Transcript uk11-tonarshjarnan-ake

Ungdomskonferens Smart
Söderhamn, Verkstäderna 16 april 2011
Tonårshjärnan
Åke Pålshammar
Förändringar i ungdomsåren (exempel)
* Puberteten, fysisk-hormonella förändringar:
- t ex motoriken i obalans pga snabb utveckling: slängig, slarvig, klumpig
- yrvaket och kraftfullt driftliv med åtföljande känslosvall
- * Nytt tänkande – mot mer abstrakt förmåga:
Enligt kognitiv utvecklingsteori (Piaget) börjar barnet i 11-12-årsålder på
allvar kunna tänka abstrakt och fritt
* Bilda ”kärleksförhållanden”
* Ökat ansvar (ex. utbildning, hushåll), men också ökade rättigheter!
* Ökat oberoende från föräldrar
* Identitetsutveckling
Nyfikenhet, Osårbarhet, Osäkerhet, Testa gränser
Uppsala universitet
Tonårstidens kaos:
Högstadiet är hårt. Ett jävla kaos, skiftande sociala
kontexter, personliga kriser, osäkra identiteter,
förhoppningar och förväntningar - externa såväl som
interna - ett överhängande hot om våld, utestängning,
misslyckande.
Och till råka på allt, sexuellt uppvaknande: alla låter
erfarna, snackar om det…. Kärlek, impulser, oro….
Går det att reparera en hjärna,
som pga intensiv stress tappat
många celler i hippocampus
och dessutom inte längre
nybildar celler (s k neurala
stamceller i hjärnan)?
Martin Jern: Så värt
Hippocampus kan repareras och nybildningen av
stamceller kan återupptas mer eller mindre väl,
liksom återställande av andra smärre skador i
den stressade hjärnan – även om det kan ta tid.
Vad som erfordras är:
Lugn och ro
Stimulans för själen (Natur och Kultur)
Fysisk aktivitet (Motion)
Peter Eriksson
1
Kognitiva funktioner
ta emot information
koda och analysera
Lagra: minnen
Exekutiva funktioner
kontrollera
korrigera
initiera
kreera
planera
programmera
utvärdera
Den neurala utvecklingen under
ungdomsåren
Tack vare ny teknik (framförallt genom MRI,
magnetresonansavbildning, (men även PET)
har forskare fått möjlighet att studera friska
hjärnors utveckling över alla åldrar.
Fundamentala funktioner
Känslor
drivkrafter
En människa föds med ca 130 miljarder
nervceller i en hjärna som väger ca 1 kg
Nätverk i hjärnan
Schematisk bild av nervceller i
hjärnbarken
Varje cell har ett stort antal
förgreningar och genom inbördes
kontakter (synapser) bildas
nätverk av cellutskott (dendriter
och axoner).
Genom dessa flödar information i
form av elektriska och kemiska
signaler.
De regioner som myeliniseras först kontrollerar relativt
enkla rörelser och sensoriska analyser, medan de regioner
som myeliniseras senare kontrollerar de högsta mentala
funktionerna.
Högre mentala
funktioner
Sensorik
Grå substans
Vit
substans
Hjärnans utveckling under ungdomsåren
Hjärnbarkens sensoriska och motoriska områden blir
fullt myeliniserade under småbarnsåren, men
frontalloberna fortsätter att myeliniseras under
ungdomsåren och kanske ännu längre.
Detta syns på MRI-bilder som tillväxt av vit substans.
MRI-bilder visar också att volymen av grå substans i
frontalloberna når en höjdpunkt under förpuberteten.
Därefter ligger den still under en period och sedan
minskar den under ungdomsåren (tunnas ut) och ända
in i tidig vuxenålder. (Giedd)
2
Generellt sett brukar en tillväxtspurt ske i 11årsåldern för tjejer och i 12-årsåldern för
killar.
