The thick shelled river mussel (

Unio crassus

) brings LIFE+ back to rivers [UC4LIFE]

Målarmusslans återkomst…

Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Bräkneån (SE0410168)

Jonas Johansson* och Andreas Nilsson*

*Länsstyrelsen i Blekinge län, 371 86 Karlskrona. Mail: [email protected]

Sammanfattning

Föreliggande planeringsunderlag utgörs av dokumentation av projektområdets nuvarande förhållande (såväl abiotiska som biotiska variabler) samt beskrivningar över metodik för specifika LIFE-åtgärder, främst värdfiskstudier (aktivitet C.1), restaureringsåtgärder (C.2), återintroduktion/flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3) och monitoring (E.2). Dessa fyra LIFE-åtgärder utgör projektets viktigaste moment vilka bör integreras för att vi skall nå projektets målsättningar. Planeringsunderlaget syftar till att underlätta genomförandet av planerade LIFE-åtgärder vilka inleds under 2012 för att slutföras senast under 2016. I projektområdet i Bräkneån (SE0410168) ska tre vandringshinder åtgärdas och substrat och strukturer ska tillföras ån. Monitoringen syftar till att följa upp effekterna av åtgärder. Länsstyrelsen i Blekinge län genomför åtgärderna.

Innehåll

1. Bakgrund ................................................................................................................................ 2 2. Projektets fokus ...................................................................................................................... 3 3. Tidsplan .................................................................................................................................. 3 4. Administration - personresurser ............................................................................................. 4 5. Värdfiskstudier (C.1) .............................................................................................................. 4 6. Restaurering av akvatiska livsmiljöer i Bräkneån (C.2) ........................................................ 5 7. Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3) ........................................ 6

8 Monitoring (E.2) ...................................................................................................................... 8 Mål & Syfte ........................................................................................................................ 8 Undersökningsprogrammets upplägg ................................................................................. 8

Val av lokaler ..................................................................................................................... 9 Undersökningstyper ........................................................................................................... 9 Transekter ........................................................................................................................... 9

Parametrar i transekter ..................................................................................................... 10 Övriga undersökningar ..................................................................................................... 10 Temp/flöde ....................................................................................................................... 10

Redoxpotential ................................................................................................................. 11 Fisk ................................................................................................................................... 11 Bottenfauna ...................................................................................................................... 11 Sediment ........................................................................................................................... 11 Vattenkemi ....................................................................................................................... 11

Tidpunkter provtagning i undersökningsprogrammet ...................................................... 12

Bilaga 1 Biotopvårdsplan för Bräkneåns södra del Bilaga 2 Förprojektering av åtgärder för fria vandringsvägar för fisk i Bräkneån Björstorp, Tararp, Trånhem 1

1. Bakgrund

Målarmusslans återkomst är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelserna i Skåne, Blekinge, Jönköping, Östergötland och Sörmland samt Karlstads universitet. Projektets målsättning är att förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer i tolv projektområden i elva sydsvenska vattendrag – till gagn för den biologiska mångfalden och oss människor. Den utrotningshotade tjockskaliga målarmusslan ( utsättningsverksamhet.

Unio crassus

) är känslig för miljöstörningar och utgör projektets symbol. Projektet spänner geografiskt över fem län (Skåne, Blekinge, Jönköping, Östergötland och Sörmland) och innefattar tolv Natura 2000 områden inom vilka LIFE finansierade åtgärder skall genomföras (Figur 1). Karlstads universitet utgör vetenskaplig koordinator med fokus på åtgärder kopplade till musslans ekologi, odling och

Figur 1.

Tolv projektområden (rödmarkerade; Fyledalen, Klingavälsån, Mörrumsån, Bräkneån, Emån, Brusaån, Föllingsö, Storån, Kapellån, Vretaån, Svärtaån och Vedaån) ingår i projektet

Målarmusslans återkomst…

2

Projektet blev av Europakommissionen slutgiltigt godkänd den 25:e november 2011 och startades upp formellt den första januari 2012. Projektets varaktighet är fem år med slutdatum är 2016-12-31.

2. Projektets fokus.

Projektet innefattar totalt 18 olika projektaktiviteter, varav tre utgörs av konkreta vattenvårdande aktiviteter (värdfiskstudier, restaurering av akvatiska livsmiljöer, odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla) och undersökningar (monitoring/uppföljning). Dessa fyra aktiviteter omsätter >80% av budgeten och utgör projektets kärnverksamhet. 1) Värdfiskstudier (C.1) vars syfte är att kartlägga den tjockskaliga målarmusslans preferens avseende lämpliga värdfiskar i sju vattendrag (Fyledalen, Klingavälsån, Bräkneån, Brusaån, Föllingsö, Vretaån, och Svärtaån). 2) Restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2) i tolv projektområden. Åtgärderna är individuellt utformade beroende på att vi tar hänsyn till projektspecifika störningsregimer vars negativa effekter skall minimeras. Generellt syftar restaureringen till att skapa variationsrika livsmiljöer (habitat) genom tillförsel av strukturer samt förbättra konnektivitet i vattendraget. Åtgärderna skall skräddarsys utifrån i) projektområdets störningsregim, ii) musslans habitatpreferenser iii) värdfiskens habitatpreferenser, men samtidigt vara realistiska och genomförbara utifrån given tidsplan. 3) Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3). Under förutsättning att värdfiskstudierna faller väl ut (se punkt 1 ovan) är det möjligt att odla fram juvenila musslor /alternativt sätta ut infekterade värdfiskar) för utsättning i de vattendrag (Klingavälsån och Fylan) där den är utrotad. Projektet har vidare som målsättning att genomföra förflyttningsförsök (fem projektområden), där vi plockar musslor från närliggande populationer och sätter ut dessa på lämpliga sträckor inom projektområdet där restaurering har utförts och för musslan lämpliga habitat har skapats. 4) Monitoring/uppföljning (E.2) av punkterna 1-3 ovan är komplext och svårt att i detalj planera. Dock är det projektets ambition att monitoringprogrammets olika frågeställningar (kopplade till såväl värdfiskstudier, restaureringsåtgärder som utsättning av musslor) integreras. Kostnadseffektivitet eftersträvas. Dessa fyra projektaktiviteter är såväl kostnadskrävande som tidsödande, och grundlig planering är en förutsättning för att åtgärderna skall kunna utföras kostnadseffektivt och enligt tidsplan.

3. Tidsplan

I projektområdet Bräkneån kommer två moment genomföras under perioden 2012 – 2016. Under 2012 ligger fokus på att starta upp arbetet med att åtgärda vandringhinder.Under 2013 ligger fokus på restaureringsåtgärder, vandringshinder samt monitoring. Under 2015 skall monitoring genomföras, och värdena då kunna jämföras med motsvarande värden som samlades in före det att restaureringar genomfördes och vandringshinder åtgärdades. 3

Tabell 1.

Tidplan (grå fält) för restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2) och monitoring/uppföljning (E.2) ? = tidsmässig backup.

i ii

2012

iii iiii i

detta dokument samt bilaga 1 och 2.

ii

2013

iii

Tidsplan, Bräkneån projektområde

iiii i ii

2014

iii iiii i ii

2015

iii iiii i ii

2016

iii

?

iiii

För detaljerad information om momentens genomförande i Bräkneån hänvisas till sidan 5 i

4. Administration - personresurser

Centralt administreras åtgärderna av Länsstyrelsen i Blekinge län där Jonas Johansson och Andreas Nilsson ansvarar och koordinerar åtgärder kopplade till restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2) och för att monitoring och uppföljning (E.2) genomförs. Ett stort antal privata markägare kommer att beröras av åtgärderna. Projektet involverar lokala aktörer som två fiskevårdsområden och Bräkneåns vattenråd och damm- och markägare för att därigenom nå förståelse för planerade projektåtgärder och vatten- och naturvård generellt.

5. Värdfiskstudier (C.1)

Potentiella värdfiskarter kommer att samlas in med hjälp en rad fiskemetoder, såsom elfiske, nät och burar enligt standardprotokoll. Den fångade fisken förvaras i etanol efter avlivning, varefter glochidielarver prepareras ut från fiskgälarna. För att identifiera

Unio crassus

bland glochidielarverna och skilja dem från andra musselarters larver från fisken görs genetiska analyser på larverna som preparerats ut från fiskarna (Lundberg et al 2006, Wengström, 2010). Artificiell infektion av potentiell värdfisk i akvariemiljö kommer att fungera som ytterligare en metod att utvärdera olika värdfiskarter, samt som en metod för att utvärdera den molekylära metoden. Detta kommer att genomföras genom att fånga fisk och gravida musslor innan larverna har släppts. När musslorna släppt sina glochidielarver på lab blandas de med fisken, varpå larverna kan infektera fisken. Genom att studera överlevnad av glochidielarver för varje fiskart, kan vi identifiera de lämpligaste värdfiskarterna för musslan, och sedan relatera dessa resultat från dem som erhålls från den molekylära metoden. Endast en del av fiskfaunan kommer att provtas på de sju projektplatser. När värdfiskarterna är kända, kommer uppfödning av unga musslor att följa som en del av C.3. Insamling och provtagning av värdfisk kommer att utföras mellan april och augusti 2012-2015 i sju projektområden. Kartläggningen år 2012 kommer att genomföras i Klingavälsån och Fyleån, följt av Bräkneån, Brusaån (2013) Kisaån, Vretaån och 4

Svärtaån (2014). Ytterligare kartläggning av värdfisk kommer att genomföras under 2015 om vi inte uppfyller våra mål under 2012-2014. Tiden för provtagning beror på när musslorna reproducerar sig, vilket förmodligen är mellan april och augusti. Följaktligen kommer musslorna att öppnas och undersökas för graviditet (Österling, 2008). När musslorna har släppt ut sina larver i vattnet, kan fisket börja. Den exakta tidtabellen kan inte anges, eftersom musslors graviditet är temperaturberoende (Hastie, 2003; Österling, 2008), och provtagning av fisk kan inte utföras när villkoren fel, till exempel under perioder med höga vattenflöden. Musslorna följs från april, då vårfloden har upphört. När musslorna konstaterats gravida kommer fisken att utföras vid tre tillfällen under sommaren, där varje fisketillfälle varar i ungefär en vecka i varje vattendrag. Genom att fiska vid mer än ett tillfälle ökar chansen att hitta så många arter värdfisk som möjligt. Information om vilka fiskarter som används som värdar av

Unio crassus

är centralt för att kunna genomföra åtgärder som främjar

Unio crassus

. Eftersom mycket litet är känt om de fiskarter som används som värdar måste glochidielarver från värdfisken analyseras genetiskt (Lundberg et al 2006, Wengström, 2010). Åtgärden kommer att utvärdera vilka fiskarter

Unio crassus

Österling, 2006).

Unio crassus

använder som värdar i området, vilket är värdefullt ur flera perspektiv. Metoden utvärderar vilka fiskarter musslorna använder under naturliga förhållanden och hur många glochidielarver dessa fiskar är infekterade med. Detta kommer att ge oss viktig information som är användbar för bevarande och restaureringsåtgärder för många fiskarter i europeiska vattendrag. Denna information kommer också att användas under återintroduktionsverksamheten (C.3 åtgärderna) för att hitta den bästa värden för glochidielarver. Målen är således många och resultaten kommer att vara tillämplig för bevarandeåtgärder i vattendrag i hela Europa (Lundberg et al 2006, Karlstads universitet är ansvarig och kommer att samordna denna åtgärd tillsammans med de fem länsstyrelserna (dvs. mottagarna 1, 2, 3, 4 och 5). Resultaten från denna åtgärd kommer att utgöra grunden för att skydda och kunna göra åtgärder för att bevara

Unio crassus

och dess värdfiskar i Sverige samt i andra delar av Europa där arten också finns. Resultat: • En teknisk rapport med fokus på de fiskarter som utnyttjas som värdar av

Unio crassus

i sju vattendrag (skriven på engelska, ca 15 sidor). • En teknisk rapport om värdfiskar som är lämpliga för återintroduktion (skriven på engelska, ca 15 sidor). • En teknisk rapport om samspelet mellan olika fiskarter och musslor (skriven på engelska, ca 15 sidor). 5

6. Restaurering av akvatiska livsmiljöer i Bräkneån (C.2)

I Bräkneån kommer biotopvård för att gynna tjockskalig målarmussla genomföras. Då musslans värdfisk är okänd inriktas åtgärderna på faktorer i miljön som skapar diversitet och som eftersträvar så ”naturliga” förhållanden som möjligt. Åtgärderna kommer att genföras i åns södra del. Förslag till åtgärder har tagits fram av Erik Erlandsson Hammargen, Salmokunsult. I Bräkneån kommer tre vandringshinder att åtgärdas och principförslag framtagna av WSP Environmental finns för åtgärderna vid Björstorp, Tararp och Trånhem. För detaljinformation om restaureringsarbetet hänvisas till bilaga 1 och 2.

7. Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3)

Det primära målet är att återintroducera också för

Margaritifera margaritifera Unio crassus

på två projektområden (Klingavälsån och Fyleån). Vi kommer både att placera ut unga musslor och värdfisk infekterad med glochidielarver, eftersom en kombination av de två metoderna sannolikt ökar chanserna att lyckas med en återintroduktion. Framgången med en återintroduktion kan också skilja sig åt inom och mellan regioner och länder, vilket är ytterligare ett skäl att använda flera metoder. Användning av flera metoder har använts i USA, där odling av musslor utförs i många stater. Olika metoder används i Europa, där till exempel unga musslor återinförs efter några år odling i akvarier, medan det i andra fall är värdfiskar infekterade med glochidielarver som släpps ut i vattendragen. Återintroduktionen kommer att ske i områden med en historisk utbredning om förhållanden för musslor och värdfiskarter.

Unio crassus

och i områden som bedöms ha tillräckliga förutsättningar för att lyckas. Dessutom tror vi att restaureringen (C.2) kommer att skapa ännu bättre fysikaliska och kemiska Återintroduktionen kommer att utföras genom att värdfisk infekteras av glochidielarver i laboratoriemiljö. Mellan 30 och 70 gravida musslor kommer att samlas in från varje avrinningsområde och placeras i akvarier. Fisk kommer att samlas in med hjälp av elfiske, transporteras till laboratoriet och hållas avskilda från musslorna. När glochidielarver släppts från musslorna beräknas koncentrationen av dessa i vattnet. När koncentrationen av glochidielarverna är känd, blandas de med fisken som infekteras med larverna. Antalet glochidielarver räknas vid flera tillfällen från varje fiskart under de fyra veckorna fisken är infekterad. När juvenila musslor släppt från värdfisken, placeras de i musselkanalerna och i de återmeandrande sträckorna (se åtgärd C.2 för ytterligare information). Juvenila musslor placeras ut i vattendragen med hjälp av tre olika metoder. Den första metoden består av introduktion av fisk infekterad med larver i 0,5 m 2 burar i vattendragen. Trettio burar kommer att byggas för varje vattendrag. Fisken kommer att matas varannan dag under denna period av ca tre veckor. När de juvenila musslorna släppt ifrån värdfisken, kommer fisken att släppas från burarna. Den andra metoden liknar den första, men i detta fall kommer vi att vänta på att musslorna har släppt från fisken i akvarier, varefter de unga musslorna kommer att placeras i 6

sedimentet i vattendragen. I den tredje metoden ingår också speciellt utformade burar där juvenila musslor placeras, varpå buren placeras i vattendraget. Dessa burar kommer att tas bort efter en till två månader för att mäta UC-överlevnad. Detta kommer att fungera som en kontroll av överlevnaden av musslor. Burarna med musslor kommer också att placeras i olika miljöer i vattendragen för att utvärdera var musslorna växer och överlever bäst. I den andra och tredje metoden samlas musslorna in efter släppandet från värdfisken och deras storlek mäts. Detta kommer att fungera som en jämförelse mellan vilka värdfiskarter som är mest lämpliga: Ju större juvenil mussla är, desto bättre fisken är som en värd. Ungefär 200 - kommer 2000 juvenila musslor sätts ut i vattendragen varje år, eftersom cirka 10 till 20 larver kommer att släppas från de 20 till 100 fiskar som infekteras med larver varje år. De vuxna musslor som används tas från populationer som är väl fungerande i förhållande till andra svenska populationer. Inte mer än ett fåtal musslor flyttas, vilket betyder att dessa populationer inte äventyras genom denna åtgärd. Infektionen av glochidielarver kommer att utföras på Lunds universitet och Hemmestorps Mölla (se nedan). Musslor som introduceras i Klingavälsån och Fyleån märks för att kunna skilja honor från hanar, eftersom endast gravida hon-musslor kommer att användas för glochidielarvinfektionen av fisk. De märkta musslorna kommer att kontrolleras för överlevnad, habitatval och förflyttningar. Detta kommer att utföras i juli varje år, med hjälp av snorkling och vattenkikare. Ytterligare återintroduktioner av vuxna musslor kommer att utföras genom att flytta musslor från en plats till en annan där specifika restaureringsåtgärder har genomförts. Denna del av åtgärden kommer att genomföras vid Klingavälsån-Karup, Fyledalen, Brusaån, Emån (västra), Ramundsbäck-Vretaån och Vedaån projektplatser (tabell 1). Förstudien har gjorts i de förberedande åtgärderna genom att studera fysiska, kemiska och biologiska förhållanden som återintroduktion av

Unio crassus Unio crassus

efterfrågar. Dessa förhållanden matchas sedan mot de förhållanden som kommer att uppnås i projektet. Vi har också valt en plats där infektionen av värdfisk kommer att äga rum som har förutsättningar att hålla musslor och fisk under värdfiskens infektionsperiod. I den förberedande fasen kommer vi att upphandla allt material som behövs på laboratoriet för att infektera värdfisken. Vi kommer också att säkerställa att de tillstånd som behövs för att utföra elfiske och musselflytt till laboratoriet finns. I förberedelserna ingår också värdfiskkartläggningen (C1), eftersom kunskapen om fungerande värdfiskarter behövs innan genomförandet av restaureringsåtgärder (C2). Restaureringsåtgärder (C2) ingår också i den förberedande fasen, eftersom restaureringen måste utföras innan återintroduktionen (C3). Därför kommer restaureringsåtgärder (C2) skapa optimala förutsättningar både för värdfisk (C1) och (C3). När de biologiska villkoren för värdfisken har undersökts (C1) och de fysio-kemiska förhållandena har återställts (C2) kommer återintroduktionsfasen starta (C3). Det kommer att utföras så många introduktioner av musselinfekterade värdfiskar och unga musslor som möjligt. Återintroduktionen kommer att utföras med en kombination av metoder, eftersom detta är tänkt att öka chansen för en lyckad introduktion. Uppföljningen ingår i C3 och E2, och kommer att utföras genom att undersöka överlevnad och tillväxt hos musslor vid återintroduktionsplatser som beskrivs i ansökan. 7

8 Monitoring (E.2)

Mål & Syfte

Genom att planera och designa ett väl genomtänkt undersökningsprogram för monitoring (övervakning/kontroll) är målet att få fram ett bra underlag med nedan listade variabler, mellan förhållanden före och efter restaurering, samt jämförelser mellan området som restaurerats och ett område uppströms för kontroll. Programmet kommer vara specifikt utformat för respektive projektområde. Det bör betonas att undersökningsprogrammet primärt syftar till att beskriva eventuella status på mussel bestånden och habitatförändringar i samband med restaureringsåtgärder. Undersöknings programmet har alltså inte som primärt syfte att identifiera

mekanistiska

faktorer för tänkbara

responsvariabler

(som t ex förekomst och tätheter av värdfisk). Efterfrågas denna typ av data så måste specifika frågeställningar tas fram med unik studiedesign.

Undersökningsprogrammets upplägg

Upplägget utgår från 9 lokaler (delsträckor) som avgränsas enligt undersökningstypen för stormusslor. Två lokaler ska utgöra referenslokaler och ligga uppströms själva området där åtgärder och restaurering kommer ske. Fem lokaler ska ligga inom det område där åtgärder kommer utföras. Slutligen ska två lokaler ligga nedströms den restaurerade sträckan. Genom detta förfarande uppnås syftet med att kunna följa de förändringar och förbättringar som genomförs för att gynna främst den tjockskaliga målarmusslan, men självfallet även övriga akvatiska organismer i vattendraget/området. Nedan i tabell två redovisas upplägget och de ingående parametrarna översiktligt. Därefter beskrivs de olika provtagningarna och förfarandet vid val av lokaler/metoder och insamling av data. 8

Tabell 2.

Antalet lokaler och parametrar som ska provtas/dokumenteras av variablerna på tre områden (kontroll uppströms resp nedströms samt åtgärdslokalerna. Inom varje vattendrag finns således 2+5+2 lokaler. Inom dessa lokaler genomförs undersökning enl. undersökningstypen för stormusslor samt därtill hörande lokalbeskrivning som grund. För detta projekts syfte provtas även 2 transekter i lokalens övre och nedre avgränsning). Utöver dessa undersökningar skall även temp/flöde, redox, fisk, bottenfauna, sedimenttransport samt vattenkemi provtas. Notera att pilens riktning = vattendragets flödesriktning.

Bräkneån projektområde Område:

Lokal (nr) U-typ Stormusslor U-typ Lokalbeskrivning

N N

Kontroll nedstr. 1 1 1 2 1 1 3 1 1 Åtgärdsslokaler 4 5 1 1 1 1 6 1 1 7 1 1 Kontroll uppstr.

8 9 1 1 1 1

Total

9 9

Transekter:

Djup Substrat Vattenhastighet Vegetation

N N N N N 2

5 5 10 5

2

5 5 10 5

2

5 5 10 5

2

5 10 5

2

5 5 10 5

2

5 5 10 5

2

5 5 10 5

2

5 5 10 5

2

5 5 10 5

18 45 40 90 45

Övriga undersökningar:

Temp/flöde Redox-potential Fisk (elfiske) Bottenfauna Sediment Vattenkemi 1 templogger är obligatorisk (tryckloggers för flöde är optionellt) Redox provtas vid host-fish mapping aktivitet 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) Metod är ännu ej bestämd för detta moment Provtas med centralt inköpt multimeter alt ingår i bef RMÖ

Val av lokaler

De totalt nio lokalernas exakta läge kan bestämmas först när åtgärdsplanen är klar för respektive område. Åtgärdsområdets exakta utbredning styr var lokalerna lokaliseras. Om planer finns klara redan 2012 kan arbetet påbörjas omedelbart. Planer kommer att finnas inför 2013 vilket innebär att arbetet med utpekande av lokaler bör kunna ske våren/försommaren 2013.

Undersökningstyper

De undersökningstyper som ska användas är

Övervakning av stormusslor

(Version 1:2 2010 03-30) samt

Lokalbeskrivning

(Version 1:6: 2006-04-26). Dessa två undersökningstyper och det underlag dessa generar på de nio lokalerna är grunden för beskrivningen av statusen för musselbestånden i vattendragen. Underlagen som generas ska märkas

UC4LIFE

matas in i Artdatabankens musselportal ( www.musselportalen.se

).

Transekter

Genom att utöka de redan befintliga studierna med noggranna transektbeskrivningar kommer ett mycket bra underlag generas för åtgärdsuppföljningen. Vid varje av de ovan nio nämnda lokalerna ska två tvärsgående transekter beskrivas noga. Transekterna läggs (förslagsvis med en kedja) tvärs över vattendraget enligt figur 2 nedan. 9

Figur 2.

Exempel på transekt i lokalens övre och nedre del.

Parametrar i transekter

De parametrar som skall noteras utmed transekten är följande; 1.

Djup (noteras i meter varje halvmeter med en centimeters noggrannhet) 2.

Substrat (noteras som dominerande substrat varje halvmeter med indelning motsvarande den i lokalbeskrivningen) 3.

Vattenhastighet (noteras mellan i meter ytan och botten varje halvmeter med en centimeters noggrannhet) 4.

Vattenvegetation (noteras endast vid förekomst som dominerande artgrupp varje halvmeter med indelning motsvarande den i lokalbeskrivningen)

Övriga undersökningar

Temp/flöde

I de projektområden där vi förväntar oss att restaureringsåtgärderna resulterar i skillnader i djup, och vattenhastighet, är det lämpligt att utlokalisera djuploggers i syfte att följa varia tioner i både flöde och temperatur. Temperaturloggers är obligatoriskt och ska sättas ut i varje projektområde.

10

Redoxpotential

Redoxpotential är en provtagning som ännu ej använts i någon större omfattning i Sverige. Provtagning av redox-potential bör tas av en och samma person i samband med att värdfiskstudier utförs. Lämpligen görs detta via KAU vid de besök som kommer utföras i de olika vattendragen. Detta innebär att provtagning av redox-potential ej är tidsmässigt synkat med övriga variabler och/eller mellan projektområden.

Fisk

Syftet med denna provtagning är främst kvalitativt utröna förekomst av fiskarter och i andra hand även notera dess tätheter. Provfiske ska utföras på 1-2 lokaler i varje åtgärdsområde. Metoden som ska användas är företrädesvis elfiske enligt standardmetod

Elfiske i rinnande vatten

(version 1:1 010701). I de fall då habitaten inte medger provtagning med elfiske väljs annan metod (ex not i djupa vattendrag).

Bottenfauna

Syftet med denna provtagning är främst kvalitativt utröna förändringar i artsamhället vid restaurering. Provtagning ska utföras på 1-2 lokaler i varje åtgärdsområde före och efter åtgärd. Metoden som ska användas är u ndersökningstypen

: Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag – Inventering

(1996).

Sediment

Syftet är främst att mäta sedimentdeposition i musselbottnar och i restaurerade bottnar, vilket görs i modifierade Whitlock-Vibert boxar. Dessa boxar, som endast har en öppning uppåt, fylls med 16-32 grus och placeras i ett område med måttligt strömmande vatten, med toppytan av boxen är i höjd med sedimentytan. På varje lokal placeras 8 boxar ut längst uppströms i en lokal, så att man minimerar risken för tramp på och uppströms boxarna. Dessa lokaler utgörs av en av kontrollerna uppströms och den nedersta åtgärdslokalen. Boxarna är utplacerade under 3 veckor med start i mitten av augusti, varpå de tas upp ur sedimentet och direkt placeras i plastpåsar, och fryses in. Materialet torkas i 125 °C under 24 h och sållas i skakapparat enligt gängse metoder, varpå storleksklasserna mellan 64 µm och 2000 µm vägs.

