RESULTAT FRÅN SBUF-PROJEKT NR 12912 SAMMANFATTNING

Download Report

Transcript RESULTAT FRÅN SBUF-PROJEKT NR 12912 SAMMANFATTNING

h
RESULTAT FRÅN SBUF-PROJEKT NR 12912
SAMMANFATTNING FÖR BESLUTSFATTARE
Dags att minska byggandets klimatpåverkan!
Klimatpåverkan från byggnaders energianvändning är ett mycket diskuterat och relativt väl
utforskat område. Klimatpåverkan från byggprocessen, inklusive tillverkning av byggmaterial,
byggtransporter och produktionen på byggarbetsplatserna, är dock inte lika väl belyst.
Standarder för livscykelanalyser (LCA) för att
bedöma byggnaders klimatpåverkan finns nu
tillgängliga. Tillämpningen av LCA inom svensk
byggsektor är dock fortfarande begränsad.
I detta projekt har forskare från IVL och KTH
tillsammans med representanter för byggbranschen studerat klimatpåverkan från byggandet av ett flerbostadshus och satt den i
relation till klimatpåverkan från byggnadens
drift. Resultatet är slående: För ett nybyggt
energieffektivt flerbostadshus i betong är klimatpåverkan från byggprocessen ungefär lika stor
som från femtio års drift. Detta bör få konsekvenser för bygg- och fastighetssektorn framöver.
Projektet har finansierats av SBUF, Regeringskansliet, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Stiftelsen IVL samt deltagande organisationer och företag. Skanska har bidragit med
underlagsmaterial för fallstudiebyggnaden.
2
Projektets styrgrupp har bestått av Johnny Kellner
(Veidekke), Jonas Gräslund och Johan Gerklev
(Skanska), Karin Byman (ÅF), Larissa Strömberg
(NCC) samt undertecknad. I projektets referensgrupp har därutöver även ingått Per Westlund
och Jan Nordling (IVA), Allan Leveau (Svenska
Bostäder), Monica Björk, Fredrik Winberg och
Klas Partheen (Byggmaterialindustrierna),
Ola Larsson (WSP), Göran Westerfors (Peab)
samt Anna Jarnehammar (IVL). Arbetet med
datainsamling och beräkningar har utförts av
Martin Erlandsson, Johanna Fredén och Ida
Adolfsson (IVL), Tove Malmqvist och Carolina
Liljenström (KTH) samt Gustav Larsson (Skanska).
Det är vår förhoppning att det arbete som nu
har gjorts för att ta fram fakta om klimatpåverkan från byggandet ska leda till såväl
fortsatt kunskaps- och metodutveckling som till
konkreta åtgärder för att minska klimatpåverkan
i alla led i plan- och byggprocessen.
Stockholm i januari 2015,
Maria Brogren (projektledare)
Energi- och miljöchef Sveriges Byggindustrier
Sammanfattning
I ett modernt energieffektivt1 flerbostadshus i betong är klimatpåverkan från att uppföra huset i samma
storleksordning som klimatpåverkan från byggnadens energianvändning under en analysperiod på 50 år.
Det största bidraget till byggprocessens klimatpåverkan kommer från produktionen av byggmaterial,
framförallt betong. Klimatpåverkan från underhåll och rivning står för en mindre del av byggnadens
totala klimatpåverkan. Att bygga ett energieffektivt hus ger en lägre klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv än att bygga enligt dagens BBR-krav på energiprestanda. Det ger också en minskad total
klimatbelastning att energirenovera flerbostadshus, trots den ökade materialåtgången. Krav på garage i
källarplan ökar klimatpåverkan med cirka 20 procent jämfört med gatuparkering.
Dessa slutsatser baseras på beräkningar för flerbostadshusen i kvarteret Blå Jungfrun i Stockholm.
Husen kan anses vara representativa för nya energieffektiva flerbostadshus med betongstomme och
ytterväggar av betong. Beräkningarna har gjorts med livscykelanalys (LCA) enligt europeiska standarder
kopplade till Byggproduktdirektivet. Beräkningarna är gjorda med så kallad bokförings-LCA och baseras
på dagens energitillförsel och dagens byggmaterialproduktion. Samtliga resultat och underlag för
beräkningarna finns redovisade i huvudrapporten2.