En viktig del av hjärnan är
Prefrontala cortex, som
Prefrontala cortex mognar långsammast
av alla hjärnans delar.
fungerar som hjärnans
”händelsecentrum” då det är
här funktioner som
•  kontrollerad planering,
•  arbetsminne,
•  organisation och
strategitänkande,
•  uppmärksamhetsanpassning,
•  humöranpassning och
•  konsekvenstänkande sitter.
Efter en period av kraftig tillväxt börjar
antalet synapser (kopplingar) minskar under
hela tonårsperioden - den grå
hjärnsubstansen minskar/försvinner i de
regionerna där de nervceller (neuroner) och
synapser som inte används dör ut.
”Use it or lose it” gäller!
Den har inte myeliniserats och
organiserats färdigt förrän vid 25 års ålder
(i genomsnitt)
Grå
Nervcell (neuron), synaps, receptor, signalsubstans
Vit
Samtidigt bildas ett isolerande fettlager
kring de ”överlevande” neuronernas axoner.
Fettsubstansen framträder som vit (”vit
substans”).
Man säger att neuronen har myeliniserats.
Glutamat, GABA, Noradrenali. Adrenalin, Dopamin, Acetylkolin, Serotonin
3
Man tror att antalet synapser i frontalloberna når
en topp vid puberteten.
Därefter förloras de synapser som används minst.
”Use it or lose it!”
Inaktivitet får hjärnans
celler att släppa kontakten
med varandra
De neurala nätverken finslipas och blir allt
effektivare genom denna utrensning (”gallring”).
Enligt vissa studier kan processen pågå långt in i
vuxen ålder.
Hjärnceller som inte får någon
kontakt med andra under en
längre tid dör
Celler påverkas av stimulans och
fysisk aktivitet
Celldöd (apoptos) inträffar bl a
vid inaktivitet i hjärnan
Aktivt och
stimulerande
liv
Efter en
halvtimmes
övning:
Inaktivt och
stimuleringsfattigt
liv
Aktivt och extra
variationsrikt liv
Träning gör att
nerverna blir större,
mer utvecklade och
mer kapabla
- Och ännu bättre
sammankopplade med
varandra
På bara en
halvtimme har
nya ”knoppar” i
nerverna bildats
”Neurons that fire
together wire
together”
LTP: långtidspotentiering, en
slags neural inlärningsmarkör
4
Träning under
dagen
Natten efter träningen
Neuroplasticitet i hjärnan:
1) I början av livet:
när den omogna hjärnan organiserar sig
2) Vid hjärnskada:
för att kompensera för förlorade funktioner eller
maximera kvarvarande funktioner
3) Under vuxenlivet:
så snart som något lärs in and memoreras
Observera: Fungerar inte under inaktivitet utan
kräver träning/övning
Beslutsfattande och val
LIMBISKA SYSTEMET
gyrus cinguli
Inblandade delar av hjärnan är bland annat:
1. Den främre delen av hjärnan:
pannloberna (fr a orbitofrontala cortex)
och
2. Känslohjärnan (fr a amygdala)
Beslutsfattande involverar känslosystemet!
Studier visar att man under tonåren har vissa svårigheter att
tolka och avläsa emotionella uttryck; man kan exempelvis se
ilska hos en person som enbart uttrycker förvåning.
Ungdomars hjärnor aktiveras och reagerar vid
emotionstolkning, men inte med riktigt samma noggrannhet
som senare.
Fastän axoner kan fungera innan de är omgivna av myelin
kan inte ett fullständigt fungerande uppnås innan
myeliniseringen är avslutad.
En tonårings hjärna tycks reagera mer genom impulsivitet än
med en genomtänkt reaktion. Med detta som grund kan man
anta att ungdomar då och då beter sig mer impulsivt istället
för (som vuxna oftare gör) på ett mer rationellt sätt.
septum
fornix
prefrontalkortex
thalamus
hypothalamus
amygdala
mammillarkropparna
hippocampus
Neurosci Lett. 2010 Feb 1.
