Transcript Dans och rörelse i demensvården

DANS OCH
RÖRELSE
I DEMENSVÅRDEN
ATT HA ROLIGT I RÖRELSE
Nina Berglund
VEM ÄR JAG?
DETTA SKA JAG PRATA OM:
 Liv
och rörelse
 Nationella riktlinjer gällande rörelse
 Sjukgymnastens roll
 Dans och glädje
 Personalens roll
 Mitt ”dans och rörelseprogram”
”Så länge det finns rörelse så finns det liv”
Liv och rörelse
Varför är rörelser så bra för oss?
STIMULANS ÄR VIKTIGT
”När kroppens rörlighet minskar så minskar
också hjärnans aktivitet”
NATIONELLA RIKTLINJER


Lever man ett orörligt liv ökar riskerna för bland annat
hjärtkärlsjukdom och diabetes, men även för psykiska sjukdomar
som depression.
Det som skiljer demenssjuka personer från andra är inte behovet av
fysisk aktivitet och utevistelse utan att de kan ha svårare att tillgodose
detta på egen hand.
”Fysisk aktivitet och utevistelse har högsta prioritet”.
Prioritet 1.
Sjukgymnastens roll
Hur kan vi träna med demenssjuka personer?
 Individuell träning
 Procedurminnet
 Gruppträning
 Bedömning av funktionsförmågan

TRAPPTRÄNING ÄR BRA TRÄNING!
Dans och glädje
Varför är dansen så bra för oss och
framförallt demenssjuka personer?
Väcker minnen
 Bra motion
 Socialt
 Sinnesstimulering
 Kravlös kommunikation

Personalens roll
Varför är personalen så viktig för de
demenssjuka personerna?
BEGRÄNSA HJÄRNANS VALMÖJLIGHETER!
DET PRAKTISKA PROGRAMMET!
Rytmik
 Sång
 Sittgympa
 Dans
 Rytmiksjalar
 Ballong

RYTMIK
SITTGYMPA
DANS ÄR GLÄDJE!
RULLSTOLSDANS!
DE FINA SJALARNA
BALLONGEN
www.ninaberglund.se