Vattenkemi

Provtagningens syfte är beskrivande. Provtagning av vattenkemi tas i projektet främst med multimeter, Hach, HQ40d portabel multimätare. Följande variabler gäller: syre, temp, konduktivitet och pH. Ytterligare vattenkemi (primärt kväve (N) och fosforfraktioner (P), får anpassas individuellt utifrån projektområdets karaktär och specifika frågeställningar. Det är tänkbart att Karlstads universitet tar N och P i samband med värdfiskstudier. Därtill får inte glömmas bort både regionala och nationella provtagningsprogram vars data kan komma till användning. 11

Tidpunkter provtagning i undersökningsprogrammet

Som nämnts ovan kommer varje åtgärdsområde behöva designas för sig. Tidigare undersökningar, åtgärdsplanernas status och fältmässiga möjligheter avgör när arbetet startar, I tabell 3 nedan ges ett förslag till upplägg och tidpunkter för olika provtagningar.

Tabell 3.

Tidpunkter (år och månader) för provtagningarna i åtgärdsområdena.

Område:

År Tid för provtagning U-typ Stormusslor U-typ Lokalbeskrivning 2012-2013 & 2015-2016 2012-2013 & 2015-2016 maj-september maj-september

Transekter:

Djup Substrat Vattenhastighet Vegetation

Övriga undersökningar:

Temp/flöde Redox-potential Fisk (elfiske) Bottenfauna Sediment Vattenkemi 2012-2013 & 2015-2016 2012-2013 & 2015-2016 2012-2013 & 2015-2016 2012-2013 & 2015-2016 Placeras ut hösten 2012 alt våren 2013 Redox provtas vid host-fish mapping aktivitet Startt 2012 alt 2013. 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) Startt 2012 alt 2013. 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) Metod är ännu ej bestämd för detta moment Provtas med centralt inköpt multimeter alt ingår i bef RMÖ maj-september maj-september maj-september maj-september 12

BIOTOPVÅRDSPLAN FÖR BRÄKNEÅNS SÖDRA DEL

Erik E Hammargren SalmoKonsult

1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning ..................................................................................................................... 3 2. Bakgrund ................................................................................................................................ 3 3. Metodik och område............................................................................................................... 4 3.1 Bräkneån........................................................................................................................... 5 3.2 Området ............................................................................................................................ 6 3.1 Delsträckorna ................................................................................................................... 7 4. Resultat................................................................................................................................... 8 4.1 Mörtströmmen – Tvätterydet............................................................................................ 8 4.1.1 Mörtströmmen 1, vägbron......................................................................................... 9 4.1.2 Mörtströmmen 2, ön ................................................................................................ 10 4.1.3 Tvätterydet 1, västra ................................................................................................ 11 4.1.4 Tvätterydet 2, östra.................................................................................................. 12 4.2 Skogdalasträckan............................................................................................................ 13 4.2.1 Skogdala 1, stenen................................................................................................... 14 4.2.2 Skogdala 2, staketet................................................................................................. 15 4.2.3 Skogdala 3, mellan träden ....................................................................................... 16 4.2.4 Skogdala 4 , Kröken ................................................................................................ 17 4.2.5 Skogdala 5 ............................................................................................................... 18 4.2.6 Skogdala 6, bron...................................................................................................... 19 4.2.7 Skogdala 7, uppströms bron .................................................................................... 20 4.3 Björstorp......................................................................................................................... 21 4.3.1 Björstorp 1............................................................................................................... 22 4.3.2 Björstorp 2.............................................................................................................. 23 4.4 Kullåkra nedre ................................................................................................................ 24 4.4.1 Kullåkraströmmen nedre 1 ...................................................................................... 25 4.4.2 Kullåkra nedre 2 ..................................................................................................... 26 4.4.2 Kullåkra nedre 3 ...................................................................................................... 27 4.4.3 Kullåkra nedre 4 ...................................................................................................... 28 4.4.5 Kullåkra nedre 5 ...................................................................................................... 29 4.4.6 Kullåkra nedre 6 ...................................................................................................... 30 4.5 Kullåkra övre.................................................................................................................. 31 4.5.1 Kullåkra övre 1........................................................................................................ 32 4.5.2 Kullåkra övre 2........................................................................................................ 33 4.5.3 Kullåkra övre 3....................................................................................................... 34 4.5.4 Kullåkra övre 4....................................................................................................... 35 4.5.5 Kullåkra övre 5........................................................................................................ 36 4.6 Åkern ............................................................................................................................. 37 4.6.1 Åkern 1 .................................................................................................................... 38 4.6.2 Åkern 2 .................................................................................................................... 39 4.6.3 Åkern 3 .................................................................................................................... 40 4.6.4 Åkern 4 .................................................................................................................... 41 5. Tabell över åtgärder, kostnader och prioritering .................................................................. 42 5.1 Övriga kostnader ............................................................................................................ 44 5.2 Summering kostnader..................................................................................................... 44 Bilaga 1. Utplacering av död ved i mindre åar................................................................. 45 Bilaga 2. Utplacering av hela träd som död ved .............................................................. 46 Bilaga 3. Lekgrus och strömstenar ................................................................................... 47 2

1. Sammanfattning

Bräkneån rinner upp i höjd med Växjö i Småland och rinner under större delen av sitt lopp genom skogsmark. Avrinningsområdet är 458 km 2 varav sjöprocenten är 7,3. Vattenföringen varierar kraftigt, mellan ca 15m 3 /s och 0.3 m 3 /s, dvs. en skillnad på ca 6000 procent. Detta ställer stora krav på biotopvårdåtgärderna i ån, vilka måste utföras så att de fungerar i bägge extremerna, Den aktuella sträckan flyter i huvudsak genom ett åkerlandskap, vilket medför en relativt låg strömhastighet, sedimentering samt dålig eller ingen kontakt med åplanet. Bottnarna är på större delen av sträckan av mjukbottentyp och är olämpliga biotoper för de arter som projektet vill främja, främst tjockskalig målarmussla (Unio crassus) och flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera), men även många av de fiskarter som kan tänkas vara värddjur för musslornas glochidier. Sex huvudområden, indelade i 28 delsträckor, har bedömts som lämpliga för åtgärder, vilket påverkar en sträcka av c 1500 meter eller ca 40 procent av det aktuella området. Detta innebär att biotopvårdsåtgärderna måste vara breda och i första hand försöka avspegla förhållanden som är så naturliga som möjligt. Åtgärderna har riktat in sig på att främst förse de lämpliga bottnarna med den typ av substrat som saknas, vilket främst är grus i storlekar från 10 till 90 mm i diameter, samt död ved. För att öka beströmningen och minska sedimentationen över åtgärdade platser föreslås att strömstenar utläggs på lämpliga platser. Beskuggningen är en viktig parameter, som oftast saknas i åkerlandskapet, varför plantering av träd föreslås på många platser. Vissa åsträckor är mycket otillgängliga, varför tveksamhet råder angående maskiners möjlighet att arbeta här. Sannolikt är det dock enbart någon enstaka sträcka som måste utelämnas. Totalt kommer kostnaderna för åtgärderna att uppgå till ca 230 000 kr.

2. Bakgrund

Under de senaste decennierna har många av våra arter kring och i vattendragen hotats eller försvunnit. Som en följd av detta har i många vattendrag påbörjats olika typer av restaureringsprojekt, varav de vanligast förekommande har berört laxartade fiskar. På senare tid har man emellertid också allt mer uppmärksammat ett antal andra vattenlevande djurarter, av vilka några lever i ett intrikat förhållande till hotade fiskarter. Detta relativt nya synsätt har bl.a. fått tillföljd att man numera undviker att bygga laxtrappor vid vandringshinder till förmån för biotrappor eller om/in-löp, som gör det möjligt för de allra flesta vattenlevande arter att migrera förbi vandringshinder. Ett led i denna relativt nya bevarande- och restaureringsverksamhet är arbetet med att skydda hotade musselarter, av vilka tjocksaklig målarmussla (Unio crassus) och flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) hör till de mest aktuella. I Bräkneån har till ganska nyligen funnits goda bestånd av såväl målarmussla som flodpärlmussla. Idag för dessa på många av de tidigare frekventerade lokalerna en tynande tillvaro. Som exempel kan nämnas att en lokal med flodpärmusslor vid en inventering 1983 av Ekologilinjen vid Blekinge folkhögskola uppvisade ca 5000 friska musslor. Vid en inventering tjugo år senare fanns endast ett femtiotal levande musslor 1 . Länsstyrelsen i Blekinge län har som en del i ett EU-finansierat LIFE-projekt med syfte att skydda och återställa hotade naturvärden, startat ett projekt i Bräkneån som har till syfte att 1 Flodpärlmusslan i Bräkneån. Ekologisk rapport nummer 1 1983. Carlsson, Bengt och Erlandson,Erik. 3

rädda målarmusslan i ån. Projektet är en del av ett större arbete kallat Målarmusslans återkomst ger friskare åar och är lokaliserat till tolv åar i södra Sverige. Som ett första led i detta arbete med fokus på Bräkneån erhöll undertecknad efter inlämnad offert ett uppdrag på ett biotopvårdarbete enligt en plan utarbetad av Länsstyrelsen. Den här föreliggande biotopvårdsplanen är ett resultat av detta arbete.

3. Metodik och område

Arbetet med kartering/inventering av sträckan har uppdelats i fyra faser. I den första fasen besiktigades sträckan översiktligt och indelades i lämpliga avsnitt med avseende på överskådlighet och enhetlig biotopkaraktär. De föreslagna åtgärderna påverkar direkt en bruttosträcka av ca 1500 meter, vilket är ca 40 procent av det aktuella området, merparten i de s.k. Kullåkra- och Skogdalaområdena, område B och C på nedanstående karta. Områden och delsträckor har sedan markerats på GIS-kartor. I fas 2 utfördes karteringen. Den utfördes utifrån det breda perspektiv som uppdraget innebär, nämligen att tillgodose både tjockskalig målarmussla (Unio crassus), flodpärlmussla, (Margaritifera margaritifera) öring (Salmo trutta) och andra fiskar som kan tjäna som eventuella värddjur för musslornas glochidier. Karteringen utfördes genom att varje sträcka aktuell för åtgärd karterades meter för meter i ett fältprotokoll. Viktiga parametrar här utgjordes av bottensubstrat, strömhastighet, växtlighet under och över vatten, beskuggning, omgivning, m.fl. faktorer, vilka alla sedan redovisas i den färdiga rapporten. Varje sträcka fotograferades, och gps-koordinater lades in för varje bild, där dessutom den aktuella arean inritades. I fas tre lades de föreslagna åtgärderna in. De tar enbart fasta på de biotopkrav som främst musslorna och deras värdfiskar kräver, men också på den biologiska diversitet som en naturlig biotop normalt har.( Då musslans värdfisk är okänd i Bräkneån måste åtgärderna inriktas på

faktorer i miljön som skapar diversitet och som eftersträvar så ”naturliga” förhållanden som möjligt. En del av problematiken för tjockskalig målarmussla tros vara sedimentation av finpartiklar på potentiella bottnar. Partiklarna täpper igen utrymmet mellan gruskornen och hindrar syre från att nå ner i bottensedimentet där musslorna finns nedgrävda. Åtgärder som

syftar till minskad sedimenttransport i ån är av stor vikt.) 2 Beträffande tjockskalig målarmussla är litteraturen inte entydig när det gäller beskrivning av bäst habitat. Den påträffas främst på sten- och grusbottnar, men från lera, mjäla till grov sten tycks förekomma. Det mest prefererade bottensubstratet är dock ”fin sten”.

3 Detta innebär bl.a. att död ved, sten av olika storlekar, grus av lämpliga storlekar, samt trädplanering längs stränderna är lämpliga åtgärder. I fas fyra behandlas protokoll, bilder och kartor i datorn, och en färdig rapport framställs. För principbeskrivning av utläggning av grus, sten, strömsten samt död ved, se bilaga 1-3. De olika åtgärderna bör i vissa fall utformas så att de stöder det breda syfte som projektet har, dvs. flera fiskarter samt två musselarter. Beträffande utläggningen av grus bör man därför tänka på att musslorna kräver något mindre storlek än vad som är lämpligt för t.ex. lekande öring. Samtidigt måste man också ta hänsyn till den på senare år kraftigt ökade humushalten i vattnet, vilken inverkar menligt på 2 Ur uppdragsbeskrivning från Länsstyrelsen 3 Naturvårdverket: Åtgärdsprogram för tjockskalig målarmussla 4

syretransporten i bottnar med finkornigt material, då humuspartiklar kan sätta igen de vägar och hålrum där vattnet kan strömma fram och syresätta lekbädden. Det gäller alltså att på ett bra sätt blanda de olika fraktionerna så att så många krav som möjligt blir tillgodosedda. För att hindra igensättning kan man också öka vattenhastigheten över bottnar som kan tendera att slamma igen vid långvariga lågvattenförhållanden. Detta kan ske genom utläggning av strömstenar. Dessa skall inte förväxlas med de s.k. strömkoncentratorerna. Dessa, som tidigare var mycket vanliga, tenderar genom sin artificiella struktur att, förutom se onaturliga ut, också bilda bakvatten där slam och sediment ansamlas, samt bilda goda gäddbiotoper, vilket kan var icke-önskvärda i strömbiotoper, pga. kraftig predation. Likaså gäller det att se till att bottensubstratet är omväxlande och varierande.