Bakgrund och syfte
Klimatpåverkan är den miljöfråga som är vår
generations största utmaning och vi måste alla
bidra med de förbättringar som är möjliga. Det har
tidigare antagits att klimatpåverkan från en byggnads energianvändning under driften är betydligt
större än klimatpåverkan från att uppföra byggnaden. En gammal tumregel i byggbranschen sa att
cirka 15 procent av klimatpåverkan och energianvändning sker under byggfasen och 85 procent
under driftfasen. Detta påstående kanske var sant
för ett decennium sedan, men vad gäller idag?
På senare år har energianvändningen per kvadratmeter bostadsyta minskat, samtidigt som en allt
större del av den energi som används är förnybar.
Båda dessa aspekter bidrar till i en minskad
klimatpåverkan från byggnadens energianvändning. Vi kan samtidigt konstatera att det finns
krav i Boverkets byggregler (BBR) på byggnaders
energianvändning under drift, men inga krav på
klimatpåverkan från att bygga husen.
Hur stor är då klimatpåverkan från driften i förhållande till den klimatpåverkan som uppkommer
av att bygga huset? I detta projekt har forskare
från IVL och KTH med stöd från Skanska med flera
studerat klimatpåverkan från ett flerbostadshus i
ett livscykelperspektiv, det vill säga från byggandet av huset inklusive materialframställning,
byggtransporter och processer på byggarbetsplatsen, via energianvändning under byggnadens
drift, till underhåll och slutligen rivning.
Projektets syfte är att:
 Studera klimatpåverkan under byggprocessen respektive driftskedet för ett
nybyggt energieffektivt flerbostadshus
 Lyfta frågan om byggprocessens och byggmaterialens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv
 Lyfta metodikfrågor relaterade till livscykelanalys för byggnader
Analysen tar enbart hänsyn till klimatpåverkan
och energianvändning. Andra egenskaper hos
byggmaterial, såsom bullerdämpning, brandskydd och effektreduktion, är viktiga men har
inte beaktats här.
1. Med energieffektivt menar vi i rapporten en energiprestanda på 55 kWh/m2, i nivå med s.k. passivhus.
2. Byggandets klimatpåverkan – Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus i betong, Liljenström m.fl. 2015 (slutrapport i SBUF-projekt nr 12912).
Rapporten finns för nedladdning på www.sverigesbyggindustrier.se/publikationer
3
Livscykelanalys
För att bedöma en produkts miljöpåverkan i ett
livscykelperspektiv används livscykelanalysmetodik. En livscykelanalys (LCA) beskriver miljöpåverkan numeriskt inom olika kategorier såsom
klimatpåverkan, övergödning, marknära ozon och
resursanvändning.
Ett byggnadsverks olika livscykelskeden
Ett byggnadsverks livscykel delas in i livscykelskeden enligt figur 1. I litteraturen förekommer
begreppet inbyggd miljöpåverkan i relation till
byggnaders livscykel. Det finns ingen entydig
definition av detta begrepp, men det antas här
syfta på den miljöpåverkan som relaterar till
materialproduktion, transporter och byggprocesser. Andra begrepp är uppströms och
nedströms miljöpåverkan, där uppströms här
antas relatera till alla processer som sker innan
byggnaden tas i drift. Detta illustreras i figur 1.
Kvoten mellan uppströms och nedströms miljöpåverkan utgör ett nyckeltal som är intressant för
detta projekt. Gjorda antaganden och beskrivning
av beräkningarna finns redovisade i huvudrapporten ”Byggandets klimatpåverkan”.
För att en livscykelanalys ska bli entydig, det vill
säga ge samma resultat oavsett vem som gör
beräkningen, så måste metodanvisningar och
andra preciseringar tas fram. De metodval och
preciseringar som gjorts här följer de standarder
som kopplar till EU:s Byggproduktförordning
(EN15805 och EN 15978). Det innebär bland
annat att beräkningar görs enligt principerna för
en ”bokförings-LCA”. En bokförings-LCA kännetecknas av att man i teorin kan summera miljöpåverkan från alla produkter som konsumeras
och att den sammanlagda miljöpåverkan då
överensstämmer med de globala utsläpp som
faktiskt sker.