Developmental and genetic influences on prefrontal function in
adolescents: a longitudinal twin study of WCST performance.
Anokhin AP, Golosheykin S, Grant J, Heath AC.
Washington University School of Medicine, St.Louis MO, U.S.A.
”Ungdomsåren utmärks av en relativ omogenhet
i prefrontala hjärnbarken och dithörande
kontrollfunktioner, något som vi tror vara en
viktigt bidrag till tonåringens benägenhet att ta
stora risker.”
5
Neurosci Biobehav Rev. 2009 Dec 21
Neurobehavioral evidence for changes in dopamine system
activity during adolescence.
Wahlstrom D, White T, Luciana M.
Department of Psychology, University of Minnesota, Minneapolis, MN 55455, USA;
Center for Neurobehavioral Development, University of Minnesota, Minneapolis, MN
55455, USA.
Tonåren utmärks av ökad risktagning, känslomässig labilitet och
otillräckliga resurser för beteendereglering.
Förändringarna har kommit att förknippas med förändringar i
hjärnans struktur under denna period i livet, inte minst vad avser
grå och vit substans, som ger tydliga avtryck i fördelningen av
synapser i frontala, limbiska och striatala områden.
Förklaringar kan även vara relaterade till förändringar i
dopaminsystemets aktivitet, särskilt överaktivitet, under tonåren
jämfört med i barndom och vuxenliv.
Ann N Y Acad Sci. 2004 Jun;1021:27-32.
Risk taking and novelty seeking in adolescence
Kelley AE, Schochet T, Landry CF.
Department of Psychiatry, University of Wisconsin-Madison Medical School, 6001
Research Park Boulevard, Madison, WI 53719, USA. [email protected]
Tonåringen beter sig ofta på ett riskabelt sätt utan att fundera över
vad det kan medföra framöver.
Beteendena kan vara ett steg mot oberoende och att kunna klara
sig utan föräldrarnas skydd, men de kan även medföra negativa
konsekvenser.
Risken för allvarlig skada eller död är högre under både barndom
och vuxen ålder, och mängden depression, ångest,
droganvändning, oskyddade samlag, ätstörningar m m ökar.
Ref. Läkartidningen, nr 6, 2010
Nätverk i hjärnan spelar en nyckelroll vid vid
känsloreglering och kognitivt fungerande. De
genomgår tydliga mognadsförändringar under
tonårsperioden.
Det är klart belagt att tonåringar tänker och beter sig
annorlunda än vuxna. Men vi vet relativt lite om exakt
vilka mekanismer som ligger bakom dessa förändringar i
hjärna och beteende.
Stor förhoppning knyts f n till forskningen om
prefrontala och kortikolimbiska nätverk och bansystem.
Riskbeteenden och sökande efter
spänning och nyheter utgör även
möjligheter:
Kanske har evolutionen vaskat fram
beteenden som gynnar artens sunda
utveckling och förhindrar t ex inavel?
att lära användbara strategier för
överlevnad utan föräldrarna.
Man ska när man är könsmogen börja söka
sig bort från den egna familjen och behöver
då starka driv- och känslostormar för att ta
ut svängarna ordentligt och bli ”fri”.
6
En paradox med tonårsperioden är att trots
en tid av blomstrande hälsa och styrka
florerar ökad morbiditet och mortalitet jämfört
med resten av livsspannet.
Tre fjärdedelar av dödsfallen är av typen
”preventable causes”.
Pojkar har tre gånger så hög risk som
flickor att dö av ”onödiga” orsaker.
Samtidigt prövar ungdomarna sina
vingar och får nya erfarenheter: droger,
alkohol och sex.
De flesta upplever riskbeteenden
upphetsande och behagliga.
Under perioden blir man även
känsligare för t ex depression, suicid,
ätstörningar och beroende.
Den påtagligt höjda förekomsten av
risktagande och belönings- och
nyhetssökande tyder på att
betydelsefulla utvecklingsförändringar äger
rum i nätverk i hjärnan som kontrollerar
känslouttryck, kognitiva och uppmärksamhetsfunktioner och känsligheten för belöning.