3.1 Bräkneån

Bräkneån har sin källa i mitten av Småland i höjd med Växjö. Avrinningsområdet är 458 km 2 varav sjöprocenten är 7,3 vilket är ganska lågt. Vattenföringen varierar kraftigt. Högsta högvattenföring vid oreglerad avrinning beräknas till 32 m 3 /s, vid reglerad 15 m 3 /s, medelvattenföring 3,4 m 3 /s, normal låvgvattenföring 0,8 m 3 /s samt lägsta lågvattenföring 0,3 m 3 /s. De större källsjöarna ligger i Kronbergs län. Vattensystemet är till största delen befintlig norr om Örseryd där ån rinner genom ett skogslandskap. De kraftigaste forsarna och fallen finns söder om länsgränsen ner till norra Belganet. Den relativt låga sjöprocenten förstärker den tendens till kraftiga men korta högvattensperioder och långa lågvattenperioder, som sannolikt blivit alltmer frekventa under senare decennier. I höjd med Dönhult ändrar ån karaktär och jordbruksbygden tar över. Här förändras också åm från skogså till slättlandså, eller alluvialt vattendrag, oftast utan kontakt med åplanet. Ån karakteriseras av långsamtflytande djupvattensträckor, vissa avsnitt har blivit flottledsrensade. Ett par sträckor har tydlig meandring, varav den längsta är belägen norr om Björkeryd. Ett flertal dammar finns längs ån, vara några fortfarande är i bruk, främst som minkraftverk. Berggrunden längs Bräkneåns dalgång består av granitoider. I yttre kustbygden finner man även kustgnejs. Finsand om moiga avlagringar är dominerande i ådalen upp till Tararp. Därefter vidtar morän i ytavlagringarna. Högsta kustlinjen ligger 65 m över havet, når up till Hålabäck. Vattenvegetatioen består av växtarter som sjöfräken, bladvass, vattenklöver och säv. Även vide förekommer rikligt på vissa partier. Safsa hårslinga, näckmossa förekommer rikligt, liksom ålnate, vattenpest och sprängört, de senare företrädesvis på den eutrofa slättlandsdelen. Ett flertal fiskarter förekommer, bl.a. havsöring, stationär öring, sik, ål, elritsa, id, mört och benlöja. 5

3.2 Området

6

3.1 Delsträckorna

Den sträcka av Bräkneån som uppdraget omfattar är ca 6 kilometer lång och löper från Snittingdammen ner till mynningen i havet. På denna sträcka är fallhöjden ca 11 meter, vilket ger en procentuell lutning av 0,18 procent, en i sammanhanget låg lutningsgrad. Problemet är dock att denna lutning till dels absorberas av några få strömmar eller forsar: Kullåkraströmmarna ca 2 meter, Björstorp ca 2 meter, Tvätterydet ca 1,5 meter och Mörströmmen ca 1 meter, alltså ca hälften, eller 59 procent, av den totala lutningen. Om dessa strömmar räknas bort återstår ca 5000 meter med en fallhöjd av 4,5 meter, vilket ger ett genomsnitt av ca 0,1 procent, ett inte ovanligt förhållande för slättlandsåar. Emellertid delas denna lutning också upp i ofta mycket små strömmar och det är dessa strömmar, med en vid lågvatten minsta strömhastighet av ca 20 cm per sekund, som är aktuella att i första hand åtgärda. Den aktuella sträckan har indelats i fyra delområden, i huvudsak efter deras kvaliteter som biotop för de aktuella arterna, men också efter läge från norr till söder. Delområde A:Mynningen Denna sträcka omfattar mynningsområdet från havet till bron vid Mörtströmmen. Den avslutas med en 20 meter lång strömsträcka, i och för sig lämplig för biotopvård. Emellertid förstörs effekten av sådana åtgärder av de stora vattenflödesvariationerna i ån, som blir speciellt märkbara här, då brofästena trycker samma ån, så att den här vid högvatten får ett så starkt tryck, med vattenhastigheter på över 1 meter per sekund, att det är mycket svårt eller omöjligt att få utlagt material att stanna kvar i området. Sträckan består nu mest av större sten över hårdbotten och utgör f.n. en god uppväxtlokal för havsöring. Resten av sträckan är kanalliknande med botten av dy och gyttja med kantzoner av vass. Inga åtgärder är möjliga på sträckan. Delområde B: Mörtströmmen-Tvätterydet Sträckan löper mellan vägbron vid Mörtströmmen och Björstorps kvarn. Sträckan är i huvudsak lugnflytande med mjukbottnar, täckta av dy. Ett antal mindre strömsträckor finns dock, lämpliga för åtgärder. Delområde C; Skogdala Denna sträcka innehåller ett flertal mindre strömpartier där åtgärder är lämpliga. Den strörsta delen består dock av lugnflytande, djupare partier med mjukbottnar. Tillgängligheten är mycket god. Delområde D: Kullåkraströmmarna, nedre och övre Sträckan löper mellan Björstorps kvarn och övre delen av de s.k. Kullåkraströmmarna. Dessa utgör kanske de mest lämpliga lokalerna på hela området. Sträckan är dock svårtillgänglig, kantad av större block och träd. Delområde E: Åkern Ån flyter här genom ett åkerlandskap utan kontakt med åplanet. Den är mycket ensartad, lugnflytande med mjukbottnar, olämplig för åtgärder. Några få möjliga områden finns dock, dels vid en mindre bro nedströms reningsverket och dels längre ner på sträckan mot Kullåkra övre. 7

4. Resultat

4.1 Mörtströmmen – Tvätterydet

Bild 2: Översikt Mörtströmmen och Tvätterydet

8

4.1.1 Mörtströmmen 1, vägbron

Bild 3: Mörtströmmen 1, vägbron

Allmänt: Mörtströmmen ovan vägbron är den nedersta delen där sötvatten utgör hundra procent av vattenmassan. Nedströms bron påverkas vattnet av salthalt vid högvatten i havet. Huruvida tjockskalig målarmussla tål mindre saltmängder – 2-4 promille – är oklart. Därför har området nedströms bron lämnats utan åtgärd. Dessutom är biotopen där redan relativt god för dessa organismer. Mörtströmmen strax uppströms bron har goda möjligheter att förbättras. Den har tidigare varit föremål för biotopvård för havsöringen, men dessa har under de ca femton år som förflutit mer eller mindre eroderats av ström och lekande fiskar. Plats 1 Mörtströmmen 1, vägbron Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning 6228416;1456512 3/6-2012: 26/6 -12 32 m 2 (4*8) Lågvatten 0,30 m/s 0,45 m Sten, grus, sand Ingen Mossa, sparsamt Ingen 60 % Omgivning Övrigt Lövträd, bebyggelse, väg Platsen är inte helt lättillgänglig med maskin. Vid högvatten svårt att hålla fast grus. Åtgärder: Grusutläggning med inslag av större stenar: 4 m 3 Död ved: uppströms platsen, ca 3 per sida. 9

4.1.2 Mörtströmmen 2, ön

Bild 4: Mörtströmmen 2, ön.

Allmänt: Platsen ligger på västra sidan om den lilla ön, ca 75 meter uppströms vägbron. På östra sidan finns redan en lekplats för havsöring, som också kan fungera som biotop för målarmusslan. På västra sidan, behövs dock grus förstärkas på en annars utmärkt plats. Plats 2 Mörtströmmen 2, ön Koordinat 6228240; 1456447 Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten 7/6-2012; 26/6-12 8 m 2 (4*2) 0,25 m/s 0,55 m Ingen Ingen Lågvatten Sand, sten Påväxtalger, sparsamt Beskuggning Omgivning Övrigt 60 % Lövskog, åker God tillgänglighet. Lekplats för öring, sik och vimma Åtgärder: Grusutläggning: 3 m 3 Död ved: 2 st. Träd: 2-3 st. al/vårtbjörk, västra sidan Utläggning av strömstenar ca 6 st. 10

4.1.3 Tvätterydet 1, västra

Bild 5: Tvätterydet västra

. Tvätterydet 1, nederst. Allmänt: Tvätterydet ligger i en sprängd åfåra, med den borttagna sprängstenen på ömse sidor av ån. Partiet är det mest strömsatta nedströms Kullåkraströmmarna. Ån delar sig vid lågvatten här i två fåror, åtskilda av några större stenar samt en mindre stenrygg. Den östra sidan ligger något högre är lite grundare än den västra. Plats 3 Koordinat Tvätterydet 1, nederst 6228659; 1456348 Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning Omgivning Övrigt 8/6 12 m 2 (3*4) (östra) + 12m 2 (västra) Lågvatten 0,35 m/s 0,3 (östra) 0,35 (västra) Sand, grus, sten Saknas Mossa, kantzon, mkt sparsamt Saknas 70 % Lövskog, åker Mycket bra plats för lekande havsöring. Svårtillgänglig med maskin. Åtgärder: Grusutläggning: 7 m 3 Död ved: hela sträckan, 40 meter, 6-8 st. 11

4.1.4 Tvätterydet 2, östra

Bild 6: Tvätterydet 2, östra

Allmänt: Platsen ligger mitt i strömmen, på östra sidan. Den har god beströmning även i mycket lågt vatten, på grund av ”intern” meandring i strömfåran. Plats 4 Tvätterydet 2 Koordinat 6228668; 1456348 Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning Omgivning Övrigt 8/6-2012: 26/6-12 8 m 2 (4*2) Lågvatten 0,30 m /s 0,35 m Sand, sten Saknas Saknas Saknas 75 % Lövskog, åker Utmärkt biotop Svårtillgängligt Åtgärder: Förstärkning av grus: 3 m 3 Död ved: se ovan. 12

4.2 Skogdalasträckan

Bild 7: Översikt Skogdalasträckan, med åtgärdssträckorna markerade

13

4.2.1 Skogdala 1, stenen

Bild 8: Skogdala 1, stenen, med markerade strömstenar

Allmänt: Platsen ligger längst nedströms på den Skogdalasträckan, strax uppströms en klippa i ån. Den har mycket godpotential, har tidigare varit föremål för åtgärder till förmån för havsöringslek. Gruset har med åren flyttas nedströms till hålan bakom stenen, och bör nu förstärkas. Plats 5 Skogdala 1, stenen Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved Växtlighet under vatten 6229291;1456014 30/5-2012: 15/6-12 48 m 2 (6*8) Lågvatten 0,2 m/s 0,3 m Sand, sten, grus Växtlighet över vatten Beskuggning Omgivning Ingen Mossa, slinge, rikligt vid kantzonerna Ingen 40 % Bete Övrigt Åtgärder: Grusutläggning: 15 m 3 God tillgänglighet Trädplantering: Västra sidan 3-4 al, vårtbjörk. Död ved: 3-4 st. Strömstenar utplaceras 3-4 st. på ömse sidor 14

4.2.2 Skogdala 2, staketet

Bild 9: Skogdala 2, staketet.

Allmänt: Platsen ligger strax uppströms ett staket på västra sidan. Den sträcker sig över hela åns bredd och har god potential. Vattenströmmen är jämn över hela platsen. Grus finns men bör förstärkas. Sten av varierande storlek saknas. Plats 6 Skogdala 2, staketet Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat 6229346;1455969 2/6 2012; 15/6-12 18 m 2 (3*6) Lågvatten 0,15 m/s 0,45 m Sten, grus, sand Död ved Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning Omgivning Ingen Sparsamt, slinge kanterna Ingen 50 % Bete Övrigt God tillgänglighet Åtgärder: Grusutläggning: 6 m 3’ Död ved: 3-4 st. Plantering: östra sidan: 2-3 alar/vårtbjörk. Sten: ca 200 st. 20-30 cm diameter nedströms. Strömstenar uppströms: 3-4 st. 15

4.2.3 Skogdala 3, mellan träden

Bild 10: Skogdala 3, mellan träden, med markerade strömstenar

Allmänt: Goda botten- och strömförhållanden gör platsen lämplig för åtgärder. Dessutom god krontäckning. Bottentopografin dock mycket ensartad. Plats 7 Skogdala 3, mellan träden Koordinat 6229435;1455963 Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved 2/6-2012; 15/6-12 24 m 2 (4*6) Lågvatten 0,25 m/s 0,45 m Sand, sten, lera Ingen Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning Omgivning Övrigt Mkt sparsamt Ingen 80 % Bete God tillgänglighet, hög potential. Åtgärder: Grusutläggning: 7 m 3, Nedströms gruset läggs lite större sten 1-2 m 3 med diameter ca 90 mm, för yngeluppväxt. Död ved: 2- 3 st. Strömstenar utplaceras. 3-4 på ömse sidor. 16

