Transcript Läs mer om klimat här. - Den tropiska vinterträdgården

Uppdaterad den 24 januari 2013 – sidan 1 av
5
Mer om klimat
Hur håller man uppe värmen under vintern – utan att slösa med
energi? Det är en viktig fråga för den som har en vinterträdgård.
Om du har ett växthus med isolerglas och kanalplast, räcker det
vanligen för att hålla tillräckligt varmt och hushålla med energin.
Ett växthus med enkelglas behöver däremot kompletteras med så
kallad bubbelfolie. Spänn upp den på insidan så blir det en isolering som motsvarar en ordinär 2-glas isolerruta.
Även isolerglas/kanalplast kan behöva kompletteras med
bubbelfolie några gånger under året vid stränga klimatförhållanden och när det är sparsamt med naturlig ljus.
Direktverkande el är det vanligaste uppvärmningssättet. Det
bästa är att ha en termostatstyrd värmefläkt som minskar
behovet av många utrymmeskrävande värmekällor. Om vinterträdgården är en del av en lägenhet eller villa, kan den ha ett
vattenburet värmesystem.
Det är ännu rätt få som har satsat på en värmepump i sin vinterträdgård, men om du har ett ganska stort uppvärmningsbehov
kan jag rekommendera en vanlig luftvärmepump; den fungerar
samtidigt som avfuktare vid behov.
I södra Sverige är det främst vinden som kyler ned vinterträdgårdarna, inte markkylan. Därför är det viktigt att gå igenom alla
skarvar längs väggarna och taket, mellan glas och stomme. Se
också över isoleringen längs marken. Inte minst aluminiumväxthus har en svag punkt just där, och stora värmeförluster kan ske
den vägen.
De glasade rummens klimat
Ett växthus i glas skiljer sig åtskilligt från en vanlig byggnad med
täckande, välisolerade väggar och tak. Detta blir ännu tydligare
om glashuset ligger i ett soligt läge.
Även om glashuset har isolerglas och kanalplast är det inte
mycket till isolering jämfört med i ett hus. I praktiken är ändå
skillnaden inte så stor som man skulle tro, åtminstone inte i
södra Sverige. Mycket ljus och värme tillförs nämligen genom
Uppdaterad den 24 januari 2013 – sidan 2 av
5
glas under en stor del av året. Men under 3–4 månader går det
periodvis åt mycket energi. Hela årets förbrukning behöver däremot inte vara så stor.
Glasade rum blir rejält kalla vintertid, vilket fordrar att de isoleras bättre. Under sommaren kan däremot temperaturen stiga till
30–40 grader, och det har varken växter eller människor något
behov av. Då måste luftväxlingen vara så effektiv att stora
luftvolymer kan omsättas snabbt. Beskuggning kan också bli
nödvändig.
Det har stor betydelse om en vinterträdgård ligger fritt eller är en
del av en annan byggnad. Å ena sidan blir en friliggande vinterträdgård avkyld och uppvärmd snabbare än den som är inlemmad i ett större hus. I en friliggande vinterträdgård kan man å
andra sidan skapa en effektivare genomluftning när det är riktigt
varmt ute. En stor odlingsfördel är att nattemperaturen kan
sänkas effektivt.
Från februari, mars till början eller mitten av juli är luftfuktigheten låg utomhus, och under vårvintern är luften ännu torrare.
Om detta skulle få slå igenom inne i vinterträdgården, skulle
växtutvecklingen hämmas och skadegörare som spinnkvalster
skulle kunna bli ett problem. Luftfuktigheten måste därför hållas
på en hög nivå. Detta kan ske genom att växternas bladverk befuktas, men även att golven befuktas om detta är möjligt. Beskuggning är också ett sätt att hålla uppe luftfuktigheten. När
solen ligger på minskar beskuggningen temperaturhöjningen
inne i glashuset, vilket gör att avdunstningen blir mindre.
Den i särklass effektivaste metoden för att hålla uppe luftfuktigheten är att sprida vattendimma genom vattenledningsnätets
vanliga tryck, se mer om detta nedan.
Torr vårluft drabbar de flesta utrymmen som används som
vinterträdgårdar på ett snarlikt sätt. Under juli kommer sedan ett
omslag till en fuktigare klimattyp. Luften är disigare och vårens
kyliga nätter är borta. Ibland kan daggen i gräset ligga kvar tills
solen har fått värma en bra stund.
Under våren kan luftfuktigheten periodvis vara så låg som 20–30
procent, medan den under hösten sällan understiger 50–60
procent, och ibland är ännu högre. Då finns det sällan något
behov av att befukta luften. Tvärtom blir det aktuellt att försöka
Uppdaterad den 24 januari 2013 – sidan 3 av
5
sänka luftfuktigheten genom att skapa cirkulation i den luft som
finns i vinterträdgården. Utomhusluften är i regel nästan mättad,
så den ska man bara ta in för att växterna ska få ny koldioxid.
Hur fuktig inomhusluften blir beror på hur mycket växter som
finns i vinterträdgården. Mer än 95 procent av bevattningen av
växterna går tillbaka till luften. Hur välisolerad vinterträdgården
är spelar också in; ett oisolerat, enkel-glasat rum blir fuktigare än
ett välisolerat.
Om det finns kondens på glasväggarna och inredningen redan
under dagen, är detta ett varningstecken på att man kan komma
att drabbas av så kallat nedfall. Då förmår luften inte att hålla all
fukt, och resterande väta fälls ut på golv, inredning och växter.
