Transcript farlig - Internwebben - Karolinska Institutet

Riskbedömning av laboratoriekemikalier
Karolinska Institutet
1
Vad är en farlig kemisk produkt?
Definition: en produkt som klassificeras som farlig
enligt KIFS 2005:7 eller CLP.
Dvs en produkt som genom sina toxikologiska eller
fysikalisk-kemiska egenskaper kan föranleda ohälsa
eller olycksfall.
T ex ämnen som är giftiga, hälsoskadliga, frätande, allergiframkallande,
irriterande, CMR, brandfarliga, explosiva, oxiderande eller kemiskt
instabila.
Hur vet man att kemikalien är farlig?
KIFS 2005:7
3
Eller så här
CLP
4
Hur märkningen kan se ut – exempel 1
SUPERLIM
RISKFRASER
FAROSYMBOLER
MYCKET BRANDFARLIGT
GIFTIGT VID INANDNING, HUDKONTAKT OCH
FÖRTÄRING
Förvaras åtskilt från antändningskällor - Rökning förbjuden
Undvik kontakt med huden och ögonen
Vid kontakt med ögonen, spola genast med mycket vatten
och kontakta läkare
Använd lämpliga skyddshandskar samt skyddsglasögon eller
ansiktsskydd
Vid olycksfall illamående eller annan påverkan, kontakta
omedelbart läkare. Visa om möjligt etiketten
5
SKYDDSFRASER
Hur märkningen kan se ut – exempel 2
FAROPIKTOGRAM
LÖSNINGSMEDEL
Fara
Mycket brandfarlig vätska och ånga. Orsakar allvarlig
ögonirritation. Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad.
Förvaras oåtkomligt för barn.
Får inte utsättas för gnistor/öppen låga –
Rökning förbjuden
Förvaras på väl ventilerad plats.
Förpackningen ska förvaras väl tillsluten.
Använd ögonskydd
VID KONTAKT MED ÖGONEN: skölj försiktigt med vatten i
flera minuter. Ta ur eventuella kontaktlinser om det går lätt.
Fortsätt att skölja.
Innehåller: ämne x, ämne y
6
SIGNALORD
FAROANGIVELSER
SKYDDSANGIVELSER
Farosymboler, risk- och skyddsfraser
Alla farliga kemikalier ska enligt lag vara märkta med
farosymboler, riskfraser och skyddsfraser (undantag
finns dock)
• En farosymbol är tänkt att på ett snabbt sätt
åskådliggöra faran med kemikalien
• Det finns olika farosymboler, som beskriver
produktens farlighet
• Men symbolen säger inte allt – därför finns det
kompletterande text, s.k. risk- och skyddsfraser, som
hör ihop med farosymbolerna (eller står ensamma)
7
CLP- ett nytt märkningssystem
CLP står för Classification, Labelling och Packaging
• EG-förordning – gäller direkt i Sverige
• Rena ämnen (t ex etanol, borsyra) ska vara
klassificerade och märkta enligt CLP from 1 dec 2010
• Nya begrepp mot ”gamla” klassificeringssystemet:
• Faropiktogram
• Signalord
• Faro- och skyddsangivelser
8
Skillnader gammal vs ny märkning
KIFS 2005:7
CLP
FAROSYMBOL
FAROPIKTOGRAM
FAROBETECKNINGAR
Miljöfarlig, Giftig, Hälsoskadlig
SIGNALORD
Varning , Fara
RISK & SKYDDSFRASER
RXX: Mycket giftig
SXX:
FARO & SKYDDSANGIVELSER
HXXX: Dödligt vid förtäring
PXXX:
9
Symboler för hälsofarlighet
Fara
Fara
Ökande fara för
hälsoskador
Fara
Varning
10
Fara / Varning
Symboler för brandfarlighet
Fara
Ökande brandfara
Fara
En kemikalie som är
klassificerad som
”Brandfarlig” saknar
symbol
11
Varning
Symboler för oxidation och explosion
Oxiderande kemikalier är
ämnen och produkter, som
tillsammans med andra ämnen
kan förorsaka en starkt
värmeavgivande reaktion.