4.2.4 Skogdala 4 , Kröken

Bild 11: Skogdala 4, Kröken

Allmänt: Platsen ligger vid en liten krök, där ån också grundas upp, och vattenhastigheten, vid utgången från området höjs betydligt till ca 0,3 m/s. Platsen har stor potential, som ej utnyttjas f.t. Plats 8 Kröken, 50 m nedströms Skogdala 4 Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved Växtlighet under vatten 6229514;1455971 30/5-2012: 15/6-12 18 m 3 (3*6) Lågvatten 0,15 – 0,35 m/s 0,45 m Sten, grus, sand Ingen Mossa, sparsamt Växtlighet över vatten Beskuggning ingen 60% Omgivning Övrigt Bete God tillgänglighet Havsöring leker vid östra stranden. Åtgärder: Utläggning av grus, ca 5 m 3 Död ved placeras nedströms och i kanterna: ca 2-3 st/sida Plantering: ett par träd på ömse sidor: al och vårtbjörk. 17

4.2.5 Skogdala 5

Bild 12: Skogdala 5, plats för grusutläggning

. Allmänt: Platsen ligger öppet, med stark solinstrålning. Några buskar på östra sidan bör förstärkas med trädplantering. Uppströms och nedströms finns sand och lera. Stenutläggning/död ved rekommenderas för att åstadkomma en varierad bottentopografi. Plats 9 Skogdala 5, c.30 m. nedstr. Koordinat bron 6229568;1455986 Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved Växtlighet under vatten 30/5-2012 24 m 2 , grus (4*6) samt 20 m uppstr. o 10 m. nedströms: 180 m 2 (Sten) Lågvatten 0,25 m/s 0,4 m Sand, grus.lera Ingen Slinge, mossa, näckros sparsamt Växtlighet över vatten Beskuggning Omgivning Övrigt Sparsamt, vass 10 % Bete Omtyckt lekplats för havsöring Växer lätt igen, måste underhållas varje år. God tillgänglighet. Åtgärder: Förstärk med grus, 8 m 3 . Död ved uppströms: 3-4 st., nedströms 3-4 st. Plantering: Al el björk 3 varje sida. Stenar med diam. ca 30 cm placeras uppströms platsen, på en sträcka av c 20 meter, 200 st. samt ca 50 st. nedströms på en sträcka av tio meter. 18

4.2.6 Skogdala 6, bron

Bild 13: Skogdala 6, bron. Grus läggs på markerat område

Allmänt: Platsen har tidigare varit föremål för åtgärder, i form av lekplats för havsöring. Lekgruset placerades då 10 meter högre upp mot bron. Vattenströmmen och fiskarnas lek har undan för undan tryckt den nedströms. Vid inventering har tjockskalig målarmussla påträffats här. Ytan sträcker sig över ett relativt stort område. Lättillgängligt område. Plats 10 Skogdala 6, bron Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning 6229581;1455990 2/6-2012: 15/6-12 24 m 2 (6*4) Lågvatten 0,3 m/s 0,3 m Grus, sand, sten Ingen Mossa spars. Slinge spars. Ingen 50% Omgivning Övrigt Bete Mkt bra lekplats f. havsöring God tillgänglighet Åtgärder: Förstärkning av grusbädden uppströms den nu befintliga: 8 m 3 Hänsyn vid utläggningen måste tas till ev. tjockskaliga målarmusslor. Död ved bör läggas nedströms lekplatsen: 6 st. Plantering av klibbal på västra sidan, 3 st. Strömstenar utplaceras i övre delen, ca 8 19

4.2.7 Skogdala 7, uppströms bron

Bild 14: Skogdala 7, uppströms bron.

Allmänt: Platsen ligger ca 30 meter uppströms bron och täcker ca en tredjedel av åns bredd, på västra sidan. Platsen avgränsas av en större sten i mitten av åfåran. Vattenströmmen god även under lägsta lågvattenförhållanden. Vid högvatten avbördas ytan av den östliga delen av åfåran. Plats 11 Skogdala 7 (uppströms bron) Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat 6229597;1456001 2/6 2012: 15/6-12 12 m 2(3*4) Lågvatten 0,3 m/s 0,5 m Sand, sten, lekgrus Död ved Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning Ingen Mossa, sparsamt; slinge, spars. Vass östra stranden 25 % Omgivning Övrigt Åker/bete God tillgänglighet Åtgärder: Grusbädden behöver förstärkas: 3 m 3 grus. Död ved: 2 st. utläggs från uppströmssidan, ned över ytan. Kantzonen: västra sidan : 1-2 träd för överhäng, t.ex. al. 20

4.3 Björstorp

Bild 15: Karta över Björstorp

Allmänt: Vid Björstorp finns ett definitivt vandringshinder vid den gamla kvarnen, som numera byggts om till minikraftverk. Vid vandringshindret byggdes för ca 25 år sedan en laxtrappa av underströmsmodell. Nedströms trappan finns en snabb ström om ca 30 meter, som mynnar i en större håla. Vid utloppet av hålan trängs åfåran ihop och vattenströmmen ökar i hastighet. Partiet från hålan ned till vägbron har skurit sig långt ned i de lösa jordarterna och ån har därför mycket stort avstånd från ytan till åplanet. Partiet är vidare är starkt påverkad av övergödning och vass och kaveldun växer rikligt från västra sidan. 21

4.3.1 Björstorp 1

Bild 16: Björstorp 2, nedströms, med markerade strömstenar

Plats 12 Björstorp 1, nedströms Koordinat 6229948:1456267 Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved Växtlighet under vatten 7/6 2012 12 m 3 (4*3) Lågvatten 0,35 m/s 0,4 m Sand, grus Saknas Slinge, mossa Växtlighet över vatten Beskuggning Omgivning Vass 40 % Åker, bete Övrigt God tillgänglighet, vass måste huggas vartannat år. Åtgärder: Förstärk med grus: ca 5 m 3 Lägg ut död ved: 3 st. Plantera 4-5 träd, al/vårtbjörk, på västra sidan; helst trädridå enl. ovan. Strömsten 8 22

4.3.2 Björstorp 2

Bild 17: Björstorp 2, överhänget

. Plats 13 Björstorp 2, överhänget Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat 6229969:1456275 7/6-2012 16 m 2 (4*4) Lågvatten 0,3 m/s 0,45 m Sand, grus Död ved Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning Omgivning Saknas Mossa, slinge Vass 40% Bete, åker Övrigt Från åkersidan växer vass, kaveldun ut i ån. Måste huggas vartannat år Åtgärder: Förstärk gruset med 5 m 3 Död ved: 4-6 st. Träd/buskar planteras på västra sidan 4-6 alt 8-10. Helst trädridå om 6-10 m, längs hela sträckan vägbron- kvarnen/elverket. Strömsten: 8 st. 23

4.4 Kullåkra nedre

Bild 18: Karta över Kullåkra nedre

Kullåkraströmmen nedre ligger ca 500 meter uppströms Björstorps kvarn och omfattar en obruten strömsträcka på ca 125 meter, med en medelbredd av 8 meter, en area av 1200 m 2 . Sträckan har indelats i 6 delar om 20-30 meter, efter biotopens karaktär. 24

4.4.1 Kullåkraströmmen nedre 1

Bild 19: Kullåkra nedre 1

Allmänt: Den nedersta delen ligger i östra delen av fåran, alldeles uppströms ett stort klippblock. Ytan har sparsamt med grus, är bra beströmmad och har goda kvaliteter som uppväxtplats för yngel. Plats 14 Kullåkraströmen nedre 1 Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved Växtlighet under vatten 6230591; 1456290 9/6-12, 26/6-12 160 m 2 (20*8) Lågvatten 0,3 m/s 0,25 m Sten, grus Saknas Mossa Växtlighet över vatten Beskuggning Saknas 80 % Omgivning Övrigt Lövträd, bete, åker Tillgänglig frän östra banken Åtgärder: Grusutlägging: 40 m 3 Utläggning av död ved, 8 st. Strömstenar 8 st. 25

4.4.2 Kullåkra nedre 2

Bild 20: Kullåkra nedre 2

Allmänt: Platsens huvudström löper längs östra stranden. Området strax nedströms bra försett med uppväxtsten. Plats 15 Strax utanför rotvälta på östra Koordinat sidan, nedströms mindre nacke 6230593;1456312 Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved 9/6-12; 26/6-12 30 m 2 (3*10) Lågvatten 0,4 m/s 0,3 m Grus, mindre sten 4 st. Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning Omgivning Mossa Saknas 90 % Lövträd, bete, åker Övrigt Tillgängligt från östra sidan Åtgärder: Grusutläggning: 10 m 3 Död ved: 4 st. Skoning uppströms av gruset 26

4.4.2 Kullåkra nedre 3

Bild 21: Kullåkra nedre 3

Allmänt: Platsen ligger i huvudströmmen på östra sidan. Bra strömförhållanden, grus saknas, liksom död ved. Plats 16 Ca 20 m uppströms Kullåkra 2 Koordinat Nedströms mindre nacke 6230612;1456321 Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved 9/6-12; 26/6-12 30 m 2 (10*3) Lågvatten 0,35 m/s 0,4 m Sten, grus sparsamt 4 st Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning Omgivning Mossa Saknas 80% Lövträd, bete, åker Övrigt Död ved 4. Skoning uppströms. Tillgängligt fr östra banken Åtgärder: Utläggning grus: 10 m 3. 27

4.4.3 Kullåkra nedre 4

Bild 22: Kullåkra nedre 4

Allmänt: Strömmen löper här från östra sidan snett ut mot mittpartiet, för att sedan åter meandra internt möt östra sidan. God beströmning, bra försett med sten, men saknar grus Plats 17 Kullåkra 4, nedströms nacke Toppig sten i västra delen av åfåran riktmärke Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat 623060;145633 9/6-12; 26/6-12 30 m 3(10*3) Lågvatten 0,35 m/s 0,30 m Sten 1-2 Död ved Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning Saknas Mossa Saknas 80% Omgivning Klippor, lövträd, bete, åker Övrigt Mkt svårtillgängligt, klippor Åtgärder: utläggning av grus: 10 m 3 Utläggning av död ved: 4 st. 28

4.4.5 Kullåkra nedre 5

Bild 23: Kullåkra nedre 5

Allmänt: Platsen ligger utanför dubbelstammen, högre upp två stora klippblock. Ligger i huvudströmmen som löper på östra sidan. God beströmning. Bra djup även vid lågvattenföring. Plats 18 Kullåkra 5 Utanför Koordinat dubbelstammen, 2 klippblock riktmärke 6231061;145635 Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved 9/6-12;26/6-12 30 m 2 (10*3) Lågvatten 0,35 m/s 0,4 m Sten, grus Saknas Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning Omgivning Mossa Saknas 80% Klippor, lövträd, bete, åker Övrigt Tillgängligt östra banken Åtgärder: utläggning grus 10 m 3 Utläggning av död ved: 4 st. 29

4.4.6 Kullåkra nedre 6

Bild 24: Kullåkra nedre 6

Allmänt: Platsen ligger överst på området Kullåkra nedre. Ger bra utnyttjande av hela strömmens uppväxtplatser. Vattenströmmen är i stort likartad över hela åns bredd. Plats 19 Kullåkra nedre 6 Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat 6230622;1456372 9/6-2012 100 m 2 (20*5) Lågvatten 0,30 m/s 0,5 m Sten, häll, sand Död ved Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning Saknas Mossa, slinge Saknas 85% Omgivning Övrigt Klippor, lövträd, bete, åker Åtgärder: Utläggning av grus: 30 m 3 Utläggning av död ved: 6 st. 30

4.5 Kullåkra övre

Bild 25:Karta över Kullåkra övre

Allmänt: Kullåkra övre beskriver en övergång från åkerlandskapet i slättbygden till ett kuperat parti, som i huvudsak liknar en skogbiotop, med betydligt större fallhöjd. Sträckan består av omväxlande snabbare strykor och lugnvattenpartier, för att därefter nedre övergå till den långa strömsträckan Kullåkra nedre. De olika partierna är korta men intressanta ur biotopvårdssynpunkt. 31

4.5.1 Kullåkra övre 1

Bild 26: Kullåkra övre 1

Allmänt: Platsen ligger under en av EON:s kraftledningar, vilket innebär att all beskuggning försvunnit, då man avverkat alla träd och buskar under ledningen. En annars utmärkt biotop har därmed mist stora naturvärden. Plats 20 Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Kullåkra övre 1 6230684;1456421 10/6-12; 26/6-12 40 m 2 Lågvatten Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved 0,35 m/s 0,3 m Grus, sten Saknas Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning Mossa rikligt Buskage i övre västra kantzonen 0 % Omgivning Övrigt Bete, åker Plantering av träd nödvändig Strömstenar uppströms Åtgärder: utläggning av grus 12 m3 Plantering av träd 4-5 på varje sida, klibbal och vårtbjörk Död ved: 2-3 st. Strömstenar: ca 10 st. 30-40 cm diam. 32

4.5.2 Kullåkra övre 2

Bild 27: Kullåkra övre 2

Allmänt: Platsen ligger under större elledning. Trädridån på bägge sidor av ån, under elledningen, är avverkad. Platsen har därmed förlorat mycket av sina naturvärden. Plats 21 Kullåkra övre 2 Koordinat 6230699;1456523 Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup 10/6-12 ;26/6-12 40 m 2 Lågvatten 0,35 m/s 0,4 m Bottensubstrat Död ved Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning Omgivning Övrigt Sand, sten, grus Saknas Mossa, slinge Saknas 0 % Bete, åker Trädplantering nödvändig Strömstenar uppströms Åtgärder: Trädplanering 4-5 klibbal/vårtbjörk på varje sida Grusutläggning: 10 m 3 Död ved: 4-6 st. Strömstenar ca 5 på varje sida, 20-30 cm diam. Placeras uppströms 33