Uppströms
Nedströms
Inbyggd
Byggprocessen (byggandet)
C4 - Sluthantering
C3 - Avfallshantering
C2 - Transport
C1 - Rivning
B7 - Vattenanvändning
B6 - Energianvändning
B5 - Renovering
B4 - Utbyte
B3- Reparation
B2- Underhåll
B1- Användning
A5- Byggproduktion
A 4-5
Byggskede
A4 - Transport
A3 - Tillverkning
A2 - Transport
A1- Råmaterial
A 1-3
Produktskede
D
Övrig
miljöinfo
C 1-4
Slutskede
B 1-7
Driftskede
Potential för
återanvändning och
material- och
energiåtervinning
Inbyggd
Figur 1. Moduler och delmoduler för ett byggnadsverk enligt standarderna kopplade till byggproduktförordningen (EN 15804 och EN 15978).
4
Fallstudieobjektet Blå Jungfrun
Figur 2. Kvarteret Blå Jungfrun. Foto: Jan Särnesjö
I projektet studeras ett nybyggt energieffektivt
flerfamiljshus i kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen i södra Stockholm, se figur 2. Kvarteret
består av fyra lamellhus med totalt 97 lägenheter
om 2-5 rum och kök. Den totala boarean är
8 173 kvadratmeter (Atemp=11 003 kvadratmeter)1.
Projektet beställdes av Svenska Bostäder och
utfördes av Skanska i en totalentreprenad.
Projektet påbörjades 2008 och de sista hyresgästerna flyttade in hösten 2010.
Byggnaderna är projekterade för mycket låg specifik
energianvändning (55 kWh/m2 Atemp och år).
Husens stomme, bjälklag, ytterväggar och lägenhetsskiljande väggar är av betong. Stommen är
byggd av prefabricerade skalelement av så
kallade VST-skivor som fylls med betong. Detta
ger en mycket tät vägg, vilket bidrar till husets
goda energieffektivitet.
Värme tillförs främst via FTX-ventilationen som
har en gemensam (central) roterande värme-
växlare där tilluften förvärms med hjälp av
värmen i frånluften2. Fjärrvärme används för att
värma vatten och allmänna utrymmen, samt
tilluften i värmeväxlaren. I sovrum, vardagsrum
och badrum finns små el-element som kan
användas om värmen i tilluften inte räcker till.
De boende kan följa sin energianvändning med
hjälp av en display i varje lägenhet. Användning
av varm- och kallvatten, hushållsel och komplementvärme mäts timvis och debiteras hushållen
individuellt. Byggnadernas energibehov följs upp i
detalj 2011-2015. För åren 2011-2014 låg den
uppmätta specifika energianvändningen på 5154 kWh/m2 Atemp och år.
Kvarteret Blå Jungfrun kan anses vara förhållandevis representativt för nya flerbostadshus där
betong är det dominerande byggmaterialet i
stommen och ytterväggar. Det ska dock noteras
att Blå Jungfrun inte har något garage i källaren,
vilket annars är vanligt i nybyggnation idag.
1. Atemp är den invändiga arean för våningsplan, vindsplan och källarplan som värms till mer än 10°C. A temp är
den area för vilken byggnadens specifika energianvändning beräknas.
2. Luften från kökskåpan passerar inte värmeväxlaren, utan släpps rätt ut.
5
Beräkningsresultat
Klimatpåverkan uppströms (byggprocessen,
modul A) orsakas främst av materialproduktionen,
det vill säga modul A1-3. Materialproduktionen
står för hela 84 procent av klimatpåverkan uppströms, medan själva byggproduktionen och
transporterna av material och maskiner till byggplatsen ger ett relativt litet bidrag, se figur 3.
Notera att figuren visar bidraget till total klimatpåverkan från alla moduler i byggprocessen (A1-5).
Den byggdel som bidrar mest till klimatpåverkan
uppströms är Betong, betongvaror, bruk och
armering (BY03), det vill säga själva stommen.
Andra betydande byggdelar är Trävaror, byggskivor och byggplåt (BY02), Invändiga ytskikt,
snickerier och inredningar (BY04), Energivaror och
bränslen (BY11), samt Byggnadsisolering (BY01).
Vilka byggdelar och processer som bidrar mest till
klimatpåverkan uppströms illustreras i figur 4.