12
Explosiva kemikalier är ämnen
och produkter som utan externt
syre kan förorsaka en reaktion
där värme avges och gaser
snabbt uppstår.
Symbol för miljöfarlighet
13
En kemikalie som är klassificerad som ”Skadlig
för vattenlevande organismer, kan orsaka
skadlig långtidseffekter i vattenmiljön” saknar
symbol, men är ändå att betrakta som
miljöfarlig
Fara, exponering, risk– vad är skillnaden?
En kemikalie kan vara farlig utan att det behöver
innebära en stor risk för den som arbetar med den.
Den inneboende farligheten är konstant, den
toxiska effekten beror av dosen*
Exponering är när en organism utsätts
för en substans, företeelse eller ett smittämne.
Om man hanterar den farliga kemikalien
på rätt sätt och använder korrekt skyddsutrustning/åtgärder så kan man begränsa/
undvika exponering och därmed minskar
risken för att bli skadad.
14
* För CMR-ämnen finns oftast inga tröskelvärden för effekten
Fara
Skilj på fara och risk
Risken består (förenklat) av två faktorer:
•
de inneboende egenskaper som kemikalien har
(faran)
•
det sätt som kemikalien används eller hanteras på
(exponeringen).
Varför genomföra en riskbedömning?
FÖR DIN OCH DINA KOLLEGORS EGEN SÄKERHET!
Riskbedömning bidrar till:
Säkrare arbetsmiljö
Ökat riskmedvetande
Lagstiftning om riskbedömning
Arbetsmiljöverkets föreskrifter styr riskbedömning av kemikalier
AFS 2000:4
”Kemiska
arbetsmiljörisker”
AFS 1997:10
”Laboratoriearbete med
kemikalier”
AFS 2011:19
Kemiska
arbetsmiljörisker (gäller
från 1 juli
2012)
Reglerar bl.a:
Att riskbedömningar ska dokumenteras
Vilka förebyggande åtgärder som ska vidtas
Ur AFS 2011:19 om när riskbedömning ska göras
•
En undersökning och riskbedömning ska göras om risken finns
att kemiska riskkällor kan orsaka ohälsa eller olycksfall i
verksamheten.
En kemisk riskkälla är ett ämne eller flera kemiska ämnen
tillsammans som kan medföra ohälsa eller olycksfall genom
•
•
•
•
•
•
18
sina hälsofarliga egenskaper,
sin temperatur,
att minska halten syrgas i luften eller
att öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion.
De kemiska riskkällorna ska vägas samman med riskerna vid
exponering. Bedömningen ska leda till beslut om vilka åtgärder
som ska vidtas för att begränsa riskerna.
Att beakta vid genomförande av riskbedömningen
•
•
farligheten hos den kemiska riskkällan
om och när åtgärder behövs för att begränsa risken för exponering, genom:
• Inandning, hudkontakt, stäng i ögonen, intag via munnen
• bildning av antändbar luftblandning eller brandrisk av annan orsak
• personskador på grund av reaktiva, explosiva eller materialförstörande
egenskaper
Vid bedömningen ska bland annat följande faktorer beaktas:
Hur de farliga egenskaperna kan komma till uttryck
Arten, nivån och varaktigheten av exponeringen för riskkällan
Eventuella samverkande effekter med t ex andra kemiska riskkällor
Möjliga reaktioner tillsammans med andra kemiska riskkällor eller material
som förekommer på arbetsplatsen
Förhållanden vid arbetet som kan påverka risken, inklusive effekten av
vidtagna och planerade skyddsåtgärder
Erfarenheter från ohälsa, olycksfall eller tillbud i verksamheten
19
Resultatet av riskbedömningen
•
•
Bedömningen ska leda till beslut om vilka åtgärder som ska
vidtas för att begränsa riskerna
Resultatet och beslut om åtgärder ska dokumenteras med:
1. vilka delar av verksamheten som ingått i undersökningen och riskbedömningen,
2. i vilka situationer eller utrymmen en kemisk risk behöver undanröjas eller
begränsas,
3. vilka skyddsåtgärder som ska vidtas när man utför olika typer av arbetsuppgifter och
vilka skadebegränsande och avhjälpande åtgärder som ska vara förberedda,
4. vilka övriga åtgärder eller mer detaljerade undersökningar som är beslutade, vem
som har ansvaret och när de ska vara klara,
5. vilka personer som deltagit i bedömningen,
6. tidpunkten för nästa planerade undersökning och riskbedömning, såvida det inte är
en bedömning av ett tillfälligt arbete,
7. vilket datum dokumentet upprättats och
8. vem den fysiska person är som i egenskap av ansvarig godkänt undersökningen
och riskbedömningen.