4.5.3 Kullåkra övre 3

Bild 28: kullåkra övre 3

Allmänt: Platsen ligger mitt i en sväng, där ån smalnar och grundar upp något, vilket åstadkommer bra strömhastighet och bottensubstrat. Riktmärken är de fyra stammarna i bilden övre vänstra hörn, samt klippan i bildens nedre vänstra sten. Plats 22 Kullåkra 3 övre Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat 6230752;1456541 7/6-12 ;26/6-12 36 m 2 (6*5m) Lågvatten 0,3 m/s 0,4 m Sand, sten Död ved Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning Saknas Mossa Saknas 75% Omgivning Övrigt Lövträd, bete, åker Strömstenar placeras uppströms nacken Åtgärder: Utläggning av grus 10 m 3 Utläggning av död ved: 3-4 st Strömstenar 4-5 på ömse sidor (20 -30 cm diam.) Plantering: 4 klibbal varje sida 34

4.5.4 Kullåkra övre 4

Bild 29: Kullåkra övre 4

Allmänt: Utmärkt plats, jämn vattenström, bra beskuggning. Riktmärke: Klippan i vänster förgrund. Plats 23 Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Kullåkra övre 4 6231121;1456640 9/6-12 ;26/6-12 80 m 2 Lågvatten Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved 0,4 m/s 0,3 m Sand, sten, grus sparsamt Saknas Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Mossa Saknas Beskuggning Omgivning 75% Lövträd, bete, åker Övrigt Åtgärder: Utläggning av grus: 20 m 3 Utläggning av död ved 3-4 st. 35

4.5.5 Kullåkra övre 5

Bild 30: Kullåkra övre 5

Allmänt: Platsen ligger överst i område Kullåkra övre, strax nedom utloppet av Kullåkrabäcken, som vid karteringstillfället var helt uttorkad. Bilden ovan är tagen från uppströmssidan. Riktmärken är två stora klippor till vänster i bild (västra sidan) varav den ena syns i övre bildkanten. Plats 24 Kullåkra övre 5 Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat 6231196;1456632 9/6-12;26/6-12 50 m 2 Lågvatten 0,35 m/s 0,4 m Sand, sten Död ved Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning Omgivning Saknas Mossa Saknas 75 % Lövträd, åker Övrigt Några större strömstenar på ömse sidor uppströms Åtgärder: Utläggning av grus: 15 m 3 Utplacering av död ved: 4-6 st. Strömstenar 3-4 på varje sida uppströms 36

4.6 Åkern

Bild 31: Karta över Åkern

Allmänt: Det översta partiet av ån i det aktuella området kantas av åkrar, vilket innebär att ån saknar kontakt med åplanet, i många fall med upp till en och en halv meters nivåskillnad. Ån är här mycket ensartad: långsamt flytande över mjukbottnar,, kantzoner av vass, pil och vide. I många fall är ån nästan helt täckt av buskar av olika slag. Vass och näckrosor är vanligt förekommande. På många ställen ser man spår av avverkning av träd i kantzonen. Trots den ringa vattenströmningen finns det några sträckor som är aktuella för biotopvårdsåtgärder. 37

4.6.1 Åkern 1

Bild 32: Åkern 1

Allmänt: Platsen ligger längst ned på sträckan. Har goda kvaliteter, som dock minskas genom kalhuggning av strandzonen. Plats 25 Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Åkern 1 6231592;1456679 12/6-12 30 m 2 Lågvatten Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved 0,4 m/s 0,45 m Sand Saknas Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning Slinge mossa Saknas 10% Omgivning Åker Övrigt Lättillgängligt Åtgärder: Utläggning av grus: 10 m 3 Strömstenar placeras uppströms gruset, 3-4 på ömse sidor. Död ved på ömse sidor, 2-3 st. Träd planteras 5 st. på varje sida. 38

4.6.2 Åkern 2

Bild 33: Åkern 2

Allmänt: Den snabbaste strömmen på Åkern. Åfåran pressas ihop genom en häll på västra sidan. Platsen kan förbättras genom grusutläggning. Plats 26 Åkern 2 Koordinat 6231631;1456812 Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten 11/9-12 10 m 2 Lågvatten 0,5 m/s 0,35 m Sten, Sand Saknas Saknas Saknas Beskuggning Omgivning 80% Åker Övrigt Åtgärder: Utläggning av grus. 3 m 3 39

4.6.3 Åkern 3

Bild 34: Åkern 3, med markerade strömstenar

Allmänt: Ån grundar upp något här och strömmen ökar betydligt. Platsen är rensad från träd, vilket behöver åtgärdas. Bra om strömmen kan ökas m.h.a. strömstenar. Plats 27 Åkern 3 Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat Död ved Växtlighet under vatten 6232401;1456880 11/9-12 24 m 2 Lågvatten 0,35 m/s 0,5 m Sand Saknas Mossa, slinge Växtlighet över vatten Beskuggning Saknas 25 % Omgivning Övrigt Åker Lätt tillgängligt Åtgärder: Grusutläggning överst i strömmen ca 8 m 3 Utplacering av död ved:4-5 st. Plantering av träd i kantzonen 4-5 på ömse sidor. Strömstenar placeras ut, 2-3 st. på ömse sidor 40

4.6.4 Åkern 4

Bild 35: Åkern 4, med markerade strömstenar

Allmänt: Den överst belägna möjlig platsen för biotopvård på sträckan. Ligger strax nedströms vägbron vid reningsverket. Har goda möjligheter att förbättras Plats 28 Åkern 4 Koordinat Inventeringsdatum Area aktuell för åtgärd Vattenföring Strömhastighet Medeldjup Bottensubstrat 623251;1456861 12/6-12 Ca 50 m 2 Lågvatten 0,35 m/s 0,3 m Sand Död ved Växtlighet under vatten Växtlighet över vatten Beskuggning 3-4 st Näckros saknas 25% Omgivning Övrigt Åker Lättillgängligt Åtgärder: Utplacering av grus. 15 m3 Strömstenar överst: 3-4 , 20-30 cm diam. på varje sida. Plantering av träd, 3-6 st. på varje sida. 41

5. Tabell över åtgärder, kostnader och prioritering

Nr Sträcka Area som Grus m3 Död ved Plan tering Sten Kostnad Övrigt Åtgäras m 2 1 Mörtström.1 32 10 1800 2 Mörtström 2 8 3 2 6 690 Strömsten Prio 2 1 3 Tvätterydet 1 4 Tätterydet 2 5 Skogdala 1 6 Skogdala 2 7 Skogdala 3 8 Skogdala 4 9 Skogdala 5 10 Skogdala 6 11 Skogdala 7 12 Björstorp 1 13 Björstorp2 14 Kullåkra ned1 15 Kullåkra ned 2 16 Kullåkra ned 3 17 Kullåkra nedre4 18 Kullåkra ned 5 40 10 10 10 10 4 4 15 6 3 4 5 8 6 8 8 160 30 30 30 30 12 12 48 18 12 12 16 24 18 24 24 8 4 4 4 4 2 3 6 4 4 4 4 3 3 8 6 3 5 10 720 720 4 4 6 3 8 4 8 8 4300 Strömsten 2480 Strömsten 4240 Strömsten 2480 250 9790 Uppv. st 2690 8 8 1590 2670 Strömsten 4600 Strömsten 8 7400 Strömsten 6 1950 Skoning 6 1950 Skoning 6 1950 Skoning 6 1950 Skoning 2 1 1 3 1 1 1 1 1 1 2 2 1 1 1 1 42

Nr Sträcka 19 Kullåkra ned 6 20 Kullåkra övre 1 21 Kullåkra övre 2 22 Kullåkra övre 3 23 Kullåkra övre 4 24 Kullåkra övre 5 25 Åkern 1 Area som åt- gärdas 100 Grus m3 30 Död ved Plan tering 6 Sten 6 Kostnad Övrigt 5550 Skoning Prio 1 40 40 36 80 50 30 12 12 10 20 15 10 3 4 4 4 6 6 10 8 10 10 10 10 4 8 2410 5910 4850 3600 2800 5500 Strömsten Strömsten Strömsten Strömsten Strömsten 1 1 1 3 1 2 26 27 28 Åkern 2 Åkern 3 Åkern 4 10 24 50 3 8 15 4 8 10 10 6 540 5090 Strömsten 8 6400 Strömsten 2 2 1 Summa: 1000 299 118 95 382

96620

Tabell 1: Kostnader och åtgärder med prioritering från 1 till 3 där 1 är starkast.

Kommentarer: 1. Prioriteringsgrad anger högst angelägenhetsgrad, från 1 till 3, där ett är högst, med avseende dels på biotopens värde för aktuell art, samt relationen mellan denna och kostnaden för åtgärden 2. Kullåkra nedre 4 har goda biotoper, som kan förbättras genom grus och död ved. Dock är det sannolikt inte möjligt att nå platsen med maskin. Därför prioritetsgrad 3. 3. Mörströmmen 1 har goda egenskaper men ligger otillgängligt för maskin. Handkraft eller helikopter är bästa möjligheten. Av detta skäl har åtgärden prioriterats ned en klass. 4. Åkern 3 och Åkern 4 är relativt små områden, ligger på stort avstånd från eventuellt uppläggsplats för grus. Om de tillgängliga medlen är knappa för de totala åtgärderna kan dessa platser strykas i första hand. 43

5.1 Övriga kostnader

Verksamhet Utförare Timkostnad Dgr/8 tim Kostnad Kommentar Utlägg grus/sten Utlägg död ved Grävmaskin Grävmskin Oförutsett Trädplanter.

Skogsservice 625 7dgr 56 tim 625 2 dgr/16 350 40 35000 Svårt att nå vissa platser 10000 25000 14000 Skogsservice anlitas Biotp.plan Salmokonsult 600 80 tim 48000

132000 Summa

Tabell 2: Kostnader av arbetet

5.2 Summering kostnader

TOTALKOSTNAD

MATERIAL 96620 ARBETE 132000

SUMMA 228620

Tabell 3: Totalkostnad

44

Bilaga 1. Utplacering av död ved i mindre åar

Ur ”Handbok för restaurering av vattendrag”, Erik Degerman 45

Bilaga 2. Utplacering av hela träd som död ved

Ur: ”Handbok för restaurering av vattendrag”. Erik Degerman 46

Bilaga 3. Lekgrus och strömstenar

Lekbädd för havsöring – biotop för tjockskalig målarmussla: Princip för utläggning av strömstenar 47

48

RAPPORT Förprojektering av åtgärder för fria vandringsvägar för fisk i Bräkneån Björstorp, Tararp, Trånhem

2012-06-29 Reviderad 2012-07-02 Upprättad av: Emma Sjögren och Anders Blomdahl Granskad av: Anne Thorén

Uppdragsnr: 10167725 Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån Status: Delrapport

RAPPORT Förprojektering av åtgärder för fria vandringsvägar för fisk i Bräkneån Björstorp, Tararp, Trånhem

Kund

Länsstyrelsen I Blekinge län Att: Andreas Nilsson 371 86 Karlskrona

Konsult

WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Medförfattare

Johan Axelsson, Vattenbyggnad Sofia Thurin, Vattenbyggnad Eva-Britt Eklund, Miljöjurist Erik Nordström, Miljöjurist Curt Johansson, Fisketurism i Sverige Konsult HB

Kontaktpersoner

Anders Blomdahl Telefon: 0455-447 88 E-post: [email protected] Emma Sjögren Telefon: 0455-447 75 E-post: [email protected] 2 (18)

Uppdragsnr: 10167725 Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån Status: Delrapport

Innehåll

Inledning Förutsättningar Generellt för samtliga tre vandringshinder Tidplan Björstorp Tararp Trånhem Bilagor 4 4 5 7 8 11 15 18

3 (18)

Uppdragsnr: 10167725 Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån Status: Delrapport

Inledning

WSP har från Länsstyrelsen i Blekinge fått i uppdrag att förprojektera åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån; Björstorp, Tararp och Trånhem. Syftet med att åtgärda dessa tre vandringshinder är att för bättra Bräkneåns ekologiska status och att gynna den tjockskaliga målarmusslan. Åtgärderna förutsätter att vattenverksamheterna som pågår vid Björstorp, Tararp och Trånhem kommer att fortsätta dvs. att dessa vandringshinder inte rivs utan att fiskväg anläggs. Denna rapport redogör för ett principförslag, en grov kostnadsuppskattning för utfö rande av den föreslagna åtgärden (exkl. kostnad för prövning enligt miljöbalken) samt förslag till generella villkor som tryggar fiskvandringen, för respektive vand ringshinder. De föreslagna åtgärderna är tillståndspliktig vattenverksamhet som krä ver tillstånd/omprövning. Det bör noteras att sådana tillståndsprocesser kan kompli ceras och tidplanen påverkas av att de pågående vattenverksamheterna vid Björ storp, Tararp och Trånhem saknar tillstånd eller inte bedrivs i enlighet med gällande tillstånd. En tillståndsprocess avseende åtgärdandet av vandringshindren kan även göras beroende av ev. tillståndsprocesser angående de pågående vattenverksamhet erna. I de fall det finns alternativ till åtgärden redogörs detta kortfattat, dock inte alterna tivet utrivning av vandringshindren. Till rapporten bifogas också ett förslag till tid plan för det fortsatta arbetet med åtgärderna.