13%
3%
Produktskede (A1-3)
Transport (A4)
Byggproduktion (A5)
84%
Figur 3. Bidrag från olika livscykelfaser till total klimatpåverkan uppströms.
1%
BY01 Byggnadsisolering
1%
2%
3%
0%
8%
BY02 Trävaror, byggskivor, byggplåt
5%
3%
20%
1%
6%
50%
BY03 Betong, betongvaror, bruk
och armering
BY04 Invändiga ytskikt,
snickerivaror och inredningar
BY05 Byggvaror övrigt
BY06 El, tele, data, styr och
vitvaror
BY07 VVS-produkter och
apparater
BY08 Arbetsplatsens
kemikalier
BY09 Mark- och
anläggningsprodukter
Figur 4: Bidrag från byggdelar till total klimatpåverkan uppströms.
6
En uppdelning av byggprocessen kan även göras
utifrån vilka poster i kalkylen som bidrar mest till
klimatpåverkan, de så kallade mest betydande
resurserna. Detta illustreras i figur 5. Byggbetong
1%
2%
2%
1%
1%
1%
1%
1%
2%
4%
5%
45%
7%
8%
19%
står för drygt 50 procent av klimatpåverkan
(45+7 procent). Andra betydande resurser är VSTskivan (som innehåller cement), armering,
isolering och klinkerplattor.
Byggbetong Skanska C32/40
VST-skiva
Armering rakstål
Byggbetong Skanska C25/30
Isolering (EPS)
Klinkerplatta/klinker
Gipsskivor
Stålreglar
Högpresterande betongprefab.
Ventilationssystem
Spik, skruv, beslag
Treglasfönster, trä
Galvat stål och smide
Mur- och putsbruk
Mineralullsisolering
Figur 5. De resurser som bidrar mest till klimatpåverkan uppströms.
Klimatpåverkan från Blå Jungfruns energianvändning under driftfasen har beräknats för tre olika
alternativ enligt nedan:
1) ”Låg” – El och fjärrvärme producerad med hög
andel förnybara bränslen
2) ”Medel” – nordisk medelelmix samt svensk
fjärrvärmemedel
3) ”Hög” – nordisk residualelmix1 samt fjärrvärme
i storstadsnät
I grundscenariot används 50 års analysperiod.
Uppströms klimatpåverkan, det vill säga den
klimatpåverkan som uppkommer under hela
produktionsprocessen för att uppföra byggnaden
är 350 kg CO2-ekv./m2Atemp, se figur 6. Materialproduktion står för 84 procent av denna klimat-
påverkan och produktion av betong utgör en stor
del av detta.
Om hela byggnadens klimatpåverkan analyseras
så kan man konstatera att Underhåll (B2) och
Utbyte (B4) samt Slutskedet (C) står för en lägre
klimatpåverkan än Byggprocessen (A), se figur 6.
Klimatpåverkan från underhåll och utbyte mer än
fördubblas vid en dubbelt så lång analysperiod.
Detta eftersom vissa byggdelar inte behöver bytas
de första 50 åren men väl därefter. Även om
osäkerheterna är stora när det gäller framtida
processer och beslut, visar resultatet på vikten av
att inkludera alla delar av en byggnads livscykel i
beräkningarna.
1. Nordisk residualel är den el som på årsbasis ”blir över” när ursprungsmärkt/miljömärkt el har räknats av.
7
1200
23
kg CO2-ekv./m2 Atemp
1000
Slutskede (modul C1-4)
602
800
23
600
400
200
Energianvändning i
driftskedet (modul B6)
301
160
Underhåll och utbyte
(modul B2, B4)
351
351
Byggprocessen
(modul A1-5)
Grundscenario 50 år
Grundscenario 100 år
70
0
Figur 6. Klimatpåverkan för fallstudieobjektet Blå Jungfrun fördelat över livscykeln.