20
Riskbedömning av CMR
•
•
CMR = cancerframkallande, mutagent, reproduktionstoxiskt
följande uppgifter ska anges med särskild tydlighet:
1. Inom vilka platser och utrymmen CMR-ämnena kan förekomma och vilka
åtgärder som ska vidtas så att endast personer som behövs för arbetet vistas
där.
2. Vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att exponeringen
är minimal.
3. I vilka situationer personlig skyddsutrustning krävs.
4. Hur hantering av och funktionen hos utrustning, processer eller ventilation
ska övervakas så att man tidigt kan upptäcka avvikelser som kan
innebära ökad risk.
21
Skyldighet att föra register
Om CMR-ämnen* med följande klassificering använts, är arbetsgivaren skyldig
att föra ett register över personer som utsatts för exponering:
H350: Kan orsaka cancer
H340: Kan orsaka genetiska defekter
R45: Kan ge cancer
R46: Kan ge ärftliga genetiska skador.
R49: Kan ge cancer vid inandning
* gäller även för framställning/bildandet av andra ämnen än ovan, se §40 AFS 2011:19
Registret ska innehålla:
•
•
•
•
22
arbetstagarens namn
arbetsuppgifter
vilken kemisk riskkälla som arbetstagaren utsatts för
uppmätt eller uppskattad grad av exponering
Vem ska göra riskbedömningen?
•
•
•
en person som är väl insatt i hanteringen och har
goda kunskaper om kemiska risker.
med fördel ska andra personer med goda
kunskaper delta i bedömningen eller
kvalitetssäkra den.
Forskningsgruppledaren eller annan ansvarig chef
ska godkänna riskbedömningen
Vem ska ta del av riskbedömningen?
•
•
Alla som ska arbeta med metoden
– innan arbetet påbörjas!
En av sakerna att gå igenom, utöver praktiskt
handhavande, vid introduktion till en ny metod
Så många metoder, så lite tid…
Hur prioritera rätt?
•
•
•
•
•
I vilka metoder hanteras de farligaste kemikalierna
(Riskkategori A ”Mycket hög risk” i KLARA)?
I vilka av ovan identifierade metoder används störst mängder/är
det störst risk för exponering eller daglig?
Vilka av ovan identifierade metoder är det många som
arbetar med eller som utförs dagligen/flera gånger per vecka?
Var flera som gör riskbedömningarna och se till att alla har
grundläggande kompetens för uppdraget!
Person med vana av metoden ska delta i riskbedömningen
Att tänka på vid riskbedömning av en metod
•
Bestäm vilka moment som ingår i metoden och således ska ingå i
riskbedömningen. Ingår t.ex. förberedelsearbetet (spädning,
uppvägning av pulver etc.)?
•
Hur hanteras de kemikalier som ingår i metoden (överföring av
kemikalier mellan olika kärl, blandning, upphettning,
vakuumdestillering, kokning, pipettering, vägning av pulver etc.)?
•
Förhållanden under användningen (labbänk, dragskåp etc)?
•
Vilka farliga egenskaper har ämnena som hanteras? Dela in i
- hälsofarlighet vid inandning
- hälsofarlighet vid hudkontakt
- hälsofarlighet vid förtäring
- brandfarlighet
- speciella risker såsom farliga reaktioner med andra ämnen.
•
Kan farliga ämnen bildas under hanteringen (reaktionsprodukter)?
