Transcript Klimatkollen - Greppa näringen

Klimatkollen
Torben Kudsk
Jordbruksverket
Jordbrukets växthusgasutsläpp
i Sverige 2007
Metan från fodersmältning
Metan från gödsellager
Lustgas från gödsellager
Jordbruket tillhör den
icke handlande
sektorn som ska
minska utsläppen med
40% till 2020.
Lustgas från mark
Energianvändning
Koldioxidavgång från mark
Källa: Berglund, M. et al. 2010. Rapport 2010:3 Agrifood economics centre
Jordbrukets växthusgasutsläpp
i Sverige 2007
Metan från fodersmältning
Metan från gödsellager
Lustgas från gödsellager
Påverkan i andra länder
-markanvändning
-energianvändning
-utsläpp i industri
-avskogning…
Lustgas från mark
Energianvändning
Koldioxidavgång från mark
Källa: Berglund, M. et al. 2010. Rapport 2010:3 Agrifood economics centre
Jordbrukets klimatutmaningar
Greppafokus i nuläget
Jordbrukets klimatpåverkan
-inte som andras påverkan
Koldioxid från
fossil energi
Metan från
Kol i
Lustgas
mark från kväve djurhållningen
Utsläpp från
inköpta varor
Stulit från Berglund, M. 2012. Powerpoint Presentation ” Jordbrukets klimatpåverkan”
Förlustvägar på gården
N2O Lustgas
direkt avgång
• från mark
• gödsel i stall
och lager
CH4 Metan
•från djurens fodersmältning,
•i stall och lager
CO2 Koldioxid
Förbrukning
•drivmedel
•olja
•El
•Mineralgödsel
Stor skillnad på
produkters påverkan
före gården
Indirekt lustgasavgång
efter läckage av NO3 eller avgång av NH3 till luften
Mål för klimatrådgivningen i Greppa
Fortbildning och förståelse av
klimatbegrepp
Visa på storleksordningen av
gårdens klimatpåverkan
Visa gårdens möjligheter
att minska utsläpp av
växthusgaser
att genomföra korta- och
långsiktiga klimatåtgärder
”klimatkretslopp”
Växtodlingsgård
Vikten av att spara kväve
8
kg koldioxidekvivalenter
Metan
6
Lustgas
Koldioxid
4
*
2
0
Utvinning, I traktorn
raffinaderi
Gödsel- I marken
industrin
Gödsel- I marken
industrin
1 l diesel
1 kg kväve
1 kg kväve (BAT)
* Yaras garanti klimatavtryck
Mjölkgård
Metan från idisslare
CO2 + 8 H  CH4 + 2
H 2O
Väte frigörs när ättiksyra
och smörsyra bildas.
Väte förbrukas när
propionsyra bilas.
Väteöverskott  metan
Kolhydratomsättning hos idisslare (Björnhag m fl, 1989, teckning av Marie Stockman)
Grisgård
Åtgärder för minskad klimatpåverkan
I.
Förbättrad produktivitet och effektivitet
 Resurseffektiv, hög och jämn produktion.
 Litet spill
 Fokusera på KVÄVE,
energi och foder.
Foder
Foder
Stallgödsel
Stallgödsel
Syfte med klimatrådgivningen
Inspirera och motivera till
Kostnadseffektiva klimatåtgärder
Effektiv resursanvändning
Anpassad produktion – miljömässigt hållbart
Målbild för klimatarbetet i Greppa
Vi sprider kunskap och inspiration
Om klimatsmarta åtgärder på gården
Vår rådgivning ger kunskap
Kring hur jordbruket kostnadseffektivt kan minska sektorns
klimatpåverkan
Vad innehåller klimatkollen?
Gårdsbesök 2-3 h o uppfölj. tfn-samtal
Allmän del om klimat, växthusgaser, jordbrukets roll
Översiktlig beräkning av gårdens växthusgasutsläpp
Diskussion om:
Stort o smått ifråga om utsläpp på gården
Möjliga klimatåtgärder och viktigaste åtgärdsområden på gården
Översiktligt kring förutsättningar för produktion och avsättning av
bioenergi
Vilka områden och åtgärder som kräver mer rådgivning
Råd inför fortsatt klimatrelaterad rådgivning i och utanför Greppa
Vad krävs av en klimatrådgivare?
Förmåga att
Förmedla kunskap på bredden och djupet kring åtgärder för att minska
klimatpåverkan
Beskriva potentialen att minska klimatpåverkan på olika typer av
gårdar
Diskutera övergripande strategier för gården
Beskriva kostnader/ekonomi/lönsamhet för åtgärder
Se till helheten kring åtgärders effekt på andra miljömål
Samarbete/kommunikation med andra rådgivare som möter Greppas
lantbrukarmedlemmar
Klimat i Greppa Näringen
Moduler med stark koppling till klimat
Kvävestrategier (olika typer)
Bördighet/markpackning
Växtnäringsbalanser
Grovfoderproduktion
Betesstrategi
Utfodringsrådgivning (nöt, gris)
Byggrådgivning
Energieffektivisering
Klimatmoduler
Klimatkollen 20A växtodlingsgårdar
Klimatkollen 20B djurgårdar
Övriga moduler med indirekt klimatkoppling
Test av mineralgödselspridare
Precisionsodling
Att bli klimatrådgivare
Grundkurs 2 dagar (nu)
Uppföljning 1 dags
Klimatkollenkurs
Beräkningsverktygutbildning via web
Godkänd beräkning av
”egen” gård i
beräkningsverktyg
Vilja att förkovra sig och
att löpande uppdatera
sina kunskaper inom
klimatområdet och delta i
utbildningar som hålls
Klimatutbildningar på gång
Rådgivarutbildning klimat
Grundkurs ”Jordbruket o klimatet” idag + om ett år
vid behov
Utbildningar i nytt beräkningsverktyg för
klimatgasutsläpp (CoFoten) via web
Klimatkollenkurs i Jönköping (April)
Erfakurs beräkningsverktyg och
klimatkollenrådgivning.
Klimatmärkning (samarbete Sigill/KRAV)
Energikartläggning (i LRF:s regi)
Vad är annars på gång?
Vidareutveckling
Kunskapsunderlag
Samarbete/dialog med Klimatmärkningsprojektet
Förberedelse projekt nytt webverktyg för STANK in
Mind (vn-balanser)
Ny modul
Fördjupning klimat för djurgårdar
Energieffektivisering i jordbruket