Förutsättningar

Åtgärderna ska möjliggöra god passerbarhet för båda stark- och svagsimmande fisk, samt för ål. Det innebär att vattenhastigheten i den anlagda fiskvägen måste anpas sas till svagsimmande fisk och att den inte heller får bestå av trösklar som medför att fisken måste hoppa. Åtgärderna ska också möjliggöra både upp- och utvandring. I de förslag till åtgärder som presenteras ska en bedömning av kulturmiljön integre ras. Hänsyn ska också tas till ström- och markförhållanden sam vatten- och markä garförhållanden. Ytterligare faktorer som enligt påpekande från fastighetsägarna, dvs. de som kan antas vara verksamhetsutövare vid Björstorp, Tararp och Trånhem måste hänsyn tas till att dammens totala avbördningskapacitet inte får minska. Under delar av vintern kan inte turbinerna köras och det kan då vid högflöden uppstå problem med avbörd ningen. Det är även viktigt att vid fortsatt arbete i en detaljprojektering tillse att strandkanter och anläggningen som helhet inte försvagas. Förprojekteringen har också gjorts med utgångspunkten att fortsatt kraftuttag i nå gon omfattning ska vara möjlig. Baserat på data från år 1990-2011 uppmätta vid SMHI:s mätstation i Bräkne-Hoby är Bräkneåns medelvattenföring 3 m 3 /s. Vattenföringen varierar dock kraftigt under året, på sommaren kan det bitvis vara mycket låga flöden, se figur 1. Enligt uppgif 4 (18)

Uppdragsnr: 10167725 Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren Status: Delrapport ter från länsstyrelsen i Blekinge (damminventering) är det högsta högvattenflödet (HHQ) vid Björstrop 32 m 3 /s och för Tararp samt Trånhem 30 m 3 /s. Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån

Månadsmedelvattenföring 1990-2011

1 0 3 2 6 5 4 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Figur 1. Medelvattenföring beräknat på månadsmedelvärden 1990-2011. Data hämtade från Vattenwebben, www.smhi.se

Generellt för samtliga tre vandringshinder

Antaganden

Då utgångspunkten för åtgärderna är att samtliga arter ska kunna passera föreslås i samtliga fall fiskvägar där en naturliknande forssträcka skapas, inlöp alternativt om löp. Därtill måste en anordning installeras som leder den nedvandrande fisken till fiskvägen, t ex ett självrensande fingaller. Liknande åtgärd kan också behövas för att förhindra att hoppande fisk tar sig in i utloppskanalen vid uppvandringen, det kan handla om fysiska åtgärder alternativt regleringar av flödet genom kraftstationen under fiskvandringsperioder. Vid förprojekteringen har följande varit utgångsläget: 1.

2.

3.

4.

Vattnets medelhastighet ska ligga runt 0,5 m/s Lutningen i fiskvägen ska inte överstiga 2 % Vattendjupet i fiskvägen ska vara ca 0,4 m Fiskvägens bottenbredd ska vara ca 1 m Med denna utformning blir flödet i fiskvägen ca 400 l/s. Eftersom detta är beräknat på en tvärsektion som är ”tät” läggs ca 100 - 200 l/s till för det vatten som rinner ned mellan stenarna. Det totala flödet i fiskvägen blir då ca 500 - 600 l/s. Vattnets me delhastighet blir med denna utformning 0,6 m/s vilket är något högt för svagsim mande fiskar. För att variera vattnets medelhastighet byggs fiskvägen med ett varie rat bottensubstrat och med vilobassänger. 5 (18)

Uppdragsnr: 10167725 Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån Status: Delrapport

Kulturmiljövärden

Kulturmiljövärdena vid samtliga tre dammar har beskrivits i länsstyrelsens rapport Kulturhistorisk dokumentation av vattendrag i Blekinge 2005-2008 (rapport 2010:16). Det kulturhistoriska värdet vid de tre dammarna varierar något, inget av dem klassas som fornlämning. Enligt samtal med Petra Torebrink på länsstyrelsens kulturmiljöfunktion är det viktigt att den kulturhistoriska miljön som helhet behålls. Det betyder att man kan göra ingrepp i dammens konstruktion om man inte tappar möjligheten till förståelse för platsens historia. Detta gör man t ex genom att behålla byggnader, delar av dammens vattenspegel och bron över dammen.

Utrivning

Då det bedöms finnas ett stort intresse för att behålla de kulturhistoriska platserna, samt att det fortsättningsvis ska finnas möjlighet till ett kraftuttag har utrivning av dammarna inte tagits med som alternativ åtgärd. Ur naturvårdssynpunkt är dock ut rivning det bästa alternativet då det i högsta möjliga grad ger en återgång till det ursprungliga förhållandet för vattendragets ekologi. Det är förmodligen även det mest ekonomiskt gynnsamma alternativet. En utrivning kan också göras delvis så att de kulturhistoriska värdena består.

Kostnadsuppskattning

Den redovisade kostnadsuppskattningen för principförslagen är mycket grov och baseras dels på tillgängliga referenskostnader för utförda eller planerade åtgärder under de senaste åren och dels på egna överslagsberäkningar. Beräkningarna utgår från principförslagets utformning; typ av fiskväg, geometri och tilläggsarbeten. Ar betskostnaden för utförandet är inkluderat. Kostnad för fingaller, undersökningar och provtagningar, vidare utredningar, detaljprojektering samt prövning enligt mil jöbalken är inte inkluderat.

Underlag för vidare utredning

Innan en lösning väljs och en detaljprojektering påbörjas bör mer underlag tas fram gällande platserna. Det finns för många frågetecken i detta skede för att något beslut ska kunna tas om vilket alternativ som är bäst eller ens utförbart. Följande underlag behövs för vidare utredning: Nivåer för dammen, uppströmsvattenytan (ÖVY) och nedströmsvattenytan (NVY) samt amplituden hos dessa. Det är även viktigt att veta lägsta och högsta tillåtna nivå för vattenytan, både uppströms och nedströms dammar na. Dimensionerande flöden alternativt avbördningskapacitet för befintliga ut skov. Finns inte det behövs mått på befintliga utskov för underlag till be räkning av avbördningskapacitet. 6 (18)

Uppdragsnr: 10167725 Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån Status: Delrapport Geometrin för dammen. Ritningar där dimensioner på utskov, plushöjder, placering av utskov mm återges. Planer för varje anläggning. Antingen ritningar eller skalenliga flygfoton med bra upplösning. Vattendjup och bottennivåer uppströms och nedströms dammen, i de områ den som omfattas av eventuellt inlöp, ca 150 meter uppströms och ned ströms dammen samt ca 25 meter utanför åns stränder. Vid omlöp behöver marknivån i det aktuella området mätas in. En geoteknisk undersökning som kan ge svar på huruvida bottnen är spont ningsbar.

Tidplan

Föreslag till tidplan för hela projektet bifogas i Bilaga 1. 7 (18)

Uppdragsnr: 10167725 Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren

Björstorp

Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån Status: Delrapport

Figur 2. Karta över Björstorp. KÄLLA: Sveriges Länskartor, www.gis.lst.se

Beskrivning

Björstorps kvarn är belägen ca 3,5 km från Bräkneåns mynning i Östersjön och är det första vandringshindret för fisk i Bräkneån. Den nuvarande kvarnen uppfördes förmodligen under 1800-talet och byggdes om 1933. Dammbyggnaden består av betong och uthuggen sten, samt ett äldre kraftverk med turbin (renodlat strömkraft verk). Kraftverket används till elproduktion för husbehov. Enligt uppgift från fastig hetsägaren är medelårsproduktionen 80 MWh. Fallhöjden för dammen är 1,3 m. Vattendom och tillstånd för pågående vattenverksamhet saknas. 1980 byggdes en denilränna på västra sidan, där hoppande fisk passerar. Vid höga flöden kan enligt uppgift dessutom större fisk passera själva vandringshindret. Fis kevårdslinjen vid Blekinge Läns folkhögskola har idag en fiskfälla vid denilrännans inlopp för att fånga avelsfisk till skolans fiskodling.

Principförslag

Förslag till åtgärd att i första hand arbeta vidare med är ett inlöp enligt figur 3. 8 (18)

Uppdragsnr: 10167725 Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån Status: Delrapport

Figur 3 Skiss principförslag fiskväg, inlöp. Se även Bilaga 2.

Ett inlöp skapar en naturlig forssträcka genom dammen. Denilrännan tas bort. En stålspont slås ned i dammens botten från brons stenfundament intill nuvarande vat tenintag till turbinen och uppströms i dammen. För att skapa 2 % lutning i inlöpet behöver fallhöjden slås ut på 65 m. Bottenlutningen nedströms dammen avgör hur lång sponten blir. Utifrån tillgänglig data bedöms att hela fallhöjden får slås ut upp ströms, dvs stålsponten blir 65 m lång. Stålsponten fungerar som ett självreglerande utskov och befintligt utskov ersätts med inlöpet som dimensioneras för att kunna avbörda högvattenflöden. För att säkerställa tillräcklig avbördningsförmåga vid högsta högvattenflöde måste mer noggranna beräkningar och en konsekvensanalys göras vid detaljprojekteringen. En nackdel med självreglerande överfallsutskov är att antingen kommer vattennivån öka vid höga flöden jämfört med reglerbara utskov eller så kommer vattennivån att sänkas vid låga flöden. Ett alternativ beroende på vattendjupet i dammen kan vara att istället för stålspont använda betong L-stöd. 9 (18)

Uppdragsnr: 10167725 Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren Status: Delrapport Vattennivån och lutningen i inlöpet justeras med stenmaterial, natursten och större block används för att skapa naturliknande förhållanden. Åtgärden kräver muddring framför kraftintaget. Likaså kan det behöva muddras vid spontens uppströmsände för att säkerställa att det vid höga flöden kan passera så mycket vatten som idag. För att leda in fisken i inlöpet bör ett fingaller installeras vid spontens början. I detta lugn vattenbetonade vatten är det nödvändigt att beredskap finns för manuell bortrensning av skräp som fastnat på gallren, samt visuell kontroll så att inte vattenströmningen skjuts över gallerkanten. Likaså behövs självrensande galler, anläggning av strömkoncentrationer där utloppskanalen mynnar i åfåran, alternativt flödesregleringar som hindrar fisk att vandra in i utloppskanalen. Utformningen av dessa åtgärder behöver detaljprojekteras. Eftersom det är stora skillnader i kostnad beroende på val av åtgärd och typ av material ligger detta utanför kostnadsuppskattningen.

Kulturmiljön

Åtgärden bedöms inte innebära att kulturmiljön behålls som helhet. Delar av damm konstruktionen försvinner, men då bron behålls vittnar platsen även fortsättningsvis om det historiska bruket av ån. Inga åtgärder berör de kulturhistoriskt intressanta byggnaderna. Förmodligen behöver dock grunden till kvarnbyggnaden förstärkas.

Förslag till villkor

En formulering av villkor är inte möjlig förrän en detaljprojektering är färdigställd så att det finns exakta uppgifter om t ex flödet. Följande faktorer kan dock tänkas som villkor för att trygga fiskvandring: Minimitappning i fiskvägen. Skötsel av fingaller för att förhindra att utvandrande fisk hamnar i kraftver ket. Skötsel och egenkontroll

Kostnadsuppskattning

Beräknad kostnad för åtgärden är ca 2 000 000 SEK.

Alternativ

Inga alternativ. 10 (18)

Uppdragsnr: 10167725 Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren

Tararp

Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån Status: Delrapport

Figur 4. Karta över Tararp. KÄLLA: Länskartor, www.gis.lst.se Beskrivning

Tararp är belägen ca 15 km från Bräkneåns mynning i Östersjön. Vandringshindret utgörs av en damm i huggen granit och betong med tillhörande kraftverk (renodlat strömkraftverk) som idag används för elproduktion. Enligt uppgift från fastighetsä garen är medelårsproduktionen 118 MWh. Det är känt att dammen varit i drift sedan åtminstone mitten på 1800-talet. 1926 byggdes det en klackfabrik vid dammen och då genomfördes också en höjning av dammfästena. Utloppsrännan är väl bevarad. Dammen har en fallhöjd på ca 2,5 m och är det första definitiva stoppet för fisk vandring och spridningsmöjligheter för andra vattenlevande organismer i Bräkneån. Vattendom och tillstånd för pågående vattenverksamhet saknas.

Principförslag

Förslag till åtgärd att i första hand arbeta vidare med är ett inlöp enligt figur 5. 11 (18)

Uppdragsnr: 10167725 Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån Status: Delrapport

Figur 5. Principförslag fiskväg vid Tararp, inlöp. Se även Bilaga 3.