Grundscenariot beskriver det sätt på vilket Blå
Jungfrun faktiskt uppfördes. För att analysera
klimatkonsekvenserna av andra konstruktionslösningar gjordes fyra alternativa beräkningar:
1) Tillägg av ett garage under huset (i verkligheten saknar Blå Jungfrun garage)
2) Jämförelse med om Blå Jungfrun skulle byggts
enligt BBR-krav (90 kWh/ m2 Atemp och år)
3) Jämförelse med om Blå Jungfrun skulle ha
byggts med så kallade lätta utfackningsväggar i
trä på långsidorna istället för betong
4) Jämförelse med om Blå Jungfrun skulle byggts
enligt BBR-krav men renoverats till lågenergihus
(55 kWh/m2 Atemp och år) efter 50 år (med hjälp
av lätta utfackningsväggar i trä)
Analysen av tillägg av garage (baserat på en
parkeringsnorm på 0,7 parkeringsplatser per
lägenhet) visar att uppströms klimatpåverkan
skulle öka med cirka 70 kg CO2-ekv./m2Atemp.
Jämförelserna av Blå Jungfrun med ett BBR-hus,
ett hus med långsidor av utfackningsväggar av trä
8
och ett BBR-hus som energirenoveras efter 50 år
visar att skillnaden i inbyggd klimatpåverkan
mellan husen är relativt liten, oavsett om det
gäller grundutförandet i betong eller ett hus med
utfackningsväggar i trä på långsidorna. Detta
beror på de fortsatt stora betongmängderna i
husets övriga delar. Klimatpåverkan under hela
husets livscykel är dock väsentligt lägre för det
energieffektiva huset än för huset som byggs
med energiprestanda enligt dagens BBR-krav.
Det energirenoverade huset ligger däremellan, se
figur 7.
Den beräknade klimatpåverkan bedöms vara
representativ för dagens produktion av flerbostadshus i betong med lågenergiprofil även om
vissa avgränsningar har gjorts i beräkningarna.
Vi valde till exempel att inte ta med markarbeten.
Förenklade beräkningar har gjorts för underhåll
och rivning, exempelvis har vi enbart inkluderat
materialproduktion kopplat till renoveringsarbete
(inte arbetsprocesser, transporter och avfallshantering), samt mycket begränsat inre underhåll. Fallstudiebyggnaden har inte garage vilket
annars är praxis i dagens nyproduktion i Stockholm.
1600
1400
kg CO2-ekv./m2 Atemp
1200
1000
Energianvändning i
driftskedet (modul B6)
951
776
800
602
Underhåll, utbyte,
renovering (modul B2,
B4, B5)
600
400
200
160
160
164
351
331
331
Grundscenario
BBR-hus
BBR-hus renoveras
till lågenergihus efter
50 år
Byggprocessen (modul
A1-5)
0
Figur 7. Fördelning av total klimatpåverkan på byggprocess (modul A1-5), underhåll, reparation, utbyte,
renovering (modul B2-5) och energianvändning i driftskedet (modul B6) – jämförelse mellan (1) grundscenariot, (2) BBR-hus (90 kWh/m2, ljudklass C) och (3) renovering av BBR-hus till lågenergihus
(55 kWh/m2,år) efter 50 år. Energianvändningen i driftskedet är exklusive hushållsel. Analysperiod 100 år.
Slutsatser
Studien visar betydelsen av att ta hänsyn till den
inbyggda klimatpåverkan i planering av ny
bebyggelse och vid renovering av befintliga
flerbostadshus, särskilt som det kan antas att
energin som används för byggnadens drift blir allt
mindre klimatpåverkande i framtiden.
Studien visar även att det är viktigt att bygga med
energieffektiva klimatskal även om det leder till
något ökade materialmängder. Samtidigt visar
studien tydligt att byggprocessens klimatpåverkan
är mycket viktig att hantera i nybyggnation.
I projektet har vi kunnat konstatera att arbetet
med att få LCA-beräkningar att bli entydiga, det
vill säga ge samma svar oavsett vem som gör
beräkningarna, har gått snabbt framåt de senaste
åren och att entydighet idag är möjligt att uppnå
för byggprodukter. När det gäller att få entydiga
LCA-beräkningar för hela byggnader, som skulle
kunna användas som beslutsunderlag i upphandling av byggprojekt, återstår en del arbete.
Detta arbete följs och stöttas av byggsektorn.
Resultat från projektet har redan ingått som
underlag i rapporten ”Klimatpåverkan från
byggandet” och presenterats i Almedalen 2014.
Det blev ett startskott för att öka insatserna för
att begränsa klimatpåverkan från byggandet. Ett
konkret resultat är att Vinnova har beviljat stöd
för att ta fram en strategisk innovationsagenda
inom området.
