakbarhet vid användning av avfall vid återställning av täkter och andra
anläggningsändamål
Mallar för förelägganden
Information till branscherna
Myndighetskontaktnät

Tillsynsansvar mellan myndigheter
Diskussion kring var medel för ett
nytt och utvidgat projekt kan äskas
och hur frågorna hanteras i VP 13
Krav på provtagningar


Slide 10

Nyproducerat farligt avfall i Sverige
år 2012, enligt Naturvårdsverket.
Detta utgör en fördubbling sedan 2004.

2,8 milj. ton farligt avfall
Avfall som hamnar i vattendrag, i luften, grävs ner och
adderas till tidigare avfall, om det inte skickas
utomlands, förbränns eller deponeras inom landet.


Slide 11

Lögn, förbannad lögn
och statistik
Kan vi lita på statistiken?
• Mörkertalen kan vara stora
• Producenten definierar själv vad som är avfall
och biprodukt
• Schaktmassor har t.ex. i tidigare statistik bara
räknats som avfall då de faktiskt lämnats över
till avfallshantering. Schaktmassor som
återanvänts blev då ”biprodukter”


Slide 12

15 kap 1 § miljöbalken

”Med avfall avses varje föremål eller ämne som
innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig
att göra sig av med o s v ” (bortsett från biprodukter
som uppkommer ur tillverkningsprocesser)


Slide 13

”För att få lämna avfall som uppkommit i en
yrkesmässig verksamhet till någon annan för
transport eller annan hantering krävs att
den som ska hantera avfallet har gjort den anmälan
eller har det tillstånd som krävs för hanteringen, och
den som lämnar avfallet har kontrollerat att kraven i 1
är uppfyllt.
Första stycket 2 gäller inte för avfall som lämnas till
kommunen eller den som kommunen har anlitat.


Slide 14

”Tillståndsplikt B och verksamhetskod 90.30 gäller för anläggning för
mellanlagring av annat avfall än farligt avfall, om den totala avfallsmängden
vid något enskilt tillfälle utgörs av mer än 10.000 avfall som inte är avsett för
byggnads- eller anläggningsändamål, eller
2. Mer än 30.000 ton avfall , om anläggningen inte är tillståndspliktig enligt 1.
Tillståndsplikten gäller inte anläggning för lagring av avfall under längre tid än
ett år innan det bortskaffas, eller tre år innan det återanvänds”
”Anmälningsplikt C och verksamhetskod 90.40 gäller för anläggning för
mellanlagring av annat avfall än farligt avfall, om den totala avfallsmängden
vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton.
Anmälningsplikten gäller inte anläggning för lagring av avfall under längre tid
än ett år innan det bortskaffas, eller tre år innan det återvinns eller
behandlas, eller
om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 §


Slide 15

Anläggning ska anmälas till kommunen enligt 9 kap miljöbalken
om verksamhetsutövaren anser att avfallet inte klarar halt- och
lakningskraven för mindre än ringa risk enligt naturvårdsverkets
handbok 2010:1. OBS! kommunen bör även kräva in uppgifter via
tillsynen om anläggningar påträffas där verksamhetsutövaren
inte styrker ovanstående.
Andra anläggningar, utom detaljplan, som av
verksamhetsutövaren anses falla utom anmälningsplikten ovan
och som har en väsentlig påverkan på naturmiljön, ska anmälas
till länsstyrelsen enligt 12 kap 6 § miljöbalken.
Samordning mellan myndigheterna är önskvärd. Glöm inte att
länsstyrelsen har fulla möjligheter att förelägga om uppgifter och
undersökningar om avfallets beskaffenhet!


Slide 16

 Snabba pengar i hela avfallskedjan
 Möjligheter till penningtvätt
och annan kriminalitet
 Branschkulturer där ”småfiffel” förekommit av
tradition
 Internationella avsättningsmöjligheter