Det berör bl a kortikolimbiska bansystem:
prefrontala cortex, amygdala, ventrala
striatum (nucleus accumbens)
och den dopaminerga innervationen av
dessa strukturer.
7
Särskilt prefrontala barkfunktioner tycks
spela en nyckelroll – via interaktioner med
andra strukturer som amygdala, striatum och
hypotalamus- vid uppmärksamhet,
beslutsfattande, känsloreglering,
beteendeinhibition och förutseende (av
konsekvenser av vissa beteenden).
Sådana funktioner är viktiga för beslut
rörande risk/belöningsutfall.
Ur ett antal human- och djurstudier
framträder bilden av tonårshjärnan som
annorlunda än både barnets och den
vuxnes, en hjärna med förhöjd sårbarhet
för påverkan av droger, alkohol och stress.
ÅTER:
Något som tillmäts stor betydelse är
upptäckten att
prefrontala cortex myeliniseras senare än
andra delar av hjärnan.
Den liksom andra kortikala områden rensas
dessutom på onödiga kopplingar och
nervceller under en lång period.
Hur man uppfattar och bedömer risker i
samband med drogintag, spel, sex och
sensationssökeri avgörs till stor del av
aktivitet i de fortfarande omogna substraten,
särskilt prefrontalbarken och dess
kopplingar.
Svårigheten att kontrollera känslor och
beteenden är ett dominant inslag under
tonårsperioden.
”Det sexuella risk-­‐beteendet har ökat” Mellan 1997 och 2007 mer än trefaldigades klamydiafallen i landet. Den största ökningen har ske5 bland unga. Förra året smi5ades nästan 40 000 personer av klamydia och nära 500 av hiv. De ”gamla” könssjukdomarna gonorré och syfilis, som nästan var försvunna i Sverige början av 1990-­‐talet, har börjat spridas igen. – Det sexuella riskbeteendet har ökat, framför allt under 2000-­‐
talet, och framför allt bland tonåringar och unga vuxna, säger docent Claes Herlitz. Man har fler sexpartners, och fler /llfälliga sexuella kontakter. Men kondomanvändningen har inte ökat under samma /d. På uppdrag av bland andra Socialstyrelsen har Claes Herlitz följt befolkningens kunskaper om hiv, sexuella beteende och aLtyder mellan 1987 och 2007. – A>tyderna @ll @llfälliga sexuella kontakter ändrats, de har blivit mycket mer @llåtande. Förändringen har ske5 successivt, allra mest hos de unga kvinnorna. Numera ser man ingen skillnad när det gäller tjejer och killar där, säger Claes Herlitz. 8
Ungdomsbarometern 09/10
Ungdomar i Sverige, 15-24 år, 4 714
st.
Endast hälften av ungdomarna
anser att kondom alltid ska
användas när man har sex med
tillfällig partner.
Fler partner och mer /llfälligt sex. Ungas sexvanor har ändrats och könssjukdomarna har ökat kra@igt i samma grupp. P-­‐piller, berusning och osäkerhet kan vara orsaker Fll aG unga inte skyddar sig, tror Livia, 19 och Julia, 18. A5 börja prata om kondom med en Sllfällig partner kan vara känsligt både för tjejer och för killar. Många vågar helt enkelt inte ta upp det, säger Julia, 19 år, Livia, 18, och Elin, 17 år. – Det är pinsamt för båda, säger Livia. Killen ska verka tuff och modig, inte ängslig. Tjejen tänker a5 det inte är lika skönt för killen med kondom. . – Sex är inte tabubelagt längre, men kondomer är det, säger Elin. De ingår inte i den bild man har, a5 sex ska vara spontant och lite romanSskt. – När man är ung är det så mycket som handlar om a5 få bekrä[else, det är lä5 a5 vi[a undan risker, säger Julia. Jag tror a5 alkoholen spelar en stor roll, också. Mycket oskyddat sex sker när folk är fulla, många gör ju också andra dumma grejer på fyllan. Livia tror a5 klamydia nog o[a uppfa5as som något ganska ofarligt: – Många säger a5 ”det är bara a5 äta några piller så går det över”. Det är en ganska skön och avdramaSserad bild, men resultatet blir a5 många inte ens går och testar sig
Sexualvanor i förändring
•  Liberalare syn på sex
•  Lättillgänglig pornografi, som har blivit en
kunskapskälla
•  Samband högkonsumption av pornografi
och sexuellt beteende
•  Sexualisering i media ger förväntningar
och krav
•  Fler partners
•  Sämre kondomanvändning
”..sexuellt risktagande bland unga är ett
komplext fenomen som svårligen låter sig
förklaras utan att samtidigt ta sociala,
individuella, kontextuella och genusrelaterade
faktorer i beaktande”.