9
Rekommendationer till byggsektorns aktörer
En övergripande rekommendation från projektet
är att frågan om klimatpåverkan från byggandet
måste upp på bordet, och adresseras till beslutsfattare inom olika sektorer och på olika nivåer, för
att något ska hända. Beställare, byggföretag med
flera måste analysera och tydliggöra byggprocessens klimatbelastning, så att de kan
identifiera sin egen roll och bidra med sin del för
att minska klimatpåverkan från byggandet.
Det behövs en dialog mellan sektorns aktörer,
myndigheter och politiker så att politiska beslut
fattas med kunskap om klimatpåverkan av byggprocessen. Kommuner bör uppmärksamma
klimatfrågan i byggprocessen vid planering. Så
långt möjligt bör byggnader placeras så att
befintlig infrastruktur kan utnyttjas, och mark- och
anläggningsarbeten anpassas för att minimera
förflyttning av massor.
Berörda myndigheter bör i samarbete med branschen utveckla upphandlingsmodeller som
stimulerar till minskad klimatbelastning vid investeringar. I upphandlingar måste projektspecifika
data användas (i stället för medelvärden) för att
stimulera till positiv utveckling. Bra klimatprestanda måste ge en konkurrensfördel för de
entreprenörer och leverantörer som arbetar med
frågan. Metodiken för beräkningar av byggandets
klimatpåverkan bör vara nationell, eller ännu
hellre EU-gemensam.
Innan krav kan ställas i upphandlingar måste en
bredare kunskap byggas upp inom sektorn annars
riskerar olämpliga krav att leda till suboptimeringar. Det är exempelvis viktigt att minskning av
byggprocessens miljöpåverkan inte sker på bekostnad av husets prestanda (funktioner) under
dess livslängd, utan att grundläggande tekniska
krav, inklusive en god innemiljö, alltid klaras.
Privata och offentliga beställare bör redan vid
förstudier efterfråga alternativa utföranden som
ger lägre klimatpåverkan. Nyproducerade byggnader och anläggningar bör, så snart metod-
10
frågorna är standardiserade, klimatdeklareras
även vad gäller byggprocessen.
Formas, Vinnova med flera statliga forskningsfinansiärer bör, vid allokering av medel för forskning och kunskapsspridning, uppmärksamma
klimatpåverkan från både byggprocessen och
driftskedet.
Produktionsmetoder med mindre klimatbelastning vid såväl tillverkning som användning (inklusive underhåll) behöver utvärderas och utvecklas
för både nya och befintliga material och produkter.
För att kunna följa sektorns arbete med dessa
frågor behövs årlig nationell statistik över klimatpåverkan från byggprocessen. Det är viktigt att
klimatpåverkan från byggprocessen kan särskiljas
från klimatpåverkan från driftfasen i statistiken.
Byggbolagens ansvar
Att redovisa klimatpåverkan från byggprocessen
på ett entydigt, transparent och lättbegripligt sätt
är nödvändigt för att synliggöra det arbete som
redan pågår i byggsektorn för att minska klimatpåverkan från byggprocessen och för att skapa
incitament för vidare utveckling. Byggbolagen bör
i första hand själva ta initiativ till att frivilligt
klimatdeklarera nyproducerade byggnader och
anläggningar avseende byggprocessen.
Det finns mycket som byggentreprenören kan
göra för att minska klimatpåverkan från byggprocessen. En viktig del handlar om att arbeta
systematiskt med att minska klimatpåverkan i
varje enskilt byggprojekt.
Materialtransporter till byggarbetsplatsen bör
klimateffektiviseras med kloka logistiklösningar
och förnybara drivmedel. Vid totalentreprenad
ska energieffektiviseringskrav även ställas på
underentreprenörerna.
På arbetsplatsen bör eventuella ineffektiva
bensin- och dieseldrivna arbetsmaskiner ersättas
av effektivare maskiner (t.ex. eldrivna) och/eller
maskiner som drivs med förnybara bränslen.