Detta kan snabbt leda till mögel eller svampangrepp.
Vinterträdgårdar som ligger riskerar att få för hög luftfuktighet
bör ha en luftavfuktare med automatik som startar och stänger
efter förinställda nivåer. Ett alternativ är att torka upp luften med
en värmefläkt, men detta är inte lika effektivt och det förbrukar
mer energi. Dessutom kanske man inte vill höja nattemperaturen,
åtminstone inte i augusti eller september.
Den ideala vinterträdgården ska ha stora glasade ytor, men de
måste vara välisolerade för att minska kondensbildningen och
uppvärmningsbehovet. Ett välisolerat glashus blir emellertid
värmetrögare, vilket innebär att nattemperaturen inte faller så
snabbt som är önskvärt med tanke på växterna, och därför måste
det ha flera stora öppningsbara luckor och dörrar i olika väderstreck. Då kan den lagrade värmen under dagen bytas ut snabbt,
och den svala utomhusluften kan utnyttjas nattetid.
Takhöjden bör vara väl tilltagen då en kudde med varmluft gärna
samlas under taket. Dessutom bör ett ventilationssystem finnas
med fläktförsett till- och frånluft som styrs med hygrostat och
termostat ger ett balanserat klimat under dygnets alla timmar.
Luftintag vid golvnivå på en gavel, utsug på motstående gavels
taknock.
Vilket är då bäst? En friliggande vinterträdgård eller en som är
sammanbyggd med bostaden? Visserligen kan driftförhållandena
skilja sig en hel del åt i de två formerna, men i övrigt finns det
inga stora skillnader. Ett mellanting är faktiskt det bästa, nämli-
Uppdaterad den 24 januari 2013 – sidan 4 av
5
gen en friliggande vinterträdgård med en kort glasad förbindelse
till boningshuset.
Sprida vattendimma
En utrustning som sprider vattendimma löser de olägenheter
som solbestrålningen förorsakar under senvintern, våren och försommaren. Dimspridningen kan i allmänhet också ersätta
behovet av beskuggning, något som är svårt att lösa praktiskt. Det
är inte solbestrålningen som sådan som bränner växtligheten
utan hög temperatur i kombination med alltför torr luft.
Det i särklass effektivaste sättet att behålla ett komfortabelt
klimat under glas även när försommarsolen flödar är att installera en anläggning som sprider så finfördelat vatten att man kan
tala om dimma.
Anläggningen kan utformas på olika sätt, men det enklaste är att
använda det vanliga ledningsvattnet. Ett vattenrör dras in i
vinterträdgården, och på röret monteras en magnetventil och
några spridare. Som spridare kan man ha munstycken för
oljebrännare av minsta storlek för att sprida dimman över en stor
yta. Helst bör man ta hjälp av en eller två fläktar som håller kvar
fukten i luften.
Dimspridningen kan styras med dels en termostat eller hygrostat
som indikerar när behovet av luftfuktighet inträder, dels med en
sekundtimer som reglerar dimintervallens längd. Med dessa
hjälpmedel sköter sig systemet helt automatiskt.
Det är framför allt luften som ska kylas av och befuktas, inte golv
eller inredning. Ta bort växtlighet framför spridarna, annars kan
det uppstå varaktig droppbildning från bladverket.
Den som en gång har vant sig vid den behagliga rumsmiljö som
vattenspridningen ger – och kunnat se hur positivt växtligheten
reagerar – har svårt att vara utan vattendimman. Bladlöss,
spinnkvalster och andra skadedjur hålls i schack utan
bekämpningsmedel. Och vattenförbrukning är minimal.
Uppdaterad den 24 januari 2013 – sidan 5 av
5
En tropisk klippträdgård
I naturen ger sluttningar och kuperad mark intressanta miljöer.
Tyvärr jämnar vi ofta ut dessa höjdskillnader när vi uppför
byggnader eller anlägger terrasser.
Det går mycket väl att uppföra en glasad vinterträdgård direkt på
en sluttning. Växterna exponeras bättre och det blir en önskvärd
variation på höjden. Det är ju detta som vi försöker efterlikna på
plan mark genom att placera större växter bakom de mindre.
Med hjälp av glas går det att bygga växthus som kan se väldigt
olika ut och anpassas till markförhållandena. En slänt kan alltså
få vara kvar.
Även om man inte har en tomt med lutning, kan man
åstadkomma en liknande effekt på plan mark – fast
lutningsvinkeln kan inte bli lika påfallande. Lösningen är ett så
kallat Venlo-växthus som har ett högt husliv. Man schacktar bort
jord och försänker en del av vinterträdgården. Från denna nivå
bygger man en stigning med sten i olika storlekar.
Om det rör sig om en stor vinterträdgård, kan man till och med
skapa ett fantastiskt tropiskt landskap med ringlande stigar,
trappsteg, bäckar, dammar och vattenfall. Där man kan vandra
fram under trädkronorna.
Många har säkert sett Venlo-växthus. Det är den typen av växthus
som främst används inom yrkesodlingen. De ser ut ungefär som
sammanbyggda fiskarbodar i glas, men med höga väggar och
flackare tak. Den höga takhöjden gör att odlingsförutsättningarna
blir mycket goda.
Med ett sådant växthus blir inomhusklimatet fördelaktigare än i
ett vanligt växthus, eftersom man ventilerar både nedtill och
upptill.