(forts föregående bild)
•
Var och när i metoden kan ämnena medföra risker?
- bildas ångor eller damm?
- förekommer hudkontakt?
- kan gnistor bildas?
•
När är det störst risk för att något kan gå fel, t.ex. spill på väg från kylen
till dragskåp, vägning av pulver eller upphällning?
•
Behövs skyddsåtgärder?
- är exponeringen minimerad tillräckligt i förhållande till hälsofaran?
- är risken för brand eller explosion förebyggd?
- vilka felhändelser behöver man gardera sig mot?
•
Ta beslut om arbetsmetod, utrustning, plats, skyddsåtgärder,
instruktioner, beredskap och information.
•
Dokumentationen ska dateras och ska undertecknas av ansvarig chef
och ha uppgift om vilka som deltagit i bedömningen.
Var hittar jag informationen?
•
Du eller dina kollegor kan metoden, och har
därmed kunskap om när hanteringen kan leda till
exponering för kemikalierna
•
Information om farorna med kemikalierna återges:
• genom märkningen på förpackningen
• i säkerhetsdatabladet
• ev. annan information från tillverkaren
28
Säkerhetsdatablad
Produktens märkning ger viss information men
för att verkligen få kunskap om kemikaliens
farlighet och hur man skyddar sig måste ni läsa
säkerhetsdatabladet
• Enligt lag så måste alla farliga kemikalier ha ett
säkerhetsdatablad (SDB), som lämnas ut till yrkesmässiga
användare av kemikalien
• Ett SDB har alltid 16 avsnitt
• Ger info om t ex vilka ämnen som ingår i den kemiska
produkten, hur man skyddar sig, första-hjälpen åtgärder,
hantering av spill och avfall osv.
29
Hur läser man ett säkerhetsdatablad?
Fråga
Läs under följande rubriker
Hur farlig är kemikalien för människa
och miljön?
2. Farliga egenskaper (kort sammanfattning)
11. Toxikologisk information (hälsa)
12. Ekologisk information (miljö)
15. Gällande föreskrifter (klassificering/märkning)
Hur skyddar jag mig själv och andra?
8. Begränsning av exponeringen/personligt skydd
4. Åtgärder vid första hjälpen
Vad ska jag göra om platsen där
5. Brandbekämpningsåtgärder (t ex släckmedel )
kemikalien finns börjar brinna eller om 6. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp
jag spiller ut den?
Hur hanterar jag produkten när den
blivit avfall?
13. Avfallshantering (av kemikalie och förpackning)
Ingående farliga ämnen och deras klassificeringar (+ samt CASnr/EGnr) anges under rubrik 3
”Sammansättning/uppgifter om beståndsdelar” . Info under övriga rubriker än ovan kan
vara av intresse för den som t ex ska riskbedöma kemikalien eller transportera den.
30
Varför rutiner vid kemikaliehantering?
• Förebygga risker och olyckor.
• Underlättar arbetet för alla som ska använda
kemikalierna.
• Hålla reda på vilka kemiska produkter som används.
• Ha kunskap om förvaring, märkning, hantering och
personlig hygien.
• Bidra till riskminskningsarbete vid inköp av kemikalier.
31
Hantering av kemikalier
• Skaffa alltid information (ex. säkerhetsdatablad)
innan du använder produkten.
• Använd personlig skyddsutrustning om det krävs.
• Utnyttja tekniska möjligheter till lägre exponering
• Överblivna kemikalier tas om hand enligt vad som
anges i säkerhetsdatabladet eller de rutiner som
gäller på KI.
• Utrustning för ”första hjälpen” och hantering av
nödlägen ska finnas tillgänglig och vara känd av
samtliga på arbetsplatsen.
32
Märkning av kemikalier
• Ska normalt förvaras i sina originalförpackningar.
• Om en mindre mängd behövs så ska den nya
förpackningen vara lämplig för ändamålet.
• Märkningen av den alternativa förpackningen ska
vara samma som originalförpackningen.
• Det ska alltid gå att förstå vilket ämne den alternativa
förpackningen innehåller och vilka risker som finns.
33