Ref:
Ekstrand, Maria (Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns
hälsa) 2008
Doktorsavhandling: Sexuellt risktagande: – svenska ungdomars inställning
till, och erfarenhet av preventivmedel, abort och sexuellt överförbara
infektioner.
9
”Oskyddade samlag förekom i relativt hög
omfattning bland 13-18 åringar, trots massiva
informations- och utbildningsinsatser och
förekomsten av lättillgängliga skydd ger
anledning till funderingar kring lämpliga sätt att
ge information till unga människor.”
Kärleken sitter i
hjärnan!
Ref.:
Holmberg, Lars I (Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns
hälsa)
Doktorsavhandling 2007: Health, Risk-Taking Behavior and Sexuality in
Swedish Adolescents
Områden som aktiverades:
* Nucleus caudatus (Svanskärnan)
Nucleus caudatus är en del av striatum, till vilken även
putamen och nucleus accumbens hör.
Områden som deaktiverades/hämmades:
* Prefrontala cortex (delar)
* Amygdala: central struktur i
”känslohjärnan”
* Nucleus accumbens kallas ofta ventrala
striatum.
Utgör den del av basala ganglierna som räknas till det
limbiska systemet (”känslohjärnan”)
Ingår i hjärnans belöningssystem
Det finns mönster i hjärnan som liknar aspekter
av obsessiv-kompulsiv sjukdom, dvs
tvångssjukdom.
Lucy Brown, prof i neurovetenskap vid Albert Einstein College of
Medicine i New York.
10
Rationellt tänkande tycks nå vuxenmognad vid
ca 16 års ålder
medan psykosocial mognad såsom
impulskontroll, framtidsorientering, förmågan att
vara oberoende, typ stå emot kamraters
inflytande då inte nått samma nivå. Kanske
uppnås den nivån inte förrän vid 25 års ålder.
Om pannloben ännu inte är fullt utmognad
förklarar det en hel del av varför
ungdomar gör ”dumma saker” *)
Sjukliga tillstånds- och dödlighetstal ökar med
200%… - inte pga cancer, hjärtsjukdom eller
underliga infektioner. Nej, det har att göra
med svårigheter att kontrollera beteende
och känslor.
Risktagning, sensationssökeri och vårdslöshet,
obetänksamhet, lättsinnighet…
*) Ref: Hjärnan, kap 10: Fostrets och barnets hjärna. Hugo Lagercrantz
och Lars Olson. (28 kap)
Hjärnfondens styrelse i samarbete med Karolinska Institutet University Press
Tre 30-minutersfilmer från UR: En hjärnas
födelse och död (del 1-3)
kan ses strömmande på:
www.hjarnfonden.se
under: Se fler filmer
Artikeln Tonårshjärna, risk och sex kan laddas
hem som pdf-fil från www.lakartidningen.se
Den finns i nr 6, 2010.
Kontaktuppgifter:
Åke Pålshammar
ake.palshammar@ psyk.uu.se
Mobil: 070-246 72 68
11