Cirka 70 procent av den el som används i byggproduktionen går till belysning och uppvärmning
av byggbodar. Resten går till uttorkning, uppvärmning av förrådscontainrar samt drift av kranar,
byggfläktar och verktyg. Utvecklingen av energieffektiva byggbodar har gått snabbt och det finns
idag flera leverantörer. Bodar går även att ansluta
till fjärrvärme, värmepump eller FTX-aggregat för
uppvärmning, och/ eller till termiska solfångare
för varmvatten. Verktygscontainrar bör vara
isolerade samt ha luftsluss och självstängande
dörrar. Belysning på byggplatserna bör vara
energieffektiv LED-belysning med tidsreläer
och/eller närvarostyrning.
Ett enkelt och effektivt sätt styra mot ökad eleffektivisering på arbetsplatsen är att beställaren
låter entreprenören och UE stå för kostnaden för
el i stället för att beställaren står för detta.
Klimatbelastningen från uttorkning av stommen
kan minskas både genom att optimera materialval
och byggmetoder, och genom att redan i ett tidigt
skede ansluta bygget till fjärrvärme med en mobil
undercentral.
ytterligare insatser utöver informations- och
kunskapsspridning. Andra åtgärder behöver
provas och utvärderas innan marknadens aktörer
känner sig trygga att vidta dem.
Ekonomin är en övergripande drivkraft för entreprenören. Huvuddelen av energieffektiviseringsåtgärderna är lönsamma. Det som behöver
utvecklas är tydligare ekonomiska drivkrafter som
styr mot minskad klimatpåverkan från byggnader i
ett livscykelperspektiv. Energieffektivisering är en
mycket viktig del i detta men fångar exempelvis
inte hela klimatpåverkan från byggmaterialproduktionen. Energieffektivisering handlar inte
enbart om teknik utan även om ett ändrat förhållningssätt och löpande uppföljning för att
kunna utveckla ständiga förbättringar. Att utse en
energiansvarig underlättar arbetet.
Med ett strukturerat och transparent arbetssätt
för att verifiera klimatprestanda kan byggföretag
effektivisera sitt klimatarbete. Att kunna verifiera
en bättre klimatprestanda för entreprenörens
egna produkter och byggsystem i jämförelse med
branschgenomsnittet kommer att kunna ge konkurrensfördelar inom de närmaste åren.
Tillverkning av asfalt vid lägre temperatur sparar
både energi, vilket är en direkt kostnadsbesparing,
och minskar koldioxidutsläppen. Återvinning av
asfalt likaså. Inblandning av koksaska eller gips i
betong reducerar utsläpp av koldioxid.
Det finns flera användningsområden för LCA hos
entreprenörer, t.ex. utveckling av innovativa
klimatneutrala byggprodukter och -teknik. Det är
också av största vikt att livscykelperspektivet
inkluderas vid exempelvis val av byggmaterial,
inköp av insatsvaror och transporttjänster hos
byggföretag. Inköparna på byggföretagen har en
viktig roll, bland annat i att ställa krav på materialleverantörerna vid upphandling.
Huvuddelen av det som nämnts här kan därför
redan idag tillämpas av branschens aktörer utan
11
Klimatpåverkan från byggnaders energianvändning är ett väl utforskat område. Klimatpåverkan från själva byggprocessen är inte alls lika väl belyst. I detta projekt har
forskare tillsammans med representanter från byggbranschen studerat en byggnads
klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv, från byggandet av huset inklusive materialframställning, byggtransporter och produktionen på byggarbetsplatsen, via underhåll
och energianvändning under byggnadens drift, till ett tänkt rivningsskede. Resultatet är
att i ett modernt flerbostadshus är klimatpåverkan från att uppföra huset i samma
storleksordning som från energianvändningen under 50 års drift. Klimatpåverkan från
underhåll och rivning står för en mindre del av byggnadens totala klimatpåverkan.
Detta gäller även om beräkningen görs för 100 år. Idag ställs ofta tuffa krav på byggnaders
energianvändning men lite kraft läggs på att minska klimatpåverkan från att bygga
husen. I rapporten presenteras åtgärdsförslag.
Beräkningarna har gjorts för lågenergibyggnaden Blå Jungfrun i södra Stockholm,
vilken kan anses representativ för ett nybyggt flerbostadshus med betongstomme och
ytterväggar av betong. Beräkningarna har gjorts med hjälp av livscykelanalys (LCA) så
som den definieras i Europeiska standarder kopplade till Byggproduktdirektivet.
© Sveriges Byggindustrier 2015
Foton: Jan Särnesjö
www.sverigesbyggindustrier.se