Ett inlöp skapar en naturlig forssträcka genom dammen. En stålspont slås ned i dammens botten från fundamentet vid kraftstation och uppströms i magasinet. För att skapa 2 % lutning i inlöpet behöver fallhöjden slås ut på 125-150 m. Uppskattat utifrån bottenlutningen nedströms dammen blir sponten va 75 m. Stålsponten funge rar som ett självreglerande utskov och befintliga utskov ersätts med inlöpet som di mensioneras för att kunna avbörda högvattenflöden. För att säkerställa tillräcklig avbördningsförmåga vid högsta högvattenflöde måste mer noggranna beräkningar och en konsekvensanalys göras vid detaljprojekteringen. En nackdel med självregle rande överfallsutskov är att antingen kommer vattennivån öka vid höga flöden jäm fört med reglerbara utskov eller så kommer vattennivån att sänkas vid låga flöden. Att alternativ för att klara avbördningsförmågan kan vara att behålla det stora utsko 12 (18)

Uppdragsnr: 10167725 Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren Status: Delrapport vet. Det innebär dock en annan utformning av sponten. Vattennivån och lutningen i inlöpet justeras med stenmaterial, natursten och större block används för att skapa naturliknande förhållanden. Det finns dock viss osäkerhet om det går att sponta i åbotten pga. blockigt material. Mer detaljerad undersökning krävs för att kunna avgöra arbetsinsats och kostnad. För att leda in fisken i inlöpet bör ett fingaller installeras vid spontens början. I detta lugn vattenbetonade vatten är det nödvändigt att beredskap finns för manuell bortrensning av skräp som fastnat på gallren, samt visuell kontroll så att inte vattenströmningen skjuts över gallerkanten. Likaså behövs självrensande galler, anläggning av strömkoncentrationer där utloppskanalen mynnar i åfåran, alternativt flödesregleringar som hindrar fisk att vandra in i utloppskanalen. Utformningen av dessa åtgärder behöver detaljprojekteras. Eftersom det är stora skillnader i kostnad beroende på val av åtgärd och typ av material ligger detta utanför kostnadsuppskattningen.

Kulturmiljön

Åtgärden innebär att kulturmiljön behålls som helhet. Delar av dammkonstruktionen försvinner, men då en bro över dammen behålls och delar av vattenspegeln finns kvar vittnar platsen även fortsättningsvis om det historiska bruket av ån.

Förslag till villkor

En formulering av villkor är inte möjlig förrän en detaljprojektering är färdigställd så att det finns exakta uppgifter om t ex flödet. Följande faktorer kan dock tänkas som villkor för att trygga fiskvandring: Minimitappning i fiskvägen. Skötsel av fingaller för att förhindra att utvandrande fisk hamnar i kraftver ket. Skötsel och egenkontroll

Kostnadsuppskattning

Beräknad kostnad för åtgärden är ca 3 500 000 SEK. Stålsponten och anläggande av ny bro över dammen utgör de största delarna av kostnaden.

Alternativ

Ett alternativ till inlöp är att på västra sidan om ån anlägga ett omlöp med utskov. Det vill säga att en ny naturliknande fors med natursten och block som strömkon centrationer, anläggs vid sidan om ån förbi dammen. För att omlöpets lutning inte ska överstiga 2 % krävs att det är 125 m långt, vilket innebär att mark söder om dammen som inte ägs av dammägaren måste tas i anspråk. Huruvida detta är möjligt måste undersökas närmare om detta alternativ skulle bli aktuellt. Markundersök ningar med avseende på föroreningar har tidigare genomförts på den aktuella plas ten. 13 (18)

Uppdragsnr: 10167725 Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren Status: Delrapport

Kostnadsuppskattning:

1 700 000 SEK

Kulturmiljö:

Ingen påverkan.

Fördelar:

billigare, inga ingrepp i dammvallen mer än att ett nytt utskov skapas, avbördningskapaciteten ökar.

Nackdelar:

kan eventuellt ge en sämre sammanvägd passerbarhet (upp- och ned ströms) för samtliga arter jämfört med inlöpen. 14 (18)

Uppdragsnr: 10167725 Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren

Trånhem

Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån Status: Delrapport

Figur 6. Karta över Trånhem. KÄLLA: Länskartor, www.gis.lst.se Beskrivning

Trånhems såg är belägen drygt en kilometer uppströms Tararp. Vandringshindret utgörs av en fyllningsdamm förstärkt med murverk och betong. Dammen byggdes förmodligen i början av 1700-talet och sedan 1927 har tre turbiner varit installerade för kraftproduktion till såg och kvarn. Idag används kraftverket för elproduktion för försäljning. Enligt uppgift från fastighetsägaren är medelårsproduktionen 250 MWh. Dammen har en fallhöjd på ca 2 meter. Förlikningsdom från vattendomstol finns från 1933 (Std 8/1933) i vilken anges att under perioden 11/5 – 30/9 ska nivån i dammen vara + 9,45 och under övrig tid + 9,5, i lokalt jämförelseplan. Tillstånd för pågående vattenverksamhet saknas.

Principförslag

Förslag till åtgärd att i första hand arbeta vidare med är ett inlöp enligt figur 7. 15 (18)

Uppdragsnr: 10167725 Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån Status: Delrapport

Figur 7. Principförslag till fiskväg vid Trånhem, inlöp. Se även Bilaga 4.

Ett inlöp skapar en naturlig forssträcka genom dammen. En stålspont slås ned i dammens botten från brons stenfundament väster om andra utskovet (räknat öster ifrån) och uppströms i dammen. För att skapa 2 % lutning i inlöpet behöver fallhöj den slås ut på 100 m. Bottenlutningen nedströms dammen avgör hur lång sponten blir. Uppskattningsvis kan 2 % lutning skapas genom att fylla upp ca 25 m ned ströms dammen och ca 75 m uppströms. Stålsponten fungerar som ett självregle rande utskov och befintliga utskov ersätts med inlöpet som dimensioneras för att kunna avbörda högvattenflöden. För att säkerställa tillräcklig avbördningsförmåga 16 (18)

Uppdragsnr: 10167725 Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren Status: Delrapport vid högsta högvattenflöde måste mer noggranna beräkningar och en konsekvensana lys göras vid detaljprojekteringen. En nackdel med självreglerande överfallsutskov är att antingen kommer vattennivån öka vid höga flöden jämfört med reglerbara ut skov eller så kommer vattennivån att sänkas vid låga flöden. Eventuellt måste det ena utskovet behållas om gällande vattendom med fastställd nivå i dammen ska föl jas. Ett alternativ beroende på vattendjupet i dammen kan vara att istället för stålspont använda betong L-stöd. Vattennivån och lutningen i inlöpet justeras med stenmaterial, natursten och större block används för att skapa naturliknande förhål landen. Det finns viss osäkerhet om det går att sponta i åbotten pga. blockigt material. Mer detaljerad undersökning krävs för att kunna avgöra arbetsinsats och kostnad. För att leda in fisken i inlöpet bör ett fingaller installeras vid spontens början. I detta lugn vattenbetonade vatten är det nödvändigt att beredskap finns för manuell bortrensning av skräp som fastnat på gallren, samt visuell kontroll så att inte vattenströmningen skjuts över gallerkanten. Likaså behövs självrensande galler, anläggning av strömkoncentrationer där utloppskanalen mynnar i åfåran, alternativt flödesregleringar som hindrar fisk att vandra in i utloppskanalen. Utformningen av dessa åtgärder behöver detaljprojekteras. Eftersom det är stora skillnader i kostnad beroende på val av åtgärd och typ av material ligger detta utanför kostnadsuppskattningen.

Kulturmiljön

Åtgärden innebär att kulturmiljön behålls som helhet. Delar av dammkonstruktion en försvinner, men då en bro över dammen behålls och delar av vattenspegeln finns kvar vittnar platsen även fortsättningsvis om det historiska bruket av ån. Fastighetsägarna har föreslagit att bron över dammen kunde omvandlas från bilväg till cykel- och gångväg, vilket har stor betydelse för brons konstruktion och kostnad. Detta har dock inte diskuterats med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Äganderätten till vägen har inte heller undersökts.

Förslag till villkor

En formulering av villkor är inte möjlig förrän en detaljprojektering är färdigställd så att det finns exakta uppgifter om t ex flödet. Följande faktorer kan dock tänkas som villkor för att trygga fiskvandring: Minimitappning i fiskvägen. Skötsel av fingaller för att förhindra att utvandrande fisk hamnar i kraftver ket. Skötsel och egenkontroll

Kostnadsuppskattning

Beräknad kostnad för åtgärden är ca 3 300 000 SEK. Stålsponten och bron utgör den största delen av kostnaden. 17 (18)

Uppdragsnr: 10167725 Daterad: 2012-06-29 Reviderad: 2012-07-02 Handläggare: Emma Sjögren Förprojektering av åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk vid tre vandringshinder i Bräkneån Status: Delrapport

Alternativ

Ett alternativ till inlöp är att på östra sidan om ån anlägga ett omlöp med utskov. Det vill säga att en ny naturliknande fors med natursten och block som orsakar ström koncentrationer, anläggs vid sidan om ån förbi dammen. För att omlöpets lutning inte ska överstiga 2 % krävs att det är 100 m långt. Åtgärden utförs i sin helhet på mark som inte ägs av dammägarna. De aktuella markägarna har vid tidigare dis kussioner varit positiva till att anlägga ett omlöp. Markundersökningar med avse ende på föroreningar har tidigare genomförts på den aktuella plasten.

Kostnadsuppskattning:

1 400 000 SEK

Kulturmiljö:

Ingen påverkan.

Fördelar:

billigare, inga ingrepp i dammvallen, mer än att ett nytt utskov skapas, avbördningskapaciteten ökar.

Nackdelar:

kan eventuellt ge en sämre sammanvägd passerbarhet (upp- och ned ströms) för samtliga arter jämfört med inlöpen.

Bilagor

Bilaga 1 Tidplan Bilaga 2. Principförslag fiskväg Björstorp Bilaga 3. Principförslag fiskväg Tararp Bilaga 4. Principförslag fiskväg Trånhem 18 (18)

Tidplan för åtgärder vid vandringshinder i Bräkneån

Aktivitet

Startmöte Aktivitet 1 Aktivitet 2 Aktivitet 3 Aktivitet 4 Aktivitet 5 Samråd, 3 verksamheter Förslag på tidplan Aktivitet 6 Delarapport Upphandling Avtal Lst - damm- och markägare, 3 st Författa en kortfattad delrapport för aktivitet 1, 2, 3 och 5 ovan. Länsstyrelsens offentliga upphandling av resterande del av projektet (aktiviteter 7-12 i ursprungligt förfrågningsunderlag) Aug-okt 2012 Juni 2012 Augusti-sept 2012 Juni 2012 Aktivitet 7 Aktivitet 8 Aktivitet 9

Innehåll

Startmöte WSP och länsstyrelsen Principförslag vandringshinder, 3 st Förslag på villkor, 3 st Grov kostnadsuppskattning principförslag, 3 st Teknisk beskrivning fiskväg, 3 st Teknisk beskrivning energiuttag, 3 st Förslag på tappning, 3 st MKB fiskvägar, 3 st MKB energiuttag, 3 st Aktivitet 10 Ansökan 11 kap fiskvägar, 3 st Ansökan 11 kap energiuttag, 3 st Aktivitet 11 Delta i tillståndsprocessen Aktivitet 12 Förfrågningsunderlag, 3 st

Genomförande Kommentar

Maj 2012 Utfört Juni 2012 Juni 2012 Deadline kort sammanfattning 2012-06-29. Deadline kort sammanfattning 2012-06-29. Omfattar förslag på hur villkoren för vattenföringen i fiskvägarna kan komma att se ut. Slutliga villkor för verksamheten yrkas i tillståndsansökan. Juni 2012 Deadline i sammanfattning 2012-06-29. Samrådsunderlag ut under augusti. Ett gemensamt samrådsmöte hålls i september. Tid för att inkomma med yttrande och författa samrådsredogörelse under oktober. Deadline i sammanfattning 2012-06-29. Deadline 2012-06-29. Juli-september 2012 Sept 2012- april 2013 Sept 2012- april 2013 Sept 2012- april 2013 Sept 2012- april 2013 Sept 2012- april 2013 Sept 2012- april 2013 Sept 2012- april 2013 April 2013-?? Höst 2013 Vintern 2013/14 alternativt sommaren 2014 Starttid beroende på när den offentliga upphandlingen är klar och uppdraget tilldelats. Starttid beroende på när den offentliga upphandlingen är klar och uppdraget tilldelats. Starttid beroende på när den offentliga upphandlingen är klar och uppdraget tilldelats. Starttid beroende på när den offentliga upphandlingen är klar och uppdraget tilldelats. Starttid beroende på när den offentliga upphandlingen är klar och uppdraget tilldelats. Starttid beroende på när den offentliga upphandlingen är klar och uppdraget tilldelats. Starttid beroende på när den offentliga upphandlingen är klar och uppdraget tilldelats. Så snart ansökan är inlämnad till Miljödomstolen och ska prövas. Beroende på hur snabbt tillstånd kan erhållas. Inte lämpligt att upphandla entreprenörer innan alla juridiska delar är klara och tillstånd har erhållits. Beroende på när på året anläggandet bäst sker, med avseende på både de biologiska värdena i ån och entreprenörens möjlighet att gjuta och anlägga fiskvägen. Entreprenad Anlägga vandringsvägar Slutrapport Författa en slutrapport för att summera projektet och de åtgärder som gjorts. 2014 Efter avslutat projekt.